feef 1 2015

Nummer 1/2015

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

VågkraftAtlantens vågor rullar ständigt in mot land, en outsinlig kraft

Nästa nummer - tema solenergi och bioenergi!- Bli med och skriv om solenergi och sänd till [email protected] eller [email protected].

2 förnybar energi 1/2015

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Amiantit Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.amiantit.eu

Ett val för generationer

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

Lång livslängdEnkel montering

KorrosionsfriaGoda hydrauliskaegenskaper

ww

w.springpr.no

010-199 88 00 | [email protected] | www.eolusvind.com

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över470 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är noterat på NASDAQ Stockholm.

Vill du ha ett problemfritt ägande?- Låt Eolus sköta din anläggning!

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt behov.

THOMAS [email protected] 88 56

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

1/2015 förnybar energi 3

Göran Bryntse, Ordförande SERO:

Vad händer i EUs energipolitik?I december presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Clau-de Juncker ett investeringspaket för energiområdet de närmaste åren på 21 miljarder euro i förhoppningen att medfinansieringen ska höja nivå till 315. Beslut tas först i juni och föregås av bl a en konferens 17 mars om politik för förnybar energi.

LED

ARE

Utsläppsminskningar och ökad energisäkerhet

Uttryckssättet ”det är mycket nu” passar väl in på EU-energipolitiken under vå-ren. Före 15 mars ska EUs målsättning att minska utsläppen av klimatgaser med 40 % till 2030 förankras liksom hur Europeiska Investeringsbanken, EIB, ska prioritera energiinvesteringar mot bakgrund av klimatmålet. Samtidigt har det under februari lagts ett förslag (att eventuellt klubbas i maj) om förbättrad ener-gisäkerhet, detta bl. a. mot bakgrund av Ukraina-krisen. Gas och olja står i fokus snarare än förnybar energi, vilket ger anledning till frågetecken. Det finns en risk att planen stärker de stora gaskartellerna inom EU.Energisäkerheten kan också öka genom det nyligen presenterade strategiska

ramverket för EUs energiförsörjning. Enligt detta ska de nationella marknaderna integreras, t ex med fler

mellanstatliga kraftledningar och gasledningar, vilket leder till bättre balanser i elnäten och

minskat importbehov från Ryssland. I planen ingår också satsningar på energieffektivise-ringar som ett medel för att höja EUs självför-sörjningsgrad.

Biodrivmedel

EUs insatser när det gäller biodrivmedel är under all kritik. Så menar exempelvis Den finske EU-parlamentarikern Nils Torvalds, ledare för arbetet med bio-drivmedel, att det räcker att de enskilda

↪

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96E.mail: [email protected]

REDAKTÖR: Carl Olov PerssonTel. 0221-146 81E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseChrister SöderbergOlof KarlssonSten MalmströmPeter DanielssonRoland Davidsson

ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2015Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD:En oändlig mängd energi i form av Atlantens vågor, vid Taghazout, Marocko.Foto: Birgit Ek

I DETTA NUMMER bl.a:

4 Mottagningsplikt

6 Framtidsgården i framtidsbyn

10 Vågkraft

17 Ljusglimt för vattenkraft i Värmland

22 Full gas framåt för Wapnö AB

24 SVAF Gunvor Axelsson

28 Tyskland fortsätter omställningen

30 Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020

31 Hård press nedåt på både el och elcertifikat på kort sikt

34 Årsmöte och seminarier

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING


LED

ARE

länderna uppnår åtminstone 0,5 % bio-drivmedel 2020.

EREF (European Renewable Energies Federation) – protester

Ovanstående uppgifterna inhämtade jag som styrelseledamot i EREF vid ett möte i slutet av januari. EREF är starkt kritiskt mot mycket av det som händer inom EUs energipolitik och vände sig nyligen till Europadomstolen i syfte att annullera EU-beslutet i höstas rörande former för statligt stöd till förnybar energi, State Aid Guidelines. EREF menar att detta sätter konkurrensen ur spel. Förslaget att ersätta nationella stödsystem med utauktionering av ny kapacitet gynnar de stora företagen på bekostnad av de små leverantörerna och minskar enskilda medborgares möjlighet att sälja sin överskottsel från t ex hustaken. EREF ser detta som en konsekvens dels av att antalet lobby-ister i Bryssel från storföretagen kan räknas i tusental, dels av den spanske kommissionären Canetes bakgrund som stormrik oljedirektör.

EREF har också protesterat mot den subvention på minst 100 miljarder € som de två planerade nya kärnkraftsreakto-rerna i England vid Hinckley Point ska få av den engelska regeringen. Öster-rike, och nu även Luxemburg, har redan överklagat denna gigantiska subven-tion, och sista ordet är därför inte sagt i frågan. EREF ser gärna att den svenska regeringen stöder Österrikes överkla-gan. Vad säger Miljöpartiet om detta?

En from förhoppning

Finns det då något gott att säga om EUs energipolitik? Ja, att det påstås att det ska satsas stort på energieffektivise-ring. Framtiden får utvisa hur det blir med detta och med hur det ska gå till.

Göran Bryntse

SEROs certifikat-poolSEROs certifikat-pool är avsedd att stödja små producenter av förnybar el vilkas anläggning endast genererar ett fåtal elcertifikat per år. Hantering och försäljning av dessa kan vålla problem.

SERO åtar sig att med hjälp av lämplig elhandlare hantera sådana certifikat och betala ut ersättning till producenterna.

1. Elproducenten betalar medlemsavgift till SERO

2. Elproducenten registrerar ett elcertifi-katkonto hos Energimyndigheten och lämnar fullmakt till SERO att sköta det.

3. SERO ordnar överföring till elhandlare4. Elhandlaren redovisar till SERO erhåll-

na elcertifikat och betalar för dessa.5. SERO betalar medlemmen/producen-

ten för elcertifikaten nettopris minus ett avdrag på 20 kr per certifikat för admi-nistration.

6. Minst 3 certifikat skall ha redovisats i medlemsregistret innan betalning till medlemmen görs.

Anmäl till SERO om Du är intresserad av att delta i poolen så får Du en anmälnings-blankett att fylla i. Den finns också på SERO:s hemsida liksom mer info.

Mer info:Peter Danielsson, 0550-137 61Olof Karlsson, 0221-197 65

SERO, Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMNwww.SERO.se

PM om mottagningsplikt3-4 december 2014 beslutade Riksdagen reglerna för skattereduktion att gälla från 1 jan 2015. Samtidigt beslutade man om att flytta mottagnings-plikten från nätägaren till elleverantören.

Konkret innebär det att den elhandlare som levererar el i en uttagspunkt tvingas ta emot den el som en mikroproducent kan leverera i uttagspunkten. Däremot har elhandlaren ingen skyldighet att be-tala för den el man tar emot. Nätbolaget mäter och rapporterar till Svenska Kraft-nät varje dygn hur stor volym som matats in. På årsbasis rapporterar SvK sedan till Skatteverket avläst volym, vilket i sin tur utgör underlag för skattereduktionen som ger producenten 60 öre/kWh.

Jag blev i går kontaktad av en person som byggt en mindre solcellanläggning och inte fick sälja vare sig el eller elcertifi-kat och därför inte ens kom åt skattereduk-

tionen. Jag kunde då hänvisa till Ellagen kap 8 §5 om den nya bestämmelsen om mottagningsplikt, som började gälla den 1 jan 2015. Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet dit man kan klaga om elhandelsbolaget vägrar ta emot elen. Nå-gon skyldighet att betala för den påtving-ade elen finns inte men vanligtvis brukar elhandlaren betala spotpris minus 0-4 öre/kWh. Exemplet visar att det finns ett stort behov av den elcertifikatpool SERO förbe-reder.

Olof Karlsson0221-197 [email protected]


Vi på FOAB vill passa på att önska Glad Påsk!


FJÄ

RRVÄ

RME

Framtidsgården i framtidsbynVi träffas i ett nytt personalutrymme, som värms av mjölken. Mikael Vik har just varit på konferens och planerat hur LRF:s 25 Framtidsföretagare också framöver ska visa upp sig.

Jag har träffat Mikael ett flertal gånger sedan 90-talet, när han tog över gården efter sina föräldrar. Och det har hänt sa-ker. År 2000 lades driften om till ekologisk med i dag 95 mjölkkor. Arealen är 150 hek-tar åker och 300 hektar skog. Antal an-ställda: 2-3 st. Odlingen på gården består av spannmål och vall. Vildsvinen sätter stopp för ärtodling så det köps in åkerbö-nor i stället.

Detta skulle handla om Adelöv Gård, men Adelöv samhälle ingår i högsta grad. Tack vare den samsyn och samarbete som blivit kännetecken för den lilla byn så finns det nu bl. a. fjärrvärme, friskola och vindkraftverk. Mikael Vik har en stor del i detta.

Fjärrvärme

Mikael tyckte att mycket av skogen som inte dög till virke borde användas bättre. Flis och pellets är ju förädlat och kräver energi på vägen. Därför började han titta på en enklare lösning med hel ved, lämp-liga pannor med mera. Samtidigt låg för-samlingshem, kyrka, skola och ett 15-tal villor inom nära räckhåll, dock med olika förutsättningar. Det gav en anledning att diskutera med byborna. Framtida effekt-behov och dimensionering var viktiga hänsynstaganden.

I Sverige fanns inte så många lämpliga pannor, men danskarna har halmeldning i större skala och Mikael fastnade för en Faust 375 kW, men effekten kan lätt för-dubblas.

Idag eldas pannan var tredje dag, vil-ket räcker till att värma upp kyrkan, för-samlingshemmet och senast skolan, som anslöts 2014. Gården är givetvis också med. Bostaden drog tidigare 50 000 kWh i direktel. Investering i panna, ackumu-latortank och kulvert kostade ca 1,8 mil-joner kronor. Nu producerar pannan 400 000 kWh per år, varav hälften säljs till kyrkan för 79 öre/kWh inkl. moms. Avtal har gjorts med LRF:s hjälp. Mikael pas-sade på att investera i vedtillverkning, gödselbrunn och tak över plansilo, då det fanns 30-procentiga stöd för energieffek-tivisering och diversifiering av lantbru-ket.

Mikael undersökte också om biogas var ett alternativ, men avstod detta eftersom kalkylen såg osäker och dålig ut.

Vindkraft

Adelöv Gård ligger i skogbygd/mellan-bygd, varför vindenergin var svårbe-dömd. Men ett av fälten är stort och där finns också en kraftledning. När så Mikael av en slump fick syn på ett 15 år gammalt WindWorld-verk på Blocket blev det affär till priset av 1.2 miljoner. Effekten är 250 kW och produktionen ca 100 000 kWh per år. Mikael tycker vindkraft är en bra ener-gikälla, men det nedåtgående elpriset har gjort lönsamheten svag. På längre sikt bör det bli bättre. Inför bygglovet samrådde Mikael åter med närboende grannar. Ser-viceavtal finns med den man som servade verket från början.

Friskola

Energi kan man prata om i många former. I Adelöv finns sedan 1995 en energisk fram-tidsgrupp. Det var då Tranås kommun hade planer på att lägga ner skolan i byn. Det fanns för få barn. Tio år senare besannades farhågorna. Skolans lokaler blev till salu och krisen kändes påtaglig. Nu gick Adelövs Framtidsgrupp in och samlade krafterna till ett inköp av skolans lokaler och ansökte om att starta friskola. Mikael tonar ner sin egen roll i skolprocessen och lyfter i stället fram två energiknippen, Stig Pettersson och Ing-mar Karlsson. Alla 10 föreningar i byn var med om att starta en fastighetsförening. De satsade 5000 kronor var och man samlade in skrot i bygden för 100 000 kronor.

Två ansökningar om friskola fick avslag. Men tredje gången gillt. I oktober 2006 kom tillståndet och året därpå startade skolan med 27 elever. Idag har man 69 elever och en del kommer exempelvis från Gränna två mil bort. Man lagar egen mat. En dag i veckan har man utelektioner. I år har man nått riksfinalen i Vi i femman med 4 lag kvar.

Mikaels familj med tre barn, idag 15, 12 och 10 år kan vara glada och stolta över sin by.

Adelöv har länge varit mest känt för sin urgamla marknad. Sedan 1700-talet ord-nas den årligen den första torsdagen i sep-tember, nu med ca 50 000 besökare.

Sten Malmströ[email protected]

Mikael Vik framför pannan som eldas med hel ved från egna gården. Foto: LRF Kyrkan, el- och värmekällan mitt i byn Adelöv. Foto: LRF


INTE

RVJU

Om myndigheternas hantering av ärenden som rör förnybar energi– Grattis till nytt syre i Östersjön, 300 000 kubikkilometer syrerikt saltvatten till Östersjön vid stormen här om sistens!

– Tack, ja bäst på 60 år. Östersjön är egent-ligen inget lämpligt vatten för torsken. Det är ett brackvattenhav, i stora delar för sött för saltvattensfiskar. Östersjön är också ett grunt hav med helt syrefria djup-hålor. Saltvattnet som strömmade in från Västerhavet i december 2014 är syrerikt och tyngre än Östersjövattnet. Effekten av inflödet är två: dels syresätts de djupare delarna av Östersjön, dels ökar salthalten vilket ökar på skiktningen. Eftersom Öst-ersjön sedan flera år har haft stagnation i tillförseln är utbredningen av syrefria bottnar mer omfattande än vi någonsin sett tidigare. Så inflödet är verkligen väl-kommet och det förbättrar möjligheten för torsken att föryngra sig. Förhållandena är bäst i södra Östersjön. Runt Bornholm finns det så gott som alltid gott om torsk.

– Påverkar inströmningen av syrerikt vatten den besvärande algblomningen i Östersjön?

– Som en reaktion på syresättningen, kommer vi förmodligen få se minskande fosforhalter i Östersjön framöver. Syre-sättningen av bottenvattnet leder till att löst fosfor i vattnet binds i sedimenten i stället. På så vis minskar förutsättning-arna för rik algblomning. Men den rikliga och otrevliga algblomningen får också nä-ring av fortsatta utsläpp från landbaserad verksamhet runt havet.

– Vad har Havs- och vattenmyndigheten för inställning till vattenbaserad energiverk-samhet, som vindkraft och vågkraft?

– Vi arbetar för ett hållbart nyttjande av våra hav. Och våra havsområden bör kunna rymma stora satsningar på både vind- och vågkraft. Enskilda projekt behöver dock tillståndsprövas i domstol och då kan det hända att verksamheten riskerar att göra för stor skada på t ex naturvärden och fiske.

– Satsningar på havsbaserade energiverk-samhet skapar nya områden som skyddas från storskaligt fiske, är inte det bra?

– Jag tror att det är ett allt för enkelt sätt att se på saken. I vårt arbete med att få ett hållbart fiske ingår bl.a. att reglera fiske i områden som behöver särskilt skydd. Samma naturvärden eller värden för fiskföryngring kan ofta ta skada också av andra verksamheter, t ex byggande av vindkraftparker. Vi har ju även ansvar för frågor som rör fiskerinäringen och det gäl-ler att också göra goda avvägningar mel-lan fiskeintresset och energiintresset.

– Jo visst, men nya skyddade föryngringsytor, är inte det långsiktigt bra för fiskenäringen?

– I arbetet med att skapa skyddade områ-den i havet, lägger vi i första hand fokus på områden med höga naturvärden, t ex Natura 2000-områden. En komplikation är att grunda havsbankar ofta samtidigt har höga naturvärden samtidigt som de är gynnsamma för utbyggnad av havsbase-rad vindkraft. Vi hoppas att teknikutveck-lingen fortsätter så att konkurrenskraftig vindkraft kan etableras på större djup där naturvärdena är lägre.– Den småskaliga vattenkraften har jätte-problem. Myndigheternas krav på nya till-stånd gör att nästan all småskalig vatten-kraften slås ut. Vore det inte bättre att ställa krav på fisktrappor än att tvinga ägarna till gamla dammar att ge sig in i långdragna rättsprocesser? Jag lovar att vattenkraft-sägarna hellre investerar på åtgärder som underlättar för fisken att vandra upp- och nedströms än på dyra advokater. Nu läggs verksamheterna ner och då uteblir inkom-sterna som skulle täcka kostnaderna för miljöförbättrande åtgärder.– Alla aktörer skulle ha mycket att vinna på att både omprövnings- och nyprövnings-processerna blir enklare och att verksam-heter har moderna tillstånd som utformats efter dagens miljökrav. Det tror jag skulle underlätta prövningarna i Mark- och mil-jödomstolen. Som tillsynsmyndighet har länsstyrelserna ansvar för att besluten följs upp och verkställs. Saknas det tillstånd för en befintlig verksamhet, så är det en uppgift för länsstyrelserna som tillsynsmyndighet, att informera om det och förelägga dammä-

garen att inkomma med ansökan om till-stånd. Annars bedrivs ju verksamheten även fortsättningsvis utan giltigt tillstånd.

