barn – vår glädje och vår ängslan · sitta i ett kalt rum och på bordet framför dem fanns...

dec 2018 - feb 2019

tema

Varning för barn

tema: Varning för barn

2




3

Barn – vår glädje och vår ängslanav Åke Jansson pastor

Att barn är något alldeles speciellt kan vi förstå utifrån en händelse som beskrivs i Bibeln. Lärjungarna är samlade omkring Je-sus och frågar honom. ”Herre, vem är störst i himmelriket”. Som vanligt blir det inget enkelt och rakt svar. Jesus tar fram ett litet barn och säger: ”Sannerligen, om Ni inte omvänder Er och blir som barnen kommer Ni aldrig in i himmelriket.” Man skulle bra gärna vilja veta hur lärjungarna reagerade på det svaret.

Själv vill jag gärna fundera över vad som låg bakom orden och vad de kan betyda för oss idag. Vad var det för egenskaper som fanns

hos det lilla barnet och som var viktigt för lärjungarna att förstå då och för oss nu.

I mitt möte med barn i olika sammanhang, så har jag förstått att här finns många här-liga egenskaper. Jag har sett nyfikenheten som fört dem in i fantasins fantastiska värld. Jag har känt tillgivenheten i tilliten till mig och det jag vill stå för. En spontanitet i kärlek och värme som fyllt mig med glädje och lite avund. Jag har även fått möta en barnatro som ingen eller inget kunde rubba. Tillsam-mans en bra beskrivning av ett stycke him-melrike på jorden. Det är naturligtvis så här det skulle vara.

När vi ser det lilla barnet så kan vi snabbt konstatera hur utlämnat och utsatt det är. Det är viktigt att det är omgivet av trygghet och främst av allt av en kärleksfull famn, som ger både värme och närhet. Detta självklara är ingen självklarhet. Dagligen ser vi bilder av övergivna barn i samband med krig och naturkatastrofer. Små barn över-givna och utlämnade, men självklart med ett slags hopp att det ändå skall finnas någon utsträckt hand som betyder hopp och en fortsatt chans till liv.

Om vi ser på de barn som finns i vårt eget land och i vår närhet, så behöver de inte oroa sig särskilt mycket över våld, svält och stora naturkatastrofer, utan utsätts för helt andra frestelser och faror. Det ökade kom-mersiella trycket som ständigt får oss att tro att vi behöver mer prylar för att känna oss tillfreds. Egoismen som lätt får oss att glöm-ma möjligheten och glädjen över att hjälpa den som har det sämre.

De här små tankarna får mig att förstå lite

bättre av mitt ansvar som vuxen, och hur viktigt det är att våga ta Jesu ord på allvar och se på barnen, och upptäcka de verkligt viktiga delarna av livet. Det oförstörda bar-nets tilltro till det goda och sanna. Att våga ta till sig det bästa hos barnatrons mod och tillgivenhet.

Barnen är vår glädje och ängslan och där-med en oerhörd tillgång och utmaning i livet. De behöver vuxenlivets omsorg. De behöver vårt stöd och vår uppmuntran. Här är det lätt att vi begränsar oss till de närmaste, fast vi vet att många fler skulle behöva känna vår närhet.

Men i all vår omsorg får vi aldrig glömma att vi behöver lära av barnen för att rätt kunna leva vårt liv.

Vi kommer kanske aldrig att fråga: ”Vem är störst i himlen” men vi borde varje dag ta till oss Jesu ord: ”Bli som barnen” och du kom-mer bättre att förstå himmelrikets kvalitéer här på jorden..

VARNING FÖR BARN har vi satt som en lite kryptisk rubrik för det här numret av vårt programblad. Självklart kan denna rubrik tolkas på många olika sätt. Det ena är ju att varna för barn som på olika sätt kan vända upp och ner på vuxenvärl-den genom sitt sätt att vara och uttrycka sig. Det andra skulle kunna vara att vi måste se till att inte utsätta våra barn för sådant som på olika sätt skulle skada dem.


