feef 1 14 web

TEMA: Energipolitik

Nummer 1/2014

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

2 förnybar energi 1/2014

Kalla faKta omett varmare liv

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det

via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligarebanor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverks byggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no

1/2014 förnybar energi 3

Göran Bryntse, ordförande SERO:

SERO vill ha 100 % förnybartSERO har ställt några frågor till de politiska partierna i Riksdagen. Enkäten och svaren finns längre fram i tidningen. Vi tackar för partiernas medverkan!

LED

ARE

Så här skulle SERO:s svar se ut:

1. SERO vill ha 100 % förnybart senast till år 2040. Ett etappmål är 90 % till år 2030. Målen kan verka orealistiska, särskilt när det gäller transportsektorn, men

behöver inte vara det. Regeringens expert på fossilfri fordonsflotta, prof. Thomas B Johansson gör, i en tusensidig utredning, samma bedömning som SERO. Utvecklingen på batterifronten går fort, batterierna blir allt effektivare och lättare och det dröjer inte länge innan alla nya bilar drivs med el.

Alla bilar ställs inte av lika snabbt - det finns och kommer att finnas vete-ranbilar, som drivs med olja. Men vi hoppas att denna mindre fordonsflotta, i varje fall delvis, kan konvertera till biobränsle.

Vi vill att EU sätter upp övergripande mål för en övergång till 45 % förnybar energi och 40 % energieffektivisering till år 2030, jämfört med år 1990. Våra krav är identiska med det flera europeiska Energi och klimatorganisationer kräver och som leder till 55 % reduktion av växthusgaserna. (Coalition for Energy Savings, CES, EREC= European Renewable Energy Council, EREC och Climate Action Network Europe, CAN-E)

För att uppnå målen vill vi att ett fastprissystem införs, alternativt att kvot-plikten höjs rejält. Nuvarande system med elcertifikat och utsläppsrätter har visat sig alldeles otillräckliga för att nå målsättningen ”Övergång till hållbar energiförsörjning”.

2. SERO tror inte på ny kärnkraft när de nuvarande reaktorerna är uttjänta. Allt pekar på att ny kärnkraft inte kommer att klara Miljöbalkens krav eller realis-tiska avkastningskrav när staten inte ger något bidrag. Sverige har heller inte löst frågan hur man ska slutförvara utbränt kärnbränsle i hundratusentals år. Kärnkraften är hela tiden en allvarlig riskfaktor vilket kärnkraftolyckorna i världen visat.

Nyligen gjorda studier har visat att ny kärnkraft är betydligt dyrare än för-

↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl-Henrik Knutsson (tf)Tel. 021-14 56 60, 072-212 74 12E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseBirgit EkChrister SöderbergCarl Olov Persson (adjungerad)

ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2012Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD: IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt inviger solelparken utanför Västerås. Foto: Jörgen Ek

I DETTA NUMMER bl.a:

7 Hur ser partierna på energipolitiken

12 Sol-Ola Jönsson 80 år

14 100 % förnybart ett möjligt energimål

15 Technionforskare i Västerås

18 Har vi någon miljö- och energikris?

20 Bioagroenergi – en klimatsmart innovationpå Österlen

22 Lagring av energi – nyckeln till välstånd!

25 Välbesökt invigning av Nordens störstasolcellspark

26 Det kan bli en tuff sommar

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


nybar energi. Aktuella uppskattningar i bl. a. England och USA visar på en elproduktionskostnad på 70-75 öre/kWh, ungefär 35 % dyrare än de förny-bara alternativen och energieff ektivi-seringar. Rådande förslag på avfalls-förvaring, den s k KBS 3-metoden, är inte säker utan kan komma att leda till radioaktivt läckage i framtiden . Avfal-let ska därför vara återtagbart, s k rol-ling stewardship, dvs. man måste hela tiden kontrollera avfallet och kunna vidta åtgärder när förvaringskapslarna börjar läcka.

3. Vårt mål för solenergi överensstämmer i huvudsak med vad svensk Solener-giförening förordar, dvs. 10 TWh solel och 10 TWh solvärme år 2020. Till år 2030 vill vi höja målet till 30 TWh solel och 20 TWh solvärme. Tyskland, som har ungefär samma solinstrål-ning som Sverige men mindre yta, har redan idag över 30 TWh solel. I Sverige hjälper dessutom snön till att, på vin-tern, höja solcellernas verkningsgrad. Målen ska givetvis kombineras med en handlingsplan, inkluderande nettode-bitering av solel.

4. En ökad satsning på förnybar energi ger många jobb i Sverige och eftersom förnybar energi är en tillgång i Sverige och inte behöver importeras påverkar en övergång svensk bytesbalans posi-tivt. Får SEROs målsättningar genom-slag i praktiskt politik leder det uppen-bart till fl era jobb, minskat beroende av import och en betydligt säkrare och tryggare energiförsörjning.

Valet i höst är inte enkelt, partierna står för olika åsiktspaket. Delar av paketen gil-lar vi, andra accepterar vi och vissa delar ogillar vi. För den som anser att miljö- och energifrågorna väger tungt, hoppas vi par-tiernas och SEROs programförklaringar underlättar valet i höst. Vi hoppas även att samtalet med våra politiska företrä-dare kan bidra till ökad kunskap om hur Sverige bör agera för en smidig övergång till miljövänlig energi.

Göran Bryntse, Tekn DrOrdförande i SERO

LED

ARE

sumtion får kosta, hur vi värderar om-ställningen till en hållbar energiförsörj-ning och hur vi ska prissätta miljö- och klimatpåverkan i det vi företar oss.

Ett större ansvarstagande är att önska där långsiktighet och där social, eko-nomisk och ekologisk hållbarhet ställs i fokus. Min övertygelse är att vi har stora möjligheter att ställa om till en hållbar energiförsörjning inom en överskådlig framtid. Vi har utan tvekan tillräckligt med tillgångar av förnybara energiresur-ser för att klara detta. Den tekniska kom-petensen är också på plats och defi nitivt har vi råd med det! Låt oss därför skynda på processen!

Lars Andrénwww.drivkraft.nu

Jag känner dock att vi är inne i ett para-digmskifte där den förnybara energin vinner mark och är den enda logiska lös-ningen på vår energiförsörjning. Och hur det än vrids och vänds på siff ror är det väl ganska självklart att en förnybar energi-försörjning står för framtid och hållbar-het. Av det skälet känns det ologiskt att hänga kvar vid ändliga resurser som förr eller senare måste ersättas med annat.

Den stora knäckfrågan är vad det får kosta. I det sammanhanget är det intres-santa hur vi värderar saker och ting. Ska ett pris ställas mot den kostnad som rå-der nu eller ställas mot någon form av förväntat pris? Och hur ska sekundära eff ekter såsom ren luft och rent vatten värderas?

När en byggnad uppförs beräknas den ofta ha en teknisk livslängd på 40 år. Om en ekonomisk livscykelkalkyl utgår ifrån den tekniska livslängden utgör byggkost-nad och fi nansiering ungefär 25 % av den totala kostnaden och reparations- och underhållskostnader till ungefär samma storleksordning. Byggnadens driftkost-nad kan däremot uppgå till hela 50 % av den totala kostnaden under dessa 40 år. Det innebär att om mer investeringar i t ex isolering av byggnadsskalet, fönster med låga u-värden, energieff ektiv ut-rustning, solvärme och solceller ger en initial merkostnad vid byggnationen på 2-10 % så kan driftkostnaden sänkas med 30-50 % under byggnadens tekniska livs-längd. I ett sådant resonemang blir det ganska självklart att merkostnader som energieff ektiviserar och minskar behovet av köpt energi blir lönsamma, under för-utsättning att det verkligen råder lång-siktiga ägarperspektiv. Men så är det ju inte alltid. Många gånger har vi betydligt kortare ägarperspektiv och då faller livs-cykelresonemanget.

En av de stora utmaningarna blir därför hur vi tar ansvar för och hur vi värderar olika typer av investeringar; vad vår kon-

AnsvarstagandeDebatten går het om vår energiförsörjning och även om allt pekar på en större med-vetenhet och vilja att ställa om vår energiförsörjning har vi hela tiden ett ifrågasät-tande om än det ena och än det andra. Statistik från olika läger befäster åsikter och för en utomstående måste debatten kännas högst förvirrande.

LCC-LIVSCYKELKOSTNAD

Beskriver en investerings totala kostnad under dess livslängd(inköpskostnad + driftkostnader + underhåll + destruktion + restvärde)

LCC – 40 ÅRS TEKNISK DRIFTTID

50 % är driftkostnad25 % utgör reparation och underhåll15 % är fi nansieringskostnader10 % är byggkostnad


ELFÖ

RB

RU

KNIN

G

Den stora andelen förnybart i vår elproduktion gör den väder-känslig - våtår/torrår, blåsiga år eller motsatsen påverkar pro-duktionen utan att vi kan göra något åt det. 2012 var ett riktigt våtår, vattenkraften producerade över 18 procent mer än nor-malt. Överskott eller underskott i elbalansen kompenseras ge-nom export resp. import, huvudsakligen från våra nordiska grannländer.

Elproduktionen 2013Det har varit ett ganska dåligt produktionsår både för vattenkraft och för vindkraft, men vindkraften har ändå ökat genom fortsatt stark utbyggnad.

Så här ser Sveriges elproduktion ut. Siffrorna avser terawat-timmar, TWh (1 TWh – 1 000 000 000, en miljard, kWh). Uppgif-terna för 2013 är preliminära.

2013 2012 Normalår

Vattenkraft 61,0 78,0 66,0

Kärnkraft 64,0 61,0 66,0

Värmekraft 14,5 15,0 16,0

Vindkraft 1) 9,5 7,0 10,0

149,0 161,0 158,0

1) Det finns ingen normalårsproduktion för vindkraften eftersom denna är under

kontinuerlig utbyggnad.

Den svenska, elproduktionen 2013 har således varit lägre än nor-malt och väsentligt lägre än 2012. Orsaken är framförallt en lägre nederbörd än normalt.

ElanvändningSveriges elanvändning har stark koppling till konjunkturen. Det gäller i synnerhet industrins elanvändning, men även en stark koppling till årsmedeltemperaturen, eftersom en avsevärd del av vår uppvärmning är baserad på el.

På senare år har även samhällets strukturomvandling börjat märkas, kanske tydligast inom pappersindustrin. Här har en minskad läsning av papperstidningar medfört att ett antal tid-ningspappersmaskiner stängts - och fler lär det bli.

Elanvändningen hade en topp 2001 då vi använde 150 TWh, men har sedan dess sjunkit avsevärt. Det beror huvudsakligen på effektivare användning, och ligger numera på 140-144 TWh. 2013 använde vi 139 TWh och året innan 142.

Elutbyte med omvärldenSverige har numera en stark kraftbalans och vi producerar mer el än vi använder. 2013 nettoexporterade vi 10 TWh till omvärlden, 2012 var den siffran dubbelt så stor. Men 2010 och flera år dess-förinnan hade vi en nettoimport, så bilden har förändrats.

Det sker ett ständigt kraftutbyte med grannländer och när året är slut avgörs om kraftutbytet resulterat i nettoimport eller net-toexport. Den starka kraftbalansen verkar bestå.

ElprisetElpriset i Norden bestäms av tillgång och efterfrågan på el efter-som vi har en marknadsbaserad prissättning. Om det inte går att exportera bort överskottet förblir priset lågt. Eftersom det varit lågkonjunktur i Europa har det varit svårt att exportera el och även där har elpriserna sjunkit.

Elpriset (systempriset, nordiskt medelpris) var mycket lågt 2012, 27,2 öre/kWh, men repade sig något under 2013 då det blev 32,9 öre/kWh. De år runt 2010 då elpriset låg runt 50 öre/kWh känns mycket avlägsna.

2016 öppnas en ny kabel till Litauen. Där är nog svensk el väl-kommen, eftersom man stängde sitt enda kärnkraftverk Ignalina vid inträdet i EU.