– Det verkar som om flera representanter för myndigheterna inte lever upp till de krav som kan ställas på dem, hur kommer man till rätta med den alltför svåra byråkratin?

– Felen ligger snarare i de svåra juridiska förhållandena och en alltför långt utdragen rättsprocess. Att Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna får ha sitt ord med i laget regleras i Miljöbalkens bestämmelser om hur miljöprövningen går till i domstol. Riksdagen beslutar om hur lagstiftningen ser ut, så det är politikerna man måste vän-da sig till om man vill ha en förändring i la-gen. Havs- och vattenmyndigheten har för sin del tillstyrkt Vattenverksamhetsutred-ningens förslag att all vattenkraft bör ny-prövas så att den kan leva upp till moderna miljökrav och ge bättre förutsättningar för biologisk mångfald i rinnande vatten.

Björn Risinger återfanns tidigare på Na-turvårdsverket, som avdelningschef för na-turresursavdelningen, fram till 2008. Efter några år som länsöverdirektör vid Länssty-relsen i Skåne län fick han 2010 regeringens uppdrag att utreda och förbereda den myn-dighet han nu är generaldirektör för sedan 1 juli 2011, Havs- och vattenmyndigheten.

Carl Olov Persson

Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten


Energidag i EnköpingDen 9 maj kl 10.00 – 15.00 planerar Västmanlands Energiförening en en-ergidag tillsammans med Mälarträ/Bolist i Enköping. Intressanta produk-ter som kommer att visas upp rör biobränsle, pellets och flisbrännare, pan-nor och kaminer, ackumulatorsystem, solceller och solfångare.

Visning av elbilar finns med i planeringen samt föredrag från MDH och andra aktö-rer. Vi försöker ta reda på vilka regler som gäller för bidrag, ersättningar och mycket annat.

Följ utveckling via www.vef.se

Owe Lundgren, ordförande Västmanlands Energiförening

Ren energi? El, säger någon, är en ren energi. Ok, när vi sitter där i lampans sken och läser en intressant bok, inte ser vi av några luftföroreningar då. Nej. Och inte osar det bränt? Jo om vi glömt stänga av spisen. Men, och ett viktig men, frågan är vilken annan energi har om-vandlats till el?

När vindkraftverken, solcellerna o.s.v. väl är installerade är den del av livscykeln som kräver pengar och kan förstöra miljön av-klarad. Då återstår den miljöskada under-håll och nyinvesteringar kan ge upphov till.

Likaså när ledningssystemet väl är på plats förstör inte eltransporten miljön och, fint, det fungerar lika bra med leverans åt båda hållen. Dessutom, om ledningssyste-met är tillräckligt stort geografiskt, behö-ver man inte bry sig om balans i systemet ens. Alltid blåser det någonstans, alltid skiner solen någonstans, alltid finns det vatten i dammarna någonstans, alltid går vågorna höga någonstans och hela tiden lika regelbundet kommer och går tidvatt-net. Sedan bor ju vi i skogsbältet som kan försörja oss med energi när alla andra för-nybara källor sinar.

Samma beräkningsunderlag gäller ekonomin, investeringar, underhåll och avsättningar till nyinvesteringar kostar initialt mycket men efter några år när allt fungerar kan investerarna ta hem vinsten. Alltid finns det någon pensionsfond som har pengar som måste förräntas.

När vi sitter där på gamla da’r och nju-ter i värmen från bergvärmepumpen och samtidigt lever på en hyfsad pension så återstår frågan – vilken annan energi har omvandlats till el och hur har det gått till?

Carl Olov Persson

PS. Apropå läsa i lampans sken, varför inte boken ”Flyga drake” av Khaled Hosseini, jag sträckläste den.DS

Lagring elenergiTesla utvecklar batteri som ska driva hemmet.Teslas vd Elon Musk säger att bolaget kommer att presentera en ny typ av batteri för drift av hemmet. Det skriver The Verge. Enligt Musk arbetar företaget med att utveckla ett batteripaket avsett för hemmet. För närva-rande uppges batteridesignen vara klar medan produktionen förväntas kunna starta om ett halvår.

Energilagring i bilbatterier

Vattenfall satsar tillsammans med BMW och Bosch på att litiumjonbatterier från elbilar ska kunna användas som statio-nära energilager när de tjänat ut i bilarna. Projektet ingår i den stora tyska energi-omställningen Energiewende, där vind-kraft ska få en framträdande roll. För att få bättre balans i energinäten behövs en-ergilager. Energilagret ryms i en mindre byggnad och har teoretiskt kapacitet att försörja 30 fyrapersonershushåll med el i en vecka.

Integration av solceller kammade hem förstapris i Deep Green Challenge

Ett modulärt system för integration av sol-celler och energilagring tog hem priset i Skanskas innovationstävling Deep Green Challenge. Innovationstävlingen Deep Green Challenge syftar till att driva på utvecklingen inom grönt byggande. För-stapriset på 50 000 kronor inom katego-rin Hus gick till Ferroamp Elektronik AB i

Spånga, för deras EnergyHub – ett modu-lärt system för integration av solceller och energilagring.

EnergyHub är en tvåvägs växelriktare som automatiskt optimerar energiflödet mellan solceller, energilager och elnät. Den kan programmeras att lagra energi vid tidpunkter då belastning och elpriser är låga, och tillföra den under elnätets kostsamma effekttoppar.

– Vi har inledningsvis sålt ett antal sys-tem till olika fastighetsbolag, och talar med en del andra potentiella kunder. Nu ligger fokus på att få igång produktionen och marknadsföringen, och även på att utveckla produkten och skala upp den för högre effekt. Så det är fullt upp på alla fronter, säger Björn Jernström.

Hämtat ur ”Ny Teknik”

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I


Owe Lundgren, ordförande i Västmanlands energiförening har ordet:Hej!På de senaste styrelsemötena har vi pratat om att ta kontakt med de andra energifören-ingarna och samordna en del. Trots mitt elektrikerförflutna har jag dock svårt att hitta gnistan. Så att säga “få tummen ur”. Jag gör nu ett försök. Det råder stor oreda och osäkerhet i Sverige. En del jag pratat med, som liksom jag har uppnått mogen ålder, tycker att det är för jäkligt. Att flytta ut i skogen och klara sig själv kanske känns som en lösning. Än ska det vara “bara” solceller, hysteriskt upphaussade, trots att de, liksom solfångare är bäst, när de behövs som minst och vice versa. Taxor får utformas fritt- en stor fast del och en låg rörlig som omöjliggör nytta för konsument att själv påverka, för-bättringar blir inte lönsamma osv. osv. Samtidigt finns det många erfarna försynta indi-vider som skulle kunna göra Sverige till världsledande inom energiteknik.

Jag har varit med länge (är numera utan repressalieångest för att få sparken - pen-sionär) och vet att med rätt gnista skulle vi få fram massor med idéer som skulle sänka energibehovet till hälften, skapa massor med know-how, jobb att exportera, bygg-jobb för arbetslösa ungdomar osv. Vad tror Ni? Tyvärr blir det mesta man skriver om det här negativt. Gnällbältessyndromet.

Min ack. tank är inte bara en symbol för ett mätarpervo utan också en bild på 30 års utveckling. Fjärrvärmepriset t.ex. har ökat 100 % på 9 år!!! Men med en ganska låg rör-lig avgift, ca 50 öre/kWh. Vad hittar vi på?

Owe Lundgren, ordförande Västmanlands energiförening, [email protected]

Lite mer från Owe - Apropå mötet i Sätra Brunn i Sala. Det var givande. Första rub-riken på senaste numret är ganska träffsä-ker, Enfald & Mångfald. Önskemålet för entusiastgänget med gengas är att ha en anläggning, där man stoppar i en trästock i ena änden och färdig gengas kommer ut i andra. Det är en hel del arbete med att få torr flis/kubb från fuktigt trä.

Owes röriga pannrum.

Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis


VÅG

KRA

FT

VågkraftVågkraft, en energikälla, som alltid funnits men som inte nyttjats - nu är det på gång.

Världens hav är en i princip outnyttjad källa för energi. Den internationella energimyndigheten (IEA) har beräk-nat att vågenergi skulle kunna täcka 10 % av jordens energibehov.Genom högt energiinnehåll, låga kostnader och låg inverkan på miljön kan vågkraft få stor betydelse för Sveriges och världens framtida elproduktion. Potentialen för vågenergi i världen är beräknad till 10-15 000 TWh per år. Enbart i Östersjön beräknas potentialen uppgå till 24 TWh vilket motsvarar 18 % av den totala elanvändningen i Sverige 2007.

Forskningen och utvecklingen på våg-kraft bedrivs av företaget Seabased i nära samarbete med forskare vid Centrum för Förnybar Elenergiomvandling (CFE) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universi-tet. Forskningen i Uppsala är ledande på området och leds av professor Mats Lei-jon, som också är Vd i Seabased.

– Systemet är skalbart och en vågkrafts-park kan byggas ut i etapper. Elektricitet kan därmed genereras och levereras till nätet redan med ett fåtal enheter installe-rade. Detta innebär att återbetalningen av anläggningen, enligt Seabaseds koncept, kan påbörjas innan hela vågkraftsparken är färdigställd, säger Mats Leijon. – Seaba-

seds generatorer har en nominell effekt på 30 – 100 kW.

Vågkraftverket utanför Lysekil

– Efter många år med forskning och ut-veckling startade vi år 2008 tillverk-ningen och monteringen av ett första vågkraftsaggregat i Lysekil på västkusten.


TID

VATT

ENKR

AFT

Mats Leijon, Professor och vd för Seabased AB

Där tillverkar vi i alla enheter till våg-kraftparken, som sedan sjösätts i vattnen utanför Kungshamn.

– Genom att vågkraftsparken består av många små enheter blir anläggningen skalbar och lätt att anpassa till olika bot-tenförhållanden och strukturer som kan påverka en lokalisering. Generatorerna placeras med 20-50 meters mellanrum. Utbredningen blir då cirka 1 km2/1000 enheter. Det område som används för parken avlyses för allmänhet och kommer inte att kunna användas för någon an-nan verksamhet. Alla enheter (aggregat, ställverk och kablar) lastas på fartyg vid kaj varefter de körs ut till parkområdet. Aggregaten och ställverken sänks ned ett i taget. Inget förberedande arbete av havsbottnen krävs, vilket minskar tids-åtgången och kostnad per enhet. Anslut-ning av kablar inom parken sker efter sjö-sättning och då antingen med hjälp av en fjärrstyrd undervattensrobot (ROV) eller med dykare.

– Hur påverkas miljön?

– En vågkraftpark kommer att ta en viss yta i anspråk och hårdbottensubstrat kommer att tillföras ett mjukbottenom-råde. Det behövs Ingen muddring eller schaktning vid anläggandet. Påväxt kom-mer att ske främst på bojar och övre delen av linan. Det leder, positivt, leda till ökad biomassa inom parkområdet. Inga utsläpp till luft eller störande ljud förväntas från anläggningen, däremot kommer arbets-fartygens drift att generera utsläpp till luft samt visst buller.

– Under drift går elektriska strömmar igenom parkens sjökablar. Inom projektet skall bl.a. en skärmad trefaskabel använ-das, vilken är konstruerad så att de elek-tromagnetiska fälten tar ut varandra.

– Vågkraftsparken i Lysekil beräknas ha en driftstid på minst 20 år. Vid avveck-lingen kommer parken att i sin helhet att tas upp och återvinnas. Efter avvecklingen återfår området sin ursprungliga karaktär. Tillståndsgivande myndigheter har gett godkänt till det miljövänliga projektet.

– Det handlar om mycket pengar, hur driver ni verksamheten?

– Ja, det handlar om mycket pengar. Där-för startade vi Seabased-gruppen som i sin

tur äger Seabased Industri som ansvarar för tillverkning och försäljning.

– Nu har vi utöver anläggningen vid Ly-sekil sålt ett vågkraftverk till Ghana. I no-vember förra året skrev vi kontrakt med TC’s Energy, Ghana, om leverans av en stor vågkraftpark. Kontraktet omfattar 14 MW och kontraktsbeloppet överstiger 400 mil-joner kronor. Den blivande vågkraftparken är ett första steg i en anläggning som fär-digbyggd kan komma att uppgå till 1000 MW. Om drygt ett år ska 375 vågkraftverk finnas på plats. Anläggningen kommer att ligga i mynningen till Voltafloden i Ghana. Det är otroligt väl genomtänkt från ghana-nernas sida, säger Mats Leijon.

– Ordern är viktig för oss, säger Mats Leijon, vi behöver fler order av den stor-leksordningen för komma upp på den nivå som vi vill vara på, och fler länder är intresserade. Vi har ett verk ligger klart för export till Saudiarabien, som vill testa det, innan de beställer fler. Fler är intres-serade men vi vill vara försiktiga. Om vi får väldigt mycket beställningar snabbt risker vi att inte hinna med att leverera i tid. Vi måste ta det här stegvis, säger vd Mats Leijon.

Carl Olov Persson

Ett exempel på hur det kan se ut under vattenytan

Tidvatten som kraftkällaVärldens största tidvattenkraftsprojekt, MeyGen i Pentlandsundet i norra Skott-land, har fått grönt ljus. I februari påbör-jades konstruktionen av kraftverkspar-ken, som kommer att bli världens första i sitt slag.

När tidvattnet är som starkast kan vatt-net röra sig med en hastighet på hela 30 km/h, motsvarande energin i vindstyr-kor på omkring 300 m/s.

Nästa sommar ska de första turbinerna placeras på havsbottnen, enligt planen. Längre fram ska 269 turbiner utnyttja strömmarna i sundet, med potentialen att försörja 175 000 brittiska hem med el.

MeyGen är långt ifrån den enda stor-satsningen på marin kraftproduktion just nu. Om 35 år räknar branschorganisatio-nen Ocean Energy Europe med att havs-baserade kraftslag står för en ansenlig del av Europas elproduktion. – Vi har runt 20-25 maskiner i vattnet just nu. Men vårt mål är 100 GW installerad kapacitet till 2050, tillräckligt för att förse 66 miljoner EU-hem med el, säger organisationens policychef Remi Gruet.

Sveriges Radio, Peter Alestig, 19 januari 2015


VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

SMART • STARK • TRYGG • TYST

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT!Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om.

SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat.

STARK – Imponerande effektiv och energisnål.

TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor.

TYST – Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal

ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta.

Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

BÄSTAVALET

enligtEnergimyndighetens

test

0706 - 36 66 47


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

2014 ännu ett år med låg elanvändning och stor elexportNäst största nettoexporten av el någonsin

För fjärde året i följd nettoexporterades el från Sverige. Under 2014 var den 15,6 TWh vilket är den näst största exporten någonsin efter rekordåret 2012 då 19,6 TWh nettoexporterades. 15,6 TWh motsvarar tio procent av den totala elproduktionen och tolv procent av användningen under året.

Spara miljö genom att kombinera tåget med en elcykel – Nu kan du ta tåget till jobbet, utrustad med en lätt ”ryggsäckscykel” med in-byggt batteri. Först cykel från bostad till station, sedan den paketerade cykeln på bagagehyllan och laptoppen på bordet. Väl framme på slutstationen, cykel sista sträckan till jobbet, båten eller sommar-stugan, säger Eli Danielsson Malca från Zoozbike, ett företag som specialiserat sig på produktion och försäljning av elek-triska cyklar.

