De samiska arkivsamlingarnai Uppsala & Umeå

De samiska arkivsamlingarna i Uppsala & Umeå. © Institutet för språk och folkminnen, 2019.

Text & layout: Marlene Hugoson, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Texter om ortnamn och institutets verksamhet är hämtade från Isofs webbplats.

Omslagsbild: Johan Turi och en av hans getter, avbildad av Sara Sarri-Hansegård (arkivuppteckning DAUM 5822, s. 85).

Raid i dimman under Saarivuoma-samernas flyttning från vinterlandet till sommarvistet 1946.

Fotograf: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18609, s. 37).

Samiska samlingar Dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur

I Institutet för språk och folkminnens (Isof) arkivsam-lingar i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdag-böcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Det första materialet som samlades in till arkiven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var del av en större nationell satsning. Då dokumenterades de dialekt-

och kulturformer som uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering.

Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.

Register över äldre samiskt material I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om det äldre arkivbeståndet. Där finns även arkivets skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985. På sprakochfolkminnen.se finns en pdf av förteckningen. Gå in under Folkminnen och välj Samlingar och sedan Samiska samlingar i högermenyn.

Sida ur den Topografiska katalogen i Uppsala, som ger information om arkivbeståndet.

Nyinkommet i samlingarna Isof bygger kontinuerligt vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.

Lars Walkeapää berättar för Dialekt- och folkminnesarkivets dåvarande avdelningschef Katarina Ek-Nilsson om kartmaterialet han tagit fram.

Fotograf: Marlene Hugoson, Jokkmokk 2015.

Exempel ur samlingarna på webben På Isofs webbplats sprakochfolkminnen.se presenteras material ur arkiven. Här några exempel på vad du kan hitta:

Jojk I institutets samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. Under Inblicken, där vi berättar om vår verksamhet, kan du lyssna på ljudfiler ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo. Använd sökorden ”Jojkens variationsrikedom” på Isofs ingångssida på webben.

Kartan Kartan innehåller information ur våra arkiv om dialekter, folkminnen och namn på olika platser i Sverige. Gå in under Om oss så hittar du Kartan under Arkiv och samlingar i vänstermenyn. Välj plats genom att klicka på kartans färgade punkter (se Jukkasjärvi och Arjeplog).

Sägenkartan På Sägenkartan finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete. Sök på ”Sägenkartan” på Isofs ingångssida (fler exempel på kartan läggs till allt eftersom).

Matkult På matkult.se, en kunskapsbank över traditionell mat-kultur i Sverige, finns texter, bilder och recept ur våra samlingar. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som ”hjortron” och ”renmjölk” eller använda sökord som till exempel ”getter” för att finna samisk information på sajten.

Frågelistor De samiska frågelistorna har sitt ursprung i Dialekt- och folkminnesarkivets samiska undersökning. De påminner i sin utformning om övriga frågelistor men var avsedda för att dokumentera samiska förhållanden. De olika ämnen som arkivet i Uppsala ställt frågor om hittar du genom att söka på ”Samiska frågelistor” på Isofs ingångssida.

Ett exempel på inledning till en frågelista från 1940-talet.

Publikationer Några av de verk som är baserade på samiskt material ur arkiven finns sammanställda på webbplatsen under Folkminnen. Gå in under Litteraturtips/Materialutgåvor/ Samiskt i vänstermenyn.

Karta över Arvidsjaur med de umesamiska och svenska namnen utsatta.

Källa: © Lantmäteriet 2019 (medgivande I 2009/0714).

Ortnamn I stora delar av Sverige finns ortnamn vars ursprung inte är svenskt. Det gäller namn som urfolket samerna och de andra inhemska minoriteterna finnar och tornedalingar har skapat för sin närmiljö. Många av namnen har försvenskats, men i fjällområden och nordligaste Sverige är minoriteternas namn i levande bruk. Institutets ortnamnsregister innehåller både genuina namn på

minoritetsspråk och namn som har förändrats för att passa in i svenskt språkbruk.

