antagandehandlingAntagen av KF 2017-10-30 § 162

ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE Attraktivitet är ett begrepp som kan beskrivas som både emotionellt och funktionellt.

Den emotionella attraktiviteten består av ”mjuka” värden som identitet och sociala relationer, upplevelsen av natur- och kulturmiljöer etc. Den funktionella attraktiviteten består av mer ”hårda” värden som infrastruktur och arbetstillfällen. Poängen är att få de två att samspela för att skapa attraktiva livsmiljöer (Region Skåne, 2010). Det är först när alla delar av vårt liv fungerar som frågan om attraktivitet blir intressant. För om vi inte trivs på jobbet räcker det inte att kommunikationerna dit är goda. Om boendet är bristfälligt vägs det inte upp av att skolan är bra. Boendeortens lokalhistoria är av största vikt i arbetet för att skapa attraktiva livsmiljöer. Det är ur platsens specifi ka förutsättningar ett framgångsrikt arbete med visioner och strategier kan ta sin utgångspunkt (Region Skåne, 2010).

”Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre.” Så lyder Simrishamns kommuns vision som togs fram tillsammans med dem som bor och verkar i vår kommun på Österlen. Simrishamns kommun ska sträva efter att gå före i gestaltningen av kommunens olika livsmiljöer. En tydlig signal till medborgarna om att de har rätt till en vacker och varaktig arkitektonisk utformnng av sin livsmiljö. Genom aktiv boendeplanering, i samspel med ett planerat kommande arkitektur- och kulturmiljöprogram, kan Simrishamns kommun ta ett helhetsgrepp på boendeattraktivitet. Där emotionell och funktionell attraktivitet sammanstrålar bildas en attraktiv livsmiljö för Simrishamns kommuns invånare.

Kommunen har som största tillgång en omfattande jordbruks- och turistnäring samt ett unikt vackert landskap som attraherar turister, fritidsboende och permanentboende. Här fi nns stora variationer av boendemiljöer med närhet till hav och natur. Kommunen har stora möjligheter att utvecklas utifrån dessa förutsättningar. Förtätning är då ett alternativ för hushållande med resursen mark och den högvärdiga jordbruksmarken som har blivit ett allt starkare nationellt intresse. Ett minskat ianspråktagande av icke exploaterad mark är att hushålla med naturresurserna och därmed en stor miljövinst, särskilt avseende skånes högvärdiga jordbruksmark. Att förtäta hjälper till att spara på det skånska kulturlandskapets särdrag som annars hotas när orter byggs ut. Andra positiva egenskaper med förtätning är att det skapar bättre underlag för kollektivtrafi k, skapar en sammanhängande ort, bättre gestaltning samt ökar möjligheten till möten och kontakter. Förtätning är även gynnsam för ekonomin då redan gjorda investeringar i infrastruktur och service kan utnyttjas (Region Skåne, 2013).

I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge Samhällsbyggnads förvaltningen, plan- och bygglovsenheten, i uppdrag att utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram. Detta program är ett tillägg till Framtiden – Översiktsplan för Simrishamn kommun antagen 2015. Att förankra ett perspektiv på attraktivitet är en övergripande ambition i arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Simrishamns kommun önskar skapa riktlinjer utifrån ett tankesätt genomsyrat av boendeattraktivitetens emotionella och funktionella värden.

Projektledare och revideringar för utställning och antagande: Linda Larsson, PlanarkitektProjektledare och författare: Grace Gustavsson, PlanarkitektMedförfattare: Hannes Granath, Planarkitekt (Praktikant)Layout: Grace Gustavsson, revideringar Linda LarssonKartor och Illustrationer: Grace Gustavsson, Hannes Granath & Linda LarssonFotografi er: Grace Gustavsson, Karl Gustavsson samt förvaltningens fotobibliotek.Styrgrupp: Presidiet samhällsbyggnadsnämnden: Carl-Göran Svensson, Christer Akej och Christer Vigren.

Arbetsgrupp: Arbetet med att ta fram programmet har skett i en förvaltningövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, samt Simrishamns Bostäder AB. Varav 7 kvinnor och 10 män.

2

INLEDNING

INLEDNING, SYFTE OCH MÅL 5

BEBYGGELSESTRATEGI 6

FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN 6

KOMMUNENS PLANRESERV 8

OMVÄRLDSANALYS 14

BOENDEATTRAKTIVITET 17

LAGAR OCH STYRDOKUMENT 18

KOMMUNENS VERKTYG 20

BOSTADSFÖRSÖRJNING 22

I ÖVERSIKTSPLANEN 22

RIKTLINJER

HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? 24

FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? 25

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 26

MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE 28

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

HANDLINGSPLAN FÖR 29

BOSTÄDER 29

NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN

INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN 37

ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 39

BREDBAND 40

FLYTTMÖNSTER 41

DAGENS BOSTADSSITUATION 44

PROGNOS 46

KÄLLOR 47

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3

”Bostadsbyggande” och ”utveckling av bostadsbeståndet” infördes den 1 januari 2014 i 2 kap 3 § p.5 plan- och bygglagen, som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja vid planläggning. I bostadsförsörjningslagen tydliggörs att kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av denna bestämmelse i plan- och bygglagen.

Ny bostadsförsörjningslag fr.o.m 1 januari 2014

4.3 Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning:

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografi ska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Bostadsförsörjningsprogrammet ska kunna ge stöd för beslut i en rad olika samhällsbyggnadsfrågor, t. ex i prioriteringen av framtagandet av detaljplaner och översiktsplanering. Det ska förtydliga och fördjupa översiktsplanens bebyggelsestrategi.

4

INLEDNING, SYFTE OCH MÅL

INLEDNINGEtt bostadsförsörjningsprogram fyller en viktig roll i den strategiska utvecklingen av kommunens bostadsförsörjning. Det handlar om planering för att skapa nya bostäder, men även att skapa attraktiva bostads-miljöer av ett redan befi ntligt bestånd. Programmet ska grunda sig på bostadsför-sörjningslagen (2014) och ska syfta till att öka kommunens attraktivitet på kort och lång sikt, så att fl er kan och vill bo här året runt.

Planering för bostäder är starkt samman-kopplat med planering för infrastruktur, grönstruktur och näringsliv. Det är komplexa frågor och kräver nya sätt att tänka på. Samarbete över förvaltningar samt kontakt med bostadsmarknadens aktörer är avgö-rande för en effektfull boendeplanering. Ett dialogarbete med olika grupper i samhället och näringslivet underbygger detta bostads-försörjningsprogram.

Programmet innehåller en nulägesbeskriv-ning av befolkningsutvecklingen, den lokala bostadsmarknaden samt kommunens mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen.

SYFTESyftet är att arbeta med bostadsfrågorna ur ett attraktivitetsperspektiv. Alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder.

Simrishamns kommun vill kommunicera och inspirera till infl yttning genom en strategisk och tydlig genomförandeinriktad bostads-politik som engagerar lokalsamhället. Kommunen ska tydliggöra vilka områden för bostadsförsörjning man aktivt vill arbeta med att förverkliga, på kort och lång sikt. Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge förslag till åtgärder för att nå målen.

MÅLBostadsbyggandet ska vara ett prioriterat område med ett varierat utbud som motsva-rar behov och förväntningar hos dagens och morgondagens medborgare. Kontrasterna mellan Simrishamns stad och byarna med sina starka identiteter, gör oss unika i för-hållandet till andra kommuner. Ny bostads-bebyggelse ska följa medborgarnas behov genom livets olika skeden.

Målet är att verka för en god livsmiljö över lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där vi trivs och som vi kan vara stolta över. Det ska även fi nnas bostäder i tillräcklig omfattning för att fylla bostadsbe-hovet. Under perioden 2016-2020 beräknas det fi nnas ett behov av i snitt 40 nya bostä-der per år.

styrgruppen

samråd

antagen

utställning

laga kraftstyrgruppen

dialogarbete

dialogarbete dialogarbetearbets-gruppen

arbets-gruppen

arbets-gruppen

arbets-gruppen

ARBETSPROCESS

INLEDNING

5

Kommunen ska medvetet verka för förtätning, hänsyn till miljöbelastning, utveckling av mötesplatser och jäm-ställdhet vid planering av bebyggelse. Bebyggelsestrategikartan pekar ut Centrum Simrishamn som den ort där kommunen aktivt ska driva markpolitik. Orten har god kollektivtrafi k och bör vara förstahandspri-oritering vid lokalisering av ny kommunal service och ny bebyggelse. Kartan pekar också ut sex tätorter och beskriver i stort hur kommunen bör förhålla sig vid för-

frågningar om bygglov och planläggning. Bebyggelsestrategin för Simrishamns kommun ska följas upp och aktualiseras för varje mandatperiod. Det innebär att en kontinuerlig kontroll av var bygglov och planläggning beviljats, och var det getts till-stånd till enskilda avloppsanläggningar, ska visa att utvecklingen sker i linje med Vision 2040 och överordnade mål. Mer att läsa om Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi fi nns i översiktsplanen Framtiden (s. 104).

BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

– SAMLA OCH FÖRTÄTA I BEFINTLIGA

ORTER OCH VÄRNA DE GRÖNA PAUSERNA

Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi utgår från det överordnade målet HållbarhetHållbarhet.

Översiktsplanens mål ”Småskalighet och ”Småskalighet och kontraster”kontraster” vill värna om de unika skillnaderna mellan tät stad och täta orter/byar och ett glest natur- och kulturlandskap med stor kontakt med vidderna.

6

KUSTZONEN INDELAS I

9 GRÖNA PAUSER

Kustzonen har särskilt pekats ut. Här har fördjupad analys av olika delområden och orter ge-nomförts med tydliga ställnings-taganden.

Delområdena mellan orterna har kallats för ”Gröna Pauser” och inom dessa tydliggörs vikten att förhålla sig restriktivt till nya ingrepp i de unika och glesbebyggda naturrummen.

BEBYGGELSESTRATEGIRiktlinjer för ny bebyggelse

7

CENTRUM SIMRISHAMN PLANRESERV – 194 bostäder – (ca) 14 villor, 28 kedjehus, 36 lägenheter, 63 lägen-heter med inriktning trygghetsboende, 53 lägenheter i särskilt boende, + 10 ha mark för näringsverksamheter.GRÖSTORP – 12 bostäder, enbostadshus.SIMRIS – 13 bostäder, enbostadshus.

KUSTORTERNASKILLINGE

PLANRESERV – 120 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 1.4 ha för näringsverksamhet

BRANTEVIK

PLANRESERV – 36 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 0.2 ha för näringsverksamhet

BASKEMÖLLA

PLANRESERV – 42 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter

VIK

PLANRESERV – 94 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 0.25 ha för näringsverksamhet

RÖRUM

PLANRESERV – 15 enbostadshus, frilig-gande.

SÖDRA MELLBY/SVABEHOLM

PLANRESERV – 4 enbostadshus.

KIVIK

PLANRESERV – 82 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 1.5 ha för näringsverksamhet

KOMMUNENS PLANRESERV

Planreserven är den mark som har prövats genom detaljplan eller områdesbestämmelser för sitt ändamål i enlighet med plan- och bygglagen. Under årens lopp har ca 600 detaljplaner blivit fastställda i Simrishamns kommun. Inom kommunen fi nns det detaljplaner i stort sett alla tätorter. Urvalet av följande presenterade orter och deras respektive planreserv har utgått från översiktsplanens sammanställning.

SIMRISHAMN

KIVIK

S:T OLOF

GÄRSNÄS

HAMMENHÖG

BORRBY SKILLINGE

BRANTEVIK

BASKEMÖLLA

RÖRUM

SÖDRA MELLBY/ SVABEHOLM

VIK

VITEMÖLLA

VITEMÖLLA

PLANRESERV – 3 enbostadshus

INLANDSORTERNAGÄRSNÄS

PLANRESERV – 50 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 4 ha för näringsverksamhet

BORRBY

PLANRESERV – 50 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 6 ha för näringsverksamhet.

