PowerPoint Presentation

Evidensbaserade metoder-farmakologiskaLkemedelsbehandling av alkoholberoendeAbstinensbehandlingUnderhllsbehandling av opiatberoende12Lkemedelsverkets behandlingsrekommendationerDisulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats i terapin (Rekommendationsgrad A)Alla preparaten kan anvndas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hlso- och sjukvrden i kombination med ett omhndertagande som innefattar medicinska rd och std. (Rekommendationsgrad A)Svl akamprosat som naltrexon har god skerhetsprofil, saknar beroendepotential och har begrnsade biverkningar. (Rekommendationsgrad A)23Lkemedel vid olika psykiatriska sjukdomarPsykos-SjukdomCa 1%2:a gen.neuro-leptika10 DD/1000 invDepressionngest3-5%Ca 5%SSRI70DD/1000invAlkohol-Beroende6-7 %disulfiramakamprosatnaltrexon1DD/1000inv3AntabusAntabus hmmar ett enzymGer obehagliga kroppsliga reaktioner vid alkoholfrtring.Skall avskrcka och verka fr helnykterhet.Ej bra som lngtidsbehandling

4AntabusDosering: 1 tablett 200-400 mg 3 gnger per veckaKontrollera leverenzymer fre och varannan vecka under frsta 3 mn behandling, samt vid misstanke om leversjukdom.Vid leverenzymvrden 3 gnger ver ref. intervall skall behandlingen avbrytas5CampralStarkare std i forskningenBttre fr lngtidsterapi.Skall kombineras med terfalls - preventionsprogram eller samtalsstd.kar antalet helnyktra dagarEj farligt med terfall.6CampralDosering : 3 tabletter morgon och kvll.Minskar suget efter alkoholVanligaste biverkan diareFrsiktighet vid nedsatt njurfunktionBehandlingstid 12 mnader.7NaltrexonMinskar alkoholens eufori- framkallande effektVerkar via hjrnans belningssystemVisst std i forskning, men svagare n Campral.Man knner sig ocks mindre berusad.Minskat sug att dricka mer8NaltrexonVerkar genom blockad av opiat-receptorer i hjrnan.Fungerar bst i kombination med samtalsbehandling som fokuserar p alkoholproblemet.Dosering. Tablett 50 mg 1 gr per dagVanligaste biverkningarna r illamende och magsmrtor men de r vergende.Ges ej tillsammans med opioider.9Behandling med campral, antabus och naltrexonInled med alkoholfrihet vid behov abstinensbehandling.Lt patienten stta konkreta ml.Starta medicinering och erbjud tt uppfljning. 1gr/vecka med fokus p alkoholkonsumtion. Ge stdUtvrdera efter 1-2 mnader.1011Behandling av alkoholabstinensHg puls, hgt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, nedstmdhet. Puls ver 100 innebr vanligen en abstinens som krver lkemedel och vid puls >120 finns risk fr deliriumBensodiazepiner r de enda preparat som har dokumenterad effekt. Vissa lkemedel (alimemazin) snker kramptrskeln.Mlsttningen r att reducera symtom, frhindra epileptiska anfall (ofta frsta dygnet) och delirium (dygn tv eller tre).Anvnds i form av symtom-trigger-therapy; bedmning utifrn abstinensskattningsskala (CIWA) patientens symtom och behandling utifrn detta.

11Behandling av alkoholabstinensViktigt med tidig bedmningTiaminbehandling skall inledas frikostigt fr att undvika komplikationer; Ge im. Betabion 100 mg upprepas 2-3 dagarBehandla med bensodiazepiner mot kramper och delirium enligt nedan.Skapa lugn och ro samt vervaka12Svr abstinensAlltid sjukhusfall Inled Betabion 100 mgGe 25-50 mg oxazepam eller 15-20 mg diazepam.Upprepa dosen efter en timma om inte pulsen sjunker.Vid utebliven effekt verg till parenteral behandling Diazepam 20 mg iv. lngsamt13Medelsvr abstinensSjukhusvrd eller ppen vrdInled med 100 mg BetabionOxazepam eller diazepam i nedtrappning ex 30 mg Sobril x4 minska med 30 mg per dag14Lindrig abstinensInled med Betabion 100 mg. Oxazepam eller alimemazin i nedtrappande dos.ex. Sobril 20 mgx4 minskas med 20 mg per dagKan sktas i ppen vrd.Propavan till natten