– Vi tror på en livsstil där cykeln fung-erar som ett bättre, hälsosammare och grönare transportmedel. Vi erbjuder en elcykel till bra pris utan att därför kom-promissa på kvalitén. Elcykeln gör det möjligt att anpassa ansträngningen som du själv vill – om du trampar långsamt gör motorn hela jobbet och om du tram-par som vanligt cyklar du av egen kraft, säger Eli.– Vi arbetar med fyra olika modeller. En lätt ”ryggsäckscykel” med inbyggt bat-teri, en bra lösning för att färdas kortare sträckor, perfekt för att till exempel ta sig fram sista biten från tåget. Cykeln kan vikas ihop på mindre än en minut och bä-ras i en väska. Den har 3 växlar och väger bara 15 kg. – Bästsäljaren viks ihop i två enkla steg vilket gör det lätt att och ta med den in i lägenheten. Den har 6 växlar och väger 25 kg och kan utan problem transporte-ras i bilbakluckan. En perfekt cykel för studenter och för den som vill använda cykeln som sitt främsta transportmedel!– Den klassiska cykeln som har en stabil trendig design och som är lätt och myck-et bekväm att cykla på har 6 växlar och väger 29 kg. Den passar bra för den som inte behöver vika ihop och bära med dig sin cykel.

– Under vårsäsongen 2015 kommer vi ut med ”Hawk”, en 20-tums elcykel som är hopvikbar, precis som vår bästsäljare, men med nya egenskaper. Den har 7 Shimano-växlar, batteriet placerat inuti ramen, skivbromsar både fram och bak och starka stötdämpare.

Läs mer på www.zoozbike.se

Carl Olov Persson

Eltillförsel och elanvändning i Sverige 2014 och 2013, TWh

2014 2013 Förändring i procent

Tillförsel Produktion inom landet 150,9 149,5 0,9Vattenkraft (inkl pumpkraft), netto 63,9 60,8 5,0Vindkraft 11,5 9,9 16,0Kärnkraft, netto 62,2 63,6 -2,2Konventionell värmekraft, netto 13,3 15,2 -12,6 mottryck, industriellt 5,9 6,0 -0,9 mottryck, kraftvärmeverk 6,9 8,6 -20,1 kondens 0,5 0,6 -21,0 gasturbin m.m. 0,0 0,0 -18,2Bruttoöverföring till Sverige (import) 13,9 12,7 8,8Summa tillförsel (inkl. import) 164,7 162,3 1,5 Användning Bruttoöverföring från Sverige (export) 29,5 22,7 29,9Förbrukning inom landet 135,2 139,6 -3,1Mineralutvinning och tillverkning (SNI 05-33) 48,5 50,4 -3,8El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 35-36) 3,9 4,0 -1,9Järn- och spårvägar, busstrafik (SNI 49) 3,1 3,1 -0,6Bostäder, service m.m. 69,5 71,5 -2,9Bostäder, temperaturkorrigerat 73,4 73,0 0,6Förluster 10,2 10,5 -2,7Stamnätsförluster 3,1 2,8 9,3Övriga förluster 7,1 7,7 -7,2Summa användning (inkl. export) 164,7 162,3 1,5Netto export 15,6 10,0 56,9

Uppdaterad: 2015-02-11

Anna Andersson, Energimyndigheten, 016-544 22 08, Mattias Arvidsson, SCB 019-17 66 83

14 förnybar energi 1/2015 SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

FÖRN

YBA

R EN

ERG

I

SERO – förslag till EnergikommissionenI förra numret av ”Förnybar Energi och Energieffektivisering” lovade vi att, inför valet som inte blev av, presentera en bukett förslag på energipolitiska åtgärder. Nu vänder vi oss både till den nytillsatta energikommissionen och de politiska partierna och pekar på några viktiga frågor som bör behandlas.

• Sverige skulle tjäna på att bli en stor producent och nettoexportör av el. Att lägga till rätta för export av förnybar energi, kan bli en lönsam affär. Maximal samhällsekonomisk och miljömässig nytta uppnås om utbyggnaden av förny-bart går hand i hand med utbyggnaden av utlandsförbindelser. Resultatet blir lägre elpriser för svenska konsumen-ter. Priset pendlar i längden in sig mot kostnaden för investering i ny kapacite-telkonsumenter. Störst vinnare blir den elintensiva industrin. I ett kortare per-spektiv skapar utlandsförbindelserna möjligheter till fortsatta investeringar i ny elproduktion och lönsam elexport, medan de i ett längre perspektiv stärker Sveriges försörjningstrygghet. Se till att investeringarna sker på EU-nivå så att alla i Europa kan dela på kostnaderna.

• Viktigast för tillväxt av förnybart är att det finns en vettig skattelagstiftning. Vindkraftskooperativen som blomstrade för några år sedan finns inte längre på kartan. Det har skattemyndigheterna el-ler en oklar lagstiftning åstadkommit. År 2009 var 10 procent av vindkraften an-delsägd. Nu har denna andel minskat till 2–3 procent och inga nysatsningar sker. Det kan konstateras att vindkraften i Sverige slår nya rekord men det gäller de stora aktörerna, de små får inte vara med längre. Här måste en ny skattelagstift-ning till för att återuppväcka intresset för framför allt vindkraftskooperativ.

• Det behövs en bred folklig förankring därför bör även de som bor i lägenhet få möjlighet att stärka sin ställning på elmarknaden och bidra till energi-omställningen. I Sverige äger mindre än 1 % av hushållen sin egen elproduk-tion. I Danmark och Tyskland är andelen många gånger större, vilket lett till ett

starkt stöd för en fortsatt utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Även hy-resgäster måste kunna vara andelsägare av förnybar el och komma i åtnjutande av skattereduktion.

• Skattereduktion som gäller från 1 ja-nuari 2015 innebär att ett skatteavdrag införs på 60 öre/kWh, baserat på hur stort överskott av el från egen förnybar elproduktion som matats ut på nätet. Där finns vissa begränsningar som bör ses över. Några av begränsningarna är att den som säljer el måste betala moms, vilket innebär att många be-höver registrera sig hos Skatteverket för momsbetalning. Systemet innebär betydande administration. Skatte-lagstiftningen på energiområdet bör ses över och få en ny utformning, som gynnar satsningar på förnybar energi. Nettodebitering bör göras månadsvis så kan vindkraften kan dra fördel av att den som regel producerar mest på vin-terhalvåret.

• Det måste bli mycket enklare med mikroproduktion. Förhoppningsvis blir det möjligt att ersätta skattere-duktionen med nettodebitering.

• Även kärnkraften bör bära sina egna kostnader i fråga om försäkring, avfall, avveckling anläggningar och slutförva-ring. För låga fonderingar för kärnkraf-ten får inte tillåtas vid uppgraderingar nybyggnation, det handlar om hela livs-cykeln. Kommentar :Ingen ny kärnkraft!!

• För att få igång nödvändiga investe-ringar krävs att elcertifikaten kvotjus-teras och ett lägsta pris på 30 öre/kWh införs. En höjning av lägsta priset till 30 öre/kWh skulle innebära en höjning av konsumentpriset med 2-3 öre/kWh. Med

hänsyn till dagens mycket låga elpriser skulle konsumenterna av el, just nu, lätt bära den extra satsningen på en hållbar utveckling.

• Möjlighet att överklaga kommunalt veto för etablering.

• El är ingen bristvara. Med relativt små insatser kan vi i Sverige, inta bara bli självförsörjda, utan även stora exportö-rer av miljövänligt framställd elenergi. Det som krävs är satsningar på driv-medel till fordonsflottan. 36 % av all energi som används går till fordonsflot-tan. Vi förfogar över skogsråvara m.m. som kan omvandlas till flytande bränsle som skulle räcka till att driva hela vår fordonsflotta med förnybar energi. Byg-gandet av en demoanläggning för pro-duktion av syntetiska flytande drivme-del borde prioriteras. 3 kg skogsavfall, sopor eller annat likvärdigt skulle kunna omvandlas till 1 liter diesel och som bi-produkt 25 % el och värme. Vi förbrukar i dag 3,5 miljoner ton bensin och 5,5 mil-joner ton diesel. Vi skulle lätta kunna bli själv- försörjda på diesel. Det går även att omvandla de här produkterna till ut-märkt råvara till plastindustrin.

• Förankra energisamtalen Ge tydliga direktiv till näringslivet, för långsik-tigt hållbara lösningar. Ta med i sam-talen med näringslivet frågor som rör energieffektivisering och när det gäller skogsindustrin frågor som rör biobräns-len. Kommentar: Näringslivet strävar ef-ter hög avkastning på engagerat kapital och vidtar inte åtgärder förrän lagar och direktiv är tvingande.

• Staten bör gå in med riskkapital. När bankerna gjort kreditbedömning av pro-jekt och lovat bottenlån, kanske 70 %,

1/2015 förnybar energi 15SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar


Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner


För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

bör staten gå in med resterande riskkapi-tal.

• Kombinera de statliga pengarna med att affärsänglar skjuter till belopp för att kunna förverkliga energismarta lös-ningar.

• Möt kommande förändringar i fråga om utveckling av ny energisnålare som säkert kommer att innebära förändring-ar i såväl omvandling av el som minskad konsumtion.

• Sverige bör visa internationellt le-darskap, vara något att ta efter. Det är ingen uppoffring att ligga först när andra måste komma efter. Det har all-tid visat sig vara lönsamt att ligga före. Utredningen bör ha som utgångspunkt miljö- och klimatfrågorna i ett ekono-miskt perspektiv. Den är viktig men jag lade den sist eftersom direkta åtgärder endast kan vidtas inom egen domvärjo.

Carl Olov Persson

Energiminister Ibrahim Baylan! Sveriges Energiföreningars Riksorganisation representerar stora, breda, dyrt förvärvade praktiska kunskaper om förnybar energi. Alla satsningar har inte gynnat den egna plånboken. Det var engagemanget för hållbar energi som gjorde att entreprenörerna satsade, kanske för tidigt. Hade vi väntat lite så hade vi fått bättre teknik till lägre pris.

Våra dyrt förvärvade kunskaper kan sägas vara privata satsningar på forsk-ning och utveckling. Det bjuder SERO:s medlemmar på men, Ibrahim Baylan, missa inte chansen att lyssna på oss och lära av vår erfarenhet!

SERO – Den enda organisationen i Sverige som arbetar för förnybar en-ergi i alla former bör få delta i den energipolitiska kommitténs samtal.


B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm

TILL SALU

Vindkraftverk utanför

SimrishamnENERCON 500 kW, uppfört 1996, egen transformator,

egen fastighet 696 m2

Produktion i snitt 1 450 MWh /år, bra vindläge nära havet.

SOLCELLSPARK NÄRA HAVET I SIMRISHAMN

1 804 moduler, 23 växelriktare, 5 kraftskåp, egen transformator.

Lagfaren egen fastighet om 1 ha med stängsel.

Installerad effekt 442 kW. Beräknad produktion: 440 MWh/år

Utfall: (2013) 511 MWh, (2014) 490 MWh

Skriftliga anbud på resp. anläggning senast 31 maj 2015 Österlenvind AB, Box 36, 272 21 SIMRISHAMN tel. 0414 - 13153

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60


VATT

ENKR

AFT

Ljusglimt för vattenkraft i VärmlandI nr 4, 2014, av denna tidning skrev jag om den svåra situationen för småskalig vattenkraft i Värmland. Särskilt beskrev jag ärendet med ett omlöp för fiskvand-ring i Brunskog, vilket pågått i 16 år till kostnader som närmar sig 20 miljoner kr.

Efter alla, märkliga turer håller nu omlöpet på att byggas, mitt i vintern under de svå-raste omständigheter, ett resultat av byrå-kratin. Det PM i detta ärende som jag sände till landshövdingen fick Länsstyrelsen i Värmland att reagera. Man ville att VDVF (Värmland-Dalslands Vattenkraftfören-ing) skulle ordna ett möte där vi kunde dis-kutera vattenkraftfrågor med anknytning till Värmland. Ett sådant ägde sedan rum hos vår medlem Conrad Nisser på Alstrums gård utanför Karlstad. Gården har ett eget kraftverk, byggt 2012 som ersatt ett äldre.

Vid mötet var det uppenbart att båda parter inte ville låsa sig fast vid redan kän-da ställningstaganden utan ville försöka hitta lösningar för framtida samarbete. Vi lyckades ganska bra med det och mötet slutade i positiv anda.

Huvudfrågan under mötet var rättsläget för tidigare tillstånd för vattenverksamhet.

En inställning som finns hos vissa är att samhället har förändrats mycket på 50-100 år och att detta kräver en nyprövning av anläggningen, en prövning som görs som om ingen anläggning fanns på plats. Hur man ska kunna ha detta som utgångspunkt är närmast obegripligt, de som tidigare fått ersättning för indämning av mark ska därmed kunna få ersättning en gång till!

De som driver denna linje har då glömt alla negativa samhällsförändringar som vattenkraften motverkar: klimathotet, en-ergiförsörjningshotet, tillförsel av kväve och fosfor till sjöar och hav, försurning och ökade utsläpp av partiklar.

Vid mötet konstaterades att rättsosäker-heten är stor och att ett klarläggande om äldre kraftverks rättskraft är mycket ange-lägen, drygt 15 år efter Miljöbalkens infö-rande. Det är ju faktiskt så att när nya vat-tenlagar införts har tidigare tillstånd lyfts in utan ändringar, så egentligen borde den nuvarande situationen inte kunnat uppstå.

Ett resultat av mötet var beslutet att länsstyrelsen ska arrangera tre möten om året i olika delar av Värmland där frågor kring vattenkraften ska diskuteras. VDVF ser positivt på detta, vattenkraftens pro-blem lägger för närvarande en kall hand över hela verksamheten.

Så länge som el produceras med kol och olja i Europa, dit vi har ledningsförbindel-se, är nästan all vattenkraft motiverad.

Den 25 april håller VDVF sin förenings-stämma i Åmål och då kommer att redovi-sas hur långt man kommit med att klarläg-ga rättsläget för vattenkraften.

Christer Söderberg

Minskad elanvändning – län, kommuner, privatpersoner!

Eric Söderberg basar för ett gäng från SERO som tagit på sig uppgiften att klassa vilka kommuner som hanterar energifrågorna bäst.

Enligt Statistiska Centralbyrån har hus-hållens elanvändning minskat med - 7,5 % sedan år 2010. DN 18 januari skriver: ”Jämtland, tätt följt av Jönköping sparar mest el, - 14,2 respektive – 13,7 %. Got-land och i Blekinge bottnar statistiken med + 23,5 respektive + 6,3 % ”.

Ökad elförbrukning kan vara posi-tivt ur miljösynpunkt, som på Gotland där man snart är självförsörjd med förnybar el och förhoppningsvis kan koppla den ökade användningen av el med motsvarande minskning av fossila bränslen.

I vår tidning, nummer 3 förra året, berättade Charlotte Kullander Hedbom om hur hon samtidigt som hon och fa-miljen fått ett bättre boende kunnat minska energiförbrukningen med två tredjedelar.

En av våra läsare hörde av sig: ”Jag har minskat min elanvändning med 50 % de senaste 10 åren. Från 3 100 till 1500. Jag bedömer att det beror på övergång till LED-lampor, det blir en LED-lampa varje gång en vanlig lampa går sönder, utbyte till energisnålare hushållsapparater (kyl-frys, spis m m), nya kontorsapparater är energisnålare än tidigare samt en egen medvetenhet i vardagslivet, t ex att frusen mat får tina i kylen före användning, apparater stängs av under natten m.m. Jag bor i en trerumslägenhet med tvättstuga i käl-laren och anser att jag har samma kom-fort som för 10 år sedan.”

Småskalig vattenkraft, en hotad miljö, värd att få fortätta producera ren el.Foto: Christer Söderberg SERO


FÖR

NYB

AR

ENER

GI

AB KARL HEDIN– Flera generationers entreprenörskap och idoga arbete har skapat företaget AB Karl Hedin, berätta!– Det började i sekelskiftet 1800/1900. Farfars far drev ett kombinerat jordbruks- och skogsbruk i Nergården ut-anför Fagersta. Där fick sonen, min farfar och hans bror tidigt lära sig det tunga arbetet i skogen. För att hjälpa till med försörjningen hemma, tog de som tonåringar arbete som hästkörare. När det blev svårt att få jobb som hästkörare övergick dom till att köpa skog på rot och sedan sälja produkterna som höggs och kördes fram. Efter-som det inte alltid gick att sälja timmer till sågarna lierade dom sig med bönderna i Vikmanshyttan, som hade en klingsåg. Där kunde timret sågas.