Enligt en FN-resolution från 1972 om minoriteternas namn ska ortnamnen skrivas efter respektive minoritets-språks skrivregler. Numera skrivs de samiska ortnamnen i enlighet med varje samiskt språk och respektive skrivsätt, exempelvis på kartor. Ortnamnen har blivit synligare genom att allt fler platser har fått flerspråkiga vägskyltar tack vare hänsynsparagrafen God ortnamnssed i kultur-miljölagen.

Läs mer • Ortnamnsregistret Sök på ”Ortnamnsregistret” på Isofs webbplats • Samiska ortnamn Använd sökorden ”Ortnamn på minoritetsspråk”

Tjugo insamlare Här i foldern och på Isofs webb kan du läsa mer om några av de personer som samlat in samiskt material till arkiven i Uppsala och Umeå. Människor med olika bakgrund som på skilda sätt och med stort engagemang har dokumen-terat samisk kultur och samiska språk för framtiden.

”Sådan och ibland värre var vägen mellan Dorotea och Risbäck” skriver insamlaren och fotografen Gunnar Modin i april 1929.

Fotograf & källa: Gunnar Modin (arkivuppteckning ULMA 34914, s. 1).

Edvin Brännström Författaren, etnologen och språkforskaren Edvin Brännström (1902−1979) inriktade sig på landskapet Norrbotten. I hans samling i arkivet i Umeå finns bland annat folkminnes-, dialekt- och ortnamnsuppteckningar samt en samling med cirka 500 svartvita fotografier.

2006 gav arkivet postumt ut hans dittills opublicerade manus, Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottens-socken. Det är en egenhändigt illustrerad skildring av hur det gick till vid jakt och fångst av djur i början av 1900-talet (boken finns att beställa på Isofs webbplats).

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur. Fotograf & källa: Edvin Brännström (arkivuppteckning DAUM 3598).

Barnteckning ritad av Rune Winka 1945 till den då avgående nomad- skoleinspektören Axel Calleberg.

Källa: Axel Calleberg (arkivuppteckning DAUM 9247).

Axel Calleberg Kyrkoherden, författaren och nomadskoleinspektören Axel Calleberg (1891−1959) finns representerad i arkiven i Uppsala och Umeå.

Hans samlingar består bland annat av dialektmaterial, ordsamlingar, anteckningsböcker, fotografier och de barnteckningar som han fick i gåva när han avslutade sin tjänst som nomadskoleinspektör 1945.

Björn Collinder & Britta Norrby-Collinder Björn Collinder (1894−1983) var professor i Finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han hade en stor litterär produktion och bland titlarna finner man Ordbok till Sveriges lapska ortnamn 1964 (går att ladda ner från Isofs webbplats).

I samlingarna i Uppsala och Umeå finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och fältdagböcker. Hans uppteckningar kom också att utgöra en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok (även den går att ladda ner från Isofs webbplats).

Sångerskan Britta Norrby-Collinder (1904−1992) var gift med Björn Collinder och följde med på flera av hans dokumentationsresor. I arkivets samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar hon gjort med nomadläraren Carl Johansson (f. 1901) och hans mor Anna Brita (f. 1872) i Arjeplog 1951.

Förteckningar över både Björn Collinders och Britta Norrby-Collinders insamlade material går att ladda ner från webbplatsen om du går in under Folkminnen och väljer Samlingar och sedan Samiska samlingar i höger-menyn (se pdf under deras presentationer).

Harald Grundström Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesa-miska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Efter ett samarbete med Armas Otto Väisänen, professor i musikvetenskap i Helsingfors, utgav han 1958 Lapska sånger. Än mer känd är han för arbetet med Lulelapsk ordbok som utkom i fyra band åren 1946−1954 (båda publikationerna går att ladda ner från webbplatsen).

Harald Grundström hjälpte också Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, att publicera böckerna En nomad och hans liv (1933) och Jåhttee saamee viessoom (1937).

I Harald Grundströms samlingar i Uppsala finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger. En förteckning över hans insamlade material går att ladda ner från webbplatsen. Gå in under Folkminnen och välj Samlingar och sedan Samiska samlingar i högermenyn (se pdf under hans presentation).

