Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling/ HST Västerås/Eskilstuna C- uppsats i Sociologi, SSO116 Höstterminen 2007

INVANDRARKVINNORS SITUATION PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

En studie om integrationsförutsättningar och -hinder

”Genom att sätta samman medarbetare med olika bakgrund kan mindre team maximera varje enskild

medlems bidrag och uppnå en mer kreativ form av problemlösning” (Anthony Giddens, 1998)

Författare: Lucyna Mouchtahi Handledare: Professor Mekuria Bulcha Examinator: Tola Jonsson

Denna uppsats dedicerar jag till minne av

min far Tadeusz Wojcik

min bäste vän Leo Papirnij

och katterna Sottis och Tusse

Jag vill också tacka de invandrarkvinnor som medverkat i denna uppsats,

samt

Särskilt stort TACK till alla dem som stödde mig med goda råd och trodde på

mig, till

Monika Hedman

Lennart Hedman

Professor Mekuria Bulcha

Examinator Tola Jonsson

SAMMANFATTNING Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka

mångfalden på svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för

större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på

stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen

chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna

bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur

deras perspektiv beskriva de förutsättningar och hinder de har haft på arbetsmarknaden och att

utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.

Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om

integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade

intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden.

Resultaten av dessa intervjuer visade att deras förutsättningar att få ett arbete i stort sett var

samma, men att introduktionen för de utomeuropeiska kvinnorna tog längre tid i jämförelse

med dem från Europa. Det visade sig även att invandrarkvinnor använt sig av olika strategier

för att ta sig in på arbetsmarknaden och att deras styrka har bestått i att de har varit uthålliga

och engagerade när det gäller den egna arbetslivssituationen.

Nyckelord: invandrarkvinnor, arbetsmarknad, integration

INNEHÅLL 1. Inledning ……………………………………………………………………………. 1 1.1 Syfte …………………………………………………………………………… 2 1.2 Begreppsförklaringar ………………………………………………………….. 2 1.3 Disposition …………………………………………………………………….. 4 2. Bakgrund …………………………………………………………………………… 5 2.1 Från arbetskraftsinvandring till integration – kort historisk översikt …………. 5 2.2 Arbete för mångfald och integration i det svenska samhället 6 3. Tidigare forskning …………………………………………………………………. 7 3.1 Kvinnlig arbetskraftsinvandring i tidigare forskning ………………………….. 7 3.2 Invandrarkvinnornas svenska medborgarskap ………………………………… 9 3.3 Arbetsmarknad och invandrarkvinnors moderskap …………………………… 9 3.4 Utbildning och kompetens …………………………………………………….. 10 3.5 Innvandrarkvinnors företagsamhet ……………………………………………. 11 3.6 Svensk integrationspolitik i praktiken ………………………………………… 12 4. Studiens teoretiska anknytning …………………………………………………… 13 4.1 Migration, genus och etnicitet …………………………………………………. 13 4.2 Integration ……………………………………………………………………... 14 5. Metod ……………………………………………………………………………….. 19 5.1 Val av metod …………………………………………………………………... 19 5.2 Urval …………………………………………………………………………... 19 5.3 Respondenter …………………………………………………………………… 20 5.4 Tillvägagångssätt ……………………………………………………………… 20 5.5 Analysmetod …………………………………………………………………... 22 5.6 Forskningsetiska ställningstaganden …………………………………………… 22 5.7 Validitet och reliabilitet ……………………………………………………….. 23 6. Resultat och analys…………………………………………………………………. 25 6.1 Sysselsättning ………………………………………………………………….. 25 6.2 Språket, utbildning och arbetslivserfarenhet …………………………………... 29 6.3 Socialt nätverk ………………………………………………………………… 31 6.4 Bemötande …………………………………………………………………….. 33 7. Diskussion …………………………………………………………………………... 34 8. Referenser ………………………………………………………………………….. 42 Bilaga Intervjuguide

Lucyna Mouchtahi

1

1. INLEDNING Integration på arbetsmarknaden borde tillhöra de viktigaste integrationspolitiska frågorna.

Arbete är viktigt inte bara som inkomstkälla, utan även för att kunna etablera sig i ett samhäl-

le och kunna leva ett lyckligt liv. Därför borde strävan inom integrationspolitiken vara att

göra den svenska arbetsmarknaden mera tillgänglig för de människor som kan och vill arbeta,

men som p.g.a. olika orsaker inte får något arbete. Till den gruppen tillhör en del invandrar-

kvinnor som p.g.a. sin etnicitet riskerar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden. Denna

form av arbetsmarknadssegregation borde inte få förekomma i det svenska samhället där man

sedan länge har satsat på att utöka mångfalden på arbetsplatserna. Dessutom borde man i da-

gens läge, som präglas av globalisering och internationellt samarbete, ta till vara alla männi-

skors kunskaper, skicklighet och rörlighet. På så sätt blir det lättare att upprätthålla goda för-

bindelser inte bara mellan länder utan också mellan människor. Genom att öka anställnings-

barheten bland invandrarkvinnor ger man dem chans till ett bättre liv. Samtidigt underlättas

kvinnornas integration.

Särskild hänsyn bör tas till kvinnor som kommer från länder som har en annan kultur än den

västerländska, eftersom de missgynnas mest på arbetsmarknaden. Enligt Europaparlamentet,

som år 2006 utfärdade en resolution om ”Kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och

ställning i EU”, har dessa kvinnor integrationsproblem som har en direkt koppling till arbets-

marknaden. Dit räknas framförallt svårigheten att komma in på arbetsmarknaden, hög arbets-

löshet och låg sysselsättningsgrad. Ofta arbetar de i låglöneyrken, har tillfälliga anställningar

eller arbetar på den s.k. grå eller svarta marknaden och följaktligen saknar de både socialt och

ekonomiskt skydd. Många av dem har medelmåttiga eller svaga språkkunskaper och deras

deltagande i någon form av utbildning är begränsad. Ändå kommer det ganska många unga

kvinnor med högskoleexamen till EU-länder och tar anställningar inom mindre kvalificerade

arbeten. Det beror på att många av dem inte fick arbeta i sina hemländer och att lönerna för ett

arbete som motsvarar deras kvalifikationer är låga där (EU, 2006). Enligt Hirdman (2001)

riskerar dessa kvinnor att bli utnyttjade på den västerländska arbetsmarknaden därför att ”det

som behövs är den kompetens, villighet, rörlighet etc. som odlas fram hos kvinnor i deras

underordnade situationer” (Hirdman, 2001:191) i hemlandet.

Enligt denna EU-resolution är integration en dubbelsidig process som förutsätter att det inte

bara är invandrarkvinnor som ska integrera sig utan även att EU-medborgarna antas acceptera

Lucyna Mouchtahi

2

och integrera dessa kvinnor. Integrationsinsatserna borde därför inriktas på att påverka bete-

endemönstret både hos invandrarkvinnor och värdsamhällets invånare (EU, 2006).

1. 1. Syfte

Kvinnor från andra länder kommer från vitt skilda förhållanden och har olika bakgrund när

det gäller utbildning och arbetslivserfarenhet. De har också olika kulturell bakgrund och deras

personliga egenskaper och förutsättningar att klara sig i sin nya situation är olika. Det är fak-

torer som har en inverkan på hur deras situation på arbetsmarknaden blir. För vissa av dem

kan det bli lättare och de går raka vägen dit, medan det för andra kan ta längre tid. Trots det

finns det idag många invandrarkvinnor på den svenska arbetsmarknaden.

Mot denna bakgrund vill jag undersöka invandrarkvinnors situation på den svenska arbets-

marknaden. Syftet är att undersöka vilka förutsättningar och hinder som invandrarkvinnor har

haft för att få ett arbete och ta reda på den betydelse som innehavet av ett arbete har haft för

deras integration. Min fråga lyder:

» Vilka förutsättningar och hinder har invandrarkvinnor haft på den svenska arbetsmarkna-

den och vilken betydelse har det haft för deras integration?

Avgränsning

Denna studie har en kvalitativ ansats och bygger på fem intervjuer med invandrarkvinnor i

olika åldrar som bor och arbetar i Sverige. Studien åsyftar att beskriva deras arbetslivssitua-

tion. Bakom detta ligger ett empiriskt kunskapsintresse. Det jag söker är inte enbart kunskap

och förståelse för kvinnors situation, utan också deras perspektiv på den. Därför är kriteriet att

de invandrarkvinnor som deltar undersökningen har en viss erfarenhet av arbetsmarknaden i

Sverige.

1. 2. Begreppsförklaringar

Begreppet förutsättning innebär ett antagande om att någonting är givet. Från en förutsättning

utgår människor för att kämpa för grundvillkoren för de möjligheter som finns i verkligheten

(Svenska Akademiens ordbok, 2008). Det är en omständighet som är av betydelse för utveck-

ling eller slutledning under förutsättning att ingenting oväntat inträffar. Begreppet betecknar

också en passande egenskap som människor bör ha för att kunna utföra en viss arbetsuppgift

(Axelsson & Josephson, 2002:340). Hinder däremot betyder ”kvarhållande”. Hinder är en

Lucyna Mouchtahi

3

handling där någon hindrar någon annan, står i vägen för en annan person. (Svenska Akade-

miens ordbok, 2008). Hinder är också när någon hindras i sin utveckling eller yrkesutövning

(Axelsson & Josephson, 2002:426).

Detta är en studie om integrationens förutsättningar och hinder. Av den anledningen är det

angeläget att förklara vad jag menar med förutsättningar och hinder. Med förutsättningar me-

nar jag de förutsättningar som förbinds med invandrarkvinnors kvalifikationer, arbetslivserfa-

renhet och villkoren som finns på arbetsmarknaden. I denna studie innebär förutsättningarna

möjligheter som framförallt kvinnorna i denna studie har haft när det gäller att ta sig in på

arbetsmarknaden. Hinder i detta fall handlar alltså inte om motsatser till de förutsättningar,

d.v.s. uteblivna eller bristande förutsättningar, utan om de hinder som invandrarkvinnor har

haft p.g.a. sina etniska bakgrunder. Enligt Popoola (2002:72) är gränsen mellan integration

och segregering hårfin därför att kulturen allt för ofta blandas in i frågor om integration på

alla samhällsområden, däribland när det gäller arbete. Vidare menar hon att när människor

med olika etniska bakgrunder möts kan de kulturella banden som de känner antingen leda till

ökad sammanhållning eller utesluta dem som står utanför. För de senare kan detta bli ett hin-

der.

Begreppet invandrare är synonymt med immigrant och är en beteckning på en person som har

invandrat till ett visst land (Axelsson & Josephson, 2002:490). I Sverige började ordet invand-

rare användas först på 1950-talet. Innan dess kallades de som inte var födda i Sverige för ut-

länningar. Tanken bakom införandet av begreppet invandrare var att få människor från andra

länder känna sig välkomna. Istället har begreppet blivit en etikett på en grupp människor som

inte är svenskar (Allwood & Franzén, 2000). Begreppet saknar idag entydighet och förklaras

på olika sätt. I första hand betecknar det personer som är födda i ett annat land eller som är

födda av föräldrar från ett annat land (Darvishpour, 2004:17). I statistisk betydelse betecknar

begreppet människor som får ett permanent uppehållstillstånd för att bosätta sig och blir folk-

bokförda (Popoola, 2002:9). Det är också en beteckning på s.k. ”naturaliserade invandrare”,

d.v.s. de som har fått svenskt medborgarskap (Ekberg & Gustafsson, 1995:10). Enligt

Knocke, skriver Abbasian (2003:28) är begreppet invandrare könsneutralt. Hon anser att be-

greppet ”invandrade kvinnor” vid beskrivningen av kvinnor som har invandrat är ett mera

passande uttryckssätt.

Lucyna Mouchtahi

4

Begreppet arbetsmarknad är en nationalekonomisk term för ”utbud och efterfrågan på arbe-

te”. Det kan gälla en region, ett bestämt verksamhetsområde eller en viss yrkesgrupp (Bonni-

ers Lexikon, 1997:227). Begreppet innebär alltså en relation mellan mängden av alla arbets-

tillfällen som finns disponibla och mängden efterfrågade arbetstillfällen. Då förknippas ter-

men ofta med föreställningen om bl.a. möjligheter (Axelsson & Josephson, 2002:40).

Villkoren som finns på arbetsmarknaden regleras främst genom lagstiftning och genom avtal

ingångna mellan fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Den arbetsmarknads-

politik som förs ska framförallt leda till att minska arbetslösheten och förbättra sysselsättning-

en (Bonniers Lexikon, 1997:227).

Begreppet integration kommer från det latinska ordet integrer och betyder bl.a. ”hel”,

”oskadd”, ”oförminskad”. Verbformen integrare innebär ”att fullständiggöra” och ”att full-

borda”. Substantivformen interatio betyder ”förnyelse” och ”återupprättande av ett tidigare

(fullkomligt) tillstånd”. I sociologiska sammanhang används begreppet om socialt umgänge

mellan människor som leder till att de blir en del i en gemenskap (Österberg, 1991). I annat

fall kan begreppet integration avse invandrare och deras delaktighet i sociala relationer, både

på individ- och samhällsnivå. Det första betyder deltagande i olika aktiviteter och det andra

medlemskap i samhällsgemenskapen (Popoola, 2002:13.). Integration är också en samman-

smältning av blandade/heterogena delar till en enhet med betoning på att utjämna ekonomiska

och kulturella skillnader mellan dessa delar (Axelsson & Josephson, 2002:486).

1. 3. Disposition

Uppsatsen är förutom inledningen indelad i sju kapitel. I bakgrundskapitlet kommer bl.a. po-

licyfrågor angående integrationspolitik. Därefter kommer teorikapitlet där jag presenterar re-

levanta teorier för denna studie som handlar om integration. Den ena utgår utifrån Durkheim

(1984, 1993) och den andra utifrån Carlgrens och Diaz (2004) resonemang. Efter det kommer

tidigare forskning. De olika teman som förekommer där är till för att ge en allsidig bild av

invandrarkvinnors situation med anknytning till arbetsmarknaden. Kapitlet åtföljs av metod-

kapitlet som handlar om studiens planering och genomförande. Resultat- och analyskapitlet

kommer efter. Uppsatsen kommer att avslutas med en diskussion där jag redogör för alla de

slutsatser jag har fått. Referenskapitlet och bilagan innehållande intervjuguiden kommer allra

sist.

Lucyna Mouchtahi

5

2. BAKGRUND

2. 1. Från arbetskraftsinvandring till integration – kort historisk översikt

I början av 1900-talet hade Sverige fem miljoner invånare. Av dem var 0.3 % invandrare.

Det tog tid innan man började ta in ”utlänningar” som invandrare kallades då. Först år 1942

ändrades politiken och allt fler invandrare började komma till Sverige, främst från de skandi-

naviska länderna. Det var också nordbor som dominerade på den svenska arbetsmarknaden.

Efter andra världskriget, år 1945, kom ca 21 000 fångar från koncentrationsläger. År 1945 var

gynnsamt för den svenska ekonomin, vilket innebar att situationen på arbetsmarknaden även

var gynnsam för de flyktingar som valde att stanna kvar eftersom de lätt kunde få ett arbete.

Under 1960-talet ökade arbetskraftsinvandringen från Sydeuropa. Efter det steg den och nåd-

de kulmen med en nettoinvandring på 78 000 invandrare i början av 1970-talet, varav 7 % av

dem kom från länder utanför Europa. När sedan oljekrisen kom år 1973 avstannade arbets-

kraftsinvandringen från de utomeuropeiska länderna. Det dröjde inte heller länge tills landet

år 1980 drabbades av en strukturell och ekonomisk kris, vilket ledde till restriktivare arbets-

kraftsinvandringspolitik. Det blev svårare att få arbetsstillstånd. Trots det steg antalet invand-

rare från utomeuropeiska länder upp till 34 % och när flyktingar från krigets Jugoslavien kom,

kunde Sverige börja kalla sig för ”invandringsland”. År 1997 hade Sverige en halv miljon

första och andra generationens invandrare. Den siffran stiger alltjämt i. o. m. att allt fler män-

niskor har börjat ta sig till Sverige för att söka skydd, särskilt från länderna i Mellanöstern.