– Det var min farfar och hans bror som startade Karl Hedin & Co i början på 1900 talet. Basen för verksamheten var då tim-merhandel och sågverk. Kontoret låg i Västanfors på den plats där administra-tionen för AB Karl Hedin bygghandel har sin bas idag. 1935 ombildades verk-samheten till Aktiebolag med farfar som 75 % ägare och brodern resten. De båda bröderna fortsatte att köpa skog på rot och där det fanns råvara växte även nya små sågar upp. För att klara avsättningen från sågarna bättre blev nästa investering, på 1920-talet, ett hyvleri i Västanfors. År 1940 hade ett 10 sågverk i 4 län etablerats. Hela tiden köpte Karl Hedin skogsmark. I början av 50-talet delades företaget och skogsmarken upp mellan tre arvingar. Min far, Lars Hedin, var en av de tre. Med Västanfors hyvleri och Karbennings såg som bas startade han en period av kon-centration och effektivisering av produk-

tionen. Mot slutet av 60-talet producerade Karbennings sågverk dubbelt så mycket som vid tio sågverk i början av 40-talet. På 70-talet satsades, förutom på effekti-visering av sågverksrörelsen, på ökad för-ädlingsgrad av trävarorna via klyvning, hyvling och målning. Min far köpte senare de 25 % av sin kusin och blev därmed 100 % ägare av bolaget.

– Han drev sedan företaget till 1983 då nästa generationsskifte genomfördes. Det skedde genom att Lars Hedin sålde sina tillgångar till sina två barn, min syster Ul-rika och mig. I den uppdelningen köpte jag, som 34-åring, 100 % i AB Karl Hedin och övertog också VD-skapet. Ett familje-företags överlevnad som just familjeföre-tag kanske svåraste uppgift är att kunna genomföra ett generationsskifte utan förö-dande konsekvenser för företagets fortlev-nad. Svårigheten ligger i att behålla den finansiella basen och att hitta den rätta

ledningen för de olika verksamhetsgrenar-na. För vår del har det gått bra.

– Jag fick ta över och blev VD. En ytterst expansiv tid inleddes, fler skogsfastighe-ter förvärvades, en stor emballageindustri skapades och en byggmaterialkedja växte upp. Utöver verksamheten i Sverige tes-tade jag, tillsammans med Ulf Bergkvist i Insjön, de Estniska och Lettiska markna-derna. Det skedde i anslutning till upplös-ningen av Sovjetunionen. Sågverksrörelse i Estland och Lettland expanderade snabbt och blev snart några av respektive länders största sågverk.

– Under 2000-talet fortsätter utbyggna-den av alla industrigrenar samtidigt som verksamheten i Baltikum renodlas. Sågen i Lettland såldes och AB Karl Hedin blev ensam ägare till sågen i Estland. Det finns mycket mer att berätta om äventyret i Bal-tikum men det får bli en annan historia, kort kan sägas att i år sågas det omkring

Karl Hedin i sin favoritmiljöFoto: Johan Davidsson

I den här bergslagsnaturen har flera generationer Hedins vårdat skog sågat och handlat med trä och nu även övrigt byggmaterial. Foto: Johan Davidsson


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

215 000 m3 färdiga trävaror, på sågområ-det sker även förädling.

– Till i dag har AB Karl Hedin utvecklats till att bli en familjeägd sågverk- och han-delskoncern med verksamhet i Mellansve-rige och Baltikum. Omkring 1000 anställda driver verksamheter som omsätter drygt 3 miljarder kronor. På 4 sågverk – Karben-ning, 220 000 m3, Krylbo 210 000m3, Säter 55 000 m3 och i Estland 215 000 m3 -pro-duceras sammanlagt strax under 700 000 m3. Drygt 200 000 m³ utgörs av hyvlade och bearbetade trävaror och cirka 55 000 m³ emballageprodukter. Företaget har en bygg- och industrihandelskedja med för-säljningsställen belägna på 37 orter i Mel-lansverige. Under de 27 år som jag lett före-taget har vi expanderat omsättningen mer än 10 gånger.

– Vi håller fortfarande fast vid den ur-sprungliga verksamheten, att förädla skog. Företaget och familjen äger 26 000 hektar produktiv skogsmark i Sverige och ytter-ligare 8000 hektar i Estland. Tyvärr fick vi under förra året se 4000 hektar brinna upp, något som satt som en klump i bröstet under flera månader. Nu gäller det att av-verka, plantera och gå vidare. Som tur var hade vi en fullvärdesförsäkring, men efter-som skogsbruk är något mycket långsiktigt får i varje fall inte jag se någon lönsam verksamhet på det brunna området under min livstid. Vår egen skog innehåller bort-sett från det brunna området omkring 170 m3 råvara per hektar. Det ger sågverken en självförsörjningsgrad på 10 %. Övrig volym köps av skogsbrukare i vårt närom-råde. Att skapa ett rationellt träflöde från planta i skogen till produkter för byggna-tion och emballage är vår uppgift. Det är möjligheten att hålla i hela det flödet och skapa rationella produktionsupplägg och produkter som jag tror skapar en unik kon-kurrensfördel för framtiden.

– Trä som byggmaterial är ju bra för mil-jön. Koldioxiden i virket binds och vid re-noveringar eller rivning går träresterna till uppvärmning, utsläppen från förbränning-en blir en del i det naturliga kretsloppet.

– Vad gör ni av restprodukterna?

– Det handlar även om mängder med skogsavfall, utbytet ligger på omkring 53 %, alltså 47 % av allt som levereras till så-garna blir restprodukter, bark, sågspån, hyvelspån och flis. Dessutom minskar volymen under torkningen med 6-7 %. Råvaran som går till sågverken i Sverige uppgår till omkring 900 000 m3. Ur denna

volym lämnar sågar och hyvlerier drygt 450 000 m3 som förädlade trävaror.

– I Krylbo har vi en uppgörelse med Av-esta stad, omkring 5 kilometer bort, om leverans och köp av värme. Ett bra avtal för båda parter. Vi bränner barken för upp-värmning av torkarna och sedan levereras värmeöverskottet till Avesta stad. Avesta fjärrvärme bränner sopor och sopor blir det ju lika mycket av året runt, men på sommaren behövs ingen värme till stans värmesystem. Då vänder vi på systemet. Vi stänger ner våra pannor och använder vär-men från sopförbränningen till torkning av vårt trä. När det blir kallare räcker inte sopförbränningen till för att täcka kom-munens behov. Då kör vi vår panna för fullt mot våra torkar samtidigt som vi bidrar till att värma Avesta stad.

– Vid de andra sågarna eldas barken och blir värme för torkning av trä, Kutterspån blir ströbalar som går till hästägare, Flisen blir papper och papp och sågspånet blir pellets. Här kan det finnas nya bättre sätt att ta vara på restprodukterna, vi är öppna för förändringar.

– Hur ser din planering för nästa genera-tionsskifte ut?

– Ja frågan är berättigad, jag har just fått ett första brev från pensionsmyndigheten. Min två döttrar är involverade i verksam-heten, från nästa årsmöte är båda ordi-narie i styrelsen i AB Karl Hedin, där jag är VD. Vi har en fungerande organisation uppdelad på tre grenar, skog, finansverk-samhet och industrirörelsen, som består av sågverk, emballagetillverkning och Bygghandelsrörelse. Man kan säga att AB Karl Hedin är ett investmentbolag med tillgångarna och ansvaret för skötseln av dessa uppdelat enligt ovan. Decentrali-serat ansvar och entreprenörskap är cen-tralt för oss. Så t.ex. verkar våra 37 Bygg-

handelsföretag som egna småföretag med eget ansvar.

– Nästan 1000 anställda i de olika verksam-heterna betyder att betydligt fler är beroende av er verksamhet, kanske 4 gånger fler, som anhöriga till de anställda, leverantörer av råvara, transportföretag, omkringliggande service etc. det är ett oerhört ansvar hur ser du på det?

– Att ha huvudansvaret för en så stor pri-vat verksamhet och att organisera den så att den fungerar kräver mångas hängivna insatser. Pengar behövs naturligtvis men det är hur människorna i en organisation fungerar som all framgång bygger på.

– Jag mötte en kille ute på sågverksplan och frågade honom var jag kunde träffa Karl Hedin och fick svaret, ”Kalle” är nog inte här nu men söker du honom så finns han på kontoret där borta.

– Att ta över en så här omfattande verksam-het kräver kunskap och den förvärvar man inte på en dag. Mina döttrar Kersti och Malin vet vad det handlar om. Det handlar inte om att bara ta över en massa pengar. Det hand-lar om att ta över ett fungerande företag där ansvaret fördelats och där det viktigaste är ett fortsatt bra samarbete mellan alla som verkar i olika delarna av företaget, dvs. mel-lan ägare ledning och övriga medarbetare. Alla har sina roller att sköta och alla bär an-svaret för att samverkan fungerar.

– En sista fråga, Karl. Fortsätter du att expandera, om jag kommer igen om 5 år kanske du har 60 byggbutiker?

– Framtiden på 5 års sikt vet vi inte så mycket om, men det kan säkert bli så där-för att med framgång följer utveckling, stillastående är lika med tillbakagång.

Carl Olov Persson

Sågverket i Karbenning en vacker sommardag. Foto: Johan Davidsson


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Södra och Norska Statkraft bildar drivmedelsföretagSödra och norska Statkraft har skrivit ett samarbetsavtal om att starta ett gemensamt företag för framtida produktion av biodrivmedel. Företaget ska heta Silva Green Fuel AS, ägas till 49 procent av Södra och 51 procent av Statkraft.

Företagets viktigaste uppgift är att hitta en kostnadseffektiv teknologi för lönsam storskalig produktion av andra genera-tionens biodrivmedel baserat på skogsrå-vara. Samtidigt innebär en framtida sats-ning på biodrivmedel att myndigheterna måste underlätta en ökad användning av biobränslen genom skatteförändringar och andra attraktiva incitament.

– Statkraft ser skogsbaserat biodrivme-

del som ett potentiellt nytt tillväxtområde inom förnybar energi. Jag tror att samar-betet med Södra, genom Silva Green Fuel AS, är en bra grund för att utveckla ett kommersiellt gångbart och lönsamt pro-jekt, säger Christian Rynning-Tønnesen, koncernchef Statkraft.

– Södra följer med stort intresse tek-nikutvecklingen och de affärsmöjligheter som ligger i utnyttjande av skogsråvara för

industriell produktion av klimatneutralt drivmedel. Vi har också god erfarenhet av tidigare samarbete med Statkraft och ser fram emot att förena de två bolagens kom-petens och erfarenhet i detta projekt, säger Södras koncernchef Lars Idermark.

Statkraft är ett norskägt statligt ledande internationellt vattenkraftbolag och Euro-pas största leverantör av förnybar kraft.

Närke Energiförenings sommarresa i ångans teckenResan startar från IKEA Marieberg Örebro lördag 13 juni kl. 08.30Vi besöker en vävstuga, där de använder en motordriven vävstol för att snitsa till det. Resans huvudmål är Snut-tebo Railway. Det största loket väger cirka 1000 kg och har en dragkraft på ca 18 ånghästar. Detta tar oss på en tur i naturen, lite hit å dit eller som man säger tur/retur reslängd 1km. På järnvägskaféet intages kaffe med dopp, bakat på traktens hembageri. Det finns flera ånglok att beskåda, även järnvägsverkstäderna besöks.

Varning! Att hänga långt ut från tåget är för-bjudet, då man kan få huvudet eller armar skadade mot närstående träd/hus. Man bör också passera spåret först efter att man kontrollerat att inget tåg är i antågande. Om man befinner sig på spårområdet och lok-föraren ger signal med ångvisslan bör man handlöst kasta sig åt sidan för att undvika skada! Då passagerarsätena saknar säker-hetsbälten, sker resandet på egen risk.

Ett besök som görs är vid ett Kakelmake-ri där de kan tillverka reservdelar i riktigt

kakel till era kakelugnar, i alla tänkbara kulörer, samt även andra speciella kakel-dekorationer. Besöket är inriktat mot trä. Vi kommer att se hur vedklampar blir jät-tefina presenter.

Mat under dagen intages på ett fint värdshus, där vi är mellan 13.00 – 13.50. Om ni har särskilda önskningar angående maten, så kan ni få telefonnummer dit, när ni anmäler er till resan. Maten serveras vid dukat bord till en kostnad av 120 kr.

PS. Resan är ett måste för den som har

en nertagen eller defekt kakelugn (Medtag del!), eller om man letar efter unika svår-funna presenter till 50, 60 och 70 åringar, som har allting. Även frugan/grannen el-ler barnbarn kommer att ha god behåll-ning av resan. D.S.

Priset för resan med tågbiljett + kaffe med dopp = 320 Kr

Anmälan till resan senast 18 maj 2015 till 019 – 291420 Pelle W.


Spillvärme en resurs att ta vara påSpillvärmen är restvärmen från olika industriprocesser. Oftast har denna värme ingen användning inom industri. Däremot är spillvärmen en ener-gikälla med stor potential eftersom den har hög temperatur och i många fall kan levereras direkt ut på fjärrvärmenätet. Det är ett miljövänligt sätt att bygga ett hållbart samhälle.

Spillvärme som energiresurs utnyttjas i Köping. Två stora industrier möjliggör detta, Yara och Nordkalk. Yaras spillvär-me kopplades på 1982. Fabriken produ-cerar tekniskt nitrat. Nordkalk bränner kalk, och sedan 2013 har även den bidragit med värme till Köpingsborna. Yaras och Nordkalks processer stod år 2014 för 63 % av värmeenergin i Köpings fjärrvärme-nät. Fjärrvärmen i Köping försörjer bostä-der och andra byggnader med värme och varmvatten.

Köping använder mest spillvärme i Väst-manland och det är en av orsakerna till att fjärrvärmepriserna kan hållas på en låg nivå. I landet tar Köping sjätte plats när det gäller spillvärmeanvändning. Att öka tillvaratagandet av spillvärme borde vara en viktig del av den regionala klimat- och energipolitiken.

Text och bild - Adriana Skaba arbetar som värmeingenjör med fjärrvärmefrågor i Köping och Kolsva

Yara i Köping.

ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TORBJÖRN ANDERSSONKontrollanläggningar, Växjö[email protected] 51 27

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se

ANDERS BARDTurbin- och generatorteknik, [email protected] 61 63

TORBJÖRN ANDERSSONKontrollanläggningar, Växjö[email protected] 51 27

CAROLINE SVENSSONMiljötillstånd, Jönkö[email protected] 18 06

JOHAN NILSSONVattenbyggnad, [email protected] 60 34

MARTIN STENQVISTVattenmiljö, miljötillstånd, [email protected] 17 34

DANIEL EDMANDammluckor, [email protected] 60 51

KontaktpersonerVälkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år. Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

VVi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingen-jörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett håll-bart samhälle. www.sweco.se

Adriana Skaba.


Full gas framåt för Wapnö ABVerksamheten på Wapnö. Gården drivs som aktiebolag med Lennart E. Bengtsson som Vd. För cirka 20 år sedan, när Lennart kom till gården, stod han inför frågan att fortsätta med mjölkkor eller inte. Nu driver han Hallands största lantbruk med den största mjölkbesättningen och med ett eget mejeri. Fortsatta satsningar har byggt ett hållbart eget varumärke i särklass. En omsättning årligen på runt 120 miljoner skvallrar om ett vinnande koncept.

Driften präglas av ett uttalat kretslopps-tänkande. Andra ledord för verksamheten är ekologiskt, närhet, färskhet, öppenhet, utveckling och etik. Man vill kunna stå för allt man producerar i hela kedjan. Korna, som går i lösdrift året runt, får foder odlat på den egna gården, dvs. Härodlat®. So-jan har uteslutits ur kosten och korna blir mindre stressade, då de inte behöver mjöl-kas lika ofta. Mejeriet ligger nära mjölk-ningskarusellen. Mjölken rinner ca 30 meter direkt in i mejeriet. Gårdens verk-samhet kräver stora mängder kyla. Det är där gödseln och biogasen kommer in.

BiogasanläggningenBiogasanläggningen på Wapnö i Halm-stad skapar el och värme, men även kyla genom nyutvecklad absorptionsteknik.

Den nya kylanläggningen har i stort sett helt ersatt de gamla energislukande kom-pressorerna. Kylan behövs bl.a. för mjölk-ning, kylrum och mejeri. Energianlägg-ningen har blivit så effektiv att den täcker 90 % av gårdens totala energianvändning.

