arkiv 100 energisysteminledning
DESCRIPTION
https://www.uponor.se/~/media/countryspecific/sweden-infra/download-center/current/infrastructure_solutions/teknisk-handbok-inf/arkiv/arkiv_100-energisysteminledning.pdf?version=2TRANSCRIPT
U P O N O R I N F R A S T R U K T U RU P O N O R E N E R G I S Y S T E M
04 | 200952002
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 3
10.1 Markvärmesystem – Inledning
Villasystem och borrhålslager
Uponors breda produktprogram för berg-,
jord- och sjövärmesystem täcker de fl esta
behoven för värmepumpsanläggningar
från installationen i enfamiljsvillan till
stora borrhålslager för offentliga och
kommersiella byggnader.
Marken – en betydelsefull
energikälla
Värme som tas ur marken och förädlas
med hjälp av värmepump står idag för ca
10 % av uppvärmningen till våra bostäder
och lokaler. De markbundna energisyste-
men har funnits sedan slutet av 70-talet
och bildar idag en egen energisektor.
Miljövinsterna är stora och en fortsatt
användning kommer att markant att
minska utsläppen av koldioxid och andra
miljöbelastande gaser.
Marken som förnyelsebar energikälla
Vinterns kyla och sommarens stekande
sol gör att markens yttemperatur svänger
kraftigt över året. Mot djupet blir emel-
lertid temperaturdifferensen allt mindre
och på ca 10 meters djup är den nästan
helt konstant året runt. Här är tempera-
turen ungefär likvärdig med de sista årens
medeltemperatur i lufthavet, vilket med-
för ca 9° i söder och 2° som lägst i norr.
Denna lågvärdiga värme består av passivt
lagrad solvärme och är således en genuint
förnyelsebar värmekälla eftersom ett ut-
tag under vintern medför en ny tillförsel
under sommaren. Varje m3 av underjorden
innehåller i genomsnitt ca 0,5 kWh per
grads temperatursänkning.
Det populäraste markvärmesystemet är
bergvärmebrunnen. Denna består av en
slangförsedd “borra“ oftast 100-200 m
djup. I slangen cirkuleras vatten blandat
med Etanol vilket fungerar som värme-
bärare. Genom att låta ingående slang till
borrhålet ha lägre temperatur än berget
fås värme att strömma mot slangen och
värma upp vätskan. Denna värme förädlas
sedan i en värmepump till lämplig nivå
för uppvärmning, oftast 45-50 °C.
Ytjordvärme, som är det näst vanligaste
systemet, fungerar på likartat sätt, men i
detta fall läggs slangsystemet horisontellt
någon meter under markytan.
4 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Borrhålslager och frikyla på stark
frammarsch
En variant av bergvärme är de s.k. borr-
hålslagren. Dessa består av ett knippe
slangförsedda borrhål som fungerar som
värmeväxlare mot berget. Det fi ffi ga med
dessa system är att de förutom värmeut-
tag även används för uttag av kyla, något
vi får allt mer behov av, främst i offentliga
miljöer.
Det vanligaste systemet går ut på att
utvinna värme vintertid och samtidigt
kyla ned berget till nära nog nollgradig
temperatur. När sedan kylsäsongen börjar
någon gång i maj hämtas kylan hem igen
som frikyla varvid berget gradvis
återuppvärms och blir en förstärkt
värmekälla påkommande vinter.
Genom sin storskalighet och det faktum
att energin används två gånger per år,
som värmekälla på vintern och som frikyla
på sommaren, uppvisar dessa system
oftast en hög verkningsgrad med en
energifaktor som oftast ligger mellan 4
och 5 (bergvärme och ytjordvärme ligger
runt 3).
