Download - Tidningens texter

Transcript
Page 1: Tidningens texter

Att göra en tidning

Tidning = ”nyheter”

Page 2: Tidningens texter

Lite tidningshistoria

• Ursprunget till det moderna skriftspråket har sitt ursprung i

sumerernas bildskrift i Mesopotamien (var beläget mellan floderna

Eufrat och Tigris – ungefär dagens Irak).

• Den första skriften kom till 3200 f.Kr och bestod av bildtecken.

Användes vid bokföring av handelsvaror. Man ritade på mjuka lertavlor

som sedan brändes.

• Det sägs att egypternas hieroglyfer har sitt ursprung i sumerernas

skrift.

• Ca. 1500 f.Kr började utvecklingen till det som skulle bli vårt alfabet.

Det bestod av bildtecken som härstammade från saker i omgivningen,

t.ex. mat, hus, djur, vatten o.s.v. Man skrev på papyrus, smala remsor av

högt halvgräs odlat i Egypten.

Page 3: Tidningens texter

• Via handel kom grekerna i kontakt med dessa ”skrivtecken” och

övertog 15 av deras ”bokstäver” som bara bestod av konsonanter. De

la till 9 tecken för vokaler alfabet med 24 bokstäver.

• Senare övertog romarna alfabetet. Bokstäverna G, U och W har

tillkommit sedan ursprungsbokstäverna. Romarna skrev fr.o.m. 200-

talet på pergament, ogarvad djurhud.

• De första tidningarna uppstod av s.k. brevtidningar som förmedlade

nyheter. Förekom redan i kejsartidens Rom. Rapporterade händelser i

det offentliga livet.

• På medeltiden fanns gatuutropare i städerna, berättade om krig och

olyckor

Page 4: Tidningens texter

• Boktryckarkonsten 1400-talet Tyskland. Guldsmeden Johann

Gutenberg uppfann ett instrument trycka böcker

• Tekniken har i princip använts oförändrad i 400 år. Datorer bara

på senare år.

• Början av 1600-talet kom i Holland och Tyskland de första

”riktiga” tidningarna. Trycktes i små upplagor. Dyrt för ”vanliga

svenssons”.

• Sveriges första tidning ”Hermus Bothicus” 1924.

• De första journalisterna i början av 1700-talet. De skrev mot

betalning åt de som ville betala, t.ex. politiker.

Page 5: Tidningens texter

• Aftonbladet, Sveriges första moderna tidning, utkom 1830. Bidrog till

samhällets framfart.

• Dagens Nyheter, Sveriges första morgontidning, 1864. Bars hem till

läsaren.

• Kamratposten grundades 1892, ge ”folkets barn en bok som aldrig tog

slut”. Bara rika barn hade råd att köpa böcker. Kallades då Folkskolans

Barntidning.

• Under 1900-talet kom den s.k. tabloidtidningen. Namnet kom efter

formatet, hälften så stor som en traditionell morgontidning. Blev

populär. Lågt pris, korta artiklar, många bilder samt utrymme för

sensationer. Daily Mirror var först (1903 London).

• Daily Mirror påverkade moderniseringen av Aftonbladet samt den ny tidningen Expressen.

• Norge, Japan, Finland och Sverige läser mest dagstidningar idag.

Page 6: Tidningens texter

VAD INNEHÅLLER EN TIDNING?

(Beror på vilken typ av tidning det är)

Till exempel

Debatt och ledare

Reportage och intervjuer

Nyheter

Sportsidor

Noveller, sagor, dikter

Frågespalter

Insändare

Recensioner

Serier, roliga historier

Bilder

Annonser

TV-sidor m.m.

Page 7: Tidningens texter

NYHETSNOTIS

Kortare än en nyhetsartikel

VAD som hänt

VAR

NÄR händelsen inträffade

VEM/VILKA som är inblandade

VARFÖR det hände

KONSEKVENSERNA av det som hänt

Kort och slagkraftig RUBRIK (få plats), fånga läsaren och tala om vad notisen

handlar om.

Att komma på en bra rubrik = hitta de mest sammanfattande orden som väcker

uppmärksamhet

Gör rubriken sist.

Sprängd till döds

Togs för klotterKvinna försvunnen

Page 8: Tidningens texter

Nyhetsnotis

Strömavbrott i

Söderborg

KARLSTAD Drygt 15 000 el-

Abonnenter i Söderborg

drabbades av ett timslångt

strömavbrott omkring klockan

två natten till igår.