Det är inte arbete de söker, utan deras skäl att stanna handlar i första hand om flykting- och

anhörigskäl. Invandringen har ändrat karaktär och därför har den svenska staten varit tvungen

till att vidta åtgärder för att hjälpa de nyanlända invandrarna att integrera sig i det svenska

samhället (Holgersson, 2004:74, ff.).

De första åtgärderna för att underlätta för invandrare kom i mitten av 60-talet. Det var dock

inte arbetskraftsinvandringen som uppmärksammades även om den var en viktig stöttpelare

för den svenska ekonomin. Först år 1968 fattade riksdagen ett beslut om att ”invandrare skall

ha samma möjligheter att leva på samma standardnivå som den inhemska befolkningen” (Po-

poola, 2002:28, ff.). Syftet var att ge invandrare rätt till jämlika sociala och ekonomiska förut-

sättningar. Andra rättigheter som handlade om att bibehålla kultur, språk och traditioner spe-

lade mindre roll. Man ville inte isolera invandrare. Under samma tid kom också LO och SAF

överens om grundreglerna för integration av utländskt arbetskraft. Fokus lades främst på vik-

ten av att kunna det svenska språket för att öka kommunikationen med svenskar och det

svenska samhället. Bristande språkkunskaper uppfattades som ett problem på den tiden. Året

Lucyna Mouchtahi

6

därefter, 1969 inrättades Statens Invandrarverk, vars arbete gick ut på att assimilera invandra-

re eftersom någon sammanhållen minoritets- och invandrar politik inte fanns. Inte förrän år

1976 kom en grundlag som gav olika minoriteter möjlighet att bibehålla och utveckla kultur

på sina egna villkor. Det dröjde ytterligare tio år tills riksdagen år 1986 fattade ett beslut om

att göra minoritets- och invandringspolitik till invandrarpolitik. År 1996 skildes asyl- och in-

vandringsfrågor från integrationsfrågor och den första integrationsministern blev tillsatt (Leif

Blomberg). Året efter, 1997 ändrades invandrarpolitiken genom regeringens proposition

1997/98:16 till integrationspolitik. Det innebar att mångkulturalism förvandlades till mång-

fald, som även kom att innefatta sexuell läggning, kön och handikapp. På så sätt kom integra-

tionen att avse fler samhällsgrupper förutom invandrare (Popoola, 2002:29, ff.). I propositio-

nen fastslogs bl.a. ”lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och

kulturell bakgrund”. Följande år, 1998 bildades Integrationsverket vars ansvar är integrations-

politiska frågor. För verkställigheten ansvarar staten och kommunerna tillsammans. Deras

huvuduppgift är att utöka invandrarnas delaktighet i samhället genom att för dem skapa för-

sörjningsmöjligheter och samtidigt arbeta för att motverka diskriminering, rasism och främ-

lingsskap. Kommunernas huvudansvar är att introducera invandrare i det svenska samhället

genom att se till att de får tillgång till undervisning i svenska språket (sfi), utbildning och

praktik. För olika arbetsmarknadspolitiska insatser ansvarar Arbetsmarknadsverket (Holgers-

son, 2004:75, ff.)

2. 2. Arbete för mångfald och integration i det svenska samhället

Nyamko Sabuni (2007), ministern för integration och jämställdhetsfrågor, skriver i en artikel

med titeln ”Integration och mångfald” om regeringens arbete för att öka integration och

mångfald i det svenska samhället. Detta arbete, menar hon, ska gå ut på att man med hjälp av

integrationspolitiska åtgärder kommer att riva bort alla barriärer som leder till diskriminering

och rasism på alla samhällsområden och särskilt på arbetsmarknaden. Denna integrationspoli-

tik ska hjälpa människor att ta fram inneboende krafter och ta bort känslan av utanförskap

som länge har varit ett problem i det svenska samhället. Framförallt ska invandrare och andra

utsatta grupper i samhället ges bättre förutsättningar till egen försörjning genom arbete. För

invandrare ska det också bli lättare att komplettera utländska utbildningar eller validera ut-

ländska kvalifikationer och för arbetsgivare lättare att anställa invandrare. Dessutom för att

hjälpa invandrare att komma in på arbetsmarknaden kan en tänkbar åtgärd bli de s.k. anony-

miserade ansökningsförfaranden som innebär avidentifierade ansökningshandlingar. Det in-

nebär t.ex. att dölja icke svensktklingande namn. Lagstiftningen mot etnisk diskriminering

Lucyna Mouchtahi

7

från år 1999 och ”lagen om lika behandling av studenter i högskolan” från år 2002 ska nyttjas

flitigare för att motverka diskriminering. Förutom det är det redan från 1 juli, 2003 helt för-

bjudet att diskriminera människor på högskolan och i arbetslivet (Sabuni, 2007).

Angående arbetsinsatser när det gäller integration, så har även Rådet för Mångfald i Arbetsli-

vet bestående av representanter från svenskt näringsliv år 2002 utarbetat en policy för att öka

mångfalden i det svenska arbetslivet. Detta mot bakgrund att enligt dem är diskrimineringen

av invandrare på den svenska arbetsmarknaden ett stort slöseri med mänskliga resurser. Den

mångfald av kunskap och kompetens som finns i samhället måste tas till vara på ett bättre sätt

utan hänsyn till människors etniska bakgrund. Invandrare är en tillgång och deras närvaro på

den svenska arbetsmarknaden kan enbart gynna tillväxten, bidra till att bevara välfärden och

öka stabiliteten i samhället. På arbetsplatser bidrar invandrare till att effektiviteten ökar, nya

idéer strömmar in, respekten hos kunder ökar och det förbättrar företagets image. Det förbätt-

rar hela verksamheten och det gynnar hela samhället, menar Rådet. Därför ska arbetsmarkna-

dens alla verksamheter inrikta sig på att göra arbetsplatserna helt fria från diskriminering.

Fokus ska i första hand läggas på arbetsgivarens uppgift att bedriva verksamheten på ett sätt

så att det leder till ökad mångfald. Detta arbete ska främja ”lika rättigheter och möjligheter i

arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet i fråga om arbete, anställnings – och arbetsvillkor samt

utvecklingsmöjligheter i arbetet” (Rådet för Mångfald i Arbetslivet, 2002).

3. TIDIGARE FORSKNING

3. 1. Kvinnlig arbetskraftsinvandring i tidigare forskning

För de människor som kom till Sverige efter andra världskriget var vägen till arbetsmarkna-

den rak. De fick tillfälliga jobb direkt inom den privata tjänstesektorn och inom industrin (de

los Reyes, 2001:66). På den tiden var andelen invandrarkvinnor på den svenska arbetsmark-

naden förhållandevis stor och fram till 1950-talet uppgick den till hälften (55 %) av hela den

invandrade befolkningen. Den tidens invandrarkvinnor var ekonomiskt oberoende och aktiva

på den svenska arbetsmarknaden och kom också in i arbetslivet mycket tidigare än idag

(Knocke, 2005). Majoriteten av dem var sysselsatta inom livsmedel- och textilindustrin eller

så var de anställda inom husligt arbete (de los Reyes, 2001:63).

På 1960-talet var läget fortfarande ljust för invandrare och de välkomnades med öppna armar

för att arbeta i Sverige. Då var målen om full sysselsättning nästan uppnådda, vilket var en

ovanlig situation för Sverige (Andersson & Scott, 2004). På den tiden expanderade den

Lucyna Mouchtahi

8

svenska industrin och behovet av arbetskraft var stort. Män från Finland och Sydeuropa rekry-

terades och tillsammans med dem kom kvinnorna. Dessa kvinnor såg en bättre framtid för sig

själva och för sina barn i Sverige. Många av dem började arbeta. Flera av dem fick arbete

inom hälso- och sjukvården eller inom industrin (Knocke, 2005). Andra fick arbete inom ho-

tell- och restaurangbranschen. Trots att de var relativt väletablerade på arbetsmarknaden och

integrerade i det svenska samhället blev de ofta diskriminerade. Därför fick de också sämre

och psykiskt påfrestande jobb. Detta tillsammans med sämre arbetsförhållanden ledde till att

många av dem blev långtidssjukskrivna och fick förtidspensionera sig (de los Reyes, 2001:63,

75, ff.).

På 1980-talet var antalet invandrarkvinnor på den svenska arbetsmarknaden fortfarande rela-

tivt högt (de los Reyes, 2001:89). Det fanns dessutom invandrarkvinnor som hade högre in-

komst än vad både svenska män och kvinnor hade (Ekberg & Gustafsson, 1995:89). Ändå

fick dessa kvinnors roll på den svenska arbetsmarknaden aldrig någon riktig uppmärksamhet,

varken i samhället eller inom forskningen. Det var först när jämställdhetssträvandena kom

som deras situation synliggjordes. Detta p.g.a. att hemmafruar blev föremål för granskning

och hemmafrurollen förknippades med invandrarkvinnor (de los Reyes, 2001: 89).

I början på 1980-talet minskade industriarbetena och det skedde stora strukturomvandlingar

som radikalt påverkade invandrarnas närings- och yrkesstruktur (de los Reyes, 2001:66). Si-

tuationen försämrades ytterligare på 1990-talet p.g.a. omfattande nedskärningar som drabbade

hela samhället. Många människor fick lämna sina jobb. Så när invandrarkvinnors deltagande

på arbetsmarknaden fram till 1981 uppgick till 73 % i jämförelse med svenska kvinnors delta-

gande på 65,3 %, sjönk det år 1991 till 67,1 %, medan svenska kvinnors deltagande ökade till

81,7 %. Orsaken var att invandrarkvinnor var överrepresenterade inom industrin och när indu-

strijobben försvann drabbades dessa kvinnor först (Knocke, 2005).

Sedan dess har det blivit svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden, framförallt

p.g.a. att kraven har blivit högre. Kraven har inte bara ökat på utbildningen, utan även på de

s.k. personliga egenskaperna. För arbetsgivaren är det viktigt att hitta en lämplig person för en

bestämd uppgift. Detta gör att arbetssökande invandrare riskerar att inte uppfattas som lämp-

liga personer, trots utbildning och arbetslivserfarenhet. Samtidigt har nya yrken tillkommit

inom den privata tjänstesektorn och de s.k. företagsnära tjänsterna har ökat. Restaurangbran-

schen har expanderat och p.g.a. arbetskraftsbristen inom vård och omsorg har anställnings-

Lucyna Mouchtahi

9

möjligheterna ökat där (Gonäs & Knocke, 2004:20, ff.). Detta kom att innebära att nästan var

femte invandrarkvinna idag har anställning inom servicesektorn (de los Reyes, 2001:67).

3. 2. Invandrarkvinnors svenska medborgarskap

I artikeln ”Invandrarkvinnor och medborgarskapsbegreppet i Sverige – en studie av integra-

tion ur feministiskt perspektiv” beskrev Karin Lind år 2000 hur invandrarkvinnor upplever sin

situation som medborgare i Sverige och hur detta medborgarskap fungerar i verkligheten. En-

ligt henne borde det svenska medborgarskapet gälla alla människor som bor och är folkbok-

förda i Sverige. När det gäller invandrarkvinnor fungerar tankarna om medborgarskap inte till

fullo, menar Lind (2000:40). Detta beror på den svenska officiella inställningen som har en

socialliberal utgångspunkt när det gäller medborgarskap, vilket innefattar en manlig norm.

Medborgarstyret handlar i detta perspektiv om vita, heterosexuella medelklassmän. Detta bi-

drar enligt henne till särbehandling av vissa grupper och människor i samhället. Det bidrar

dels till en indelning efter genus och etnicitet och dels till en etnocentrisk syn, d.v.s. en åsikt

om att den egna kulturen är överlägsen andras. Därför drabbas framförallt invandrarkvinnor

som p.g.a. sin kultur inte ses som fullvärdiga medborgare, menar hon.

Lind (2000:41, ff.) kom fram till att det på en rad områden finns stora brister när det gäller

invandrarkvinnors rättigheter. Arbetsmarknaden är det område där bristerna är mest uppenba-

ra både på organisations- och individnivå. På arbetsmarknaden bemöts kvinnorna inte som

medborgare, för de ignoreras och ses inte som en resurs. Deras etniska bakgrund står i vägen

och är den främsta orsaken till att de har svårt att få ett arbete. Det betyder att de inte kan göra

rätt för sig genom att klara egen försörjning och samtidigt bidra till samhällets bästa genom

att arbeta. När de sedan lyckats ta sig in på arbetsmarknaden stöter de på andra hinder. De

bemöts inte som individer utan klumpas ihop, osynliggörs och diskrimineras genom fördoms-

fulla attityder, som i första hand har med deras kulturella bakgrund att göra. Detta är inte rätt,

menar hon eftersom många av dessa kvinnor är starka och välmotiverade. Många av dem har

mot alla odds kunnat övervinna svårigheterna genom att komma in på arbetsmarknaden och

följaktligen skapa sig en trygg tillvaro i Sverige.

3. 3. Arbetsmarknad och invandrarkvinnors moderskap

Andersons och Scotts studie ”Labour-market attachement and entry into parenthood: The ex-

perience of immigrant women in Sweden” från år 2004 handlar om arbetsmarknadens inställ-

ning till kvinnors graviditet och moderskap. Fokus läggs på de effekter som arbetsmarknads-

Lucyna Mouchtahi

10

aktivitet och inkomst har på kvinnornas moderskap. Det var p.g.a. den höga nativiteten under

1990-talet som intresset för ämnet väcktes. Att det föddes många barn under denna period var

ett resultat av en generös socialpolitik som riktades till nyblivna föräldrar för att öka jämlikhe-

ten mellan könen. Det bidrog till en positiv inställning till barnfamiljen, för både svenskar och

invandrare. Förutom det visade det sig att kvinnors inkomster under denna period enbart hade

en positiv inverkan på deras moderskap. På den tiden var det också vanligt att invandrarkvin-

nor arbetade under graviditeten. Det var först på slutet av 1990-talet som situationen vände.

P.g.a. strukturförändringar och nedskärningar försämrades situationen på arbetsmarknaden

och det drabbade också invandrarkvinnor. Deras inkomster har sjunkit eller så blev de avske-

dade. Detta visade att ekonomin har stor inverkan på nativiteten, för med en minskad inkomst

minskade antalet födslar. Dessutom visade det sig att barnafödandet ökar i goda tider, d.v.s.

när situationen på arbetsmarknaden ser positiv ut (Andersson & Scott, 2004).

Så småningom förändrades bilden på kvinnors moderskap och graviditet blev ett hinder för

kvinnor som ville arbeta. För många invandrarkvinnor försvårades situationen ytterligare ef-

tersom deras moderskap förklarades utifrån deras kultur som framställs som tillbakasträvande

och som hindrar kvinnors aktiviteter utanför hemmet. Det uppgavs att det kan bli en konflikt-

fylld situation för dem att både bilda familj och samtidigt delta i arbetslivet. Det beror på upp-

fattningen att deras status i deras kultur vilar på barnafödande och att många barn ses som

framgång och stärker familjens position i gruppen. Med hjälp av denna förklaring hålls in-

vandrarkvinnorna från arbetsmarknaden. Fast underlaget för denna bedömning utgjordes bara

av en enda grupp invandrare. I verkligheten skiljer sig inställningen till barnafödande mellan

olika invandrargrupper. Här har individualism, oberoende och en liberal familjesyn en stor

inverkan. Slutsatsen är dock att möjligheter för att kunna förena familjelivet med arbetslivet

finns för alla i Sverige, enligt Andersson och Scott (2004).