4




5

En av de största och mest kompletta studi-erna som någonsin gjorts är Dunedinstudien (grundaren Phil Silva) och har pågått i näs-tan 40 år och som följt 1000 personer födda 1972 på Nya Zeeland. Den handlar om att undersöka hela deras liv utifrån många olika perspektiv. De har stu-derat deras fysiska och psykiska status, lev-nads - arbetsförhållan-den, kriminalitet med mera.

Ett viktigt perspektiv har kommit fram som vi, som arbetar med utvecklingspsykologi och vårt mänskliga psyke, kan bekräfta, kanske med andra ord men med samma innehåll. Små barns per-sonligheter får stora konsekvenser senare i livet. Redan innan två års åldern kunde man i studien identifiera de olika personligheterna som indelades i grupperna: välanpassade, reserverade, hämmade, utagerande och självsäkra.

Det är såklart en tillgång i våra liv att våra personligheter är olika, att vi har olika rikt-ningar i livet och kan vara kreativa komple-ment till varandra i vårt samhälle för att få det att fungera. Men studien forskade vidare för att se när de olika personligheterna senare i livet fick problem. Alltså när de små barnens personligheter fick negativa konsekvenser senare i livet. Barndomen är ju en chans att

”Små barns personligheter får stora konsekvenser senare i livet.”

lägga grunden för framtiden. Forskarna trod-de bland annat att intelligens var viktigt för att klara sig bra i livet. Det visade sig vara fel tes. Det fanns något som var betydligt viktigare. Det var självkontroll.

I ett test med 4 åringar fick barnen, en i taget, sitta i ett kalt rum och på bordet framför dem fanns ett fat med en marshmallow. Om de inte åt upp den på 15 minuter skulle de få en marshmallow till. Barnet lämnades en-samma i 15 minuter och

filmades i smyg. I filmen får vi se hur barnen försöker lösa detta komplicerade dilemma. Några åt upp godiset direkt, en annan kravla-de runt på stolen och var under bordet, några hittade olika sätt med ögonen att distrahera sig, någon åt upp godiset och grät under ti-den när hon förstod att nu blev det inte en till marshmallow.

Detta enkla test handlar egentligen om hur vi löser en situation med förbud och hur vår självkontroll/härbärgeringsförmåga ser ut. Enkelt uttryckt, på vilket sätt vi har koll på oss själva. De barn som hade svårt med denna typ av självkontroll visade sig i studien ha fortsatt svårt med det längre fram i livet. Studien kunde visa att detta hörde ihop med övervikt, alkohol- och narkotikaberoende, psykisk ohälsa osv. >>>

Det har vi många exempel på. Jesus är ju ett exempel och som fått livsavgörande konsekvenser för många människor. Vi har ju en mängd exempel på människor som fått stora konsekvenser för många av oss. Men när barns personligheter får negativa konsekvenser se-nare i livet. Hur blir det då?

I en tid där det talas mycket om psykisk ohälsa, fler och fler diagno-ser för psykiska symptom bland barn och unga osv, så behöver vi förstå orsaker och sammanhang och dra slutsatser som kan leda till förändring.

"Det fanns något som var betydligt viktigare. Det varsjälvkontroll"

av Lillemor Högerås, leg psykoterapeut


6




7

Detta stämmer med den traditionella ut-vecklingspsykologin (Erik.Homburger Eriks-son, Professor på Harward, psykoanalytiker och en av de ledande inom psykoanalytisk utvecklingspsykologi) som beskriver att det inre arbetet som små barn behöver göra är att öva sig i sin inre härbärgeringsförmåga (det vill säga att klara av att ta hand om sitt inre) för att kunna möta mer påfrestande si-tuationer senare i livet. Vuxna behöver ge förutsättningar för det till exempel genom att sätta gränser, ge motstånd, visa tydligt när något är fel osv. I 2 års åldern ökar vår kraftfullhet och även vår förmåga till skam och många av de små barnen behöver mer hjälp med att invänta, att inte få agera ut allt de känner, att få tydliga och klara regler och strukturer.