HAMMENHÖG

PLANRESERV – 70 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 0,7 ha för näringsverksamhet

S:T OLOF

PLANRESERV – 30 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägenheter, + 3 ha för näringsverksamhet

SUMMERING PLANRESERV

821 enbostadshus, frilig-gande alt. mindre lägen-heter, + 27,5 ha för näringsverk-samhet

8

FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLINGPLANBEREDSKAP OCH FÖRESLAGNA UTBYGGNADSOMRÅDEN

Utifrån översiktsplanens bebyggelsestrategi har ett antal prioriterade områden pekats ut i orter av förstahandsprioritet (grå) och andrahandsprioritet (orange).

För samtliga orter gäller att framtida bebyggelseutveckling företrädesvis ska ske som en varsam och kvalitativ förtätning inom befi ntlig bebyggelse i orterna. Med kvalitativ förtätning menas att möjlighet ska ges för en blandad bebyggelse för bostad och arbete, trygga och tillgängliga platser, närhet till service, kollektivtrafi k, bredband och annan infrastrukturförsörjning.

Bostadsbehovet, enligt kommunens bedömning, gäller i första hand hyresrätter (1-3 rok) och bostadsrätter (2-4 rok). Genom ett tillskott av ovannämnda boendeformer kan en önskvärd fl yttkedja uppstå. När bostäder lämpade för äldre byggs kan denna grupp få möjlighet att fl ytta från sin villa till ett mer för äldre anpassat boende och samtidigt ge barnfamiljer möjlighet att köpa sig en rymligare bostad. Delar av det befi ntliga bostadsbeståndet skulle på så sätt få en mer ändamålsenlig användning. En större rörlighet på bostadsmarknaden är eftersträvansvärt.

Utbyggnadsområdena Skansen och Lasarettet i centralorten Simrishamn är främst prioriterade i dagsläget. Det fi nns emellertid andra lägen i kommunen som lämpar sig väl för utbyggnad för bostadsändamål. I det följande redovisas utbyggnadsområden, pågående planläggning samt fastställda detaljplaner för bostadsändamål, ortvis på karta.

*

* Vatten- och avsloppförsörjningen (VA) är så pass hårt belastad i Kivik att VA-enheten inte kan medge utbyggnad av verksamheter eller bostadsfastigheter inom kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp. Redan detaljplanelagda områden är dock undantag.Utredning om utbyggnad av Kiviks reningsverk pågår. Eftersom VA-frågan i Kivik ska åtgärdas fi nns anledning att redovisa utbyggnadsområden i orten, trots att nybyggnation på kort sikt inte kan erbjudas erforderlig VA-försörjning.

SIMRISHAMN

KIVIK

S:T OLOF

GÄRSNÄS

HAMMENHÖG

BORRBYSKILLINGE

9

SIMRISHAMNSimrishamn är centralorten i kommunen. Drygt en tredjedel av kommunens invånare bor i centralor-ten. Serviceutbudet är brett och rekreationsmöjlig-heterna fantastiska. Kommunikationerna norr- och västerut är goda. Det fi nns en planreserv bestå-ende av cirka 194 bostäder. Utbyggnadsområden med blandad bebyggelse för sammanlagt 435-485 bostäder föreslås.

Inom den nordöstra delen av centrala Simrishamn (1) fi nns planer på stadsutveckling genom blandad bebyggelse för cirka 100-150 bostäder, skola och centrumändamål. Utbyggnadsområdet innefattar kv. Lasarettet, där blandad kvartersbebyggelse föreslås ansluta till den omkringliggande befi ntliga bebyggelsen.