Biogasanläggningen blev en lyckad sats-ning och ger mer än förväntat. I samband med byggandet installerades också en an-läggning för att alstra kyla. Men att satsa på biogas var ingen självklarhet för Len-nart E. Bengtsson, som under många år studerat olika biogasanläggningar utan att hitta någon lönsam och utan att det varit energislöseri kring den.

En standardanläggning köptes in från danska Lundsby Bioenergi A/S. Den har sedan anpassats och energioptimerats ef-ter Wapnös behov. Bland annat införskaf-

fades en effektivare växlare och en kataly-sator. Rötkamrarna matas med ca 36 000 ton flytgödsel, 3000 ton fastgödsel och ca 700 ton foderrester. Gödseln ska vara så färsk som möjligt, utan vatten och kemi-kalier. Det som även kan stoppas i är avfall från köket och det kommande slakteriet. Målsättningen är att aldrig använda nå-got direkt ifrån åkern, eftersom den är till för mat och djurfoder. Rötresten som blir kvar separeras och sprids som gödning på gårdens odlingar eller säljs som trädgårds-gödning. Svavelreningen styrs löpande av en SRO-anläggning, som skall få ned sva-velhalten till 10-400 ppm. Eftersom svavlet sliter på motorn krävs det täta oljebyten.

Metangasen som bildas, flyttas unge-fär 400 meter till gasmotorn, som står på gården, där energin behövs. Det ger små

Lennart E. Bengtsson, vd för Wapnö AB sedan 1991.

BIO

GA

S


förluster. Motorn driver en generator som ger el, ungefär 8500 kWh/dygn. Kylvattnet från motorn på 90-92 grader, används till absorptionsanläggningen.

Biogasanläggningen ger ca 3 milj. kWh el och 1, 7 milj. kWh till kyla (3 milj. kWh värme). Tillsammans med mjölkvärmen ersätter den 25 m3 eldningsolja för spann-målstorkningen, 13 m3 eldningsolja till bostadshusen samt 1, 5 milj. kWh för varm-vatten. Kvar att utnyttja i Wapnös ener-gianläggning finns ca 2 milj. kWh. Bland annat ska en del värme gå till ett planerat växthus på ca 600m2. I växthuset ska det odlas grönsaker till restaurangen, men planen är också att leda in restprodukten koldioxid in i växthuset. Till exempel har sallat en snabb omsättning av koldioxid, så man kan ha en nivå på 80 %.

– Vår målsättning var att bygga den mest miljö- och energieffektiva biogasanlägg-ningen i Sverige. Vi har ju fått en effektiv anläggning som fungerar bra. Vi köpte in en generator på 360 hk, större än vad som rekommenderats. Nu ser vi, att det hade behövs en ännu större på 420 hk, eftersom anläggningen ger mer gas än förväntat. Vi producerar 3 miljoner kWh el, jämfört med förväntade 1,8 miljoner. Vi sålde en del el i fjol, men när man får 24 öre på det, då känns det meningslöst. Därför har vi be-slutat att all el ska användas internt på går-den, berättar Lennart E. Bengtsson.

– De 10-15 % gas, som vi inte gör av med, går genom en gaspanna, som också vär-mer systemet. Vi facklar inte bort något. Värmen över 90 grader är vi väldigt intres-serade av, eftersom vi då genererar mycket kyla via absorptionsmaskinen. Det gör att vi fått ett väldigt bra utnyttjande utav ener-gin. När vi torkar spannmål vill vi helst ha 100 grader. Anläggningen är byggd för 105 grader. Därför vill vi få så mycket gas, som möjligt. Tar vi 15-20 grader från torken, då får vi 90 grader till absorptionsmaskinen.

Produktion av kyla

Utvecklingen av absorptionskylanlägg-ningen gjordes i samarbete med det holländska företaget Colibri. Absorp-tionstekniken, går ut på att förånga ett köldmedium, i det här fallet ammoniak, vid lågt tryck och temperatur, precis som i konventionell kompressionsteknik. I för-ångaren får man då en kyleffekt. Tekniken synliggörs bl.a. i tidiga värmepumpar, då det bildades is på utedelen och i kylanlägg-ningar vid isbanor. Absorptionsmaskinen har i stort sett helt ersatt driften av gårdens

tre kylkompressorer. Absorptionsmaski-nen ger en kylvätska på ca -10 grader, vil-ken förser mejeri, gårdssaluhall och kom-mande slakteri med kyla. Vid mjölkningen kyls mjölken samtidigt som man tar vara på värmen i mjölken. Nyligen har man valt att fördubbla kylförrådet, för att få ut ännu mer kyla från biogasanläggningen.

– Anläggningen har väckt internatio-nellt intresse. Varma länder har ingen nyt-ta av värme, däremot har de enorm nytta av kylan. Flera är intresserade i att köpa in sig i know-how bland annat brasilianare. Det är roligt att få efterföljare, eftersom vi har ett litet ekonomiskt intresse i det, säger Lennart belåtet.

Kretsloppslån och statsbidrag

Det är en dyr investering med biogas. En-ligt tidiga beräkningar skulle det behövas ca 20 miljoner kronor för uppförandet. Wapnö AB fick ett bidrag på 30 procent på hela summan från Jordbruksverket, innan det kom ett tak på 1,8 milj. kWh. En-ergimyndigheten bidrog med pengar för att utveckla kylanläggningen. Beslutet att bygga baserades på, att man var framme vid att kunna utnyttja energin. För redan tidigt fanns tanken på att använda motor-värmen för att producera kyla.

– Det viktiga var också att nå konsumen-terna - att väcka ett intresse för biogas och göra dem delaktiga. Då blev det kretslopps-lån. Det var kretsloppet, kretsloppslånet och kylan som var mest intressant, annars är det mest pengatagande, konstaterar Lennart.

Kretsloppslånet kan ses som ett slags förköp av Wapnös varor och tjänster med ränta. Till exempel om du lånar ut t ex 5 000 kr så får du årligen 500 kr i återbe-talning samt 5 % ränta. Du får årligen ett "naturapresentkort" motsvarande ett års avbetalning och ränta. Det minsta belopp som man kan låna ut som kretsloppslån är 1 000 kr. I år kommer ett nytt kretslopps-lån, som ska gå till att bygga ett slakteri på gården.

Transporterna

Att använda biogas och uppgradera den till fordonsbränsle har inte varit intressant för Lennart eftersom han tycker det är en-ergislöseri. Han menar att det är det poli-tiska stödet som gör att många utnyttjar den. Man skriver gärna biogas på bilarna, men det är inte riktigt sanningen, efter-som det i fordonsgas är 60 % biogas och resten fossil metangas. Man har funderat på elbilar och köra på egen el, men anser

att de ger för begränsad rörlighet och dess-utom förbrukar man redan den egna elen.

– Hur hanterar vi nu detta om vi nu ska gå mot fossilfritt? Vi har sagt att vi ska ha hand om hela kedjan. Vi har lastbilar, trak-torer och personbilar i vårt system som för-brukar 420 000 liter diesel/ år och när det gäller korna så förbrukar de ungefär 2000 ton raps, som proteinfoder. När vi pressar vår raps, för att få rapsmjöl till korna, så får vi ungefär 800 000 liter rapsolja som rest-produkt. Den planerar vi göra RME-diesel av, vilket vi också sökt tillstånd för. Trak-torerna kan köras på RME-diesel och de 3 senaste personbilarna, som vi köpt in, kan enligt leverantören köras på, upp till 80 % RME-diesel. Då tycker jag att vi kommit längre i vårt kretslopp, än om vi valt ett an-nat alternativ. Vi vill ha en trovärdig egen produktion. Jag tror att vi är ganska svåra att slå på detta och vi kommer att vara ganska tydliga med det framöver. Med RME-dieseln kommer våra produkter vara helt outstanding. Jag tror att vi har ganska stora förutsättningar att bli så gott som koldioxidneutrala. Sedan kan man se hur enormt mycket nytta koskit gör - att den 37 gradiga koskiten ger så mycket energi, av-rundar Lennart E. Bengtsson.

För egen del hoppas jag att reportaget lockar till ett gemensamt studiebesök, så att fler intresserade får möjligheten att uppleva fantastiska Wapnö.

Charlotta Niklasson

WAPNÖ ABHuvudbyggnad: Vapnö slott med anor från 1300-talet. Den nuvarande slotts-byggnaden är från 1700-talet.

Mjölkgård med tillstånd för 1400 mjölkkor plus rekrytering

Eget gårdsmejeri - Mjölk, Grädde, Fil-mjölk, Gräddfil, Yoghurt, Färskost.

Areal: drygt 2000 ha, varav 700 ha är ekologisk odling

Trädgårdsprodukter- jord, och träd-gårdsgödsel

Gårdssaluhall: försäljning av bl.a. Wapnös mejeriprodukter, Wapnö Miljö-kött® och mjöl.Gårdshotell, Restaurang, Konferens

Mässor och event: Wapnö Julmässa, Öl- & Whiskeymässa, Hem & träd-gårdsmässa, Fest & Bröllopsmässa, Mord på Wapnö

BIO

GA

S


VATT

ENK

RA

FT

Svensk Vattenkraftförening:

2013 var milt sagt ett besvärligt år för den småskaliga vattenkraften, men tyvärr 2014 blev ändå värreDe snart 2 åren som gått sedan jag tog över som ordförande för SVAF har fyllts av utredningar och remissvar: Dammsäkerhetsutredningen, Vattenverksamhetsutredningen, Miljömålsberedningen, HaV:s olika vägledningar, dialogmöten m.m. Dessutom arbetet för att få EU att ta fram vägledning för ekologiska flöden. Tyvärr, vi kunde inte ställa oss bakom rekommendationer som kommittén tog tagit fram eftersom de ställer till allt för stora pro-blem i Sverige, Norge och Finland.

Till stor skada för den småskaliga vatten-kraften och för landsbygdsutveckling har länsstyrelserna trappat upp krigföringen mot den småskaliga vattenkraften. Läns-styrelserna tvingar fram så många till-ståndsärenden de kan. Och när ett ärende väl hamnar i domstol så är risken stor att alla myndigheter – kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, länssty-relsen och ev. någon miljösamordnare i en kommun, ser till att tillståndsprocessen blir lång, kostsam och komplicerad.

I vårt remissvar till ”I vått och Torrt”, som skulle ge förslag till ändrade vattenrätts-liga regler menar vi att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till småskalig vattenkraft, som drabbats hårt av nuvarande tillämp-ning av lagen vilket knappast lindras av det föreslagna prövningssystemet. I stället förespråkar vi den norska modellen med specialregler för småskalig vattenkraft och en (kompetent) specialmyndighet

för tillstånd/koncessioner. I Norge kan vattenkraftverk omprövas efter 30 år vilket stämmer bättre med livslängden på inves-teringen som genomgående är minst 40 år, än de tio (10) år som gäller i Sverige. • För små kraftverk under 1 MW, kan sö-kanden be Norges Vassdrags- och Energi-myndighet, NVE att utvärdera skyldigheten att söka koncession/tillstånd. Samma sak gäller när en befintlig anläggning ska byg-gas om och/eller byggas ut. • Nya kraftverk mindre än 10 MW behand-las av NVE. Detta är mikro-, mini- och små-kraftverk. Om en ansökan skulle visa stor miljöpåverkan går den vidare till Olje- och Energidirektoratet, OED, och regeringen.Beträffande det föreslagna uppdraget till HaV vill föreningen med eftertryck betona vikten av att detta arbete sker i positiv sam-verkan med branschen.

Föreläggande att ansöka om tillstånd m.m.

Svensk Vattenkraftförening anser att det

måste utformas ett system för prövning av befintliga, under tidigare lagstiftningar lagliga, verksamheter som tar hänsyn till att det handlar om just en befintlig, pågå-ende verksamhet som under lång tid, of-tast hundratals år, ansetts laglig.

Vi ser numera tydligt konsekvenserna av alla tidigare och nu aktuella föreläg-ganden där våra medlemmar och andra ägare till småskaliga, ofta historiska an-läggningar tvingas ansöka om tillstånd och där myndigheterna i processerna dels inte samverkar för att förenkla processen, dels genomgående i processen utgår från och framställer saken som om ingen anlägg-ning finns på plats.

Vi vill i detta främst hänvisa till Artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Rätt till egen-dom: ”Var och en har rätt att besitta lagli-gen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom

En idyllisk bild som formats av tidigare generationer. Foto: Gunvor Axelsson


VATT

ENK

RA

FT

då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhällsintressen”.

Ansöknings- och stämningsmål

Om utredningens tidigare förslag rörande ny prövning skulle genomföras blir det ett mycket stort antal mål som ska handläg-gas. Det blir svårt för få till stånd proces-ser som är hanterbara och för berörda par-ter ekonomiskt realistiska.

Beträffande rättegångskostnaderna me-nade vi att det i samband med ett eventu-ellt lagstiftningsarbete med syfte att dela upp processen, är viktigt att berörda sakä-gare inte får en försämring när det gäller hur rättegångskostnader ska betalas.

Med tanke på hur hårt de verksamhets-utövare som redan nu föreläggs att ansöka om tillstånd drabbas, oavsett om de bygger sin verksamhet på urminnes hävd, privile-giebrev eller andra mer sentida tillstånd, även vattendomar enligt ÄVL, kan konse-kvensen av förslaget bli att ett stort antal anläggningar måste rivas. (Vem bekostar i så fall rivningen när den verksamhet, som skulle kunnat användas till miljöförbätt-rande åtgärder inte längre är tillåten)

Prövningen av omprövningsmål

Svensk Vattenkraftförening tillstyrker förslaget att Havs- och vattenmyndighe-ten ges i uppdrag att ta fram nationella vägledande prioriteringsgrunder för om-prövning av vattenverksamheter. Vi be-tonar vikten av att även Svenska kraftnät skall delta i ett sådant uppdrag eftersom myndigheten i sin roll som ansvarig för den kortsiktiga balanshållningen av el-systemet, har särskild kompetens som i sig kan balansera vägledande prioritering.

Svensk Vattenkraftförening säger nej till en ökad ”utredningsbörda” för verksam-hetsutövarna i samband med omprövning Detta eftersom de småskaliga vattenverk-samhetsutövarnas erfarenheter sett till myndigheternas ambitionsnivå genom-gående är negativa. Vi anser dessutom att det är rimligt att utredningskravet har som utgångspunkt verksamhetsutövarens kun-skap och erfarenhet rörande anläggningen och dess drift.

Beträffande Miljömålsberedningens delbetänkande, ”Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten” säger vi sammanfattningsvis:

Vattenkraft är viktig som ett bidrag till klimatfrågans lösning. Småskalig vatten-kraft är viktig ur många aspekter: • som ekonomisk förutsättning för att be-

vara kulturhistoriska miljöer, • som många av våra äldsta, i bruk varan-

de, industrihistoriska verksamheter, • som balanskraft lokalt, inte minst i södra

delarna av Sverige (med balanskraft i detta sammanhang menas den timvisa produktionen som köpare av småskalig kraft använder i sina balansprognoser),

• som lokala småföretag, • för sysselsättning på landsbygden, • som det mest effektiva sättet att gene-

rera elektricitet

Redan nu tvingas många ägare till vat-tenkraftverk som funnits i flera hundra år att söka nya tillstånd. Detta gäller både de som bygger sin verksamhet på hävd, på pri-vilegiebrev eller på vattendom enligt 1918 år lag (som gällde till 1983).

Det är en orimlighet med dammanlägg-ningar som kan en månghundraårig his-toria. Det kan bli mycket dyrt. Vi anser att pengar bör läggas på motiverade miljöåt-gärder på de platser de ger mest nytta och inte på processer.

Tråkigt nog har fler myndigheters dåliga handlägganden av ärenden inneburit att många av våra medlemmar helt tappat för-troendet för myndigheter och domstolar. SVAF:s syn är att rättssäkerhet och legiti-mitet i den statliga styrningen inte längre kan anses vara gällande för (småskalig) vattenkraft.

SVAF instämmer alltså i den bedömning som gjordes av den fördjupade utvärde-ringen av miljömålen 2012, nämligen att det behövs en bättre arbetsprocess, en ut-veckling och differentiering av styrmedel samt en effektivare tillämpning för att Sve-rige ska kunna nå de vattenanknutna mil-jökvalitetsmålen.