I vår ibland alltför stora omsorg om våra barn har vi missat att ge våra små barn möjligheter till att träna sin självkontroll, att vänta, få motstånd och tydliga riktlinjer när något inte är bra.Det är av stor vikt att sakta och i stor respekt träna på den fundamen-talt viktiga egenskapen Självkontroll, så att vi senare i livet har tillgång till den förmågan när det uppstår svårare saker i livet än att vänta och förhålla sig till två marshmallows.

Konsekvenserna av att inte träna på själv-kontrollen eller vår inre härbärgeringsför-måga ser vi i den ökade psykiska ohälsan hos våra unga, Ibland även i fysiska lidan-den som bland annat övervikt, alkohol- och drogproblematik. Det blir också en stor eko-nomisk belastning för samhället. Det finns en invändning. Alltför stor självkontroll kan leda till andra psykiska symptom som till ex-empel tvångsmässighet och självdestruktivt beteende (anorexi med mera). Denna studie tar upp vikten av självkontroll när det brister, inte när självkontrollen dominerar.

Det som är intressant med denna studie är att den är hoppfull och kan leda till kon-struktiva förändringar. Självkontroll kan vi alltid öva oss i, hela livet, barn, ungdomar, vuxna. Vi kan hjälpa varandra att vara tyd-liga, sätta gränser, hålla det vi lovar, öva på vårt eget tålamod, konfrontera varandra när det behövs och få tillgång till den glädje som handlar om att få ta ansvar för sitt liv. Och då behövs det inte några varningar för barn och dess negativa konsekvenser!!.

Vad formar ossNågra reflektioner av Ingvar Almrot,

med inspiration från artiklar av Antje Jackelén och Peter Kempe.

Jag sitter i kyrkbänken i Immanuelskyrkan, betraktar de övriga gudstjänst-besökarna och låter tankarna flyga iväg. Det har funnits tider då bänkarna varit välfyllda av både barn, ungdom, medelålders och gamla. Idag ser jag en minskande trogen skara som uppmärksamt lyssnar till pastorns förkunnelse. Besökarna är en homogen grupp med grånat hår och stela kroppsrörelser. Flera har passerat 80-årsåldern och ännu fler är på väg till samma aktnings-värda ålder. Tacksamhet fyller mig över att ha fått dela denna församlings gemenskap och vara en del av dess utveckling, men tanken gnager. Var finns våra barn och barnbarn? Har vi misslyckats med att föra vidare ”Den heliga känslan” av, att vi är en del av skapelsen. Gudstjänsten fortskrider och besö-karna fylls av kraft, tillförsikt och glädje när de får lyssna till ordet och sjunga med i lovsången.

>>>

>>>


8




9

våra barn och framför allt våra barnbarn växte och växer upp i ett helt annat sam-hälle än vi som var samlade i gudstjäns-ten. Samtidigt var och är vi själva fångade i den nya tidsandan. Vår levnadsstandard har ökat kraftigt och samhället har satsat på de uppväxande barnen fysiskt, intellek-tuellt, psykiskt, moraliskt och socialt. Men samhället bär på en viss villrådighet när det gäller barns andliga utveckling. Något som smittat av sig hos både föräldrar och kyrka. Vi uttrycker att vi vill ge våra barn lugn och ro, trygghet, levande aktiviteter, men tvekar inför att använda begrepp som andliga er-farenheter.