De närmaste åren ser elpriset ut att ligga lågt, till glädje för elkunder och till bekymmer för elproducenter, där många har nya anläggningar med avsevärda kapitalkostnader.

Det som kan ändra på situationen är nya bekymmer för kärn-kraften och att prissättningen på utsläppsrätter når tidigare ni-våer så att fossildrivna produktionsanläggningar behöver höja sina elpriser för att kompensera för sina utsläpp av växthusgaser.

Produktionsförmågan i Sverige, och Norden, är för närvaran-de god med normalfyllda vattenmagasin och god produktion i kärnkraftverken.

Christer Söderberg

Elåret som gåttSveriges normala elproduktion kommer till över 55 procent från förnybara energikällor, ca 2 procent kommer från fossila energikällor och resterande del är kärnkraft. Solel har ännu inte börjat synas i statistiken.

Passa på - begränsat antal

Extrapris på böcker!

Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu


POLI

TIK

Hur ser partierna på energipolitiken?Inför höstens riksdagsval har vi ställt fyra frågor till riksdagspartierna kring deras syn på energipolitiken.Här nedan kan du läsa frågorna och de olika partiernas svar.

1. Hur ställer sig ert parti till frågan om 100 % förnybar energi i Sveriges energiförsörjning? På vilket sätt avser ni att stödja utveck-lingen mot förnybar energi? Hur ser ert handlingsprogram, för att vi skall nå de av riksdagen beslutade målen till år 2030 och år 2050, ut?

2. Vilken framtid för kärnkraften står ert parti för och hur vill ni hantera frågan om kärnavfallet? 3. I Sverige bedrivs spetsforskning på solel och solvärme men det saknas en handlingsplan för hur forskningen skall tas till vara i pro-

duktion och användande i Sverige. Har ert parti ett långsiktigt mål och en långsiktig handlingsplan för solel och solvärme?

4. Hur påverkas ert partis politik av att utvecklingen av miljövänlig energiomvandling skapar nya arbeten i Sverige och minskar beho-vet av import?

Centerpartiet1. Hundra procent förnybart, utan kärnkraft och fossil energi

är vårt mål. Vi kommer nå dit genom delmål för ökad förny-bar energiproduktion och energieffektivisering samt genom ambitiösa ekonomiska styrmedel såsom ambitionshöjningar i det gröna elcertifikatssystemet.

Vi tror på ekonomiska styrmedel där det lönar sig att välja rätt och miljövänligt och där skadliga miljöfarliga val kostar mer. Omställningen är en plånboksfråga.

2. Vår vision är ett samhälle utan kärnkraft. Vi vill se ett samhäl-le med hundra procent förnybar energi, fritt från kärnkraft och fossil energi inom en generation.

Med Alliansens klimat- och energiöverenskommelse for-mades en långsiktig energipolitik som förenar ökad ekolo-gisk hållbarhet med minskat beroende av storskaliga ener-gikällor som vattenkraft och kärnkraft. Överenskommelsen har skapat förutsättningar för långsiktiga spelregler för en-ergimarknadens aktörer, och därmed för nya investeringar. Centerpartiets ambition är att övergången till förnybar en-ergi ska ske bestämt och successivt, vilket nu sker. Att kräva hastiga reformer för att tvinga fram resultat riskerar att un-dergräva den långsiktiga inriktningen på energipolitiken, något vi inte är beredda att göra.

SKB har i uppdrag att föreslå hantering och slutförvar av kärnavfallet. Här har Sverige kommit längst i världen och även det är en kompetens som vi kan bistå andra länder med.

3. Det gröna elcertifikatsystemet vi tog initiativ till i regeringen,

leder till en teknikneutral och kostnadseffektiv utbyggnad av den förnybara energin. Det medför att den billigaste förny-bara energin byggs ut först. Men i takt med att priset på sol-celler och solpaneler går ned blir det allt mer intressant fram-

förallt att producera sin egen förnybara energi. Därför inför Centerpartiet och alliansen nu ett skatteavdrag för egenpro-ducerad förnybar el.

Stöd till forskning och innovation på energiområdet är en central och integrerad del av energipolitiken. Centerpartiet har drivit på i regeringen för att öka anslagen till energiforsk-ningen. Från och med 2013 satsar vi 1,3 miljarder på energi-forskning, vilket ökar till 1,4 miljarder från och med 2016.

4. Det är helt i linje med Centerpartiets politik att den gröna omställningen leder till nya jobb och tillväxt samtidigt som vi minskar klimat- och miljöpåverkan.

Centerpartiet kommer att fortsätta främja den förnybara energin genom långsiktiga och förutsägbara spelregler för investerarna samtidigt som vi fortsätter att stegvis öka kost-naden för fossil och ändlig energi. Parallellt med detta ska vi fortsätta bistå utvecklingen och spridningen av ny hållbar en-ergi genom till exempel forskningsinsatser.

Heléna Lindahl, CenterpartietRiksdagsledamot och Energipolitisk talesperson


POLI

TIK

Folkpartiet1. Folkpartiet anser att energisystemets miljö- och klimateffek-

ter måste minskas genom energieffektivisering och en suc-cessiv introduktion av klimatneutrala produktionsformer. För att driva på miljöanpassningen behövs generella regel-verk för utsläpp och säkerhet, samt ekonomiska styrmedel. Staten ska i största möjliga mån vara neutral mellan energi-slag som uppfyller miljö- och säkerhetskraven. Energisyste-met behöver ställas om så att alla människor får tillgång till el och annan energi producerad på ett sätt som varken hotar klimatet eller utarmar värdefull natur.

2. Kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion. Nya kärnkraftsreaktorer som klarar högt ställda säkerhetskrav ska kunna byggas i Sverige. Fortsatt forskning och utveckling behövs för att minimera riskerna vid drift samt hantering av bränsle och avfall.

3. Folkpartiet är positivt till energiforskning. Anslagen till detta

ökar under åren 2013-2016 satsas 1240 miljoner kronor. Som vi dock har varit inne på i svar på fråga 1 så anser Folkpartiet att staten i största mån ska vara neutral mellan energislag. Detta gäller också solel och solvärme.

4. Det viktigaste för oss är att el och energi som produceras är fossilfri. Sverige ska vara självförsörjande på energi och där-med behöver vi inte el från andra länder. När det gäller frå-gan om att förnybar energi skulle skapa så många nya jobb i Sverige, ska man vara försiktig med sådana uttalanden. De undersökningar som gjorts visar att det inte alls är så. Det höjda elpris som blir följden av en stor andel förnybar el kan tvärtom medföra att jobben minskar i Sverige.

Eva Flyborg, FolkpartietRiksdagsledamot och Energipolitisk talesperson

Moderaterna1. Moderaterna anser att 100 % förnybar energi i energiför-

sörjningen är möjlig i Sverige på sikt, men inte till 2030. Då skulle fungerande produktionsanläggningar behöva tvångs-neddläggas med kapitalförstöring och ökade elpriser som följd. Det är bra med en mångfald i energiförsörjningen, vil-ket minskar risken för störningar. Det är önskvärt att energi-försörjningen på sikt är baserad på förnybar energi.

2. Moderaterna ansluter sig till Alliansens energiöverenskom-melse som tillåter nya anläggningar på de platser där det idag finns reaktorer. Moderaterna har även öppnat för helt nya reaktorer, om behov uppstår. Detta är dock i nuläget inte troligt eftersom det finns ett EU-direktiv om energieffektivi-sering och det finns en avsevärd potential för detta.

Sverige har tillsammans med Finland kommit mycket långt i slutförvarsprocessen av utbränt kärnbränsle och detta har skett med öppenhet och demokrati, något som lovordats av omvärlden.

3. Det är viktigt att Sverige fortsätter att forska på solenergi-

området och att vi kan fortsätta att ha den framskjutna posi-tion vi har idag inom toppforskning. Fortsatt stöd för detta är viktigt. Produktionsstöd för tillverkningsindustrin är inte en

priorterad fråga, utrustningarna kan tillverkas där det görs bäst och billigast. Det finns länder som stödjer tillverknings-industrin, t ex Kina, men vi ska inte använda skattepengar till detta.

4. Det är positivt att skapa arbetstillfällen, men med en säker och stabil basproduktion med konkurrenskraftiga priser i det svenska elförsörjningen skapas mest nya arbeten i den svens-ka basindustrin.

Moderaternas svar är baserat på en intervju med Cecilie Tenfjord-Toftby, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson.


POLI

TIK

Kristdemokraterna1. Fyrtio procent av Sveriges primärenergi kommer från fossila

bränslen (Energiläget, Energimyndigheten). Ett energisys-tem fritt från fossila bränslen kommer prioritetsmässigt före ett 100 procent förnybart sådant. Elproduktionen sker redan idag praktiskt taget utan fossila bränslen. Förnybara drivme-del och elektrifiering av transportsektorn är viktiga fokusom-råden. Vi arbetar för närvarande inom regeringen med mål-sättningen Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Ett antal uppdrag ligger ute till myndigheter för att ta fram underlag och förutsättningar för att uppfylla detta mål. Ett delmål i detta är arbetet för en fossilfri fordonsflotta år 2030. Ökade anslag till energimyndighetens forskning, elcertifikat, ökade järnvägssatsningar och kvotplikt för förnybara driv-medel är några av verktygen vi har tagit fram och utökar.

2. Kärnkraften kommer inom överskådlig framtid utgöra basen i elproduktionen för god miljö, leveranssäkerhet och konkur-renskraft. Kärnkraften är en koldioxidneutral energikälla som basindustrin inte klarar sig utan i vad som tycks vara överskådlig tid. En enda reaktor ger mer energi än all vat-tenkraft i Dalälven och Göta älv tillsammans. Kärnbränsle för en villas årliga elbehov ryms i en tesked (enl. Vattenfall). Det använda kärnbränslet tas omhand i ett geologiskt slutförvar i svenskt urberg, en miljard år gammalt. Sverige är världsle-dande i sin forskning för kärnbränsleförvaret. Platsen för för-varet beräknas stå klar år 2025.

3. Solenergi är och kommer vara en självklar del av energisys-

temet. Hälften av vår energianvändning kommer från för-nybara energikällor, främst biomassa och vattenkraft (Ener-

giläget 2012, Energimyndigheten). Dessa får i sin energi från solen. Vi tror på teknikneutrala stödsystem samtidigt som vi satsar mycket på solenergiforskning för högre verkningsgrad och lägre kostnader.

4. Med energiöverenskommelsen som tecknades 2009 mellan de styrande Allianspartierna, skapades förhöjda mål och långsiktiga förutsättningar för utvecklingen av förnybar och koldioxidneutral energi. Energi med hög leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser är en av vår exportindustris viktigaste insatsvaror. Vi kan ständigt producera mer för mindre. På trettio år har energieffektivisering gjort att vi för varje kilowattimme el skapar dubbelt så mycket värde jäm-fört med tidigare (sid 21, Elåret 2012, Svensk Energi). Miljö-vänlig energi är förutsättningen för vår höga levnadsstan-dard och kommer att göra det också i framtiden.

Irene Oskarsson, KristdemokraternaRiksdagsledamot och ledamot av Miljö- och jordbruksutskottet

Vänsterpartiet1. Ja till 100 % förnybar energi i Sverige omkring 2040. För att

nå dit vill (v) förbättra elcertifikatsystemet, införa nettode-bitering, satsa stort på energieffektivisering, bl. a med hjälp av sparmål. Vi vill också bygga ut havsbaserad vindkraft och skapa en miljöteknikfond för att underlätta investeringar i för-nybar energi och energieffektiviseringar, ca 500 MKr/år i sex år.

2a. Kärnkraften ska avvecklas. Två reaktorer ska stängas av un-der nästa mandatperiod.. Energimyndigheten ska få i upp-drag att göra en avvecklingsplan.

2b. Partiet avvaktar Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM, rekom-mendationer angående ett slutförvar. Avfallet får inte återan-vändas. Avfallsavgiften kan modifieras jämfört med nuläget.

