domedagens fysik

8/9/2019 Domedagens Fysik

1/20

DOMEDAGENS FYSIK

Bismillah.

Texten r en versttning av delar av Dr. Muhammad Humayoun Khans verk Domedagens fysik.

Avsikten r att frdela och lgga ut versttningen i flera blogg-artiklar, inshaAllah. Jag tror att du

kommer finna resan genom de hr texterna mycket givande, gode blogglsaren. Vi mste ppna

vra sinnen och vra hjrtan och brja tnka! Nr vi vl kommit till insikt, terstr bara att, i strsta

dmjukhet och krlek, falla ner i sujud infr Skaparen av allt det ondligt underbara, infr Kllan av

all krlek och barmhrtighet, infr Frsrjaren av allting, infr vr Herre - Allah den Upphjde.

Skulle vi, sedan vi dtt och frmultnat, uppst till nytt liv?

(Koran, L : 3)

Tror mnniskor att Vi inte frmr stta samman hennes ben p nytt? Visst frmr Vi det! Vi

frmr till och med terstlla hennes fingerspetsar i deras forna skick!

(Koran, LXXV : 3-4)

Den Yttersta stunden kommer - detta r hjt ver allt tvivel - och Gud skall lta alla som vilar i

sina gravar teruppst.

(Koran, XXII : 7)

Livet efter dden

Tro p livet efter dden r universell och avspeglas i vrldens strsta religiners troslror, den

genomsyrar tid och kultur. Trots den enorma utvecklingen av vetenskap och teknologi som skett

under 1900-talet, vet vi fortfarande ytterst lite om livet efter dden. Vad hnder med oss efter

dden? Vad r sjlen? Lmnar den kroppen och trder in i en andlig verklighet, bortom mnsklig

uppfattningsfrmga, i en annan dimension? Genomgr sjlarna reinkarnationen fr att terfdas p

nytt, s som vissa religioner i Fjrran stern tror? r sjlen fngad och bevarad p en plats fram tillDomedagen, fr att d terfrenas med kroppen, som kommer bli uppstnden frn graven? Hur kan

kroppen, som har ruttnat och frsvunnit i stoftet, terg till sin ursprungliga form? Vi lever i en

vrld som krver bevis och njer sig inte med enbart tro. Men tro, och ven bevis, r endast fr

troende - och tron kommer frn vra hjrtan. Inte ens det mest tunga beviset kommer att nja en

icke-troende, medan den minsta lilla bevisningen kan vara en stor klla av tillfredsstllelse fr en

troende. Lt oss, i detta sammanhang, se p berttelsen om Sndebud Ibrahim (Guds frid vare med

honom) som det str i Koranen:

Minns ocks Ibrahim som sade: Herre! Visa mig hur Du teruppvcker de dda. Gud frgade:Tror du d inte? Ibrahim svarade: Jo, jag tror, men jag vill att mitt hjrta skall f ro. Och

1


2/20

Gud sade: Tag fyra slag av fglar och lr dem att knna din rst. Stt s ut dem, ngra p varje

berg runt omkkring, och ropa sedan p dem, s skall de genast tervnda till dig. Och var frvisad

om att Gud r allsmktig, vis.

(Koran, II : 260)

Ibrahim ville f veta hur Allah ger liv till en dd, dvs. hur de dda kan teruppst. Han hade tro av

en man som hade varit beredd att offra sin son fr Allahs skull, nd ville ven han f frklaring

och bevis - och han fick det i form av ett stort under. Vanliga mnniskor, som du och jag, behver

ocks bevisning i en vrld dr vetenskap och teknologi ftt strre betydelse n religion. Muslimer r

mycket lyckligt lottade i detta avseende, eftersom de har Guds slutliga uppenbarelsebok, Koranen

- ett under fr all tid.

Det finns bara en version av Koranen och det r den enda religisa bok fr vilken ven islamkritikererknner att den aldrig hade ndrats sedan den uppenbarades till Profeten Muhammed fr 1400 r

sedan. Vetenskapliga upptckter har frsett oss med mycket bttre frstelse av mnga Koranverser

som tidigare hade verkat ganska oklara. Koranen beskriver p ett exakt stt olika vetenskapliga

fakta som upptcktes under senaste 100 r. Detta r en av anledningar till att Koranen i sin

auktoritet vertrffar alla andra religisa bcker, som den Sanna, av Gud uppenbarade, Boken.

Koranen beskriver i mnga verser universums framtid och Domedagen. Verserna verkar beskriva

stora slutliga katastrofer som kommer pverka hela universum. Mnga kapitel beskriver den slutliga

jordbvningen, ppnande av himmelens grindar och tiden d mnniskor skall skda vad de gjortunder sitt liv p jorden och skall drmed vittna mot sig sjlva.

Denna artikel undersker likheter mellan Koranens beskrivningar av Domedagen (Yaum ul kiyama)

och vissa kosmologiteorier som frutsger omkastning av tiden (tidens inversion) i framtiden, i

brjan av universums kontraktion fasen (jmfrt med den pgende expansionen, dvs. utvidgning

av universumet). Ni kommer bli frvnade ver att det religisa pstendet om mnniskors

uppstndelse frn graven inte r ngon myt eller nskningar, utan ett faktum som baseras p

verkliga vetenskapliga principer. Jag vill dock varna lsaren om att vetenskapliga ider ndras och

att denna presentation absolut inte betyder att detta r det enda sttet fr mnniskor att teruppst.Allah har den absoluta makten, nr Han att ngon skall hnda, sger Han bara: Var! och det blir.

r teruppstndelse en fysisk process?

Det r Gud som snder ut vindarna och driver samman molnen och lter dessa komma in ver dtt

land fr att med dess vatten ge nytt liv t den dda jorden. S skall ocks Uppstndelsen ske.

(Koranen, XXXV : 9)

Sammandrivningen av molnen, samt vxternas vxt efter regn verkade frr i tiden vara frunderligt.Idag ser vi allt detta som ett naturlagsfenomen. I Koranen jmfrs uppstndelse med olika fysiska

2


3/20

processer som vxternas vxt efter regn; vilket suggererar att uppstndelse efter dden ocks r

baserad p vissa fysiska lagar som Allah har skapat.

