Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 10 poäng

APU – Arbetsplatsförlagd utbildning Elektronisk dokumentation – effektivt verktyg under APU?

APU – Arbetsplatsförlagd utbildning

Webbased documentation – an efficient aid during APU?

Anneli Molander Lerma Ottosson

Lärarexamen 60 poäng Examinator: Ann-Elise Persson Höstterminen 2006 Handledare: Jan Härdig

Anneli Molander & Lerma Ottosson APU - Arbetsplatsförlagd utbildning Elektronisk dokumentation - effektivt verktyg under APU? Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildning 60 p Malmö Högskola

Abstract Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda

läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de

yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg

för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka

förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare.

Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi

kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av

hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa

elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således

varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet

kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta

samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm.

Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnor och två män i blandade åldrar.

Resultatet i vår undersökning visade att handledarna föredrar Internet som plattform för

dokumentation och informationshantering under APU, i stället för nuvarande arbetssätt

med papper och pärm. APU-dokumentation på Internet visade sig vara ett bra sätt att

omedelbart ge varandra feedback och kontinuerligt kunna jämföra om varandras insatser

har gett effekt eller inte, vilket sannolikt bidrar till att fler elever når kursmålen.

Handledarpärmen ligger många gånger undanstoppad och plockas oftast fram när det är

dags för utvecklingssamtal och betygssättning vilket gör att uppdateringar som gjorts med

tiden missas.

Nyckelord: APU, Arbetsplatsförlagd utbildning, Dokumentation, Gymnasieskola,

Information, Internet, Samarbete

Förord Syftet med den här undersökningen har varit att utveckla ett verktyg för att se om det är möjligt att nå ett utökat samarbete, dokumentering och informationshandhavande mellan pedagog i skolan och handledare i näringslivet samt att få en likvärdig APU. Förhoppningen är att läsningen av denna rapport kan inspirera till tankar som kan förbättra APU-perioderna och samarbetet mellan gymnasieskolan och näringslivet. Vi vill rikta ett stort tack till pedagog Gerd Ousbäck-Eriksson, för att vi har fått tillgång till att använda oss av hennes mångåriga APU-material med handledarpärm och handledarregister. - Tack snälla Gerd för all hjälp! Ditt material gav oss en ovärderlig grund att utgå från! Det var av största vikt att vi fick igång Webbsidan i tid för att kunna genomföra denna undersökning. Vi stötte på oväntade problem som skulle innebära stora kostnader för vårt arbete. Därför tog vi kontakt med Jerry Albihn på Malmö Högskola, och han hjälpte oss att lägga upp en Webbsida på Malmö Högskolas server. - Tack Jerry, för att du hjälpte oss att starta upp webbsidan! Utan din hjälp hade det inte gått helt enkelt! Utan handledarnas engagemang och positiva bemötande hade inte denna undersökning kunnat göras. - Ett stort tack till alla ni handledare som tog er tid att träffa oss och besvara våra frågor. Tack för att ni engagerade er och delade med er av era erfarenheter! Vi har arbetat många helger och långa dagar med undersökningen och rapporten. Våra familjer har visat stort tålamod och stöttat oss. - Tack till våra makar och barn för att ni har stått ut med oss genom många långa dagar!! För att minimera våra egna kostnader vill vi tacka Petri gymnasieskola i Helsingborg för att de lånade ut USB-minnen åt alla handledarna under prövotiden. - Utan Petri:s hjälp hade två fattiga studenter blivit ännu fattigare! Stort tack! Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Jan Härdig från Malmö Högskola som har väglett oss konstruktivt och sporrat oss genom arbetsprocessen. - Tack Jan, för din vägledning och din tro på oss och vårt arbete!

Innehållsförteckning 1. Introduktion .................................................................................................................. 1

1.1. Bakgrund ................................................................................................................ 1 1.2. Syfte och frågeställningar....................................................................................... 3

2. Kunskapsbakgrund ...................................................................................................... 4 2.1. Historisk bakgrund av APU.................................................................................... 4 2.2. Portfolio - Dokumentation en del av uppföljning och utvärdering ........................ 5 2.3. Exempel på hur APU är upplagt i två gymnasieskolor .......................................... 6 2.4. APU- dokumentation på Internet............................................................................ 8 2.5. Vad är PUL? ........................................................................................................... 9

3. Metod ............................................................................................................................. 9 3.1. Val av undersökningsmetod ................................................................................... 9 3.2. Urval ..................................................................................................................... 10 3.3. Intervjufrågor........................................................................................................ 11 3.4. Genomförande ...................................................................................................... 12 3.5. Etik ....................................................................................................................... 13 3.6. Bearbetning........................................................................................................... 14 3.7. Studiens tillförlitlighet.......................................................................................... 14

4. Resultat och analys av intervju undersökning......................................................... 15

5. Diskussion.................................................................................................................... 19 5.1. Utvärdering av undersökningen............................................................................ 25 5.2. Tankar för förändring ........................................................................................... 27

6. Litteraturförteckning ................................................................................................. 30 6.1. Övrigt referensmaterial......................................................................................... 31

Bilagor ................................................................................................................................. 32 Bilaga 1 - missiv brev....................................................................................................... 32 Bilaga 2 - tackbrev............................................................................................................ 33 Blanketter i handledarpärmen - kontakta ansvariga författare .... ………………………… Webbsidans utformning och innehåll - kontakta ansvariga författare..................................

1

1. Introduktion

I dagsläget ser vi att det finns brist på skriftlig dokumentation och när vi i arbetet talar om

dokumentation är det tänkt att det ska vara till gagn för bedömningar av elevens kunskaper

eftersom dessa är viktiga för elevens kunskapsutveckling. För att få likvärdig APU och för

att värdefull information inte skall gå förlorad anser vi att det skall vara obligatoriskt med

en dokumentation av elevens kunskapsutveckling som följer med eleven genom hela

utbildningstiden.

Om vi strikt arbetar efter det som står i skolverket SKOLFS 2004:23 ”…det lokala

planeringsarbetet bör dokumenteras och varje lärare bör dokumentera de planer som

utformas i samråd med eleverna…” (Skolverkets allmänna råd, 2004) så riskerar vi med

definitionen bör att vi som lärare och handledare missar viktig dokumentering av eleven.

Kan vi ändra detta till ett enkelt och effektivt skall så minimeras risken att eleverna leds till

arbete med saker de redan behärskar, exempelvis vid överlämning av elever till annan skola

eller arbetsplats. Då kan fokus läggas på nya utmaningar och/eller de kan få hjälp med

områden som de har svårt för, istället för att slösa bort värdefull tid på sådant som de redan

kan.

I stället för att vänta med dokumentationen och se detta som ett nödvändigt ont inför

stundande utvecklingssamtal och betygssättningar, så är det lättare att hinna med

dokumentation om den görs kontinuerligt i det vardagliga arbetet med gemensam struktur

och mallar enligt föreskrifter i läroplanen. Det gäller bara att kunna konstruera en

dokumentationsmetod som fungerar tillfredsställande för både lärare och handledare.

(Wallin, 1996)

1.1. Bakgrund

Under vår lärarutbildning har vi fått möjlighet att komma i kontakt med APU och dess

upplägg administrativt, teoretiskt och praktiskt. Vi har sett att det finns brist på resurser och

tid avsatt i förhållande till vad som behövs. Idag används en handledarpärm för varje elev

2

försedd med olika blanketter. Handledarpärmarna finns på varje arbetsplats och

handledaren fyller i närvaro och arbetskort som lämnas in till skolan via eleven när det är

dags för utvecklingssamtal och betygsättning, vilket blir cirka 1-2 gånger per termin.

Med våra erfarenheter anser vi att det behövs ett annat arbetssätt. Ett arbetssätt som medför

en tätare närvarorapportering, kontinuerlig kommunikation och dokumentation av elevens

kunskapsutveckling och som följer med eleven genom hela utbildningstiden.

Med dagens snabba och föränderliga takt i samhället är det viktigt att vi som pedagoger

hänger med och har väl fungerande och utvecklade arbetsmetoder som överensstämmer

med rådande situation inom arbetslivet. Utan klarhet och sammanhang med dagens

föränderliga takt blir möjligheterna små att styra eller kontrollera i skolans

utbildningssystem och den roll som lärare skall spela i det. (Hargreaves, 1998)

Arbetsmetoden ska vara möjlig att genomföra inom ramen av lärarens resurser och tid.

