Buddhismen

Buddhismens utbredning

Theravada-buddhism

även kallad Hinayana-buddhism

Thailand

Burma

Kambodja

Laos

Sri Lanka

”Den lilla vagnen”

Mahayana-buddhism

Bhutan

Japan

Kina

Korea

Mongoliet

Taiwan

Tibet

”Den stora vagnen”

Buddhistiskt tempel i Rayong, Thailand.

Övergripande jämförelse med hinduism

Grundare - Buddha

Den indiske prinsen Siddharta Gautama (500 f.v.t.) grundade buddhismen. Hinduismen skiljer sig därför från Buddhismen eftersom de inte har någon tydlig grundare.

Ingen Gud har skapat världen

Hinduismen menar att världen skapats av Purusha (vilken kan likställas med Brahman). Buddha förkastade detta och menade att det inte finns något gudomligt som skapat världen.

Vägen till befrielse (nirvana – ”utslocknande”)

Buddhismen bygger inte sin lära på tron att en gud eller flera gudar styr över världen vilket hinduismen gör. Buddha menade istället att människorna själva kan anstränga sig för att slippa att återfödas (nirvana). Det krävs inga gudar för att uppnå detta. Dock tar Buddha inte avstånd från att gudar finns. Men Buddha trodde inte på jord, underjord och himmel som hinduismen gör. Gudarna är underställda människorna inom buddhismen.

Tidsuppfattning

Cyklisk (cirkulär) tidsuppfattning

Tiden har ingen början och inget slut. Det finns ett kretslopp där människor

ständigt återföds (samsara) och målet är att uppnå nirvana vilket innebär att

man slutar att återfödas.

Hinduismen har också en cirkulär tidsuppfattning.

Judendom, kristendom och islam har en linjär tidsuppfattning.

Bakgrund (ursprung)

I norra Indien, i staden Lumbini, föds ca 500 f.v.t. en prins som fick namnet

Siddharta Gautama.

Siddharta uppfostras enligt hinduismens tro och lära.

Genom meditation fann han sanningen om livet och döden.

När han funnit sanningen om tillvaron blev han Buddha – den upplyste.

Därefter undervisade han andra om den insikt han uppnått.

Efter att Buddha avlidit samlade 50 stycken munkar hans lära. Läran skrevs

sedan ned och kallas för tipitaka (”de tre korgarna”).

Därefter börjar de sprida Buddhas och den nya religionen Buddhismens

lära och filosofi.

Buddhismen uppstår alltså ur hinduismen, efter hand blir det en helt egen

religion.

Buddha – ”Den upplyste” i templet i Rayong.

Siddhartas väg till upplysning

Först levde Siddharta i lyx eftersom han var en rik prins. Men trots alla njutningar så kände sig inte Buddha lycklig.

Siddharta lämnade sin familj och började leva som en hinduistisk asket. Han plågade sin kropp genom att bara leva på ett riskorn om dagen.

Detta ledde dock inte Siddharta till sanningen om livet och döden.

Nu valde Siddharta en medelväg, han skulle varken leva i lyx men inte heller plåga sig själv och sin kropp som asket.

Efter att ha suttit under ett träd i staden Bodh Gaya upplevde han det stora ljuset och fann sanningen om tillvaron.

Namnet Buddha betyder den upplyste.

Avbildning av Siddharta Gautama

(Buddha) i templet i Rayong, Thailand.

Urkunder

Tipitaka (ca 300 f.v.t.)

Består av tre delar (”tre korgar”):

• Vinaya = regler för hur munkarna ska leva

• Sutta = Berättelser om Buddhas liv och lära

• Abhidhamma = Olika tolkningar av Buddhas tankar.

Buddha grundade klostren och efter hans död samlades 50 stycken munkar

ihop hans lära vilken sedan skrevs ned och döptes till tipitaka. Till en början

gällde reglerna bara munkar, idag följer även buddhistiska nunnor läran.

Centrala tankegångar

Dharma Begreppet dharma inom buddhismen kan betyda två saker:

1. Den buddhistiska läran - Den lära som Buddha undervisade om kallas övergripande för läran om dharma.

2. Allting består av opersonliga själar som kallas för dharmas. Inom hinduismen

menar man att det är en personlig själ som återföds i en ny kropp. Inom

buddhismen menar man att det är en opersonlig själ som återföds i en ny

kropp.

Både hinduismen och buddhismen är dock överens om att själens gärningar i

tidigare liv (karma) förflyttas över till den nya kropp som själen återföds i.

Centrala tankegångar

Inom hinduismen är atman (själen) personlig.

Inom buddhismen är den opersonlig. Den personliga själen kallas anatman.

Hinduister strävar efter att den personliga själen ska förenas med brahman.

Men buddhister menar att den opersonliga själen (anatman) ska sluta att

existera, d.v.s. sluta upp att återfödas.

Enligt det traditionella buddhistiska synsättet är det alltså inte vi själva som

individuella själar som återföds i en ny kropp. Istället är det en ny individ

som återföds i nästa liv, men individen tar med sig den karma som den

föregående individen samlat på sig under föregående liv.

Dock har många buddhister ändå en uppfattning om att det är någon

form av personlig själ som återföds – åtminstone är det tanken i mer folklig

tro.

Centrala tankegångar

Samsara

Precis som hinduismen menar buddhister att människans själ hela tiden

återföds. Kretsloppet kallas även här för samsara.

