BuddhismenBuddha jämnlikemediterainte så mycket regler

• Vilka heliga platser finns? Heliga byggnader.

• Vad heter religionens heliga skrifter?

• Hur utövar man religionen? Vilka ritualer har man? Vilka symboler har man?

• Vilka levnadsregler har man?

• Likheter och skillnader med andra religioner

1. Vad hette Buddha egentligen och varför blev han senare i livet kallad Buddha? X

2. Vad var det som gjorde att Buddha började söka livets mening?X

3. Vilka är ”de fyra ädla sanningarna” som buddha kom fram till?X

4. Varför är hjulet en buddhistisk symbol? X

5. Vad är en bodhisattva? Är det något alla buddhister tror på?X

6. Hur går det till då en lama återföds i Vajrayanatraditionen? X

7. Vem är Dalai Lama? X

8. Beskriv zen-buddhismen. Vad är speciellt för den? X

9. Nämn någon buddhistisk text och dess innehåll. X

10. Beskriv högtiden Vesak. Vad firas?X

11. Var i världen praktseras buddhismen idag? X

12. Hur ser buddhister på atman och reinkarnation? Jämför med hinduismen. X

13. Vad innebär nirvana? X

Buddismens symbol:

De åtta guldpinnarna symboliserar den åttafaldiga vägen.

Staty av Buddha:

Buddismen är en religion som till skillnad från t.ex. kristendomen och Islam, inte har någon gud. Istället har de Buddha. Buddha betyder den upplyste. Han är en människa som levde ca: 2500 år sedan. Han hette Siddharta Gautama. Inom buddismen är Buddha inte en gud, utan mer som ett exempel på en person som har funnit frid. Han var hindu. Därför delar hinduismen och buddismen många åsikter och regler. Siddharta Guatama var en fursteson. Därför hade han mycket pengar och levde ett enkelt liv. Han insåg ändå efter ett tag att lyxen inte betydde något. Han lämnade därför sin familj och alla pengar för att lära sig som meningen med livet. Han studerade hos flera guruer (en sorts vishetslärare). Men intensiva filosofiska studier och asketisk levnad gav honom inte kunskap om livets mening. Siddharta bestämde sig därför för att försöka nå upplysning på andra sätt. Efter flera år av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha, d.v.s. en upplyst och nådde fram till nirvana, alltså utslocknandet av begären och återfödelsens slut.

Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han började då predika om det han hade lärt.

Buddha kom i sitt liv fram till de fyra ädla sanningarna:

Den första ädla sanningen säger att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är obeständiga.

Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.

Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.

Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

En buddhists dygder är: begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, medglädje och sinneslugn.

Den åttafaldiga vägen:

1. Rätt uppfattning (förståelse, synsätt)

2. Rätt avsikt (beslut, tanke)

3. Rätt tal

4. Rätt handling

5. Rätt utkomst (livsföring)

6. Rätt ansträngning

7. Rätt uppmärksamhet

8. Rätt meditation (koncentration)

Den åttafaldiga vägen kan liknas vid de kristnas budord lite.

De fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna grunden för hela den buddhistiska läran.

I buddhismen finns en trosbekännelse - de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen som inkluderar alla aktiva buddhister).

Det finns olika inriktningar inom buddhismen: Vajrayana, Mahayana och Hinayana. Inriktningarna är olika för att vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra ser honom som en gud. Mahayana är den största inriktningen inom buddhismen. Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddha kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning.

De som följer Hinayana kallar gärna sig själva anhängarna. De håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha är enbart en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Man måste återfödas många gånger innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Vajrayana-buddhismen härstammar från mahayanabuddhismen men ser på Buddha som en gud. Vajrayana-buddhismen är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala traditioner. Inom Vajrayana-buddhismen så är buddhisattvor levande gudar som kallas lamor, och deras högste ledare är alltid en buddhisattva. Ledaren kallas Dalai Lama. Den nuvarande Dalai laman heter Tenzin Gyatso. En lama känner på sig var han kommer att återfödas och meddelar de övriga munkarna detta innan han dör. Några år efter lamans död letar munkarna efter nyfödda barn på den plats där han sagt att han ska återfödas. Man väljer ut några möjliga barn som efter ytterligare

några år får genomgå olika tester för att se om någon är den återfödde laman. Då en kandidat kvalificerat sig som mest trolig får detta barn flytta till klostret och växa upp där och få den döde lamans titel. Det är en stor ära att vara en återfödd lama. I Japan finns det en sorts inriktning också som kallas Zen-buddhism, den härstammar också från Mahayana-buddhismen. Zen betyder meditation och inom Zen-buddhismen anses meditation vara den rätta vägen till upplysning.

Man har ingen egentlig bibel inom buddhismen men man har de tre korgarna eller tiptaka. Det är det Buddhas lärjungar skrev ner under sin tid. Tiptaka är mer än 11 gånger så lång som bibeln. Buddhismen och Hinduismen har ett gemensamt heligt språk: sanskrit. b

Den största buddhistiska högtiden och som alla buddhister firar är Vesak, ibland kallad Buddhadagen. Det man firar är Buddhas uppnående av upplysning, det som gjorde honom till en Buddha, för drygt 2540 år sedan.

Man firar inte enbart Buddhas upplysning, utan även det faktum att även vi kan uppnå samma upplysning. Men här är ändå uppmärksamheten riktad mot den historiska Buddha. Buddhadagen, eller Vesak, är en lite mer utåtriktad högtid. Man brukar bjuda in allmänheten att ta del av åtminstone en del av dagen ‒ kanske en kort föreläsning och en kort meditation. Ibland framför man en händelse i Buddhas liv dramatiskt. På vissa center är barnen med och framför en pjäs om Buddhas liv. Sedan brukar man ha en puja (en buddhistisk ceremoni, som bl.a. uttrycker vördnad, tacksamhet och en aspiration att följa i Buddhas fotspår).

Idag finns det flest buddhister i östra Asien.

Inom Hinduismen tror man också på reinkarnation och att tiden är en cirkel, och målet där är också att komma ur samsara (kretsloppet). Men där hinduismen tror på atman (jaget/själen slarvigt översatt), tycker man inom buddhismen att tron på jaget/själen är en del av behoven, alltså att man inte kan komma till himlen med ett jag.

När man kommer ut ur Samsara (kretsloppet) och slipper att återfödas, så kommer man till nirvana. Nirvana är himlen. Karma är det som gör att alla dina goda gärningar belönas, medan alla dina onda gärningar bestraffas.

Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas i den buddhistiska läran med lika förutsättningar . Buddha grundade även en nunneorden. Inom mahayana och vajrayana förekommer dessutom många kvinnliga bodhisattvor.