3. 4. Utbildning och kompetens På 1990-talet var kravet på social kompetens ganska stort vid sidan av formell utbildning

(Gonäs & Knocke, 2004:45). Med uttrycket social kompetens avses i första hand människors

förmåga till samspel med andra människor. Alltså en förmåga att kunna anpassa sig till och

vara välfungerande i olika sociala sammanhang och inom olika sociala grupper utan att ifrå-

gasätta deras värden och samtidig bibehålla de egna. Det är att acceptera andra och bli accep-

terad av andra. Detta för bättre samarbete och kommunikation. Det är framförallt en förmåga

till snabba förbindelser med människor oavsett parternas olikheter angående karaktär och in-

Lucyna Mouchtahi

11

tressen, vilka ska leda till en produktiv utväxling av kunskaper, erfarenheter och färdigheter

oftast inom gemensamma intresseområden (Alm, 1996-1999). Utgångsläget när det gällde

etnisk mångfald var att det alltid var ”de andra”, invandrarna, som saknade social kompetens.

Denna inställning var vanlig på den tiden, hävdar Gonäs och Knocke (2004:45).

Så småningom har uttrycket ”social kompetens” blivit ersatt med ”sverigespecifika kunska-

per” (de los Reyes, 2001:69). Med det menas att ha goda kunskaper i svenska språket och en

utbildning som passar den svenska arbetsmarknaden. Invandrarkvinnor drabbades först efter-

som de ofta förbinds med traditioner och kultur på ett negativt sätt. Det är de som saknar de

s.k. sverigespecifika kunskaperna och det etniska ursprunget är alltså den främsta markören

för detta. Därför dras också slutsatsen att de saknar rätt kompetens. Det innebär att i jämförel-

se med svenska utbildningar och examinationer på högskolenivå har deras motsvarande do-

kument mindre värde och vissa av dem är tvungna att göra om sina utbildningar. Har de rätt

kompetens tar det lång tid för dem att få sin utbildning accepterad av byråkratin. Detta hindrar

dem från att komma in på arbetsmarknaden och många av dem går långa tider arbetslösa. Där-

för har de också svårt att integrera sig, anser de los Reyes (2001:69, ff.).

3. 5. Invandrarkvinnors företagsamhet

Saeid Abbasian skriver i sin doktorsavhandling Integration på egen hand. En studie av in-

vandrade kvinnoföretagare i Sverige från år 2003 om invandrarkvinnors företagande i Sveri-

ge. Det gör han mot bakgrund av att småföretagandet, särskilt bland invandrarkvinnor, har

ökat lavinartat de senaste åren. Enligt honom är orsaken till det de långa perioder av arbets-

löshet som har präglat den svenska arbetsmarknaden. Därför ville han undersöka varför in-

vandrarkvinnor startar eget och om det leder till integration i arbetslivet (Abbasian, 2003:13).

De flesta invandrarföretag som startas i Sverige är oftast små företag som kallas levebrödsfö-

retag eller enmansföretag. Det är företag som har upp till tio anställda. Sådana företag startas

med ett litet kapital, men kräver stor arbetsinsats. Verksamheten är enkel och serviceinriktad.

Denna form av företagande är vanlig bland kvinnliga invandrarföretagare. Det är ett sätt för

dem att skapa eget arbete och egen försörjning. De startar dessa företag av två skäl, personliga

och strukturella. Första skälet handlar om självständighet, frihet, personlig utveckling, att ha

ett arbete man är intresserad av, framtidsinvestering eller önskan om att förverkliga en affärs-

idé. Det andra skälet gäller främst att undgå arbetslöshet, hitta ett passande arbete, motverka

Lucyna Mouchtahi

12

diskriminering, skapa försörjning och undvika mindre värderade arbeten med uteblivna karri-

ärmöjligheter, usla arbetsförhållanden och även privatiseringen på den ordinarie arbetsmark-

naden. De flesta invandrarkvinnors motiv att starta eget är ofta strukturella (Abbasian,

2003:35, 181, ff.).

Abbasians (2003:182, ff.) undersökning visade att de invandrarkvinnor som startat eget var

resursstarka personer med hög utbildning, lång arbetslivserfarenhet, hade goda kunskaper i

det svenska språket och brett humankapital, d.v.s. kunskap och kvalifikationer utöver den

formella utbildningen och arbetslivserfarenheten. Flera av dem kom från medelklassfamiljer,

där deras uppväxtmiljö präglades av välutbildade föräldrar med allmänt moderna värderingar.

De har också använt sig av olika strategier för att starta eget, i första hand genom praktik eller

tillfälliga anställningar inom det område som de vill vara verksamma i. Ofta startade de också

sina företag med små medel och med hårt arbete.

Angående integrationsfrågan, visade sig de kvinnliga företagarna i Abbasians (2003:184, ff.)

undersökning i allmänhet vara nöjda med sin situation. De hade ett arbete, kunde bidra till

familjeförsörjningen och även ge arbete åt andra. På så sätt blev de ekonomiskt oberoende

och självständiga personer. Det är ett tecken på en långtgående arbetsmarknadsintegration.

3. 6. Svensk integrationspolitik i praktiken

I artikeln ”Integration into the Social Democratic Welfare state” från 2005 skriver Mikael

Hjerm att trots integrationsverkets policy om åtgärder för att förbättra situationen för invand-

rare råder i detta avseende en negativ bild på den svenska arbetsmarknaden idag. Enligt ho-

nom är orsaken att den socialdemokratiska välfärdsstaten kännetecknats av hegemoni. I Gra-

meis (de los Reyes & Mulinari, 2005) tappning innebär det att svenskar har en ledande ställ-

ning när det gäller det politiska och kulturella livet i Sverige. P.g.a. sin majoritetsstatus befin-

ner de sig automatiskt i en överordnad position i förhållande till andra etniska och kulturella

grupper i samhället, vilket betyder att det är deras normer och attityder som gäller i hela sam-

hället. Det är de som bestämmer vad som är rätt, riktigt och normalt (de los Reyes & Mullina-

ri, 2005:66, 79). Av den anledningen anser sig den socialdemokratiskt styrda välfärdstaten ha

rätt att ta hand om invandrare och hjälpa dem att integreras. Ett pluralistiskt samhälle, där det

råder kulturell mångfald och med olika åsikter skulle vara ett bättre alternativ, anser Hjerm

(2005:122, ff.).

Lucyna Mouchtahi

13

Han jämförde fyra generationer invandrare med svenskar och deras villkor på arbetsmarkna-

den samt deras välfärd och kom fram till att invandrarna har en marginell roll på arbetsmark-

naden. Många av dem är arbetslösa och mest drabbade är kvinnorna. Deras andel på arbets-

marknaden blir allt mindre för varje ny generation. Även angående hälsan är situationen för

invandrarkvinnor sämre vilket beror på ogynnsamma arbetsförhållanden som stressiga och

monotona arbeten. Att deras situation på arbetsmarknaden förvärras hela tiden är tecken på att

den svenska välfärden inte fungerar i praktiken. Det beror även på normalisering och konfor-

mitet, menar han, vilket betyder att invandrarkvinnor betraktas som avvikare och därför inte

passar in. Följaktligen menar han att den socialdemokratiska regeringen inte är bättre än andra

regeringar på att integrera människor. Framför allt har det visat sig att oavsett vem som har

den politiska makten i Sverige har invandrare, och i synnerhet invandrarkvinnor, tidigare haft

det lättare på arbetsmarknaden. De fick arbete nästan direkt efter ankomsten och därför har de

också kunnat integrera sig förhållandevis snabbt sig i det svenska samhället (Hjerm,

2005:122-135).

4. STUDIENS TEORETISKA ANKNYTNING Det finns ett flertal teorier som är intressanta och skulle kunna vara användbara i en studie

som handlar om invandrarkvinnor. Några av dem och somliga delar av dem kommer jag att

presentera kortfattat i detta kapitel. Senare kommer en presentation av integrationsteorin, som

är central i denna studie. Diskussionen om integration introduceras med Durkheims (1984,

1993) teori om den sociala sammanhållningens betydelse för integration och avslutas med

Carlgrens och Diaz: s (2004) resonemang om arbetsmarknadsintegration. Dessa resonemang

kommer också att kompletteras med hjälp av annan litteratur av olika författare.

4. 1. Migration, genus och etnicitet

Den första teorin är Giddens (2003) beskrivning av migration. Intressant är det han skriver om

de nya migrationsmönstren, där det nya bl.a. är att det har skett en feminisering av migratio-

nen, vilket innebär att även kvinnor har börjat emigrera för att arbeta i andra länder. Orsaken

till det är globaliseringen och den förändrade arbetsmarknaden där efterfrågan på kvinnlig och

billig arbetskraft ökat. Även orsakerna till migration har ändrats och de tidigare teorierna som

förklarar dessa orsaker, push och pull, gäller idag bara i vissa fall, skriver han. Jag anser att

orsaker till migration i vissa fall kan ha betydelse för hur den framtida situationen blir i det

nya landet, t.ex. kan familjeanknytning påskynda integrationsprocessen. Eftersom jag är in-

Lucyna Mouchtahi

14

tresserad av kvinnors situation efter ankomsten till Sverige ser jag begränsningar med denna

teori.

En annan teori som hade kunnat användas i denna studie är den som handlar om etnicitet.

Bland dem som har skrivit om etnicitet finns teorikerna, Cornell och Hartmann (1998) samt

Lewellen (2002). Det de har gemensamt är att de använder begreppet för att beskriva skillna-

der mellan olika etniska grupper och andra grupper i samhället som befinner sig i en minori-

tetsställning. De skriver också om olika problem som förknippas med etnicitet. T.ex. enligt

Cornell och Hartmann (1998) kan etnicitet bl.a. ge upphov till etnocentrism, som är en upp-

fattning om den egna gruppens överlägsenhet. Enligt Lewellen (2002) kan etnicitet även ge

upphov till nationalism. Han menar att globaliseringen har släppt loss nationalistiska känslor

hos människor som kräver rätten till sin egen mark. Etnicitet, enligt min mening, har särskilt

betydelse när det gäller hur människor från andra länder bemöts i det nya samhället. Det kan

vara en orsak till diskriminering som kan utgöra ett hinder i integrationsprocessen. I detta av-

seende är teorin om etnicitet intressant.

En ytterligare intressant teori är Hirdmans (2001) genusteori. I den är hon bl.a. kritisk till ge-

nussystemet som hon menar är orättvist, för det skapar stereotypa föreställningar som hindrar

människors tankar och handlingar. Genus handlar inte enbart om skillnader mellan män och

kvinnor, utan den präglar hela samhället och alla situationer, menar hon. I synnerhet förknip-

pas den med ”över- och underordning, makt och vanmakt” (Hirdman, 2001:16). På flera stäl-

len i studien förekommer detta tema där invandrarkvinnor beskrivs utifrån genusperspektivet.

Annars påverkas invandrarkvinnors situation på arbetsmarknaden inte bara av den kvinnliga

underordningen utan också den underordning de får p.g.a. sitt invandrarskap. För som Abba-

sian (2003:76) skriver, är genus och etnicitet oskiljaktiga när det gäller invandrarkvinnors

situation.

4. 2. Integration

Social sammanhållning och integration

I sitt verk The Division of Labour in Society presenterar Durkheim (1984:32) sin variant av

integrationsteorin. Inspiration till det fick han huvudsakligen av Ferdinand Tönnies bok Ge-

meinschaft und Gesellschaft som beskrev den sociala sammanhållningens utveckling. I denna

bok behandlar han frågor som handlar om den sociala samanhållningens villkor, förändringar

och påstådda sönderfall med koppling till den ökande individualiseringen i det moderna sam-

Lucyna Mouchtahi

15

hället. Enligt Boglind, Eliason och Månson (2005:209, ff., 239) hade Durkheim en huvudtes

som handlar om att den sociala sammanhållningens mönster, och i. o. m. den individualis-

mens förutsättningar och olika uttryck, bestäms av samhällsstrukturen, alltså av arbetsdel-

ningens utveckling. Arbetsdelning, som betyder differentiering av alla arbetsuppgifter i sam-

hället, har visat sig ha stor betydelse inte bara för den sociala sammanhållningen utan också

för integrationen. Angående integration, nyckelfrågan i Durkheims resonemang, gällde sär-

skilt i vilken grad som människor är inblandade i ett system av en ömsesidigt beroende genom

omsorgen och kontrollen.

I The Division of Labour in Society presenterar Durkheim två olika samhällstyper som kom

att representera två skilda former av social solidaritet: mekanisk solidaritet och organisk soli-

daritet. Samhällen med mekanisk solidaritet är arkaiska förindustriella mindre samhällen som

t.ex. bondesamhället (Durkheim, 1984:67). I sådana samhällen är den sociala sammanhåll-

ningen/solidariteten nödvändig för att kunna stå upp mot den allmänna fientligheten som kan

uppstå i brist på kommunikation med omvärlden. Denna fientlighet eller hotet utifrån påtving-

ar starkare integration vilket innebär att den sociala sammanhållningen blir stor. Den sociala

sammanhållningen förstärkts ytterligare av hårda religiösa trossatser och moraliska krav. Re-

ligion i ett sådant integrerat samhälle fungerar som skydd och stärker kollektivet. Den sociala

kontrollen är stor. Individens betydelse är liten, då denne är bara en liten del av den stora mas-

san. Samtidigt ger den starka sammanhållningen förutsättningar till livligt samarbete mellan

samhällsmedlemmarna när det gäller utväxling av tankar, idéer och känslor vilket gör att öm-

sesidigheten är stor (Durkheim, 1993:100, ff., 175, 163). Integrationen i ett sådant samhälle

beror i först hand på att människor är lika i många avseenden. Framförallt delar de grundläg-

gande värderingar och normer. I sådana samhällen är allting gemensamt inklusive sysselsätt-

ningen. Antalet roller är begränsat vilket innebär att arbetsdelningen är förhållandevis liten

(Durkheim, 1984:67).

När ett sådant samhälle försvagas eller lösgörs skiljs dess medlemmar från gruppen och från

sitt sociala liv där. De individuella skillnaderna blir större eftersom individens vilja och de

individuella målen kommer att väga tyngre än kollektivets. Det gör att självständigheten ökar

och individualismen frodas. Detta även p.g.a. att de gemensamma värdena förmedlade genom

kyrkan blir mindre. Den sociala sammanhållningen påverkas även av att människor tillåts

vara olika eftersom det råder större frihet och tolerans. Samtidigt minskar samhörighetskäns-

lan och banden mellan samhällsmedlemmarna blir mera anonyma och abstrakta. Dessutom

Lucyna Mouchtahi

16

minskar de gemensamma aktiviteterna och det innebär att umgänge mellan människor blir

mindre vilket påverkar den sociala integrationen negativt. Så är det i det moderna samhället

där integrationen sker genom organisk solidaritet med hjälp av arbetsdelningen (Durkheim,

1993:100, ff., 155, 162, 220).

Med moderniseringen försvann inte den gamla sociala ordningen utan den har bara omstruk-

turerats på nytt och till det bättre, påpekar Durkheim (Boglind et al., 2005:213, ff.). Den ge-

mensamma moralen finns alltså kvar men den sociala samhällskontrollen har blivit mindre.

Alltså har det kollektiva medvetande blivit mindre. Så småningom ersattes det också allt mer

av arbetsdelningen som blev en framgångsrik strategi i det moderna samhället för att kunna

hålla olika sociala enheter samman (Durkheim, 1984:123). Det var en utveckling som inte

gick att hejda eftersom industrialiseringen i sig redan medförde en differentiering i mindre

enheter överallt i samhället. Samhället var alltså tvunget att anpassa sig till dessa förändringar

för att förhindra desintegration, menar Durkheim (Cuff & Payne, 1996:44, ff.).

I ett samhälle med högt utvecklad arbetsdelning kan det inte finnas ett normsystem och en

världsbild som är enhetlig, menade Durkheim (Boglind, et al., 2005:213, ff.). Den ökade indi-

vidualiseringen har redan medfört en mängd olika sociala grupper som var och en har utveck-

lat sina egna normer, ideal och värden. En sådan funktionell mångfald förutsätter också nya

samarbetsformer för att öka sammanhållningen och integrationen. Följaktligen innebär det att

integration, som förut upprätthållits genom gemensamma normer, regler och värderingar, er-

sattes av ett funktionellt beroende genom arbetsdelningen. Tanken var att göra parterna ömse-

sidigt beroende av varandra trots deras olikheter och vilja (Durkheim, 1984:298). Förutom

detta, är vissa grundläggande värden som reglerar människors och gruppers sätt att agera och

uppträda inför varandra nödvändiga för samexistensen, samarbetet och för att hela samhället

ska kunna fungera, menade Durkheim (Cuff & Payne, 1996:42).