I församlingen, föreningsliv och i professio-nellt arbete har jag varit engagerad i barns uppväxtvillkor och Barnkonventionens

framväxt. FN antog 1989 konventionen om barns rättigheter, 1990 hade 20 stater, däri-bland Sverige anslutit sig till den och FN:s Barnkonvention blev internationell lag. I de-cember 1994 var 167 stater anslutna. Kon-ventionen har tre huvudområden; rätt till liv och utveckling, rätt till trygghet och skydd och rätt till egen talan och respekt. I artikel 27, punkt 1 står ”Konven-tionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, and-lig, moraliska och so-ciala utveckling.” Med rätta tar vi för givet att det angår hela samhäl-let att barnen får sina fysiska, psykiska och sociala behov tillgodo-sedda. Medan situatio-nen för den andliga och viss mån den moraliska utvecklingen är mer förvirrad och ofta för-passad till den privata sfären.

Tidsandan och argumenten har bl a varit att barn inte kan värja sig mot indoktrine-ring och att barn inte kan tillgodogöra sig religion – för det krävs en vuxens abstrakta och kritiska förmåga. Men låt oss göra en vardagsreflektion; Vad säger att vistelse i ett köpcentrum är mindre indoktrinerande vistel-se än i ett kyrkorum? Påverkan i båda fallen kan vara både positiv och negativ, skiljelinjen

går inte mellan varuhus och kyrka, utan kan gå rakt igenom dem. Inte minst med ökad klimatkunskap behöver vi en kritisk hållning på alla områden, inte minst i förhållande till vår konsumtion. Andlig fostran kan gå snett liksom som intellektuell, emotionell och so-cial fostran.

Inte heller behöver barn sättas i andlig karantän tills de är vuxna. De le-ver i en ständig påver-kan inom många områ-den i sitt förhållande till föräldrar och andra per-soner i närsamhället. De behöver främst mö-tas av kärlek, respekt, bli sedda och lyssnade till samtidigt som de utmanas och uppmunt-ras. Till barnens rätt till andlig utveckling hör – förutom tillgång till den egna trostraditionens

heliga rum, riter, seder och bruk – också till-gången till skatten av berättelser.

Synen på barn har gått mot en starkare betoning av barnet som subjekt. Barnet är å ena sidan en kompetent person som ska respekteras för egna val och åsikter och å andra sidan en utsatt individ som behöver skydd och omvårdnad. Barnkonventionen är tydlig att barnet ska ses som ett mycket aktivt subjekt.

Min och de flesta gudstjänstbesökares uppväxt har sin bakgrund och miljö under 1940–1950-talet. Vi har fått vara del i efter-krigstidens optimistiska framtidsvision. Stor förhoppning fanns kring vetenskap och tek-nisk utveckling. Omvärlden vidgades suc-cessivt genom tidningar, radio, TV och nu In-ternet. Utbildningen förlängdes både genom en förskola och ett gymnasium för alla, samt en högskola som allt fler deltog i. Samtidigt blev samhället allt mer individualistiskt, där sammanhållningen och ansvaret minskade för gemensamma lösningar. Innebörden av ”ett vi” har försvagats, och alltmer fått tyngdpunkt i ”ett jag”. Konsumtionssamhäl-let växte sig allt starkare och både lockade och fångade mångas intresse. Denna utveckling innebär sammantaget att

"Vad säger att vistelse i ett köpcentrum är mindre indoktrinerande vistelse än i ett kyrkorum?"

>>>

>>>

Sedan 1885 drev Immanuelskyrkans församling verksamheten "Flickorna i Marielund" (1941)


10 11

FÖR SMYGTITTARE OCH KYRKFOLKDet blev väldigt intressant då vi hade TV-producenten Johan Söderberg hos oss på en MITTi-kväll. Han berättade och illustre-rade med små TV-klipp om hur de andliga programmen blir till. TV:ns uppdrag är att spegla bredden, utformningen och innehål-let i de olika kyrkornas aktiviteter och då främst gudstjänster. Även övriga religioner skall ha sitt utrymme. Kvällen gav en bra bild av en viktig verksamhet med en skicklig företrädare.