Nedan r huvudteman som r beskrivna i Koranen med anledning av Domedagen:

(1) Den slutliga jordbvningen och Jordens (och planeternas) transformation till en tom sfr

(2) Uppstndelse frn gravar

(3) Tiden nr vra hnder, ftter och tunga skall vittna mot oss

(4) ppnandet av grindar i himmelen, genom vilka skall alla bli verfrda till en annan, hgre

dimension bortom det dende universumet.

Alla dessa hndelser kan frklaras med tidsomvndning (eller tidsinversion) och medfljandeomkastning av gravitation (eller gravitationsinversion), vilket fysikerna tror att mste ske fr att

tiden skall kunna vridas tillbaka. I framtiden r det mjligt att kunskapen om Domedagen, som den

r beskriven i Koranen, blir allmnt knd och accepterad.

Vi skall visa dem Vra tecken vid horisonten och inom de sjlva, nda till dess uppenbarelsens

sanning str klar fr dem! r det inte nog fr dem att veta att din Herre r vittne till allt som sker?

(Koran, XLI : 53)

Fr att kunna frst hur universums framtid sammanhnger med Domedagen, r det ndvndigt att

vi har baskunskaper inom kosmologi. Denna artikel behandlar universums tillkomst, dess utseende

idag, samt dess mjliga framtida utsikter.

Vrt solarsystem bestr av planeten Jorden och tta andra planeter som roterar runt stjrnan, Solen.

Solen, tillsammans med TV HUNDRA BILLIONER andra stjrnor, utgr vr galax (vrt

stjrnsystem), Vintergatan. Galaxerna r formade ungefr som diskusar, med stjrnor som kretsar i

sina kretsbanor p olika avstnd runt en gigantiskt enorm centralmassa.

Ljusr

Universum r s oerhrt stort att avstnden mellan stjrnor och galaxer mste mtas i ljusr. Ett

ljusr definieras som det avstnd som ljus, frdandes med tre hundra tusen km per sekund, avverkar

under ett r. Avstndet mellan Jorden och Solen r bara tta minuter, mtt i ljusr. Jmfrelsevis

kan vi sga att, oss nrmsta stjrnan frutom Solen, ligger p ett avstnd avfyra ljusr!

Vr galax, Vintergatan, har ett diameter p etthundra femtio tusen ljusr! Det betyder att

det skulle ta oss 150 000 r fr att resa frn Vintergatans ena nda till dess andra nda om vi

frdades med ljusets hastighet (300 000 km/s)!

3


4/20

Avstnd mellan galaxerna r i genomsnitt runt 10 millioner ljusr! Mnga hundra billioner sdana

galaxerutgr det ofantligt gigantiska universumet.

Himlarnas och jordens skapelse r ngot vida strre n skapelsen av mnniskan, men de flesta

mnniskor inser inte att det frhller sig s.

(Koranen, XL : 57)

Andra galaxer r p vg frn Jorden

Andra galaxer rr sig i riktningen frn oss med enorma hastigheter. Vi kan konstatera detta genom

att spektroskopiskt analysera ljus som dessa galaxer utstrlar. Ju mer avlgsen en galaxi r, med

desto strre hastighet rr den sig frn oss. Denna rrelse beror p att universum hller p att

expanderas (utvidgas).

Universum tillkom fr cirka 15-20 billioner rsedan, som resultat av en enorm explosion, knd

som Big Bang och hller fortfarande p att utvidgas.

Universum r inte bara en sfr av galaxer som hller p att springa ifrn varandra i ett ondligt

tomrum, utan kan jmfras med en balong som har mnga punkter p sin yta - varje punkt

frestller d en galax i den modellen. Balongens yta frestller det tredimensionella rummet

(rymd) som vi lever i och som expanderar till en hgre dimension, bortom vr

befintliga frestllningsfrmga.

Universums framtid

Vi vet inte idag om universum kommer utvidgas till ondlighet, eller om det en dag skall brja dra

ihop sig (engl. contract). Hur som helst: universums alla invnares framtid skulle kunna vara

mycket kall och mrk. Om utvidgningen fortstter, kommer Solen och andra stjrnor bli lnsade av

all energi, varfr allt levande kommer att frysa ihjl. Det som terstr skall vara expanderande

tomrum.

Alternativet r att, om det finns tillrckligt med massa i universumet, d kommer utvidgningen endag att stoppas av gravitationen, och ihopdragningen (contraction) av den utspridda materian skall

pbrjas. Det ihopdragande universumet skall s smningom sluta i ett mycket varmt och ihoptrngt

tillstnd, Big Crunch. Den skall ocks tillintetgra alla levande former som vi knner.

Frutom dessa tv deprimerande, mllsa och meningslsa framtidsscenarier, finns en annan

mjlighet. Vissa fysiker tror att tiden skulle kunna drivas tillbaka (kastas om), nr universumet

brjar dras ihop. Den hr mjligheten har en chokerande likhet med Koranens beskrivning av

Domedagen.

4


5/20

Universums framtid som den beskrivs i Koranen

Lt oss nu uppmrksamma de Koranverser som behandlar tillkomst, utvidgning och eventuell

ihopdragning av univresumet. Det finns prglande likhet mellan Koranverser och nyliga upptckter

inom kosmologi. Koranverser r dock mycket lngre framskridna i sin beskrivning av Universumsframtid, n senaste vetenskapliga upptckter. Koranen ger oss inblick i universums lagar som r fr

oss att upptckas i framtiden - det ihopdragande universums lagar.

Big Bang

Universum tillkom fr mnga billioner r sedan som resultat efter en stor explosion, Big Bang.

Detta r klart uttryckt i Koranversen nedan:

Inser de inte, de som vill frneka sanningen, att himlarna och jorden en gng utgjorde en enda,

sammanhllen massa och att Vi skilde dem t? Och vet de inte att Vi har ltit allt liv uppst ur

vatten? Har de d ingen tro?

(Koran, XXI : 30)

Det r icke-muslimer (de som vill frneka sanningen) som har vetenskapligt upptckt Big Bang

och vattnet, som ursprung fr allt liv.

I brjan av universum var all materia och allt rum (himlarna) i en enda punkt (en enda

sammanhllen massa). Sedan har allt skilts t genom det som fysikerna kallar fr Big Bang.Bevis att universum tillkom som resultat av den hr Big Bang r s vervldigande att vi idag

anser den teori vara ett faktum (inte lngre bara en teori).