Dalagatan

Dalagatan

Åhällegatan

Fredsdalsgatan

Näkt

erga

lsvä

gen

Brev

duve

gata

n

Krabbegatan

Kärleksstigen

Kärl

ekss

tigen

SolplanParkgatan

Backgatan

Mossgatan

Parkgatan

Trädgårdsgatan

Lyckovägen

Rundelsgatan

Backgatan

Mossgatan

Sandgatan

Rundelsgatan

FredsgatanGröna Gatan

Fred

sgat

an

Mossgatan

Grön

a Ga

tan

Kristianstadsvägen

Vinkelgatan

Korsavadsvägen

JakobsdalsvägenJakobsdalsvägen

Lövs

ånga

revä

gen

Norra Infartsvägen

Talgoxvägen

Lärkvägen

Rödhakevägen

Fredsd

alsgat

an

Norra Infartsvägen

Lilla Rådmansgatan

Storgat

an

Brunnsgatan

Brunnsg

atan

Prästgatan

Lilla Torg

Östergatan Fiskar

egatan

Stor

a Råd

mans

gata

n

Repslagaregatan

Tullhusgatan

Strandvägen

Nere Bagom

Gju

terip

lan Östergatan

Strandvägen

Badstigen

Holmströmsgatan

Kristianstadsvägen

Bisp Eskilsgatan

Grånemadsvägen

Iskällarbacken

Stran

dbad

sväg

en

Kristianstadsvägen

Nisbethsgatan

Yngve Ö

stberg

s Väg

Ågat

an

Lilla Norregatan

Store B

engts

Strädde

Ågat

an

Stora Norregatan

Yngve

Östb

ergs

Väg

Lilla Norregatan

Garv

areg

atan

Dammgatan

Järnvägsgatan

Strömmens Strädde

Skansgatan

Regeringsgatan

Laxg

atan

Krukmakaregatan

Hamngatan

Skep

pare

gata

n

Krukmakaregatan

Varvsgatan

Djup

ehal

lsvä

gen

Yngve

Östbe

rgs Väg

Afzegången

Rörbecksgatan

Bomgatan

Museigatan

Kristianstadsvägen

Storgatan

Lillevångsgatan

Stora Rådmansgatan

Allgatan

Lübe

cker

grän

d

Rosengången

Stortorget

Rosentorget

Ehrenflyktsgatan

Allgata

n

Rosentorget

Fredsdalsgatan

Vändom

Femk

ante

n

Backgatan

Backgatan

Krabbegatan

Fredsdalsgatan

Bergstrandsplan

BackgatanBranta Gatan

Storgatan

Fredsdalsgatan

Kvarngränd

Kvarngatan

Jonebergsvägen

Wranérsgatan

Storgatan

Fredsdalsgatan

Tors Plan

Vikingavägen

Bruksgatan

Allingevägen

Bruzelius Väg

Ehrnbergsvägen

Bran

tevi

ksvä

gen

Läde

rgat

an

Svartehallsvägen

Lädergatan

Gåve

n

Lackgatan

Lotsgatan

Stenbocksgatan

SvartehallsvägenDjupehallsvägen

Annelundsvägen

Vårgatan

Höstgatan

Vårgatan

Sommargatan

StenhuggarvägenBruksgatan

Fyhns Väg

Solkorset

Stenhuggarvägen

Fyhns Väg

Skönadalsvägen

Hyllestigen

Stenhuggarvägen

Hyllestigen

Branteviksvägen

Gamla Vägen

Skördegatan

Klövergatan

Havregatan

Vetegatan

Korngatan

Vintergatan

Lundeg

atan

Utsikts

gatan

Ehrnbe

rgsväg

en

Lästgatan

Skanshillsgatan

Fabriks

gatan

Skanshi

llsgata

n

Skanshillsgatan

Bruksgatan

Wettringsgatan

Landgrensgatan

Psilandergatan

Allgatan

Christian Barnekowsgatan

Lillevångsgatan

Peder Mörcks Väg

Peder Mörcks Väg

Allgatan

Testgatan

Fabriksgatan

Christian Iv:S Väg

Lindhagagatan

Gjuterigatan

Försörjningsvägen

Ambulansvägen

Berg

stra

nds

Väg

Utte

rstig

en

Akut

väge

n

Simr

isväg

en

Landstingsgatan

Berg

stra

nds

Väg

Sjukhusvägen

Tumatorps

vägen

Simr

isvä

gen

Slåttergatan

Skimmelgatan

Travaregatan

Skimmelgatan

Timotejgatan

Ponnygatan

Stallgatan

Fuxgatan

Galoppgatan

Fuxgatan

Ryttaregatan

Betgatan

Rotslingan

Rotsling

an

Ekegatan

Rotgränd

Ribbingsbergsgatan

Fabriksgatan

Verkstadsgatan

18

17

32

42

46

35

48

3840 37

41

22

55

7

63

4A

4B

8

22

24 15

13

17

11

1921

2325

2729

6B

3133

4A

4B

61

4

9D

9B

9C

2

7

33

2

36

5 3 29

27

25

23

1

2

1917

10

10B

7

3028

26

10A

8

5

8

9E

9A

6

3

1113

10

14

15

2022

24

31

29

34

32

23

21

8

13

4

1114

21

12

19

17

11

9

7B

1

25

2

17

20

23 21

3

51

19

16

17

14

15

11

12

9

7

3

5

9

6

7 11

8

9 13

10

11

17

1213

19

78 21

2

1

24

2527

29

66

3133

3537

19

3941

4345

47

3

15

1311

9

7

8 53

64

1

2

3432

30 2826

4442

4038

3649

5153

5557

5961

6316

1412

10

35

3639

3437

3230

28

46

10

911

62

60

2

3

4

5

4

139

7

6

8

80

82

84

86

7472

7045

6866

64

4762

6058

5643

5452

5048

46

4

3

2

1

2

3

5

5

35B35A 33C33B

3

4

33A

3

31

12

2927

25

10

2

1

8

21

194

6

7

911

1317 15

19

18

9

7

35C35D

56

3 37

1

12

2

1015

8

1

4

1

136

6

11

916

714

125

4B

12

7

28

4A

72B

5

10C10B

10A8

6

3

7B

2

7A

5

32

1

2

10

89C9D

11 9B9A12A

71012D 5812C12B

34A

5 6E 4B

7

6916C11 8

18

20B

20A

2 20C

9A

33

312

29

2730

2825

2624

22

20

23

19

15

2613D

13C24

22 2013B

1816

14C12

10 8

23

21

18

19

19

16

14

2120

D

10

22

11

8

24

13A

9B

6

11

63A

14

3B

8

13

1415A

15I 16A

16B

15H

1715F

15G

1

35

7 46

18

8

6

4

2

4

2

14C14B

14A

2

14

1

13C

13B

12

13A

11

16

17

3

1

3

6

1

4

3

17

2

1815

1

3

116

12

9

8

109

1

3

2

15B

5

15C

15D 15E

3

1

4

92D2C

2A

14

13

16

15

18

17

25

23

2130

28 19

2422A1 2 22B

1

4

5

67D

7C

17

20

15

1

16

6

14

3

9

4

11

23

2130

1928

2617

2422

1520

13

162B

11

14A

14B

7

5

3

16

14

12

13

12

11

10

10

9

8

7A6

7B

7

2B

6A

56

54

27

13

5

25

5250

1820

44

2426

3436

28

6159

457

5351 4947

4543

7

8

13

9

11A

11B

27A27B27C 27G27D27E 27F

36A 34

32

2

1A1B

1C1D

15A15D

15C 15B

3C3B

8

3A

6B1C

6A1B

6

41A

28B

4

28A

5

3

21

24

7

5

22

3

1A

20

1B

2B

39D 39C 39B

27

39A

25

44A

37

23B

35B

42

23A

35A

40

33

97

25

31

1B

36C

31

1A

36B

15

29

2

3

5

9

6

11

13

13A

15

3

17

19

21

23

2A

2

4

6

83A10

12

14

3B16

718 9 51 20

1

2A

2B

1B1 1A

2A2C

2D

3A

4A

4B

3B

15B 3D

3C

6A

6B15A

8A13B8B13A

11B

11A

108

10

11

14

8

9

12

11

11

10

169

14

9

712

105

83

5

4

4

13

11

15

9

18

15

7

14

13

16

5

13

14

12

12

11

14

10

9

12

8

2

10

7

81620 18 14 12 10

21

46

19 3517

44

43 39 37 3541 33 31 29 2527 23 21 19

20

34

14

12

1

21

3

16

18

3

16

9

7

10

5

8

3

6

15

14

13

2

3

7A

5

3

27

25

26

48

23A23C

23B23D

23E23F

23G23H

25A

25B

54B

25C

54C

5B

5A

52

3B

50C

3A

50B

6

50A

4

14

3533 3129

7

272523211917 15 13 11 9 7 5

7

3 1

42

5

3

2

8B

6

4

8A

7

5

24

6

3

21

4

2

20 18

9

16

14

1

3

5

1

2

6

2

21

5

19

17

1 7

1522

8

13

3

1894

5 11

6 12

6

8B8C

46

1

3

5

44B

7

24

22

27

20

25

18A

38

23

4

18B

30

21

35

7

19

16

17

25

14

12

15

26

13

2

8

8A

57

3

16

4

4

4

4947

45

31

4348

41

1A1B

1E1D

1C6

1B1A

4

2B

4341

38B

3937

38A

45474951

32D

32C

32B

32A

1b

1a

3D

28

3E

26

8

3

10

6

11

1

4

9

8

2

7

6

5

4

3

1

3

1F

1

8D8E

8F

9

10A

10B

33

15

34

17

19

21

32

2

4

29

6

38

510

117

9

9

7

7

12

5

10

8A

2B

2A

4A

3B

2C

54A

1A

2B

2A

1D

1C

27C

1B 52B

27B

1A

52A

27A

53

5154A 2

50

5

3

7

5

2

2

4

1C

1B

1A

1D

1E

1F1G

3C3B

3A

5C

5B5A

3F3G

5D

5E7C

5F7B

7E5G

7F

7G

7H

7I

11

5

13

3

4

2

2

7

3

1

5

9

1I1C

1H

1G1D1E

1F

1

7

6

8

9A

9B

9J

9C

9I

3

9D

9H

9E1

9F

9G

3

7D

1

Skönadalshemmet

1B

1M1L

1K1J

26

28

24

30

32

22

20

18

16

14

12

10

8

1

3

2

5

6

4

4

83

57A

7

7

9

6

46

8

11

10

92

611

8

13

1

10

15

512

7

17

19

9

10

4

12

2

35

1

37

8

11

2

1

6X6Y 6Z

10D

10C

10B

12A12B

12C12D

12E12F

12G12H

3A

24

6

6G6F

6H6I

6J6K

6L6M

6O6N

6P 6Q

6S6R

6T 6U

8A

6V

2T2U

6A6D6B

6C

13

4

10

11

6 10A

8

9

10C

13

11

9

4B4C

41

39

5A 5B

1012

1416

1315

17 1012

46

8

35

79

11

10

12

914

1116

13

12

5

4

13

3

17

19

14

16

2A

18

2B

14

4A

2E2F2

G 2H2J2I

2K 2L2M 2N

2O2P2Q2R2S

4C4B

4A

7A

5C

3C5B

5A3B

20

2624

22

1713

15

18 16

97

11

14

810

12

3H

6E

5A5B

5C

8F

5D

8E

5E

8D

5F

8C

5G

8B

5H

7A

7B7C

10A

9A

7B

2

30

2B2A

1M1L

2C

1K1J

2D

1I1H1G

1F1E

1D1C

1B

4H

1A

4G4F

4E

3A

4D

3B3C

3D

3E3F

3G

1

6108

35

51

22

49

20

20

47

4

18 4517

18

2

6

7

6

13

5

4

6

810

1820

2226

28

2729

31

1416

24

13B13A

5

17

9

11

37

13

5

21

2

1

16

16C

15

1412B

12A

3

6

8

10

6A

6B

12B

10

7

3

6

7

5

8

7

7

14

10

9

16

1214

18

1113

15

18

24

30

3234

3336

3837

39

3234

36A36B

712

510

38

16

4

2

8

10

20

19

59

54

4749

52

48

50

3842

4025

4421

1923

314

29

27

25

30

23

9

28

21

11

26

19

13

24

14

17

15

2220

1816

1311

12

2220

1816

24

68

101

35

79

2A2B

2C

2

34

4

6

5

12

14

12

24

13

11

1416

22

2018

16

13

17

12

15

11

19

10 9 14

9

7

12

10

8

6

26

28

30

3215

17

19

21

9

7

5

103

8

6

21

8

7

20

23

6 5

22

25

4

3

24

27

2

1

29

24

1416

8

9092

9496

42

40

38

36

46

108

1214

57

911

13

2422

2523

2119

17

20

1816

1415

18

15

50

52

46

5417

44

19

21

15

13

1132

30

2234

20

2826

24

18

26

28

3032

1734

1921

2325

27

13

11

104

17B

106

15B

108

17C

110

112

15A

21C23

9C

21B

9B

1321A

11

2

1

12

3

3129

27

56 10054 9848

46

52 4450

4240

17A

2220

3836

34

32

28

10A10B

7

10

9

12A

8

12B

12

1314

11

14B

1317

18

20

22

16

2426

3013

15

1719

14

23

11

9

712

108

164

25

166

29

31

27

168

33

14A

35

37

16

53

51

49

47

45

43

41

39

55

18

57

5961

63

65

69

67

20

48

1

2

3

4

6

6a6b

8A8B

10A18

10B16

1412

2624

12

182180

178176

174

184

172170

194

186 188 190 192

58

60

62

64

66

72

7476

78

80

70

82

84

68

102

86

88

21B

13

7A

5

7E 7B

7F 7C7D

2

1A4

61

3 82

5

3

1

2A

7

2B

9

4A

11

4B6A

13

6B

5

8A8B

7

15

1719

23

104106

21108

110

112

116114

118

94

122

120

92

162

126

124

160

90

130

128

158

132

134

156

138

154

136

152

140

150

148A148B 146A146B 144A144B 142A142B35

37

39

4

9

6

11

8

1310

15

16

20

19A

14

22

19B

24

10

26 28

8

21A

6

30 32

4

1

2

2

1

2

4

3

4

6

5

6

7

11

7 53

9 12

17A

15

11

5B 5A3B 3A

1B

13

6

4

8

10

19 12

21

23

8

102

10

100

12

9896

14

8884

86

1517

27

25

30

1917

1526

13

1124

9

6

227

520

2C

2B

3C

2A

3E

3D

3C

3B

3A

1C

1B6E

6D

6C

6B6A

4B

54B

1

338

40

36

2

34

4

3

4

6

32

8

5

6

30

10

8

28

3

5

1

7

6

4

3038

36

3240

42

13

29 2527

26 22 2024 18

13

15

54

14

13 126 10

12

7

16186

9

11

23

21

44

50

1

24

3

3

5

6

5

7

8

23

9

10

11

28

12

19

13

14

26

11

18

13107217B

Villa SkönadalSIMRIS VILLA SKÖNADAL

15

169 17

64

2

171

336

324

5

6D6C

4D

6B6A

4C

2D

4B

2C

4A

2B 2A

2F

2E

2D

1A

1B

2527

15

14

1913

29

12

1820

17

31

11

22

10

16

33

9

8

14

24

357

26

6

12

8

41

3

37

734

StenebergSIMRIS STENEBERG

31

29

32

30

1

329

328332

37

8D8C 8B

8A

14F14E

16A

14D

2G

16B16C

18A

18B18C

4D4C

20C

4B4A

5D

5C

5B

5A

4A

8C9

8B

4B

4C

5

Hamnabro

SIMRIS HAMNABRO

3

SIMRIS CIMBRIACimbria

20

27

14C

14B14A

1C

20A

12A

20B

3A

12C

44

66

4 1 2

4

64

6

8 10 32

12

19

14

21

3

16 28

5

4

6a

6b

2

3

1

Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Pågående planarbete för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Planreserv: Fastställd detaljplanför bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

I centrala Simrishamn (2) föreslås en stadsmässig förtätning för bostäder och centrumändamål om cirka 30 enbostadshus. Strax söder om järnvägs-stationen (3) pågår planarbete för Skansenområdet, blandad bebyggelse i stationsnära läge med cirka 90 bostäder i etapp I som beräknas att antas under 2017. I etapp II fi nns plats för ytterligare bostäder, äldreboende, kontor, handel, centrumfunktioner med mera. Utgångspunkten för Skansenområdet, ett av Simrishamns attraktivaste utvecklingsområden, är ett levande och integrerat stadsrum med gränsöver-skridande mötesplatser.

Utmed Kristianstadvägen (4) föreslås förtätning genom ett tiotal villor. Förtätningsmöjligheter för bostäder fi nns dessutom i Simrislund (6a & 6b), där cirka 50 nya bostäder kan inrymmas. En planutred-ning är framtagen, med ett för Simrislundsområdet anlagt helhetsperspektiv.

10

KIVIKKivik ligger cirka 20 km norr om Simrishamn. Orten ut-märker sig genom många äppelodlingar och den årliga Kiviks marknad. Hela orten är detaljplanelagd. I Kivik fi nns förskola, skola (F-6), äldreboende, samlingslokal, hamn, camping, bad, idrottsanläggning och kommersi-ell service, samt god kollektivtrafi k till Simrishamn och Kristianstad.

I Kivik fi nns en planreserv på cirka 82 bostäder. Utbyggnadsområden föreslås för sammanlagt cirka 70 enbostadshus alternativt cirka 150 mindre lägenheter. Utbyggnadsområden för bostadsändamål föreslås intill Kiviks hotell (1 & 2). Totalt föreslås planområdet (1) rymma 24 nya enbostadshus. Inga av utbyggnadsområ-dena strider mot ”Policy för utbyggnad av bostäder kring Ravlunda skjutfält”. I fruktodling intill Fiskabäck (3) föreslås utbyggnads-område, varför del av området givits planmedgivande. Sydväst om Kiviks stora väg (4) föreslås utbyggnads-områden, där planläggning pågår, med inriktning mot marklägenheter för att bredda bostadsutbudet i orten och tillmötesgå behovet av bostäder anpassade efter äldres behov. Mindre hyresrätter eftersträvas, företrä-desvis av kooperativt slag, för att möjliggöra fl yttkedjor.

Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplanför bostadsändamål/blandad bebyggelse

Pågående planarbete för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

4

2

3

1

GÄRSNÄSGärsnäs ligger cirka 10 km väster om Simrishamn, nära gränsen till Tomelilla kommun. Orten har goda pendlingsmöjligheter med järnvägs- och busstrafi k till Simrishamn och mot Malmö, samt Lund. I Gärsnäs fi nns förskola, skola (F-6), dagcentral, vårdcentral, idrottsanläggning och kommersiell service. Större delen av Gärsnäs är detaljplanelagd med undantag för den norra delen, samt Stiby.

I Gärsnäs fi nns en planreserv på ca 50 enbostads-hus. Därutöver föreslås utbyggnadsområden för sam-manlagt ca 40 enbostadshus alt. mindre lägenheter. Utbyggnadsområden för bostadsändamål föreslås mel-lan Hammenhögsvägen och bybebyggelsens gräns mot väster (1) samt förtätning på bebyggd mark strax söder om järnvägen (2). Ytterligare ett utbyggnadsområde föreslås på befi ntlig parkmark (3). Nybyggnation i orten kan möjliggöra lämpliga bostadsalternativ för äldre vilket kan leda till att rymliga villor för barnfamiljer frigörs.

1

32

Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

11

HAMMENHÖGHammenhög ligger cirka 13 km sydväst om Simrishamn, med 10 km till hav och strand. Hammenhög är en ort med ett stort kulturellt enga-gemang och egen musikscen. I Hammenhög fi nns förskolor, skola (F-5), äldreboende, idrottsanläggning, bad och kommersiell service, samt god kollektivtrafi k till Simrishamn och Ystad. Större delen av orten är de-taljplanelagd.

Det fi nns en stor outnyttjad planreserv på kommunägd mark. Med befi ntlig planreserv kan Hammenhög växa med 70 enbostadshus alternativt 140 mindre lägenhe-ter. Med hänsyn till detta och att förfrågningarna om nybyggnation är få, föreslås inga nya utbyggnadsområ-den för bostadsändamål.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

SANKT OLOFSankt Olof ligger cirka 16 km nordväst om Simrishamn och omges av skog och jordbruksmark. Orten utveckla-des till ett stationssamhälle i början av 1900-talet. Idag trafi keras järnvägen av ett ångtåg under sommarsä-songen – museitrafi k på en hundraårig järnvägssträcka. ort med ett stort kulturellt engagemang och egen musik-scen. I Sankt Olof fi nns förskola, skola (F-3), äldrebo-ende, idrottsanläggning, bad och kommersiell service, pilgrimskyrka, samt förhållandevis svag kollektivtrafi k till Simrishamn och Brösarp. Hela orten är detaljplanelagd.