Barnkonventionens originaltext på engelska talar om ”spiritual” som har en vidare inne-börd än svenskans ”andlig”. Det inkluderar existentiella – och meningsfrågor i en vidare mening, liksom frågor om etik och moral. Barnets andlighet tycks vara en del av den mänskliga förmågan men är inte identisk med religion eller knuten till att fostra in i en trosgemenskap, även om andlighet kan ta sig uttryck i organiserad religion.

Min upplevelse är att andlighet är en pussel-bit, som tycks höra till människans liv för att det ska utgöra en helhet. Andlig utveckling är en del av en människas utveckling och kan tillföra en helhetssyn och ett djupse-ende i tillvaron, självkännedom, transcen-denta upplevelser och en relationell dimen-sion. Barnet har rätt till gränsöverskridande trosföreställningar och värderingar som är utvecklingsbara och kan växa med barnets erfarenheter. Barnets tankar om livet och

döden är existentiella frågor som behöver fångas upp och tas på allvar. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att barn kan uppleva andlighet, till exempel i relation till naturen, konsten, musiken, leken och nära relationer, frikopplat från eller anknutet till en specifik religiös tradition och tolkningsram.

Så är jag tillbaka i kyrkbänken och mina tan-kar. För mig personligen har relationen till de andliga erfarenheter tron och församlingen gett mig varit ovärderliga. Vad är kyrkan, för vem och vad händer om den inte finns? För mina barn och barnbarn, formade av en an-nan tidsanda, har de andliga erfarenheterna sett och ser annorlunda ut. Det är naturligt att känna oro för sina barn och barnbarn, ja hela skapelsens utveckling. Förhoppningen är dock att vår relation, också i all sin svag-het, speglat något av det heliga i livet. Vi får leva i att tilliten, som Gud skapat i oss, är större än all ondskas makt..

>>>Glimtar från hösten

EKUMENISK GUDSTJÄNST den 21 okto-ber hos Syrisk Ortodoxa församlingen S:t Gabriel. Alla Norrköpings kyrkor var repre-senterade i den välfyllda kyrkan.

ONSDAGSTRÄFFEN 10 oktober gästades av Kimmo Strand som med stor kärlek be-rättade om RIAs arbete .

ONSDAGSTRÄFFEN 14 novenmber visade och berättade Gun Jennervall om sitt konst-närsskap och "Vägen till en bild".

12 13

ÖPPEN KYRKA Det är det verkligen på måndagarna vid lunchtid! 50-80 personer söker sig varje vecka till Immanuelskyrkan för en delikat lunch inklusive kaffe, kaka och frukt.

Det är ett antal entusiaster från Vineyard och Immanuel som tar emot mat från Matbanken, som de sedan tillagar och bjuder gästerna på.

Många av dem som kommer kämpar med missbruk, saknar permanent bostad, hoppas på uppehållstillstånd eller längtar efter medmänsklig närhet. Det sistnämnda försöker vi leva upp till varje måndag. Vi får vänner, som vi kanske aldrig skulle träf-fat, om inte Öppen Kyrka fanns!

Några gånger under hösten har vi kunnat bidra med varma och rejäla kläder åt de mest behövande. Men nu behöver vi fylla på klädförrådet! I syn-nerhet behövs varma kläder, kängor, tröjor, mössor och van-tar. Inventera garderoberna och skänk de varma plagg, som du kanske inte längre använder el-ler behöver.

Lämpligast lämnar du in klä-derna till expeditionen tisdagar och torsdagar kl. 10-12. I andra hand i samband med samlingar i kyrkan.

Stort tack!

Inför vintern Glimtar från hösten

FRÅN BÄNKAR TILL STOLARI över sextio år har vi nött bänkarna i Immanuelskyrkan. Här finns många fina minnen av guds-tjänster, konserter och andra samlingar. Nu har de fullbordat sitt uppdrag hos oss och fått ett nytt uppdrag hos den Ortodoxa församlingen i Ektorp. Nu kommer vi att sitta lita bekvämare på de nya stolarna som nu tagit plats i kyrksalen. Det kommer även att betyda att vi lättare kan möblera om i salen för olika ändamål. Om du ännu inte har ”köpt” din stol så finns chansen ännu. Skicka in femhundra kronor till församlingen och ange ”till stolar”.

