Hallon

• Vårplanterade hallonplantor klipps ner till 30 cm höjd direkt efter planteringen. Plantan hindras att bil-da hallon redan första året och prioriterar istället att utveckla nya rotskott. Plantan är för ung för att både sätta frukt och bilda rotskott. Höstplanterade plantor beskärs påföljande vår.

• Hallon behöver stöd. Se exempel nedan.

Beskärning Sommarhallon ger bär på fjolårsskotten. Direkt efter skör-den, klipps därför grenar bort som burit hallon. Klipp ända nere vid marken. De nya grenar som har vuxit fram under sommaren, ger bär kommande år. Gallra dessa skott till att omkring 7-10 skott finns kvar/m. Sjuka skott tas bort.

Håll hallonlandet någorlunda glest! Det torkar då snabb-are upp efter regn. Risken för gråmögel och hallonskott-sjuka minskar.

Hösthallon ger bär på årsskotten, dvs skott som har vuxit fram under sommaren. På hösten efter skörd alt tidig näst-kommande vår, klipps alla skott bort. Under säsongen växer nya skott fram, som ger hallon samma höst.

Vattning Kontrollera vattningen av de nyplanterade hallonplantor-na hela den första sommaren. En gång i veckan måste man vattna – om det är torrt. Vattna ca 30 l / m², men undvik att använda vattenspridare. Bladverket på hallon bör hållas så torrt som möjligt för att undvika svampsjuk-domar. De nyplanterade hallonplantorna växer inte vid vattenbrist. Hallonlandet behöver vattnas vid torka under många säsonger framöver. Hallon som utsätts för torka ger generellt dålig skörd.

Hallon växer vilt över nästan hela Sverige. De finns ofta på öppen, stenig och kväverik mark, exempelvis på skogshyggen eller i dikesrenar. Hallonskott utvecklas från knoppar på rotsystemet. Rötterna är fleråriga, men skot-ten lever endast i två år. Sommarhallon utvecklas på två-årsskotten. Hösthallon ger skörd på ettårsskotten.

Jord och lägeTrädgårdshallon kräver betydligt mer av sin odlingsplats än vad vildhallon gör.

• Hallon bör växa på en solig plats, en förutsättning för att få söta bär av god kvalitét.

• De vill ha en mullrik, väldränerad jord med ett lågt pH-värde. Omkring pH 5,5-6 är optimalt. De vill ha god markfukt, dock väldränerat och därmed inte för blött om fötterna. De trivs inte i tunga lerjordar. Där är rotutvecklingen dålig och dessutom är pH-värdet oftast för högt.

Hallonlandet ska vara fritt från ogräs. Att täcka marken med exempelvis kompost, barkmylla eller gräsklipp, hjäl-per till att hålla ogräsen borta. Med ett lager täckmateri-al, bevaras även markfukt och miljön för jordens mikroor-ganismer gynnas. Kratta in löv på hösten!

Plantering• Rensa bort ogräs och blanda upp befintlig jord med

rhododendronjord eller okalkad grov torvmull.

• Vattna plantan ordentligt, ta bort plastkrukan och plantera med 40-50 cm mellanrum i raka rader. Vatt-na ordentligt, ca 30 l /m².Detta motsvarar 30 mm regn/m².

Hallon

Sjukdomar Hallonskottsjukan är en svampsjukdom och ett vanligt problem. Barken vid marken på årsskotten får bruna eller lilaaktiga fläckar. Ibland dör grenen påföljande år. En del åtgärder kan dock vidtas för att förhindra att proble-men blir alltför stora; håll hallonodlingen gles och luftig samt var försiktig med för kraftig kvävegödsling.

Gråmögel är en svampsjukdom som ger ett grått ludd på bär, blad och skott. Genom att hålla hallonlandet glest samt att låta bli att vattna med spridare undviks angrepp.

Näring

Gödsla på våren med exempelvis en giva kogödsel eller kompost. Lägg ut ett lager på ca 5 cm och mylla ner i översta jordlagret. Det går också bra att använda mine-ralgödsel/konstgödsel, men komplettera då med orga-niskt material exempelvis kompost, för att gynna mikroli-vet i jorden. Följ doseringsangivelserna.

Undvik att lägga på vedaska, då detta leder till att pH värdet höjs. Ett förhöjt pH värde leder till en ökad före-komst av hallonskottsjuka. Vidare har växterna då svårt att ta upp järn och mangan och bladen blir gula till följd av näringsbrist.

Hallonlandet har en begränsad livslängd om ca 10-15 år. Plantor börjar dö ut. Då är det dags att ordna ett nytt hallonland på en ny plats med nya sjukdomsfria plantor. Hallon är, liksom rosor, känsliga för jordtrötthet. De växer inte bra på platser där det har vuxit hallon tidigare.