Utvidgning av universum

Universum hller p att utvidgas nda sedan sin uppkomst. Detta viktiga faktum upptcktes av

fysiker Hubbell fr cca100 r sedan. Detta frutses ocks i Einsteins generellarelativitetsteori.

Universums expansion r klart uttryckt i fljande Koranversen:

Vi har byggt vrldsalltet och gett det en fast struktur och frvisso r det Vi Som utvidgar det.

(Koranen, LI : 47)

Ihopdragning av Universum och tillbakavridning av tiden

Tiden r en av universums mest svrfngade mysterier. Ingen vet vad tiden egentligen r. Einstein

har frklarat den genom att sga att tiden r ngot som mnniskor mter med klockor.

Tiden gr sakta inom objekt som rr sig med hastigheten som r nra ljushastighet - och den stannarhelt av vid ljushastigheten.

5


6/20

Tiden saktas ner ven i nrhet av vldigt stora objekt, som Jorden, Solen och vldigt ttt

komprimerade stjrnor - neutronstjrnor. Den stannar nstan helt av inom supermassiva

stjrnor, knda som Svarta Hl.

Tiden har en riktning och rr sig alltid i samma riktning, mot framtiden. Vi ser hur regn fallerovanifrn, freml gr snder, mnniskor ldras och dr. Vi ser inte att ett glas gr tillbaka och

blir helt igen ur splittrade bitar (efter att ha gtt snder), inte heller att mnniskor terkommer frn

dda.

Detta kunde hnda endast om tiden ndrade sin riktning och vndes om. Vissa fysiker, som Michael

Berry, Thomas Gold och Steven Hawking anser att tiden skulle vridas tillbaka nr universum

brjar dras ihop. Koranverserna antyder att universum sannerligen kommer att dras ihop, och

detta skall sammanfalla med Domedagen och tillbakavridningen av tiden.

Den Dagen skall Vi rulla ihop himlen som en fullskriven pergamentrulle. Liksom Vi grep Oss an

med den frsta skapelsen skall Vi frnya den - fr detta lfte borgar Vi och Vi haar makt att gra

det!

(Koran, XXI : 104)

I versen ovan betecknar ordetDag- Domedagen, och universums kontraktion jmfrs med

ihoprullningen av papper. D kan tillbakavridning av tiden ske. Tidens inversion skall frorsaka att

mnniskor teruppstr ur sina gravar, varje hndelse skall terspelas (i motsatt riktning) eftersom

allting frblev nedtecknat i tiden.

Detta r Vr Bok som sger den fulla sanningen om er; allt vad ni gjorde har Vi ltit nedteckna.

(Koran, XLV : 29)

och ingeting av det som r dolt i himlen och p jorden saknas i Guds ppna Bok*.

(Koran, XXVII : 75)

* (i tiden?)

Nr mnsklighetens historia vecklar upp sig bakt i tiden, kommer nationer uppst terigen, ena

efter den andra. Individers, och nationers, alla goda och alla onda handlingar skall avsljas nr tiden

blir tillbakavriden.

Och den Dagen skall du f se alla samfund ligga p kn infr Domaren och varje samfund kallas

fram till sin bok: Idag skall ni f lnen fr era handlingar

6


7/20

(Koran, XLV : 28)

Genom att tiden omkastas i riktningen, kommer alla mnniskor f se allt de hade gjort under sitt liv

p jorden. Vi kommer inte ha kontroll ver sina hnder, ftter, tungor, gon - allt det goda och det

onda vi har begttkommer att teruppspelas infr oss. I den meningen kommer vra hnder, ftter,tungor och gon bli vittnen mot oss infr nglarna och Allah, och vi kommer inte kunna frneka

eller dlja ett enda fel som vi gjort under vrt liv p jorden.

Den Dag d deras tungor och deras hnder och ftter skall vittna emot dem om vad de gjorde.

(Koran, XXIV : 24)

Vi har varnat er fr ett straff som r nra frestende och som kommer att drabba er den Dag sommnniskan ser klart vad hon har snt framfr sig till Domen, och d den som frnekade sanningen

skall sga: Ack, om jag nu hade varit mull och jord!

(Koran, LXXVIII : 40)

och timmen slr d sndebuden kallas fram fr att vittna

(Koran, LXXVII : 11)

Allahs Sndebud, en efter en, kommer komma tillbaka s som tiden kommer veckla ut sig.

I ihopdragande universum finns ingen fri vilja

Mnniskan har ftt fri vilja fr att kunna vlja i ett expanderande universum, dvs. d alla hennes

handlingar skall nedteckans (ristas in i tiden). Men i ett kontrakterande universum kommer fri vilja

inte att finnas, och ingen kommer kunna hjlpa eller skada andra , eller att frndra det som r gjort

under livte p jorden.

Det r den dag d ingen mnniska kan hjlpa en annan; den Dag d det blir uppenbart att all makt

och all myndighet tillhr Gud.

(Koran, LXXXII : 19)

Omkastningen av gravitationen

7


8/20


9/20

Hans lfte skall infrias den Dag d Jorden frvandlas till en annan Jord och himlarna till andra

himlar och d alla skall stiga fram infr den Ende Guden, Som hrskar ver allt med oinskrnkt

makt.

(Koran, XIV : 48)

Nr tiden vrids tillbaka, skall den uttmda Jordens inre yta vara samma som (en kopia av) Jorden

som vi knner den idag. Jordens yttre yta skall, dock vara flytande lava som hade kastats inifrn

Jordens inre - p s stt skall jordens yta bli glatt, utan berg, grden, dalar eller andra ojmnheter.

Och de frgar dig vad som hnder med bergen p Uppstndelsedagens Dag. Sg: Min Herre skall

frvandla dem till fin sand som vinden blser undan

och Han skall lmna Jordens yta utsltad och de

utan dalar eller hjder.