Många irriterade människor

hörde på måndagsmorgonen

av sig till ellevernatören och

påpekade att de försovit sig

eftersom väckarklockan inte

ringt på morgonen.

Enligt elbolaget berodde

avbrottet på ett fel i en större

kabel. Kabeln är nu ubytt.

RUBRIK

VAR?

VARFÖR?

VEM?VEM?

RUBRIK

VAR?

VAD?

VARFÖR?

NÄR?

KONSEKVENSER

Page 9: Tidningens texter

NyhetsartikelRUBRIK

tala om vad artikeln handlar om

dra till sig läsarens uppmärksamhet

kort, fåordig, sammanfattande

INGRESS

inleder artikeltexten

kort, sammanfattar det viktigaste i artikeln

väcka nyfikenhet

BRÖDTEXT (den löpande texten i artikeln)

vad, var, när, vem/vilka = kärnan i texten

fördjupning av info = t.ex. vad de inblandade tycker, konsekvensen av händelsen

varför händelsen skedde

Det viktigaste står tidigt i artikeln. Orsaker, bakgrundsfakta och detaljer står mot slutet.

PRATMINUS

Stycken som återger exakt vad någon har sagt, t.ex. ett vittne eller den som berörts berättar om händelsen. Ger närvaro och trovärdighet åt artikeln.

Page 10: Tidningens texter

Skadegörelse på museum

LULEÅ: Flera av konstnären Bertil

Lunds tavlor förstördes igår av en

man i tjugoårsåldern. Mannen greps

utanför museet och erkände på plats.

Den gripne mannen är

konststuderande och säger själv att

orsaken till skadegörelse var att han

inte gillade tavlornas färg.

Vid lunchtid igår upptäckte vaktmästaren

på Konstmuseum på Götgatan i Luleå

att flera av den kände marinmålaren

Bertil Lunds tavlor blivit sönderskurna.

---Tavlorna har slitits ner och skurits

sönder, säger Bert-Åke Varg,

vaktmästare på Konstmuseum.

När han sprang för att larma polisen såg

han att två polismän redan fanns på

plats utanför en restaurang i samma

byggnad som museet.

RUBRIK

BILDBildtext

Poliserna hade kallats dit för att ta

hand om en bråkig gäst på

restaurangen. Snart stod det klart

att den bråkige restauranggästen

var samme man som hade skurit

sönder tavlorna.

----Ja, han har erkänt, säger en

polis på platsen. När vi grep

honom hade han en kniv på sig.

Mannen, som studerar konst på

universitetet, förklarar sitt dåd med

att tavlorna var ”alldeles för blå”.

Han gillade inte alls färgen och det

var därför som han skar sönder

tavlorna. Enligt polisen kommer

mannen sannolikt att åtalas för

grov skadegörelse.

Tavlorna ingick i en serie

målningar med havsmotiv och

temat för utställningen var

västkustmålare.

Harald Hårfagre

BILD

BILDTEXT

INGRESS I FET:

VAD?

VEM?

VAR?

VARFÖR?

BRÖDTEXT

NÄR?

VAR?

VAD?

PRATMINUS

SPALTER

VEM?

PRATMINUS

VARFÖR?

KONSEKVENS

BAKGRUND

ARTIKEL-

FÖRFATTARE

Page 11: Tidningens texter

INSÄNDARE

Uttrycker en läsares åsikter i ett viss ämne. Han/Hon vill säga sin mening om något. Vill påverka

andra att tycka likadant och övertyga om att man har rätt. Skribenten argumenterar för sin åsikt.

RUBRIK

Sammanfattar vad insändaren handlar om, fånga läsarens intresse, gärna provocerande

VAD DU REAGERAT PÅ

Du beskriver ämnet, det du har reagerat på

ÅSIKTER

Du uttrycker dina åsikter i frågan

ARGUMENT

Du ger sakliga argument

Vädja till känslor (påverkar!)

Ger konstruktivt förslag på lösning av problemet

UPPMANING

Uppmanar läsaren till något

SIGNATUR

Skriver under med ensignatur, namn behövs oftast inte

Page 12: Tidningens texter

Förbjud godis!

Många äter för mycket socker i Sverige

idag och det leder till att vi blir tjocka och

sjuka. Många andra länder, inte minst

USA, har samma problem.