Betydande miljövinster
Görs det grova antagandet att 15 TWh
naturvärme ersätter eldningsolja sparas ca
1,5 miljon m3 per år. Omräknat till utsläpp
av koldioxid blir det ungefär 3,45
miljoner ton av vårt totala utsläpp på ca
65. Detta motsvarar ca 5,5 %.
På kylsidan kan bara grova överslag
göras. Utgår man från de anläggningar
som omnämnts ovan som levererar
komfortkyla till offentliga byggnader och
fjärrkylanät, fås en elbesparing av i stor-
leksordningen 60 GWh. I denna beräk-
ning har uppskattats att medeleffekten
på borrhålslagren är 150 kW och 2 500
kW på akviferlagren. Vidare har antagits
att frikylan produceras vid effektfaktorn
20. Med svensk elmix blir besparingen
omräknat i koldioxid marginell, men om
man tillämpar europeisk elmix, som till
53 % baseras på fossila bränslen blir
utsläppsminskningen ca 10 000 ton/år.
Källor: Ny Teknik - Dokument Geotec-
Olof Andersson – november 2004, Energi
och Miljö – augusti 2007.
Godkännanden
Uponors värmekollektorer är typgod-
kända av Swedcert enligt typgodkännan-
debevis 0547. Dokumentation kan laddas
ner från www.uponor.se
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 5
Märkning
PRESSURE PIPE EN 12201 PE80 40 x 2,4 PN 8 SDR 17
➄ 14 11 2005 METERMÄRKNING BRUKAS ENBART FÖR BERGVÄRME
PRESSURE PIPE EN 12201 PE80 40 x 2,4 PN 8 SDR 17
➄ 14 11 2005 METERMÄRKNING
Pressure PE80 40 x 2,4 PN 8 SDR 17
Tillverkare Användning:
tryck
Material:polyeten
Dimension och minsta godstjocklek
Tryckklass Förhållande
EN 12201 ➄ 13 2007 1234 m
Nordic Poly Mark Produkt- standard
Dricksvatten- godkännande
Produktionsenhet➄ = Fristad
Produktionstidspunktvecka/år
Meter-märkning
Bergvärme
Ytjordvärme
6 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Dimensionering
Brunnsdjupet anpassas till energibehovet.
En tumregel är en utvunnen värmeeffekt
i värmepumpen av 50 W/meter borrhål.
Det är det aktiva djupet som är viktigt
(aktivt djup är från den nivå det står vat-
ten i hålet och ner till botten). Brunnen
skall kunna leverera den energimängd
som krävs för installationen och får inte
vara för grund. Finns det planer för ut-
byggnad av husets uppvärmda ytor skall
brunnen dimensioneras därefter.
Vid fl era borrhål (tex grannfastighet) är
rekommenderat avstånd mellan hål minst
20 meter. Mindre avstånd kan kompense-
ras med djupare borrhål.
Värmepumpstillverkaren har dimensione-
ringsprogram för sitt eget märke. Svenska
värmepumpsföreningen – SVEP har tagit
fram ett märkesoberoende program som
kan användas för jämförelse.
Bergvärmekollektor
Aktivt borrdjup
Höjden på grundvattenpelaren i borrhålet
utgör det aktiva borrdjupet. Det är inom
det aktiva borrdjupet som värmeutbytet
sker. Vid upphandlingen bör man se
till att offerten avser kostnad för aktivt
borrdjup.
Borrhål
Totaltborr-djup
Aktivtborr-djup
Borrsko
Tätning mel-lan foderrör och fast berg
Foderrörmin 2 mi fast berg
Grund-vattennivå
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 7
Installation
1. Före entreprenaden
Installatören ska förvissa sig om
att erfoderliga tillstånd för utförandet
fi nns. Råder osäkerhet ska kommunen
och/eller annan ansvarig myndighet
kontaktas för att verifi era att tillstånd
fi nns till det specifi ka projektet. Brun-
nen bör placeras så att dess eventuella
del som fi nns ovan jord i möjligaste
mån skyddas från oavsiktliga
skador (påkörning o. dyl). Avståndet
till husvägg bör normalt överstiga 4 m.