SVAF instämmer också i att en hållbar vattenpolitik ska bidra till att säkerställa god vattenkvalitet och vattentillgång samt bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Den ska också bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av exem-pelvis vatten-, jord- och skogsbruk, elpro-duktion och andra former av näringsliv, transporter, turism och till regional ut-veckling. Här kan vi dock konstatera att länsstyrelser, kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten och domstolar hittills enbart sett till den biologiska mångfalden och ignorerat övriga delar vad gäller hel-

hetssyn på en hållbar vatten- och energi-politik.

Att verksamhetsutövare tvingas lägga stora pengar på omfattande rättsprocesser för befintliga anläggningar som hittills an-setts lagliga, uppfattas redan i dag av våra medlemmar som försök från myndigheter och vissa s.k. miljöorganisationer med ta-lerätt att ruinera verksamhetsutövarna. Den något diffusa skrivningen i HaV:s- och Energimyndighetens gemensamma natio-nella strategi kan innebära att 1 000 små-skaliga vattenkraftverk måste rivas.

Metoden att tvinga fram nyprövningar av anläggningar som under mycket lång tid ansetts lagliga innebär också att alla kostnader läggs över på ägaren/verksam-hetsutövaren oavsett om den process som tvingas fram i slutledet leder fram till nytt tillstånd eller utrivning. Detta stämmer illa med egendomsskydd och det som hittills varit den svenska rättsstaten.

Vi vill också betona att andra länder – inte minst Österrike, Norge och Skottland i stället valt att bygga ut vattenkraften och/eller ge ersättning för att vidta miljöåtgär-der och effektiviseringar i befintliga an-läggningar.

I Schweiz betalar elkonsumenter en ex-tra avgift per använd kWh, vilket avsätts för miljöåtgärder och forskning kring mil-jöteknik vid vattenkraftverk. Det har ska-pat en mycket stark budget för forskning och miljöförbättringar i reglerade vatten. Schweiz tillämpar uppenbarligen ”förore-naren betalar-principen”

Gunvor Axelsson, ordförande Svensk Vatten-kraftförening

↪


VATT

ENK

RA

FT

(som är en av grundprinciperna i ramvat-tendirektivet) som att konsumenten är för-orenaren, och inte uteslutande producen-ten. I Sverige gäller i nuläget motsatsen.

Sverige, och hela Europa, behöver vat-tenkraften. Staten bör därför ta fram verktyg som så långt möjligt möjliggör för-nybar elproduktion i kombination med för-bättrad vattenmiljö. För många små verk-samhetsutövare saknas inte viljan, utan snarare ekonomiska resurser.

Staten har historiskt varit pådrivande för utbyggnad av vattenkraft. T.ex. ge-nom elcertifikaten som styrmedel, inves-teringsstöd mm. Samma roll har staten haft i t.ex. markavvattnings- och sjösänk-ningsprojekt då tillgängliggörande av jordbruksmark (precis som vattenkraft)

en gång ansågs avgörande för samhällsut-vecklingen.

Idag beviljar EU och svenska staten fri-kostiga bidrag för återställande av våt-marksområden mm för att åtgärda den miljöproblematik som markavvattningen skapade. En kontrast är då att statens linje i vattenkraftsammanhang är att verksam-hetsutövaren ska bekosta alla miljöåtgär-der (eller återställning om kraftverket rivs ut). Motivet är vanligen att det är en pågående näringsverksamhet. Skillnaden mot pågående jordbruksverksamhet i våt-marksprojekt mm är dock obefintlig.

En ljuspunkt

Vi kan ändå konstatera att Länsstyrel-sen i Västra Götaland, som förelagt mer

än 50 verksamhetsutövare att söka nya tillstånd, verkar ha insett de omfattande problem man skapat då myndigheten i sitt remissvar till ”I Vått och Torrt” skriver:”En tillståndsprövning enligt nuvarande regler kan vara betungande för många verksamhetsutövare och Länsstyrelsen be-dömer, utifrån erfarenheter från tillsynen, att enklare prövningsregler bör övervägas för vissa vattenverksamheter.”

Kan vi få se fler som tar ansvar för en realistisk miljövänlig energi politik, vi hop-pas på det!

Gunvor Axelsson Ordförande Svensk Vattenkraftförening www.svenskvattenkraft.se

Vi har nu lyckats ta oss ur de snöiga men otroligt vackra Atlasbergen och befinner oss nu i Fès. Staden är bl.a känd för sina skinnarbeten och färgning av skinn. Vi skall ägna dagen åt rundturer och promenader i stan.

Vänliga Hälsningar från norra AfrikaBirgit och Jörgen Ek

Solel till telefon, tv och internet i nätlöst land, Tarfaya i Södra Marocko. Foto: Birgit Ek


VATT

ENK

RA

FT

Förändringar på SVAF:s kansliBirgit Ek har avtackats av SVAF för sin tid som ansvarig för kansliet. I och med hennes pensionering blev det na-

turligt för SVAF att inreda ett nytt kansli. Det nya kansliet är inrett, som sig bör, i en månghundraårig vattenkraft-

miljö med kvarnadress. Telefonnumret 0346 200 01 är en fjärrstyrd växel och i fortsättningen svarar någon av

styrelsens ledamöter eller Marcus Jacobson som sköter bokföring, protokoll och annan administration på ett del-

tidsuppdrag ungefär Birgit gjort tidigare.

Första månaden med nytt kansli

De flesta telefonsamtalen har handlat om den situation vattenkraften och speciellt den småskaliga vattenkraften befinner sig i. Det är stor oro i bygderna men samtalen visar också att det pågår många aktivite-ter lokalt för att upplysa politiker på olika nivåer om orimligheten i att kräva helt nya tillstånd på verksamheter som med var tids lagstiftning accepterats i hundra-tals år.

Från Skåne rapporteras om länsstyrel-sens framfart som överrumplat en enskild medlem, där tillsynen – åtgärden snabbt ledde till utrivning av en damm. Eftersom vattnets höjd och läge förändrades utan miljöprövning, miljökonsekvensutredning och allt som hör till, har landshövdingen fått ett brev med innehållet, att det är på sin plats att länsstyrelsen anmäler sig själv för miljöbrott. Det är ett märkligt be-teende från en myndighet som enligt för-valtningslagen ska hjälpa enskilda med upplysningar, vägledning och råd i den ut-sträckning den enskilde behöver det.

I Tollarp har åtta kraftverksägare gått samman i den ideella föreningen Vram-såns Vänner för att gemensamt komma på speaking terms med länsstyrelsen. De åtta anläggningarna har anor från tiden när Skåne tillhörde Danmark, är kulturin-venterade och inget befolkningen i nejden kring Tollarp vill se rivet. Vännerna jobbar med lokala media, nätverkar med andra kraftverks- och dammägare för ömsesidigt informationsutbyte.

I Halland stöttar medlemmarna varan-dra i en lokal vattenkraftförening och det rapporteras om möten med riksdagsleda-möter på ”hallandsbänken” för informa-tion om den småskaliga vattenkraftens si-tuation. Hallands vattenkraftförening har i samarbete med LRF genomfört en vat-tenkraftdag under temat ”Goda affärer på förnybar energi”, fått intresse utanför den

egna kretsen med uppmärksamhet i lokala media under hösten.

I Småland har den lokala vattenkraftför-eningen arrangerat vattenkraftens dag och öppnat upp nitton anläggningar i Alsterån som visades upp för drygt 500 10 besökan-de allmänhet på de olika kraftstationerna. Under hösten samlades medlemmarna till information om vattenverksamhetsutred-ningen med Emma Hagner från Sweco som föreläsare, varefter en livlig panelde-batt följde. Tidningen Land uppmärksam-made mötet och skrev ett reportage.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har va-rit synnerligen aktiv med att lämna före-lägganden till många medlemmar. Flera grupperingar kring vattendrag som myn-nar i Vänern har bildats, kontakter med lokala, regionala och rikspolitiker har varit intensiva upptill kontakter med landshöv-dingen i Västra Götaland. Rikspolitiker har försetts med underlag till riksdagsmotio-ner och en interpellation till miljöminis-tern. Aktiviteterna har i många fall resulte-rat i artiklar i lokala media.

Från Värmland rapporteras ett märkligt fall där länsstyrelsen, mot en lokal fiske-vårdsområdesförenings vilja men med kraftverksägarens acceptans, drivit en

fråga för att anlägga en fiskvandringsväg – ett omlöp – förbi ett litet vattenkraftverk. Processen har pågått i 16 år. När parterna väl enats i en miljödom som stipulerade en genomförandetid inom tre år, överklagade kammarkollegiet beslutet utan att nå fram-gång i högre rätt. Nu var det inte bråttom på länsstyrelsen längre, som i olika turer förhalade ärendet tills den meddelade att genomförandetiden löpt ut. (Se mer i Christer Söderbergs artikel ”Ljusglimt för vattenkraft i Värmland i denna tidning. Miljöbalken talar om, att den ska tillämpas så, att människors hälsa och miljön skyd-das mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller an-nan påverkan. Myndigheternas agerande har i det här fallet orsakat mänsklig ohälsa och inga genomförda åtgärder för miljön i form av ett, av länsstyrelsen initierat och av kraftverksägaren accepterat, omlöp. Var finns logiken? Det är så långt ifrån för-valtningslagens uppmaning om myndighe-ternas serviceskyldighet och att hjälpa den enskilde, vi kan skåda.

Gunvor AxelssonOrdförande SVAFwww.svenskvattenkraft.se

Marcus Jacobsson ny administratör för SVAF – ansvarar även för register över alla i SVAF som önskar få tidningen ”Förnybar Energi och Energieffektivisering”

Liten kort presentation av Marcus: För alla som känner Jan-Åke i styrelsen vet att Marcus är hans äldste son. Marcus ägnar sin mesta arbetstid åt att köra godståg. Han har ett stort intresse för indu-strihistoria och är god vän med Bengt Spade, en icke obekant person i vattenkraftsammanhang. Bengt finns bakom kameran till många av de foton SVAF använ-der. Marcus har även utbildning på ånglok och kör på museibanan Anten – Gräfsnäs. Han bor med sin familj i samma by med samma postnummer som kansliet fast på andra sidan Ätran.


Tyskland fortsätter omställningen till förnybar energi2014 var året då den förnybara energin blev den främsta elkällan i Tyskland, med 30 % bidrag till elförsörjningen. Detta firades den 15 januari med en ny-årsmottagning som den tyska motsvarigheten till SERO, BEE ( Bundesver-band Erneuerbare Energie), ordnade på hotell Maritim vid Friedrichstrasse i centrala Berlin. Jag var inbjuden i egenskap av ordf. i SERO. Huvudtalare var förbundskansler Angela Merkel. Lokalen var överfull, ca tusen personer, varav hälften måste stå. Alla i energisvängen var där, dvs. ministrar, kraftverksdirek-törer, miljöfolk, oppositionsledare m fl. Merkel var i högform när hon under en dryg halvtimme presenterade regeringens politik.

2014 års uppbromsning av investeringarna i solceller ansåg hon vara en andhämtnings-paus. Hon lovade statligt stöd till de regio-ner som satsade på energieffektivisering av bostäder och lokaler. Hon såg synergi-effekter i samspelet sol-vind. Hon sade sig också vara skeptisk till EU-kommissionens tankar kring en kapacitetsmarknad, något som skulle gynna de stora företagen på bekostnad av medborgarna. Logiskt, då EU-kommissionen ofta går i storföretagens ledband medan Merkel bl a måste ta hän-syn till alla tyska hushåll, över en miljon, som satsat på solceller. Hon konstaterade att den förnybara energin nu är en mycket viktig industrigren i Tyskland som ger mas-sor av jobb och minskade importkostnader.

Det sprids i Sverige många vilseledande påståenden om Energiewende. I en 50-sidig rapport tillbakavisas de viktigaste myterna, se miljo-online.se/topics.aspx. Slutsatsen, som också delas av Merkel, är att det inte finns några rimliga skäl att stoppa omställ-ningen till förnybar energi, tvärtom.

BEE presenterade i samma veva ett pressmeddelande där man lämnade sina synpunkter på EUs förslag om en energiu-nion, som delvis sägs syfta till att minska EUs beroende av Ryssland som energile-verantör. EU köper fossil energi från Ryss-land för över 1000 miljarder om året. Sveri-ges olja kommer till ca 40 % från Ryssland, så en sådan inriktning är vällovlig mot bak-grund av Putins utrikespolitik.

BEE menar att en energiunion bör foku-sera på följande:1. Förnybar energi är nyckeln till ener-

gitrygghet (energy security).2. Intelligent integration av centraliserad och

decentraliserade leverantörsstrukturer

3. Klimatskydd med hjälp av förnybar en-ergi och energieffektiviseringar

4. Hållbar energiförsörjning som skapar jobb och välfärdFör att uppnå detta krävs konkreta mål

för förnybar energi och ett stabilt ramverk av styrmedel. BEE säger nej till en s.k. ka-pacitetsmarknad, som inte är teknologi-neutral utan gynnar stora kraftverk. BEE noterar också att de stora energioligopolen motarbetar nya aktörer på energimarkna-den, något som politikerna måste göra nå-got åt. BEE är ofta kritisk till de energipoli-tiska förslag som EU-kommissionen lägger fram. BEE betonar vikten av en flexibel marknad inom EU med hjälp av investe-ringar i elnäten.

Efter mötet blev det mat och mingel, bl a serverades ett gott öl med namnet Gustav II Adolf. Hittade för övrigt en billig natt-buss till Köpenhamn, så jag behövde inte övernatta i Berlin.

Göran Bryntse

Angela Merkel rev ner både applåder och skratt när hon förkunnade att energiomställningen till förnybar energi, den s. k. Energiewende, ska fortsätta, även om hon såg det som en ”Herku-lesuppgift”.

50 extra miljoner i stöd för solcellerI februari väntas besked från Energi-myndigheten om hur de extra 50 miljoner kronorna till det statliga stö-det för solcellsinstallationer kommer fördelas.

Pengarna ska gå direkt till dem som re-dan har sökt bidrag. För dem som inte gjort det ännu finns det fortfarande hopp: inför vårpropositionen talas det om ytterligare 50 miljoner.

Soporna konkurrerar med trädbränslenImporten av avfall till Sverige har mer än fördubblats sedan 2009. Det visar statistik från Naturvårdsverket.

Mer än 85 procent av avfallet går till för-bränning, och blir därmed en direkt kon-kurrent till trädbränslen.

Ur Bengt- Erik Löfgrens nyhetsbrevwww.pelletsforbundet.se

Ny solcellspark i Arvika Kommunägda energibolaget Arvika Kraft AB har invigt en ny solcellspark – Mega sol i Mosseberg utanför Arvi-ka. Den installerade effekten är 1040 kW, ungefär lika mycket som solcell-sparken i Västerås.

Men i Västerås används rörliga solföljare som vrider sig för att rikta solcellerna mot solen. Sådana solföljare ger större elpro-duktion än fasta system, men är dyrare.

De 4080 modulerna i Arvika är fast monterade och har en sammanlagd sol-cellsyta på drygt 6 600 kvadratmeter. Den beräknade produktionen är cirka 930 000 kWh el per år, vilket ska motsva-ra behovet av hushållsel i 450 lägenheter.

FÖR

NYB

AR

ENER

GI


Bokrecension

Vem äger den svenska vindkraften? Med licentiatavhandlingen, Windpower Ownership in Sweden, redovisar Tore Wizelius hur ägandet fördelas för fem olika kategorier.

1. Privatpersoner2. Kooperativ3. Små vindkraftbolag4. Bolag med annan verksamhet5. Kraftbolag och offentligt ägda företag

Privatpersoner ägde år 2012, 200 MW vindkraft. Det var en liten ökning med 4 MW från 2011 samtidigt som 3,5 MW mon-terades ner. Ökningen av den privatägda vindkraften har varit stabil genom åren men nu verkar det ha skett ett trendbrott med minskande investeringar av privat-personer.

Vindkooperativen växte snabbt från 2007 till 2012 då man nådde 140 MW. Efter det har utbyggnaden gått trögt på grund av dålig ekonomi. Genom kooperativen har vi fått ett spritt ägande, där investeringar ofta drivits av miljöengagemang mer än av ekonomiska skäl. Ett hinder har också varit regeringens krav på uttagsskatt på den förtjänst delägarna i kooperativet gör genom att få ut el till lägre pris från koope-rativet än marknadspriset.