3. Mål för solenergin: 4 TWh solvärme och 4 TWh solel 2020. Satsning på nätutbyggnad för att underlätta infasningen av förnyar energi. Tröskeleffekter vid Inmatning av förnybar en-ergi ska bort.

4. Att nya jobb skapas och att importen minskar på grund av en-ergiomställningen är att betrakta som bonus som konsekvens av vår politik, likaså att nya företag skapas.

Vänsterpartiet vill också satsa på geoenergi och på energi-lagring.

Kent Persson, VänsterpartietRiksdagsledamot och Energipolitisk talseperson


1. Ja till 100 % förnybart. Vill avvakta Energimyndighetens utred-ning av det innan ställning tas till tidtabellen. Vi vill också ha en ny Energikommission som fördjupar kunskapen om Sveri-ges framtida energiförsörjning. Vill förbättra elcertifikatsyste-met genom att t ex justera kvotkurvan. Elcertifikaten får inte vara en bromskloss för utvecklingen utan en möjliggörare.

2a. Kärnkraften ska fasas ut succesivt med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt den kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering.

2b. Sverige ska ta hand om sitt eget kärnkraftsavfall. Vi avvaktar yt-terligare information om hur det ska gå till från de myndigheter som har i uppdrag att föreslå långsiktiga lösningar, t ex SSM.

3. Sverige måste sätta ett mål för solenergin. Energimyndigheten ska få i uppdrag att föreslå sådana planeringsmål för solener-gin både för 2020 och 2030. Vi vill ha nettodebitering och vill stödja nya företag inom solenergibranschen.

4. Energiomställningen till förnybar energi ger många nya jobb, ger energisäkerhet, minskar klimatproblemen och ger minskad import av energi. Allt detta ser vi positivt på.

Ann-Kristine Johansson, SocialdemokraternaRiksdagsledamot och ansvarig för energipolitiken

ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

POLI

TIK

Socialdemokraterna

Miljöpartiet1. Miljöpartiet vill att Sveriges el- och värmesystem senast år 2030

är 100 % förnybart. Det innebär en kärnkraftsavveckling i takt med att reaktorerna behöver tas ur drift av åldersskäl. IEA be-dömer att de svenska reaktorerna behöver tas ur drift mellan år 2022 och 2030. Vi vill att Sveriges elöverskott används för att reaktorer tas ur drift kommande mandatperiod. Av säkerhets-skäl säger vi nej till effekthöjningar och livstidsförlängningar av kärnkraften.

Sverige har utomordentliga möjligheter att ställa om till ett helt förnybart elsystem, vårt utgångsläge är unikt; vi har redan en hög andel förnybar elproduktion, vi har mycket bra naturgiv-na förutsättningar och vi är ett land med stor kompetens inom energiområdet.

Miljöpartiet vill höja ambitionsnivån för elcertifikaten för 2020 från nuvarande plus 25 TWh till minst plus 30 TWh och det bör införas en ny nivå om minst plus 55 TWh år 2030.

Förutom utbyggnad av förnybara energikällor är energieffek-tivisering avgörande för att nå målet om 100 % förnybar energi. Att använda energi smartare, till exempel genom att byta ljus-källor, ventilation, styrutrustningar och liknande, är det i sär-klass säkraste, snabbaste och mest lönsamma sättet att utveckla energisystemet. För Miljöpartiet är därför en ökad effektivitet i energianvändningen en prioritet och vårt mål är att använd-ningen av energi minskar även när ekonomin växer.

2. Vi vill att kärnkraften avvecklas senast år 2030. Det avfall som idag finns måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Det förslag som nu lämnats av SKB innehåller många vetenskapliga frågeteck-en, så som hur kopparkapslarna reagerar i syrefritt vatten, hur

grundvattnet rör sig under dessa tusentals år m.m. Det är också oroväckande att Kärnavfallsrådet påpekar att det saknas obero-ende forskning. Miljöpartiets åsikt är att det inte är ansvarsfullt att hasta fram en lösning innan alla frågetecken är lösta.

3. Miljöpartiet vill att solenergin, precis som vindkraften, ges ett

planeringsmål. Vi har i riksdagen lagt fram förslag i enlighet med Svensk solenergis förslag om 4 TWh solel och 4 TWh sol-värme.

4. Miljöpartiet ser stora möjligheter till nya gröna jobb som resul-tat av en ambitiös utbyggnad av förnybar energi. Vi beklagar att Sverige idag på grund av regeringens oklara energipolitik tappar företag inom förnybar energi som flyttar till länder med högre ambitioner.

Lise Nordin, MiljöpartietRiksdagsledamot och Energipolitisk talesperson


POLI

TIK

Sverigedemokraterna1. Vi ser positivt på vissa förnybara energikällor så som bl.a.

biobränslen, vågkraft och viss vattenkraft. Vi avser avsätta resurser till satsning på forskning, utveckling och innovation inom dessa områden för att ta Sverige ur oljeberoendet samt att minska utsläppen ifrån övriga fossila energislag. Vårt mål är trygga, stabila leveranser av el och energi till konkurrens-mässiga priser och samtidigt säkerställa ett långsiktigt håll-bart samhälle.

2. Sverige har idag nästan helt fossilfri produktion av el och god konkurrenskraft för vår basindustri, tack vare vatten-kraften och kärnkraften. Hela den svenska infrastrukturen är uppbyggd på dessa centraliserade energislag. Vi ser det som olyckligt att ta efter t.ex. Tysklands energipolitik, där ökade kostnader för konsumenterna och en osäkerhet vem som skall betala för framtida investeringar nu är ett faktum. Vårt huvudmål är att förhindra koldioxidläckage genom att att-rahera företag och tung basindustri med höga miljökrav att etablera sig i Sverige och därmed förhindra att produktion flyttar till mindre nogräknade nationer med små eller inga miljökrav alls. Därför väljer vi en fortsatt satsning på kärn-kraft. Givetvis tar vi ansvar för hanteringen av uttjänt kärn-bränsle. Det finns även potential att exportera know-how gäl-lande hantering av kärnbränsle.

3. Det finns en potential för både solel och solvärme, dock är

prisbilden och vårt geografiska läge inte optimalt för storska-lig produktion. Forskning bör givetvis bedrivas på alla om-råden, men vi betonar att dessa energislag inom överskådlig framtid inte är konkurrensmässiga.

4. Vi ser positivt på forskning och utveckling av nya miljövänli-ga produkter på energiområdet. Vi är också medvetna om att många av dessa produkter är beroende av kraftiga subventio-ner för att vara konkurrensmässiga. Vi välkomnar alla former av arbetstillfällen men betonar vikten av att subventionerade jobb gällande energiproduktion i allt för lång utsträckning kan bli kontraproduktivt.

Ann Hagwall, SverigedemokraternaRiksdagsledamot och ledamot av Näringsutskottet

Siffror som talar sitt egna språk:

Sveriges behov av elenergi klaras inom landetI dag är tillförseln av elenergi i Sverige, 150 TWh, sammansatt av:

• 65 TWh vattenkraft, • 60 TWh kärnkraft• 10 TWh vindkraft • 15 TWh värmekraft, i huvudsak bioel.Den inhemska användningen ligger

på 140 TWh per år och vi exporterar f.n. 10 TWh/år.

Utvecklingen till mitten av 20-talet

Användningen har, sedan toppåret 2001, minskat med 10 TWh och fortsätter att minska. Fram till mitten av 20-talet mins-kar behovet till omkring 130 TWh/år.

Med en aktiv satsning på energieffek-tivisering går naturligtvis minskningen fortare.

Vattenkraftverken renoveras och ef-fektiviseras. Samtidigt ökar nederbörds-mängderna. Sammanlagt förväntas det ge en ökning med 5 TWh.

Enligt Swebio blir den framtida andelen bioel rimligen 20 TWh.

Svensk Vindenergi beräknar att vindkraf-ten år 2017 kommer att svara för 19 TWh. Det är rimligt att vi förväntar oss att yt-terligare 10 TWh tillkommer under första hälften av 20-talet.

Sedan tillkommer den förnybara energi-källa som har störst förutsättningar att utvecklas, solelen. Tyskland har visat vil-ka möjligheter som finns för den energin.

Med en rimlig statlig satsning bör vi få fram 15-25 TWh till i mitten av 2020-talet.En sammanräkning av framtida tillgång och efterfrågan av elenergi ser ut som följer;

Vattenkraft: 70 TWhBioel: 20 TWhVindkraft. 30 TWh Solel: 20 TWh Sammanlagt: 140 TWh

Det framtida överskottet blir omkring 10 TWh.

Peter Danielsson


POR

TRÄT

T

- Det som hände i Hiroshima och Nagasaki la grunden för mitt engagemang, något liknande skulle inte få förekomma säger Ola. Från slutet av andra världskriget blev engagemanget för miljö- och fredsfrågor en del av Olas liv

- Även Sverige ville satsa på kärnvapen. Vi skulle tillverka fem atombomber per år och för att få plutonium till det behövdes 25 atomreaktorer, men det fi ck vi hejd på säger Ola.

- 1959 var jag med på SLU:s, numera Centerns Ungdomsförbunds, riksting på Rosenlundsfältet i Jönköping. Innan Gun-nar Hedlund höll sitt tal fi ck jag prata lite med honom. Jag stack till honom ord som ”miljö” och ”nej till svenska atombomber”. Hedlunds tal var fantastiskt och båda mina instick fanns med! Det var nog första gång-en, ordet ”miljö” förekom i politiska sam-manhang. Det här inspirerade den unge Ola ytterligare.

Sedan blev frågan om kärnkraft het och

Miljökämpen som fi ck se drömmen om vind och sol förverkligad

Sol-Ola Jönsson 80 år

för Ola blev det naturligt att ansluta sig till Folkkampanjen mot Kärnkraft. Eftersom Ola var en man med auktoritet hamnade han i styrelsen för Folkkampanjen.

Nu är Ola verkställande direktör för Österlenvind AB, som satsat på, då Sve-riges största solcellspark. Inte alla verk-ställande direktörer har skrikit sig hesa i protestmarscher mot kärnkraft och kärn-vapen. Ola Jönsson är undantaget. När han deltog i protesttågen hördes hans röst över mängden när man ropade ut ”Vad ska väck? – Barsebäck!”, ”Vad ska in? – Sol och vind!”

- Under åren har det krävts fl er protest-marscher. - Efter Tjernobylolyckan anord-nade vi en sorgemarsch, där vi hängde upp

31 svarta kors på grinden vid Barsebäck sä-ger Ola. Det var så många dödsoff er som var offi ciellt erkända.

- Året därpå blev det istället en glädje-marsch. Då hade vi utarbetat en avveck-lingsplan för Barsebäck, som vi ville över-lämna, men ledningen vägrade ta emot den. Vi var 75 demonstranter, och vi möttes av lika många poliser, plus hundar och häs-tar. Där byggde vi mänskliga stegar för att ta oss över staketet. Piskorna från de ridan-de poliserna ven över ryggen, och polisens hästar användes för att välta vår mänskliga stege.

- Det var en solig, fi n lördag och poli-serna ville hem. Vi sa till polisen att så fort vi fi ck överlämna vår plan skulle vi avsluta


POR

TRÄT

T

demonstrationen, men inte förr. Polische-fen, Lennart Jönsson, förhandlade med Barsebäcksledningen. Det blev många tu-rer. Till sist blev polischefen riktigt arg på Barsebäcksledningen och krävde att led-ningen skulle ta emot oss. Två av oss, Bir-gitta Möller från Hälsingborg och jag ut-sågs att representera demonstranterna och vi kunde överlämnade planen. Demonstra-tionen, ”Glädjemarschen” upplöstes med en applåd för polisen. När vi lämnade Bar-sebäck vinkade vi adjö till polisen.

- Jag har mött Lennart Jönsson fler gång-er senare, t.ex. när vi blockerade Sigyn, som kom med utbränt kärnbränsle (MOX-rester) till Oskarshamn. Då jagades vi med polishelikopter säger Ola.