Durkheim (1984:67, ff., 313) ansåg också att i takt med att samhället utvecklades genom ar-

betsdelningen så förbättrades även människornas förmåga att handla moraliskt riktigt. De blev

mer öppna för nya impulser och mer rättvisekrävande när det gäller de existentiella villkoren.

Samhället, menade han, går hela tiden mot större rättvisa och det innebär ständigt ökade krav

på lika möjligheter, i synnerhet på arbetsplatserna. I och med det ökade även respekten för

människor som blev det moderna samhällets överideologi. Därför, enligt Boglind, et al.

(2005:211, ff.), bidrog arbetsdelningen till att skapa förutsättningar för fredlig samexistens

Lucyna Mouchtahi

17

mellan människor och den medverkade till att förbättra relationer mellan människor. Enligt

Durkheim (1984:208) blev den ett fredlig alternativ till djungels lag.

Särskilt inom arbetslivet blev det viktigt eftersom arbetet och arbetslivet är det område som

betyder mest för människorna i det moderna samhället. Arbetsplatsen har blivit ett viktigt

forum inte bara för gemensamma aktiviteter, utan också för social sammanhållning och för

integration. Därför bör arbetsorganisationer och yrkesgrupper arbeta för att skapa ett mora-

liskt regelverk som utökar integrationsmöjligheterna, menade Durkheim (Boglind, et al.,

2005:209, ff.). Det krävs framförallt en ”intelligent” arbetsledning som motarbetar improduk-

tivitet och som arbetar för effektivitet och större social sammanhållning genom att bl. ta bort

onödiga arbetsuppgifter och fördela arbetet på ett sätt att alla får tillräckligt att göra. Den ska

också se till att människor respekteras och behandlas rättvist när det gäller deras möjligheter

på arbetsmarknaden (Durkheim, 1984:323, 313). Ingen ska behöva dömas utifrån sin sociala

bakgrund, utan utifrån sina arbetsinsatser, menade Durkheim (Boglind, et al., 2005:209)

Arbetsmarknadsintegration

Carlgren och Diaz (2004:23, ff.) skriver att samhällsvetenskapen länge var intresserad av kun-

skapen om vad det är som bidrar till att skapa en samhällsgemenskap och att det sedan bibe-

hållits trots motgångar. De tankarna gav upphov till teorin om social integration. Samtidigt

och i samband med det har intresset för fenomenet migration väckts när det gäller nutida sam-

hällen. Av den anledningen blev integration en reformistisk politisk strategi och särskilt den

normativa betydelsen av den gav upphov till en mängd politiska åtgärder i form av regelverk

och policy, däribland rörande arbetsmarknaden. På individnivå kom integration att gälla de

satsningar som ska understödja individuella livsprojekt. I samband med det betonas delaktig-

heten. Med det menas att alla människor ska vara delaktiga i samhället på lika villkor och

även kunna bevara sin kulturella särart. Av den anledningen kom integration att företrädesvis

gälla invandrare.

I Sverige har integration ersatt assimilation, som bedöms som en verkningslös anpassnings-

strategi. Enligt assimilationsprincipen var minoritetsgrupper tvungna att ge upp sin kultur,

religion, språk och värderingar för att kunna smälta samman med majoritetskulturen och för

att bli accepterade. Det är detta tvång som idag uppfattas som en ideologisk skiljelinje mellan

assimilation och integration (Popoola, 2002:9, 19).

Lucyna Mouchtahi

18

Integration är alltså den process som gör att invandraren kommer att bli en fungerande del i

samhället och ha tillgång till eftertraktade resurser såsom arbete, yrkesposition, inkomst, ut-

bildning och andra sociala resurser. Processen är långsiktig och med tiden uppnår invandraren

en viss grad av jämlikhet med svenskar genom att delta i olika kategorier av sociala relationer,

däribland i arbetslivet (Carlgren & Diaz, 2004:31, 59, ff.). På så sätt, enligt Popoola (2002:20,

ff.) förknippas integrationen med kvaliteten på invandrarnas delaktighet i olika samhällsfält.

Vid långtgående integration är invandraren delaktig i flera samhällsfält samtidigt och kan be-

traktas som jämlik med majoritetsbefolkningen, utan att behöva ge upp sin kultur.

Integration är alltså en process som har inverkan på flera samhällsfält samtidigt. De samhälls-

fält inom vilka invandrare innesluts eller utestängs utgör i Carlgrens och Diaz: s (2004:31, ff.)

analys olika integrationsdimensioner. Dit räknas social integration, arbetsmarknadsintegra-

tion, boendeintegration, kommunikativ integration, medborgerlig integration och subjektiv

integration

Den dimension som är mest intressant i det här sammanhanget är arbetsmarknadsintegratio-

nen. ”Arbetsmarknadsintegration omfattar de invandrades inlemmande i mottagarsamhällets arbets- och när-

ingsliv. Genom avlönat arbete och företagande skaffar sig invandrade personer tillgång till ekonomiska resurser

(inkomster, materiella tillgångar) och socioekonomiska resurser (yrkesstatus)”, skriver Diaz (2004:63).

Alltså leder arbetsmarknadsintegration till ekonomisk integration eftersom invandraren får

tillgång till inkomst och andra ekonomiska resurser och på så kan sätt kan försörja sig. Egen

försörjning är huvudmålet när det gäller integrationsfrågan (Carlgren & Diaz, 2004:23).

Inom integrationspolitiken betonas innehavet av ett arbete som det primära för integration,

just med tanken på försörjningen, menar Carlgren och Diaz (2004:23, ff.). Samtidigt tillskrivs

arbetslivet särskild betydelse därför att invandrare genom att delta i arbetslivet kommer i kon-

takt med svenskar. Det leder till att de mellanetniska sociala kontakterna ökar. Dessa relatio-

ner bygger i stort sett på den tillit som kan uppstå mellan människor som möts och som följ-

aktligen kan underlätta samvaron och sammanhållningen mellan dem. Förmodligen kommer

de också att dela vissa idéer med varandra om t.ex. normer, värderingar eller språk och det

gynnar den sociala integrationen.

Diaz (Popoola, 2002:20, ff.) utgår från en syn på människan som en handlande individuell

aktör som gör egna val. I fråga om integration påverkas dessa val av barriärer och möjligheter

Lucyna Mouchtahi

19

som finns i samhället. De kan både hindra eller ge förutsättningar för integration. Därför har

staten och myndigheterna ansvar och skyldighet att hjälpa dem som hindras i integrationspro-

cessen, menar han. Från den enskilde aktörens sida handlar det om att känna sig motiverad att

bli integrerad, praktiskt kunna klara av de krav som finns i samhället och vara beredd på att

betala den mänskliga kostnad som han/hon kan acceptera, menar han. Integration är enligt

Carlgren och Diaz (2004:31 ff.) alltså en ömsesidig process där både invandrare och samhället

bör anpassa sig till varandra.

5. METOD

5.1. Val av metod

För studien valde jag en kvalitativ ansats, eftersom människors uppfattningar och synsätt bäst

framkommer på detta sätt (Bryman, 2001:300). Genom denna metod finns det en möjlighet att

få fram verklighetstrogna beskrivningar av de känslor, erfarenheter och upplevelser som i mitt

fall förbinds med invandrarkvinnors liv och olika situationer (Kvale, 1997:9). Med en kvanti-

tativ ansats skulle detta inte vara möjligt, eftersom metoden vanligen handlar om statistiska

sifferberäkningar.

En vanlig datainsamlingsteknik vid kvalitativ forskning är intervjun. I detta fall handlar det

om en semistrukturerad intervju. Den var mest lämplig i denna studie eftersom kvinnorna

genom den kunde blicka tillbaka på sin situation på arbetsmarknaden och sedan redogöra för

sina upplevelser och uppfattningar (Kvale, 1997:9, ff.). En sådan intervju ger också större

utrymme till öppenhet och flexibilitet, vilket betyder att de kunde styra den genom att deras

subjektiva utsagor stod i centrum. Enligt Franzén och Jansson (2004:41) står detta i motsats

till den standardiserade intervjun, där intervjufrågorna som ställs till respondenterna är exakt

samma och ska följas strikt. Därför skulle inte en kvantitativ ansats vara användbar här. Den

skulle förhindra att fritt kunna följa det oväntade och det väsentliga i kvinnornas åsikter.

Dessutom skulle den styra informanterna och detta i sin tur skulle påverka resultatet. Enligt

Svenning (2003:34) kan en semistrukturerad intervju även användas vid explorativa

undersökningar på outforskade områden.

5. 2. Urval

I denna studie gäller ett bekvämlighetsurval, även kallat tillfällighetsurval. Det kännetecknas

genom att respondenterna oftast kommer från intervjuarens egen bekantskapskrets, eftersom

det är svårt att få tag på någon som vill ställa upp eller det går inte att få tag på människor

Lucyna Mouchtahi

20

som passar in (Bryman, 2001:313). Så är fallet med denna undersökning. De fem kvinnorna

som deltog i denna undersökning är alla mer eller mindre bekanta med mig. De är i olika åld-

rar mellan 30 år och 57 år, kommer från olika länder och tiden för deras ankomst till Sverige

varierar. Tre kvinnor kommer från Europa och två från utomeuropeiska länder. Två av dem är

bosatta i stora städer och tre i en medelstor stad i Mellansverige. Det är vanliga kvinnor som

valts p.g.a. att de är födda utomlands och har en viss arbetslivserfarenhet i Sverige. Att få tag

på kvinnorna var inte så svårt. Jag behövde bara ta telefonkontakt och tillfråga dem om de vill

ställa upp på en intervju och de tackade ja. Därefter fastställdes tidpunkten för intervjun.

5. 3 Respondenter

Kristina är 56 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 25 år.

Kristina arbetar som tandsköterska. Hon kom till Sverige år 1976 från Centraleuropa på grund

av familjeanknytning.

Sara är 36 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 1 år.

Sara arbetar som undersköterska. Hon kom till Sverige år 2002 från ett utomeuropeiskt land

på grund av familjeanknytning.

Anna är 48 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 17 år.

Anna är egen företagare och har egen frisörsalong. Hon kom till Sverige år 1978 från ett ut-

omeuropeiskt land på grund av familjeanknytning.

Claudia är 57 år och har varit aktiv på den svenska arbetsmarknaden i 18 år.

Claudia är egen företagare och arbetar som översättare och teknikkonsult. Hon kom till Sveri-

ge år 1984 från ett västeuropeiskt land p.g.a. av familjeanknytning.

Elisabeth är 30 år och har varit arbetssökande på den svenska arbetsmarknaden 1 år.

Elisabeth praktiserar sedan ett halvår tillbaka i ett privat företag. Hon kom till Sverige år 2000

från ett västeuropeiskt land på grund av familjeanknytning.

5. 4. Tillvägagångssätt

I studien använde jag en intervjuguide (se bilaga) vilket är vanligt förekommande vid semi-

strukturerade intervjuer (Bryman, 2001:301). Den konstruerades med tanke på studiens syfte,

frågeställning och teorierna. Frågorna i den delade jag in i olika delområden. Jag inledde med

Lucyna Mouchtahi

21

bakgrundsfrågor om bl.a. respondenternas namn, ålder och deras ställning i arbetslivet. Däref-

ter ställde jag frågor som har anknytning till deras tidigare erfarenheter från hemlandet när det

gäller utbildning och arbetslivserfarenhet, deras erfarenheter av arbetsmarknaden i Sverige

samt frågor om arbetets betydelse för integrationen. Intervjuguiden var till stor hjälp för inne-

hållet i de i förväg fastställda frågorna underlättade intervjuutfrågningen och senare analysen.

Samtliga intervjuer genomfördes efter överenskommelse angående tid och plats. De utfördes

under december månad år 2007. Varje kvinna intervjuades för sig och intervjun tog ungefär

en timme. Samtliga intervjuer utfördes hemma hos kvinnorna i en ostörd och lugn miljö. Vid

intervjuerna hade jag till min hjälp en bandspelare. För de kvinnor som inte ville bli bandade

använde jag penna och anteckningsblock. Före intervjun informerade jag respondenterna om

de etiska principer som gäller och också om syftet med denna studie och den använda meto-

den. Sedan ställde jag frågorna. Förutom bakgrundsfrågor kom frågor av allehanda slag såsom

uppföljningsfrågor, sonderingsfrågor och direkta frågor för att få raka svar och lättare komma

ihåg vad de sade. Däremot undvek jag att använda ledande frågor för att inte påverka intervju-

svaren. Eftersom intervjuformen var öppen och flexibel dök hela tiden nya frågor upp och

därför var ingen av intervjuerna den andra lik.

Det är viktigt att påpeka att jag visade respekt för respondenterna genom att visa dem empati,

vara lyhörd och öppen även om situationen var sådan att jag var tvungen att ingripa t.ex. vid

motsägelser eller upprepningar. Särskild hänsyn tog jag till tystnaden eftersom det var då de

riktigt genomtänkta svaren kom fram som var värda större uppmärksamhet. Varje intervju

avslutades med en reflektion. Jag har även erbjudit respondenterna att få läsa uppsatsen när

den är klar.

Efter varje intervju transkriberade jag allt bandat material i sin helhet. Samtidigt såg jag till att

ändra de uppgifter som skulle ha kunnat avslöja kvinnornas identitet, bl.a. fick de sina namn

ändrade till svenskklingande för att skydda deras integritet. Förutom detta kompletterades

vissa oklarheter eller utebliven information med fler uppgifter från respondenterna via tele-

fonsamtal i efterhand.

Lucyna Mouchtahi

22

5. 5. Analysmetod

Analysen påbörjades genom att allt material lästes noggrant flera gånger. Genom klarläggning

sållades irrelevant material bort och bara det mest informativa blev kvar. Det fanns alltså ett

induktivt förhållningssätt i detta arbete, där strävan var att finna olika mönster i den mängd av

det empiriska materialet som gick att utnyttja vid beskrivningen och för att dra slutsatser. Se-

dan användes Kvales (1997) meningskoncentreringsmodell som analysmetod. Den gick ut på

att hela den stora mängden text som transkriberingen gav, krymptes ihop. Bara relevanta de-

lar/tema fick vara med. Sedan har dessa teman satts ihop till en deskriptiv utsaga som kommer

att redovisas dels i resultatet i strukturerad form och dels i diskussionen i löpande text.

5. 6. Forskningsetiska ställningstaganden

Etik är något som gäller hela forskningen, inte bara vissa delar av den. Jag som forskare har

ansvar för att följa de forskningsetiska principerna för att skydda personer som deltar i min

undersökning från oönskade konsekvenser (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer,

1990).

I denna studie följde jag dessa principer som beskriver hur en forskare ska förhålla sig till

respondenterna och sin forskning. Enligt individskyddskravet ska forskaren hitta en balans i

sitt forskningsarbete. Denne ska vara konsekvent och målmedveten och samtidigt visa sina

respondenter respekt genom att vara lyhörd. Angående konsekvenser så bör den erhållna kun-

skapen, hur intressant än den är, uppvägas mot de skaderisker som den kan utsätta undersök-

ningspersonerna för. Ingen ska drabbas, vare sig respondenterna eller personer i deras omgiv-

ning. Individskyddskravet består av fyra delar; informationskravet, samtyckeskravet, konfi-

dentialitetskravet och nyttjandekravet.

• Informerat samtycke

Först gällde det informationskravet, vilket innebar att jag före intervjun informerade respon-

denterna om syftet, uppläggningen och om de risker och fördelar som kan uppkomma under

och efter undersökningen. Därefter delgav jag dem information om samtyckeskravet, som

betyder information om att deras medverkan i undersökningen var frivillig och att de kunde

lämna den när de ville. Intervjuförfarandet skedde alltså på deras villkor och de kunde avbryta

det vid obehag.