Även Sankt Olof har en stor outnyttjad planreserv som rymmer cirka 30 enbostadshus alternativt 60 mindre lä-genheter. Bebyggelseutvecklingen var stor under 1960- och 1970-talen, då orten expanderade i nordlig riktning. Med hänsyn till plansituationen fi nns ingen anledning att föreslå nya utbyggnadsområden. Delar av planreserven ligger inom mark som är intressant ur fornlämningssyn-punkt.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

12

BORRBYBorrby ligger cirka 15 km sydväst om Simrishamn, mitt i jordbrukslandskapet och 4,5 km från stranden. Orten har bakgrund som ett stationssamhälle försörjt med järnväg, vilket den stadsmässiga bebyggelsen i ortens kärna vittnar om. I Borrby är serviceutbudet brett med fl era arbetsplatser och många egenföretagare. Borrby har förskola, skola (F-6), äldreomsorg, vårdcentral, apotek, idrottsanläggning och god kollektivtrafi k till Simrishamn och Ystad.

Likt Hammenhög har Borrby en stor outnyttjad plan-reserv. Planreserven rymmer cirka 50 enbostadshus. Fastställda detaljplaner för bostadsändamål möj-liggör kvalitativ förtätning av befi ntlig bebyggelse. Plansituationen och tidigare bebyggelseutveckling föranleder till att inga nya utbyggnadsområden föreslås. Den relativt stora planreserven beräknas kunna försörja orten de närmaste 20 åren.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

SKILLINGESkillinge ligger cirka 12 km söder om Simrishamn. Den gamla byn har hav och hamn i centrum, i norr och väster omgiven av ett storskaligt och öppet jordbruks-landskap. Ortens historia är präglad av sjöfart och fi ske. Gatunätet är välbevarat tillika byggnadsbeståndet från 1800-talet med bland annat kaptensgårdar. Skillinge har förskola, äldreomsorg, kommersiell service, hamn, bad, idrottsanläggning och förhållandevis svag kollektivtrafi k till Ystad, Simrishamn och Borrby.

Skillinge har en planreserv som rymmer cirka 120 enbostadshus. Därtill föreslås tre utbyggnadsom-råden (1-3) söderut längs den gamla landsvägen. Utbyggnadsområdena ska präglas av blandad bostads-bebyggelse för cirka 50 enbostadshus alternativt mindre lägenheter. En fastställd detaljplan (A) föreslås revide-ras så att ny detaljplan för området möjliggör enkla, för omgivningen tilltalande hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus. De nya utbyggnadsområdena föreslås för att tillgodose den bofasta befolkningens ökande behov av mindre lägenheter.

Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

13

SIMRISHAMN

OMVÄRLDSANALYSDet fi nns fl era globala trender som påverkar den lokala nivån. Den pågående globaliseringen gör att konkurrensen om företag och boende växer. Hela kommuner och städer försöker hävda sig i den globala tävlingen om attraktivitet genom att satsa på det unika och lokala. Att planera utifrån konceptet blandstad har blivit en trend. Det handlar om funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där boende inom gångavstånd kan nå ett fl ertal funktioner alltifrån arbetsplatser, affärer och skola till kulturella och sociala mötesplatser.

HÅLLBARHETHållbarhet är ett begrepp som används fl itigt i samhällsutvecklingssammanhang. Begreppet indelas oftast i tre av varandra beroende dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om människors förutsättningar i samhället, t.ex. hälsa, trygghet och utbild-ning. Ekologisk hållbarhet gäller jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade funktioner. Det berör produktion av mat och energi, tillhandahållande av rent vatten1, klimatreglering och rekreation. Ekonomisk hållbarhet har två nyckelbe-grepp. 1. ”Grön tillväxt”, som kan fokusera på mil-

jöteknik, som driver på den ekonomiska utvecklingen och på så vis ökar chanser-na för hållbar utveckling på alla plan.

2. ”En grön ekonomi” är ett ekonomiskt system som resulterar i att människans förutsättningar i samhället förbättras, samtidigt som miljörisker och de ekolo-giska belastningarna minskar.

URBANISERINGEn stark global trend är urbanisering, vilken kan förstås som en ökad koncentration av människor i de större städerna. Generellt så växer sig städer starkare på landsbygdsområ-dens bekostnad. De delar av landsorten som ligger i an-slutning till en knutpunkt eller station är fortfarande tätbefolkade. Glesbygden och de mindre orter som saknar koppling till ett pendlingsstråk upplever negativ befolknings-utveckling (Boverket, 2012). Den pågående urbaniseringen påverkar bostadsförsörj-ningen i Skånes kommuner på olika sätt. Befolkningsutvecklingen beror till stor del på kommunens geografi ska läge. Är det nära en storstad? Finns goda kommunikationer? I Skåne är det främst de tre största städerna Malmö, Lund och Helsingborg som står för huvuddelen av befolkningstillväxten. Det är även här den största delen av bostadsbyg-gandet sker (Tillväxtanalys, 2014a).

1 Kommunen måste kunna garantera tillgång till vatten och avlopp innan tillstånds ges för att bygga nya hus, eftersom vattentillgångarna är begrän-sade.

14

ARBETSMARKNADENEn ökad rörlighet för individen är en annan märkbar trend. Nya pendlingsmönster med fl er och längre resor är vardag för många arbetspendlare. Ett utfall av ett sådant rö-relsemönster är bland annat att fl era lokala arbetsmarknader förändrats till färre stora arbetsmarknadsregioner i Sverige.

De som når pensionsåldern är allt friskare och lever längre och många fortsätter att ar-beta längre än tidigare. Andelen yrkesaktiva är högre i storstadsregionerna medan ande-len äldre är högre i glesbygden. Glesbygden förlorar många unga vuxna, då de ofta fl yttar till storstadsregioner eller universitetsorter. Det är framförallt unga kvinnor som fl yttar från sina uppväxtorter (Boverket, 2012).

BOSTADSMARKNADENDen Svenska bostadsmarknaden höll under 2016 en årstakt på +7 % för bostadsrätter och +9 % för villor. Prisutvecklingen visar en stor variation under året, från +4 % i centrala Stockholm till +17 % i centrala Malmö. Totalt ökade bostadssurfandet med 12 procent under 2016 och i mitten av maj noterade Hemnet för första gången över 3 miljoner besökare under en och samma vecka. Detta trots att det tillgängliga antalet nya bostads-rätter minskade med 4 % och antalet villor minskade med 6 %. (Svensk Mäklarstatistik)

Bostadsmarknaden i Simrishamn har för-ändrats från balans till brist de senaste åren och det fi nns ett ökande tryck efter bostä-der. Lokala mäklare rapporterar stigande huspriser, kortare försäljningstider och fl er avslut. Simrishamns bostäder har noterat ökande kötider och fl er sökande per bostad. Det sista året har det i inte funnits några hyreslediga bostäder, som har stått tomma. Hyresrättsprojektet Joneberg med infl yttning 2015 innebar en vändning. Marknaden tog till sig de nya bostäderna och 30 % av de nya hyresgästerna var infl yttare från i huvud-sak övriga Skåne. Nya fastighetsinvesterare har träffat avtal med Simrishamns kommun om projekt med bostadsrätt respektive koo-perativ hyresrätt. Bostadsmarknaden är mer vital med fl era nya aktörer.

En ny trend visar att människor i större utsträckning väljer bostadsplats efter plat-sens attraktivitet, vilket medför att företag

oftare placerar sig där arbetskraften fi nns. Platsens attraktivitet har därför ökat i bety-delse. Simrishamn har mycket att erbjuda stressade storstadsbor, men det krävs att kommunikationerna fungerar och att det sat-sas på nyföretagande även i fortsättningen.

SOCIALA FAKTORERFlyktingströmmen på grund av konfl ikter ibland annat Syrien, har minskat under 2016, men fortsätter att påverka kommu-nens bostadssituation. De nyanländas bostadsbehov är en utmaning som alla Svenska kommuner står inför. Det är av vikt att inkludera behoven för de nyanlända, som vill stanna i Simrishamn, i den fortsatta planeringen för bostadsförsörjningen.

Allt fl er i Sverige saknar en egen bostad. Nya samhällsgrupper riskerar att bli hemlö-sa. Grupper där låga inkomster är huvudor-saken och inte som tidigare psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Många i Sverige saknar tak över huvudet och ännu fl er lever med en osäker boendesituation. Utan egen bostad försämras möjligheterna till både ar-bete och en fungerande vardag. Hemlöshet har en förödande effekt på människor och deras möjligheter att känna frihet och ta ansvar att forma sitt egna liv. Möjligheterna till egenmakt byts ut mot vanmakt. Ansvaret ligger inte enbart på staten. Det kommunala självstyret ger kommunerna ett stort ansvar för bostadsförsörjningen.

BARNKONVENTIONEN BLIR LAGBarnrättighetsutredningen lämnar i ett betänkande förslag på en lag som omfat-tar FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), samt en rad åtgärder som behöver vidtas för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning. Bland annat ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen, samt att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpas-sad för barn. Enligt förslaget ska barnets bästa utredas och särskilt beaktas i ärenden och mål som rör barn, och dessutom ska barn få relevant information och ges möjlig-het att framföra sina åsikter.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

15

Modell över boendeattraktivitet med inspiration från rapporten Varför är vissa platser mer attrak-tiva för boende än andra? (Tillväxtverket, 2014b).

KULTUR, NÖJE & FRITID

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING

BOENDEOFFENTLIG OCH KOMMERSIELL

SERVICETRYGGHET

16

BOENDEATTRAKTIVITET

Attraktivitet är ett förhållande mellan ett fö-remåls egenskaper och en betraktares pre-ferenser. För att ett boende ska kunna vara attraktiv är det därför viktigt att undersöka varför människor fl yttar och vad som gör att de väljer en specifi k plats framför en annan (Region Skåne, 2010). Valet av bostads-ort bestäms av en rad olika faktorer som arbets- och bostadsmarknad, boendemiljö, närhet till familj och vänner, fritidsmöjlighe-ter samt utbud av kultur och nöjen. Valet av bostadsort infl ueras även av globala och regionala trender som i sin tur ger återverk-ningar på stadsplanering på lokal nivå. Vi kan börja med att ställa frågan: Varför är det viktigt att arbeta med attraktivitet ur ett stadsplaneringsperspektiv?

En plats med hög boendeattraktivitet är en plats där människor vill bo, men fakto-rer som påverkar en plats eller en regions boendeattraktivitet, påverkar även närings-livsattraktiviteten till viss del. Omvänt utgör den regionala arbetsmarknaden en viktig faktor för att attrahera människor att bosätta sig. Även besöksattraktivitet har likheter med boendeattraktivitet då det som anses attraktivt av besökare ofta uppskattas av de redan boende på orten. Att vilja bo på en plats och att vilja besöka den är givetvis två skilda saker. Det kan ändå utläsas att bo-endeattraktivitet, näringslivsattraktivitet och besöksattraktivitet samspelar och bygger upp varandra.

På föregående sida illustreras ett slags boendeattraktivitets-pyramid som bygger på forskning kring ämnet om val av bostadsort. Denna modell har tre nivåer som har fyllts med faktorer som forskningslitteraturen anser ha betydelse för platsers attraktivitet. Den första klossen består av arbete och försörjning (ett behov), vilket måste vara på plats innan den andra klossen av boende-aspekter som offentlig och kommersiell ser-vice (ett krav) kan bli aktuell. Sist i priorite-ringsordningen kommer klossen med kultur, nöje och fritid (preferenser). Denna kloss är nog så viktig för att skapa bra livskvalitet där

en bor. Det är de abstrakta, emotionella och mjuka värdena som ger det där lilla extra för en god livsmiljö.

BOENDEATTRAKTIVITET I SIMRISHAMN

Många menar dock att pyramiden egent-ligen ska vändas upp och ner, dvs. att de fl esta väljer att fl ytta till en plats just på grund av det där lilla extra kring kultur, nöje och fritid. I enkätstudier om infl yttning till Simrishamns kommun menar många res-pondenter att en livsmiljö av ”lugn och ro” med ”natur och hav” var motiv till infl yttning. Detta antyder att den upp och nervända mo-dellen kanske passar Simrishamns kommun bättre.