Utmärkning av ledningar ska vara
utfört. Vid placering av köldbärar-
slingorna ska hänsyn tas så att risken
minimeras för att skada befi ntliga led-
ningar såväl mekaniskt som termiskt.
Upprätta en karta, så eventuella framtida
grävningar kan utföras utan att an-
läggningen skadas. Provtryckning av
kollektorer skall utföras före installation.
2. Kollektorsättning i energibrunn
Ta hänsyn för avstånd till grund-
vattenytan. Montering av fylld koll-
ektor i torrt borrhål eller i borrhål
med stort avstånd till grundvattenytan
ska utföras utan att tryckklassen för
kollektorn överskrids. I dessa fall ska
borrhålet fyllas med vatten till en
lämplig nivå innan kollektorsättning får
ske. Används slangsättningsutrustning
med matningsfunktion ska stor
hänsyn tas så att kollektorn inte
skadas.
Uppvärmnings-system
Tappvarm-vatten
Förångare
Kondensor
Jordlager
Berggrund
Värmekälla - berggrund
30 -200 m
8 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Vid anslutning av den markförlagda
kollektorn till energibrunnskollektorn
ska schaktmassor runt foderröret
komprimeras för att minimera risk för
brott på kollektorrören.
Kringfyllningen ska säkra att röret får
tillräckligt stöd och att alla belastningar
kan överföras utan skadliga punkt-
belastningar. Kringfyllning ska utföras
inom ledningsgravens hela bredd och
upp till 0,15 m över översta rörled-
ningens hjässa. Fyllning ska utföras
med jord av homogen struktur och
utan lokala anhopningar av sten.
Fyllningsmaterialet ska ha största
kornstorlek 16 mm. Innehållet av
korn mellan 8 till 16 mm får högst
vara 10 %. Fruset material ska
inte användas. Med hänsyn till frysning
runt kollektorn ska tjälfarligt material
inte användas.
3. Markförlag kollektor
Läggningsavståndet och läggnings-
djupet påverkar energimängden som
kan tillgodogöras ur marken. Värme-
pumptillverkarens rekommendationer
ska följas angående minsta läggnings-
avstånd och läggningsdjup.
Minsta schaktdjup är 500 mm och om
schaktning inte är möjlig till detta djup
ska rören skyddas extra mot eventu-
ella yttre mekaniska skador till exempel
genom att använda Uponors isolerade
PE-rör med skyddsmantel.
Kollektorrör ska invid yttervägg
(minimum 2 m) isoleras på sådant sätt
att tjälskador förhindras. Detta gäller
oavsett mark, berg eller sjövärme.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 9
4. Bottenvikt på bergvärmekollektor
För att säkerställa att kollektorn lätt
kan föras ner i brunnen och inte
skadas vid installation ska botten-
vikten vara dimensionerad så att
en nedåtriktad kraft från bottenvikten
fi nns under hela kollektorsättningen.
I normalfallet används
1st Uponors pilotvikt PE för kollek-
torer upp till 150 m kollektorlängd.
För längre kollektorer används serie-
kopplade pilotvikter eller Uponors
gjutjärnsvikt. I samtliga fall ska skydd
av returböjen säkerställas via Uponors
pilotvikt, returböjsskydd eller gjutjärns-
vikt så att den inte kan skadas mot
borrhålets väggar eller botten.
5. Borrtopp
Uponors expanderlock förankras i
foderröret genom att skruva ihop
de fyra bultarna så att gummiskivan
sluter tätt mot insidan på foderröret.
Vid rätt montage klarar locket ett inre
och ett yttre tryck om minst 0,5 bar
vilket förhindrar ytvatten och/eller att
jord tränger in i brunnen samt sluter
tätt mot upptryckande (artesiskt)
vatten.