(Koranen, XX : 105, 106, 107)

Fljande Koranverser beskriver Domedagen p ett omfattande stt. Domedagen skall brja med en

slutlig jordbvning som fljd av inversion av gravitationen. Den skall ge upphov till att jorden

kastar upp allt frn sitt inre och drmed blir tmd. Den tomma Jorden skall ha himmelen mot sitt

centrum. De teruppstndna mnniskorna skall brja g ur sina gravar, de ena efter de andra, i

spridda grupperingar. Historia skall vcklas ut bakt. Mnskligheten skall vara totalt hjlpls,fngad i tiden som vcklar ut sig bakt. Vi skall hjlplst repetera och vittna vra egna handlingar

frn frr. Dramat skall fortstta tills den sista mnniskan teruppstr och vjer till en annan

dimension.

Nr Jorden sklver i sitt sista skalv

och Jorden kastar upp sina brdor

och mnniskan ropar: Vad har hnt med den?

Den Dagen skall Jorden bertta vad den har bevittnat av mnniskornas handlingar

det gr den p din Herres ingivelse.

Den Dagen skall mnniskorna stiga fram i spridda skaror fr att se sina handlingar.

Och den som har gjor s lite som ett stoftkorns vikt av gott skall se den,

och den som har gjor s lite som ett stoftkorns vikt av ont skall se den.

9


10/20

(Koran, XCIX, 1-6)

Kommer tidsinversion innebra att vi gr tillbaka till tillstnd av ingenting?

Fr en underskande sjl kan det verka som om tidsinversion kan leda till uppstndelse frn graven.Om denna process frblev ohejdad, d skulle vi fortstta bli yngre, g igenom vr barndom och

terg tillbaka till tillstndet av ingenting inann vi var i mammas livmoder. Detta r, ocks enligt

tidsinversionteorier, meningsls vning. Men, det stmmer inte riktigt.

Tanken p den enorma slutliga jordbvningen kan ingjuta fruktan i vra hjrtan, men dess sanna

syfte r att gra hgre dimensioner tillgngliga fr vr flykt frn det sammanbrytande universum.

Gud har skapat universum med strsta precision. Flykten till bortom detta universum, flykten frn

den hnsynslsa tidsinversionen r planerad att ske efter uppstndelsen:

Den Dag Han skall samla dem ter [kommer det att frefalla dem] som om deras liv p Jorden inte

hade varat mer n en timme av en dag, och de kommer att knna igen varandra. Frlorarna r de

som ansg att mtet med Gud var en lgn och som avvisade Guds vgledning.

(Koran, X : 45)

Hgre dimensioner

Matematiskt sett, finns det ondligt mnga dimensioner. Men vi lever i ett tredimensionellt rum.

Varje objekt i vr vardag har en lngd, bredd och hjd. Det r omjligt att frestlla sig konceptetom fler n (dessa) 3 dimensioner (som vi r vana vid). Men hgre dimensioner finns, eftersom

intensiva gravitationen nra Solen frorsakar att rummet bjs i en extra hgre dimension. Einstein

var frst som tog hnsyn till detta, och kunde drmed exakt berkna planeten Merkurus kretsbana.

Einsteins teori om generell relativitet baseras p konceptet om hgre dimensioner.

Vi kan f en viss insikt om konceptet om hgre dimensioner genom att studera problem som

mnniskor mtte frr i tiden. En gng i tiden trodde mnniskor att planeten Jorden var platt.

Mjligheten att falla ner frn Jordens kant om de reste alltfr lngt, skrmde dem. Detta kan dock

inte ske eftersom Jordens yta r bjd och kontinuerlig* (* kontinuerlig i matematiskmening, anm. Hanumica), som en sfr. Fr att stiga av Jorden behver vi bara frflytta oss i en

dimension (riktning) som r vinkelrt mot Jordens yta. Och detta r rakt upp, var n p Jordens yta

vi befinner oss.

Vi trffar p samma begreppsmssiga problem nr vi skall frst hgre dimensioner. Vi kan

frestlla oss att vi kan lmna universum bara genom att resa mycket, mycket lngt - men detta

stmmer inte heller. Om vi reste miljarder och miljarder mil, skulle vi nd fortfarande vara

begrnsade av vrt tredimensionella rum.

10


11/20

Men vi har insett att vi inte kan trots Guds vilja p Jorden och inte heller komma undan den genom

att fly.

(Koran, LXXII : 12)

Det enda sttet att lmna universum, att g bortom det, r att frflyttas till en hgre dimension i

riktningen som r vinkelrt mot vrt tredimensionella rum, rakt frn dr vi befinner oss. I vrt

existerande utvidgande universum r detta inte mjligt eftersom vrt rum r inte kontinuerligt i

hgre dimensioner. Fr att det skall hnda, mste vrt rum bokstavligen bli frst snderriven och

sedan anknuten till de hgre dimensionerna. Kan detta hnda i centrum av Svarta Hl?

Svarta Hl: blockerande portar till hgre dimensioner

och himlen skall ppnas som om den varit frsedd med portar

(Koran, LXXVIII : 19)

ppnande av himlens portar r ett koncept snarlik svarta hl konceptet. Sdana ppningar kan vara

ingngar genom hgre dimensioner till bortom universum. Massiva stjrnor, som kollapsar int

under sin egen vikt, kan bilda svarta hl. Gravitation i sdana objekt r s stark, att inte ens ljuset

kan lcka ut - och de blir drfr osynliga. Drav, namnet svarta hl. Vissa fysiker tror att rum-tid

dimensionen kan vara snderriven inom Svarta hl och skapar portar till bortom detta universum.

Dock blockeras ppningarna av Svarta hls krokighetsbildande massa och p s stt frhindras att

ngonting flyr till hgre dimension.

Men i ettsammandragande universum finns inte detta problem. Omkastning av gravitationen i den

sammandragande fasen skall ndra alla himmelkroppar till massiva, ihliga, tomma strukturer som

det r beskrivet i Koranen. Dessa ihliga strukturer skall ha tomma himlar i sitt centrum, dr ven

den bakvnda gravitationen av relativt lttare objekt (som t.ex. Jorden) skall ha skenande

(sugande) effekt. Detta skall frorsaka att rum-tids system rivs snder, och att portar till hgre

dimensioner bildas. En fysiker kan frga sig, hur detta kan ske? Vad r det som d skall vara s

mycket annorlunda?