Så till företagandet

Att starta företag och bli VD passar inte rik-tigt ihop med demonstrationer och polis-jakt. Men med sitt engagemang för miljön blev det naturligt för Ola att satsa på förny-bar energi som affärsidé.

Våren 1990 anordnade Bengt Simming-sköld en ”Energi och datamässa” på Folk-högskolan i Önnestad, där han var lärare. Olof Karlsson, SERO, Lennart Blomgren, SVIF, med flera var där och höll föredrag. Efteråt samlade Simmingsköld några entusiaster till ett samtal. I gruppen in-gick Ola Jönsson, Olof Karlsson, Lennart Blomgren, Anders Schönborg plus några av Simmenskölds lärarkollegor. Han ville bilda ett vindkraftbolag. För det behövdes 50 000 kr i aktiekapital. När man räknade ihop vad deltagarna ville sats var man uppe i 25 000 kr, det fattades lika mycket.

Efter förslag från Ola dubblades insatserna och man hade de 50 000 kr som krävdes. Det här blev starten på miljardföretaget Eolus Vind AB.

1992 motionerade Centern i Simrishamn och ville att kommunfullmäktige skulle låta utreda om det fanns lämpiga plat-ser att bygga vindkraftverk på. Företaget Rejlers Ingenjörer som fick uppdraget att utreda föreslog tre platser. Eolus Vind AB ansökte om bygglov för 3 Vestas verk på 225 kW. Grunden hade lagts till Österlen-vind AB. Ola Jönsson blev företagets första VD. Nu gick det åt mer pengar och Öster-lenvind nyemitterade 2 000 aktier på 25 kr. Den som tecknads aktier fick samtidigt binda sig för att låna ut 775 kr per aktie.

1996 sökte företaget bygglov för ytterli-gare 7 vindkraftverk om 500 kW vardera. Försvaret sa nej till 6 verk men missade det sjunde och byggnadsnämnden gav Öster-lenvind bygglov till ett 40 meter högt torn med ett ENERCON 500 kW verk. En ny aktieemission i samma storlek som när bo-laget bildades blev den här gången snabbt fulltecknad.

Österlenvind gick bra. Pengarna som blev över investerades i Spaxar, Aktieob-ligationer och premieobligationer. Men placeringarna gjorde ingen miljönytta så ägarna började fundera om de kunde an-vändas för satsningar på mer förnybar en-ergi.

Vice ordförande i Österlenvind, Bengt Hansson, ägare till Sallerups Lågpris-marknad i Eslöv, hade mött Malin Åman på Solect Power AB, som sysslade med sol-cellsinstallationer. Hon bjöds in till Öster-

lenvinds bolagsstämma 2010. Hon och hennes man och kollegan Ulf Åman höll fö-redrag under rubriken ”Solel nu och om 10 år.” Av föredraget framgick att man kunde få statsbidrag för solcellsinstallationer.

Österlenvind ansökte och fick medel ur Bixias miljöfond. I Maj 2010 överlämnade Arne Andersson från Bixia en check på 40 000 kr som skulle användas till en förstu-die.

Österlenvind bestämde sig för att ansöka om bidrag till 2 projekt. I mars 2012 ringde Amanda Corlin från länsstyrelsen i Skåne och berättade att ett projekt beviljats stöd och i maj samma år beviljades stöd till ett andra projekt. Österlenvind köpte då 1 hektar mark direkt söder om Enerconver-ket med lutning mot söder. Reflexer från havet ökar nu produktionen som nått över 500 000 kWh i år från 442 kW fast monte-rade solceller.

Efter en hel del byråkratiskt krångel skedde starten av bygget. Satsningen har gett betydligt bättre avkastning på satsat kapital än våra tidigare placeringar, säger Ola. Genom att ha betalat hela investering-en med eget kapital och har små driftkost-nader för socellparken, blir ekonomin av satsningen hyfsad säger Ola.Dessutom gör investeringen god miljönytta och uppfyller drömmen om sol och vind.

Malin Åman intervjuade


De största hindren mot förnybar energi är mentala. Genom en kom-bination av effektivare energianvändning och fortsatt utbyggnad av alternativen kan Sverige visa vägen för övriga Europa. Det skriver Göran Bryntse, Bodil Jönsson och Anders Wijkman

100% förnybart ett möjligt energimål

Ingenting styr en utveckling så hänsynslöst som fastlåsta tanke-mönster kombinerade med infrastrukturer uppbyggda utifrån de samma. Energiområdet är därvidlag inget undantag. ”100 procent förnybart”, exempelvis, låter utopiskt för gårdagens ögon och öron. Ändå skulle det kunna vara verklighet i Sverige utifrån de unika för-utsättningar vi har inom bara några decennier.

Förnybar energi har länge framställts som en marginell företeelse, både av oljebolagen och av kärnkraftens förespråkare. Därför är de största hindren mentala. Om man vågar se nya sanningar i vitögat och ta till sig redan uppnådda resultat kommer dock resten att välla fram. Den tekniska utvecklingen har redan visat hur detta kan ske, inte minst på solenergiområdet, med ökande verkningsgrader och fallande kostnader som följd. Bioenergin har de senaste åren vuxit kraftigt och är idag Sveriges viktigaste energikälla.

Både sysselsättning och ekonomi utgör starka drivkrafter i riktning mot ett förändrat energilandskap, men det starkaste motivet ligger ändå i den hotfulla pågående klimatutvecklingen. I FN:s klimatpa-nels senaste rapport underströks allvaret i utvecklingen och att den viktigaste åtgärden består i att minska koldioxidutsläppen från an-vändningen av fossil energi. Ytterligare en rapport om effekterna av uppvärmningen – i form av mer extrema vädersystem – kommer i april. I väntan på den kan vi begrunda att november 2013 var den varmaste novembermånad sedan mätningar startade 1880.

Tiden tänker, men den handlar inte. Det måste människorna göra. De naturvetenskapliga gränserna för vår existens på jorden försvin-ner inte för att vi förtränger dem i ord och handling. På energiområ-det är vi extremt beroende av varandra. Politiska visioner och beslut måste vara vägledande. Nyligen berättade energiministern att Sve-rige redan uppfyllt EU-direktivets mål för 2020 om minst 49 procent förnybar energi i vår energimix. Utifrån fattade EU-beslut kan detta låta bra, men i realiteten är det snarast genant med så lågt ställda mål. Varför inte nu spänna bågen till minst 90 procent förnybar en-ergi i Sverige år 2030? (Frågetecknen kring en konvertering av for-donsflottan gör att vi stannar vid 90 procent).

Bodil Jönsson, Anders Vijkman och Göran Bryntse

VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

BevivŠ gen 1, SE-384 30 BlomstermŒ la, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lŒ gvarviga utfš randen • specialanpassade fš r olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. stŠ llverk • fš r helautomatisk drift och fjŠ rrmanš vrering• ger optimal energiproduktion

• hš g- och lŒ g- spŠ nnings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

KRÖ

NIK

A


Technionforskare i Västerås Svenska Technionsällskapet inbjöd till seminarium kring energi- och miljöteknik. Talare var tre av de inom området mest framstående forskarna från Israels tekniska högskola, Technion. Dessutom medverkade prof Erik Dahl-quist från Mälardalens högskola och Håkan Johansson från ABB.

Smarta nätSmarta nät har vi redan sedan länge hävdade ABB:s Håkan Johansson. Prob-lemen vi nu står inför är att integrera de intemittenta elproducenterna, som sol- och vindel, i stamnätet. Ett utökat antal elbilar ställer också det nya krav på elnätet.EnergilagringEnergilagringen som ju med vattenkraft sker elegant i dammar har ju inte en helt självklar lösning för el från sol och vind. En utveckling som verkar vara på frammarsch är flödesbatterier med vanadin. Ett grundämne som är billigt och som det finns gott om och som är en restprodukt vid koleldning.Ett flödesbatteri laddas och urladdas genom den kemiska reaktion som sker mellan två flytande elektrolyter. Elektro-lyterna lagras i separata tankar utanför battericellerna och pumpas runt vid laddning och urladdning.Flödesbatterier har hög kapacitet, lång livscykel, snabb responstid och hög tolerans för över- och underladdning. Nackdelen är den låga energitätheten. De passar därför bäst vid stationära tillämpningar, som t ex i elnät.Det hindrar inte att man även tittar på mobila tillämpningar. Det kan t.ex vara lösningar för att ge el till lok på oelektri-fierade sträckor.AC/DC, DC/AC, HVDC.Med den långvariga erfarenhet som ABB

PaneldebattSeminariet avslutades med en paneldebatt. Den innehöll inga domedags-profetior utan mer en positiv syn på människan och hennes förmåga att lösa problem i takt med att de uppstår. Nöden är som bekant uppfinningar-nas moder.Moderator var Stefan Sturesson

Seminariet avslutades med en paneldebatt.Från vänster till höger: Håkan Johansson(ABB), Prof Erik Dahlqvist (MDH), Prof Noah Galil, Prof Avner Rotschild samt Prof David Broday

Text och bild Jörgen Ek

Prof. David Broday beskrev sin tillämpade forskning avseende små, billiga luftföroreningsmätningssystem som var tänkta att placeras i normal andningshöjd. De kalibrebara givarna producerade bra resultat för mätning av föroreningar som CO, SO2, NOx,

har inom diod och tyristortekniken med strömriktare och konvertrar och nu även en världsunik patenterad lösning för likströmsbrytning inom HVDC så är man väl rustad att tillhandahålla komponen-ter i alla led, från transmission, distribu-tion som till laddstationer för elbilar.Thermal PhotovoltaicProf. Erik Dahlkvist passade även på att berätta att det inom Mälardalens Hög-skola pågår forskning kring “solceller” som ger el vid kortvågigt infrarött ljus, dvs vid ca 2 um (0.6-0.7 eV). Tillämp-ningen utvärderas tillsammans med Enertech, CTC i Ljungby. En plåt värmd till 1200 °C emitterar de fotoner som behövs och de samlas via en spegelyta på insidan till PV-enheten. Med rost som förutsättningProf. Avner Rotschild beskrev engagerat sitt arbete med en hybridlösning för att tillvarata solenergi. “Vi är först i världen med den här tekniken”. Vi har funnit ett sätt att till-varata solenergin i ultratunna rostskikt, 5000 gånger tunnare än i vanligt kopier-ingspapper. Det är tricket bakom att få hög verkningsgrad till ringa kostnad.Rosten i PV cellen utnyttjas även som elektrod vid sönderdelning av vatten.

Vätgas + elEftersom rosten inte oxideras så passar den bra till den hybridcell som man utvecklat som dels ger elektricitet och dels producerar vätgas.Det livsviktiga vattnetProf. Noah Galil beskrev hur Israel klarar sin och sina grannars vattenför-söjning. Sötvatten erhålls huvudsak-ligen genom avsaltning av havsvatten med hjälp av omvänd osmos. Genom att återanvända gråvattnet och använ-da det till att spola toaletter och för be-vattning har man lyckats effektivisera vattenanvändningen i det regnfattiga landet. Israel förser även palestinierna med vatten. Prof. Galil presenterade även hur han engagerat sig i vattenförsörjning i utvecklingsländer.Luftföroreningar

Interferens mellan inkommande och reflekterat ljus förstärkerPV- effekten i det ultratunna järnoxidskiktet (α-Fe2O3)

FOR

SKN

ING


INFO

RMAT

ION

SMÅSKALIG ENERGIOMVANDLING, EGEN EL samt EFFEKTIVISERING.

Deltagaravgift fredag är 300 kr för medlemmar(450 kr för icke medlemmar) då ingår lunch och kaffe. För lördagen är avgiften 300 kr (lunch och kaffe ingår). Vill man delta endast i SERO:s årsmöte så är detta kostnadsfritt. Deltagaravgiften betalas in till SERO:s bankgirokonto 829-8481 i samband med anmälan.