Lucyna Mouchtahi

23

• Konfidentalitet

Enligt konfidentalitetskravet underrättade jag respondenterna om tystnadsplikten. Förutom det

dolde jag allt som kunde avslöja kvinnornas identitet. Jag ändrade deras riktiga namn till

svenskt klingande namn och tog bort deras nationalitet och andra viktiga uppgifter som kunde

avslöja dem. Dessutom blev de utlovade att bandinspelningen och transkriberingen av inter-

vjun skulle förstöras efter användningen och att deras uppgifter endast kommer till använd-

ning i denna uppsats och inte för någonting annat.

5. 7. Validitet och reliabilitet

All forskning oavsett metoden handlar också om studiens trovärdighet, noggrannhet och gil-

tighet, alltså om reliabilitet och validitet.

Reliabilitet eller tillförlitlighet gäller undersökningens data, d.v.s. vilka uppgifter som an-

vänds, datatinsamlingseknik och bearbetning. Reliabilitet handlar framförallt om att mätning-

arna som förekommer i undersökningen är genomförda på rätt sätt. Det handlar även om att

vid en upprepning av samma undersökning komma fram till samma resultat oavsett av vem

och när som den nya undersökningen genomförs (Johannessen & Tufte, 2003:28, 47).

Brister som kopplas ihop med reliabiliteten handlar i första hand om slarvfel gjorda under

datainsamlingen och bearbetningen. Det kan gälla slarvigt genomförda och otydliga anteck-

ningar, eller fel gjorda p.g.a. att man hört fel eller missuppfattat svaren, bristande uppmärk-

samhet eller skrivfel (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2003: 67). Den typen av

problem har jag kunnat undvika genom att vara noggrann under och efter intervjuerna. Jag har

försökt bearbeta insamlade data direkt efter avslutad intervju. På så sätt har jag kunnat undvi-

ka de minnesluckor som hade kunnat uppstå om jag hade väntat en tid. Jag har även vid be-

hov konsulterat respondenterna för att kontrollera datas riktighet. Detta gäller särskilt för de

respondenter vars intervjuer gjordes utan bandspelare. Med de bandade intervjuerna har jag

däremot inte haft några problem, eftersom det inte fanns några tekniska fel på vare sig band-

spelare eller kassetter.

För att öka reliabiliteten har jag följt de regler som gäller vid det som kallas en god intervju

och de gällande etiska ställningstagandena. Däremot gick det inte att undvika vissa brister. En

av bristerna i reliabiliteten i denna studie beror på urvalet. Urvalet ska gå rätt till och helst

Lucyna Mouchtahi

24

vara slumpmässigt, eftersom det är den bästa sorten av urval angående generaliserbarhet.

Denna form av urval resulterar nästan alltid till miniatyrkopior av befolkningen (Esaiasson, et

al., 2003:191). I min studie har jag använt mig av bekvämlighetsurval och det förknippas med

begränsningar. Enligt Esaiasson, et al. (2003: 67, 210, ff.) är det p.g.a. att det är svårt att få tag

på undersökningspersoner. Det innebär att man gör det lätt för sig och tar det som är enklast

att få tag på utan att tänka på om gruppen som väljs har de egenskaper eller den information

som eftersträvas. Därför finns anledning till att ifrågasätta representativiteten av den grupp

som deltog i min undersökning. Det enda gemensamma för samtliga kvinnor i denna studie är

att de har invandrat till Sverige. Annars är de olika angående ålder, ursprungsland eller vistel-

setiden i Sverige. En annan brist är att jag känner respondenterna. Det underlättade intervjuer-

na och stämningen var trevlig, men nackdelen med det var att atmosfären var för vänskaplig. Undersökningen skulle ha blivit bättre om jag inte hade känt respondenterna. Esaiasson, et al.

(2003:286), anser att i vänskapsrelationer tar man saker och ting för givet för man tror sig

veta allt om personer man känner. Samtidigt vågar man inte ställa allt för närgångna eller de-

taljerade frågor. För respondenter kan det också bli lättare att öppna sig för en intervjuare de

inte känner och som de inte kommer att umgås med efter en avslutad intervju. På så sätt kan

jag tänka mig en del information föll bort i denna undersökning.

När det gäller validitet är det ett svårare problem för dem som sysslar med den empiriska de-

len inom samhällsvetenskapen än för exempelvis inom naturvetenskapen. Samhällsforskare

måste ta särskild hänsyn till validiteten under hela forskningsprocessen (Esaiasson, et al.

2003:61). Validiteten gäller framförallt datas giltighet. Det handlar om hur bra de data som

framkom genom undersökningen kan representera undersökningsfenomen och också om fors-

karen verkligen har undersökt det som hon/han avsåg att undersöka. Det finns två former av

validitet; extern validitet och intern validitet (Johannessen & Tufte, 2003:28, 47).

Den interna validiteten handlar om hur man tolkar insamlade data så att den information man

var ute efter kommer fram (Esaiasson, et al., 2003:61). Man tänker på om frågeställningen är

den rätta som ställs i syftet, om undersökningen ger svar på frågan eller om tolkningen av det

empiriska materialet har gått rätt till. Medveten om att min tolkning kunde ha inverkan på

resultatet har jag vid tolkningen av insamlade data enbart utgått ifrån invandrarkvinnornas

berättelser för att besvara frågan som finns i syftet. Jag ansträngde mig så långt det gick att

vara objektiv vid bedömningarna och inte blanda in egna värderingar eftersom jag själv är

Lucyna Mouchtahi

25

invandrare. I stället har jag försökt utnyttja de egna erfarenheterna på ett positivt sätt. Det var

på så sätt lättare för mig att kunna bilda mig en egen uppfattning om det som var relevant och

värt att ta upp. Det underlättade både analysarbetet och redovisningen av resultat. Därför an-

ser jag också att viss information kom fram även om vissa delar av den kan framstå för de

utomstående som rena självklarheter.

Den externa validiteten handlar om i vilken mån det erhållna resultatet kan vara generaliser-

bart till hela befolkningen (Esaiasson, et al., 2003:286). I min undersökning har syftet inte

varit sådant. Att uppnå några representativa resultat eller finna några generaliserbara mönster

som kan överföras på större grupper av befolkning var svårt just p.g.a. bekvämlighetsurvalet.

Esaiasson, et al. (2003:193), skriver att icke slumpmässiga urval ofta medför bristfälliga re-

sultat. Särskilt svårt är det att få fram den information som man är ute efter. Dessutom resulte-

rade min undersökning i två grupper invandrarkvinnor med skilda erfarenheter på arbets-

marknaden. Det är en utomeuropeisk grupp bestående av två personer och en europeisk bestå-

ende av tre personer. Det fanns även skillnader inbördes inom dessa grupper. Grupperna var

alltså för små, vilket betyder att det inte gick att dra några generella slutsatser, inte ens till en

mindre del av befolkningen.

6. RESULTAT OCH ANALYS I följande kapitel presenteras resultatet. Det handlar om en presentation av de olika teman

som har kommit fram genom analysen av det empiriska materialet och som har tagits fram

med tanke på frågeställningen i syftet. Grunden för dessa teman utgörs huvudsakligen av det

gemensamma i kvinnornas utsagor. Dessa framställs med stöd av litteratur och citat tagna ur

deras uttalanden. Temana är: sysselsättning, språket, utbildning och arbetslivserfarenhet, so-

cialt nätverk och bemötande.

6. 1. Sysselsättning

Temat sysselsättning handlar framförallt om deltagande i en meningsfull aktivitet. Tre ämnen

kom fram i sammanhanget: vikten av innehavet av ett arbete, eget företagande och praktik.

Det första tema som kvinnorna nämnde gäller arbete. I allra första början, skriver Bauman

(2002:27, ff.) betraktades arbete som kroppslig påfrestning ämnad till att enbart uppfylla sam-

hällets materiella krav. Med tiden ändrades detta och arbetets betydelse ökade. Det fick sam-

ma värde som jorden och pengarna. Arbete kom alltså att beteckna en psykisk och fysisk an-

strängning som blev den viktigaste källan till rikedom och välstånd. Enligt Giddens

Lucyna Mouchtahi

26

(2003:356, 326, ff.) utgör arbete idag fundamentet för alla kulturella och ekonomiska system.

Vanligtvis utförs det i utväxling mot regelbunden inkomst och de intjänade pengarna använ-

der människor till att uppfylla sina dagliga behov. På liknande sätt är arbetet viktigt för själv-

känslan och även om det är dåligt, så ger det stabilitet och struktur i människors tillvaro.

Det första temat gäller alltså invandrarkvinnornas inställning till arbete och närmare bestämt

deras åsikter om vikten av att ha någon form av sysselsättning och helst ett arbete. Detta tema

uppstod som en följd av frågor kring arbete och arbetslivet. Det visade sig att samtliga kvin-

nor lade stor betydelse vid vikten att ha ett fast arbete med anställningstrygghet, vilket är vik-

tigt för säkerheten och stabiliteten. Genom att arbeta blev de ekonomiskt oberoende och kun-

de känna sig trygga. Arbetet var enligt dem också den säkraste inkomstkällan. Särskilt viktigt

var arbete för de kvinnor som av någon anledning blev ensamma och hade hand om sina barn.

För dem betydde det också att kunna garantera dem samma materiella levnadsstandard som

svenska barn har och även för att få ett fungerande familjeliv utan att behöva be om hjälp.

Ingen av kvinnorna ville vara beroende av socialt bidrag. Kristina sade att: om jag inte hade mitt

arbete skulle jag flytta tillbaka till mitt hemland, bättre bli tiggare på sin egen mark. För Elisabeth innebär

arbete att: ha en sysselsättning där man kan göra det som man är utbildad till och intresserad av, göra något

alldeles eget. För Sara, som hittills bara haft vikariejobb och tillfälliga anställningar betyder

arbetet så mycket att hon var beredd att ta vilket jobb som helst, bara det är fast anställning.

Enligt Bauman (2002:34, ff.) kommer den som anställs på kort tid att sakna framtidsutsikter

och möjlighet att delta i arbetsmarknadens spelregler, vilket inte är bra för tryggheten. Perso-

nen upplever sin arbetsplats som en campingplats och inte ett hem där det finns starka band

mellan människor som kännetecknas med en villkorslös ömsesidighet. Det leder till att denna

person har svårt att slå rot och känna engagemang och lojalitet mot sitt arbete och sina arbets-

givare.

På frågan om kvinnorna har ett arbete svarade fyra kvinnor i denna undersökning positivt. En

var på praktik. Sara som har pendlat mellan att ha ett arbete och att vara arbetslös under ett års

tid, blev sedan en tid tillbaka kontraktsanställd på ett gruppboende som undersköterska. Hon

berättar att: jag tycker att det är bra, men jag vill arbeta heltid. Min man reser mycket och… jag vill ha något

att göra när han inte är hemma. Jag vill inte ha tillfälliga jobb utan ett riktigt.

Lucyna Mouchtahi

27

Enligt Bauman (2002:34, ff.) har de s.k. vanliga jobben och arbetstiderna delvis försvunnit.

Det som gäller idag är korttidsanställningar, roterande anställningskontrakt och kontraktslösa

anställningar utan trygghetsgarantier. Arbetsmarknaden har blivit osäker. Det betyder också

att på en sådan arbetsmarknad utvecklas inte heller några mänskliga relationer. Det minskar

självförtroendet och tilliten till samhällsorganisationer. Minskat förtroende påverkar engage-

manget i det politiska livet och viljan att handla kollektivt, vilket gör det meningslöst att pla-

nera något för framtiden.

Två kvinnor i undersökningen uppgav att de är egna företagare. Numera är egen företagsam-

het hos invandrare av stor betydelse inte bara som inkomstkälla, utan även för den sociala

integrationen, både för företaget och för de som ingår i det, d.v.s. företagsägaren och dennes

familj (Carlgren & Diaz, 2004:63). Detta därför att genom att starta eget, så skapar invandrare

egna arbetstillfällen och kommer ifrån problem som arbetslöshet, dåliga arbetsförhållanden

och problem att hitta ett passande arbete. Framförallt undgår de diskriminering och marginali-

sering (Abbasian, 2003:62, ff.).

Det var Anna och Claudia som uppgav att de var egna företagare. För Anna, som har stött på

olika svårigheter på vägen till att starta eget, betyder hennes arbete extra mycket. Det tog lång

tid för henne att starta eget, dels p.g.a. brist på pengar och dels p.g.a. den svenska byråkratin.

För att kunna utöva sitt gamla yrke fick hon göra om samma yrkesutbildning. Att starta eget

för henne innebär inte bara ett arbetstillfälle, utan även att kunna göra det hon tycker om, är

bra på och dessutom tjäna pengar på det. Genom att starta eget behövde hon inte heller kon-

fronteras med den diskriminering som hon vet att andra invandrare stöter på när de söker ett

arbete. För att bygga upp sin verksamhet har hon arbetat mycket hårt, även svart. Hon klippte

sina kunder hemma i badrummet och det var en kundkrets bestående främst av släkt, vänner

och bekanta och deras familjer. På så sätt kunde hon köpa sin frisörsalong som hon idag dri-

ver helt i egen regi. Hon berättar följande: Idag har jag precis samma arbete som förut… jag har en frisörsalong som jag är stolt över. Fick kämpa länge för den. Värst av allt var att göra om utbildningen med tanke på vilka språksvårig-heter jag hade på den tiden (1979). Det gör det mycket svårt för oss invandrare, när de inte ac-cepterar våra meriter. Sedan fick jag skaffa pengar för att köpa ut en salong som jag ibland arbe-tade i. Det tog mer än tio år att göra det och jag betalade allt från egen ficka.

För Claudia, som kommer från Västeuropa, gick det lättare att starta eget än för Anna. Orsa-

kerna till att hon startat eget liknar delvis dem som Anna uppgav. Alltså inte bara för att und-

vika arbetslöshet, utan för att göra det man tycker om och kunna förverkliga sina drömmar

Lucyna Mouchtahi

28

genom arbete. Till skillnad från Anna som byggde sin verksamhet från början var Claudias

mål att utvidga familjeverksamheten. Claudias uppgift var alltså att hjälpa sin far att etablera

sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är också genom hans företag som hon kom i kontakt

med Sverige och genom sin fars svenska affärskontakter som hon fick hjälp att starta eget. På

så sätt kom hon direkt i kontakt med den svenska arbetsmarknaden.

Temat sysselsättning gäller även praktik. Praktik innebär en yrkesträning. När människor

praktiserar lär de sig ett yrke eller anskaffar sig yrkeserfarenhet (Axelsson & Josephson,

2002:862). Den är till fördel när det gäller att få arbetslivserfarenhet för det kan leda till en

fast anställning (Franzén & Johansson, 2004:13).

Alla kvinnor uppgav att de någon gång har varit på praktik. Samtliga ansåg att praktiken var

ett utmärkt tillfälle till arbetsträning och språkträning. Det var framförallt ett bra tillfälle att

kunna visa vad man kan och skaffa sig nödvändiga kontakter. Annars har orsakerna till prak-

tiken varit olika. Claudia, Kristina och Anna gjorde praktik i samband med utbildningen. För

Sara och Elisabeth räckte inte detta. Det fick praktisera på flera olika ställen, för som nybörja-

re på arbetsmarknaden behövde de arbetslivserfarenhet. I samband med det sade Elisabeth att: Eftersom jag ser en praktikplats som ett ställe att lära sig på har jag bett om att få mer fördju-pande arbetsuppgifter… Men jag jobbar på så mycket jag bara kan för att kunna bevisa att jag verkligen kan yrket. Förutom ”skituppgifter” som praktikanter får som att springa ärenden, tömma papperskorgar eller svara i telefon. Ibland känner jag mig utnyttjad som billig arbets-kraft, men då biter jag ihop och tänker att det som jag har lärt mig under praktiken ändå bara kommer vara positivt för min framtida yrkesbana. Och genom att ha en agentur i min CV så hoppas och tror jag att de ställen jag söker jobb… inte kommer att sålla bort min ansökan för att jag är invandrare. Jag får ett honorar på tre tusen kronor i månaden, vilket känns som ett hån med tanke på hur mycket jag jobbar.