Simrishamns kommun har ett kontrastrikt landskap med höga natur- och kulturvärden. I kommunen breder slättlandskap med jord-bruksodling ut sig i söder medan en mer ku-perad terräng med skogsbygd tar vid i norr. Kustmiljöerna har sina specifi ka kvaliteter med en variation av klippor och sandsträn-der. Stora arealer är utpekade som unika riksintressen i syfte att bevara de unika områdena på olika sätt. Kommunens landa-real är 392 kvadratkilometer, varav hälften är odlad åkermark. Kust- och strandlängden uppgår till 66 km. Kulturmiljöerna är många och ofta sammankopplade med kommu-nens naturlandskap. Även arkitekturen har sin speciella karaktär med gathusen, dess innergårdar och simrishamnsdörren. Detta skapar en unik och karaktäristisk plats som ger kommunen dess identitet.

Det fi nns en attraktivitet inom kommunen, kanske till och med en speciell livsstil. Frågan är hur vi förvaltar och utvecklar kom-munens attraktivitet i samspel med plane-ring för bostadsförsörjning?

17

NATIONELLT OCH STATLIGTDet övergripande målet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktigt väl fungeran-de bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. En hållbar samhälls-planering ska ge förutsättningar för en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöför-hållanden och en långsiktigt god hushållning med naturresurser och samtidigt skapa förutsättningar för ett hållbart byggande och en god ekonomisk tillväxt.

Ur ett nationellt perspektiv kan även bo-stadsförsörjning kopplas till de 16 nationella Miljökvalitetsmålen och kanske främst mil-jömålet God bebyggd miljö. Miljömålet syftar till att skapa livskvalitet i vardagen genom den bebyggda miljön, med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

REGIONALTDen regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 är en målbild där Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor och bli globalt attraktiv. Denna utvecklingsstrategi består av 5 prioriterade ställningstagande:• Skåne ska erbjuda framtidstro och livs-

kvalitet

• Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmo-tor

• Skåne ska dra nytta av sin fl erkärniga ortstruktur

• Skåne ska utveckla morgondagens väl-färdstjänster

• Skåne ska vara globalt attraktivt

LAGAR OCH STYRDOKUMENT

Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta ställning till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjning.

Simrishamns kommuns bostadsförsörjnings-ansvar länkar samman med den regionala utvecklingsstrategin på fl ertalet punkter. Planering för bostäder handlar i allt väsent-ligt om att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer och att samtidigt kunna erbjuda framtidstro och livskvalitet.

Strategier för det fl erkärniga Skåne är en syntes av den gemensamma strukturbild som Region Skåne i nära samarbete med Skånes samtliga kommuner tagit fram. Här fokuseras närmare på Skånes möjligheter att dra nytta av sin fl erkärniga ortsstruktur. Strategierna för det fl erkärniga Skåne är:• Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regi-

onala kärnor och utveckla den fl erkärni-ga ortstrukturen

• Stärka tillgängligheten och binda sam-man Skåne

• Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning

• Skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet

• Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön.

Att arbeta för en fi nmaskig fl erkärnig orts-struktur i Skåne handlar om att utgå från orternas olika roller och sträva efter att kom-plettera varandra. Simrishamns kommuns boendeplanering kan bidra till att skapa en regional variation av stadsmiljöer, boende-miljöer, näringsliv, kultur och upplevelser.

18

Varje år producerar länsstyrelsen en analys över bostadsmarknaden i Skåne.Bostadsmarknadsanalys 2015 visade att Skåne fortsätter att växa och ökade med 14 839 personer under 2014. Detta beror till stor del på en ökad invandring. I snitt kan Skåne förvänta sig en befolkningsök-ning på drygt 10.000 nya invånare per år. Befolkningsökningen innebär stora demo-grafi ska utmaningar. Framför allt kräver den förväntade befolkningsutvecklingen ett särskilt fokus på bostadssituationen för stora grupper av unga vuxna, äldre och gruppen nysvenskar. Även om det byggs i samtliga 33 kommuner så ligger bostads-byggandet på historiskt låga nivåer och möter inte det aktuella behovet av bostäder. Bostadsmarknadsanalys 2016 visar på att bostadsbyggandet minskat igen under 2015. Även om det har byggts färre bostäde i Skåne 2015 så bygger de allmännyttiga bostadsbolagen mer. De har även fått en mer betydande roll i arbetet med bostads-försörjning i de fl esta kommuner i Skåne.

Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att stärka det regionala perspektivet i kommu-nernas bostadsförsörjningsarbete. Följande utmaningar har identifi erats:• att ha aktuella riktlinjer som sätter bo-

stadskonsumenterna i fokus,

• att se det kommunala bostadsbehovet i ett större geografi skt sammanhang,

• att verka för långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden och

• att stärka samverkan på alla plan.

Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner 2015 har länsstyrelsen beräknat behovet av nya bostäder i länets kommuner fram till år 2030. I rapporten ställs det beräknade bostadsbehovet mot kommunernas plane-ringsförutsättningar.På grund av att immig-rationen har ökat kraftigt efter att prognosen publicerades anser länsstyrelsen att beho-vet av nya bostäder är högre än vad som anges i rapporten. För hela Skåne bedöms bostadsbehovet uppgå till 6.645 bostäder per år (räknat genom hushållskvoter) eller 7.234 bostäder per år (räknat genom perso-ner per hushåll).

KOMMUNALT Kommunerna har ett ansvar för bostads-försörjningen, ett ansvar som är upprättat i Lagen om bostadsförsörjning (2014). Däri står bl.a. att ”Varje kommun ska med riktlin-jer planera för bostadsförsörjningen i kom-munen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja ändamålsenliga åtgärder för att bostadsför-sörjning förbereds och genomförs”.

Socialtjänstlagen reglerar de allmännas ansvar för den enskildes rätt till bostad. Kommunen har ansvaret för att enskilda får det stöd de behöver. Lagen om stöd och service till funktionshindrade ska ge dem som omfattas av lagen, en bostad med särskild service.

För Simrishamns kommun bedömer länsstyrelsen att det behöver tillkomma 39 nya bostäder (beräknat genom hushållskvoter) eller 42 nya bostäder (beräknat genom personer per hushåll) per år.

19

9

KOMMUNENS VERKTYG

Kommunens ansvar för bostadsförsörjning innefattar både att genomföra nya projekt för bostäder, men även att hitta tänkbara arbetsformer och verktyg för att hjälpa de grupper på bostadsmarknaden som har svårt att ordna en bostad på egen hand. En generell bostadsbrist slår oftast hårdast mot dem som redan har problem med att fi nna en bostad.

Det fi nns ett fl ertal verktyg som kommunen kan använda sig av för att driva på och styra inriktningen av bostadsmarknaden. Kommunen kan slå fast en långsiktig strate-gi i sina riktlinjer för bostadsförsörjning eller i en genomförandestrategi, där varje verktyg har sin egen funktion för att riktlinjerna ska kunna genomföras. Översiktsplanen är ett sådant samlat dokument för strategiska frågor om hur den byggda miljön ska använ-das, utvecklas och bevaras. Då översikts-planens bostadsstrategiska frågor presen-terats på föregående sidor följer nedan exempel på några av de andra verktyg som kommunen kan använda.

PLAN- OCH BYGGLAGENKommunens planmonopol kan användas för att sätta ramar för en eftersträvansvärd lokal bostadsmarknad. Detta uppnås genom god planering, prioritering och tydliga ställnings-taganden. Bostadsbyggande ska främjas enligt plan- och bygglagen.

DISKRIMINERINGSLAGENBristande tillgänglighet är en form av dis-kriminering. Tillgänglighetsperspektivet ska beaktas fullt ut i bygglovsprocessen. Då gynnas de enskilda medborgarna och kost-nader för anpassningar i efterhand kommer att minska.

SOCIALTJÄNSTLAGENEnligt socialtjänstlagen är det kommunens ansvar att personer i hemlöshet får det stöd och den hjälp de behöver.

PLANBEREDSKAPEn god planberedskap och en lyhördhet i förhållande till marknadens aktörer är vä-sentligt, men också att prioritera mellan di-verse utbyggnadsplaner med utgångspunkt i kommunens mål. Kommunens ansvar för planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen innebär att kommunen ska ge bostadsmarknaden rätt förutsättningar att fungera då kommunen bestämmer vad som byggs var. I Simrishamns kommun fi nns idag en planberedskap i form av byggrätter för minst 800 bostäder. Byggrätterna ligger till största del på privatägd mark.

KOMMUNALT MARKINNEHAVAtt äga mark är ett viktigt verktyg för kom-munen. Genom kommunalt markinnehav kan kommunen påverka fördelning och till viss del prissättningen av mark. Genom strategiska inköp av mark i attraktiva lägen kan kommunen i nästa steg arrendera ut eller sälja marken. En aktiv markpolitik är ett sätt varpå kommunen kan främja den typ av bostadsbyggande som kommunen eftersträvar i sina riktlinjer. Simrishamns kommun har en exploateringspolicy anta-gen 2006, men planerar att arbeta fram nya riktlinjer för markanvisning och exploatering. Att utveckla en samstämmighet mellan de bostadsstrategiska frågor som kommer till uttryck i detta program och den kommande exploateringspolicyn är av stor vikt.

MARKÖVERLÅTELSE- OCH EXPLOATERINGSAVTALAvtal kan tecknas både när kommunen säl-jer eller arrenderar ut kommunal mark, samt när planläggning förekommer på privatägd mark. Kommunen kan genom avtal i viss mån styra förutsättningarna, som upplåtel-seformer och storlek på bostäder, samt an-dra särskilda villkor från byggherrens sida.

20

ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSAKTIEBOLAGHistoriskt sett har det allmännyttiga bo-stadsaktiebolaget varit ett av kommunens viktigaste verktyg för bostadsförsörjning. 2011 trädde en lag i kraft som innebär att kommunala bostadsaktiebolag ska drivas efter affärsmässiga principer, vilket betyder att marknadsmässiga avkastningskrav ställs på bolaget. Allmännyttan är ett bostads-politiskt verktyg som kan användas till att påverka nyproduktion, bostadsförmedling och ingrepp i det befi ntliga bostadsbestån-det. Bostadssociala insatser fi nansieras av kommunen då de inte är affärsmässiga. Simrishamns bostäder är kommunens all-männyttiga bostadsaktiebolag. E

KOMMUNALA BOSTADSFÖRMEDLINGAREn kommunal bostadsförmedling är en tjänst där både privata bostäder och bo-städer hos allmännyttan kan förmedlas. Kommunen är skyldig att upprätta den här typen av plattform om det behövs enligt lagen om kommunernas bostadsförsörj-ningsansvar (2001:383). Det kan bidra till en tydligare överblick av utbudet för både bostadssökande och kommunen. I dagsläget fi nns ingen regelrätt bostads-förmedling i Simrishamns kommun utan den bostadssökande tar istället direkt kontakt med antingen ett privat fastighets-bolag eller det kommunala bostadsbolaget Simrishamnsbostäder. För att underlätta kontakten mellan bostadssökande och bostadsföretag fi nns på kommunens webbplats sammanställt kontaktuppgifter till samtliga bostadsföretag och mäklare aktiva i kommunen.

KOMMUNALA HYRESGARANTIERHöga krav kan ställas på den bostadssö-kande för att få ett eget hyreskontrakt. Ofta förekommer ett inkomstkrav, inte sällan ett anställningskrav. Detta gör det svårt för studenter och visstidsanställda att skaffa ett eget boende. Kommunen kan i dessa situationer gå in som borgenär och stötta

bostadssökande som kan betala hyran men ändå har svårt att komma in på bostads-marknaden. Sedan 2007 har kommuner som använder sig av hyresgarantier rätt att söka statligt bidrag på 5 000 kr för varje åtagande som borgenär. På kommunens webbplats har Simrishamns kommun till-gängliggjort information om hur ansökan om hyresgarantier går till.