P Domedagen skall tiden vara kopplad med sammandragningen av rummet (rymden). Snabbare tid

i innerhimmelen skall frstrka den omvnda gravitationen, och drmed nnu mer accelerera

sammandragningen av rummet, vilket i sin tur kommer att nnu mer accelerera tiden. Denna

sjlvfrstrkande process av en snabbare tid och starkare gravitation kommer slutligen leda till att

rum-tid smller och bildar ingngar till bortom detta universum.

Och himlen - som har blivit skr - skall brista.

(Koran, LXIX : 16)

11


12/20

Det r fascinerande att Koranverserna r s korta, men samtidigt s minutist noggranna oh precisa.

Verserna ovan sger oss att himmelen skall smlla och spricka, eftersom den kommer vara

uppluckrad (skr) p Domedagen. Detta betyder uppenbarligen att den inte r skr just nu, medan

universum hller p att udvidgas. Kom ocks ihg att kosmologer tror att Svarta hl har bildats frn

gigantiskt massiva himlakroppar. Gravitationen borde ka i takt med att objektets massakomprimeras till mindre och mindre area. Tidsinversionsteori (teori om tillbakavridningen av tiden)

stter hr en begrnsning, eftersom en stark gravitation ocks frminskar utvidgning av rummet och

saktar ner tiden. Nr utvidgningen stannar av, kan inte gravitationen som r tidsmssigt annorlunda

frstrkas lngre. Drfr finns inte ondlig gravitation. Detta r en skyddsmekanism som hindrar

stora objekt frn att gra hl i rummet och frsvinner frn universum. Det bekrftas i Koranen att

svarta hl inte kan bilda utgng frn vrt universum medan det hller p att utvidgas (dvs. himlen r

inte skr nu, men skall vara det p Domedagen.)

Mnskligheten skall se mnga konstiga saker i det sammandragande universum, vilket kommer attkunna skapa frvirring (nr blickarna grumlas). Ett av dessa konstiga fenomen r Solens uppgng

frn vst som vi fr veta om frn en autentisk hadith. Detta fenomen, som beror p tidsomvndning,

kommer att bli synlig under en kort tid i brjan av Domedagen, varp slutliga jordbvningen

kommer att ske. Jorden skall bli en ihlig struktur, inifrn vilken varken Solen eller Mnen kommer

att kunna synas (mnfrmrkelse). Portar till bortom universum skall bildas i inner himlen och kan

framst som klara ljusstrlar som alltjmnt skiner rakt uppifrn. Detta kan leda oss till att undra om

inte Solen och Mnen blivit frenade till ett och samma objekt. Detta dilemma nmns antagligen i

fljande verser:

Den dag d blickarna grumlas av fruktan

och mnen mister sitt sken

och solen och mnen frenas

(Koran, LXXV : 7, 8, 9)

Stjrnorna skall sluta skina nr ljus frdas tillbaka i den omvnda tiden. De skall ocks vara

osynliga inifrn den ihliga Jorden.

nr stjrnorna frlorar sitt ljus

(Koranen, LXXVII : 8 )

nglarna snds ned genom himlens grindar

Och den Dag d himlen och dess molntcke rivs upp och nglarna snds ned i vg efter vg

(Koran, XXV : 25)

12


13/20

Nr grindarna i Jordens inner himel ppnas, kommer en spektakulr syn att finnas till skdning.

Tusentals nglar skall stiga ner till Jorden fr att uppfylla sin uppgift p Domedagen.

Och den Dag skall komma d Vi stter bergen i rrelse och du fr se jordens yta bar [utan det som

har tckt den]; en Dag d Vi samlar in dem alla och inte lmnar ngon kvar.

(Koran, XVIII : 47)

Kollapsande universum skall slutligen bli frstrt i en gigantisk eldklot som fysikerna kallar fr

Big Crunch. Alla mnniskor, in till den sista, skall samlas innan den hr slutliga stunden.

nglarna av det stora nedstigandet skall utfra samling och frflyttning av mnniskor till det

bortom. Om ngon skulle lmnas kvar i sammandragande universumet, skulle han terg till

ingenting, eftersom tiden skulle fortstta frdas baklnges. Koranen bekrftar att ingen kommer

lmnas kvar:

s mste ven ni, mnniskor, g frn ett tillstnd till ett annat

(Koran, LXXXIV : 19)

I vr slutliga resa genom grindar som skall ppnas i Jordens inner-himlen r det mjligt att vi skall

passera mnga plan eller dimensioner.

Efter att vi lmnat universum, kommer vi samlas p en vldig sltt i en annan dimension, alla skall

komma dit frn sin tid och rum i historien, fr att se domen av sina grningar i gonen, och Jannahoch jahannam.

Nr skall Domedagen komma?

Man frgar dig om Yttersta stunden. Sg: Ingen utom Gud har kunskap om denna stund. Och

hur skall du kunna veta om inte den Yttersta stunden r nra!

(Koran, XXXIII : 63)

Och de ltsas nska att du skall skynda p straffet som redan skulle ha drabbat dem om inte Gud

hade utsatt en frist. Men det kommer med skerhet att drabba dem och det skall ske pltsligt, nr de

minst anar det.

(Koran, XXIX : 53)

Vid frsta gonkastet, kan det se ut som om - om vi visste med vilken hastighet universums

utvidgning hller p att saktas ner - d skulle vi kunna berkna tidpunkt fr brjan av Domedagen.Men, om tiden str i samband med utvidgning av rummet, d kan vi inte yttra oss om hur

13


14/20

utvidgningen av universum saktas ner. Det skulle vara samma som om man frskte mta bilens

hastighet med en klocka som r fst vid bilens hjul, s att tidens hastighet skulle bero p bilens

hastighet. Om bilen frdades med en lgre hastighet, skulle tiden ocks flyta saktare. Utvidgningens

hastighet skall alltid verka densamma.

Nr skall Domedagen komma?

Man frgar dig om Yttersta stunden. Sg: Ingen utom Gud har kunskap om denna stund. Och

hur skall du kunna veta om inte den Yttersta stunden r nra!

(Koran, XXXIII : 63)

Och de ltsas nska att du skall skynda p straffet som redan skulle ha drabbat dem om inte Gudhade utsatt en frist. Men det kommer med skerhet att drabba dem och det skall ske pltsligt, nr de

minst anar det.