Sara var den enda som uppgav att hon har varit på praktik genom Arbetsförmedlingen. Fast

praktikplatserna fick hon söka själv och för det fick hon tre tusen kronor i månaden. Hon an-

såg att detta är slaveri i det svenska samhället som passar på att utnyttja människors okunskap

till att utföra arbeten som ingen vill ha och dessutom nästan gratis. Hon berättade att efter en

tid i Sverige insåg hon att ingen hon känner har fått ett arbete den vägen. Hon sade: Jag har varit på olika praktiker som kallas EU-projekt, arbete direkt, (ha ! ha!) Det blev ingen-ting utan jag blev arbetslös direkt. Sedan när jag arbetade inom äldreomsorgen har de lovat mig att jag får arbete efter det, men nej. Jag fick bara tre tusen kronor men fick arbeta mycket … de sa att man ska visa hur duktig man är och det är bra att ha utbildning … sedan utbildade jag mig och gick till samma ställe så sa de till mig att jag saknar arbetslivserfarenhet, samma människor som beundrade mig tidigare... På praktiken var alla snälla och då menar jag de visade vad som ska göras mest sådant de själva inte ville göra.

Lucyna Mouchtahi

29

Den enda som uppgav att hon fick sitt arbete genom praktik var Anna. Hon har köpt den fri-

sörsalong som hon hade praktiserat i från en landsman.

Det ställdes också en fråga om kvinnors inkomster för att få en uppfattning om hur deras eko-

nomiska situation såg ut. Det framkom att tre av kvinnorna var ganska nöjda med sina in-

komster som uppgick till över tjugo tusen i månaden. Sara som har en inkomst på elva tusen i

månaden var mindre nöjd. Minst nöjd med sin inkomst var Elisabeth som tjänade drygt tre

tusen kronor i månaden på praktiken. Utan stöd från sina föräldrar skulle hon inte kunnat kla-

ra sig men hon är optimistisk och hoppas på att snart få ett arbete och lön som hon kan klara

sig på.

6. 2. Språket, utbildning och arbetslivserfarenhet

Språket, utbildning och arbetslivserfarenhet var tre teman som uppkom i samband med frågan

om vad kvinnorna själva ansåg var viktigt för dem för att kunna få ett arbete.

Utifrån kvinnornas berättelser var språket det första som nämndes. Språket tillhör den kom-

munikativa delen av integrationen och handlar om tillgången till språkkurser och information.

Det handlar om graden av språkfärdigheter med vilka man klarar att uppfatta viktig informa-

tion från samhället eller från myndigheter (Abbasian, 2003:41). Enligt Bevelander, Carlson

och Rojas (1997:135, ff.) tillhör språket ett av de grundläggande villkoren för att få ett arbete,

eftersom det handlar om att kunna göra sig förstådd och kunna kommunicera människor

emellan.

Samtliga kvinnor var överens om nödvändigheten av att kunna det svenska språket. De mena-

de att det är nyckeln till det svenska samhället. I fråga om arbete menade de att språkkunska-

per är särskilt betydelsefulla, för när människor arbetar tillsammans måste de kunna prata med

varandra. Det var också i kontakt med arbetskamrater som man lärde sig språket bäst och

snabbast, tyckte de. Det tar tid att lära sig ett språk och av den anledningen borde det inte hel-

ler vara ett kriterium för dem som söker ett arbete, ansåg de. Samtliga kvinnor uppvisade ock-

så goda kunskaper i det svenska språket, även Sara som har varit kortast tid i Sverige. Kristi-

na, Claudia, Sara och Anna lärt sig svenska efter ankomsten till Sverige medan Elisabeth

kunde det innan.

Lucyna Mouchtahi

30

Språket gör också att man känner sig hemmastadd, har Claudia sagt. Elisabeth som kunde svenska

innan hon kom till Sverige, vilket gör att hon skiljer sig från de andra, berättade stolt att: på

praktiken påpekar alla hur bra jag är på svenska och det gör att jag inte känner mig som en invandrare utan

som om jag vore en av dem. Apropå det har kvinnorna som kom på 1980-talet påpekat att på den

tiden pratades det inte så mycket om språket, det fick man lära sig ändå.

Utbildning och kompetens blev nästa tema. Enligt Bevelander et al. (1997:39) tänker arbets-

givarna ofta i produktivitetstermer när de anställer människor. De är ute efter kunniga, kom-

petenta och effektiva medarbetare. Det är genom formella former av utbildning och yrkesin-

lärning som produktivitetshöjande kunskaper och färdigheter ökar och som ger erfarenheter

vilka kan leda till en fast anställning.

Samtliga kvinnor i undersökningen har uppgett att de har någon form av utbildning från hem-

landet och ifrån Sverige. De var eniga om att utbildning bör man ha för att kunna utföra ett

arbete. De ansåg också att utbildningen bör leda till ett arbete och gärna inom de områden

som man har utbildat sig till. På frågan vilken utbildning de har kom det fram att bland kvin-

norna är Elisabeth bäst utbildad med en magisterexamen i kommunikationsvetenskap som

hon tagit i Sverige år 2006. Högskoleutbildning har även Claudia och Kristina. Claudia har

studerat på Handelshögskolan till ekonom i sitt hemland och i Sverige läste hon diverse kurser

inom teknik och innovation. Kristina är utbildad tandsköterska och Anna är dubbelutbildad

frisör. Sara omskolade sig helt, från förskollärare till undersköterska i Sverige, men har planer

på att fortsätta utbilda sig till sjuksköterska. Hon sade att: I Sverige fick jag omskola mig och idag arbetar jag som undersköterska. Min förhoppning var att få ett arbete direkt efter utbildningen, därför detta yrkesval. Det är inte lätt för jag har inte en fast anställning än. Jag läste vård- och omsorgsprogrammet ett år och tre månader på Komvux. Det var en mycket jobbig tid, det är jobbigt hela tiden men nu kanske jag måste fortsätta vidare-utbilda mig för annars får jag aldrig ett fast arbete.

På frågan om utbildningen lett till arbete uppgav Anna, Kristina och Claudia, som alla har ett

fast arbete, att de har haft stor nytta av sin utbildning. De ansåg t.o.m. att det enbart varit tack

vare utbildningen som de har kunnat skaffa sig ett jobb. Även Sara arbetar inom det område

hon är utbildad till fast hon är anställd på kontrakt. Kristina och Claudia fick sina arbeten näs-

tan direkt efter utbildningen, men det var på 1980-talet. De påpekade att på den tiden var det

lättare att få ett jobb. När sedan svårigheterna på den svenska arbetsmarknaden kom på 1990-

talet, märkte de ingenting för båda hade redan hunnit etablera sig där. Annars var det bara

Elisabeth som var utan arbete, men hon har nyligen avslutat sina studier. Hon uppgav att hen-

Lucyna Mouchtahi

31

nes mål är att hitta ett arbete som passar hennes utbildning. Under tiden var hon på praktik för

att få relevant arbetslivserfarenhet, berättar hon.

På frågan om arbetslivserfarenhet svarade kvinnorna att de har arbetslivserfarenhet både från

sitt hemland och från Sverige. I Sverige har de gjort olika arbetslivserfarenheter beroende på

olika yrkesval. Några av dem har också arbetat inom yrken som de helt saknar utbildning och

kompetens för. Detta p.g.a. svårigheterna de haft i början när de sökte ett arbete, vilket ofta

tog lång tid och de var tvungna att försörja sig. På samma gång ansåg vissa kvinnor att när

man väl kom in med ena foten på arbetsmarknaden, så började dörrarna öppna sig, vilket of-

tast slutade med att de fick en anställning. Under tiden som de utbildade sig eller sökte ett

arbete hade de olika korta anställningar främst vikarierat, inom äldreomsorgen eller inom re-

staurangverksamheten. Angående arbetslivserfarenheten hade Sara svårt att förstå varför hen-

nes tidigare meriter inte var värda något. Hon sade: Jag arbetade tio år… de är inte intresserade när jag berättar det och bara frågar om vad jag gjor-de i Sverige, tidigare… vad menar de, att livet börjar här eller? Sedan måste jag bevisa för dem vad jag kan och de håller extra koll på mig. De flesta på jobbet är unga och inte utbildade alls… de bara sitter av tiden. Vissa svenskar jobbar och gör allt möjligt, men inte vad de ska.

6. 3. Socialt nätverk

Temat socialt nätverk handlar i denna studie om arbetets betydelse för kontakter med svens-

kar samt betydelsen av de informella och formella formerna av socialt nätverk vid arbetssö-

kandet.

Abbasian (2003:33) skriver att invandrare vid sidan av etniska och formella former av sociala

nätverk också behöver informella former av sociala nätverk som främst uppkommer genom

kontakt med svenskar. Det formella nätverket handlar om tillgången till relevanta kurser,

praktik, lön eller bidrag medan det informella handlar om att ha tillgång till personer som kan

hjälpa en invandrare att skapa förbindelser på arbetsplatser. Sådana består oftast av f.d. ar-

betskamrater.

Kvinnorna i undersökningen var samstämmiga när det gäller deras åsikt om att arbete är mer

än bara försörjning. De ansåg att det även är ett sätt att komma in i samhällsgemenskapen. På

frågan ”vad betyder arbete för dig”?, svarade en kvinna bl.a. att: arbete är nödvändigt… inte bara

för pengar, framförallt att komma ut bland folk och det ger struktur i tillvaron. De var överens om att arbe-

te med tiden också blir en livsstil, en rutin som innebär att man varje dag går till jobbet, har

något att göra och det blir aldrig tråkigt. Framförallt så kommer man i kontakt med andra

Lucyna Mouchtahi

32

människor/svenskar och slipper isoleringen hemma. Deras sätt att uttrycka det skilde sig från

varandra, men handlade om ungefär samma sak. Särskilt för Sara var det av störst betydelse

att komma ut i arbetslivet för att slippa isoleringen hemma. Omedvetet betonade hon den be-

tydelse som arbete har för integrationen. Hon sade att: Man slipper sitta ensam hemma, isolerad från omvärlden. I mitt land var det alltid mycket folk hemma och jag behövde aldrig känna mig ensam… man hänger väl inte på sin man hela dagarna och måste ha ett liv vid sidan om. Arbete är det enda sättet för mig att träffa andra människor, se hur det är i det svenska samhället … utan arbete går man under, blir passiv och deprimerad.

Claudia påpekade att för henne betyder goda affärskontakter mer än vänskapsrelationer på

jobbet. I samband med det berörde även hon temat integration. Hon sade att: Visst, det är arbetet som i början tog mig in i det svenska samhället. Arbetslivet är viktigt, men det finns mycket mera också. Man måste helt enkelt föra ett normalt liv och träffa alla sorters människor. För att lära känna ett land måste man vara med överallt. Först då får man insikt i hur det fungerar och man finner sin egen plats.

I temat socialt nätverk ingick också frågor kring kvinnornas erfarenhet av arbetssökande. I

samband med det ställdes frågor om på vilket sätt kvinnorna har fått sina jobb, särskilt om de

har fått hjälp av någon. Det framkom att ingen av kvinnorna i undersökningen har fått arbete

via Arbetsförmedlingen, utan mer eller mindre ordnat det på egen hand. För samtliga av dem

har bara det informella sociala nätverket varit till nytta. Även Sara har haft hjälp av det vid sin

senaste anställning. Det är också hon som har haft störst erfarenhet av Arbetsförmedlingen

och därför hade flest synpunkter angående deras verksamhet. Hon sade: Efter utbildningen var jag på Arbetsförmedlingen för att få hjälp. De sa åt mig att registrera mig som arbetslös. Sedan skulle jag träffa en handledare för att skriva en handlingsplan. Till vad?, tänkte jag. Jag har redan en utbildning och min plan är ett arbete som undersköterska. Nu har jag gjort en sådan plan, tre gånger … de ville att jag letar själv efter arbete, vart?, Det är hopplöst. Jo, jag skulle själv ta kontakt med arbetsgivare, ringa dem gå till dem och presentera mig. Det gjorde jag men de säger ifrån och jag mår inte bra efteråt.

Det var också Sara som har sökt flest jobb. En gång fick hon arbete som diskare på en restau-

rang genom en bekant. Hon berättade att hon idag är osäker på hur det var, men tror att arbetet

var svart. Om det sade hon följande: diskarjobbet var hemskt, det var allmänt dåligt och lite betalt. De

var mycket elaka och själva invandrare. Idag är hon anställd på kontrakt som förnyas var tredje må-

nad och arbetar 65 % av tiden på ett äldreboende. Sara berättar att: Jag har sökt många arbeten och där jag fick tillfälliga jobb har de lovat att anställa en, men det blev inget. De ljög. Till slut känner man sig hopplös och vet inte vad man ska göra. Under prak-tiken lovade de också ett arbete, men det blev inget! … Man arbetar på ett ställe och söker där så säger de tyvärr, du får söka en annan period, vid ett senare tillfälle.

De egna företagarna, Claudia och Anna, fick förstärkning genom det etniska nätverket, en

genom sin far och den andra genom sin man och hans familj. Även Elisabeth har ordnat sin

Lucyna Mouchtahi

33

praktikplats på ett annat sätt än genom Arbetsförmedlingen. Hon berättar: Jag har aldrig haft

kontakt med Arbetsförmedlingen, utan den praktiken jag har nu har jag ordnat på egen hand genom att söka

praktik via Internet. Förutom det har/hade fyra kvinnor i undersökningen förhållanden med

svenska män. Denna information kom fram i samband med frågan ”varför kom du till Sveri-

ge?”. Det visade sig att tre är/var gifta med svenska män och en har en svensk pojkvän. Enligt

Carlgren och Diaz (2004:75, ff.) får en person automatiskt tillgång till det primära sociala

nätverket, som är en form av socialt kapital, genom olikartade sociala relationer som t.ex.

genom blandäktenskap. Alltså tyder detta på att integrationen främjas av sociala kontakter

med infödda svenskar.

6. 4. Bemötande

I denna studie handlar temat bemötande om den etniska bakgrundens betydelse för relationer

med svenskar i arbetslivet. I samband med det berörs frågan om arbetsmarknadssegregation.

Angående bemötande, skriver Darvishpour (2004:183) att det är marginalisering när kvinnor

behandlas olika beroende var de kommer ifrån. De som kommer från länder som uppfattas

som attraktiva i det svenska samhället välkomnas, medan de som kommer från länder som

uppfattas som mindre attraktiva åsidosätts. De ovälkomna har därför svårt att finna sig till

rätta i det svenska samhället. Enligt de los Reyes (2001:110) är det ganska vanligt att vissa

invandrare får mindre uppmärksamhet i form av bl.a. begränsad tillgång till status, resurser

eller andra privilegier.

Angående detta tema så har nästan alla frågor i denna undersökning oundvikligt kretsat kring

kvinnornas etnicitet. I det fallet ställdes frågor om deras relationer med svenskar på jobbet

och på fritiden. Carlgren och Diaz (2004:75, ff.) skriver att goda relationer på arbetsplatser

leder till ett välfungerande arbetsliv och ett bättre utförts arbete. På tal om detta tema uppgav

fyra kvinnor att de har förhållandevis bra relationer med sina svenska arbetskamrater och ar-

betsgivare. Claudia och Kristina uppgav att de t. o. m. umgicks med sina arbetskamrater på

fritiden. Sara som varit kortast tid i Sverige berättade följande om sin relation till svenskar på

jobbet: De svenskar som finns på jobbet vet jag ingenting om. Vi har ingen kontakt privat, bara på job-bet, vi hejar och så och pratar bara om vad som ska göras. Vi är alla tvungna att vara arbetskol-legor men vi är inte några riktiga vänner. Chefen är osynlig och hon bara tänker på att hennes fö-retag ska gå ihop. Hon bryr sig inte om personalen. När något händer och man berättar för hen-ne, lyssnar hon inte på oss invandrare, men när svenskar säger något sammankallar hon ett möte… Hon särar på oss när vi bråkar men mest tar hon hänsyn till finnar och svenskar för hon själv är finska. Annars kvittar det om det är svenska käringar eller invandrarkäringar, alla bara

Lucyna Mouchtahi

34

sitter och gör ingenting, särskilt de med fast anställning. De skjuter allt framför sig och bråkar om allting. Svenskarna vill inte jobba och utlänningarna blir arga för de känner sig utnyttjade och ingen jobbar till slut… man vill ha någon som man kan arbeta med tillsammans och även ta en kopp kaffe med ibland.