Returböjsskydd. För uträtning av berg-
värmekollektorns nederdel samt skydd
mot eventuell skrapning mot borr-
hålsvägg. Längd 0,6 m.
Rund Pilotvikt PE 10,5 kg
Gjutjärnsvik 8,5 kg
10 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
7. Väggskylt
Sätt upp Uponors väggskylt för att
markera brunnens läge. Gör eventuellt
en slangkarta om längre dragningar av
markförlagd kollektor har gjorts.
Systemet ska provtryckas efter instal-
lation.
6. Inspektion och avluftning
Finns det behov av inspektion och/
eller avluftning av kollektorn monteras
Uponors anläggningsrör 315 med
tillhörande snäpplock över borrtoppen.
Skär ut slits i röret för de markför -
lagda kollektorerna inte ska utsättas
för punktbelastning från rörets
kant. Använd Uponors elsvetsvinkel
med avluftningsnippel när det fi nns
behov för avluftning.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 11
Jordvärmekollektor
Dimensionering
Slanglängden är helt avgörande för
funktionen. En tumregel är en utvunnen
värmeeffekt i värmepumpen av 15-25
W/meter slang. Om dimensioneringen är
korrekt påverkas verkningsgraden inte av,
var i landet anläggningen fi nns.
Dimensioneringen påverkas av jordtyp
och vattenhalt. Ex: En jord med hög
vattenhalt ger större värmeutbyte än en
torr jord. Med korrekt dimensionerad
kollektor (slanglängd) påverkas inte växt-
ligheten efter vintern, man kan generellt
säga att det är bättre med en något för
lång kollektor än en något för kort.
Värmepumpstillverkaren har dimensione-
ringsprogram för sitt eget märke. Svenska
värmepumpsföreningen – SVEP har tagit
fram ett märkesoberoende program som
kan användas för jämförelse.
Uppvärmnings-system
Slang för värme-upptagning (kollektor)Förläggs på mellan 0,9till 1,5 meter djup, beroende på husets geografi ska läge
Tappvarm-vatten
Isolering
min2 m
ca 1,5 m
Slang för värmeupptagning (kollektor)
Ångtätisolering
Plastband för markering
Kollektorslang
Skyddsfyllning med stenfri sand/jord ca 20 cm runt om.
Ofta görs en märkning med plastband nere i jorden på ungefär halva djupet. om möjligt placeras slangen där störningarna blir minst, exempelvis i utkanten av gräsmattan.
Förläggnings-djup0,9 - 1,5 m
Förångare
Kondensor
12 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Installation
1. Före entreprenaden
Före entreprenaden ska installatö-
ren förvissa sig om att erforderliga
tillstånd för utförandet fi nns. Utmärk
ning av ledningar ska vara utfört.
Vid placering av kollektorn ska hänsyn
tas så att risken minimeras för att
skada befi ntliga ledningar såväl
mekaniskt som termiskt.
Upprätta en karta, så eventuella
framtida grävningar kan utföras utan
att anläggningen skadas. Provrtryck-
ning av kollektorer ska utföras före
installation.
2. Förläggning
Värmepumptillverkarens rekommenda-
tioner ska följas angående minsta
läggningsavstånd och läggningsdjup.
Slingorna kan förläggas på 0,9–1,5 m
djup, vanligast är 0,9–1,2 m. Ju längre
norrut desto djupare förläggning. Ett
normalt centrumavstånd mellan
slingorna är ca 1,5 meter. Avståndet
får aldrig understiga 1,5 m, efter-
som ett för litet avstånd kan ge pro-
blem med markfrysning, och tjälskador.
För ett normalstort hus krävs en total
slanglängd om 300–500 meter, vilket
innebär att upp till 750 m2 behöver
bearbetas. Slangen bör inte placeras
närmare huset än två meter. Det är
också viktigt att isolera slangen där den
går in till värmepumpen i huset och
om den passerar nära vatten- och
avloppsledningar. Det skall vara en
isolering som sträcker sig 2 m utanför
huset.