Fredagskvällens festmiddag kostar 405 kr inkl. vatten och kaffe. Middagen bokas via SERO:s kansli men betalas direkt på plats till hotellet. Logi bokas på egen hand, men vi rekommenderar Västerås Stadshotell, tel. 021- 102 800 (enkelrum 700kr/natt). Uppge att du skall delta i SERO:s energiseminarium vid bokning.

Platsen för seminariet är Mälardalens Högskola, Högskoleplan 1 i Västerås, sal Lambda. Du går in genom högskolans huvudingång U1/T1

Du kan anmäla ditt deltagande på vår hemsida www.sero.se , men det går förstås också bra att ringa eller e-posta SERO:s kansli. Tel 0221-824 22 , e-post [email protected] .

Vi måste ha din anmälan absolut senast 25 mars.

ENERGISEMINARIUMsamt

SERO:s årsmöte 4 - 5 APRIL i VÄSTERÅS

Vi bjuder på två spännande dagar med intressanta föredrag och föredragshållare som Bodil Jönsson, Minna Gillberg, Björn Karlsson, Erik Dahlquist, Bengt Stridh m. fl. På fredagen delas SERO:s energi- och Miljöpris 2014 ut och på lördagen är det dags för

SERO:s årsstämma. På fredagskvällen är det festmiddag på Västerås Stadshotell för dem som så önskar. Seminariet avslutas med ett studiebesök på Nordens Största Solelpark.

VÄLKOMMEN!


09.30 -10.00 Registrering och kaffe 10.00 -10.10 Inledningsanförande, presentation av SERO Göran Bryntse, ordf. SERO 10.10 -10.25 Energi i Västmanland Landshövding Ingemar Skogö 10.25 -10.55 Att spara Energi i byggnader med solel och solvärme. Professor Björn Karlsson, MDH 10.55 -11.05 Prisutdelning11.05 -11.30 Småskalig solelproduktion Bengt Stridh 11.30 -12.00 Vad hjälper det om ingen tror dig - möjligheter och svårigheter att påverka egna och andras tankemönster kring energi. Bodil Jönsson, Fysiker och författare. Professor emerita Lunds universitet 12.00 -13.00 Lunch13.00 -13.30 LRF:s energivision Minna Gillberg, LRF13.30 -15.00 En energipolitik för framtiden Paneldiskussion med politiker15.00 -15.15 Kaffe15.15 -15.45 Passivhusprincipen Arkitekt Hans Eek15.45 -16.00 Kyrkvind, församlingar i samverkan för ny energi Göran Jacobson, VD Kyrkvinden 16.00 -16.15 Kyrkans Klimatbrev Lisa Fröberg, Västerås stift.16.15 - Eftersnack, tid för frågor m.m. 19.00 - Festmiddag på Västerås Stadshotell

I samband med seminariet kommer Västmanlands Energiförening hålla årsstämma kl. 17.00 Richard Thygesen kommer att tala om ”maximalt utnyttjande av egen solel.”

PROGRAM LÖRDAG 5 APRIL09.00 - 09.05 Inledning, presentation av SERO Göran Bryntse, ordf. SERO. 09.05 - 09.35 Småskalig kraftvärme Torsten Berglund09.35 - 10.05 Uppdatering av läget på TPV- fronten (Thermophotovoltaic) Professor Erik Dahlquist, MDH 10.05 - 10.20 Kaffe10.20 - 10.45 Om konvertering av hybridbil till elbilar. Peter Söderberg, Caraboo AB 10.45 - 12.00 Årsmöte SERO12.00 - 13.00 Lunch13.00 - 13.30 Min erfarenhet av ”egen el” Charlotte Kullander - Hedbom 13.30 - 14.00 Smarta nät och smarta städer Håkan Johansson, ABB 14.00 - 14.15 Kaffe 14.15 - Samling för avfärd till Nordens största solcellspark Parken ligger ca en mil utanför Västerås och vi åker dit i egna bilar ( vi samåker) .

PROGRAM FREDAG 4

INFO

RM

ATIO

N


ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

Elen som genereras i turbinernas genera-torer blir global uppvärmning efter att ha omvandlas i en glödlampa, dator, elmotor, elbil eller utrustning driven av el. I våra kol, olja, gas, bio och avfallseldade kraft-verk är verkningsgraden högre i turbinen genom högre tryck och temperatur och når en el-verkningsgrad på ca 40 procent.

Viss del av spillvärmen kan vi använda för ex.vis uppvärmning av fastigheter vin-tertid och dito kylning sommartid. Proble-met är att utnyttjandetiden är begränsad eftersom elbehov och värmebehov sällan sammanfaller under året.

Bland förnybara energikällor är vat-tenkraftverket den i särklass effektivaste energiomvandlaren. En modern vattentur-bin kan ha upp till nittiofyra procent verk-ningsgrad, vilket ger ett vattenkraftverk en överlägsen totalverkningsgrad jämfört med andra energiomvandlare. Vatten-kraftverk med magasin har dessutom för-mågan att fungera som ”regulator” i vårt elsystem. Genom att våra vattenkraftverk kan förses med synkrongeneratorer med möjlighet att mata eget nät och hålla kon-stant spänning och frekvensen (50 Hertz) på befintligt nät och samtidigt ha mycket snabb regleringsförmåga vid ökad eller minskad nätbelastning, är vattenkraftver-ket idag den i särklass effektivaste energi-omvandlaren.

Vindkraften är den energiomvandlare som har den snabbaste utbyggnadstak-ten. Verkningsgraden kan kanske jämföras med ett kolkraftverk. Nackdelen är att pro-duktionen är beroende av den slumpmäs-siga vinden samtidigt som vindkraftverket inte kan bidra till stabil spänning och frek-vens, utan kräver att nätet idag stabiliseras av vattenkraft, kärnkraft eller fossil/bioel-dade kraftverk.

Solcellen har en särställning genom att den kan driva ett eget nät under begränsad tid om det inte finns någon form av energi-lager i systemet.

Våra transportsystem med land, luft och sjöfart drivs till stor del av förbrän-ningsmotorer där den genomsnittliga verkningsgraden är ca 35 procent och med

fartygsmotorer kan nå över femtio pro-cent. Två tredjedelar av energin i bränslet blir genom förluster via avgassystem, kyl-system och strålningsvärme global upp-värmning. Det lönar sig inte ens att isolera motorn för att minska värmeförluster och omvandla spillvärmen via ORC-teknik till el – köra värmepumpen baklänges. Verk-ningsgraden kan uppgå till ca 12 procent i en sådan energiomvandlare. Idag skulle vi inte köpa ett hus utan isolering, men när det gäller våra bilar reflekterar vi inte över förlusterna.

Att byta energibärare inom befintligt system minskar totalverkningsgraden. Stoppar vi in en elbil i elsystemet kom-mer den att förbruka den sist tillverkade kilowattimmen. Eftersom bilen kan fung-era utan el kommer den att konkurrera om den befintliga elen. Vissa saker i sam-

hället kan inte fungera utan el, som belys-ning, datorer, elmotorer etc. Stoppar vi in en elbil, tåg, eller värmepump så måste vi idag kanske producera den elen via fossilt bränsle med 30 – 40 procent verknings-grad och transportera den långa sträckor. Förlusterna i vårt elsystem är ca 7 procent. För att täcka förlusterna i elsystemet behö-ver vi nästan Oskarshamns kärnkraftverk. Vad vi än tycker är det idag effektivare att elda bränslet direkt i drivmotorn trots låg verkningsgrad i drivenheten.

Kanske bör vi ta till vara energin bättre

innan vi jagar nya bränslen och energikäl-lor, samtidigt som vi måste begränsa mili-tära investeringar i miljöförstörande och för mänskligheten fullständigt förödande verksamhet. Innan dess kan vi inte ta en-ergi- och miljöhot på allvar.

Idag spenderar världens nationer ca 11 000 miljarder kronor på vapen årligen. Världen facklar årligen naturgas motsvarande 500 miljo-ner fat olja per år med motivering ”Det lönar sig inte att ta till vara”. Våra kärnkraftverk har en el-verkningsgrad på ca 30 procent, vilket för Sveriges del betyder att vi kyler bort i det närmaste en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning i form av kylvatten från turbi-nerna. Den alstrade spillvärmen bidrar direkt, utan omvandling, till global uppvärmning.

Har vi någon miljö- och energkris?

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se


ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

Hur kan vi driva en miljö- och energipo-litik som hävdar att världens effektivaste energiomvandlare är ett miljöhot når vi vet att vi idag kanske måste ersätta bortfallet med kolkraft för att få en stabil energiom-vandlare? Om vi har samma generatoref-fekt 1 kW i våra olika energiomvandlare och tar hänsyn till verkningsgrad, tillgäng-lighet och livslängd så måste vi bygga åtta vindkraftverk eller fyra kärnkraftverk un-der 100 år för att ersätta elproduktionen i ett vattenkraftverk.

Skulle vi med ex.vis ORC-teknik kunna omvandla spillvärme med temperatur på mellan ca 100 och 160 grader Celsius till el, skulle vi därmed kunna återvinna 6 – 10 procent av spillvärmen. Att återvinna 10 procent av spillvärmen i avgaser, kyl-system och strålningsvärme i en långtra-dare av typen ”Euroliner” skulle kunna öka drivhjulseffekten ca 15 kW.

Redan på 1800-talets mitt tänkte man på energieffektivisering. Man ville öka verkningsgraden på dåtidens ångmaskiner genom att placera en kallångmaskin för att ta till vara värmen och energin i utlopp-sångan.

Den första kallångmaskinen, som den kallades på 1800-talet, monterades i en båt som 1853 gjorde resan från Marseille till Alger med endast en påfyllning av driv-medium. Vid detta tillfälle användes eter i expandern (drivenheten).

Nästa stora kallångmaskin montera-des 1901 på Tekniska Högskolan i Berlin. I denna kallångmaskin, som utvecklade 175 hästkrafter, användes ”svavelsyrlig-het” H2SO3 som drivmedium. Fördelen med svavelsyrligheten var att den var snäll mot metaller samt luktade när den läckte i packboxen. Svavelsyrligheten förångas redan vid minus 13 grader C och ger vid 85 grader C ett tryck på ca 25 bar. En nackdel är om den kommer i kontakt med vatten, då den bildar svavelsyra.

I slutet på 1800-talet började utveckling-en av ångturbinen, där man gick från en fram- och återgående rörelse till en rote-rande. Ångturbinens utveckling gjorde att kallångmaskinen föll i glömska.

I slutet av 1900-talet börjar ORC-tek-niken åter tillämpas i värmepumpar för omvandling av lågtempererad värme till högre temperatur. OPCON tillämpar

ORC-tekniken storskaligt för omvandling av spillvärme till el. För mindre anlägg-ningar finns teknik enligt svenskt patent SE 534050 för omvandling av spillvärme till el i bilmotorns kyl- och avgassystem, villapannor etc.

Roland Davidsson


- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar


Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se


BIO

ENER

GI

Tidigare hade jag hört mycket om att EU 2011 gett Skånefrö den mycket fina utmär-kelsen ”Best of the Best” för sitt projekt Bioagro. Ett hundratal projekt var med i urvalet. Kriterierna var deras ”bidragande till omedelbara och långsiktiga, miljömäs-siga, ekonomiska och sociala förbättring-ar, grad av spridbarhet, hög innovations-nivå samt relevans för EUs policy”.

Det är klart att jag ville veta mer om hur man lyckades med detta, så jag bad att få komma på en intervju med VD Sven-Olof Bernhoff.

Hur började det som sedan skulle bli Bioagro Energi?

– Vi producerar och säljer utsäde i form av spannmål, samt vall och gräsfrön, säger Sven- Olof Bernhoff. Med detta följer att vi från vårt renseri får enorma mängder restprodukter, till exempel agnar, skal och halmrester – i nuläget inte mindre än 800 ton. Tidigare lades det mesta på deponi, och då bildades ju metangas som är en kraftig växthusgas. Det kändes olustigt. Vi

ville ha en miljövänlig förbränning. Alltse-dan 90-talet har jag funderat på hur man skulle kunna hitta en lösning på detta.