De små vindkraftsbolagen växte lång-samt i Sverige fram till 2007. Under 2008 ökade el och certifikatpriserna till drygt 90 öre/kWh sammanlagt. Detta satte fart på en snabb utbyggnad, så att man nådde 1800 MW år 2012. Därefter föll priset på el och certifikat mycket kraftigt, vilket gjorde investeringar i ny vindkraft olönsamma. Marknaden närmast kollapsade och den här kategorin ägare slutade investera och försvann från marknaden. Kvar blev ett an-tal stora bolag med så stora kapital bakom sig att de kan klara 4-5 förlustår. Ett annat motiv för stora utländska investerare är också att man vill äga svenska vindresur-ser för framtida exploatering. Det börjar bli ont om mark ute i Europa, där det blir tillåtet att bygga vindkraftverk på.

I grupp 4, bolag med annan verksamhet, finns fastighetsbolag som själva kan an-vända all el som produceras i vindkraftver-ken. I så fall slipper man elskatten på den

elanvändningen och med 29,3 öre/kWh + moms blir olönsam vindkraft plötsligt lönsam. Nu gäller skattebefrielsen oavsett storlek på vindkraftverken men effekten riskerar bli sänkt så att elskattebefriel-sen för större verk faller bort och därmed investeringsviljan. En annan kategori av företag, som fortfarande investerar är de som vill säkra sin framtida elkostnad. Fle-ra stora skogsbolag som SCA, Stora Enso med flera hör dit och hjälper till att hålla utbyggnaden uppe.

Den sista gruppen, stora kraftbolag och offentligt ägda företag är i allmänhet mindre känsliga för ekonomin men avstår i flera fall att fullfölja planerade projekt. Så har t.ex. EON förklarat att deras pro-jekt Kårehamn med 16 verk i havet utanför norra Öland får bli deras sista projekt tills vidare.

Avhandlingen på 250 sid. engelsk text är rikt illustrerad med tabeller och dia-gram, som ger en gedigen information om ägande ur olika aspekter. Den kan också bidra med faktaunderlag för den som vill kritisera den förra regeringens närmast ansvariga, Centerpartiet med Anna-Karin Hatt för att omprövning av elcertifikatsys-temet kommer tre år för sent. Under den tiden har hundratals familjer hamnat på ekonomiskt obestånd genom stora lån till investeringar i vindkraft som går med för-lust.

Den moraliska frågan blir då: Var det rätt att inte ändra tidigare beslutat regel-verk till priset av hundratals förtvivlade familjer, som nu lider av att ha trott på att våra politiker skulle förhindra en sådan ut-veckling. Elcertifikatsystemet har skördat många tysta offer. Därför vore det skönt att få slippa höra skrytet om hur bra det har varit, när det i princip slutat fungera som motor i omställningen.

Avhandlingen är ett gediget arbete som krävt många arbetstimmar. För de politi-ker och tjänstemän som skall fatta beslut om ”Kontrollstation 2015”, är boken ett ut-märkt faktaunderlag liksom för andra som vill veta hur verkligheten ser ut i dag med ägandet.

Olof Karlsson, [email protected]

Tore Wizelius har skrivit ett stort antal böcker om vindkraft på både svenska och engelska, t ex Vindkraft i teori och prak-tik.

FAKTA

Wizelius, Tore (2014).

Windpower ownership in Sweden: business models and motives. New York, NY: Routledge. 250 sid. Eng.

Finns som inbunden och som e-bok.

VIN

DK

RA

FT


”Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020”Vart är elcertifikaten på väg? Dagspriset på elcertifikaten den 24 februari var 13,8 öre/kWh och för leverans i mars 2019 14,8 öre/kWh. De låga priserna är marknadens svar på den promemoria om ambitionshöjning i elcertifikat-systemet som regeringskansliet gett ut inför beslut om kontrollstation 2015.

Redan 2011 stod det klart att elcertifi-katsystemet höll på att gå snett med ett växande överskott. I stället för att be om att få göra en justering av systemet med hänvisning till förändrade omständighe-ter hos allianspartierna, på samma sätt som man upprepade gånger gjort med pensionsöverenskommelsen, vägrade energiministern att agera utan lät mark-nadskrafterna spela fritt med förödande ekonomiska följder för hundratals fa-miljer som gjort sena investeringar med stora lån.

Regeringen hade hävdat att elcertifi-katsystemet skulle ge en långsiktig trygg-het för investerare i förnybar energi, men verkligheten har visat motsatsen och förtroendet för certifikatsystemet har i princip kollapsat. Det krävs stora föränd-ringar om förtroendet skall kunna åter-vinnas.

SERO har i flera remissvar gett förslag på åtgärder för att återupprätta förtro-endet för certifikatsystemet. Ett vore att införa ett lägsta pris kombinerat med ett erbjudande från staten att köpa in certi-fikat när priset faller under lovat lägsta pris. De stora överskottet som nu pressar ner priset skulle mildras om ett lägsta pris på t.ex. 12 öre/kWh kunde garanteras. Kostnaderna för en sån åtgärd skulle vara överkomliga. Eftersom många beslut fat-tats om satsningar på förnybart och certi-fikatsystemet inneburit en viss trygghet i fråga om investeringen anser vi att det är en hedersfråga att kompensera för tidigare löften till personer som investerat privat i förnybar energi. Vi föreslår att den frå-gan behandlas av den som skall utreda och

komma med förslag om den framtida ener-gipolitiken.

Regeringen föreslår kraftigt höjda kvo-ter men väntar till 2018 med större föränd-ringar. Motivet uppges vara att elhand-lare som tecknat fasta avtal annars skulle kunna drabbas hårt. SERO tror inte det stämmer. Att kvotkurvan ska höjas 2016 är sedan länge förutsett men oklart hur mycket. Självklart har elhandlarna i sina fasta avtal garderat sig med en passus som ger dem rätt att ändra priset för att kom-pensera för ökade certifikatkostnader. Därför anser SERO att den kvothöjning som nu föreslås från 2018 ändras till 2016 och framåt.

I regeringens uppdrag till Energimyn-digheten föreslås åtgärder för att få en ökad utbyggnaden av förnybar kraft. Regeringen begränsar sig till att enbart föreslå en höjd ambitionsnivå i elcertifi-katsystemet, inga andra metoder. Det var en olycklig begränsning. På grund av da-gens låga elpriser som sammanfaller med mycket låga certifikatpriser, som dessut-om riskerar att kollapsa, finns ingen inves-teringsvilja längre. Det innebär att de som redan investerat känner sig lurade och att viljan investera i förnybart har upphört Det i sin tur hotar målsättningen om ett fossilfritt energisystem. Det skulle behö-vas mer än höjda kvoter. En möjlighet är att införa investeringsbidrag. Ett annat är att införa bottenpriser på certifikaten med erbjudande om inlösenpriser på en viss nivå, se förslag ovan, och därmed un-danröja risken för priskollaps. I samman-hanget kan nämnas att staten tjänar ca 1 miljard per år i form av moms på elcerti-

fikaten samt hanteringsvinster på handel i systemet.

Norge har visat sig ovilligt delta i höj-ningen av ambitionsnivån. Norge, som har enormt goda förutsättningar för förnybart bygger inte ut i den takt avtalet mellan Norge och Sverige stipulerar. Då är det för-ståeligt att man inte vill gå med på ytterli-gare höjning.

Problemen med certifikatsystemet är i dag så stora att det inte ensamt kan klara Sveriges utbyggnadsmål. Det behövs även andra åtgärder än ändringar av kvotkur-van.

Olof Karlsson

Olof Karlsson SERO. Foto: privat

ELC

ERTI

FIKA

T


MA

RKN

AD

SAN

ALY

S EL

Ny bränslecellEn raketforskare i Kalifornien vid namn K.R. Shridhar har uppfunnit en helt ny bränslecell, i huvudsak baserad på vanlig sand som förekommer i sandstränder. Bränslet består av naturgas eller biogas samt vanlig luft och tekniken gör använ-daren oberoende av elnätet.

En stack är tillräckligt för att försörja ett svenskt hushåll med el. Bränslecellerna har hög verkningsgrad,52-60 %, alltså en ungefärlig dubblering jämfört med annan känd teknik och utvecklar ingen värme under drift.

Bränslecellerna har redan nått mark-naden. Välkända företag såsom Google, eBay, Coca Cola Adobe m.fl. använder sig idag av tekniken. Om tekniken håller vad den hittills lovat innebär den ett stort kliv mot en renare värld. Arnold Schwarzen-egger, Colin Powell samt många tunga företagsledare i USA fungerar idag som ambassadörer för tekniken.

Tekniken ger el som är helt obero-ende av såväl sol och vind som av fossila bränslen. Den är dessutom oberoende av elnätet. Jag vill med detta tipsa er om ett eventuellt jättekliv mot en renare värld.

Gustaf Bergmark

Mer information finns att hämta på Yout-ube, sök på ”Bloom Energy”.

Bränslecellerna sätts ihop i stackar, vardera med en volym av ca 1 dm3.

Stackarna monteras i större enheter s.k. ”Bloom Box” som fungerar som energiservrar.

Hård press nedåt på både el och elcertifikat på kort siktElpriset

Vintern 2014/2015 blev ovanligt mild och blåsig vilket ledde till stor elproduktion från vatten- och vindkraft samtidigt som elförbrukningen blev lägre på grund att det inte behövdes lika mycket el till upp-värmning. Om man tittar i ett längre per-spektiv är detta en påtaglig förändring. Under en 30-årsperiod syns det tydligt att de senaste 10 åren haft markant lägre el-förbrukning för uppvärmning.

Just nu ligger hydrologiska balansen, som är en sammanvägning av nivån i vattenma-gasinen och förväntad nederbörd, strax under normalen. Tillsammans med prog-noser om fortsatt mildväder ger det en fort-satt press nedåt på priserna. Men det finns också faktorer som verkar i motsatt rikt-ning. Den första är beslutsgången om EU:s market stability reserve. Allteftersom ett beslut om införandet har ryckt närmare har priset på utsläppsrätter stigit vilket slagit rakt igenom på elpriset. Nu verkar det dock som att marknaden har tecknat in påverkan och priset har stabiliserats. Kärnkraftsreak-torerna Oskarshamn 2 och Ringhals 2 har förlängda servicestopp och kommer inte att var tillbaka i drift förrän framåt hösten 2015. Slutligen ger den svaga kronan ett fortsatt tillskott eftersom el handlas i EUR.

Kolpriserna verkar ha nått sitt lägsta pris. Det har kommit besked om att pro-duktionsanläggningar i Sydafrika och Aus-tralien kommer att stänga och det kommer sannolikt komma fler sådana besked om priset visar tendens att sjunka ytterligare. Kol handlas i amerikanska dollar (USD), vilket gett en effekt att priserna ur europe-iskt perspektiv har gått upp lite eftersom Europeiska valutorna har fallit i förhål-lande till USD.

Elcertifikat

Den stora vindkraftsproduktionen i vinter har bidragit till det växande överskottet av elcertifikat, vilket också spätts på ef-tersom efterfrågan varit lägre på grund av låg elkonsumtion. Från januari 2013 till januari 2014 steg överskottet från ca

12 miljoner till ca 13 miljoner. Vindkrafts-utbyggnaden har saktat in men tittar man på totalen av planerad utbyggnad/ombyggnad av vind-, bio och vattenkraft börjar det närma den produktionsmängd som det nuvarande systemet ska leda till. Förutom de stora svenska planerade par-kerna kommer till exempel Statkraft i juni ta beslut om de ska bygga parkerna Fosen och Snillfjord på totalt 1000 MW. Dess-utom har det börjat infinna sig en osäker-het runt den politiska beslutsprocessen för Kontrollstation 2015. Det finns en viss oklarhet när beslutet kommer att kunna tas och hur det slutliga förslaget kommer att se ut. Sammantaget ger detta en hård press nedåt på priserna.

Rekommendation

Eftersom priserna på utsläppsrätter slu-tat stiga och att det fortsatta milda vädret ser ut att vara den starkaste påverkans-faktorn finns det risk för fallande elpriser på kort sikt. Det kan därför finnas anled-ning skydda sig mot allt för låga priser de kommande kvartalen. På lite längre sikt finns mycket lite som talar för att binda då det eventuellt finnas möjlighet till en svag uppgång på elpriserna beroende på att kolpriset sannolikt inte sjunker ytter-ligare medan klimatmötet i Paris i höst kan resultera stigande priser på utsläpps-rätter. För elcertifikaten finns det risk för ytterligare fall på grund av fortsatt stor produktion och närmast obefintligt köp-intresse. Även här finns därför anledning att skydda sig mot låga priser kommande kvartal. På längre sikt finns ingen anled-ning att binda. Väl det fattas beslut om vad kontrollstation 2015 kommer att innehålla finns möjligheter till stigande priser. Men de kommer sannolikt inte gå upp väsent-ligt förrän överskottet börjar betas av 2016 såvida inte beslutet innehåller radikalare höjningar av ambition och kvotplikt.

Observera: Analysen är skriven den 3 mars och är baserad på då tillgänglig fakta. Sten Lillienau


”Sverige skulle tjäna på att bli stor producent och nettoexportör av el”Det skriver Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi och Mattias Wondollek, analytiker Svensk Vindenergi i tidningen ”Svensk Vindenergi”.

– En stor utbyggnad av förnybar elproduk-tion i kombination med fler utlandsförbin-delser ger störst samhällsekonomisk nytta enligt en ny rapport från Sweco. De före-slår den nya energikommissionen att Sve-rige skall fastställa ett nytt ambitiöst mål för förnybar elproduktion till 2030 och samtidigt satsa på ökad exportkapacitet till kontinenten.

Teknikkonsulten Sweco har på uppdrag av Svensk Vindenergi tagit fram och ana-lyserat fyra framtidsscenarier till 2030, där en hög respektive låg utbyggnad av förnybar elproduktion kombineras med en hög respektive låg utbyggnad av ut-landsförbindelser

Rapportens slutsats är att det scenario där hög förnybar el kombineras med en hög utbyggnad av utlandsförbindelser ger den klart största samhällsnyttan för Sve-

rige och samtidigt den största miljönyt-tan. Slutsatserna får anses betydelsefulla, inte minst för energikommissionens arbe-te med att ange inriktningen för Sveriges framtida energiförsörjning.

Maximal samhällsekonomisk nytta uppnås alltså om utbyggnaden av förny-bart går hand i hand med utbyggnaden av utlandsförbindelser. Detta för att skapa ett bra investeringsklimat för elproducen-ten och samtidigt inte belasta kunderna med höga kostnader. En hög utbyggnad av förnybar el kompenserar enligt rap-porten för ett ökat elpris till följd av hö-gre priser på utsläppsrätter och ökad marknadsintegration. Sammantaget blir resultatet lägre elpriser för svenska el-konsumenterna jämfört med referenssce-nariot. Störst vinnare blir den elintensiva industrin.

I ett kortare perspektiv skapar ut-landsförbindelserna möjligheter för fort-satta investeringar i ny elproduktion och lönsam elexport, medan de i ett längre perspektiv stärker Sveriges försörjnings-trygghet. På så vis är utlandsförbindelser en form av försäkring åt båda hållen.

Sverige, menar de, har allt att vinna på att tillvarata våra goda förutsättningar för förnybar el. Genom ökad satsning på förny-bar elproduktion tillsammans med en ökad marknadsintegration kan vi både bidra till minskade koldioxidutsläpp från europe-iska elproduktionsanläggningar och till stärkt konkurrenskraft för svensk industri.

Ur Svensk Vindenergi

Tysklandsfärjan går på spritStena Lines Tysklandsfärja Germanica blir världens första metanoldrivna passagerarfärja. Ordet spritresa har fått en ny innebörd. Konverteringen till metanoldrift är ett steg i ett pilotprojekt. Om det slår väl ut kommer Stena Line låta bygga om fler fartyg, något som kan revolutionera hela sjöfarten.

Omkring den 20 mars beräknas Stena Germanica vara åter i trafik. En viktig an-ledning till ombyggnaden är EUs nya lag-stiftning från årsskiftet, som kräver näst intill en nollgräns för svavel i bunkerolja. Övergången till metanol kräver special-lösningar för att brandsäkra fartyget, vil-ket sker under överinseende av SP, Sveri-ges Tekniska Forskningsinstitut.

Nackdelen med metanol jämfört med bunkerolja är att den är explosiv och att energiinnehållet är mindre än hälften av bunkeroljan. Dessutom är den giftig och bildar vid förbränning myrsyra som gör att motorn ”rostar” invändigt. Man måste dessutom ha diesel som tändbränsle pga. metanolens höga oktantal. Metanol till-verkas normalt av naturgas eller kol.