Vid schaktning ska kringfyllning
av kollektorn utföras inom lednings-
gravens hela bredd och upp till 0,15 m
över översta rörledningens hjässa. Fyll-
ning ska utföras med jord av homo-
gen struktur och utan lokala anhop-
ningar av sten. Fyllningsmaterialet ska
ha största kornstorlek 16 mm. Inne-
hållet av korn mellan 8 till 16 mm
får vara högst 10 %. Fruset material
ska inte användas. Med hänsyn till
frysning runt kollektorn ska inte
tjälfarligt material användas.
Vid plöjning ska förplog användas för
att stenar och annat olämpligt material
ska kunna avlägsnas innan kollektorn
förs ner med hjälp av plog utrustad
med nedmatningsrör.
Systemet ska provtryckas efter
installation.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 13
Sjövärmekollektorer
Dimensionering
Systemet dimensioneras så att isbildning
ej kan uppstå på kollektorn. Vid isbildning
riskerar man att slangen fl yter upp.
Förångare
Kondensor
Tappvarm-vatten
Genom att förlägga rören med korrekt mellanrum (1,2-1,6 km)
kan även ytjordvärme utnyttjas i ett vattenvärmesystem.
Detta rekommenderas vid längre avstånd till vattendrag.
Uppvärmnings-system
14 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Installation
1. Före entreprenaden ska installa-
tören förvissa sig om att erforderliga
tillstånd för utförandet fi nns. Utmärk
ning av ledningar ska vara utfört. Vid
placering av kollektorn ska hänsyn tas
så att risken minimeras för att skada
befi ntliga ledningar såväl mekaniskt
som termiskt och det är även viktigt
att förebygga skador t.ex. vid ankring
genom tydlig skyltning. Som en extra
säkerhetsmarginal kan man använda
kollektorslang med SDR-värde 11 om
man bedömer att detta krävs.
Upprätta en karta, så eventuella
framtida grävningar kan utföras utan
att anlägg-ningen skadas. Provtryck
ning av kollektorer ska utföras före
installation.
En slang för värmeupptagning placeras
på sjöbotten eller nere i bottenslam
met, där temperaturen är något högre
än i vattnet. Det är viktigt att slangen
förses med Uponor distansvikt så att
den inte fl yter upp. Ju djupare ner den
ligger desto mindre är risken för skador.
Förläggning ska göras på isfritt djup
minst 0,6 m men helst djupare än 1m.
Förläggning
2. Värmepumptillverkarens rekommenda-
tioner ska följas angående minsta
läggningsavstånd och läggningsdjup.
Förläggning sker genom att slangen
rullas ut och läggs på vattenytan.
Den sträcks ut över ytan och viktas,
fylls därefter med köldbärare
och sänks till botten. Montera
Uponors distansvikter med ena änden
i utloppsledning och andra änden i
returledning med cc-avstånd på ca
3 meter. Den del som förläggs i mark
isoleras eller läggs med korrekt mellan-
rum som en jordvärmeslinga (1,2–1,6
m) så även ytjordvärmen kan utnyttjas
i värmesystemet. Detta är att rekomen-
dera vid långa avstånd till vattendrag.
Tänk på att kollektorn i övergången
mellan mark och vatten också ska ligga
isfritt.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 15
Samlingsbrunnar och fördelningsrör
Uponor har ett brett sortiment av sam-
lingsbrunnar och fördelningsrör från 2
upp till 20 slingor
Dimensionering
Som standard är Uponors samlingsbrun-
nar och fördelningsrör för färre än 10
slingor försedda med anslutning för 63
mm stamledning. Samlingsbrunnar och
fördelningsrör för fl er än 10 slingor är
försedda med anslutning för 110 mm
stamledning. Anslutningsdimensionen
kan behöva anpassas när långa stamled-
ningar används beroende på tillgängligt
tryck.