14 15

Inför vintern

BYGGA VÄNSKAP– TALA SVENSKA Under våren ordnade vi med språkcafé i vår kyrka. Varje onsdag, med några undantag, kom människor, med ursprung i många av världens länder, för att förkovra sig i det svenska språket. Det skedde med hjälp av gemensamt fika, sällskapsspel, samtal kring olika teman, ömsesidiga berättelser mm. Vi hade roligt tillsammans och knöt vänskapsband.

Under hösten har vi vilat lite på hanen, eftersom vi var lite för få svenskar, som kunde ställa upp.

Nu samlar vi kraft och försöker få fler att göra oss sällskap i den här fina uppgiften. I mitten av januari hoppas vi komma igång. Veckokväll är inte bestämd. Språkcaféet håller på ca 1,5 timme. Den enda merit som behövs är en lust att träffa systrar och bröder från andra länder.

Några av oss tar ansvar för kvällens upplägg, du behöver fram för allt vara en närvarande samtalspartner.

Ta kontakt med mig om du är intresserad eller har ytterligare frågor. Tipsa gärna nån vän som du tror skulle tycka det vara kul att hjälpa till.

Per Jennervall

FLER SKRIBENTER!Varje nummer av programbladet har ett tema. Det hjälper oss att komma på människor som vi ber skriva utifrån ämnet. Men vi är övertygade om att bland läsarna finns ni, som också skulle kunna bidra med tankar och berättelser. Vi kan komma och intervjua, om ni föredrar det. Vi vet att dina rader kommer att uppskattas av läsarna.

Temat för nästa programblad är;

”Avstå är en vinst!”

med manusstopp 22 februari.

EXPEDITIONSTIDERUnder vecka 52 och 1 är expeditionen stängd. Behöver ni kontakt under den tiden så sök pas-tor eller ordförande per telefon, som finns på programbladets näst sista sida.

Vecka 2 öppnas expeditionen igen, och på tisdagar och torsdagar kl. 10-12 kan ni möta vårpersonal på nytt. Kom gärna in på besök och samtal.

Inför vintern

VALBEREDNINGENVi närmar oss ett nytt verksamhetsår. Valberedning fortsätter sitt arbete för år 2019 nu i december. Du som vill ändra på ditt uppdrag hör av dig till valberedningen före den 15 december, annars räknar vi med din insats även nästa verksamhetsår.

Vi behöver samtidigt hjälp och förstärkning på flera poster, så tala gärna om vilka uppgifter som du vill bidra med.

Ingvar Almrot, sammankallande, Gunilla Wallstedt, Rune Almroth och Nils Öfverberg.

ÅRSMÖTELördag den 9 mars kl. 14.00 kallas församlingen till årsmöte i Immanuelskyrkan.

I kommande årsmöteshandlingar kan du läsa om verksamheten och den ekonomiska redovis-ningen för 2018. Framtiden speglas i val, målbild, verksamhetsplan och budget för år 2019.

Handlingarna utdelas via omsorgsgrupperna. De kommer inte att utsändas utanför kommunen. Handlingarna kommer att finnas tillgängliga på årsmötet och kan erhållas efter begäran till expedi-tion.

Vi ser fram emot en fin eftermiddag och en välfylld församlingsvåning.Styrelsen

Ett litet barn av Davids husskall göra vinternatten ljus.Ett barn skall hjälpa oss att tro,här mitt ibland oss skall det bo.