Nirvana

Precis som hinduismen menar buddhister att människans mål är att sluta

återfödas. Att nå målet att sluta återfödas kallas inom buddhismen för nirvana

och kan översättas med det slutgiltiga ”utslocknandet”.

Karma

Precis som hinduismen är läran om karma central. Goda gärningar leder till

god karma, och mindre goda gärningar leder till dålig karma.

Centrala tankegångar

De fyra ädla sanningarna

För att nå nirvana ska en buddhist göra följande:

1. Dukha – erkänna att det finns ett lidande.

2. Få insikt om att begären är orsaken till lidandet. Att vi människor har ett

behov av att sträva efter tillfredställelse.

3. Uppnå insikt om att lidandet kan ta slut och att människan kan motstå

begären.

4. Det finns ett slut på lidandet – och den uppnås genom att följa den

åttafaldiga vägen (se nästa flik).

Den åttafaldiga vägen

1. Rätt kunskap - att förstå de fyra ädla sanningarna.

2. Rätt syfte – att göra sig fri från begär och onda tankar.

3. Rätt tal – inte ljuga, skvallra, kränka eller förtala.

4. Rätt handlande – Inte döda, inte stjäla, inte ljuga, inte använda droger.

5. Rätt levnadssätt – Välja ett yrke som inte skadar andra. T.ex. inte jobba med

vapenhandel, drogförsäljning eller som slaktare.

6. Rätt strävan – att ständigt sträva efter att vara en god människa och bekämpa onda krafter.

7. Rätt vaksamhet – att ha kontroll över sin kropp, känslor och tankar.

8. Rätt meditation – Genom meditation kan människan nå det slutgiltiga

utslocknandet, befrielse från att återfödas.

Siddharta- en av flera buddhor

Det är ytterst svårt och ovanligt att bli en Buddha.

Buddhismen tror på flera olika tidsåldrar, ungefär som hinduismen gör. D.v.s.

att världen går under och sedan uppstår den igen, en ny

tidsålder/tidsdimension uppstår.

I tidigare tidsåldrar har det funnits en Buddha per tidsålder. Siddharta Gautama är vår tids Buddha.

Enligt buddhistisk tro kommer alltså en ny Buddha att uppenbara sig. Det

kommer att ske om 10-20.000 år och den som då kommer att bli Buddha

går under namnet Maitreya.

Buddhistiska riktningar

Theravada

Hinayana (den lilla vagnen)

Arhat

Inom Theravada är man högst

stående om man är en arhat. Då

är man en munk som anses ha

uppnått nirvana. En arhat är dock

ingen Buddha eftersom en arhat

lever i ensamhet och inte strävar

efter att hjälpa andra att uppnå

nirvana.

Mahayana

Mahayana (den stora vagnen)

Bhodisattva

Inom Mahayana är man högst

stående om man är en

bhodisattva. Dessa har haft

möjlighet att uppnå nirvana men

har valt att avstå för att istället

hjälpa andra att finna vägen mot

nirvana. Men de är inte Buddha,

just eftersom de har valt att inte

uppgå i nirvana.

Heliga handlingar och platser

Lumbini – Den indiska stad som Siddharta föddes i och är därför en stad som många buddhister vallfärdar till.

Bodh Gaya – Den stad där Siddharta blev upplyst då han satt och mediterade under ett träd dit många buddhister också brukar vallfärda.

Gå i kloster.

Leva som munk eller nunna

Meditera.

Att tala om något som heligt är inte lika framträdande inom buddhismen som det är inom hinduismen och de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam).

Håller du med? Resonera om varför det kan vara på detta sätt utifrån den kunskap du tillägnat dig om buddhismen.

Mer om Buddhas lära

Buddha förkastade kastsystemet.

Buddha förkastade tron på gudar som väg för att sluta återfödas.

Därför förkastade han också böner till gudarna och att offra till gudarna

som metod för att sluta återfödas.

Mer Om Buddha

Buddha lämnade många frågor obesvarade. Han vägrade att svara på

frågor som t.ex.:

”är världen evig?”

”existerar Buddha på något sätt efter nirvana?”

”är universum begränsat?”

För Buddha var detta frågor som inte kunde besvaras.

Buddhism – En filosofi, livsåskådning eller religion?

Utifrån den kunskap du tillägnat dig om buddhism.

Resonera om huruvida buddhism är en filosofi,

livsåskådning eller en religion, eller om det kanske är så

att den kan anses vara alla tre?

Centrala tankegångar (överkurs för den som är

intresserad)

Theravada-skolan (hinayana) menade att självet (själen, atman)

egentligen inte existerade.

Mahayana-skolan tog det ett steg längre och menade att varken

människans kropp eller själ existerar, och inte heller de materiella tingen

existerade. Ingenting är egentligen verkligt utan allt är en typ av illusion

(maya).

Mahayana-skolan: Allt, varelser som ting, är tomma och icke-existerande

vilket ska förstås som att det visst finns någonting men det är dock samtidigt

icke-existerande. Alla världsliga ting, varelser som saker, oavsett vilket namn

de tillskrivs så korresponderar de inte till något som är av ett tillstånd av

egentlig realitet. Egentligen är allting opersonliga energiimpulser, s.k.

dharmas som cirkulerar runt.