Popoola (2002:19, ff.) hävdar att etnicitet spelar en väsentlig roll för uppbyggnaden av mel-

lanmänskliga relationer p.g.a. att de flesta människor söker sig till samma sorts människor

som de identifierar sig med. Oftast är det människor som har samma sociala eller etniska bak-

grund, menar hon.

Temat bemötande handlar också om arbetsmarknadssegregation. Segregation är ett begrepp

som kopplas samman med negativa konsekvenser såsom marginalisering och diskriminering

inom olika samhällsområden, skriver Popoola (2002:10, ff. ). Segregation är när minoritetsbe-

folkningen isoleras från samhällsgemenskapen (Franzén & Johansson, 2004:8). I fråga om

arbetsmarknadssegregation kan frågan handla om invandrarnas utanförskap p.g.a. bristande

intresse från arbetsgivarnas sida att t.ex. anställa invandrare, hävdar Bevelander et al.

(1997:120). När det gäller detta tema så har bara Kristina och Sara nämnt dessa problem.

Båda har bevittnat situationer som de uppfattade var diskriminerande. Men det var bara Sara

som uppgav att hon upplevde detta på nära håll på sin senaste arbetsplats. Hon berättade att: När man arbetar på ett ställe och söker arbete där, säger de tyvärr… jag tror att det inte handlar om utbildning och arbetslivserfarenhet, bara om diskriminering. Det finns svenskar som arbetat med mig utan att ha någon utbildning eller arbetslivserfarenhet. Det finns diskriminering och jag ser den genom att man inte vill svara mig på tilltal eller vill sitta bredvid mig i personalrum-met… och så frågar de om religion hela tiden… det gör de för de vill snacka illa om oss musli-mer, inte bara om oss utan om alla som inte är som dem, svenskar alltså. Jag har svårt att hitta någon som vill arbeta i team med mig, vi får inte arbeta ensamma men i par.

Det är vanligt förekommande att invandrarkvinnor kan drabbas av dubbel diskriminering, i

egenskap av kvinna och av att vara invandrare, enligt Abbasian (2003:76, ff.). Han menar att

skulden för misslyckandena som drabbar dem ofta läggs på deras kultur. Det är anledning till

att invandrarkvinnor som hade höga positioner i sina hemländer kan drabbas av nedåtgående

mobilitet. För många av dem blir det sedan svårt att arbeta sig upp till den forna nivån och att

göra en klassresa uppåt kan vara mycket svårt för dem. I denna undersökning ligger kvinnor-

na ungefär på samma nivå de gjort i sina hemländer. Mest kämpat för sin gamla position har

Anna gjort. Det tog henne ca tio år.

7. DISKUSSION Syftet med min studie har varit att undersöka vilka förutsättningar och hinder som invandrar-

kvinnor har haft på arbetsmarknaden och vilken betydelse arbetsmarknadsintegrationen har

Lucyna Mouchtahi

35

haft för deras integration i det svenska samhället. Analysen genomförde jag utifrån de gemen-

samma teman som utkristalliserade sig utifrån invandrarkvinnornas uttalanden. Dessa teman

är: sysselsättning, språk, utbildning, arbetslivserfarenhet, socialt nätverk och bemötande. Alla

dessa teman är förutsättningar och när det gäller temat bemötande i betydelsen av ”gott” be-

mötande. Det handlar om den svenska invandrarvänliga politiken som tar hänsyn till männi-

skors etniska bakgrund och som här handlar om svensk integrationspolitik. Hinder redovisas

enbart utifrån temat bemötande som i det fallet handlar om ”dåligt” bemötande och avser ar-

betsmarknadssegregationens två former, marginalisering och diskriminering.

Vid sidan av de ovannämnda förutsättningarna fann jag också andra förutsättningar som var

av betydelse för invandrarkvinnor på arbetsmarknaden. En av dem visade sig vara kvinnornas

sociala bakgrund, d.v.s. uppfostran i moderna och jämlika förhållanden där det var vanligt

med ekonomiskt oberoende och självständiga kvinnor. Däri ligger också orsaken till deras

vilja och motivation att klara av situationen i det nya landet. Enligt Popoola (2002:20) har

motivationen stor betydelse för viljan att vara integrerad för den styr individens handlingsval,

vilka kan hindra eller påskynda integrationen. Även invandrarkvinnornas låga ålder vid in-

vandringstillfället och vistelsetiden i Sverige visade sig vara en fördel för kvinnorna. Darvish-

pour (2004:71, ff.) skriver att invandringen påverkas både av åldern vid invandringstillfället

och den tid som förflutit sedan dess. Det kan ha en positiv inverkan och öka anpassningsmöj-

ligheterna. Dessutom har kvinnor överlag haft en positiv bild av Sverige. De menade att Sve-

rige är ett bra land att leva i med många utvecklingsmöjligheter. Särskilt för kvinnorna från

utomeuropeiska länder visade sig invandringen vara positiv. Enligt Darvishpour (2004:84,

ff.,172) flyttar ofta kvinnor som kommer från patriarkala familjeförhållanden sina positioner

från familjen till arbetsmarknaden och får på så sätt ett nytt liv som familjeförsörjare. Det

beror på att de normativa resurserna ökar efter ankomsten och i synnerhet gäller jämställdhe-

ten mellan man och kvinna. Det går ut på att i takt med att deras maktresurser ökar genom

förvärvsarbete och egen inkomst ökar även deras krav på jämställdhet. Dessutom attraheras de

och följaktligen influeras av den modernistiska livsstilen och individualiseringen vilket på-

skyndar den sociala integrationen.

I denna studie har, som tidigare nämnts, till förutsättningarna även räknats gott bemötande

vars grund utgörs av en invandrarvänlig svensk integrationspolitik som har som huvudmål att

ta hand om olika minoritetsgrupper och hjälpa dem att komma in i samhället. Till grunden för

denna politik finns OECD: s policy som bl.a. innefattar området ”Jämlikhet som syftar till att

Lucyna Mouchtahi

36

försöka övervinna individuella nackdelar på arbetsmarknaden genom främjandet av lika rät-

tigheter” (Diaz, 2004:34). Tanken är att öka den sociala sammanhållningen/integrationen och

motarbeta social exkludering. Förutom detta är integration ett positivt begrepp. En definition

är att det är en ömsesidig process som betyder att hela samhället och dess myndigheter, orga-

nisationer och näringslivet ska samverka för att underlätta för den enskilde i dennes situation.

Den enskilde ska alltså ha tillgång till bl.a. utbildningsmöjligheter och ekonomisk verksamhet

(Diaz, 2004: 34, 11). För invandrarkvinnor har det inneburit att de har kunnat tillgodose sig en

utbildning och anskaffa sig den arbetslivserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden. De

fick alltså möjlighet till fortbildning och praktik vilket gav dem möjlighet att på samma vill-

kor kunna konkurrera om jobben. Dessutom borde ingen av dem känna sig dåligt bemött på

sin arbetsplats med tanke på att det finns lagar som förbjuder diskriminering och marginalise-

ring där.

Temat bemötande i denna studie gäller även arbetsmarknadssegregation som förknippas med

deltagande kvinnornas etniska bakgrund. Det handlar först och främst om ”dåligt” bemötande

genom diskriminering och marginalisering.

Enligt Abbasian (2003) utgör etnicitet och kön tillsammans ett hinder. Både etnicitet och kön

finns med automatiskt när det gäller invandrarkvinnors underordning på den könssegregerade

svenska arbetsmarknaden. Det försämrar väsentligt kvinnornas möjligheter eftersom de dis-

krimineras och marginaliseras.

I denna studie berördes frågan om etnisk diskriminering och marginalisering endast en gång.

Det handlade om relationer med svenskar. I det fallet upplevde en kvinna av att ha blivit utsatt

för dåligt bemötande utifrån båda dessa former, dvs. både p.g.a. etnicitet och kön. Det hon

anförde var att dels ville ingen umgås eller arbeta med henne och dels bemöttes hon med en

diskriminerande attityd angående hennes religiösa bakgrund. I möten med föreståndaren kän-

de hon sig särbehandlad genom att denne gärna pratade med andra men inte med henne. Den-

na bristande kommunikation gjorde att hon kände sig oaccepterad och osynliggjord. Det har

påverkat hennes trivsel på jobbet på ett negativt sätt och har lett till tankar om att lämna denna

arbetsplats. Enligt Lind (2000) är det ganska vanligt att invandrarkvinnor som befinner sig i

arbetslivet osynliggörs och diskrimineras genom fördomsfull attityd. Carlgren och Diaz

(2004) hävdar att detta är ett hinder som enbart uppskjuter arbetsmarknadsintegrationen och

den sociala integrationen.

Lucyna Mouchtahi

37

I ett annat fall har de krav som ställs från det svenska samhällets sida uppfattats som hinder.

Det handlade om den misstro som finns mot icke svenska utbildningar i det svenska samhället

vilket innebär att vissa personer tvingas göra om samma utbildning. Båda dessa fall i denna

studie gällde kvinnor från utomeuropeiska länder.

Annars kunde jag konstatera och allt pekar på att för de övriga kvinnorna, särskilt de som-

kommer från Europa och som har bott och arbetat länge i Sverige, har deras etniska bakgrund

inte haft någon betydelse på arbetsmarknaden. Detta gäller även samtliga kvinnors kulturella

bakgrund. Den kulturella bakgrunden har varken varit ett hinder för deras möjligheter eller

varit meriterande. Enligt Lewellen (2002:49, ff.) är det svårt att tala om kulturer idag. Det

finns inga renodlade stora eller överlägsna kulturer utan kulturer har blandats och blivit hy-

brider. Kulturerna har ömsesidigt påverkat varandra, vilket innebär att smärre delar av dessa

kulturer har accepterats medan andra mindre attraktiva delar avvisats. Alltså tyder allt på att

för invandrarkvinnorna i denna studie har deras utbildning och val av ett yrke som är gångbart

och attraktivt på den svenska arbetsmarknaden visat sig vara av största betydelse.

Gruppen invandrarkvinnor i undersökningen är inte homogen. Deras heterogenitet har visat

sig först och främst genom att de kommer från olika länder med skilda kulturer. Deras utbild-

ningslängd, arbetslivserfarenhet, ålder och tiden för ankomsten är också olika. Kontexten som

kvinnorna befann sig i vid ankomsten till Sverige har varit av betydelse eftersom satsningar

för att integrera invandrare har varierat genom tiderna. De har varit beroende av den svenska

allmänhetens attityder, värderingar och inställningen till invandrare (Diaz, 2004:51). Samma

gäller situationen på arbetsmarknaden. Det kvinnorna har haft gemensamt är att de kommer

från förhållandevis jämställda familjeförhållanden i medelklassfamiljer med moderna värde-

ringar och från storstäder. Även deras skäl till invandringen har varit detsamma, d.v.s. famil-

jeanknytning.

Förutom nämnda olikheter och likheter fann jag att kvinnornas möjligheter på arbetsmarkna-

den hade påverkats av de länder de kom ifrån. Framförallt visade det sig att det ställdes andra

krav på de utomeuropeiska kvinnorna angående deras meriter i det svenska samhället. Det var

i huvudsak de som fick omskola sig eller komplettera sina utbildningar. Samma sak gäller

tillgången till information om läget på arbetsmarknaden som visade sig vara ojämnt fördelad.

De europeiska kvinnorna kände väl de villkor som råder på den svenska arbetsmarknaden till

skillnad från de utomeuropeiska. För dem var det inte helt självklart. Dessutom har de utom-

Lucyna Mouchtahi

38

europeiska kvinnorna haft få personliga kontakter med svenskar och därför visste de inte om

var, när och hur ska de söka arbete. På den fronten spelade förhållandet med en svensk man

en roll och inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom männen kunde kvinnorna anskaffa

sig väsentlig information om det svenska samhällets funktion och om normer, attityder och de

s.k. svenska koderna. Detta gällde även den kvinna som är gift med en landsman och som har

en stor släkt i Sverige.

Eftersom de utomeuropeiska kvinnorna endast har haft ett litet socialt nätverk bestående av

det etniska nätverket har de varit hänvisade till detta, sin egen förmåga och ”turen” att bli kal-

lade till anställningsintervjuer och sedan fått arbete den vägen, ofta som resultatet av hundra-

tals skickade ansökningar. Under tiden har kvinnorna deltagit i allehanda kurser för att bl.a.

lära sig uppträda vid anställningsintervju eller inför arbetsgivare för att få ett jobb. Bara två

kvinnor har haft stor nytta av sitt etniska nätverk. Invandrarskapet har för kvinnorna även in-

neburit ändrade arbetsförhållanden i frågan om mobiliteten uppåt eller neråt. Även i det avse-

endet har det varit svårare för de utomeuropeiska kvinnorna eftersom de fick anstränga sig

dubbelt så mycket för att återfå sin gamla position i arbetslivet vilket det kunde ta upp till tio

år att göra. Skillnaderna gällde också orsaker till att starta eget, personliga eller strukturella.

En europeisk kvinna i undersökningen hade personliga skäl att starta eget medan skälen för en

kvinna från ett utomeuropeiskt land i huvudsak var strukturella, dvs. att undgå arbetslöshet

och diskriminering.

Det visade sig även att åldern har haft betydelse för kvinnornas inställning till de villkor som

finns på arbetsmarknaden. De äldre kvinnorna var mera negativa till situationen på arbets-

marknaden trots att de har arbetat länge. De yngre var mer positiva och uppvisade också stör-

re styrka, engagemang och envishet i sin strävan att nå sina mål. De kände sina rättigheter väl

och var inte rädda att satsa allt. De hade också bättre utbildning och den som inte hade det

planerade att fortbilda sig. När det gäller utbildning visade det sig också att oavsett var kvin-

norna kom ifrån har de haft svårare att få ett jobb som motsvarar deras utbildning ju högre de

utbildat sig. Den kvinna som hade bäst utbildning i undersökningen har haft svårast att få ett

arbete. Orsakerna till det uppgavs vara bristande arbetslivserfarenhet eller för höga kvalifika-

tioner. Tvärtom har en kvinna med en kort utbildning fått ett arbete nästan direkt. Denna

kvinna är från ett utomeuropeiskt land.

Lucyna Mouchtahi

39

Integrationsteorin var mest relevant i denna studie för det visade sig att arbete är den viktigas-

te faktorn när det gäller integrationsprocessen. Durkheim (1984) introducerade begreppet som

kom att åsyfta den sociala sammanhållningen. I hans mening kan den vara dels en kontextuell

produkt av att samhällsmedlemmarna skapar sina liv kring gemensamma normer och värden

förmedlade t.ex. genom kyrkan och dels vara ett resultat av arbetsdelningen. Genom arbets-

delning kan ömsesidiga förhållanden som skapar jämvikt och organisk solidaritet uppstå un-

der gynnsamma omständigheter och då underlättas den sociala integrationen. Därför är arbete

viktigt. Även de nymoderna integrationsteoretikerna Carlgren och Diaz (2004) tillskriver ar-

bete störst betydelse för integrationsprocessen. De menar att invandrare kan bli integrerade

genom att uppnå olika integrationsdimensioner, men den viktigaste kan enbart ske genom

arbetsmarknadsintegration.