Ni började hitta samarbetspartners. Vilka?

– Ja, 2005 var vi på en kurs i förbränning av spannmål som hölls av Bengt Erik Löf-

gren, energikonsult på ÄFAB i Lidköping, och en av de bästa då det gäller förbrän-ningsteknik.

Han hade tidigare gjort spannmålstester och detta ligger ju nära. Han kunde tänka sig att vara med och driva ett projekt med oss, berättar Sven-Olof Bernhoff

För detta behövde vi ekonomisk hjälp. Vi kontaktade Ulf Castenfors på konsult-bolaget GIA som tyckte vår idé var mycket bra, både ur energi- och miljösynpunkt. Han hjälpte oss att söka EU-bidrag till vårt projekt som kallades ”Bioagrolife”. EU- kommissionen godkände vår ansökan! Projektet skulle delfinansieras från EU:s miljöutvecklingsprogram ”LIFE Environ-ment”. Skånefrö fick 11 miljoner. 80 pro-cent av kostnaden stod vi själva för.

Vi hittade också en partner som var be-redd att lösa problematiken med att göra en prototyppanna för pellets på avrens från jordbruket, säger Sven-Olof Bernhoff. På Hotab Eldningsteknik AB i Kristianstad fanns eldsjälen Gert Tarstad som antog ut-maningen.

När man lämnar Simrishamn och tar Riksväg 11 västerut, byter landskapet snabbt karaktär. De mjuka böljande kullarna som gjort Österlen känt för sin skönhet övergår i vidsträckta odlingsmarker där klungor av vindkraftverk är det enda som bryter horisontlinjen. Efter mindre än en mil kommer man till Östra Tommarp där Skånefrös stora anläggning med Bioagro Energi ligger helt nära vägen.

Bioagroenergi – en klimatsmart innovation på Österlen

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö.

Skånefrö med sin Bioagroanläggning syns väl från vägen.


BIO

ENER

GI

Genom Bengt Erik Löfgren på ÄFAB fick vi kontakt med Chalmers entreprenörsko-la. Det blev ett samarbete med forskare inom oorganisk miljökemi, som testade olika miljövänliga additiv för att få fram bränslepellets som gav låga halter av för-surande rökgaser och bättre förbrännings-prestanda. Man tog fram en hel ”energire-ceptsamling” för den stora variationen av olika råvaror. Ur detta uppstod företaget EcoEra AB där även vi och ÄFAB är med.

År 2006 startade vi, EcoEra AB med VD David Andersson, ÄFAB, och HOTAB. Ef-ter flera komplikationer som fördröjde det hela invigdes anläggningen 30 november 2009.

Internationellt har intresset varit myck-et stort. Närmare ett femtiotal länder från hela världen har varit på besök.

Två HOTAB-pannor förser vår anlägg-ning med all värme som behövs dessutom är nu stora delar av Tommarps samhälle (även kyrkan) anslutna till .ett närvärme-nät härifrån.

Nu har ni också lokaler i Hammenhög, har jag hört.

– Ja, de här i Tommarp har varit propp-fulla. Därför köpte vi i början av 2012 Wei-bulls stora anläggning i Hammenhög. Där har vi nu installerat en ny 750 kW panna från HOTAB. Därigenom slipper vi upp-värmningen med olja, och snart kan vi även utöka vårt närvärmenät till bebyg-gelse i Hammenhög.

Var det inte från början meningen att ni skulle ha en pyrolysanlägning så att ni skulle kunna tillverka egen biokol från era pellets?

– Jo, så var det, men än så länge har Da-vid Anderson på EcoEra sett till att få fram biokol från vår bioagropellets.

Vi har finansierat ett 3-årigt fältförsök med korn på en mager och sandig jord inte så långt härifrån. Skånefrö har, till-sammans med EcoEra och Hushållnings-sällskapet, lett projektet och resultatet har varit mycket bra.1 kilo till 2 kilo biokol per kvadratmeter gav en skördeökning på 17 procent, men då man tillsatte 3 kilo blev ökningen 33 procent. Biokolet ger ju lång-variga miljövinster genom att det binder koldioxid i marken och därmed skapar en kolsänka (bra mycket bättre än CCS!). Dessutom har det många jordförbättrande egenskaper.

Jag har börjat undra om vi är för tidigt ute, suckar Sven-Olof Bernhoff, för vi har sökt bidrag och fått avslag från SLF (Stif-telsen Lantbruksforskning) till flera för-söksodlingar på olika ställen i södra Sve-rige.

Efter att jag träffat Sven-Olof Bernhoff fick jag en guidning inne på den imponerande anläggningen av produktionschef Mattias Persson.

– Systemet klarar 3 ton per timma och kan, på grund av sin uppbyggnad, hantera biomassa med mycket varierande karak-tär, berättar han. Produktionssystemet ga-ranterar även full spårbarhet av data med avseende på silo, recept och förbrännings-parametrar.

Kan du berätta lite om vad jag ser här inne?

– Det är som en stor foderfabrik, I kort-het kan det beskrivas så här: Råvaran

hämtas från en av de 13 silosarna där olika sorters avrens förvaras. – Den valda råva-ran mals sedan i en hammarkvarn. – För att få rätt sammansättning till den aktuella råvaran finns 4 olika microbehållare för additiv. – Efter att rätt valt additiv tillsatts går det hela till en blandare. Sedan är det dags för själva pelletspressen. Under den finns en kyl då pelletsen håller mellan 90-100 grader när de kommer ut. Den färdiga varan hamnar i en silo varifrån den med en skruv matas in i den av HOTAB speci-aldesignade pannan. Slutligen tas askan om hand och återförs till åkrarna, berättar Mattias Persson.

Till sist får jag titta in i kontrollrummet. Härifrån kan man på de olika datorerna följa hela processen från pelletering till förbränning, bygga upp recept, följa fjärr-värmen till byn mm.

På ena väggen finns prover på restpro-dukter från olika delar av världen, till ex-empel olivkärnor, mandelskal, palmkär-nor. Vi är båda överens om att här finns en enorm potential för att hjälpa miljön och klimatet. Restprodukter från biomassa i världen anses vara 16 miljarder ton. Om man följer BIOAGRO:s koncept omvandlar man inte brödsäd och inte heller en mängd skog till biobränsle, Vad väntar Sverige och världen på?

Text: Inger Widell Foto: Inger Widell, om inget annat anges

Bioagro-projektet får 2011 priset Best of the Best av samtliga EU Life –pro-jekt. I mitten VD Sven-Olof Bernhoff från Skånefrö och från EU-kommissio-nen står Mr Harvé Martin (till vänster) och Mr Alban de Villepin (till höger).Foto: Skånefrö

Från kontrollrummet övervakas ständigt hela produktionen från pelletstill-verkning, pannor, närvärmesystem, temperatur på nätet mm.


ENER

GIL

AG

RIN

G

Energilösningarna som fortfarande vilar på forskningsstadiet är många - vågkraf-ten, energi utvunnen ur sakta rinnande vatten o.s.v.

Det fina med de nya moderna meto-derna att omvandla flödande energi till el och värme är att det kan ske på platser där energin förbrukas, det kräver inga omfat-tande ledningsbyggen.

Ett exempel: När Sverige, för några år sedan, arrangerade vinterspelen i Åre kör-des 80 tankbilar fullastade med olja till Åre för tillverkning av snö. Turistföretaget Skistar har gott om mark där det blåser or-dentligt och planerar att bygga vindkraft-verk som förser snökanonerna med den el som behövs. Det innebär miljövinster fler sysselsatta i Sverige och mindre pengar till oligarker och schejker.

Den viktigaste byggstenen - lagring av energiAtt lagra energi är inget nytt under solen. Det har människorna sysslat med i årtu-sendena.• Det började med att energin lagrades i

skog och vedbod • Det fortsatte med att energin lagades i

dammar. När kvarn- och sågverksägare startade morgonskiftet kunde vattnet i dammen omvandlas till ljus och driv-kraft.

• Aptiten på energi växte. Kolet blev lös-ningen. Kolet bröts i gruvor, av männ-iskor som bröts ner av smuts, gaser, ras och hårt arbete.

• Så kom bilarna och med dem behovet av olja, bensin och diesel. Eftersom ol-jan var billig slog den ut både ved och

kol för värmeproduktion. Att värma hus med olja kostade så lite att det inte ens lönade sig att isolera husen.

• Jordens befolkning växer. Eftersom målsättning är att alla skulle få del av ett ökat välstånd exploderar energibeho-vet.

• De mer lättåtkomliga oljereserverna minskade. För bara något år sedan pra-tade man om oil-peak. Bristen på lättåt-komlig olja pressade upp priset.

• Nu har utvinnandet av skifferolja tagit udden av prisuppgången. Eftersom mil-jöproblemen kvarstår och priserna inte längre styr mot miljövänlig energi, krävs en effektiva politisk styrning. Det är nödvändigt att vi så snabbt som möjligt får hejd på luftföroreningarna som fos-sila bränslen skapar.

25 % vindel när det blåste som mest - snart 50 %. Lennart Söder KTH säger ”Problemet med vindkraft är att den elen, till skillnad mot vattenkraft, inte kan sparas. Denna utmaning måste lösas och det måste vi göra.” Solenergi: Det har rått en missuppfattning, att vi i Sverige har så lite sol att solel inte kan vara något för oss. Solel fungerar i Sverige

och kommer att växa rekordsnabbt, särskilt när det gäller småskalig egen el.Arne Andersson, Bixia, säger ”om 10 år kommer nästan alla att ha solceller på taken eller i trädgården”.

Lagring av energi – nyckeln till välstånd!

Ett av de enklaste och också äldsta sätten att lagra energi är i vatten.


ENER

GIL

AG

RIN

G

KärnkraftenKärnkraften kan nog betraktas som en av mänsklighetens riktigt stora felsatsningar. Att skapa välstånd för några få genera-tioner i anläggningar med trettio procent verkningsgrad - och samtidigt ställa krav på efterföljande generationer att i mer än 100 000 år betala kostnaderna i form av bevakning och hantering av utbränt bräns-le - visar på ett ofattbart dåligt ansvarsta-gande.

Kärnkraften blir en parentes. Nuvaran-de reaktorer har ett beräknat slutdatum 2045 med en beräknad förslutning av slut-förvaret för använt kärnbränsle 2080. Att ersätta nuvarande produktion i våra kärn-kraftverk med andra/förnybara energiom-vandlare kan beräknas till en kostnad av ca 6 kr per årskWh. Vid en årsproduktion av 60 TWH skulle kostnaden för att ersätta dagens kärnkraftverk uppgå till ca 360 mil-jarder kronor. En investering som måste vara klar inom 30 år.

Vem vågar investera i en anläggning som det tar femton år att bygga och femton minuter att förlora alla pengar på? Vilket försäkringsbolag vågar ta risken? Just nu står skattebetalarna för risken.

Hur ser framtiden ut?Idag är vårt samhälles energibehov kon-centrerat inom tre huvudsakliga områden• Värme/kyla• El• Drivmedel

Värme och kyla kan, precis som el, fram-ställas/omvandlas med många olika tek-niker. Det stora problemet är drivmedel till landtransporter, och i synnerhet till luft- och sjöbaserade transportmedel. Ny lagstiftning slår hårt mot sjöfarten. Skall vi uppfylla de nya kraven på kraftigt sänkta svavelutsläpp i Östersjön och Kattegatt från 1 januari 2015 krävs ca 20 miljoner ton nya drivmedel för fartyg per år plus stora kostnader för ombyggnation eller nypro-duktion av fartyg.

Målsättningen: en fossilfri fordonsflottaSkall vi lyckas med det krävs utveckling av batterier. Hittills har väldigt få el- eller el-hybridbilar sålts. Eldriften har försenats på grund av svårigheten att utforma använd-bara batteriet.