Med detta menar vi att om man kan förändra nuvarande arbetssätt med ett lätthanterligt

system via Internet, så kan både handledare och skola på ett enklare och snabbare sätt

kontinuerligt uppdatera dokumentationen av elevens kunskapsutveckling under pågående

termin och på så vis blir alla likvärdigt delaktiga. Lärare och handledare kan kommentera

elevens starka och svaga sidor och ge synpunkter på vad eleven behöver utgå ifrån och

bygga upp för att utvecklas vidare. (Måhl, 2005) Dessutom ökar man möjligheten med

Internet att lättare kommunicera och få tag på varandra på ett effektivare och modernare

sätt utan att störa i det dagliga arbetet.

Enligt Lpf 94 skall skolan eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet. (Lärarens handbok,

2004) Skolans kunskaper i förhållande till läroplaner och direktiv som styr skolans

utveckling har under större delen av skolans historia varit oreflekterad. Detta är mycket

märkligt eftersom skolans största uppgift är att lära ut kunskaper. Det har länge ansetts

självklart att den kunskap som finns i skolan inte behöver reflekteras och ses över.

(Gustavsson, 2002)

3

Med vår tidigare yrkesmässiga bakgrund inom näringslivet vet vi att det är viktigt med

långsiktigt och kontinuerligt samarbete mellan skola och handledare för att uppnå

stimulerad utveckling. Det primära syftet med vårt utvecklingsarbete är att bidra till

förändring och starta en process som innebär en utveckling för APU-dokumentation, genom

att utnyttja den kunskap som redan finns. (Patel & Davidson, 2003) Som pedagoger ser vi

att APU är en viktig länk i detta och därför en väldigt viktig del i elevens utbildning och

utveckling mot en framtida resurs i arbetslivet.

1.2. Syfte och frågeställningar

Genom vår undersökning vill vi ta reda på om vi med APU-dokumentation på Internet som

verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och

kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med

nuvarande handledarpärm. Webbsidan är tänkt att vara ett av andra viktiga instrument för

oss pedagoger och detta finns inte idag inom de yrkesförberedande programmen på

gymnasiet.

Våra frågeställningar är följande:

• Hur kan man förbättra och underlätta samarbete, informationshantering,

rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare under APU-

perioderna?

• Varför vill vi utveckla en webbsida som verktyg inom de yrkesförberedande

programmen?

• På vilket sätt kan Internetverktyget vara effektivare i jämförelse med handledar-

pärmen?

4

2. Kunskapsbakgrund

2.1. Historisk bakgrund av APU

Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva för livet

efter skolan. Det fundamentala för skolan är att skapa bästa möjliga förutsättningar för

elevens bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till

vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället genom att

eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet. Detta har en avgörande betydelse för den

yrkesförberedande utbildningens kvalitet. (Skolverket, 2005)

I Myndigheten för skolutveckling (2004) kan man läsa att gymnasieskolans tidigare

linjesystem hade utgångspunkt från Lgy 70. För vissa tvååriga yrkesutbildningar var det

obligatoriskt med praktik. Det varierade mellan olika linjer och skolor beroende på hur man

anordnade utbildningen. Under slutet av 80-talet genomfördes en försöksverksamhet,

ÖGY-försöken (översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen). I samband med detta

försök används APU (arbetsplatsförlagd utbildning) för första gången. APU blev ett

samlingsnamn för inbyggd utbildning, praktik, lärlingsutbildning etc. I ÖGY var ett av

syftena med den arbetsplatsförlagda delen att den skulle ge eleverna möjligheter att på nära

håll se och följa utvecklingen inom yrket och på så sätt kunna skapa sig en god bild av de

krav som ställdes på sitt kommande yrkesarbete. Till skillnad från det tidigare linjesystemet

poängterades nu betydelsen att den arbetsplatsförlagda delen skulle vara kopplade till

kursplaner och betraktas som utbildning.

I början av 1990-talet skedde en stor förändring, då infördes kursplanestyrd

arbetsplatsförlagd utbildning (APU). APU har sedan dess varit en obligatorisk del av de

yrkesförberedande programmen. APU skall omfatta minst 15 veckor. (Myndigheten för

skolutveckling, 2004)

Programmålen har följande uppgifter ”utgöra underlag i kommunikationen mellan skola

och arbetsliv om bl.a. arbetsplatsförlagd utbildning”. (Skolverket, 2000, sid. 8) APU

innebär i och med detta att elevens tid på arbetsplatsen ska vara planerad och ha en på

5

förhand given målsättning samtidigt som denna målsättning ska vara kopplad till delar av

kurser. De statliga intentionerna är klara, att APU-arbetsplatser skall så långt möjligt utgöra

en plats för lärande i arbetet. (Skolverket, 2000)

Gymnasieförordningen 5 kap.15§ - 16§ i SFS 1999:844 (Myndigheten för skolutveckling,

2004) Utbildningens innehåll om Arbetsplatsförlagd utbildning står det att läsa:

15§ Arbetsplatsförlagd utbildning skall förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje sådan vecka skall motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar.

Vidare står det:

Styrelsen för utbildningen får dock bestämma att arbetsplatsförlagd utbildning även skall på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Styrelsen beslutar om omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen och ansvarar även för att den arbetsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen redovisas.

Samt:

Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser skall arbetsplatsförläggas och om hur den över åren skall göras. Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

16§ Om styrelsen för utbildningen inte kan anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15§, får den utbildningen istället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Styrelsen skall i sådana fall vidta åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt åter kan arbetsplatsförläggas. (Myndigheten för skolutveckling, 2004, sid. 10)

2.2. Portfolio - Dokumentation en del av uppföljning och utvärdering

Det finns inte idag någon fastställd reglering eller mall för dokumentation och rapportering

under APU. Vi tror att detta kan hänga samman med att det inte är obligatoriskt med

dokumentation. Det avsätts inte heller tillräckligt med tid och resurser för dokumentation

och uppföljning under APU, vilket innebär att den haltar på många sätt.

Ett bra hjälpmedel för att synliggöra det egna arbetet och elevers kunskapsutveckling är att

föra anteckningar som blir dokumentationer. Med en systematisk och tydlig dokumentation

6

under APU kan detta underlätta informationshantering och rapportering av elevers arbete

och därmed möjligheten att vidta åtgärder som eventuellt behövs för elevens

kunskapsutveckling, inte minst när elever byter skola eller APU plats. Dessutom får

pedagoger och handledare feedback och kan jämföra om varandras insatser har gett effekt

eller inte. Om vi inte kontinuerligt och på ett gemensamt sätt dokumenterar elevens

framsteg så kommer vi till slut inte att kunna hantera den mängd av information som har

samlats in under perioden och eleven riskerar att få en orättvis och felaktig bedömning.

Vårt arbete med APU-dokument på Internet är tänkt att samlas i en personbunden

elevportfolio, således i en mapp. Portfolio är engelska och översatt till svenska motsvaras

portfolio av ordet portfölj. Portfolio är en pedagogisk dokumentation där man samlar olika

dokument för både pågående och avslutade arbeten. Metoden syftar till att beskriva och

synliggöra vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås och vilket stöd som eventuellt

behövs. (Ellmin, 1999; Ellmin & Josefsson, 2000) Metoden används oftast i skolan i de

lägre åldrarna och tyvärr mer sällan på gymnasiet.

Ellmin och Ellmin (2003) menar att grunden för portfoliometodiken skapades av bland

annat Jean Piaget, Jerome Bruner, Lev Vygotsky, John Dewey och George A. Kelly som

bygger på konstruktivismens teorier, det vill säga att lärandet är en aktiv process.

Konstruktivismen innebär att vi lär oss när vi reflekterar kring det vi upplever och på så sätt

konstruerar vi en förståelse av den värld vi lever i. När man kan omsätta kunskapen på nytt

i nya situationer då har man förstått vad man har lärt sig. (Ellmin & Ellmin, 2003)

2.3. Exempel på hur APU är upplagt i två gymnasieskolor

För att läsaren ska få en förståelse väljer vi här att berätta hur olika det ser ut med APU

samarbetet, rapportering, dokumentation och kommunikation i två skånska gymnasieskolor.

På skola 1 är eleverna i årskurs 1 på APU fyra timmar per vecka under vårterminen.

Årskurs 2 är på APU en dag per vecka hela läsåret. Eleverna i årskurs 3 är på APU en dag

per vecka på höstterminen och till vårterminen utökas APU till två dagar per vecka.