Lördagsgodiset från min barndom verkar

ha försvunnit, nu äter barnen godis

veckans alla dagar. Skulle det inte vara

skönt att slippa allt detta socker?

Egentligen tycker jag att godis borde

förbjudas, men det kanske är alltför

optimistiskt att hoppas på. Mitt förslag är

istället att stänga alla godisaffärer. Man

ska endast kunna köpa godis på vissa

ställen, till exempel i några särskilda

mataffärer. Då skulle man äta mindre

godis och därmed inte behöva gå till

tandläkaren så ofta.

En åldersgräns på 18 år borde också

införas. Ungdomar över 18 år och vuxna

kan nämligen hantera begäret bättre än

vad barnen kan. Dessutom är det inte lika

farligt för vuxna att äta godis.

Jag hoppas att politikerna snart tar sitt

ansvar och förbjuder det skadliga godiset.

Under tiden vill jag uppmana alla föräldrar:

Köp inte godis til era barn! De kanske blir

arga på er nu, men de kommer tacka er

när de blir äldre. Ge barnen frukt i stället,

det är både nyttigare och godare!

”Upprörd”

RUBRIK

VAD MAN

REAGERAT PÅ

ÅSIKTER

ARGUMENT

UPPMANING

VÄDJAR TILL

KÄNSLOR

KONSTRUKTIVT

FÖRSLAG

ÅSIKT

ARGUMENT

KONSTRUKTIVT

FÖRSLAG

SIGNATUR

Page 13: Tidningens texter

Intervju

INNEHÅLL

RUBRIK

KORT PRESENTATION AV DEN SOM INTERVJUATS

FRÅGOR SOM INTE BARA BESVARAS MED ”JA” ELLER ”NEJ”

SVAREN SOM DEN INTERVJUADE GAV

FÖLJDFRÅGOR

AVRUNDNING för att markera slutet

ATT TÄNKA PÅ

TA KONTAKT MED PERSONEN DU SKA INTERVJUA

VAR ARTIG, BESTÄM TID OCH PLATS

FÖRBERED DINA FRÅGOR NOGA, DET SKA INTE BARA VARA JA/NEJ-FRÅGOR,

GÖR MÖJLIGA FÖLJDFRÅGOR, TA INITIATIV TILL NYA FRÅGOR OM TILLFÄLLE GES UNDER SAMTALET

ENGAGERA DIG I SAMTALET, LYSSNA UPPMÄRKSAMT, ANTECKNA (EV. OCKSÅ SPELA IN)

TACKA FÖR INTERVJUN

Page 14: Tidningens texter

Möte med nybliven miljonär

Johan Lundkvist är 43 år och

kommer från Gävle. Han bor med

sin fru och sina två barn som är tre

och sex år gamla. Johan har vunnit

inte mindre än 3 miljoner kronor på

en trisslott. Vi träffas hemma hos

familjen några dagar efter beskedet.Överraskad men glad!

Du fick reda på att du vunnit 3 miljoner kronor förra

veckan, hur kändes det?

- Jag trodde inte att det var sant. En kvinna ringde och

berättade för mig att jag vunnit och jag var helt säker på att var

ett skämt. Men det verkade inte som att hon skojade och efter

ens tund gick det upp för mig att det var sant.

Brukar du köpa lotter?

-Nej jag köper nästan aldrig lotter, någon gång ibland bara. Jag

har aldrig vunnit mer än en grytlapp tidigare.

Har du hunnit tänka på vad du ska göra med pengarna?

-Jag har alltid drömt om att segla jorden runt, så jag ska köpa

en stor segelbåt och åka iväg med hela familjen ...bla…bla…

Kan du segla då? Är inte det ganska svårt?

-Nej, jag kan egentligen bara segla optimistjolle. Men min fru är

duktig. Hon har tävlat i segling ……bla…bla…

Tack för intervjun och lycka till!

- Tack!

RUBRIK

PRESENTATION

AV DEN SOM

INTERVJUATS

FRÅGA

SVAR

TALSTRECK

FÖLJDFRÅGA

AVRUNDNING

BILD

BILDTEXT

FETSTIL PÅ

FRÅGORNA

Page 15: Tidningens texter

Reportage

Ett reportage går mer på djupet än en nyhetsartikel.

Måste inte handla om dagsfärska nyheter. Istället någon man vill berätta mer

ingående om.

Rubrik med syfte att locka läsaren.

Inleds med Ingress. Syfte=visa vad det handlar om, locka läsaren.