Injusteringsventilerna som används som
standard är anpassade för ett fl öde på
5-50 l/min. Vid ett fl ödet på 30 l/min är
tryckfallet ca 65 mbar.
0,2
0,5
1
20
10
20 30 40 60 80
50 100
120 15
0
200
250
500
300
400
70 90
350
600
2030
40
60
80
50
100
120 15
0
200
250
500
300
400
70
90
350
600
800
1000
0,5
0,70,6
0,80,9
1,0
1,25
1,5
1,75
2,0
2,5
3,0
4,0
5,00,5
0,70,6
0,8
0,9
1,0
0,2
0,3
0,4
800
0,05 0,1 0,2 0,5 2 5 20 50 100 200 500 1000 2000101
100
50
5
2
0,1
Has
tighe
t m/s
Ledningsdiameter mm
Lutning ‰
Flöde l/s
Ledn. diam. mm
Has
tighe
t m/s
16 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Installation av ej körbara
samlingsbrunnar
Schaktbotten skall avjämnas med ett 100
mm dränerande lager såsom makadam
eller grovt dränerande grus. Detta är
särskilt viktigt om brunnen förläggs med
locket under marknivå.
Brunnen är inte möjlig att förhöja. Vid
önskemål om djupare installation kan
man lägga den djupare och täcka över
med jord. Beakta risk för inträngning av
vatten samt försvårad tillgång till venti-
lerna i brunnen.
Brunnarna är avsedda för montering i
grönyta, där trafi k normalt inte före-
kommer. Den last som brunnarna är
konstruerade för är sporadiska laster som
kan uppstå när fordon, till exempel gräs-
klippare, traktorer mm passerar intill eller
över brunnen i de fall den är täckt.
Rören isoleras minst 2 m från brunns-
väggen.
Inställning av injusteringsventiler
Ventilerna ställs in med en 6 mm
sexkantsnyckel. Flödet läses av direkt i
ventilglaset. När man ställt in rätt fl öde
kan man låsa inställningen med en 8 mm
sexkantsnyckel. Skruva ner tills det tar
stopp. Ventilen kan nu stängas men inte
öppnas upp mer än till stoppet.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 17
Installation av körbara
samlingsbrunnar
Krav på fyllnadshöjd för Uponor sam-
lingsbrunn dimension 1000 och 1300,
se tabell nedan.
Kringfyllning sker med lämpligt friktions-
material jämt runt brunnen i skikt, för att
möjliggöra en fullgod komprimering.
Rören isoleras minst 2 m från brunns-
väggen.
Drift och skötsel samlings-
brunnar och fördelningsrör
Kontrollera brunnarna med jämna mellan-
rum och töm dem på eventuellt vatten.
Kontrollera att fl ödet i slingorna är lika
och enligt dimensionering. Justera vid
behov.
Klass Provbelastning Beskrivning av trafi kområde Krav på fyllnads-
höjd (A)*
D 40 ton 400 kN Körbana (inkl. gågata), hårdgjord vägren
och parkeringsområden
45 cm
C 25 ton 250 kN Rännstensområden 25 cm
B 12,5 ton 125 kN Gångvägar, gångtrafi kområden, bilparke-
ringar eller parkeringsdäck
20 cm
A 1,5 ton 15 kN Trafi kområde som enbart kan användas av
fotgängare och cyklister
20 cm
Krav på fyllnadshöjd för Uponor SW nedstigningsbrunn dimension 1000
* Vid önskemål om lägre fyllnadshöjd kontakta Uponor.
18 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Isolerade PE-rör - kollektorkulvert
Röret fi nns i två dimensioner med
40 mm och 63 mm mediarör. För kom-
plett sortiment se sortimentslista.
Isoleringen utgörs av ett polyeteskum
med sluten celluppbyggnad som för-
hindrar vattenupptagning och ger en god
isoleringsförmåga. Cellplastens täthet är
30 kg/m3 och värmeledningstalet 0,04
W/Km.