7

Under årens lopp har man utvecklat en handledarpärm som bland annat innehåller:

• allmän information från skolan,

• anhöriginformation,

• försäkringar,

• mål för APU-perioderna,

• råd till handledaren,

• APU-period (kalendarium),

• arbetsmoment för berörda årskurser,

• arbetskort för APU för berörda årskurser,

• bedömning under APU-perioden,

• elevens förväntningar,

• närvarorapport

Denna pärm tar eleven med sig till sin APU-plats första dagen eleven börjar. Tanken är att

handledaren skall läsa pärmen och sätta sig in i vad det innebär att vara handledare och att

handleda samt fylla i närvarorapport och arbetskort vid varje tillfälle. Minst en gång per

läsår kommer ansvarig lärare på APU-besök och utvecklingssamtal.

Tillsammans med elev och handledare tittar man på vad handledaren har noterat i pärmen

och diskuterar elevens kunskapsutveckling. På denna skola har de senaste åren en lärare

ensam varit ansvarig och har haft tid och resurser avsatt i sitt schema för att hinna sköta allt

som har med APU att göra. Det har varit handledarträffar på skolan vid ett par tillfällen.

På skola 2 har man ett annat upplägg där årskurs 1 är på APU två dagar på höstterminen

och två dagar på vårterminen. Årskurs 2 är på APU en dag per vecka hela läsåret. Årskurs 3

är på APU en gång per vecka hela läsåret. Här får eleverna med sig tre blanketter som

handledaren ska fylla i:

• Blankett nummer ett ska fyllas i med arbetsplatsens adress, telefonnummer och

handledarens namn, och denna ska eleven ta med sig tillbaka till läraren.

• Blankett nummer två ska handledaren skriva mycket kortfattat hur eleven klarar

sina arbetsuppgifter, denna skall sedan eleven ta med sig till skolan inför

utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal sker med eleven och läraren.

8

• Blankett nummer tre fyller handledaren i vilka arbetsmoment eleven har utfört och

detta ska lämnas in en gång i månaden till läraren.

Varje vecka tar eleven med sig en närvaroblankett från skolan som handledaren fyller i för

att åter lämna till sin lärare.

Skolan har gjort försök att bjuda in handledare vid ett par tillfällen till arbetskvällar men

menar att intresset är litet från handledarnas sida. På denna skola är varje lärare som har

elever på APU själva ansvariga för att detta efterlevs, men utan någon tid avsatt i sitt

schema.

2.4. APU- dokumentation på Internet

För att läsaren ska få en förståelse väljer vi här att beskriva Internetverktygets innehåll och

upplägg. För att kunna komma in i Internetverktyget krävs det att man är behörig och har

en access till webbsidan. På webbsidan finns olika dokument med:

• Anslagstavla med information till handledarna om skolans kontaktpersoners telefon

och mailadresser, PUL som innehåller personuppgiftslagen, APU-period med

terminens kalendarium och allmän information från skolan samt anvisningar och råd

till handledaren.

• Ett forum som kommunikationskanal mellan samtliga handledare och lärare.

• Medlemslista där man synliggör senaste inloggning. Det gör att den som är ansvarig

lärare för APU kan följa upp aktiviteten från handledarna och på ett enkelt sätt

“pusha“ om det behövs.

• E-postlista med samtliga registrerade lärare och handledare.

• Filhanterare med dokumentmappar som innehåller närvarorapport, arbetskort och

bedömning, anhöriginformation, APU-besök och utvecklingssamtal, kursmål och

arbetsmoment samt elevens och handledarens förväntningar av APU-perioden. För

att skydda eleven och efterleva PUL, personuppgiftslagen, läggs all dokumentation

som berör eleven i respektive handledares filhanterare. Som lärare och ansvarig för

APU ges man access till att se alla handledares dokumentationer men handledarna

kommer endast åt sina egna elever.

9

2.5. Vad är PUL?

PUL (2006) är en förkortning av personuppgiftslagen (1998:204). PUL började gälla den

24 oktober 1998 och ersatte den tidigare datalagen (1973:289) fullt ut den 1 oktober 2001.

Under övergångstiden sedan oktober 1998 gällde båda lagarna parallellt.

PUL innehåller regler som ska skydda människors personliga integritet inte kränks genom

behandling av personuppgifter. Lagen gäller för behandling av personuppgifter i hela

samhället – för verksamhet som bedrivs av såväl myndigheter som enskilda företag.

Definition av behandling av känsliga personuppgifter enligt 13§ är bland annat att registrera

och hantera uppgifter om:

• ras eller etniskt ursprung,

• politiska åsikter,

• religiös eller filosofisk övertygelse, eller

• medlemskap i fackförening

Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa och sexualliv.

( http://www.datainspektionen.se/lagar/pul.shtml 061228 kl.11:23)

Därav får självfallet inga känsliga uppgifter om elever, handledare eller lärare förekomma i

APU-portfolio. Själva idén med Internetbaserad dokumentation kan medföra en större

dokumentsäkerhet. En pärm kan försvinna, original förfalskas och ändras. Med ett

Internetverktyg rätt utformat kan varje inloggning och varje nytt dokument eller ändring av

dokument spåras tillbaka till behörig lärare eller handledare samtidigt som eleven inte ges

möjlighet till detta.

3. Metod

3.1. Val av undersökningsmetod Genom att välja en kvalitativ metod ges möjlighet att undersöka om man kan förbättra och

underlätta samarbetet, informationshantering, rapportering och dokumentation mellan skola

och handledare under APU-perioderna. I resultatet kommer vi att kunna ta del av

handledarnas erfarenheter och den mening den intervjuade ger åt den erfarenheten.

10

Syftet med en kvalitativ intervju är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som

möjligt om det intervjun behandlar. Då måste frågorna anpassas så att intervjupersonen får

möjlighet att ta upp allt hon har på hjärtat. Eftersom paus, tonfall och avbrutna meningar

kan vara viktiga för att förstå helheten, är det bra om man använder bandspelare för att inte

missuppfatta vad som sägs. Liksom ett vanligt samtal så är den kvalitativa intervjun en

dialog, där den ena repliken ger den andra. Men skillnaden är att vid den kvalitativa

intervjun behandlas det specifika ämne som intervjuaren bestämt. (Johansson & Svedner,

2001)

Syftet med intervjuerna var att utgå från våra frågeställningar dels genom de intervjuer som

gjordes med handledarna före uppstarten av Internetverktyget, dels genom de intervjuer

som gjordes efter försöksperioden med Internetverktyget. Vi vill ta reda på handledarnas

syn på hur de upplever samarbete, informationshantering, rapportering och dokumentering

under APU-perioderna med nuvarande arbetssätt och sedan jämföra detta med hur

Internetverktyget upplevs under försöksperioden.

Avsikten med intervjun är att få så uttömmande svar som möjligt och upplevelser och

tankar om det intervjun behandlar, och detta kan inte styrkas visuellt. Karakteristiskt för

alla enkäter är att den som svarar på frågorna själv noterar sina svar på ett eller annat sätt.

(Trost, 2001) Det är just av den här anledningen som vi valde personliga intervjuer med

bandspelare istället för enkätfrågor.

3.2. Urval

Vi valde handledare till elever i årskurs 3 på gymnasiet och skickade ett Missivbrev (Bilaga

1) till samtliga tjugofem handledare, med en presentation av vår undersökning och vem vi

är. Efter en vecka ringde vi upp samtliga handledare för att veta vilka som ville vara med i

undersökningen. Av dessa tjugofem var det tolv som var intresserade. Därefter gjorde vi ett

slumpmässigt urval genom att skriva lappar med handledarnas namn och valde sex av dessa

tolv. Dessa sex handledare har alla olika lång erfarenhet som handledare och olika

yrkeserfarenheter.

11

Till de handledare som inte ingår i undersökningen skickades ett tackbrev. (Bilaga 2)

Av hänsyn till de intervjuade handledarna har vi i resultat delen gett alla påhittade namn.

Den första intervjupersonen som vi kallar Eva gjorde gesällprov 1988. Eva var anställd

frisör tills hon startade egen salong 1991. Det är första gången som Eva är handledare.

Den andra intervjupersonen som vi kallar Anna började som frisörlärling hos sin pappa och

gjorde gesällprov 1996. Anna tog över salongen efter sin pappa 2006 och det är första

gången hon är handledare.

Den tredje intervjupersonen som vi kallar Per har varit utbildad frisör i 17 år. Direkt efter

frisörutbildningen hyrde han stol i 10 år. Sedan 7 år tillbaka driver han den nuvarande

salongen. Per har varit handledare åt 14 elever.

De fjärde och femte intervjupersonerna - Lisa och Kalle - är gemensamma handledare åt en

frisörelev. Lisa är utbildad damfrisör sedan 1969. Kalle är utbildad i England och gjorde

svenskt gesällprov 1982. Lisa och Kalle har varit handledare i många år och uppskattar att

de sammanlagt har haft 40-50 elever under årens lopp.