(Koran, XXIX : 53)

Vid frsta gonkastet, kan det se ut som om - om vi visste med vilken hastighet universums

utvidgning hller p att saktas ner - d skulle vi kunna berkna tidpunkt fr brjan av Domedagen.

Men, om tiden str i samband med utvidgning av rummet, d kan vi inte yttra oss om hur

utvidgningen av universum saktas ner. Det skulle vara samma som om man frskte mta bilenshastighet med en klocka som r fst vid bilens hjul, s att tidens hastighet skulle bero p bilens

hastighet. Om bilen frdades med en lgre hastighet, skulle tiden ocks flyta saktare. Utvidgningens

hastighet skulle alltid verka densamma. Precis som utvidgningen av universum hller p att saktas

ner, hller vr tid och rrelse ocks p att saktas ner - drfr skall utvidgningens hastighet alltid se

samma ut (och kan inte mtas).

Till och med den mest utvecklade civilisationen i universum skulle alltid konstatera att universum

hller p att utvidgas med jmn hastighet sedan brjan. Paradoxalt, kan det till och med verka som

om utvidgningen i universums avlgsna delar r nnu snabbare, nr mtningar utfrs med vrnedsaktade tid. Tidens natur r sdan, att man inte kan begripa att den saktas ner. Allt detta betyder

naturligtvis att vi inte kan frutse nr Domedagen skall brja, och att den kan komma nr som helst.

Bara Gud, Som r oberoende av tiden, knner till nr Domedagen skall brja.

Vntan i gravarna p att Domedagen skall brja

Den Dag Han skall samla dem ter [kommer det att frefalla dem] som om deras liv p Jorden inte

hade varat mer n en timme av en dag, och de kommer att knna igen varandra. Frlorarna r de

som ansg att mtet med Gud var en lgn och som avvisade Guds vgledning.

14


15/20

(Koran, X : 45)

I Koranen jmfrs sjlen med medvetandet, och dden med tillstndet av smn. Nr dden en gng

kommer, skall vi inte lngre bli medvetna om hur tiden flyter, och nsta sak vi kommer se, skall

vara Domedagen.

Nr den Yttersta stunden r inne, skall de obotfrdiga frnekarna g ed p att deras liv p Jorden

inte varade mer n en timme; p detta stt lt de sig alltid vilseledas.

Men de som har ftt kunskap och tro skall sga: Ni har drjt till Uppstndelsens dag med att

bejaka Guds uppenbarelse. Detta r Uppstndelsens dag, men om den ville ni ingenting veta.

(Koran, XXX : 55, 56)

P Domedagen kommer akhiras och den Sanna trons (islams) verklighet st absolut klar fr alla. De

som frnekade Sanningen, fljde ondskan, gjorde illdd och dliga handlingar, skall d nska att de

aldrig ftts; men de kommer oundvikligen st fr svars fr sina handlingar.

Guds r herravldet ver himlarna och jorden, och den Dag d den Yttersta stunden nrmar sig

skall de som ville dra sanningen i Vra budskap i tvivelsmal, vara frlorade.

(Koran, XLV : 27)

Sammanfattning

Med 1900-talets enorma utveckling och framgng har mnniskan lmnat ver lsningen av alla vra

problem till teknologin och vetenskapen. I en mnniska, frblindad av teknologins frmga att

producera snabba resultat, har tro p Allah frsvagats. Vra aktiviteter frminskades till strvanden

efter jordliga framgngar, trots att vi skulle bli mycket bttre mnniskorom vr tro i Allah var

starkare och om vi fruktade ansvaret fr vra handlingar p Domedagen. Vi kan se fljd av

saknaden av dessa vrden i moraliskt frfall i mnskliga samhllen vrlden ver.

Allah snde vgledning till mnniskor enligt historiska omstndigheter som de levde i. UnderPharaos styre var magi en populr underhllning. Drfr var Musa (Guds frid vare med honom)

snd med Allahs under, och vann ver hovets magiker. Under Isa (Guds frid vare med honom) tid

p jorden, var mnniskor djupt intrasslade i magi, och Isas liv var fullt med olika mirakler. Nr

Profeten Muhammed (Guds frid och vlsignelser vare med honom) levde, hade arabiskt sprk och

poesi ntt sin hjdpunkt - drfr blev Koranen med sitt klara budskap uppenbarad i den vackraste

sprkstilen, utan sin like (som ingen annan mnniska tidigare eller senare kunnat hrma).

Koranen r Allahs under och vgledning fr all framtid, och det r drfr lmpligt att tro att den r

klla fr de mest spnnande vetenskapliga upptckter. Vetenskapen, med Koranens hjlp, kan

15


16/20

upptcka det som religionen alltid hade sttt fr: att uppstndelse frn graven kommer utan tvekan

att ske.

Det finns mnga teorier om universums framtid. Trots vr stora vetenskapliga kunskap, kan

vetenskapsmn inte bestmma vilken av dessa teorier som r korrekt. Tron att universum har ettsyfte och tron p kunskap som r skriven i Koranen, kan vara bsta vgledningen i vrt skande

efter sanningen. Jag hoppas att muslimer kommer ha ledande roll i sdana vetenskapliga upptckter.

Mnga av Koranverserna beskriver Domedagen. Vi lever i ett universum som hller p att

expandera sedan sin tillkomst, fr billioner r sedan. Bde universums tillkomst genom Big Bang

och dess utvidgning r beskrivna i Koranen. Vetenskapsmn vet inte om utvidgningen kommer att

fortstta i all ondlighet, eller om universum kommer endag brja att dra ihop sig. Koranverserna

antyder att universum inte kommer att utvidgas i all evighet, och att Domedagen skall brja nr

universum brjar dra ihop sig. Det verkar som om tiden och gravitationen skall bli omvnda nrsammandragningen av universum brjar. Tidsomkastningen (inversionen) skall leda till mnniskors

uppstndelse frn graven. I den baklngesutvecklande tids verklighet kommer vi st infr alla vra

handlingar, goda som onda, som vi hade begtt under vr liv p jorden. Omkastning av gravitation

skall frorsaka en enorm, slutlig jordbvning, som det str i Koranen. Detta skall ven ha fr fljd

att Jorden genomgr inversion, och blir till en gigantisk, tom sfr, med himmel i sitt centrum. Denna

omkastade gravitation, riktad mot Jordens inre himmel i dess centrum, skall ha sugande effekt

gentemot rymden. Rummet i inre himmel skall bokstavligt talat bli snderriven, och drmed skall

ppningar eller portar i himmelen mot hgre dimensioner, bortom detta universum, skapas. Genom

dessa ppningar skall vi frflyttas frn det kollapsande universum.