Installation
Minsta schaktdjup är 300 mm. Man kan
med fördel låta den yttre plasten sitta
kvar och linda upp rullen ifrån insidan vid
förläggning.
Kringfyllningen skall säkra att röret får
tillräckligt stöd och att alla belastningar
kan överföras utan skadliga punktbelast-
ningar. Kringfyllning skall utföras inom
ledningsgravens hela bredd och upp till
0,15 m över översta rörledningens hjässa.
Fyllning skall utföras med jord av homo-
gen struktur och utan lokala anhopningar
av vassa stenar
För att hindra att vatten tränger in och/
eller transporteras mellan isoleringen
och mediaröret kan Uponors krymphylsa
användas.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 19
Elsvetsdelar och svetsmaskin
Förutom delar i sortimentslistan kan vi för
projekt offerera elsvetsdelar i dimensioner
upp till dim 315.
Installation
Stumsvetsning och elektromuffsvetsning
av PE-rör bör utföras av personal som har
svetsutbildning.
Innan svetsning skall oxidskiktet på
PE-röret avlägsnas med hjälp av hyvel
Skrapning av rör Avfettning av rör
eller annat lämpligt redskap. Upp till 0,1
mm av godset ska avlägsnas. Röret avfet-
tas med Aceton eller med PE cleaner.
Mät insticksdjupet i elsvetsmuffen/vinkel
och markera med märkpenna på röret
motsvarande mått. Stick i rörändarna i
muffen/vinkel.
20 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Anslut maskinen till nätspänning. Dis-
playen visar “anslut svetsmuff”. Tryck på
startknappen. Maskinen känner av hur
länge svetsningen ska pågå. När svets-
ningen är klar visar displayen ”svetsning
klar”. Tryck på stoppknappen. Maskinens
display visar “anslut svetsmuff” och den
är redo för att utföra nästa svets.
Indikatorer uppe
Svetsmuffen får inte vara utsatt för
spänningar under svetsningen och vid be-
hov skall fi xtur användas. Svetsmaskinen
är avsedd för 230 V nätspänning men
anpassar sig för nätspänning ner till
115 V.
Insticksmarkering
Färdigt att svetsa
För att visuellt kontrollera att svetsningen
är korrekt utförd ska man försäkra sig om
att svetsmuffens indikatorer tydligt har
skjutits upp från sitt ursprungliga läge. I
annat fall ska svetsningen underkännas.
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 21
Bioetanol och övriga köldmedia
Uponor tillhandahåller bioetanol, propy-
lenglyklol och etylenglykol.
Dimensionering
Normalt sett skall etanol och glykol spä-
das till en koncentration på 30 volym%.
En kollektor 40 x 2,4 PE80 PN8 rymmer 1
liter per meter.
Installation
Påfyllning ska ske på ett säkert sätt så att
köldbärarvätska inte rinner ut i omgivnin-
gen Varuinformationsblad kan bestäl-as
från Uponors kundtjänst eller på vår
hemsida www.uponor.se. I denna fi nns
anvisningar för produktens hantering
samt produktuppgifter att användas vid
ev. saneringsarbeten. Efter att köldbärar-
sidan installerats utför installatören en
täthetskontroll genom provtryckning.
22 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
SortimentMarkvärmesystem
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 23
Markvärmesystem
24 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Markvärmesystem
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 25
ENERGIKOLLEKTOR
Markvärmesystem
26 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Markvärmesystem
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 27
Markvärmesystem
28 U P O N O R E N E R G I S Y S T E M
Markvärmesystem
U P O N O R E N E R G I S Y S T E M 29
Markvärmesystem
Uponor ABUponor Infrastruktur
Industrivägen 11SE-513 81 Fristad
T 033-172 500F 033-266 639W www.uponor.seE [email protected]