Den sjätte intervjupersonen kallar vi Annette och har varit utbildad frisör sedan slutet på

80-talet. Direkt efter utbildningen vikarierade hon ett år på en salong och därefter hyrde

hon stol tills hon startade egen salong 1994. Det är första gången Annette är handledare.

3.3. Intervjufrågor

Vi har valt öppna frågor där handledaren fritt får utveckla och beskriva sina tankar och

uppfattningar av ett fenomen med egna ord. Därför valde vi att inte låta handledarna ta del

av intervjufrågorna innan för att vi önskade få så spontana svar som möjligt. Vid

förintervjuerna utgick vi från handledarpärmens upplägg och innehåll och vid

slutintervjuerna utgick vi från Internetverktygets upplägg och innehåll. Genom att ställa

öppna frågor ville vi ta reda på om man kan förbättra och underlätta samarbetet,

12

informationshantering, rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare

under APU-perioderna samt om det är ett effektivare verktyg i jämförelse med det

befintliga systemet.

Vid förintervjuerna innehöll frågorna tankar och funderingar kring:

• Hur upplevs kontakten med skolan?

• Hur fungerar nuvarande arbetssätt med handledarpärm?

• Är det möjligt att förbättra och underlätta samarbetet, rapportering och

dokumentation med Internetverktyget?

• Kan Internetverktyget bli effektivare i jämförelse med handledarpärm?

Vid slutintervjuerna innehöll frågorna tankar och funderingar kring:

• Vad var handledarnas spontana tanke om Internetverktyget?

• Upplevde handledarna en förbättring som underlättade rapportering och

dokumentation med Internetverktyget?

• Vad kan förbättras i Internetverktyget?

• Är det något i utformningen som saknades?

• Upplevde handledarna att Internetverktyget var ett effektivare verktyg i jämförelse

med handledarpärmen?

• Vilket arbetssätt föredrog handledarna?

• Blev det som handledarna hade förväntat sig av Internetverktyget?

3.4. Genomförande

Vi tog kontakt med frisörläraren Gerd som är anställd på den partnerskola där vi har haft

vår VFT, verksamhetsförlagda tid. Vi frågade henne om vi fick ta del av hennes

handledarpärm och material. Gerd har under många år vidareutvecklat handledarpärmen

som används med innehållande blanketter för dokumentation, rapportering och information

under APU-perioderna. Gerd gav oss sitt godkännande och tillgång till allt hennes material.

13

Per telefon bokade vi in tider för intervjuer och instruktion av Internetverktyget med alla

sex handledarna på samma dag. Vi träffades på respektive handledares salong och eftersom

vi vet att frisörerna har tidsbokningar var vi noggranna med att inte dra över på

intervjutiden. Samtliga intervjuer utfördes enligt tidsplaneringen och dessa gick bra. Vi

upplevde att handledarna var positiva och samarbetsvilliga.

Varje intervju tog 30 minuter och vi båda studenter var närvarande. Vi valde att turas om

att intervjua personerna och vi deltog och bidrog med att komplettera samtalen tillsammans

för att intervjupersonen skulle känna att vi hade ett gemensamt engagemang.

Det innebar att vi vid genomgången av intervjuerna hade två olika tolkningsperspektiv.

Fördelarna med att vara två som intervjuar är att den ena har det huvudsakliga ansvaret för

att frågeschemat följs och den andra kan följa upp och spontant ställa improviserade

uppföljningsfrågor utifrån de svar som ges. Efter intervjuerna diskuterade vi tillsammans

utifrån våra egna tolkningar och uppfattningar av intervjun.

Vi valde att använda bandspelare vid intervjuerna för att slippa ägna tiden åt att koncentrera

oss på att skriva och kunde istället lyssna aktivt på vad som sades. När man antecknar är det

lätt hänt att man inte kommer med uppföljningsfrågor och på så vis får ett uttömmande

svar.

3.5. Etik

Vi informerade intervjupersonerna utifrån tre forskningsetiska riktlinjer. Riktlinjerna

innebär att samtliga intervjupersoner ska informeras om undersökningens syfte och upplägg

samt att deras deltagande är frivilligt och att alla svar behandlas konfidentiellt. Genom att

följa dessa etiska anvisningar visade vi respekt och hänsyn till intervjupersonerna. (Kvale,

1997)

14

3.6. Bearbetning

Efter utskrift av intervjuerna började vi med att läsa igenom dem för att nyansera tidigare

tolkningar. Därefter klippte vi ut ord och meningar från utskrifterna och strukturerade dessa

utifrån de olika intervjufrågorna. Vi skrev ner alla orden och meningarna i för- och

nackdelar med Internetverktyget och för- och nackdelar med handledarpärmen. Därefter

jämfördes intervjusvaren för att se likheter och avvikelser. I analysen av intervjufrågorna är

det en fördel att ha en ordagrann återgivning av intervjun. Efteråt kunde vi gå tillbaka och

lyssna igenom bandet tills vi tillfullo förstod budskapet.

Under sammanställning av materialet har vi försökt att ha ett visst perspektiv och distans,

för att inte fångas av egna tankar och föreställningar. En nackdel med att vi känner till

bristerna med samarbetet och dokumentation under APU, är att vi riskerar att endast

observera det vi är på jakt efter och att vi bara ser det vi redan vet.

Ändå anser vi att denna undersökning är värdefull eftersom den kan bidra till att förändra

och skapa ett bättre verktyg för dokumentation under APU.

3.7. Studiens tillförlitlighet

I vår undersökning har vi utgått från våra fem förintervjuer och fem slutintervjuer. Det var

samma intervjupersoner i förintervjuerna som i slutintervjuerna. För att stärka validiteten i

resultatet hade längre tid till förfogande behövts. Men efter våra intervjuer och den tiden vi

hade till förfogande såg vi ett mönster urskilja sig då svaren upprepade sig vilket vi anser

ger validitet åt vår undersökning.

15

4. Resultat och analys av intervju undersökning

Utifrån våra frågor i förintervjuerna och slutintervjuerna har vi försökt att kartlägga

avvikelser och likheter i handledarnas upplevelser med Internetverktyget och

handledarpärmen.

Spontant svarade handledarna att det uppstår en relation mellan lärare och handledare.

Internetverktyget upplevs smidigare, enklare och som ett modernare verktyg för att

underlätta samarbetet, informationshantering och rapportering samt dokumentation under

APU. Handledarna menar att pärmen inte uppfyller förväntningarna för att uppnå

ovanstående. I samtalet med Anna framkom om Internetverktyget:

”Jag tror det blir bra för att pärmen använder vi jätte sällan. Vi får oftast ta det i

efterhand när pärmen ska lämnas in och då sitter vi tillsammans och skriver i alla datum

hon har varit här.”

Som det är med befintligt system med handledarpärmen upplever handledarna att de inte

har någon nämnvärd kontakt med skolan så länge elevens APU fortlöper utan problem.

Dock tycker de av handledarna som har haft problem att de har fått stöd och feedback om

det skulle vara något. Handledarna tycker att det är viktigt att kunna följa upp när man ser

brister och vem som ska ta ansvar för detta, vilket är svårt med handledarpärmen.

”Problemet är ju idag att få fatt i lärarna när man ringer till skolan. Det är raster och

så är det tjänstledigt och allt vad det nu kan vara.” säger Kalle.

Önskemål från handledarna är att lärarna ska följa upp mer för att höra hur det går

utvecklingsmässigt och om vad eleven ska kunna och därmed inte låta den informationen

komma från eleven. Handledarpärmen upplevs som förlegad och osmidig, bland annat för

att det finns för lite plats att skriva information. Handledarpärmen är antingen i vägen eller

så slarvas den bort.

Som handledare kan man ha flera elever samtidigt. Då kan det vara osmidigt att ha flera

pärmar som ska fyllas i och hålla reda på. Internetverktyget gör att man frångår pärmarna

och istället har allt samlat på ett ställe som alla kan komma åt. Idag bokar t ex kunderna

själv sina tider till frisörsalongerna på Internet när som helst på dygnet och med

Internetverktyget upplever handledarna att man får samma effekt:

16

”Det känns som att man kan kommunicera snabbare på nätet. För där kan jag sätta mig

elva en lördag kväll. Det kan jag inte göra till läraren. Då tror jag inte hon blir så glad.”

säger Eva.