Den allmänna bilden som framkom i undersökningen var att innehavet av ett arbete är en cen-

tral fråga för invandrarintegration i dagens samhälle. Det är en åsikt som delas av alla författa-

re som förekom i olika sammanhang i denna studie och de invandrarkvinnor som deltog i

denna undersökning bekräftar detta. De är överens om är att delaktigheten i arbetslivet inte

bara ökar samvaron mellan människor utan också påskyndar varaktig integration. Tittar man

till Carlgren och Diaz (2004) resonemang borde flera integrationsdimensioner vara uppnådda

för en hållbar integration. Innehavet av ett fast arbete spelar en central roll i denna process för

den leder, enligt dem till flera andra av integrationsdimensioner. För kvinnorna i denna studie

har det varit på detta sätt. Arbetet för dem har lett till arbetsmarknadsintegration som i sin tur

lett till ekonomisk integration. Det betyder att genom arbete har kvinnorna fått tillgång till en

yrkesposition och en inkomst som är viktigt för försörjningen. De har blivit ekonomiskt obe-

roende. De har även fått möjlighet till att göra karriär, t.ex. genom att starta eget, och på så

sätt kunnat höja sina inkomster. Med högre lön har tryggheten ökat och lett till ett välfunge-

rande social- och familjeliv.

Genom arbete har kvinnorna även fått rätt till att delta i fackföreningslivet, vilket innebär att

de uppnått den dimension som Carlgren och Diaz (2004) kallar medborgerlig integration. Det

innebär att kvinnorna fick möjlighet att utnyttja sin makt och sitt inflytande och på så sätt

kunnat påverka sitt arbetsliv. Med arbetet har även den kommunikativa integrationen ökat

genom att kvinnorna fått kontakt med svenskar och kunnat förbättra sina språkkunskaper den

vägen. Dessutom har dessa kontakter lett till att de fått större tillgång till ett socialt nätverk

som är en betydelsefull resurs. Genom att umgås med sina svenska arbetskollegor har deras

Lucyna Mouchtahi

40

förtroende för dem ökat, vilket är positivt för den sociala integrationen. Det ökar både samhö-

righetskänslan och viljan att bli integrerad och därmed ökar den personliga integrationen. En-

ligt Carlgren och Diaz (2004) är den personliga integrationen ett tecken på tillfredsställelse

vilket påverkar integrationen i positiv riktning. Samtidigt har den kulturella/normativa integ-

rationen ökat eftersom det i kontakt med svenskar automatisk har skett ett utbyte av tankar

och värderingar, vilket vanligtvis leder till ömsesidig påverkan.

Tillgången till arbete har för kvinnorna också varit en huvudnyckel till inträdet i det svenska

samhället. Särskilt för de utomeuropeiska kvinnorna visade sig arbetsmarknadsintegrationen

visat sig vara angelägen och kanske den enda vägen in i det svenska samhället. De kom från

länder där den sociala sammanhållningen är stor och med mekanisk solidaritet för att återkny-

ta till Durkheims (1984, 1993) teorier. I Sverige blev arbetet för dem en kompensation för ett

förlorat socialt rikt liv som de haft i sitt hemland. Det är ett av huvudskälen som kvinnorna

från de utomeuropeiska länderna ofta uppgav i fråga om arbete. De fasar för att hamna i pas-

sivitet och isolering och gör allt för att övervinna svårigheterna med att komma in på arbets-

marknaden. För kvinnorna från europeiska länder som liknar svenska förhållanden var det i

allmänhet lättare att utveckla kontakter med svenskar vid sidan av arbetet. För två av dem har

dessutom vägen till det svenska samhället gått direkt via arbetsmarknadsintegrationen och för

en annan har den kommunikativa integrationen varit till en fördel, om man tittar till Carlgren

och Diaz (2004) resonemang.

I studien tog jag i den tidigare forskningen upp flera olika aspekter av invandrarkvinnors situ-

ation på arbetsmarknaden för att ge en allsidig bild av den verklighet som redan finns utfors-

kad. Författarna i den tidigare forskningen gav en delad bild av invandrarkvinnors situation på

arbetsmarknaden. Med den ena bilden ville de få bort offerbilden såsom invandrarkvinnor

framställdes av forskarna före dem och med den andra ville de slå larm för invandrarkvinnors

situation på arbetsmarknaden eftersom det enligt dem är det de som mest riskerar att hamna i

arbetslöshet. Till en viss del överensstämmer mina resultat med dem som återfinns i tidigare

forskningen, särskilt angående de utomeuropeiska kvinnornas situation. Nästan hela den tidi-

gare forskningen handlade om deras svårigheter på arbetsmarknaden.

Bortsett från de resultat jag fått fram har jag allmänt fått en positivare bild av invandrarkvin-

nors situation på arbetsmarknaden än den som tidigare forskningen presenterar. Det beror på

att för de invandrarkvinnor som deltog i denna studie har det gått förhållandevis bra i arbetsli-

Lucyna Mouchtahi

41

vet och de har gett mig en positiv bild av sin situation. Därutöver har jag fått fram att de också

har haft fler förutsättningar än hinder på arbetsmarknaden.

Slutsatserna angående invandrarkvinnornas situation på arbetsmarknaden handlar bara om de

fem kvinnor som deltog i denna studie. Utifrån deras berättelser och undersökningens resulta-

tet framgick det att invandrarkvinnor kan vara mycket driftiga och mobila när det gäller att

klara av sin arbetslivssituation. I början har alla mer eller mindre haft svårigheter men de har

kunnat ändra på det. Migration har inneburit ett nytt liv för dem och på samma gång har deras

etniska bakgrund visat sig ha en betydelse. Det har påverkat deras liv och periodvis hämmat

deras delaktighet i samhälls- och arbetslivet, men de har kunnat ta sig ur det genom att inte ge

upp. Det har visat sig vara starka kvinnor som redan i sina hemländer varit framgångsrika när

det gäller arbetslivet. Flera av dem är välutbildade och kompetenta. Idag befinner de sig på

arbetsmarknaden och arbetar i yrken som tandsköterska, undersköterska, frisörska och över-

sättare i tekniska frågor. Den som praktiserar har en svensk magisterexamen, men är fortfa-

rande osäker i sitt yrkesval. Två av kvinnorna är egna företagare. Idag är de ekonomiskt obe-

roende och kan betraktas som resursstarka personer. De flesta verkar vara nöjda med sitt ar-

betsliv i allmänhet vilket tyder på arbetsmarknadsintegration.

Enligt Carlgren och Diaz (2004) skapades integration i syftet att åstadkomma gemenskap och

sammanhållning mellan människor i samhället och en ömsesidig anpassning är en förutsätt-

ning för en lyckad integration generellt. För kvinnorna från utomeuropeiska länder har allt de

gått igenom och de annorlunda kraven som ställdes på dem på arbetsmarknaden inte varit en

positiv utveckling i anknytning till integration. Det är ojämlika förhållanden, för det verkar

som om anpassningen enbart gällde dem. Det är svårt att veta hur de känner sig integrerade i

det svenska samhället. I ett fall kan jag med säkerhet konstatera att arbetet inte har lett till

arbetsmarknadsintegration. Mot denna bakgrund samstämmer jag med forskare i den tidigare

forskningen om att all uppmärksamhet bör riktas mot de utomeuropeiska kvinnornas situation.

I denna studie har jag inte haft ambitionen att leta efter några specifika kunskaper eller angri-

pa fenomenet utifrån ett eländesperspektiv. Det jag ville veta var hur invandringen påverkar

invandrarkvinnors situation på den svenska arbetsmarknaden. Är det så att vissa kvinnors si-

tuation liknar svenska kvinnors förhållanden, särskilt dem som har bott länge i Sverige, så

tyder det på att de är välintegrerade i det svenska samhället eller kommer från länder som

strukturellt och kulturellt liknar Sverige. Det är alltså vanliga kvinnor precis som svenska

Lucyna Mouchtahi

42

kvinnor och som p.g.a. sitt kön stöter på samma svårigheter. Förutom detta är det lika svårt

för alla att få ett arbete oavsett kön eller etnisk bakgrund. Även om etnicitet till en del kan

spela en roll i denna process och ibland förhala integrationsprocessen, så har svårigheterna att

komma in på arbetsmarknaden handlat om introduktion, alltså svårigheter som invandrar-

kvinnor stöter på i början av sin vistelsetid i Sverige. Dessa problem gällde framförallt att

deras introduktion på arbetsmarknaden tog lång tid. I efterhand minskade deras problem då de

fick ett arbete. För övrigt visade det sig i den tidigare forskningen och i denna undersökning

att ju fortare kvinnorna kom ut i arbetslivet, desto större chans har de haft att uppnå arbets-

marknadsintegration och genom den en varaktig integration. De kvinnor som kom på 1980-

talet är ett bevis för detta eftersom alla idag är väletablerade på arbetsmarknaden och antagli-

gen även välintegrerade i det svenska samhället.

Det har varit intressant att fördjupa sig i ämnet, särskilt med tanke på att jag själv är invandra-

re. Jag är väl medveten om att jag bara har skrapat på ytan. Därför anser jag att det krävs mera

forskning på området. Den vidare forskningen bör ta hänsyn till undersökningspersonernas

etniska bakgrund. Angående ett förslag till fortsatta studier på området så skulle det vara in-

tressant att få kunskap om invandrarkvinnors situation på arbetsplatser när det gäller överord-

ning och underordning med enbart kvalitativa forskningsmetoder. Augustsson (1996:35) skri-

ver att det krävs en pragmatisk utgångspunkt vid beskrivningar som handlar om etniska rela-

tioner, alltså direkt kontakt med dem som ska utforskas, och deras perspektiv på sin situation.

8. REFERENSER Abbasian, S. (2003). Integration på egen hand. En studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige. Uppsala Universitet. Geografiska regionstudier Nr 53. Allwood, C. M. & Franzén, E.C. (2000). Tvärkulturella möten. Grundbok för psykologer och socialarbetare. Stockholm: Natur och Kultur. Alm, J. (1996-1999). NK. Nätverkskonsult. Begrepp: social kompetens. Hämtad: 2008-10-07 från http://www.nkja.se/s/sok/sok_sockomp.htm Andersson, G. & Scott K. (2004). Labour – market attachment and entry into parenthood: The experience of immigrant woman in Sweden. Document No: WP-2004-011. Total Pages: 35. Germany, Rostock: Max Planck Institute for Demographic Research. Augustsson, G. (1996). Etniska relationer i arbetslivet. Teknik, organisation och etnisk dis-kriminering i svensk bilindustri. Umeå: Umeå universitets tryckeri. Axelsson, P. & Josephson, H. (2002). Svensk ordbok och Svensk Uppslagsbok. Göteborg: Norstedts Förlag AB.

Lucyna Mouchtahi

43

Bauman, Z. (2002). Det individualiserade samhället. Uddevalla: Daidalos. Bevelander, P., Carlson, B. & Rojas, M. (1997). I krusbärslandets storstäder. Om invandrare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kristianstad: SNS förlag. Boglind, A., Eliason, S. & Månson, P. (2005). Kapital, rationalitet och social sammanhåll-ning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Bonniers lexikon, (1997). Bonniers lexikon 1. A-Astu. Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Carlgren, A. & Diaz, J. A. (2004). Integration och indikatorer. Några av teoretiska och meto-dologiska utgångspunkter för användandet av indikatorer. Malmö: Elanders Berlings. Cornell, S & Hartmann, D. (1998). Ethnicity and race. Making identities in a chancing world. Pine Forge Press. Cuff, E. C. & Payne, G. C. F., red. (1996). Samhällsvetenskapliga perspektiv. Göteborg: Kor-pen. Darvishpour, M. (2004). Invandrarkvinnor som byter mönster. – Hur maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen. Lund: Liber AB. De los Reyes, P. (2001). Mångfald och differentiering. Diskurs, olikhet och normbildning inom svensk forskning och samhällsdebatt. Arbetslivsinstitutet. De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Lund: Liber. Diaz, J. (2004). Integration och indikatorer. Några teoretiska och metodologiska utgångs-punkter för användandet av indikatorer. Integrationsverkets rapportserie 2004:3 ISSN I404-5370. Malmö: Elanders Berlings. Durkheim, E. (1984). The Division of Labor in Society. New York: The Free Press. Durkheim, E. (1993). Självmordet. Lund: Argos Förlag AB. Ekberg, J. & Gustafsson B. (1995). Invandrare på arbetsmarknaden. Stockholm: SNS Förlag. Esaiasson, P., Oscarsson, H., Gilljam, M. & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB. EU (2006). Europaparlamentet. Texter antagna av parlament tisdagen den 24 okt. 2006 – Strassburg. P6_TA(2006)0437. Europaparlamentets resolution om kvinnors invandring: in-vandrarkvinnors roll och ställning i EU (2006/2010(INI)). Franzén, E. C. & Johansson, L. (2004). Föreställningar om praktik som åtgärd för invandrar-nas integration och socialisation i arbetslivet. Rapport 2005:5. Sid: 56. IFAU.

Lucyna Mouchtahi

44

Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Gonäs L. & Knocke, W. (2004). Platsar mångfalden i det nya arbetslivet? – En kartläggning av lokala förändringsprocesser. Karlstads Universitet: Avdelning för Rättsvetenskap. Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber AB. Hjerm, M. (2005). “Integration into the Social Democratic Welfare state”. Social Indicators Research. Dordrecht: Jan 2005. Vol. 70, Iss 2; pg. 117-138. Holgersson, L. (2004). Socialpolitik och socialt arbete. Historia och idéer. 3: je upplagan. Stockholm: Elanders Gotab. Johannessen, A. & Tufte, P-A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber. Knocke, W. (2005). Migrant women and the labour market: Diversity and challenges. Immi-grant woman on the Swedish labour market – past and present situation. OECD and European Commission Seminar. Brussels. Sid: 1-3. Hämtad: 2007-11-12 från http://www.un-instraw.org/en/images/stories/remmitances/documents/crossing_borders.pdf Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lewellen, T. C. (2002). The Anthropology of Globalization. Cultural Anthropology Enters the 21 Century. Westport, Connecticut: Bergin & Garvey. Lind, K. (2000). Invandrarkvinnor och medborgarskapsbegreppet i Sverige – en studie av integration ur feministiskt perspektiv. Artikel. Sid: 42. Lindköping Universitet. Popoola, M. (2002). Integration en samtidsspegling. Integration, en samtidsspegling. Be-grepp, historia, politik och boende i ett delat samhälle. Àjour. Nr.8. Sid: 73. Stockholm: Nor-stedts Tryckeri. Rådet för Mångfald i Arbetslivet. (2002). Mångfald i arbetslivet. Vägledning för företag, myndigheter och organisationer. Policydokument. Hämtad: 2007-12-13 från http://www.google.se/search?hl=sv&q=policy+integration+etnicitet&btnG=S%C3%... Sabuni, N. (2007). Integration och mångfald. Artikel, 2007-10-09. Sid: 4. Regeringskansliet. Hämtad: 2007-11-02 från http://www.regeringen.se/sb/d/2279 Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz. Svenska Akademiens ordbok (2008). Svenska Akademiens ordbok. VetenskapsrådetsForskningsetiska principer (1990). http://www2.hh.se/personal/Norberg Österberg, D. (1991). Sociologins nyckelbegrepp. Göteborg: Korpen.

Bilaga: INTERVJUGUIDE

1. Bakgrundsfrågor

Namn, ålder, boende, civilstånd, familjeliv, barn.

– När kom du hit till Sverige? Varför?

– Var arbetar du?

– Vilken utbildning har du?

2. Arbetets anknytning till tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

- Vilken utbildning har du från ditt hemland?

- Har du samma utbildning idag?

- Vilket yrke hade du i ditt hemland?

- Vad var du tvungen att ändra?

- Fick du omskola dig eller göra något annat?

3. Erfarenhet av arbetssökande.

- Hur fick du ditt arbete?

- Har du sökt många arbeten?

- Vad gjorde du då?

- Har någon hjälp dig?

- Har du varit på praktik?

- Hur blev du bemött?

4. Allmänt om arbete.

- Vilka är dina arbetsuppgifter idag?

- Hur länge har du arbetat?

- Har du haft möjlighet att avancera eller kompetensutbilda dig?

- Hur mycket tjänar du?

5. Arbetets betydelse för integrationen.

- Vad betyder arbete för dig?

- Hur är livet på jobbet?

- Har du en bra relation med dina svenska medarbetare?

- Umgås du med någon från jobbet på fritiden?

- Vad anser du om invandrarkvinnors situation i arbetslivet?

- Trivs du i Sverige?