16 17

23 januari

"Hälsa för alla - i Kongo"

Ingegerd Rahm Hälsovårdsambassadör

berättar om behovet av sjukvårdsinsatser i Kongo

27 februari

"Bland måltidsvänner, läxhjälpare, högläsare och besökare"

Lisa Larnemark SchultzbergFrivilligsamordnare

berättar om verksamheten på Frivilligcentralen i Norrköping

DECEMBERsö 02 1:a söndagen i advent "Ett nådens år" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson, Per Jennervall. Körgrupp ur Chorus Feminae. Kyrkaffe.sö 09 2:a söndagen i advent "Guds rike är nära" 11.00 Gudstjänst. Per Jennervall. Seniorkören. Kyrkkaffe.on 12 14.00 Onsdagsträffen. "Vandra i Moa Martinssons fotspår" Anette Kindahl, intendent på Stadsmuséet, berättarsö 16 3:e söndagen i advent "Bana väg för Herren" 11.00 Gudstjänst med nattvard Åke Jansson. Kyrkkaffe.sö 23 4:e söndagen i advent "Herrens moder" 11.00 Gudstjänst. "Vi sjunger julens psalmer" Per Jennervall m.fl. Insamling till mission i andra länder. Kyrkkaffe.må 24 Julafton "Den heliga natten" 11.00 Julbön. "Samling runt krubban". Per Jennervall. Lovisa Jennervall, sång. ti 25 Juldagen "Jesus födelse" 08.00 Julotta i Centrumkyrkan. sö 30 Söndagen efter jul "Guds barn" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson.

JANUARIti 01 Nyårsdagen "I Jesu namn" 11.00 Nyårsgudstjänst med nattvard. Åke Jansson. Kyrkkaffe.sö 06 Trettondedag Jul 16.00 "Stjärnklart" - sånger och berättelser om vise männen. Per Jennervall, Åke Jansson m.fl.. Julgröt och skinksmörgås. Insamling till Mission i andra länder.sö 13 1:a söndagen efter Trettondedagen "Jesus dop" 11.00 Gudstjänst. Per Jennervall. Pernilla Andersson. Kyrkkaffe.sö 20 2:a söndagen efter Trettondedagen "Livets källa" 11.00 Gudstjänst med nattvard. Åke Jansson. Orgelmusik. Kyrkkaffe. on 23 14.00 Onsdagsträffen. "Hälsa för alla - i Kongo" Hälsovårdsambassadör Ingegerd Rahm. 18.00 Ekumenisk bönekväll i Renströmmen.sö 27 3:e söndagen efter Trettondedagen "Jesus skapar tro" 11.00 Gudstjänst. Ragnar Asserhed. Åke Jansson. Elisabeth Gustafsson, flöjt. Kyrkkaffe.

FEBRUARIsö 03 Kyndelsmässodagen "Uppenbarelsens ljus" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Solosång. Kyrkkaffe.sö 10 5:e söndagen efter Trettondagen "Sådd och skörd" 11.00 Gudstjänst med nattvard. Per Jennervall. Marcus Josephson, sång. Kyrkkaffe.

to 14 12.10 Lunchmusik med sopplunch. Rakel Fagius Gertz och Johan Gertz, blockflöjter. sö 17 Septuagesima "Nåd och tjänst" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Seniorkören. Kyrkkaffe.sö 24 Sexagesima "Det levande ordet" 11.00 Gudstjänst. Lillemor Högerås. Alma Högerås, sång. Kyrkkaffe.on 27 14.00 Onsdagsträffen. "Bland måltidsvänner, läxhjälpare, högläsare och besökare" Frivilligsamordnare Lisa Larnemark Schultzberg.

MARSsö 03 Fastlagssöndagen "Kärlekens väg" 11.00 Gudstjänst. Åke Jansson. Ann-Christin Hallgren, sång. Insamling till pastors- och diakonutbildningarna. Kyrkkaffe.lö 09 14.00 Årsmöte. Servering.sö 10 1:a sö i Fastan "Prövningens stund" Gudstjänst med nattvard. Per Jennervall, Åke Jansson. Kyrkkaffe.to 14 12.10 Lunchmusik med sopplunch. Orgelmusik Bengt-Göran Sköld.