Informationen om eleven gör att läraren kan se APU-processen eftersom informationen

kommer kontinuerligt från handledaren. Handledaren blir delaktig och får information om

elevens kunskapsmål samt får veta vad man kan kräva av eleven. I dagsläget blir pärmen

inte ifylld regelbundet, utan endast inför kommande utvecklingssamtal och betygssättning.

Så här tycker Anette:

”För man kan ha mer dialog. Nu skriver jag en rapport vad jag tycker men läraren får inte

den förrän vid slutet av terminen och då kan det vara försent.”

För att kunna följa samhällets snabba och föränderliga takt och uppnå effektivitet, behöver

man ständigt utveckla verktygen som dagligen används under APU. Synen på kunskap och

lärande anser Skolverket (2005) har självfallet betydelse för hur samarbetet mellan skolan

och näringslivet organiseras. För lärarna innebär Internetverktyget att kunna gå in när som

helst på dygnet för att följa elevens APU-process. Läraren kan uppdatera och synliggöra

elevens kunskapsutveckling som sker i skolan, och på vis får handledaren veta vad eleven

behöver träna mer på. Detta har också betydelse för bedömningen av lärandet och

kunskaper, för vad som bedöms, för hur bedömningsunderlaget samlas in och vilket

bedömningsunderlag som används. Handledarna upplever en utveckling av detta som

positivt och suveränt, för att lärarna kan skriva direkt om det är någon information

handledarna behöver ta del av som kan vara av vikt:

”Att man kan se informationen om eleven, det är det viktigaste av alltihopa.” säger Kalle.

Med handledarpärmen blir man begränsad att skriva för att det finns för lite utrymme för

detta. Handledarna ser gärna att man slipper använda papper och pärm för dokumentation

av APU. Fördelar med att dokumentera via nätet är att man lätt kan kommunicera och

informera varandra. Med Internetverktyget kan man lagra mer mängd data och mer

detaljerad information och alla som har access till elevens mapp kan läsa.

17

Att vara handledare idag är mer betydande än vad det var förr, så här tycker Anette:

”Jag tror att det blir lättare att föra en konversation i och med många handledare visar för

lite intresse för handledarutbildningarna på skolan. Och då kan det vara smart att ha det

här med Internet, då får man direkt kontakt och information.”

På en av salongerna har en elev slutat och handledaren upptäckte att handledarpärmen

fortfarande står kvar med all information som berör eleven och är av vikt för nuvarande

handledare. När handledarpärmen uppdateras kan det lätt missas ny information, för har

man väl läst handledarpärmen en gång så bryr man sig inte om att titta i den igen.

De tror att det står samma information i handledarpärmen även om det har gått ett par år

sedan de första gången blev introducerad som handledare. Anette säger så här:

”Jag vet inte hur många som har läst pärmen. Jag gjorde det första gången, men jag kan

säga att jag inte har kollat om den har uppdaterats. Det har jag inte gjort.”

Med Internetverktyget blir det en samlad historik och man kan se vad som finns

dokumenterat från tidigare år och APU-platser, vilket innebär att man följer upp en elev

bättre:

”Att man faktiskt kan se när man skriver slutkommentarer och ger betyg, - jaha, vad skrev

jag förra året? Då kan man också se, -jaha, jag tyckte hon var så bra på att klippa förra

året, men nu plötsligt tycker jag att hon har blivit sämre på detta. Då kan man ha koll på

det, för ibland är vissa elever väldigt snabba i början sen händer det inte mer.” säger Per.

För att kunna göra en allsidig och likvärdig bedömning av eleven när det gäller både

praktiska kunskaper och faktakunskaper bör man använda olika former för bedömning och

inte mäta kunskaper på exakt samma sätt, oavsett hur man på den enskilda skolan har valt

att lägga upp undervisningen. I kurser med många färdighetsmål finns en risk för att

eleverna blir underkända om de inte klarar de skriftliga proven, trots att de är duktiga

praktiker och fungerar bra under APU. Därför krävs det att varje skola väljer arbetssätt och

präglar undervisningen så att eleverna får en rättvis möjlighet att visa vad de verkligen kan.

(Måhl, 2005)

18

Vid förintervjuerna var samtliga handledares spontana tankar att det är svårt att se

effekterna av det befintliga systemet med papper och pärm. Handledarna upplever idag

brist på samarbete och dokumentation med skola under APU. Viktig information som

måste nå skola och handledare under pågående termin kommer inte fram i rätt tid därför att

pärmen är på salongen och handledaren måste ringa och försöka få tag på läraren. Så här

svarar några av handledarna:

”Papper och pärm kommer inte in förrän vid slutet av terminen och då kan man ibland

missa vissa grejer.” menar Anette.

”Just det här att få reda på lite mer vad elever skall kunna och var de är

kunskapsmässigt och vad man kan kräva av dem.” säger Anna.

Om Internetverktyget används som plattform under APU för dokumentation och

informationshantering blir det konkreta spår av den process som elever, lärare och

handledare har varit delar av. Pedagogiken i Reggio Emilia menar att med effektivare

dokumentation ges lärare och handledare bättre möjligheter att tillsammans se elevens

utveckling och helhet. De kan då med varandras hjälp lättare se vad som eventuellt behöver

förändras. Dokumentationen ger inte nödvändigtvis svar utan snarare fler frågor och tvingar

handledare och lärare att bryta förlegade vanor och frångå rutiner. (Wallin, 1996)

Kalle svarade så här:

”Vi har haft mycket samarbete och lärarna vet liksom vad som händer här och vågar inte

ifrågasätta så mycket. Det är samma lärare och de har ju gått ut och in här alltid, de vet

vad som händer här med eleverna.”

Handledarna ansåg att själva idén med ett Internetverktyg verkar bättre på många sätt. Att

kunna rådfråga varandra via forumet var positivt och det upplevdes som ett effektivare sätt

att kommunicera med läraren och andra handledare. En av handledarna upplever osäkerhet

om deras elev får göra för lite eller för mycket och då är det skönt att kunna rådfråga andra

handledare hur mycket de låter sina elever få utföra under APU-dagarna.

19

Så här säger Anette:

”På handledarutbildningen undrade många om man ska låta eleverna svara i telefonen.

Vissa tyckte det var självklart och vissa - det vet jag inte om jag vågar. Kan de det?

Tips och knep om hur man ska göra. Man har glömt lite att man har varit tonåring själv.”

Det efterfrågas ett bättre verktyg som på ett effektivt sätt bidrar till att dokumentationen blir

lätthanterlig och kan uppdateras i rätt tid. Handledarna menar att effektiviteten bidrar till att

viktig information som berör eleven når lärare och handledare fortast möjligt. De anser

även att det är bättre om informationen går direkt till läraren utan att eleven kan läsa vad

som är dokumenterat om honom/henne. Det är ibland svårt att skriva känslig information

om eleven i samband med utvecklingssamtal och betygssättning. Handledarna menar därför

att via Internetverktyget har de lättare för att ventilera eventuella problem för läraren.

Kalle säger så här:

”Om man nu kan få igång en sån här grej och vad jag hoppas mest på då är att man kan

ha en dialog med skolan.”

5. Diskussion

I det följande kommer vi att ställa resultatet i relation till kunskapsbakgrunden. Här

vidareutvecklar vi våra tankegångar. Undersökningens frågeställningar är följande:

• Hur kan man förbättra och underlätta samarbete, informationshantering,

rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare under APU-

perioderna?

• Varför vill vi utveckla en webbsida som verktyg inom de yrkesförberedande

programmen?

• På vilket sätt kan Internetverktyget vara effektivare i jämförelse med handledar-

pärmen?