BOSTADSANPASSNINGSBIDRAGKommunen ansvarar för hantering av bostadsanpassningsbidrag. Bidraget fi nns för dem som behöver anpassa sitt boende på grund av funktionsnedsättning. Ansökan sker genom kontakt med handläggare eller genom att skicka in en ansökningsblankett. Mer information fi nns tillgängligt på kommu-nens webbplats. DETALJPLANERINGÖversiktsplanen är ett viktigt stöd när de-taljplaner ska arbetas fram. Detaljplaner är juridiskt bindande och reglerar vad som får byggas var. De kan användas i olika skalor, både större till nyproducerade stadsdelar eller mindre justeringar av äldre planer som skapar nya villkor för kommunens stadsut-veckling. I Simrishamns kommun fi nns god tillgång på detaljplanelagd mark för bostads-ändamål (mer ingående på s. 28-34).

MEDBORGARDIALOGAtt vända sig till medborgarna är ett verktyg för ägandeskap i frågan om bostadsförsörj-ning. Genom att bjuda in till dialoger och workshops byggs kunskap och engage-mang upp bland inblandade parter. Arbetet med att ta fram detta bostadsförsörjnings-program har skett genom dialoger med olika grupper av simrishamnsinvånare. I huvud-sak har dialogarbetet gett kunskapsunderlag gällande efterfrågan på bostäder, vad som gör Simrishamns kommun till en bra plats att bo på samt utvecklat förståelsen för olika parters roller i boendeplaneringen.

21

BOSTADSFÖRSÖRJNINGI ÖVERSIKTSPLANEN

STÄLLNINGSTAGANDEN

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska följas, detta innebär att vid lovgivning aktivt hänvisa till utpekade områden som prövats lämpliga i stra-tegin. Uppförande av nya bostäder ska vara förenligt med långsiktigt ekologisk, ekonomisk samt social hållbarhet.

2. Återrapportering om i vilken grad bebyg-gelsestrategin följs, sker varje mandatpe-riod till Kommunstyrelsen.

3. Vid planläggning och lovgivning ska Samhällsbyggnadsförvaltningen inta en aktiv och inspirerande roll för att driva frågor om boendets närmiljö, livskvalitet och materialval för en hållbar miljö.

4. Simrishamns kommun ska upprätta ett bostadsförsörjningsprogram, en väl genomtänkt strategi för hur bostads-byggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas.

5. Samarbete och samverkan mellan grannkommuner och regionen ska ske. Beståndet av fritidshus i kommunen ska belysas utifrån nya möjligheter (student-bostäder/uthyrning) och utmaningar som årstidbunden samhällsbelastning av exempelvis VA-nätet.

I september 2015 antog kommunfullmäktige Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns kommun. Översiktsplanen är det övergripande styrdokumentet för den långsiktiga fysiska planeringen inom kommunen. 2011 startade arbetet med att ta fram gemensamma visions- och målbilder.

Medborgare, tjänstemän och politiker samarbetade med framtidsverkstäder, dialog, inventeringar, remissrundor och omvärldsanalys. Nedan ser ni ställningstaganden ur översiktsplanen Framtiden (s. 25) med bäring på kommunens bostadsförsörjningsansvar.

Bostadsförsörjningsprogrammet ska:

• Aktualiseras en gång per mandatperiod och vara avstämt med aktuell översikts-plan.

• Avstämmas mot det planerade Arkitektur- och kulturmiljöprogrammet.

• Programmet ska redovisa delmål för hur man tillmötesgår behovet av och uppfö-rande av fl erbostadshus.

• En prioriterad insats för tillgängliga bostäder till ungdomar, medelålders, äldre- och ekonomiskt svaga hushåll ska göras.

• Med anledning av den förväntade ökningen av äldre i behov av särskilt boende, bör mark/lokaler avsättas i den vidare planläggningen i anslutning till re-dan befi ntliga boenden i Kivik, Skillinge, Hammenhög och Gärsnäs.

• Utbygganden av trygghetsbostäder ska ske i centralorten Simrishamn och i de orter där det fi nns ett brett utbud av sam-hällsservice.

• Lokalisering av LSS-boende (lagen om stöd och service till vissa funktionshin-drade) sker i första hand i centralorten Simrishamn och i Gärsnäs.

22

FLYTTKEDJOR En fl yttkedja uppstår när man bygger en ny bostad och den som fl yttar in i denna lämnar sin gamla bostad efter sig, där någon annan i sin tur kan fl ytta in. I genomsnitt sägs en fl yttkedja leda till att 2,1 hushåll rör på sig, gör s.k. boendekarriär, men ibland kan fl yttkedjan pågå i många fl er led. En del debattörer hävdar att fl yttkedjornas effekt överdrivs. Istället, menar kritikerna, bör bostadsbristen åtgärdas genom byggande specifi kt för de grupper som har bostadsbrist.

I Skåne råder det bostadsbrist på mindre lägenheter för ungdomar, medelålders, äldre och för ekonomiskt svaga hushåll.

23

1 Enligt SCB:s medborgarundersökning, hösten 2016, är det främst utbildnings- och arbetsmöjligheter, samt kommunikationer som drar ner Simrishamns kommuns nöjd-region-index (NRI).

INFRASTRUKTURI sydöstra Skåne fi nns god tillgång på byggklar mark för bostäder och verksamheter i strategiska lägen nära kollektivtrafi k, men bättre kollektivtrafi k behövs för att det skall bli fl er intressanta områden att bygga på. Det som främst bromsar bostads-byggandet i Simrishamns kommun anses vara: kommunikationer, arbetsmarknaden1, samt bristan-de kapacitet på vatten- och avloppsledningsnätet med anläggningar. Kommunen arbetar aktivt med infrastrukturfrågan, för att kunna förbättra de kom-munikationer som är viktiga för Simrishamns kom-muns invånare, företag och besökare. Kommunen arbetar både internt, inom SÖSK och externt med Trafi kverket, Region Skåne och Skånetrafi ken för att uppfylla både de regionala och kommunala målen inom infrastruktur och kollektivtrafi k. När det gäller vatten- och avloppsfrågan äger kommu-nen frågan och avser att prioritera ett fungerande vatten- och avloppsystem som ger möjlighet till exploatering enligt bostadsförsörjningsprogrammet. Kapacitetsökande åtgärder på ledningsnät och anläggningar är generellt tidskrävande så det är viktigt med framförhållning och tidsplaneringen för att kunna möta bebyggelsetakten.

BYGGANDEEn annan utmaning, som Simrishamns kommun delar med andra mindre kommuner runt om i lan-det, är bristen på byggherrar samt investerare. Ett sätt att överkomma detta är att från kommunens sida bli bättre på att visa upp potentialen med att investera i just Simrishamns kommun. Ett i närtid lovvärt exempel är Jonebergsområdet i centrala Simrishamn, färdigställt 2015. Simrishamns allmän-nyttiga bostadsbolag Simrishamns bostäder har i samarbete med Näckström Fastigheter tillfört cirka 123 nya bostäder, innefattande trygghetsboende, seniorboende och vanliga hyresrätter. Hela området är uthyrt. Jonebergsprojektet har troligtvis satt igång fl yttkedjor i kommunen. Om inte annat så är projek-tet ett tecken på att om det byggs inom kommunen så fl yttar folk in i dessa bostäder. Det är därför viktigt att fortsätta med nybyggnationer för kommu-nens utveckling.

Simrishamns kommun vill även vara lyhörd för att behoven av bostäder ändras under tidens gång. Under vissa år kan det vara ensamkommande fl yk-tingar som behöver en plats att bo, under en annan period kan det vara ungdomar, äldre eller familjer

HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN?– SAMMANFATTNING OCH ANALYS AV BOSTADSBYGGANDE I SIMRISHAMNS KOMMUN

med låga inkomster. Det är av stor vikt att kunna se på boendet som något fl exibelt där fl era olika målgrupper ska kunna bo. En annan viktig aspekt i boendeplanering är att sträva mot att skapa en blandstad där olika funk-tioner samsas. För Skansen, ett kollektivtrafi k- och centrumnära område, strax söder om Simrishamns järnvägsstation, pågår ett planarbete, där etapp I tas upp för antagande i februari 2017. Etapp I planeras att stå för cirka 90 nya bostäder under de närmaste åren, en fjärdedel bostadsrätter och tre fjärdedelar hyresrätter. I etapp II har planarbetet precis påbörjats för kontor, äldreboende, handel med skrymmande varor, skola, kulturcentrum, cen-trumfunktioner och fl er bostäder. Ambitionen är att erbjuda god arkitektur och attraktiva bostäder i bra läge till en rimlig nybyggnadshyra för olika åldrar och grupper.

Innovation och att våga vara testbädd för att skapa projekt som sticker ut är en annan viktig faktor i da-gens konkurrens. Ett verktyg i detta sammanhang är att jobba med tävlingar för att öka innovation och kvalitén för att göra Simrishamn mer attraktivt. Värdeskapande projekt stärker Simrishamns kom-mun som attraktiv boendeort.

Simrishamn är en av de 33 kommuner i Skåne som anser sig komma uppnå bostadsmålet på ett genomsnitt av 27 bostäder per år. För att hålla bostadsmarknaden i balans är bedömningen att det skulle krävas att mellan 20-40 bostäder byggs per år. Kommunen gör bedömningen att det behövs hy-resrätter (1-3 rok) och bostadsrätter (2-4 rok). Totalt sett utgör nyproduktion en liten del av det totala bostadsbeståndet, den årliga ökningen ligger under 1 % (Region Skåne, 2015). Därför är det viktigt att även arbeta vidare med det befi ntliga bostadsbe-ståndet för att lösa bostadsförsörjningen.

Fokus för hur vi ska bygga ska vara attraktiva bo-städer med rimliga hyror. Alla boendeformer behö-ver inte formas på samma sätt, utan efter behov, och att bygga mindre ska inte innebära att det lättas på kraven eller att kvalitén sänks.

RIKTLINJER

24

FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN?– SAMMANFATTNING OCH ANALYS AV BOSTADSBYGGNADSBEHOV I SIMRISHAMNS KOMMUNDEMOGRAFIDEMOGRAFIEfterfrågan och behoven skiftar med tiden, och med den, en demografi sk förändring av invånare. Befolkningen i Simrishamns kommun har en hög medelålder och andelen äldre fortsätter att växa. Denna grupp efterfrågar tillgång till ett tillgäng-lighetsanpassat boende, trygghetsboende eller äldreboende. Strömmen av nyanlända ger kommu-nen en möjlighet att satsa på barnfamiljer, vilket kan säkra utvecklingen för en levande bygd i framtiden. Ensamstående föräldrar, familjer med endast en arbetande förälder, deltidsarbetande föräldrar, arbetslösa och familjer med andra ekonomiska problem är utsatta grupper i vårt samhälle som kan behöva särskilda satsningar. Det fi nns enligt Socialförvaltningen inga akut hemlösa i kommunen. Det kan fi nnas ett mörkertal, då vissa grupper soff-surfar, bor på soffan hos släkt och vänner, av olika skäl. Kommunen behöver även tillgodose unga vux-nas behov av att kunna fl ytta hemifrån. Ungdomar ska inte behöva lämna Simrishamns kommun i jakt på det första egna boendet.

Vi kan utläsa likheter mellan boendegrupperna äldre, ungdomar, de med särskilda behov, ensam-stående föräldrar, samt nyanlända. Likheten består i att den största efterfrågan är på mindre lägen-heter med rimlig hyra, vilket blir utmaningen för kommande nyproduktion. Dessa grupper innefattar personer som ofta kan känna sig ensamma, och även isolerade, vilket är fallet för äldre. Därför vill Simrishamns kommun satsa på integration av alla grupper. Förutom att planera nybyggnation i de orter som har god offentlig, kommersiell och idébu-ren service, samt god tillgång till kommunikationer, kan det innebära att ta ett annat socialt grepp om frågan. Det handlar om gemensamhetsytor och ett mer kollektivt tänkande kring boende.

Att bygga fl er lägenheter startar fl yttkedjan, då många äldre bor i villor. Kanske dessa hus kan bli nya hem för de barnfamiljer som fl yttar in från en annan kommun men även de som har kommit hit som fl yktingar.