27 mars

"Rundtur i amerikanska södern"

Jörgen Illumfotograf och producent av bildspel

bildspel - reseskildring

8 maj

"Seglatsen över Oceanen"

Per Lindkvist berättar i ord och bild.

samtliga träffar kl 14.00 - servering

18

DATASKYDSSFÖRORDNINGEN OCH FÖRSAMLINGENS VERKSAMHETTidigt i kyrkans historia har vi fört kyrkoböcker och vår verksamhet har registrerats. Syftet är och har varit att notera medlemskap, kyrkliga händelser (dop, barnvälsignelse, vigsel och begravning) och deltagande i verksamhet. Vi registrerar för att upprätthålla församlingens demokratiska princi-per, fastställa statistik och framför allt kommunicera med människorna i vår verksamhet.

25 maj 2018 trädde den nya lagen om personuppgifter ”Dataskyddsförordningen” i kraft. Som organisation med religiöst syfte får församlingen och Equmeniakyrkan enligt lagen hantera person-uppgifter för medlemmar, tidigare medlemmar och personer man har regelbunden kontakt med. För de här personuppgifterna krävs högre skyddsåtgärder jämfört med andra personuppgifter då de behandlar människors tro. Uppgifterna får hanteras i Equmeniakyrkan och församlingen men inte lämnas ut till annan part utan den registrerades samtycke.

Punkter värda att känna till:

- Församlingen lämnar inte ut dina personuppgifter

- Du har rätt att veta vad som finns registrerat om dig i församlingen, kontakta styrelsen.

- Statistik som lämnas ut är inte kopplad till personuppgifter

- Personer med förtroendeuppdrag skall ge samtycke för publicering på hemsida och församlingsblad.

- Medlemslistor är viktig information och kan skickas till alla medlemmar men skall inte sättas upp på kyrkans anslagstavla, eller på annat sätt finnas tillgängligt för allmänheten.

Församlingen har i uppgift att skydda dina uppgifter och vi behöver alla hjälpas åt att genomföra detta.

Ingvar Almrot

PS ! Mer information finns att läsa på Equmeniakyrkans hemsida.

SJUKHUSKYRKAN i NorrköpingEva Gudmundson, Sjukhuspastor011 - 24 11 55

ANDLIG VÅRD I KRIMINALVÅRDENSören Johansson, Pastor0709 - 47 41 44 (mob)

IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLINGBankgiro 5592 - 0409Swish 1232184141

GETSJÖTORPS FRILUFTSGÅRDPlusgiro 79 26 75 - 1www.getsjotorp.se

Immanuelskyrkan en del av Equmeniakyrkan

och vi samarbetar med:

Studieförbundet Bildaför kyrka och samhälle

IMMANUELSKYRKANSödra Promenaden 106602 34 Norrköping

011 - 12 15 50

Expeditionstider tisdag o torsdag 10 - 12

E-post: [email protected]

PASTOR / FÖRSAMLINGSFÖRESTÅNDAREPer Jennervall0706 - 74 01 [email protected]

PASTORÅke Jansson0706 - 59 19 [email protected]

ORGANISTBengt-Göran Sköld 011 - 31 89 330735 - 40 30 24

ORDFÖRANDEKrister Wos Andersson072 - 578 78 [email protected]

www.immanuelnorrkoping.se

IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING

sista sidan...

Vi är blommor driv oss varsamt. Vi är jordens hopp.

Låt oss växa vilda och få gå i knopp.

Vi är blommor, bryt oss inte. Gränslös är vår glöd.

Låt oss växa fria utan våld och död.

Ge oss mod att våga glädjas, glädjas tusenfalt.

Lita på oss ge oss värme för där ute är så kallt.

Vi är barn och vi är många, vi är jordens salt.

Lyssna till oss vi är starka vi kan allt, ja vi kan allt!

Barbro Lindgren

barn – vår glädje och vår ängslan · sitta i ett kalt rum och på bordet framför dem fanns...

Documents