Gustav Hasselbrink Prästen och språkforskaren Gustav Hasselbrink (1900−1982) arbetade i många år som präst i Vilhelmina. 1944 kom doktorsavhandlingen Vilhelminalapskans ljudlära. Mest känd är han för sin sydsamiska ordbok, Südlappisches Wörterbuch, som publicerades av arkivet i Uppsala 1981−1985 (går att ladda ner från Isofs webbplats).

I arkivet finns hans omfattande ordsamling bevarad och även inspelningar, uppteckningar, anteckningar, fotografier och teckningar.

Ordboken och Hasselbrinks porträtt av en pojke i kolt, från 1949. Hänger i forskarsalen i Uppsala där besökare kan beställa fram och titta på material.

Folke Hedblom Dialekt- och ortnamnsforskaren Folke Hedblom (1908−2002) arbetade vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala åren 1944–1974. Han blev arkivets chef 1967. Parallellt med arbetet på arkivet utnämndes han till docent i Nordiska språk 1963 och erhöll professors namn 1971. Han var också arbetande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Folke Hedblom anlitades av arkivet redan som student och bidrog åren 1937–1960 till uppkomsten av hundra-tals samiska inspelningar. Merparten gjordes under 1940-talet och ofta i samarbete med Björn Collinder.

Detalj av Nagran, inspelningsutrustningen för rullband som många intervjuer spelades in på.

Fotograf: Marlene Hugoson, Uppsala 2019.

I Folke Hedbloms högtidsföreläsning Sex årtionden med ULMA, som framfördes vid Dialekt- och folkminnes-arkivets 75-årsjubileum 1989, berättar han om den

samiska avdelning som 1943 inrättades av arkivchef Dag Strömbäck:

”Om de i sanning storartade resultat som åstadkoms, vittnar våra största svenska verk inom lapsk lexikografi, det senaste, Gustav

Hasselbrink, Südlappisches Wörterbuch i tre digra band, slutfört i Sven Söderströms regi.

Därtill kommer de i arkivets skriftserie publicerade jojkarna, utgivna i samverkan med

musiketnografisk expertis.”

De två omnämnda publikationerna går att ladda ner från Isofs webbplats.

Citatet ovan har hämtats ur: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 17. (Uppsala 1989).

Olavi Korhonen Olavi Korhonen (f. 1938) är professor emeritus i Samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM), där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språk-material.

Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har också skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den lulesamiska ordboken Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj.

”Fjällandskap”, ett stycke grafik av Olavi Korhonen från

1975, som han skänkt till arkivet i Umeå.

Gunnar Modin Hembygdsforskaren, fotografen och målaren Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Idag ger hans samling av fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.

Bildsamlingen har arkivvårdats, digitaliserats och försetts med en uppdaterad innehållsförteckning. På Isofs webb-plats finns dels förteckningen, dels en utställning med ett urval av fotografierna om man söker på hans namn.

Skobandssmöjning, maj 1928.

Fotograf & källa: Gunnar Modin (arkivuppteckning ULMA 34914, s. 109).

Nils Erik Moosberg Nils Erik Moosberg (1886−1941) från Råneå var medarbetare på Upsala Nya Tidning och blev 1926 amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Året innan publicerade han sin licentiatavhandling om umesamiska, som baserades på de insamlingar han gjort i Lappland. Sommaren 1917 och 1918 upptecknade han ca 6 000 ord i Tärna socken och 1919 fortsatte han doku-mentationen i Sorsele socken.

I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns hans ordsamlingar, typordlistor, uppteckningar och anteckningar bevarade.

En av Nils Erik Moosbergs arkiv-uppteckningar från Tärna socken åren 1925−1926 (ULMA 1230:1).

Fotograf: Marlene Hugoson, Uppsala 2019.

O.P. Petterssons diplom och porträtt i arkivet i Umeå. Diplomet är målat på vellum (tunt pergament) och utfört av den kända Umeåbon Maja Beskow. Hans porträtt är målat av nestorn bland de väster- bottniska konstnärerna, Carl Magnus Lindqvist.