Kommunen har ett ansvar för samtliga som vistas i kommunen. De som vistas tillfälligt i Sverige utan att arbeta har endast rätt till begränsad hjälp av kommunen såsom akut stöd enlig socialtjänstlagen. Det kan handla om pengar till mat eller biljett hem. Särskild hänsyn ska tas till barn och deras situation.

Om socialtjänsten misstänker att ett barn far illa är de skyldiga att ingripa och inleda en utredning oavsett barnets eller familjens nationalitet.

Mindre instegslägenheter är även viktigt för att främja näringslivet inom kommunen. För att kunna tänka sig ett jobb i kommunen måste den som tar arbetet känna sig trygg i att det fi nns en bostad för en tid.

Förutom nyproduktion fi nns det möjligheter att arbe-ta med tillgänglighetsanpassningar både i förebyg-gande syfte samt i ett senare skede. Det handlar både om att kunna kommunicera åtgärder som gynnar människor senare i livet, samt att anpassa det befi ntliga beståndet.

KLIMAT OCH MILJÖDe miljö- och klimatförändringar som människan ger upphov till är ett välstuderat forskningsfält såväl som livliga frågor för samhällsdebatten i stort. Det talas t.o.m. om att vi gått in i en ny geologisk epok – antropocen – där människans aktivitet anses ha gett sådana avtryck att ett lager av bestående förändringar kan utskiljas i jordskorpan även om miljontals år. I bostadsförsörjningens sammanhang innebär det här att vi måste bygga för ett hållbart förhållningssätt, för vår planet och kommande gene-rationer. Ett tecken i tiden är att värdet av ekosys-temtjänster har kommit att bli allt mer uppmärksam-mat även inom fysisk planering. Även medvetna val kring hållbarhet styr boendet. Det talas om en ny ”grön våg” i framtiden, där Simrishamns kommun kan locka nya medborgare.

GENERATIONSMÅLETDet övergripande målet för

den nationella miljöpolitiken är Generationsmålet: ”Att till nästa

generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges

gränser.”Det fi nns också specifi kt skånska

miljömål som Översiktsplanen har tagit hänsyn till. De handlar om att ta hänsyn till hav, sjöar och vattendrag, att skydda Skånes natur- och kulturvärden samt att eftersträva en hållbar konsumtion och

hållbara transporter.

25

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING– HÅRDA VÄRDEN

FÖRTÄTNING PÅ ORTER MED GOD SERVICE OCH INFRASTRUKTURSyftar till kommunens bebyggelsestrategi om att samla och förtäta i befi ntli-ga orter och värna de gröna pauserna.

VERKTYG:• Prioritering och marknadsföring av detaljplanelagd mark

• Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn, bostadslösa

• Riktlinjer för markanvisning och exploatering

• Våga vara testbädd och arbeta med innovation

• Arbeta med tävlingar för att öka kvalitén och skapa intressant arkitektur

Dessa riktlinjer är målsättningar som ska integreras och användas som ledord för de åtgärder som föreslås till varje boendegrupp som bostadsförsörjningsprogrammet behandlar. Utifrån den bostadsdemografi ska analysen ska vi planera för:

ETT VARIERAT BOSTADSUTBUD I KOMMUNENKommunen ska kunna erbjuda olika alternativ av upplåtelseformer på bo-städer.

BYGGA BLANDSTADBlanda bostäder och verksamheter för att skapa mer liv. Det ska vara kort gångavstånd till exempelvis förskolor, skolor, lekplatser, butiker, arbetsplat-ser, restauranger, kulturella mötesplatser. I blandstaden fi nns även offentli-ga rum, och ett omväxlande och rörligt folkliv liv både dag- och kvällstid.

BYGGNATION SOM SKAPAR FLYTTKEDJAEn fl yttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som fl yttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan fl ytta in. Äldre kan fl ytta ifrån sina hus till mindre och lättskötta boenden och i sin tur göra ett hus ledigt för en barnfamilj. Det ska fortfarande vara attraktivt och ingå i boendekarriären att byta till mindre på äldre dagar.

MÅNGSIDIGA BOSTÄDERBostäder ska kunna anpassas till det behovet som efterfrågas och inte vara låsta till en funktion som ungdomslägenheter, boende för äldre eller boende för nyanlända.

26

RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING– MJUKA VÄRDEN

Dessa riktlinjer är målsättningar som ska integreras och användas som ledord för de åtgärder som föreslås till varje boendegrupp som bostadsförsörjningsprogrammet behandlar. Utifrån den bostadsdemografi ska analysen ska vi planera för:

GOD BEBYGGD MILJÖ OCH TILLGÅNG FÖR ALLA PÅ BOSTADSMARKNADENGod bebyggd miljö är ett av de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen beslutade om senast år 2012. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där de ekolo-giska, sociala och ekonomiska aspekterna vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tät-ortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö. Utmaningen är att nå en hållbar stadsut-veckling där alla kan hitta det de efterfrågar på bostadsmarknaden.

GOD TILLGÄNGLIGHETGod tillgänglighet handlar såväl om kopplingen mellan Simrishamn inom kommunen som ut till regionen. Därav ska ny byggnation ligga i anslutning till goda kommunikationer och befi ntlig service. Tillgänglighet syftar även till boendet och närmiljön i sig och att främja tillgängligheten så att äldre samt funktionsnedsatta inte stöter på hinder i sitt vardagsliv.

INTEGRATIONEfter omständigheter i omvärlden befi nner vi oss i en situation där fl era människor har kommit till Simrishamn från andra länder. Målet är att kunna erbjuda dessa människor attraktiva boende så att de känner sig välkomna och ser möjligheten till att stanna kvar i Simrishamns kommun. I stort syftar integration här till etnicitet, ålder och förutsättningar, men också till fortsatt arbete för ett jämlikt samhälle oavsett könstillhörighet.

MÖTESPLATSERMötesplatser handlar om både planerade och spontana mötesplatser. Gränsöverskridande gemensamma utrymmen både utomhus och inomhus är något som efterfrågas och ska lyftas fram som en viktig parameter i fortsatt planering för bostäder. Detta minskar risken för segregation och främjar social gemenskap och hälsofrämjande aktiviteter.

VÄRNA OM EKOSYSTEMTJÄNSTEREkosystemtjänster är grunden för vår välfärd, ändå tar vi dem ofta för givna. Människan är beroende av ekosystemtjänster. Parker och grönområden i tätorter bidrar till värdefull rekreation samtidigt som det gröna renar både luft och vatten. Andra egenskaper är att reglera temperaturer och ta hand om nederbörd, samt dämpa buller.

VERKTYG:• Arbetsformer – Den kulturella attityden inom kommunen ska präglas av samverkan och öp-

penhet mellan förvaltningar, kommunala bolag, privata aktörer och medborgare.

• Vid bostadsplanering och detaljplanering ska stor omsorg läggas på den omgivande mark-planeringen med hänsyn till stråk, mötesplatser, lekplatser, sittplatser, dagvattenhantering, estetiska värden, grönska och trygghet.

27

MÅL FÖR BOSTADSBYGGANDE- I SIMRISHAMNS KOMMUNSimrishamns kommuns mål är att det i snitt ska byggas 40 nya bostäder per år i kommunen fram till slutet av år 2020.

Kommunens planberedskap består till störs-ta delen av villor. Det som efterfrågas är lä-genheter i fl erbostadshus. Nya planer för lä-genheter i kollektivtrafi knära lägen med god offentlig, kommersiell och idéburen service, ska prioriteras. Kommunen ska verka för att nyproducerade bostäder anpassas utifrån kommuninvånarnas behov. Det bör byggas 200 nya bostäder i kommunen från 2016 till och med 2020. Större delen av dessa bör vara lägenheter, med 1-3 rum och kök, i fl erbostadshus, med varierade former av ägande: hyreslägenheter, bostadsrätter och kooperativ. Rätten till bostad är fastställd i grundlagen. Det är ett kommunalt ansvar att nybyggnationen anpassas till samtliga grup-per i samhället. Särskild hänsyn bör visas utsatta grupper som har svårt att hävda sin rätt till ett eget boende.

Vid planering av nya bostadsområden ska trygga och säkra gång- och cykelvägar till kollektivtrafi k, skola och kommersiell servi-ce, eller andra målpunkter som kan locka barn och ungdomar, prioriteras.

Bostadsområden ska planeras så att till-gänglighetsaspekter kan uppfyllas. Lekplats ska fi nnas i närområdet till ny bebyggelse där barnfamiljer kan tänkas bosätta sig. Det bör fi nnas bänkar med lämpligt avstånd för att göra det möjligt att ta sig från hemmet för de som behöver ta pauser för att kunna gå några längre sträckor. Vid hållplatser ska det fi nnas bänkar och cykelställ, för att göra kollektivtrafi kresandet mer attraktivt för äldre och de som behöver ta sig en längre sträcka mellan hemmet och hållplatsen.

OFFENTLIG SERVICEÄven utan nyinfl yttade kommuninvånare så fi nns det behov av en ny förskola med minst 3 avdelningar innan 2020. Det fi nns plan-lagd mark att bygga nya förskolor på, men det kan vara lämpligt att se över placeringen utifrån var ny bostadsbebyggelse planeras. Behovet av förskola är erfarenhetsmässigt som störst i anslutning till ny bostadsbebyg-gelse.

Kommunens högstadieskola har i det närmaste uppnått gränsen för hur många elever den kan ta emot. Vid en större ökning blir det nödvändigt med en utbyggnad. Befi ntlig skola kan byggas ut inom gällande detaljplan.

Det behövs cirka 50 nya platser för särskilt boende till och med 2020 och cirka 50 nya platser inom nästa femårsperiod. Det fi nns ett akut behov av LSS-boende. Det fi nns planer för att bygga ett LSS-boende under 2018 för att täcka detta behov. Det är olika typer av särskilt boende och LSS-boende som efterfrågas. Det fi nns mark inom kom-munen där särskilt boende och LSS-boende kan placeras, men det är inte alltid de bästa placeringarna för de individer som behöver bostäderna. Planberedskapen bör breddas för att ge större möjligheter till anpassning till individernas behov.

28

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

29

BOSTÄDER FÖR ÄLDRE

Att bo i särskilt boende innebär omvårdnad och service dygnet runt. För att bo i särskilt boende behöver du ha ett stort behov av omvårdnad och service som inte kan tillgodoses av hemtjänst i det egna hemmet. I Simrishamns kommun hittar vi särskilda boenden i Simrishamn, Skillinge, Hammenhög, Borrby, S:t Olof och i Kivik. Prognosen visar på ett nettobehov på 45-50 platser till 2022. Befolkningen i åldern 65-90 år kommer att öka avsevärt. Detta är en ökning som lokaliserats till perioden 2010-2018 och ökningen beräknas vara upp till 16% eller ca 900 personer. Denna prognos visar en potentiell ökad efterfrågan på trygghetsbostäder. I en trygghetsbostad kan personer över 70 år bo självständigt med närhet till service och i gemenskap med andra.

Efter samtal med fl era parter inom socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet och äldre pekade behoven på mindre lägenheter, med rimlig hyra samt att gemensamhetsytor och värdinneskap var viktigt. Efterfrågan på bostadsrätter samt kooperativa hyresrätter ökar då fl era äldre ofta redan bor i avbetalade hus och kan

tänka sig att sätta in en summa eller köpa sin lägenhet ör att hålla månadskostnaderna nere. Detta är boenden som behövs för att främja fl yttkedjan. Trycket på äldreboenden är inget som märks av i nuläget men som vi behöver en beredskap inför. Idag fi nns även en efterfrågan på tillgänglighetsanpassning av hus. En problematik är att många saknar kunskapen om vilka åtgärder som kan behövas göras i ett hem när man blir äldre, och genomför renoveringar i sina hem som senare måste korrigeras. Även vid nyproduktion menar de som fl yttat in i trygghetsbostäder att det inte fungerar optimalt. Kostnader för senare bostadsanpassningstillägg kan minskas om vissa grundläggande krav uppfylls direkt vid nybyggnation och vid bygglovsansökan.