Fakta blandas med sådant som levandegör faktan, t.ex. en ögonblicksbild från

platsen. trovärdigt

Bilder från platsen

Intervju med någon från platsen, någon som har med saken att göra.

Reportaget är skrivet i efterhand men läsaren ska gärna få en känsla av att

reportern är på plats just nu. Reportaget skrivs i presens (nutid).

Avslutningen knyter ihop reportaget. Presens.

Page 16: Tidningens texter

ReportagePopulär bräda

Ulrika Wallin på väg ut med brädan.

Det är tisdag förmiddag och

sportlov. Backarna i Åre är som

vanligt fulla av folk: unga och

gamla, barn på skidor som kastar

sig nerför backarna och oroliga

föäldrar som försöker hinna

ikapp. Men en kategori blir fler

och fler – snowboardåkarna.

Text: Jerker Skrivare

Foto: Annica Blixt

Solen skiner från en klarblå himmel

och snön är så vit att det nästan gör

ont i ögonen. En figur i röda kläder

kommer åkande i hög fart nedför

backen. Hon tvärnitar precis framför

mig så att jag blir helt täckt av

snömolnet hon river upp.

Tjejen på snowboarden hetr

Ulrika Wallin. Under vintrarna bor

hon i Åre och åker snowboard varje

dag. Resten av året bor hon i

Göteborg och studerar vid

universitetet. Ulrika är en av många

som har fastnat för sporten.

- Att åka snwbooard är helt klart

det bästa som finns! Säger hon

och ler.

Intresset ökar

Ulrika är inte ensam, fler och fler

har blivit intresserade. Det kan till

viss del bero på att snowboard

nyligen blev en OS-gren.

- Jag tror definitivt att det har

betydelse för intresset, säger

Ulrika. Sverige tog ju dessutom

brons.

Sverige har landslag

Sverige har idag ett landslag med

duktiga åkare och nu satsar man

på att starta ett juniorlandslag för

de lite yngre åkarna. Ulrika tycker

att det är roligt att ….bla…bla

- Det är synd att det fortfarande

mest är killar som åker, men jag

tror att det kommer att ämdras.

Några sekunder senare har

Ulrika åkt iväg mot liften, och jag

funderar på att hyra en bräda. Det

ser ju ganska lätt ut.

RUBRIK

BILD

BILDTEXT

MELLANRURBIK

FAKTA

PRATMINUS

FAKTA

AVSLUTNING

SPALTER

PRESENS

INGRESS

ARTIKELFÖR-

FATTARE OCH

FOTOGRAF

ÖGONBLICKS-

BILD FRÅN

PLATSEN

Page 17: Tidningens texter

Reklamannons

• STOR STIL fångar läsarens

uppmärksamhet

• VERSALER

• Det gäller för annonsören att välja vad

som ska skrivas med stor stil.

• KORTFATTAT, PERSONLIGT,

VÄNDA SIG DIREKT TILL LÄSAREN

(DU)

• SPELA PÅ KÄNSLOR

• POSITIVA ORD (”mysig”, ”utmärkt”,

”nyöppnad”…..)

• LOGGA (ge positiv bild av det

företaget annonserar)

• UPPMANING (vanlig avslutning)

• LOCKBETE

Page 18: Tidningens texter

-Nu med ÄNNU FLER AKTIVITETER!

Ny för i år är FEMKAMPEN. Ta med kompisarna och

tävla i dragkamp, prickskytte, pajätning eller några av

de andra grenarna.

Vindelns gamla favoriter finns självklart kvar:

KLÄTTERVÄGGEN, VATTENRUTSCHKANAN och

alla ÅKATTRAKTIONERNA. För de mindre

äventyrliga besökarna finns BUBBELPOOL och en

mysig park med Vindelns nyöppnade CAFÉ. Den

som blir trött och hungrig kan slappna av och njuta av

läckra maträtter på vår restaurang. Vindeln kan också

erbjuda sköna picknickmöjligheter vid den vackra

älven!

Kom till Vindeln idag – du har ingen tid att

förlora!

Just nu: gå 2 betala för 1!Öppet alla dagar 11-22. Inträde 40 kr. Femkampshäfte 55 kr.

LOGGA

NYHET

STOR STIL

VERSALER

POSITIVA

ORDVARUMÄRKET

UPPREPAS

LOCKBETE

FAKTA

Page 19: Tidningens texter

Top Related