Av intervjupersonernas svar angående om man kan förbättra och underlätta samarbetet,

informationshantering, rapportering och dokumentation mellan skolan och handledare med

webbsida som verktyg, fick vi klara och tydliga svar med liknande innehåll från samtliga

handledare. De anser inte att skolan följer med och uppdaterar sig efter vad dagens arbetsliv

20

kräver, utan skolan går i gamla vanor och lever sitt eget liv. Med tiden blir gapet mellan

skolans värld och arbetslivet uppenbar och denna klyfta påskyndar att en förändring måste

till för att förbättra och underlätta samarbetet mellan skolan och arbetslivet. Handledarna

upplever brister i det befintliga systemet. Eller som Hargreaves (1998) beskriver att skolor

och lärare berörs i allt större utsträckning av en komplex och uppjagad postmodern värld

med dess krav och möjligheter. Men reaktionerna är ofta inadekvata eller ineffektiva

eftersom de låter existerande system och strukturer förbli intakta. Vi upptäckte att

handledarnas syfte med pärmen inte var detsamma som skolans. I svaren från

intervjupersonerna förstod vi att pärmen inte hade någon större betydelse för handledarnas

sätt att dokumentera och deras syn på informationshantering. Detta tolkar vi som att pärmen

inte är förankrad hos handledarna och därför uppfyller den inte skolans intentioner. Detta

kan vara ett uttryck för dokumentationsbrist mellan skolan och handledarna och för att det

inte finns statliga regler med likvärdig dokumentation under APU-perioderna. Som det

beskrivs i läroplanen för de frivilliga skolformerna skall skolans verksamhet utvecklas så

att den motsvarar uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den ständigt

ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer och utvärdera resultat och pröva nya

metoder. (Lärarens handbok, 2004)

En annan orsak som några handledare nämnde var att samarbetet och kontakten inte fanns i

någon större utsträckning så länge det inte var problem med eleven. Här menar vi att det är

av yttersta vikt att det finns en kontinuerlig kontakt under pågående termin, mellan skolan

och handledarna, för att möta problem som uppstår i rätt tid och på så vis ha möjlighet att

gemensamt agera för elevens bästa. Det underlättar inte med samarbete och kontakt om den

endast uppstår vid problem. Det är lättare för alla parter att sträva framåt i medvind.

Med Internetverktyg som arbetssätt upplevde handledarna mer samarbete och att de blev

mer delaktiga även om det inte var problem med eleven. De tyckte att det uppstod en

förbättring med en kommunikation och dialog som var intressant för handledarna eftersom

den var direkt, här och nu. Vidare upplevdes det som positivt och meningsfullt för

handledarna att dokumentera för att de visste att informationen kom fram till lärarna i rätt

tid och inte när nästan hela terminen hade gått. Samtliga handledare tyckte att det

underlättade att dokumentera i Internetverktyget dels för att det fanns tillräckligt med

21

utrymme att skriva och det blev mer detaljerat. Detta bidrog också till att de vågade skriva

mer ärligt om eleven eftersom informationen gick direkt till lärare och inte som i befintligt

system där eleven är budbärare. Här ser vi möjligheterna med att utveckla Internetverktyget

som en mall och att det kan bidra till att underlätta samarbetet med dokumentation och

informationshantering. Vår uppfattning utifrån intervjupersonernas svar var att de ansåg att

detta kan bidra till den utveckling som de saknar i dagens system. I samtalen med

handledarna kan vi urskilja hur styrd skolan är av kursplanerna och att mycket av elevens

karaktärsämne är beroende av APU-perioderna.

Många timmar av elevens utbildning i karaktärsämnet är lagd hos handledaren och inte i

skolan. För att som lärare kunna göra en rättvis betygssättning av elevens APU-period är

det viktigt att informationen och dokumentationen är kontinuerlig från handledaren under

pågående termin. I lärarens handbok (2004) står det skrivet att läraren skall vid

betygsättningen utnyttja all tillgänglig information om eleven i förhållande till kraven som

står i kursplanen samt ta hänsyn till kunskap som en elev har tillgodosett sig på annat sätt

än genom undervisningen i skolan. Med anledning av detta är det av stor vikt att skolan och

arbetslivet har en likvärdig och gemensam dokumentation och effektiv

informationshantering i samarbetet mellan sig.

Vi är medvetna om att administrativt arbete tar mycket tid från läraren och det blir svårt att

hinna med APU på ett professionellt sätt. För att samarbetet mellan skolan och handledarna

ska fungera med dagens system måste skolledningen prioritera resurser och tid för detta.

Även om dessa prioriteringar inte är genomförbara ser vi ändå en möjlighet till att förbättra

och underlätta samarbetet med hjälp av Internetverktyget. I och med att dokumentation och

informationshantering sker kontinuerligt under terminens gång och kan göras oftare, så

samlas den inte på hög och blir till ännu en börda som inte hinns med. Detta nya arbetssätt

medför att läraren på ett bättre sätt är uppdaterad med elevens kunskapsutveckling.

22

För att få en klar bild av befintligt system och arbete tycker vi det är viktigt att man

kontinuerligt utvärderar verksamheten kring APU för att utifrån detta göra nödvändiga

anpassningar. Vi menar att APU är en sammanhängande helhet som berör både skolan och

handledaren. APU är en del i en utbildning och den är beroende av ett samarbete med

skolan.

Vi anser att skolan ska tillgodose goda inlärningsförutsättningar åt eleverna under APU.

Det är under APU som en elev få tillfällen att komma ut i kontakt med den praktiska

verksamheten och få vägledning i sin yrkesförberedande utbildning. De viktigaste

kunskaperna de har tillgodosett sig är inte enbart i skolan utan det är en kombination från

skolan och arbetsplatsen. Handledarens uppgifter är att förmedla yrkeskunskap och en

positiv bild av yrket. Om nu APU inte ska ses som praktik utan en utbildning så anser vi det

viktigt att se över handledarutbildning och de verktyg som används för att få tätare

dokumentation och informationshantering för att uppnå ett bättre samarbete mellan skolan

och arbetsplatsen. Nuvarande samarbetsformer med handledarpärmen är inte tillräcklig för

att uppnå detta. Ellmin menar att dokumentation blir en samarbetskanal, ett personligt och

positivt dokument som specifikt handlar om eleven. (Ellmin & Ellmin, 2003) I intervjuerna

framkom att handledarna fyllde i handledarpärmen genom att handledaren och elev förde

dialog före besök av mentorn. Ibland när det uppstår problem kring en elev under APU, vill

handledaren inte tala inför eleven i samband med utvecklingssamtal och uppföljning.

Problematiken ligger i att handledaren har svårt att få tag på mentorn för att kunna

diskutera situationen och problem direkt i anslutning till händelse. Detta medför att

handledaren efteråt glömmer vad det var hon funderade över. Handledaren känner sig

pressad tidsmässigt p.g.a. att man inte har en snabbare och enklare kommunikation och

framför allt att någon mer uppföljning inte finns. Risken finns att man missar den direkta

kopplingen mellan det som sker och många av handledarens frågor och funderingar lämnas

därmed obesvarade.

23

Det finns inte tid och resurser i lärarens schema att hinna med APU på ett tillfredsställande

sätt idag. Detta innebär att viktiga utvecklingssamtal mellan lärare, handledare och elev

uteblir. Utvecklingssamtalen ska handla om elevens utveckling. Den faktiska kunskapen

som man kan iaktta och den önskade som man gemensamt ska arbeta sig fram mot.

Eftersom detta inte hinns med är det ännu viktigare att försöka hitta nya verktyg och

arbetssätt som bidrar till att dokumentation och informationshanteringen blir effektiv.

Vi menar att Internetverktyget kan bidra till en annan form av utvecklingssamtal, ett

utvecklingsdokument som ger en tydlig insikt i elevens utveckling.

John Deweys tankar om ´learning by doing´ har starkt influerat dokumentation. Han menar,

om själva processen var det viktigaste så skulle själva produkten vara beviset på den

läroprocess som förekommit. Därför är dokumenterande viktigt för både läroprocessen och

resultatet. (Ellmin & Ellmin, 2003) Vi tycker att skolan kontinuerligt bör sträva efter att

hitta nya former och redskap för att vidmakthålla ett långsiktigt samarbete med

näringslivet. Skolor är komplexa, dynamiska och föränderliga organisationer. Människor är

också komplexa, dynamiska och föränderliga. Hur samarbetet mellan skolan och arbetslivet

fungerar är av avgörande betydelse för elevens utveckling. Kan vi enas om att börja

använda gemensamma mallar så att handledarna får en tydlig och lättåtkomlig

dokumentation och informationshantering under APU, kan detta leda till att handledaren ser

var eleven befinner sig i sitt lärande.

Vi tycker det är viktigt att handledarna känner sig delaktiga och på så sätt får eleven i sin

tur möjlighet att utvecklas och möta kunskapsstoffet utifrån sina egna förutsättningar. Vi

anser att om det ska fungera tillfredställande måste det finnas en naturlig dialog mellan

handledare och skolan. Det framkom i intervjuerna att handledarna tycker att fokus ska

ligga på samarbete och vikten med att dokumentera kontinuerligt. Detta menar vi också är

ännu en anledning att utveckla ett verktyg för dokumentation och informationshantering

under APU på Internet.

24

För att APU inte ska kännas betungande för handledare och lärare är det viktigt att utforma

ett enklare och mer användbart relevant verktyg. Risk finns annars att Internetverktyget inte

används såsom avsett och att det kan leda till samma problem som med handledarpärmen.