Alla skall frflyttas frn det kollapsande universumet fr att undvika effekten av tidsinversionen

som annars skulle leda till att vi tervnde till ingenting, innan vi blev till i mors mage. I den hgra

dimensionen kommer alla mnniskor, frn alla tider och platser i historien, bli samlade fr att mta

sitt de, rkningen av sina handlingar, och slutliga Jannah eller jahannam.

Det r vrt att nmna att Yaum-ul-kiyama r en universell hndelse och skall hnda i varje

himlakropp i universum. Inga krig, atombomber, kollision med kometer eller meteorer kommer leda

till yaum-ul-kiyama.

Det r klart skrivet i Koranen att tiden fr brjan av Domedagen aldrig kommer att bli avsljad fr

mnniskor, och att den kan ske nr som helst. Vi br vara medvetna om att Domedagen r mycket

nra var och en av oss, eftersom nr vi dtt, kommer vi inte att ha knsla fr tids frlopp.

Nr du, mnniska, ligger p ditt yttersta, skall ddskampen hjlpa dig att se sanningen i hela dess

klarhet, och allt det som du ville skjuta ifrn dig.

Och nr det blses i basunen, r den Dag inne som Vi har varnat er fr.

(Koran, L : 19-20)

16


17/20

Nr vi gr genom vr vardag, br vi vara medvetna att varje steg vi gr skrivs ned i tiden. Om vi

sjlva inte ser till att skydda oss mot det onda vi kan beg (dligt uppfrande) d riskerar vi att,

frutom det bittra straffet, bli ven offentligt frnedrade p Domedagen, nr vrt livs film brjar

spelas upp. Tidsinversion skall avslja alla vra hemligheter.

Jag hoppas att denna artikel (serie av artiklar p bloggen - anm. Hanumica) kommer att vara klla

fr varning och uppmuntran till de troende. De kommer att inse att Yaum-ul-kiyama, Domedagen r

ett vetenskapligt och mattematiskt faktum, vilket alla vi mste uppleva; samt att vra handlingar i

denna vrld r det som bestmmer vrt de och vr framtid i det eviga livet. Givetvis och utan

tvekan, tillhr all kunskap om Domedagen endast Allah, Skaparen och Upprtthllaren av allting.

Frfattare: Dr. Mohammad Humayoun Khan. Illinois USA

Boken som behandlar samma mne, Resurrection of Mankind Through theReversal of Time,kan kpas p www.amazon.com och p www.islamcity.com

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Artikelserien om Domedagens fysik avslutas hr. Jag avslutar med att bifoga ett citat om det vi

kallar religis uppfattning, av Muhammed Asad, som sger mycket om frmgan eller gvan att

kunna se och knna igen Guds tecken:

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

M. ASAD OM VERKLIGHETSUPPFATTNING OCH LIVETS ENHET

Bismillah.

Efter artikelserien om Domedagens fysik, knner jag att jag br dela med er ett citat ur M. Asads

bok Islam vid skiljevgen. Du kan lsa mer om Muhammed Asad i ett tidigare inlgg p bloggen,

Hur Leopold Weiss blev Muhammed Asad och vilka lrdomar kan vi ta, inshaAllah, som

hittas under lnken: http://www.turban.se/?p=70

Det vi kallarreligis instllningr, s klart, efterdyning av mnniskans intellektuella och

biologiska konstitution. Mnniskan kan inte sjlv frklara livets, fdelsens och ddens hemlighet,

ondlighetens och evighetens hemlighet. Hennes resonemang tar slut vid overkomliga vggar. Hon

kan drfr gra endast en av tv saker.

Den ena r att avst frn alla frsk att frst livet som en sammantagen enhet. I det fallet frlitar

sig hon p bevis frn yttre erfarenhet och begrnsar sina slutsatser till den sfren. P s stt kommer

hon att kunna frst livets olika isolerade fragment, med frstelsen som vxer mer eller mindre

snabbt, i takt med kning av mnniskans kunskap om Naturen, men den kunskapen skall alltid

17
http://www.amazon.com/http://www.islamcity.com/http://www.turban.se/?p=70http://www.islamcity.com/http://www.turban.se/?p=70http://www.amazon.com/


18/20

frbli bara fragmentarisk - frstelse av sjlva helheten skall alltid stanna utanfr

mnniskofrstndets metodologiska ekvationer. Det r naturvetenskapens vg.

Andra mjligheten som kan existera parallellt med den vetenskapliga r religionens vg. Den

leder mnniskan, med hjlp av inre, frmst intuitiva erfarenhet, till att acceptera enhetlig frklaringav livet, under antagandet att Den Hgsta Kreativa Makten finns och att Den Makten styr hela

universum enligt en meningsfull plan bortom mnniskans uppfattningsfrmga och hennes frstnd.

Som jag sade detta koncept utesluter inte att mnniskan undersker fakta och livets fragment som

erbjuder sig till yttre beskdning.

Det finns en inherent antagonism mellan den yttre (vetenskapliga) och den inre (religisa)

perceptionen. Den senare r i sjlva verket den enda spekulativa mjlighet till att frst livet som

enhetlighet av varelsen och drivkraften, eller med andra ord, som en vlbalanserad, harmonisk

enhet. Uttrycket harmonisk, fast ofta missbrukat, r exceptionellt viktigt, eftersom det implicerarmotsvarande frhllande i mnniskan sjlv.Den religisa mnniskan vet att allt som hnder henne

och inom henne aldrig kan vara resultat av ett blint spel mellan krafter som varken har medvetande

eller syfte; hon tror att hon r bara resultat av Guds medvetna vilja och, drmed, utgr en organisk

enhet med universella planen. P s stt kan mnniskan lsa den bittra antagonismen mellan sitt

mnskliga jag och den objektiva vrld av fakta och freteelser som kallas Naturen. Mnniskan,

med sin sjls alla invecklade mekanismer, med alla sina nskningar och sin rdsla, sina knslor och

sin spekulativa ovisshet, stlls infr Naturen, dr godhet och grymhet, trygghet och faror blandas p

ett frunderligt och ofrklarligt stt, helt olikt strukturen och metoden i hennes frstnd. Ren

intellektuell filosofi eller experimentell vetenskap har aldrig kunnat lsa den konflikten. Det r justhr religionen har sin plats.