År 1993 visade Volvo tillsammans med dåvarande ASEA och Vattenfall upp en el-bil med normala prestanda, men batteriet

vägde 1 ton. Man sa då att om 10 år väger batterierna 100 kg. Då är vi mogna för se-rieproduktion av elbilar. Det tog längre tid än så men nu när batterierna väger under 100 kg kommer rusningen efter eldrivna bilar.

Enligt Claes Rytoft, global forsknings-chef på ABB, är just lagringsfrågan den största utmaningen för att förnybara ener-gikällor ska vinna mark. I dagsläget stöter elleverantörer på problem om vind- eller solkraft står för mer än ungefär 20 procent av kapaciteten. Det beror på att det är svårt att möta samhällets efterfrågan även när solen inte skiner och det inte blåser.

Det finns många sätt att möta den pro-blematiken. I framtiden kör vi elbilar som laddas hemma med egenproducerad el, när det finns god tillgång till el - kostnad för drivmedel 0 kronor per mil. I framti-den lagrar vi el i batterier som håller på att utvecklas. I framtiden värmer vi, energief-fektivare fastigheter, med närproducerad energi.

Investeringar i gammal teknik motarbetar förnybar energiFramtiden kräver att vi går över till förny-bar energi. Tyvärr hotar gammal teknik en positiv utveckling. De gamla teknikerna har samlat på sig ekonomiska resurser som kan användas till att hindra en posi-tiv utveckling. Då gäller det för oss att utse politiker som inte ensidigt lyssnar på kapi-talstarka lobbyister. För att möta den nya tiden krävs beslutsfattare som kan läsa in och tolka framtiden och som självständigt fattar beslut som gynnar en miljövänlig ut-veckling.

Utökad ledningskapacitetStorskaliga elnät kräver stora kraftverk och stora elförbrukare. Förlusterna i elnä-tet är ca åtta procent. Eftersom hushållens elbehov minskar och fler producerar egen el krävs ingen utökad ledningskapacitet för deras del. Krävs det utökad lednings-kapacitet så gäller det för export av el. Investeringar för det ändamålet kräver or-dentliga framtidsanalyser, finns det länder i vår omgivning som behöver importera el i framtiden. En investering på kanske 75 miljarder, som det talas om, kan bli en stor felsatsning. En sak är klar, investeringar som konsumenterna inte behöver skall de inte betala för.

Ur nyhetsflödet • Forskare från Harvard utforskar just nu

egenskaperna hos en molekyl som är i princip identisk med en molekyl i ra-barber. Rabarbermolekylen kan bilda ett högpresterande batteri för lagring av förnybar energi.

• J Japan testas flödesbatteriet där vana-diumjoner upplöses i vatten. Vanadium är dyrt vilket gör att forskarna på Har-vard har en klar konkurrensfördel.

• I en artikel publicerad i den ansedda tid-skriften Nature talas det om så kallade flödesbatterier, som erbjuder en kemisk lösning. Genom att separera batteriets reaktanter kan energi utvinnas när ke-mikalierna flödar över två elektroder som separeras av två membran.

• I USA håller ett forskarlag på att ta fram ett batteri som bygger på järn och luft och som kommer att kosta bara en ti-ondel av litiumbatteriet. Exemplen kan mångfaldigas. Bilindustrin över hela världen lägger stora resurser på utveck-ling av ny batteriteknik.

Energieffektivisering – energiåtgången övervärderad – ett exempel Skanska bygger Nordens mest hållbara kontorsbyggnad i Uppsala, ”Juvelen” . ”Ju-velen” blir självförsörjande på energi. Den uppförs utan några miljöskadliga ämnen och utan något avfall som går till deponi. Kontorsbyggnaden får en bruttoarea på 10 600 kvadratmeter. Fasaden utformas så att den ska vara såväl estetiskt tillta-lande, som att den ska utgöra ett effektivt solskydd för att minimera kylbehov un-der sommarhalvåret. Byggnaden utrustas även med Skanskas patenterade metod för självförsörjning av kyla. Elproduktionen levereras till stor del av solceller. Skanska utvecklar kontoret i egen regi och avsikten är att byggstart ska kunna ske under fjärde kvartalet 2014. Uthyrningsarbetet för loka-ler i huset är redan igång. Juvelen kräver ingen utbyggd kärnkraft, inga nya kraft-ledningar och inga fossila bränslen.

Carl Olov PerssonRoland Davidsson


AKT

UEL

LT

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mm

Mellanlagringsbassänger för radioaktivt avfall, kylvattenutlopp, vä-gar, bankar, broar, ett hamnområde och en farled. Allt detta skulle på-verka den känsliga skärgårdsmiljön.

Det här är ju helt galet, säger vd för Nenets, Fred Nordström och fort-sätter - De planerade kärnkraftsreaktorerna ligger vid Bottenvikens strand och man kan undra över vilken miljöpåverkan utsläppen från kärnkraftverket får, vad händer i den grunda Bottenviken med små vattenvolymer. Man har inte kontroll över konsekvenserna.

I Norra Finland och Sverige finns det enorma potentialer för vind-kraft, biobränslen och solkraft. De överstiger vida det kärnkraft kan producera här uppe. Det är en utvecklingspotential som skulle kunna ge nya arbetstillfällen och nytt företagande, varför då satsa på dyr och föråldrad kärnkraft?

Den ryska statliga jättekoncernen Rosatom levererar reaktor och bränsle och blir dessutom största ägaren i kärnkraftverket. Vad bety-der det för insyn och säkerhet? Var går gränsen mellan ägande i kärn-kraftverket i Finland och makten i kärnvapennationen Ryssland? En stor del av Rosatoms anställda jobbar med framställning av kärnva-pen.

Den 17 mars ordnar Arbets- och näringsministeriet ett informations-möte i Luleå, där också representanter för Miljöministeriet, Strålsä-kerhetscentralen och Fennovoima deltar. I samband med det mötet startas en namninsamling riktad till finska regeringen och riksdagen där man protesterar mot planerna på bygget. Starten sker klockan 13.30 utanför Länsstyrelsen i Luleå.

Saxat ur Vasabladet

Norrbottningarna säger nej till kärnkraft vid BottenvikenNorrbottens energikontor AB (Nenets), som ägs av 14 kommuner och landstinget och en massiv opinion i Norrbotten protesterar mot kärnkraftverket som planeras i Pyhäjoki på finska sidan av Bottenvi-ken. Motståndet mot kärnkraftsplanerna blir allt starkare.


Välbesökt invigning av Nordens största solcellsparkMälarenergi och Kraftpojkarna inbjöd till en välregisserad invigning av Nordens största solcellspark

PoliseskortTill Megawattparken transporterades inbjudna gäster i tre turistbussar. Polis-eskort behövdes för att kunna stänga av E18 för enkel åtkomst till området. Det som för ett halvår sedan var outnyttjat impediment, slybeväxt stenig skogsmark har nu blivit utnyttjad för “solener-giskörd” .

RekordbyggeParken har byggts av Kraftpojkarna på rekordtid. Man har inte behövt vänta på bidrag eftersom parken kunnat finansi-eras genom ett för båda parter förmån-ligt avtal med Mälarenergi. Trots avtalet förblev många banker kallsinniga till det lån som behövdes för att finansiera investeringen. Enköpings Sparbank var den som till sist insåg att Mälarenergi sannolikt skulle överleva 15 år till.

200 gäster, stort mediauppbåd Ca 200 gäster fick ta del av invigningen där Energi och IT-minister Anna-Karin Hatt startade anläggningen genom att symboliskt förena två kontakter.20 miljonersanläggningen blev därmed officiellt invigd.

Energiminister Anna-Karin Hatt (c) flankerad av Magnus Hellberg, VD Kraftpojkarna och Mälar-energis styrelseordförande, kommunalrådet Ulla Persson (s)

Besökarna bjöds på glögg. soppa och kaffe

Text och bild Jörgen Ek

Energimyndigheten är huvud-finansiär för forskningsprojektI denna Nordens största solelspark med solföljare pågår ett projekt där Kraft-pojkarna, Mälarenergi och Mälardalens Högskola undersöker hur stora sol-cellsinstallationer kan byggas kostnads-effektivt.

I projektet utvärderas 10 varianter av solcellssystem, med och utan effektopti-merare och varianter med olika lutning, monterade på tak eller fristående, med och utan solföljare.

Sara Malmgren, energimyndigheten

Bengt Stridh, MDH

Imponerande dataSolparken upptar ca 4,5 hektar. Varje solföljarpanel väger ungefär 1,5 ton och är 6 x 12 meter. Den är placerad på ett betongfundament som väger 17 ton.5 km kabel har gått åt till sammankop-plingen. I solparken står 91 solföljare som är 72 kvadratmeter stora. De följer solen så de kan utnyttja instrålningen maximalt. Solcellerna i parken beräknas producera ungefär 1,2 miljoner kilowatt-timmar per år , vilket motsvarar hus-hållsförbrukningen för ca 400 hushåll.

Möjligt att boka sin egen panelMälarenergis kunder kan boka egen plats i Solparken. Privatkunder erbjuds reservera en egen solcellspanel i parken och företagskunder kan reservera en hel eller halv solföljare.

SOLE

NER

GI


ElprisetPå kort sikt styr väderläget prisutveck-lingen. Efter de stora svängningarna i den hydrologiska balansen och fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen under sen-hösten och vintern (först lägre än normalt och sedan övergång till högre än normalt) har vi nu landat på en nivå som ligger un-gefär på normalkurvan. I skrivandes stund ser väderförutsikterna för mars inte ut att bjuda på något annat är mildare och regni-gare väder är normalt. Så rikligt med vat-ten i kombination med låg el-efterfrågan på grund av det milda vädret, ger det ett fortsatt tryck nedåt på priserna. På längre sikt ser det tyvärr inte mycket ljusare ut. Kolpriserna fortsätter nedåt. Det är låg ef-terfrågan och lagren är välfyllda. För kol-dioxidutsläppsrätterna har vi sedan års-skiftet sett en uppåtgående trend alltsedan det beslutades att genomföra den så kall-lade backloading-planen som ska få ned överskottet av utsläppsrätter. I det sista har marknaden dock korrigerats nedåt och har tappat mer än 12 % sedan toppen. Det som möjligtvis skulle kunna påverka priserna uppåt är fortsatt positiva signaler om den allmänna konjunkturen och frågetecken runt den svenska kärnkraftens framtid.

ElcertifikatDen 11 februari presenterade Energimyn-digheten, och dess norska motsvarighet NVE, sin rapport om vilka justeringar som behöver göras i systemet för att vi ska nå det gemensamma målet på 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2020. Förslaget går i stora drag ut på att man i Norge sän-ker kvotplikten något (drygt 1 TWh/år) samt höjer den svenska kvotplikten med ca 8 TWh/år. Totalt innebär det en ökning från 2016 på knappt 7 TWh/år. Därmed kommer efterfrågan öka väsentligt och stora delar av överskottet av elcertifikat kommer att betas av.

Förslaget överträffade marknadens för-väntningar och reaktionen på marknaden var mycket positiv. Först blev det ett gläd-jeskutt från 180 till 205 SEK/MWh, men re-lativt snart gick det tillbaka till ca 200 och där har det handlats relativt stabilt sedan dess. Det bör också nämnas att rapporten även innehåller förslag för att systemet ska

bli mer genomlyst med bättre kommunika-tion och tätare redovisningar. Detta för att få mindre slagighet i handeln över året.

RekommendationVi har inte samma hydrologiska överskott som 2012, vilket ledde till elspotpriser som periodvis under sommaren låg under 20 öre/kWh. Men om mildvädret håller i sig och vi sedan får en normalsommar finns det risk för riktigt låga elpriser under kvar-tal 2 och 3. Det kan därför finnas anledning att fundera på att binda elpriset för dessa kvartal för att säkra sig mot allt för låga priser.