Med Internetverktyget hoppades vi att förbättra och förenkla dokumenteringen, men det

visade sig tyvärr att det inte alls var lika självklart i praktiken. Efter halva prövotiden gick

vi via forum ut med information och tryckte på vikten av att dokumentera kontinuerligt. Av

sex handledare var det två som kontinuerligt dokumenterade. När vi väl hade påmint via

forum så blev effekten att handledarna dokumenterade omgående. Att handledarna inte

hade dokumenterat i den utsträckning som vi önskade tror vi hade med själva sättet att ta

sig in på webbsidan att göra. Handledarna upplevde detta som klumpigt och omständigt.

Under prövotiden använde vi oss av Malmö högskolas server för att testa APU-verktyget.

Alla mallar som det skulle dokumenteras i, var lagrade i ett USB-minne. I sitt tilldelade

USB-minne skulle handledaren först dokumentera och sedan spara. Vidare logga in sig på

webbsidan för att där ladda ner filerna från USB-minnet. För att komma in på webbsidan

fick handledarna klicka sig fram i flera olika moment, vilket upplevdes omständigt. Om

detta önskade handledarna en snabbare genväg för att slippa de olika momenten. Så här

upplevde Per det praktiska kring Internetverktyget:

”Det blir klumpigt att man först måste ladda upp fil, du kan inte använda den filen som

redan ligger där. Men det hade blivit mycket bättre om man kunde göra det liksom har den

här sidan färdig med en länk och klicka här. Det hade gått mycket snabbare, då kan man

göra det liksom direkt.

”Ja, att det kunde vara snabbare att komma in på den sidan man ville. I stället för att

komma först dit och sen där - lite snabbare inloggning om det skulle bli nåt sånt - att en

snabbare genväg till den.” säger Anna.

Det blev tyvärr inte riktigt som vi hade tänkt oss med uppbyggnaden av Internetverktyget

eftersom vi inte hade tillgång till en databas för att kunna hämta filer och spara direkt på

webbsidan och genomföra dokumentation, och samtidigt skydda uppgifterna om eleven

enligt PUL. Vi ville också att det skulle vara öppet för dialog med ett forum och inte enbart

fungera informativt som många webbsidor gör. Det finns databaser och program som

fungerar på det sätt som vi önskar men det skulle ha inneburit en alltför stor kostnad för

25

oss. Det skulle vara intressant och spännande att gå vidare och bygga upp Interverktyget så

som vi har tänkt oss. Detta har inte varit möjligt att genomföra under utvecklingsarbetet

med tanke på tiden och den budget vi hade till förfogande. Det finns säkert andra

alternativa lösningar och vår förhoppning är att fortsätta att utveckla vår idé ytterliggare.

Det positiva var att vi inte behövde ett enda samtal för att få handledarna att agera och detta

är en anledning till att vi anser att Internetverktyget är mer effektivt. Vår information nådde

alla handledarna omgående och deras information nådde oss omgående. En annan

anledning att det är effektivare, är att handledarna kan aktivt bidra med sin uppfattning av

elevens utveckling i dokumentationen.

5.1. Utvärdering av undersökningen

Inledningsvis reflekterar vi över hur samarbetet mellan lärare och handledare fungerar och

varför det inte finns likvärdiga och enhetliga mallar hur dokumentationen och samarbetet

skall utformas för att få en fungerande APU. Utifrån dessa tankar funderade vi på hur

handledarna på APU-platserna upplevde situationen. Här kom APU-portfolio in som ett

utvecklingsarbete att arbeta med. Vi valde därför att undersöka och utveckla detta mer

ingående.

I vår metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där enbart handledare intervjuades

eftersom vi ansåg att det speglar verkligheten av hur elevernas APU-platser fungerar.

Med vår undersökning anser vi att vi har fått en god insyn i hur handledares tankar är kring

samarbete, dokumentation, rapportering och kommunikation med skolan. Undersökningen

blev bra i förhållande till våra intentioner men vi upplevde vissa svårigheter med de öppna

intervjufrågorna. Dessa gav handledarna möjlighet till fri tolkning vilket gjorde att vi fick

ställa en del följdfrågor för att få så uttömmande och uppriktiga svar som möjligt. Vi

använde oss av en intervjumall som innehöll samma frågor till samtliga handledare. En

svaghet är att vid ett tillfälle vid slutintervjuerna omformulerades en fråga och därför har vi

inte samma antal svar på denna fråga som vid de andra frågorna. Vi anser trots denna

avvikelse att svaren ger oss indikationer på att det finns behov av förändringar.

26

Vi har inte funnit några liknande undersökningar som berör dokumentation och

informationshantering mellan skola och näringsliv under APU. Vi har därför inga tidigare

resultat att jämföra med vår egen undersökning. Det finns grundskolor som använder sig av

dokumentation på Internet och är då riktat till ämnen som lärare bedömer och synliggör i en

portfolio åt berörd elev och vårdnadshavare.

Önskvärt hade varit att kritiskt kunna granska och jämföra vår undersökning och fördjupa

den med litteratur som kritiskt granskat de statliga direktiven och tidigare undersökningar

med dokumentation under APU. Vad vi kan se så är de statliga direktiven oklara när det

gäller dokumentation och informationshantering under APU och de saknar även direktiv

om en likvärdig dokumentation under APU.

Valet av problemområde visade sig innebära svårigheter vad gäller litteratursökning p.g.a.

att det inte har varit lätt att hitta direkt överförbara fakta. Detta kunde ha lett till att det

ursprungliga problemområdet och syftet övergavs, men det blev istället en sporre och

väckte vår nyfikenhet. Det upplevda problemet kvarstod och det var motiverande att

komma ut och intervjua handledarna för att få tillgång till deras erfarenheter och

upplevelser av APU. Efter vår första handledning beslutade vi att gå vidare och använda

oss av det begränsade material och litteratur som fanns att tillgå och plocka de delar som

kunde vara relevant i just det här sammanhanget. Vi har använt oss av litteratur som

behandlar dokumentation i tidigare årskurser. Vår undersökning visar indikationer på att

problematik finns i arbetet med att utforma likvärdig dokumentation. Detta kräver ett vidare

samarbete mellan skola och arbetsliv. Ytterligare visar resultatet att handledarna tycker att

handledarpärmen är ett gammalt och förlegat verktyg för dokumentation. En mer

omfattande undersökning med fler intervjuade handledare hade förmodligen gett ett mer

nyanserat resultat än det som framgår av vår undersökning. Att undersöka en alltför

homogen grupp vid intervjuerna innebär risker att missa nyanser och variationer i

upplevelser. Vi är medvetna om att vår undersökningsgrupp kan ha bidragit till att vi har

fått ett mindre mångfacetterat resultat.

27

Vi såg i vårt resultat att det behövs ett annat arbetssätt för dokumentation under APU än det

som är befintligt idag. Samtliga intervjupersoner gav uttryck för att de önskar ett annat sätt

att dokumentera och ett enklare informationshandhavande. Vi är medvetna om att vårt

resultat endast innefattar de handledare vi har intervjuat. Trots detta ser vi ett mönster som

tydligt framträder i svaren, där vi ställer resultaten i relation till dagens handledarpärm.

Intervjuerna gav oss en bild av hur handledarna upplevde dokumentationen och

informationshanteringen med handledarpärmen. Flertalet uttryckte en upplevelse av att

denna dokumentation var missvisande och gjordes sent i efterhand och därför försvann

viktig dokumentation om eleven. Några visste inte var de hade handledarpärmen. Vidare

ansåg de att informationen som finns i handledarpärmen inte uppdateras under terminens

gång. En nackdel med vår undersökning kan vara att eftersom vi ännu inte har några

erfarenheter som lärare så har vi haft lättare för att identifiera oss med handledarnas och

arbetslivets roll jämfört med lärarnas och skolans värld. Detta kan medföra att vi förhöll oss

mer kritiska till skolans befintliga arbetssätt med dokumentation under APU.

En längre prövotid av Internetverktyget hade varit nödvändigt för att undersöka om

dokumentation och informationshantering med Internetverktyget hade bidragit och utökat

till en effektivare dokumentation och ett samarbete med eleven i centrum. Detta hade vi

kunnat knyta till vår undersökning och vårt resultat.

5.2. Tankar för förändring

Vår undersökning visar att i nuvarande läroplaner i Lpf 94 som har verkat sedan 1994 har

de fyra f:n inte haft den genomslagskraft som det står i intentionerna. De fyra f:n

(Gustavsson, 2002)

• Faktakunskap som information, regler, och konventioner, utan åtskillnad mellan ytlig och djup kunskap eller mellan olika sätt att förstå samma fenomen.