Fotograf: Marlene Hugoson, Umeå 2015.

O.P. Pettersson Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnes-forskaren Olof Petter Pettersson (1859−1944) från Vilhelmina intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland.

I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser.

Mest känd blev O.P. Pettersson för verken Ordbok över Vilhelminamålet (1924), Sagor från Åsele lappmark (1945) och Gamla byar i Vilhelmina (1941−1960). (Den senare finns att ladda ner från Isofs webbplats).

Läs mer • Efter ett minisymposium i Umeå som hölls till O.P.

Petterssons minne publicerades de fem föredragen i boken O.P. Pettersson, Lapplandsforskaren (1994). (Finns att beställa på Isofs webbplats)

Israel Ruong Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska. I hans samlingar i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namn-samlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur. På Isofs webbplats finns förteckningar över Israel Ruongs material om du går in under Folkminnen och väljer Samlingar och sedan Samiska samlingar i högermenyn (se pdf under hans presentation).

Sida ur Personkatalogen i Uppsala, som ger information om vad varje insamlare bidragit med till arkivet.

Sara Sarri-Hansegård Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av få kvinnor som har en efterlämnad samling i institutets arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi (se hennes teckning av honom på omslaget till denna folder). Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård som var docent i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet.

Hennes samling finns i arkivet i Umeå och består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska med översättning till svenska), teckningar samt en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.

Sarri-Hansegård och andra samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa om i Daum-katta (vårbladet 2007, s. 17−18. Finns att ladda ner från Isofs webbplats).

Hilmer Joel Skoglund Författaren och hembygdsforskaren Hilmer Joel Skoglund (1932−1994) inriktade sitt arbete på språket och kulturen kring hembygdens Flakaberg i Gällivare socken. Bland titlarna finner man artiklarna ”Skogssamiska folkminnen” och ”Samernas heliga ställen”.

Hans samling i arkivet i Umeå innehåller folkminnes-uppteckningar, språkliga seminarieuppsatser, artiklar, manus, dagböcker, brev, fotografier och teckningar, kassaböcker och tidningsklipp.

”Vargar attackerar ren”, en tecknad gåva från Hilmer Joel till arkivet

i Umeå (utan årtal).

Tryggve Sköld Tryggve Sköld (1922−2012) var professor i finska vid Umeå universitet, den första innehavaren av denna tjänst. Han disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen (1961) och forskade bland annat om umesamiskan i Arvidsjaurs och delar av Arjeplogs kommun.

I arkivet i Uppsala finns hans anteckningar (merparten på samiska), ordsamlingar, uppteckningar, fotografier och inspelningar bevarade. I arkivet i Umeå finns ytterligare inspelningar och någon enstaka skriftlig arkivupp-teckning. Det skriftliga material som tidigare endast var deponerat hos arkivet i Umeå (DAUM), även känt som ”Tryggves koffert”, förvaras idag hos Kungl. Skytteanska Samfundet i Umeå.

Läs mer • I artikeln ”Tryggve Sköld och umesamiskan” i Norsk

Lingvistisk Tidsskrift (2017), kan du läsa mer om hans arbete

Karl Tirén Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans skriftliga samlingar finns bevarade i arkivet i Umeå och de inspelningar han gjorde förvaras i Uppsala.

Läs mer • På Isofs webbsida Musiksamlingar finner du ytterligare

information om Karl Tirén • Boken Jojksamlaren Karl Tirén av Gunnar Ternhag

(2010). (Finns att beställa på Isofs webbplats) • Tiréns koffert. Det norska Nasjonalbibliotekets

webbsida om Karl Tirén • Samiska röster/Sáme jiena. Svenskt visarkivs sida om

Karl Tirén

I margarinlådor av plåt förvarade Karl Tirén själv sina fonografrullar. Idag förvaras vaxrullarna i ett klimatarkiv för ljudande material och plåtlådorna och fodralen i ett klimatarkiv för papper.