Även om elcertifikatspriserna har sta-biliserats, kommer inte förslaget att gå till beslut förrän 2015 och träda i kraft först 2016. Fram till dess dras vi fortfarande med ett överskott. Under de senaste åren har vi sett ett mönster att elcertifikatspriserna fallit någon gång under kvartal 2 samt sti-git först framåt hösten. Anledningen är att det är den 31 mars som de som är kvotplik-tiga ska ha ett tillräckligt antal elcertifikat på elcertifikatkontot för att fullgöra kvot-plikten. Det leder till minskad efterfrågan direkt efter redovisningen och ökande efterfrågan ju närmare man kommer 31 mars. Så även här kan det eventuellt fin-nas anledning att fundera på bindningar för kvartal 2 och 3 för att undvika allt för låga priser. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna

längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering, vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier.

Jakob Vive MunkSten LillienauNeas Energy

Observera: Analysen är skriven den 27 februari och är baserad på då tillgängliga fakta.

Jakob Vive Munk, Neas

Sten Lillienau, Neas

Marknadsanalys från Neas:

Det kan bli en tuff sommar

RA

PPO

RT


Synpunkter framförda av Christer Söderberg, v ordförande SERO

Synpunkterna avser huvudsakligen den småskaliga vattenkraften

• Småskalig elproduktion har högre produktionskostnader än storskalig räknat per producerad energienhet (t ex megawat-timme, MWh = 1 000 kWh). Drift- och underhållskostnader är ej proportionella mot anläggningens effekt. Därför bör fastig-hetsskatten sänkas från 2,8 procent till vindkraftens 0,2 procent för vattenkraftverk under 10 MW.

• En stor anledning till de högre kostnaderna är att småskalig vattenkraft är mer arbetsintensiv. En fransk utredning har visat att sysselsättningsgraden är ca tre gånger högre per MWh med mindre kraftverk i jämförelse med större. Detta är ju inte bra ur produktionskostnadssynpunkt men väl ur samhällssynpunkt.

• 1997 infördes strikt ansvar för dammägare. Det är en skyldighet som staten lagt på dammägare och som innebär högre kostna-der. Därför bör staten ge dammägare sådana ekonomiska och juridiska villkor för elproduktion att ansvaret kan uppfyllas.

• Näringstillförseln till Östersjön är större än vad som kan anses hållbart. Dammar fungerar som sedimentfällor och minskar nä-ringstransporter. Sveriges Lantbruks-universitet, SLU, har redo-visat detta i en rapport till Helsingforskommissionen.

• Det finns i debatten om vattenkraften en tendens att övervär-dera vissa aspekter och undervärdera (undvika) andra efter det särintresse man representerar. Detta medför att debatten ofta får slagsida, saknar helhetssyn. En debatt om vattenkraft bör omfatta påverkan på eller aspekter inom följande områden- Energitillförsel- Långsiktig hållbarhet- Klimatpåverkan- Miljöpåverkan- Biologisk mångfald- Sysselsättning- Industri- Ekonomiska värden och skatteunderlag- LCA (livscykelanalys)

En bild av en LCA-analys från Stanforduniversitetet bifogas. Den omfattar enbart koldioxid men har ungefär motsvarande utseende beträffande andra utsläpp som svaveldioxid och kväveoxider.

Christer Söderberg

Moderaternas vattenkraft- seminarium 26 februari 2014

VIND

5

VATTENnormal

60

KOL-CCS

439

CO2

g/kWh

Källa: Medelvärden, studie vid Stanforduniversitetet 2008, prof. Jacobson

utsläpp via elproduktion

KÄRN

124 VÅG

52 SOL

39 VATTEN

småskalig

20

VATT

ENKR

AFT


Nettoexport av el 2013Vindkraftens starka utveckling fortsätter och har nu en årlig ka-pacitet på 10 TWh. Höststormarna nyligen bidrog till upprepade produktionsrekord för vindkraften. Elkunderna kan glädjas åt stabila och hyfsat låga elpriser. För tredje året i rad blev det net-toexport från Sverige tack vare den starka kraftbalansen.ERA

Miljoner till ny biogasanläggningLänsstyrelsen Sörmland ger sju miljoner kronor i företagsstöd till en ny biogasanläggning i Jönåker. Länsstyrelsen anser att en biogasanläggning är någonting nytt som kombinerar förnybar energiproduktion med minskad klimatpåverkan”, skriver man i motiveringen till beslutet.

”Fossilfrihet på väg”Utredaren Thomas B Johansson har nu lämnat utredningen ”Fossilfrihet på väg” till regeringen. Frågan som ska besvaras är hur vi når en fossiloberoende fordonsflotta redan 2030. I utred-ningen föreslår Thomas B Johansson bland annat höjda energi-krav på fordon, en ökad satsning på elfordon samt nya sätt att planera städer så att efterfrågan på transporter minskar.Miljöaktuellt

Vi är övertygade om att rätt väg till mer förnybar energi är via lokal elproduktion från sol, vind, vatten och biomassa. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.

Vill du veta mer?Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila [email protected]. Du kan också läsa mer om oss på www.bixia.se/producent.

Välkommen till Bixia.

Jag köper din el

NYH

ETER

SVE

RIG

E

Sverige femma som investeringsland för förnybartSverige placerar sig på femte plats i världen som land för inves-teringar i förnybar energi. Det visar en global jämförelse som PA Consulting Group (PA) gjort i 31 länder. Studien som genomförs för andra året i rad har jämfört lönsamheten i olika potentiella investeringar i förnybar energi.ERA

Ny lag ger avdrag för grön elRegeringen vill öka produktionen av förnybar el, och nu kom-mer en ny lag som gör att privatpersoner och bostadsrättsfören-ingar ska kunna göra skatteavdrag om de producerar egen grön el i liten skala. 25 miljoner kronor per år avsätts i budgeten för att täcka in skatteavdraget, jämfört med 8 miljoner kronor som regeringen aviserade i höstas.

Premiär för Sveriges första stora vågkraftsparkI dagarna ansluts den första megawatten till Sveriges första sto-ra vågkraftspark i havet utanför Lysekil. Om drygt ett år räknar vi med att ansluta ytterligare nio MW, vilket kommer att göra Sotenäsparken till världens största vågkraftsanläggning, säger Billy Johansson, VD för Seabased.Framtidens Energi

Viktig milstolpe för vindkraften – 10 TWhUnder det senaste året har vindkraften producerat 10 TWh el, ett nytt rekord. Det betyder att vindkraften står för sju procent av den svenska elanvändningen.– Sverige kan gå i spetsen och visa andra EU-länder att det inte bara är bra för klimatet att bygga ut den förnybara elproduktio-nen utan att det också pressar elpriset, skapar nya jobb och ökar försörjningstryggheten, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.Svensk Vindenergi

Skanska vill slå Nordenrekord i hållbarhetSkanska har i samarbete med Utopia Arkitekter utsetts till vin-nare av Uppsala Kommuns tävling om den nya kontorsbyggna-den vid Uppsala Resecentrum. Det vinnande bidraget, Juvelen, är självförsörjande på energi över en årscykel. Elproduktionen levereras till stor del av integrerade solceller.Byggindustrin


NYH

ETER

UTL

AN

D

Marocko kommer att investera 11 miljarder dollar i förnybar energiMarocko har planer på att investera nästan 11 miljarder dollar i sol- och vindkraftsprojekt, som syftar till att göra landet till en exportör av förnybar energi år 2020.

Googles solvärmeverk i full driftDen 13 februari öppnades formellt världens största solvärme-verk i Mojaveöknen i Kalifornien. Där reflekteras solljuset från 347 000 speglar mot tre 135 meter höga torn där solfångare tar tillvara värmen för att generera den vattenånga som driver el-turbinerna. Anläggningen som täcker en yta på 14 kvadratkilo-meter har kostat omkring motsvarande 14 miljarder kronor va-rav Google investerat en miljard.Ny Teknik

Solindustrin i USA nu större arbetsgivare än kol- och gasindustrin – tillsammansRunt 143 000 människor arbetade inom den amerikanska sol-energiindustrin under 2013, vilket är 20 procent fler än året inn-an. Den snabba ökningen av arbetstillfällen innebär att det nu är fler människor som jobbar inom den amerikanska solindustrin än inom landets kol- och gasindustri kombinerat.Supermiljöbloggen

Förnybart ökar mest i EuropaUnder 2013 var vindkraft och solkraft de kraftslag som ökade överlägset mest i Europa. Sverige kom på en fjärdeplats sett till vindkraftsinstallationer. Det framgår av ny statistik från den eu-ropeiska vindkraftsorganisationen EWEA. EUs regionala utvecklingsbank

slutar investera i kolkraftWWF välkomnar EUs regionala utvecklingsbanks (EBRD) stra-tegiska drag som, om det görs på rätt sätt, innebär ett avvecklat ekonomiskt stöd till kolkraftverk och ökade investeringar i ener-gibesparingar och förnybar energi. Trots att det finns en tydlig förbättringspotential och att ett utsläppstak för investeringar inte är antaget, anser WWF att EBRD har tagit ett ordentligt steg i rätt riktning i klimatfrågan.

Handlingsplan för mer havsenergiEU-kommissionen har lagt fram en handlingsplan för att bättre utnyttja havet som förnybar energikälla. Målet är att främja den-na nya sektor för ”blå energi”, det vill säga teknik för att utnyttja energi från vågor, tidvatten och vattnets temperaturskillnader. Det är tänkt att kunskap och expertis ska samlas i ett nytt havs-energiforum.Europeiska Kommissionen

Rabarberbatteri – framtidens energilösningForskare från Harvard University i USA utforskar just nu egen-skaperna hos en molekyl som är i princip identiskt med en sorts molekyler som finns i rabarber. Forskarnas intresse grundar sig i att molekylen kan vara nyckeln till att förnybar energi vinner mark i det vanliga elnätet. Rabarbmolekylen kan nämligen bilda ett högpresterande batteri som kan användas för att lagra förny-bar energi.Dagens Industri

Miljardregn ger ny energiAbu Dhabi, det oljerikaste av de sju emiraten längs Persiska vi-ken, satsar 115 miljarder kronor för att utveckla alternativa en-ergikällor i ökenprojektet. Masdar City är ett samarbetsprojekt med Världsnaturfonden, WWF. En del av elbehovet i Masdar City kommer från den jättelika solpanelsanläggningen Shams 1,16 mil ut i öknen med 192 parabolliknande speglar som ger 100 MW.Ny Teknik


Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60


INFO

RM

ATIO

N

Manusstopp 1 juni [email protected]

Annonsbokning Jörgen Ek Tel. 0708-144 455 [email protected]

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Nummer 2 2014 kommer 20 JUNI

MÖT VÅREN PÅ ÖSTERLEN!Studieresa med energi påprogrammet 29 maj till 1 juni

MÖT VÅREN PÅ ÖSTERLEN!

Studieresa med energi på programmet 29 maj till 1 juni

Vad kan vara bättre än att resa till Österlen i Skåne under äppelblomningens tid?

Övernattning blir på Bäckaskogs Slott och därifrån gör vi dagliga studiebesök. Vi ska besöka intressantaenergianläggningar, hålla kvällsseminarier i aktuella energifrågor och uppleva våren i Skåne.

Våra studieresor är kända för sitt intressanta innehåll och för den goda stämning som uppstår mellandeltagarna. Vi kan därför utlova en trevlig och innehållsrik resa!

Startpunkt och slutmål blir Västerås. Resan beräknas kosta ca 5 500 kr med halvpension.

Du anmäler ditt intresse för resan till SERO:s kansli: 0221-824 22, e-post [email protected].

Uppdatering av information kommer att ske på vår hemsida www.sero.se


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseTel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33E-post: [email protected]

Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected]

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187E-post: [email protected]

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Västmanlands Energiförening: Stefan SpringmannTel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

AD

RESS

ER

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Höj ditt rörliga elpris

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat

erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected]

NEASENERGY.COM

Svensk Vattenkraftförening tillsammansmed Neas Energy erbjuder möjligheter atthöja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, såberättar vi mer.

feef 1 14 web

Documents