• Förståelsekunskap som i motsats till fakta sägs ha kvalitativ karaktär, att förstå är att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen.

• Färdighetskunskap som att vi vet hur något ska göras och kan genomföra det. • Förtrogenhetskunskap som bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension i en kunskap som är

förenad med sinnliga upplevelser och som kommer till uttryck i bedömningar. (Gustavsson, 2002, sid. 23)

28

Vi upplever att skolan inte ser den kunskap som eleverna får på sin APU som lika viktig

som den kunskap som benämns i skolan. Ett viktigt begrepp är den tysta kunskapen. Med

detta menar vi att handledare besitter yrkesskicklighet som utövas i det dagliga arbetet och

denna typ av kunskap måste eleverna uppleva på plats. Det är sådan kunskap som inte går

att ta på eller skrivas i böcker och instruktionsmanualer. Denna kunskap förmedlas inte via

böcker i skolan utan måste erövras i det verkliga arbetslivet som när eleverna är på APU.

För att de fyra f:n ska fungera måste skolan och arbetslivet agera tillsammans och bidra

med sina specifika kunskaper för att utveckla eleverna på bästa sätt. Skolan måste

producera elever som blir utbildade efter branschernas krav för att eleverna ska kunna bli

anställningsbara. Att reflektera över vilken kunskap som eleverna behöver och ska få under

sin utbildning kräver ett kvalificerat och stort samarbete mellan skolan och näringslivet.

Svårigheterna med att efterleva de fyra f:n har vi dokumenterat i detta arbete. Det måste till

en förändring och ett utvecklingsverktyg. För att detta utvecklingsverktyg ska komma till

stånd måste det till förutsättningar som bidrar till detta.

Vi ser att ansvaret som lärarna har idag och resurser och tid till APU inte uppfylls enligt de

intentioner som står att läsa i läroplanerna. Detta bidrar till att samarbete,

informationshantering, rapportering och dokumentation mellan handledare och skolan är

näst intill obefintlig. För att det ska bli effektivt och underlätta för handledare att ge all

nödvändig information om eleven till skolan måste det till en förändring och den måste ske

från skolans sida.

I de flesta andra branscher har man kvalitetscertifiering. För att kunna bibehålla sitt

certifikat måste man kunna visa upp förbättringar och effektiviseringar genom

återkommande revisioner av verksamheten. Detta är något som skolan saknar. Med detta

menar vi att, har man väl börjat göra på ett sätt är det inte alltid så lätt att förändra och

därför uppstår stagnation – vilket vi inom skolan måste motarbeta.

29

Vi vill betona att alla handledarna som vi intervjuade var mycket positiva och glada till att

vi vill utveckla ett Internetverktyg och uppskattade att något hände från skolans sida. Vi vill

genom vår undersökning bidra med intervjupersonernas erfarenheter och synliggöra

möjligheterna till förbättringar genom ett Internetverktyg. Baserat på vår erfarenhet från

näringslivet och kunskaperna kring detta arbete föreslår vi några åtgärder som vi har

upptäckt under arbetets gång. Dessa kan ses som förbättringsförslag till en framtida

samarbetsmall och ett verktyg:

• Lättillgängligheten till information och likvärdighet för alla handledare.

• Skapa ett Internetverktyg för att underlätta rapportering och dokumentation under

APU.

• Utveckla ett forum i Internetverktyget för att handledare ska kunna kommunicera

med varandra och utbyta erfarenheter, samt för att främja kommunikationen mellan

lärare och handledare.

• Förenkla möjligheterna att lämna meddelande mellan handledare och lärare utan att

störa i det dagliga arbetet.

Vi vill avsluta med att handledarpärmen som inte existerar på många skolor idag, har varit

bättre än lösbladssystem. Dock anser vi att samarbetet och informationshanteringen mellan

skolan och APU skulle kunna förändras och förbättras med APU-dokumentation på

Internet. Vi hoppas att vi har bidragit med en konstruktiv och fullt genomförbar idé till

förbättring av dokumentation och informationshantering under APU. Vi är väl medvetna

om att man från skolan vill erbjuda en utbildning av så hög kvalitet som möjligt. Men för

att nå dit krävs det bland annat att man gemensamt kan utforma ett verktyg som kan

underlätta arbetet både för handledare och för lärare.

Det handlar således om att skapa ett effektivt arbetssätt innanför skolans ramar med

resurser och tider för att få ett fungerande samarbete med arbetslivet för att detta ska kunna

bidra till goda utvecklingsmöjligheter för eleven.

30

6. Litteraturförteckning

Ellmin, R. (1999). Portfolio - sätt att arbeta, tänka och lära. Stockholm: Gothia.

Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med portfolio- teori och förhållningssätt och

praktik. Författarna och Förlagshuset Gothia AB.

Ellmin, R. & Josefsson, L. (2000). Elevportfolio - pedagogisk dokumentation för ökad

framgång åt alla (2:a uppl.). Stockholm: Kommentus Förlag AB.

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.

Stockholm: Liber distribution.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Svedner, P. O. (2001). Examensarbete i lärarutbildningen.

Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok.

Myndigheten för skolutveckling. (2004). Arbetsplats för lärande- om samverkan mellan

gymnasieskola och arbetsliv (2:a uppl.). Stockholm: Liber distribution.

Måhl, P. (2005). Vad krävs nu? Stockholm: HLS förlag.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Hantverksprogrammet (1:a uppl.). Skolverket och Fritzes.

31

Skolverket. (2005). Bedömning och betygssättning. Stockholm: Fritzes.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteraturen.

Wallin, K. (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber Utbildning AB.

6.1. Övrigt referensmaterial Skolverkets allmänna råd (2004) Likvärdig bedömning och betygssättning. http://www.skolverket.se/content/1/c4/02/18/del1.pdf (061120 kl.13:45) PUL.(2006) http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1998%3A204&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW (20061228 kl. 11:23)

32

Bilagor

Bilaga 1 - missiv brev

Malmö Högskola September 2006 Hej! Vi heter Anneli Molander och Lerma Ottosson och vi är lärarkandidater på Malmö Högskola (dvs. blivande yrkeslärare inom omvårdnad och frisör programmet med behörighet att undervisa på gymnasiet). När vi är ute på praktik är vi på Petri gymnasie skola i Helsingborg. Anneli har kontakt med frisör eleverna och Lerma med eleverna på omvårdnadsprogrammet. Vi befinner oss i slutet av vår utbildning, i vilken ingår att skriva en 10 poängs uppsats. Vårt examensarbete kommer att handla om att utveckla ett instrument, Internet portal. Syftet är att utveckla ett fungerande verktyg via Internet för att förbättra rapportering, informationshantering, dokumentation och samarbete mellan skolan och näringslivet. Vi tycker att detta är ett angeläget område eftersom kraven och förväntningarna utifrån styrdokument och näringslivet inte stämmer överrens med hur vi agerar och konstruerar system. Vi har Gerd Ousbäcks, frisör elevernas mentor på Petri samtycke. Gerd menar att detta är i behov av en utveckling och att det är bra om det kan leda till ett enklare samarbete mellan skolan och näringslivet. Vi vänder oss till er som är handledare i förhoppning om att Ni kan tänka er att bistå oss i vår uppgift genom att under fem veckor använda webbsidan med elevportfolio, därefter intervjua er för utvärdering. Intervjuerna kommer att bandinspelas för att sedan skrivas ut. Vi gör därefter ett urval av citat som kommer att finnas med i uppsatsen. Materialet behandlas konfidentiellt. Detta innebär att det i uppsatsen inte kommer att framgå vem som sagt vad. Varje intervju beräknas ta ca 30minuter. Tid och plats bokas enligt överenskommelse. Vi ber Er beakta vår förfrågan då vi planerar kontakta Er i vecka 37. Det går också bra att nå oss via mail, då vi vet att er tid är fullbokad och stressig. Ni är varmt välkomna med Era frågor till oss på telefon : Anneli 0733/467662 eller annelimolander@hotmail.com Lerma 070/282813 eller lerma@glocalnet.net Vår handledare på Malmö högskola heter Jan Härdig. Med vänliga hälsningar Anneli Molander och Lerma Ottosson

33

Bilaga 2 - tackbrev

Malmö Högskola September 2006 Hej! För en tid sedan fick Ni ett brev från Anneli Molander och Lerma Ottosson angående ett examensarbete med syfte att utveckla APU-portfolio via Internet. Vi vill tacka er för visat intresse och vi har nu tillräckligt med underlag för att kunna jobba vidare med vårt examensarbete. Med vänliga hälsningar Anneli Molander Lerma Ottosson