Fotograf: Lars Holstein, Västerbottens museum, för Isof 2017.

Johan Turi I institutets arkivsamlingar i Uppsala finns tre arkiv-uppteckningar och ett porträtt föreställande jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854−1936). Han var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk, nordsamiska.

I institutets samlingar • Häfte innehållande anteckningar om en jaktfärd,

dåliga renår, landshövding Bergströms hjälpåtgärder, insamling av renar med mera. På svenska (arkivuppteckning ULMA 16705)

• Manuskript till boken Från fjället (Lund 1931). På svenska (arkivuppteckning ULMA 16706)

• Johan Turis skildringar jämte ritningar. På nordsamiska (arkivuppteckning DFU 40174:1−17)

• Sara Sarri-Hansegårds porträtt av Johan Turi, se omslagsbild (arkivuppteckning DAUM 5822, s. 85)

Lars J. Walkeapää Lars J. Walkeapää (f. 1928) var tidigare renskötare i Jokkmokk och har haft mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han har länge forskat om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen.

I vårt nyhetsarkiv på webbplatsen kan du läsa mer • Karesuandosamernas vandringar

Lars Walkeapää fotograferad vid boksläppet för Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge: Om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet. Boken baseras delvis på de svartvita fotografier som finns i Israel Ruongs samling i Uppsala. Fotograf: Marlene Hugoson, Uppsala 2012.

Armas Otto Väisänen Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musik-vetenskap vid Helsingfors universitet och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grund-ström, Israel Ruong och Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog. 1958 utkom publikationen Lapska sånger i två delar (de finns att ladda ner på Isofs webbplats).

Det ljudande materialet förvaras i arkivet i Uppsala tillsammans med fotografier från en av hans dokumentationsresor, en notbok och andra utskrifter av jojkinspelningar.

Titta på material • En notbok med samiska jojkar (arkivuppteckning ULMA

21694:1) finns publicerad på Isofs webbplats om du går in under Folkminnen och väljer Samlingar och sedan Samiska samlingar i högermenyn (se pdf under hans presentation)

K.B. Wiklund Karl Bernhard Wiklund (1868−1934) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han gav ut en rad böcker, däribland Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte (1891), den första vetenskapliga behandlingen av samiska dialekter, baserad på hans lulesamiska forskning.

I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns en del av hans samling bestående av ordsamlingar, ortnamns-uppteckningar och kartor samt avskrifter ur prästen Jonas Nenséns samling. Majoriteten av hans efter-lämnade material förvaras vid Uppsala universitets-bibliotek.

Uppteckningarna utgör en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordbok (den finns att ladda ner på Isofs webbplats).

Läs mer • I Christer Karlssons bok Vetenskap som politik: K. B.

Wiklund, staten och samerna under 1900-talets första hälft (2000) kan man läsa mer om K.B. Wiklunds arbete

Arkiven är öppna Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

Institutet har omfattande arkivsamlingar och ämnes-bibliotek. Samlingarna används dels för kunskaps-förmedling, dels för egen forskning. De utgör också attraktiva resurser för externa forskare och intresserad allmänhet.

Arkivvård och digitalisering av samlingarna sker löpande och allt arkivmaterial förvaras i olika typer av klimatarkiv för att på bästa sätt bevaras för framtiden.

På Isofs webbplats finns övergripande information om samlingarna och du kan också kontakta oss för att ställa frågor och få veta mer om det du är intresserad av. Du kan boka visningar och få en guidad tur om ett ämne, en insamlare eller geografisk plats.

Välkommen!

Kontakt För att besöka Isof, ställa frågor eller beställa kopior ur arkiven i Uppsala och Umeå kontakta:

Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala E-post: dfu@sprakochfolkminnen.se

Namnarkivet i Uppsala E-post: nau@sprakochfolkminnen.se

Växel: 0200-28 33 33 (växel)

Postadress: Isof, Box 135, 751 04 Uppsala

Besöksadress: Uppsala arkivcentrum, von Kraemers allé 21, 752 37 Uppsala

Språk och kulturarv – för ökad

förståelse och delaktighet!