I ljuset av religionens erfarenheter och iakttagelser kommer mnskliga sjlvmedvetna jag och

stumma, till synes oansvariga Naturen i en andlig harmoni eftersom bgge, mnniskans individuella

medvetande ochNaturen som omringar henne och r inom henne, r bara koordinater, fast olika;

bgge r manifestation av En och samma Kreativa Vilja. Religion ger mnniskan en oerhrd nytta i

insikten att hon r - och aldrig upphr vara det en vlplanerad enhet i Skapelsens eviga rrelse, en

bestmd del i universella dets ondliga organism. Psykologisk konsekvens av detta koncept r en

djup knsla av andlig trygghet den balans mellan hopp och rdsla som skiljer den positivtreligisa mnniskan, oavsett vilken hans religion r, frn den ickereligisa.

Detta grundantagande r gemensamt fr alla vrldsreligioner, oavsett deras olika doktriner.

Gemensamt har de ven den etiska kallelsen till mnniskan att verlmna sig till Guds uppenbara

Vilja. Men det r bara Islam, och endast Islam, som fortstter vidare frn denna teoretiska frklaring

och rd. Den lr oss inte bara att hela livet i sin innersta natur r enhetligt eftersom det

hrstammar frn Guds Enighet utan den ocks visar praktiska vgen som varje individ kan

frverkliga inom grnser fr sitt individuella jordliga liv; homogenitet av Idn och Verkan i bde

sitt vsen och sitt medvetande.

18


19/20

Fr att uppn det hgsta syfte med livet mste mnniskan i Islam inte avst frn vrlden, inga

strnga krav finns fr att hemliga drren till andlig rensning skall ppnas, det krvs inga

ptryckningar p frnuftet att acceptera ofrsteliga dogmer fr att uppn frlsning. Sdana krav r

helt frmmande i Islam eftersom den varken r en mystisk doktrin eller filosofi. Islam r helt enkelt

levnadsstt i harmoni med naturlagar, som Gud pbjudit till Sin Skapelse; dess hgsta landvinningr den fullstndiga koordinationen mellan andliga och materiella aspekter i mnniskans existens. I

Islams troslra r dessa tv aspekter inte bara frsonade med varandra, i meningen att det inte

finns kvar ngon inherent konflikt mellan mnniskans kroppsliga och hennes etiska vsen, utan det

insisteras p det faktum att livets naturliga grund baseras p deras koexistens och oskiljaktighet i

verkligheten.

Den r, tror jag, anledning till denspecifika formen av bnen i Islam, dr andlig koncentration och

vissa kroppsliga rrelser r koordinerade. Islams fientliga kritiker vljer ofta detta stt att be i Islam

som bevis fr att Islam r en religion av formalism och yttre manifestationer nr i sjlva verketmnniskor frn andra religioner, som r vana att klart separera det andliga frn det kroppsliga

p nstan samma stt som mjlkbud separerar grdde frn mjlk, har svrt att frst att i Islams

nringsrika mjlk koexisterar och yttrar sig samtidigt bda dessa bestndsdelar, fast

innehllsmssigt olika. Med andra ord: bnen i Islam bestr av mental koncentration och

kroppens rrelser, eftersom sjlva livet bestr av det sjlsliga och det materiella och eftersom vi

frvntas nrma oss Gud med alla vra frmgor i sin helhet, som Han sknkt oss.

Vidare illustration av denna instllning ser vi i ritualen av tawwaf, ceremoniell kretslopp kring

Kaba i Mekka. Den som trder in i Mekka har fr en strng plikt att sju gnger g omkring Kaba,och plikten att hlla sig till den bestmmelsen r en av de tre viktigaste punkter i pilgrimsfrden, s

vi kan med all rtta frga oss: vad r syftet med denna handling? r det ndvndigt att uttrycka sin

fromhet p ett s formellt stt? Svaret r helt uppenbart. Om vi kretsar omkring ett freml, utrner

vi drmed fremlet som mittpunkten av vr handling.Kaba, mot vilken varje muslim vnder sitt

ansikte under bnen,symboliserarGuds Enighet. Pilgrims kroppsliga rrelser vid tawwaf

symboliseraraktiviteter i mnniskolivet. Tawwaf, drmed, inkluderar inte bara vra fromma

tankar, utan ven vrt praktiska liv, vra handlingar och strvanden mste ha iden om Gud och

Hans Enighet som sin mittpunkt precis som det str i Quranen:

Jag har skapat de osynliga vsendena och mnniskorna endast fr att de skall [knna Mig och]

dyrka Mig.

(Quran, LI : 56)

Begreppet dyrka i Islam skiljer sig drfr frn begreppets innebrd i alla andra religioner. Hr r

det inte begrnsat till rentav fromma handlingar, t.ex. bnen eller fastan, utan breder ut sig ver

mnniskans hela praktiska liv. Om meningen med livet som helhet br vara att dyrka Gud,

d mste vi ndvndigt anse detta liv, i alla dess aspekter sammantaget, vara ett komplextmoraliskt ansvar. Alla vra aktiviteter, till och med dem till synes mest triviala, mste vi drfr

19


20/20

utfra som en handling av dyrkan, dvs. utfra dem medvetet som ngot som utgr en del i Guds

universella Plan. Sdant lge r fr en genomsnittligt begvad mnniska en avlgsen ideal: men r

inte religionens syfte att frverkliga ideal?

Islams stndpunkt i denna frga r klar. Den lr oss frst, att kontinuerlig dyrkan av Gud i livetsalla allehanda aktiviteter r just livets meningoch sedan, att det frblir omjligt att uppn detta

ml s lnge vi delar vra liv i tv delar, en andlig och annan materiell: de mste vara

sammanfltade i en harmonisk helhet i vrt medvetande och i vra handlingar. Vrt begrepp av

Guds Enhet mste avspeglas i vra strvanden efter att koordinera ochena olika aspekter i vra

liv.

domedagens fysik

Documents