15Ekvipotenta doser bensodiazepiner5 mg Diazepam (Stesolid,Diazepam,Apozepam)25 mg Oxazepam (Sobril,Oxascand)2,5 mg nitrazepam ( Nitrazepam,Apodorm,Mogadon)1 mg lorazepam (Temesta)0,5 triazolam (Triazolam,Halcion)0,25 mg Alprazolam ( Xanor, Alprazolam)1 mg Flunitrazepam (Rohypnol,Flunitrazepam, Fluscand)

1617Abstinenssymtom BDZTremorYrsel, yr i huvudetIrritabilitetSnkt grundstmning, dysforironsusDepersonalisation, derealisationKoncentrationssvrigheterMinnessvrigheterLjudverknslighetPalpitationerLjusknslighetkad ljud- doft- berring- smrtknslighetFrndrad smak, metallsmakKonfusionPsykosKramper

17Behandling av BZD abstinensPatienter som blivit beroende av normala doser kan trappas ut med samma preparat om det rr sig om lngverkande preparat som diazepam eller oxazepam med en dosreduktion p 25 % av den ursprungliga dosen per vecka.Kan sktas p primrvrdsniv.Vid kortverkande BZD grs byte till ekvipotenta doser av lngverkande18Forts.Vid hgdosberoende d.v.s doser ver freskriven mngd. Frst grs frst en dosreduktion till ca 50 % av den ekvipotenta dosenStabilisering i 3-5 dagar p den dosenNedtrappningsschema med dosminskning p 10-20 % 2 gnger per veckaDosering 3-4 gnger per dag19Forts.Oftast lnga avgiftningar om de grs i ppen vrd, snabbare i slutenvrd.Karbamazepin ges till patienter med tidigare historia av abstinenskramper.Efter avgiftning utvidgad diagnostik om det freligger psykiatrisk samsjuklighet.20OpiatabstinensPltsligt avbrott i opiattillfrsel ger kort drefter( 8-12 timmar) abstinens sk. Tidig abstinens:Gspningar, dysforisk sinnesstmning, muskelvrk och vidgade pupillerSenare fr man max abstinens (36-48 timmar) med:Diarre, feber, smnsvrigheter illamende och krkningar.21Behandling vid opiat abstinensInleds nr symtom uppkommer: Vid svr abstinens:Buprenorfin i avtrappande doser Vid lindrigare abstinens: Catapresan. Blodtryckskontroll. Ge 75 mikrogram som testdos drefter 75-150 mikrogram x4 dagligen tills abstinens avklingar. Vanlig behandlingstid 4-6 dagar.

22InlggningsindikationerEj akut inlggning annat n vid:Pverkat allmntillstnd, allvarliga infektioner, graviditet, suicidalitet, krisreaktion, psykos, inledande LVM-vrd, verdos, frstagngsinsjuknande.Alla andra opiatavgiftningar skall ske planerat med socialtjnstens samverkan.23UnderhllsbehandlingEvidensbaserad behandling/rehabiliteringHg struktur p behandlingen.Bio-psyko-social behandlingMetadon eller BuprenorfinUrinproverArbete och sysselsttning24UnderhllsbehandlingBestr av sex olika delarMedicindelningBuprenorfinMetadonStdsamtal med fokus p drogernaArbete/sysselsttningUrinproverterfallspreventionKognitiv modellBostad25UnderhllsbehandlingBehandlingen skall omfatta alla delarna och ej bara utvalda delar.Forskningen visar p hgt kvarstannande i behandling om det skts enligt ovan.Kallas lkemedelsassisterad behandling. Utan lkemedel oftast mycket svrt att f pat. kvarstanna i behandling.26BuprenorfinEtt lkemedel som r en delvis opiatreceptor stimulerare och delvis en opiatreceptorblockerare.Minskar craving genom att kyla ner stressystemet i hjrnan.Minskar risken fr intoxikation av andra opiater.27MetadonEn full agonist = full opiatreceptorstimulerare.Risk fr intoxikation finns.Ger bttre kvarstannande i behandling enligt vissa forskningsstudier, men riskerna ocks strre.28Pedagogiskt frhllningssttHa en underskande stil nr man gr en behandlingsplaneringUtg frn patientens motivation och vinn frtroende genom denEj konfrontativ. Erbjud olika alternativInformera s mycket som mjligt om de olika alternativen29