FÖR

NYB

AR

ENER

GI


Energibehovet flyttar med tillverknings-industrinTorun Nilsson varnar i Dagens In-dustris ledare 7 februari 2015 för exportnostalgin. Hoppas budska-pet i DI går fram till Energimyn-digheten. Vi får inte tillbaka till-verkningsindustrin till Sverige. Den har försvunnit till Kina och i den mån den finns kvar, så står In-dien redo att ta hand om resten. Fler länder står på tur och vill ha jobben. När de stora företagen som ordnar jobb flyttar tillverk-ningen till lågprisländerna, behö-ver de bara ett litet försäljnings-kontor i Sverige och det hamnar i någon av de större städerna. De små företagen som fungerat som underleverantörer förlorar sina kunder, säger Torun Nilsson.

Nu tvingas energiproducenter och Ener-gimyndigheten rita om sina kartor över energibehovet. Framtida svenskt företa-gande kräver inte stora industrilokaler utan kunskap och datakraft.

En resurs som vi måste ta vara på är våra nya svenskar. Deras mångfald när det gäller språkkunskaper, personliga re-lationer över hela världen och kunskaper om kulturer blir en viktig resurs i arbete på svenska företags säljkontor.

Med den försvinnande industrin för-svinner energibehovet, det räcker bra med den förnybara energi vi har i våra närområden.

Sköter vi oss väl internationellt så kan-ske vi kan upprätthålla köpkraften och då köpa varorna som tillverkas i andra delar av världen, då handlare det i första hand om att vara uppmärksam på hur varorna tillverkats, socialt, miljömässigt i en ge-nomtänkt livscykelanalys.

Insänt av Leif Göransson, Närke

Bli delägare i Helsingborgs nya solcellspark!Öresundskraft och NSR har tagit initiativ till Sveriges största solpark i Hel-singborg. Satsningen är viktig för att öka produktionen av förnybar energi i regionen. Arbetet med den framtida solcellsparken drivs av ”Solel i Hel-singborg ekonomisk förening”. Via föreningen kan alla, såväl företag som privatpersoner, köpa andelar i parken. Fler och fler visar intresse för solen och just nu är vi uppe i ca 400 tecknade andelar i Solar park!

- Nya andelar tecknas dagligen vilket vi är väldigt glada över, säger projektledare Ann-Sofie Lindqvist. I slutet av november 2014 startades "Solel i Helsingborg Eko-nomisk förening" som driver projekt Solar park. Den 12:e december öppnade fören-ingen för anmälningar om att teckna an-delar. Hittills är det främst privatpersoner som tecknat andelar.

- Det är ett sätt för oss att bidra till om-ställningen mot ett hållbart energisystem och främja lokal elproduktion, säger An-ders Östlund, vd för Öresundskraft.

Solar Park Helsingborg

I NSR:s industripark, VERA Park, i Hel-singborg planeras för en markbaserad sol-cellsanläggning med en effekt på upp till 2 MW (megawatt). Effekten motsvarar ett stort vindkraftverk och energin beräknas bli nästan 2 miljoner kWh/år. Den kom-mer att byggas i etapper och bestå av upp till 8300 solpaneler, som vardera har en toppeffekt på ca 250 W. Panelerna är av samma typ som i mindre, takmonterade solcellsanläggningar som man idag kan se på villor. En panel beräknas producerar drygt 200 kWh/år.

Insatsen är 3000 kr/andel vilket mot-svarar ungefär en solcellspanel och ger medlemskap i Solel i Helsingborg Ekono-misk förening. Elen som produceras kom-mer att säljas och föreningen beslutar vid årsstämman hur intäkterna ska användas, t.ex. för att bygga fler anläggningar eller

återbetala medlemmarnas insatser. Med-lemmarna i föreningen har möjlighet att påverka föreningens beslut vid årsstäm-man.

Varför Solar Park?

Den viktigaste anledningen till att köpa andelar i Solar Park Helsingborg är att göra något för framtidens elproduktion. Du främjar lokal produktion av förnybar el. Kanske har du funderat på att bygga en solcellsanläggning hemma men tycker att det verkar svårt? Kanske bor du i lägenhet och kan därför inte bygga en egen solcell-sanläggning?

Att köpa en andel kan också ses som ett sätt att placera sina pengar i miljöteknik. Eventuella vinster påverkas av framtida priser på el och elcertifikat, faktorer som är svåra att förutse. Solar Park Helsingborg är för den som vill skapa energi för en bättre värld! Välkommen du också!

Hur ser tidplanen ut?

Anläggningen kommer byggas i etapper i takt med att medlemmar ansluter sig till den ekonomiska föreningen. Hela proces-sen med upphandling och byggande av en etapp i Solar Park beräknas ta ca 6 måna-der. Målsättningen för Solar Parks första byggetapp är hösten 2015.

Läs mer och teckna andelar påwww.oresundskraft.se/solarpark

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


SERO

Vi bjuder på två spännande dagar med intressanta föredrag på

temat solenergi, småskalig vind- och vattenkraft, effektivisering

m.m. Bland annat kommer professor emerita Bodil Jönsson att

delge oss sina reflektioner över begreppet tid.

På fredagen delas SERO:s energi- och Miljöpris 2015 ut och på

lördagen är det dags för SERO:s årsstämma. På fredagskvällen

är det festmiddag på Hotell Högland för dem som så önskar.

Deltagaravgift fredag 450 kr (för medlemmar 300 kr) lunch och kaffe ingår. Avgiften för deltagande endast lördag 300 kr (för medlemmar 200 kr) lunch och kaffe ingår. Att endast delta i SERO:s årsmöte är kostnadsfritt. Utflykt lördag kostnadsfri.Avgiften betalas in till SERO:s BG 829-8481 i samband med anmälan.

Fredagskvällens festmiddag väljs från menyn och kostar 150 – 300 kr inkl. vatten och kaffe. Middagen bokas via SERO men betalas direkt på plats till hotellet.Logi bokas på egen hand, men vi rekommenderar Hotell Högland, tel. 0380 – 131 00www.hogland.com. Uppge att du skall delta i SERO:s energiseminarium vid bokning.Platsen för seminariet är Nässjö Träcentrum, Framtidsvägen 1. www.tracentrum.se

Du kan anmäla ditt deltagande på vår hemsida www.sero.se (fyll i kontaktformuläret) men det går förstås också bra att ringa eller e-posta SERO, tel. 0221-824 22 , e-post [email protected] måste ha din anmälan absolut senast 25 april.

Utställning finns utomhus i anslutning till entrén och inomhus med ett bord per utställare.Kostnad utomhus med större yta 2000 kronor inkl. lunchKostnad inomhus 1000 kronor inkl. lunch

VÄLKOMMEN TILL

NÄSSJÖ 8 - 9 MAJ OCH

SERO:s ÅRSMÖTEsamt Energiseminarium


SERO

PROGRAM (preliminärt, se uppdateringar på www.sero.se)

FREDAG 8 – 9 MAJ0930-1000 REGISTRERING OCH KAFFE1000 Inledning SERO ordförande Göran Bryntse1025 Energikommissionens uppdrag Företrädare för kommissionen 1055 Utdelning SERO:s Energi- och Miljöpris 20151105 Fastbränsle Bengt-Erik Löfgren, Äfab1130 Tiden, tiden - allt i denna tiden Bodil Jönsson

1200 LUNCH1300 Med solcellsbil genom Australien. Jönköpings Tekniska Högskola. 1320 Energi i Kina och Japan Su Ping och Lena Lindahl1420 Modern värmepumpsteknik med solvärme Lars Andrén

1500 KAFFE1520 100 % förnybar Isadora Wronski1550 Presentation av Energikontoren i Småland

och Smålands Energiförening 1610 Eftersnack m.m.1900 Festmiddag på Hotell Högland Nässjö

Smålands Energiförening håller årsmöte kl 1700. Alla välkomna!

LÖRDAG 9 MAJ0900 Inledning Göran Bryntse 0905 Energi i Jönköpings län. Landshövding Minoo Akhtarzand 0930 Gengas Eric Söderberg

1000 KAFFE1020 Aktuellt om småskalig vattenkraft Jan Åke Jacobson1045 SEROs årsmöte

1200 LUNCH1300 Ecopar Andreas Eklund1330 Energieffektivisering Hans Nilsson

1400 KAFFE 1415 Utflykt till TURAB Nässjö, tillverkare av turbiner


Peter von Celsing - en av Södermanlands Energiförenings grundare har gått ur tidenPeter var en i gruppen av entusiaster som på initiativ av byggnadsinspektören Eric Jonsson, Hållsta, bildade Sö-dermanlands Energiförening 1979. Syftet var att minska oljeberoendet och främja utveckling av alternativa ener-gikällor. Redan året efter var Peter von Celsing tillsammans med Olof Karlsson och flera andra med och bildade Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, som kom att bli den samlade kraften för de olika lokala för-eningarna.

Peter bidrog med sina resurser som ak-tiv bonde på Biby fideikommiss och med sitt stora kontaktnät och kunnande särskilt inom biobränslen att föreningen kunde ut-vecklas i en gynnsam riktning.

Peter von Celsing avled stilla i sitt hem, Hvarsta i Gillberga strax söder om Eskil-stuna den 20 december 2014. Nu har konst för 85 miljoner samlingen lämnat.

Föreningen, Södermanlands Energiför-ening fortsätter att arbeta i samma anda som de första pionjärerna säger Tord Dahlén, Ralf Forsman och Lauri Sankari som representerar styrelsen för Söderman-lands Energiförening.

Biby Fideikommiss var känt för sin unika osmanska konstsamling, den finaste utan-för Turkiet, som Gustav Celsing d.ä. fick med från Turkiet när han var där tillsam-mans med Karl XII i början av 1700-talet. Konstsamlingen bestod av målningar, dräkter och möblemang, audienstavlor, landskapsvyer, regentträd, porträtt av osmanska sändebud, miniatyrer av sulta-ner och andra dignitärer i den kejserliga hierarkin. Ingen annanstans i västvärlden fanns en så stor och sammanhållen kollek-tion.

Biby var ett Fideikommiss, en ägarform som riksdagen beslutat skulle avvecklas.

Det gjorde att Peter och hans tre syskon måste sälja gården och konstverken blev hemlösa. Svenska Staten erbjöds köpa konstsamlingen för 85 miljoner men kul-turminister Lena Adelsohn tackade nej. Hon menade att staten inte hade råd. I stäl-let såldes samlingen för flerdubbla belopp till emirfamiljen i Qatar.

Peters syster Anna Sofia von Celsing har bevarat minnet av samlingarna i boken ”Ett fideikommiss berättar”.

Carl Olov Persson

Peter Celsing tillsammans med kärt sällskap.Herresätet Biby, där den osmanska konstsamlingen förvarades.

FÖR

NYB

AR

ENER

GI


ENER

GIE

FFEK

TIVI

SERI

NG

Funderingar kring taxor för nätbolagEn elnätstaxa skall uppmuntra till energieffektivisering. Ett lågt energiuttag ger i det långa loppet också ett lägre investeringsbehov vilket gynnar alla elnätskunder. Taxan skall också styra uttaget så att uttaget blir så jämt som möjligt över dygnet och året. Det ökar utnyttjan-degraden och håller också nere investeringsbehovet. En vanlig effektavgift motverkar till viss del en sådan utveck-ling. Jag tänker mig då en effektavgift som grundar sig på det maximala effektuttaget på en timme. En sådan taxa gör ingen skillnad om effekten tas ut en kall måndag morgon eller en varm söndag natt.

Ett högt uttag av effekt kostar egentligen inte något förrän nätet börjar bli fullt ut-nyttjat och ligger nära sin maxbelastning. Det kan vara att det lokala transformator-området där abonnenten är ansluten som är maxbelastat eller den regionala överfö-ringskapaciteten man måste alltså även ta hänsyn till lokala förhållanden.

I dag med de nya elmätare som läses av varje timma, och oftare också om det öns-kas, kan ett nätbolag följa belastningen i varje punkt av sitt nät i nära nog realtid. Detta bör utnyttjas för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av elnätet.

En ideal abonnent har egen lagringska-pacitet som gör att han kan kopplas bort helt om nätet blir fullt belastat och tar ut den energi han behöver på dygnets låglast-tid. Skall han kunna ladda sina batterier under de få timmar som nätet är lågt belas-tat så måste han dock få tillgång till mycket effekt denna tid utan att det kostar extra.

Skall vi kunna utnyttja elnätet till att ladda elbilar så är det viktigt att effektut-taget styrs mot låglasttider. Med en vanlig effekttaxa finns det inget större incita-ment att ladda nattetid utan det kan man lika gärna göra när man kommer hem på eftermiddagen.

Tesla har aviserat att deras elbilar inom en snar framtid skall kunna användas för att även lämna effekt till nätet. Det bety-der att en elbilsägare som använder sin elbil för pendling och inte behöver bilen förrän dagen efter kan lämna sin kvar-varande energi i batterierna till nätet när han kommer hem kl. 17.30 och sedan ladda upp bilen nattetid igen för att ha en fulladdad bil på morgonen.

Det kommer nog att ta några år innan lokal lagring av batterier blir verklighet

men en ny nättaxa bör redan nu ha som mål att gynna den typen av abonnenter som kan sänka sitt effektuttag på signal från nätbolaget.

Vi har det elnät som vi har. Energief-fektivisering och lokal produktion av el-energi kommer att minska den överförda energimängden. Den trenden har redan börjat och även om folk börjar köpa elbilar så kommer den trenden knappast att vän-da. En utbyggnad av nätet medför att kost-naden för att överföra energi ökar då den investeringen skall ske i en krympande marknad. Det är då viktigt att vi verkligen utnyttjar gjorda investeringar maximalt.

Den ideala taxestrukturen för en villa-kund kan se ut så här:• Nätbolaget garanterar kunden tillgång

till 10A 3-fas 400V. (6,6 kW) Överförd en-ergimängd debiteras med ett helt rörligt

kWh-pris som är samma under hela året.• Effekt taxa betalar man bara om man

behöver en större garanterad effekt än 6,6 kW.

• Uttagen max eleffekt begränsas bara av kabeln och om det finns effekt att tillgå i nätet. För en vanlig villakund med 10 kvadrats kabel kan max effektuttag bli uppåt 20 kW. Blir det effektbrist i nätet sänder elbolaget en signal till abonnen-ten att minska sitt effektuttag ned till ga-ranterad effekt.

• Observera att allt resonemang ovan gäl-ler nättaxan. Sedan tillkommer det en elhandelstaxa och den kommer säkert att spegla kostnaden för att producera energin och variera kraftigt över dygnet och året.

Lennart [email protected]

Lennart Asteberg


NÄSTA NUMMER KOMMER 19 JUNIManusstopp 1 juni

Teckna dina solandelar påoresundskraft.se/solarpark

ETT SAMARBETE MELLAN

SER

UT !

FRAMTIDEN

LJUS

Nu går vi mot vår, förhoppningsvis sol och värme för vår skull och lite blöta ibland för naturens skull. Nästa nummer kommer att innehålla några sidor om solen ochvad den betyder och kan betyda för oss. Välkommen med ditt bidrag till solsidorna!


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNTel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseDalby 201, 24794 DalbyTel. 0221-824 22 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

SERO Service ABRomelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMNVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Smålands Energiförening: Sten MalmströmTel. 0390-405 03 • E-post: [email protected]: 250 kr • BG 577-7263

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290

Västmanlands Energiförening: Owe LundgrenTel. 021-600 34 • E-post: [email protected]: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Elbil SverigeSven ForsbergMalmö • Tel. 0704-67 08 82E-post: [email protected]

Branschföreningen Biokol SverigeMattias GustafssonE-post: [email protected]

AD

RESS

ER

Svensk VattenkraftföreningKvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216E-post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 400 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksä-gare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast service-avgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningKvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERGTel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]ör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per instal-lerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Förnybar Energi Sverige ABVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ReturadressSERORomelevägen 7b,681 52 KRISTINEHAMN

Höj ditt rörliga elpris

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat

erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.

Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – [email protected]

Sten Lillienau: 072 560 58 95 – [email protected]

NEASENERGY.COM

Svensk Vattenkraftförening tillsammansmed Neas Energy erbjuder möjligheter atthöja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, såberättar vi mer.

feef 1 2015

Documents