DIGITAL KULTUR OCH DIGITALA ARKIV

Historiaämnet vid Åbo Akademi17 och 24.4.2015

http://otal.umd.edu/~mgk/tads/

ARKIVEN I DEN DIGITALA VÄRLDEN 17.41. Från stentavla till digital kultur2. Informationen i webbens värld3. Digitala kulturens utmaningar för arkiven

DIGITALA ARKIV OCH PROFESSIONEN 23.44. Vad är digitala arkiv?5. Archives 2.06. Det digitala forskningsmaterialet

Vad är arkiv? Några centrala begrepp

• Arkiv: lokal, myndighet/organisation/privatperson som har arkiv eller ett bestånd av arkivhandlingar.

• Arkivsamling: helhet av arkivhandlingar som tillkommit t.ex. inom ett insamlingsprojekt.

• Arkivbildare: som skapar arkiv, ett arkivbestånd.• I digitala världen med elektroniska handlingar inte så klar

definition. Elektroniska handlingar kan bestå av information från flera olika arkivbildare (t.ex. databaser).

• Arkivmaterial: allt det som förvaras t.ex. i ett arkivmagasin (både arkiv och samlingar).

ARKIVETS TRE GRUNDPELARE TA TILLVARA HANTERA TILLGÄNGLIGGÖRA

1. Från stentavla till digital kultur.Informationslagring i 5000 år

Stentavla från Phaistos, Kreta ca 1 500 fr.kr.

Lertavla med kilskrift3 200 fr. tid.r. - 100 eft.

Papyrus 2 000 fr. tid.r. -1 000 eft. tid.r.

Pergament medeltiden

Lumppapper 1500 -1850Papper 100 eft. tid.r.Industriellt tillverkatcellulosapapper 1850 -

Diskett och CD 1980 -

Datastickor, hård-skivor, servrar, moln

Lagringsmedias hållbarhet

● Sten- och lertavla, mer än 5 000 år● Papper, 20 – 1 000 år (beroende på framst.)● Mikrofilm, 50 – 500 år● Magnetisk förvaring (videoband), 2 – 20 år● Optisk förvaring (CD, DVD), 10 – 100 år● LTO-band, ? år = migrering efter 20 år?● Datastickor, externa hårdskivor, servrar, moln?

Informationslagring före datorer

Hålkortsmaskiner- Mekanisk eller elektromekanisk föregångare till datorn. 1800-t.- De första hålkortsmaskinerna i Finland 1922 till Statistikcentralen. - De var i bruk i alla stora företag. - IBM (International Business Machines Corporation) behärskade marknaden.

”Elektronisk databehandlings-maskin”, Postbanken Ensi 1958

Modell 1981

2010”Datorn hör idag till arbetsredskapen vid traditionsarkiven”.SLS Arkiv 16/1987

En dator (tidigare även datamaskin) är en maskin som kan bearbeta dataoch utföra beräkningr automatiskt och på ett mycket effektivare sätt än vad en människa kan göra manuellt.

En ensam smurf

Ett nätverk av smurfar

2. Informationen i webbens världHur information produceras, tas tillvara, lagras och förmedlas.

Web 1.0 - dela information till mottagaren, - enkla, statiska hemsidor, informationen uppdateras sakta- besökaren kan ladda ned men inte bidra med information,- växelverkan mellan datorn och användaren minimal- besökaren möter inte andra, den sociala gemenskapen saknas

Web 2.0 eller sociala medier

● Skapa information● Dela information● Delta● Samarbeta● Lyssna● Påverka● Möta nya vänner● Köpa och sälja● Interaktivitet

Web 2.0 handlar mycket om att nätverka. Det är en social förändring inte så mycket en teknisk

Web 3.0 eller semantiska webben- datorer, databaser som kommunicerar med varandra- databaserna strukturerade så att data kan sökas överallt

- Länkad data- Strukturerad data- Metadata- Databaser

Informationsmängden i världen● Informationstekniken expanderat kraftigt sedan 1990-talet● Trenden tydlig: processhastigheten ökar, datalagring och

bredbandsanslutning fortsätter utvecklas i oförminskad takt● Totala informationsmängden i världen beräknas öka från tolv

miljarder gigabyte 1999 till 57 miljarder gigabyte år 2003.● Internet är ett av de snabbast växande medierna i världen, 7,3

miljoner nya webbsidor skapas varje dag.● Experter förutspår: 2005 fördubblades den digitala

informationsmängden i världen varje100 dag, 2007 varje elfte månad, 2010 varje elfte timme 2010 o.s.v.

● Mängd och information som skapas och kopieras ökar 2010 till 988 miljarder gigabyte eller 988 exabyte.

Källa: http://www.europeanideasnetwork.com/files/2025_sv.pdf, Framtida utmaningar för EU.

Informationsmängden i världen● Informationsmängden fördelat på jordens befolkning är det 45

gigabyte/individ.● Första gången den totala storleken av digitalt innehåll går utöver den

totala lagringskapaciteten. Endast hälften av den digitala världen kommer att lagras.

● Ökade tillväxten uppstått på grund av ökade efterfråga på digital-tv och kameror, som är beroende av digital lagring. Bilder och video har den största insatsen för digital lagring

● Finns mer än en miljard digitala kameror och kameratelefoner världen.

● Bara 10 procent av kameror arbetar på reguljär filmKälla: http://translate.google.fi/translate?hl=sv&langpair=en|sv&u=http://www.infoniac.com/hi-tech/

3. Digitala kulturens utmaningar för arkiven● Datateknisk utveckling, nya apparater, program kräver nya varje

tredje år?

● Hur ska nya format och standarder tas i beaktande, migration påverkar lösningar för långtidsförvaring?

● Den kraftigt ökade informationsmängden: vad skall sparas, hur mycket och på vilket sätt? Långtidsförvaring av digitalt material?

● De sociala medierna: hur ska informationen samlas in, förvaras?

● Vad är forskningens behov? Vad behöver forskarna i framtiden?

● Hurudana användargränssnitt behövs för material ut på nätet?

● Räcker förvaringskapaciteten till, vad är kostnaderna?

● Vilken beredskap och skolning behöver arkivarierna idag, i framtiden, t.ex. informationsförvaltning?

Framtidslösningar för det digitala materialet

Nationella digitala biblioteket

- undervisningsministeriet leder projektet och tillsatt en uppföljningsgrupp (NB, RA, MV m.fl.),

- 3 sektioner: tillgänglighet, teknik, långtids-förvaring (PAS),

- öka tillgängligheten av arkivens, museernas och bibliotekens material,

- säkerställa långtidsförvaringen av digitalt material, det digitala kulturarvet, för forskning och allmänna ändamål.

Gemensam sökportal FINNA

Bibliotek Arkiv Museer

Långtidsförvaring, metadata

Skannatmaterial

Digitalborn

http://www.kdk.fi/sv/

https://www.finna.fi/?lng=sv

http://www.europeana.eu/portal/

Svenska litteratursällskapets arkiv

http://www.sls.fi/sv