För att jobba med tillgänglighetsanpassning krävs en inventering av tillgängligheten inom kommunen för att veta vart kommunen behöver satsa när det gäller att kunna tillgänglighetsanpassa och för att vidare kunna söka bidrag, exempelvis Boverkets hissbidrag som utlyses 2017-2021. För att kunna söka krävs det att det först har gjorts en tillgänglighetsinventering.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE PARTER

Inventering av tillgänglighet För att få bra underlag till vilka åtgärder som kan förbättra tillgängligheten

Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden och Socialnämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och berördaFastighetsbolag

Ge kunskap till fastighetsägare kring bostadsanpassning vid bygglovsansökan

För att kunna visa på justeringar som kan göras direkt istället för senare vid ett bostadsanpassningstillägg

Byggnadsnämnden Socialförvaltningen

Lyfta fram och informera om tillgänglighetsaspekter i den bebyggda miljön

För att skapa en medvetenhet Samhällsbyggnadsnämnden och Byggnadsnämnden

Referensgrupp för tillgänglighet och Socialförvaltningen

Använda referensgrupp för tillgänglighet som remissinstans och fokusgrupp vid planering

För att skapa rätt förutsättningar från början

Samhällsbyggnadsnämnden Referensgrupp för tillgänglighet

Beredskap för ett äldreboende inom snar framtid

Prognoserna pekar mot detta Samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden

Socialförvaltningen och referensgrupp för tillgänglighet

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunledningskontoret Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

Tillgänglighetsmärkning av bostäder

För att bostadssökande ska kunna göra ett informerat val.

Socialnämnden Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och berördaFastighetsbolag

30

EKONOMISKT SVAGA HUSHÅLL

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE PARTER

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

Socialnämnden Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

Om kommunen säljer mark som planlagts för fl erbostadshus så kan avtal skrivas som säkrar att ett visst antal bostäder får hyras av socialförvaltningen

För att skapa fl er bostäder för ekonomiskt svaga hushåll

Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen och Socialförvaltningen

Aktiviteter för människor som står utanför arbetslivet, som unga, äldre, arbetslösa, långtidssjukskrivna och missbrukare

Förebygga våld, missbruk och andra sociala problem och därigenom minska risken för problem som orsakar vräkning

Socialnämnden, Kultur- och fritidsnämnden

Socialförvaltningen, Kultur- och Fritidsförvaltningen, Barn och utbildningsförvaltningen och Kommunledningskontoret

Budgetrådgivning, med öppenmottagning en gång i veckan, i samarbete med kontakt Simrishamn

Har man väl blivit vräkt en gång är det väldigt svårt att få egen bostad igen. Därför är det viktigt att kommunen stöttar så att personen inte blir vräkt

Socialnämnden och Kommunstyrelsen

Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen

För ekonomiskt svaga hushåll, inklusive nyanlända, är tillgången på billiga hyresrät-ter viktig. Nya bostäder är inte billiga och innebär i närtid inte en lösning för ekono-miskt svaga hushåll. De gör däremot att bil-ligare lägenheter blir tillgängliga i det gamla beståndet genom fl yttkedjor.

Kommunala kontrakt kan ge en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden för hushåll med låg inkomst eller hushåll utan referen-ser från tidigare förmåga att betala sin hyra.

Produktion av bostäder som medverkar till fl yttkedjor och avtal mellan kommunen och fastighetsägare blir därför viktiga redskap för att hjälpa ekonomiskt svaga hushåll till ett eget boende. Kommunen, genom socialförvaltningen har fungerande avtal med det allmännyttiga bostadsföretaget och ytterligare några fastighetsägare. Genom att knyta fl er fastighetsägare till sig kan kom-munen få tillgång till fl er bostäder kopplade till behovsanpassat boendestöd.

Hyresvärdarnas krav på bostadssökande är ibland höga. En bostadssökande som klarat av att betala sin hyra i tidigare boende bör utan problem kunna få en ny bostad. I kontakt med fastighetsägare ska kommunen agera för balanserade krav på inkomst och visad betalningsförmåga. För att fl er hushåll med svag betalningsförmåga ska få tillgång en bostad måste synen på regelbundna bidrag ändras.

Det är viktigt att se till helheten. Ungdomar som har problem i skolan har en ökad risk för arbetslöshet och utanförskap. Utanförskap kan i värsta fall leda till miss-bruk och hemlöshet. För att motverkavarje enskilt steg i en sådan negativ utveck-ling vill kommunen införa insatser på varje enskild nivå. Syftet är att riva murar och motverka utanförskap. Att använda de re-surser kommunen har för att fl er ska kunna få eller återgå i ett ordnat boende är alltid en klok investering.

31

Generellt vill unga ofta bo i en storstadsregion och ta del av dess stora utbud av arbetstillfällen, mångfald och kultur. I samband med att man bildar familj är det andra värden som styr var och hur man vill bo. Då är närheten till exempelvis skola, omsorg, grönområden och kommunikation i kombination med arbetstillfällen viktigt. Det fi nns också man trend att man stannar kvar i storstadens innerstad även när man har fått barn.

När kommunen har träffat och arbetat med ungdomar svarar de fl esta nej på frågan: ”Kommer du bo kvar här efter du är klar med gymnasiet?”. Svaret faller sig naturligt med tanke på att många ungdomar och unga vuxna fl yttar för att studera vidare och utforska för dem nya upplevelser. Det

intressanta är att många svarar ja på frågan: ”Kan ni tänka er att fl ytta tillbaka igen inom 10 år?”. Vid den åldern är det troligt att man kanske har bildat familj. Då kommunens bostadsbestånd till största del innefattar småhus och utbudet på små lägenheter är knappt, fi nns det inte många alternativ för ungdomar som vill fl ytta hemifrån. Lösningen ligger inte endast i nyproduktion. Exempelvis så har kommunen ett stort bestånd av fritidshus som står tomma utöver sommarmånaderna. Ibland behövs ett boende endast för en kort tid som vid en ny anställning eller under studietiden och då kan dessa tomma fritidshus komma till nytta.

BOSTÄDER FÖR UNGA VUXNA

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE PARTER

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

Socialnämnden Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

Reducerad hyra mot att erbjuda service för äldre i samma fl erbostadshus

Verka för integration Socialnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och berörda fastighetsägare

Underlätta och stödja omvandlingen av villor till fl erbostadshus

Möta behovet av fl er billiga bostäder

Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och fastighetsägare

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunledningskontoret Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

32

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE PARTER

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

Socialnämnden Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

Skapa beredskap för gruppboende anpassade till brukarnas behov

För att ge brukarna den typ av boende de behöver

Socialnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen och Socialförvaltningen

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunledningskontoret Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

BOSTÄDER FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV

Ett LSS-boende är en insats enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade). Det innebär att en bostad är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Det kan vara personer med utvecklingsstörning, autism, hjärnskada eller rörelsehinder som kan vara i behov av att bo i ett LSS-boende. Boendet kan vara ett gruppboende, en servicebostad eller en annan särskilt anpas-sad bostad. Målet är att funktionsnedsatta människor ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt.

Idag fi nns det ca 50 platser, men det har blivit en större efterfrågan på LSS-boenden av personer med psykiska funktionsnedsätt-ningar. Det handlar ofta om yngre personer med självskadebeteende och/eller någon form av autism. I fråga om boendeform handlar det egentligen om ungdomar som vill bo som vilken ungdom som helst, i mindre lägenheter med närhet till kommu-

nikationer. Det fl aggas för att ca 6 platser kommer behövas inom en snar framtid. På lång sikt efterfrågas ett gruppboende för de med psykiska funktionsnedsättningar.

Missbrukare, hemlösa och andra exkludera-de grupper har också särskilda behov för att få ett boende. Inom Simrishamns kommun har många inom denna grupp ändå lyckats att hyra egna bostäder via privata hyres-värdar. Socialförvaltningen hjälper till med kontrakt som upprättas med fastighetsägare och enligt förvaltningen råder det balans för denna boendegrupp. Det fi nns inget akut behov utpekat och inte heller någon prog-nos på att det kan komma att behövas. I ställningstagandena för bostadsförsörjning i översiktsplanen anges lokalisering av LSS-bostäder i centralorten Simrishamn och Gärsnäs.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

33

BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA

Den aktuella fl yktingsituationen som upp-stått ur olika konfl ikter i världen har påverkat kommunens invånarantal. Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända i förhållande till kommunstorlek; ca 150 stycken med uppehållstillstånd fl yttade in år 2015. I år 2016 kommer 20 st att anvisas till kommunen. Dessa har kommunen en skyldighet att anordna boende för. 2017 kommer tre gånger så många att anvisas till kommunen.

Utöver detta fi nns ca 120 stycken ensam-kommande fl yktingbarn i kommunen, där vi antar att minst 50 % kommer att stanna kvar i kommunen. Logiskt sett kommer barnen snart bli äldre och vill själva skaffa eget boende.

Förutom de mottagna med uppehållstill-stånd fi nns det ca 1100 st asylsökande i kommunen. Det fi nns även ett antal som fl yttar in på egen hand.

De som kommer först är mestadels ensam-ma män och fl ertalet av dessa arbetar för att deras familjer kommer att fl ytta hit också. Detta ger ett tryck på boenden i form av

mindre lägenheter, en typ av instegslägen-het. Men med vetskapen om att familjerna ofta kommer i efterhand visar det sig även behövas större typer av boenden, då det kan handla om stora familjer.

Många ordnar sina boende själva genom Simrishamnsbostäder eller privata hyresvär-dar. I vissa fall hyr Migrationsverket lägen-heter till de asylsökande.

Kommunen vill att fl er barnfamiljer ska fl ytta till kommunen. Genom att lyckas etablera och integrera nyanlända familjer kan medel-åldern sänkas i kommunen. Med detta kom-mer fortsatt planering för förskola och skola samt förbättring av kommunikationer så att de nyetablerade kan bo kvar och jobba på annan ort om så krävs.

Att undersöka möjligheten att omvandla lokaler till bostäder är även en åtgärd som skulle kunna avhjälpa en bostadsbrist. I första hand bör lokaler som till sin karaktär ligger nära boende och som kräver små ändringsåtgärder vara aktuella, t.ex. sjuk-hus, vårdboenden, hotell och vandrarhem.

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE PARTER

Undersöka möjligheten till större lägenheter genom sammanslagning av befi ntliga lägenheter eller ombyggnationer av villor/hus

Möta behovet av större barnfamiljer

Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunledningskontoret, Socialförvaltningen och fastighetsägare

Mindre instegslägenheter Stor andel ensamkommande män och barn

Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden, fastighetsägare och exploatörer

Samhällsbyggnadsförvaltningen och berörda fastighetsägare

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

Samhällsbyggnadsnämnden, Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsen

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunledningskontoret Socialförvaltningen, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

Undersöka möjligheten till att omvandla lokaler till bostäder

Avhjälpa bostadsbristen Kommunstyrelsen, fastighetsägare och exploatörer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunledningskontoret och fastighetsägare

Underlätta och stödja omvandlingen av villor till fl erbostadshus

Möta behovet av fl er billiga bostäder

Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och fastighetsägare

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

Socialnämnden Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

34

Simrishamns kommun har starka och unika värden, och är en kommun med attraktiva boendemiljöer. Olika enkätundersökning-ar visar på att det är naturen med dess landskap, havet och viljan att få lugn och ro som gör att många väljer att fl ytta till Simrishamns kommun. Vi lever i en tid där människor är väldigt medvetna om de val de gör. Så att fl ytta till Simrishamns kommun är oftast ett aktivt val av att komma närmre naturen, havet och lugnet. Några identifi e-rade grupper är äldre/pensionärer, tillbaka-fl yttare men även en del som jobbar inter-nationellt, där möjligheten att bo natur- och havsnära kan kombineras med närheten till Köpenhamns fl ygplats. För att främja denna typ av grupp är frågan kring utbredning av bredband viktig.

Människor blir allt mer medvetna om hur de ska bo, leva och verka för att bidra till håll-barhet. För att kommunen ska kunna visa sig attraktiv på detta område krävs givetvis att kommunen själv gör investeringar i håll-barhetsfrågor, att kommunen är medveten om sina val och konsekvenserna av dem. Ett exempel är värdet av ekosystemtjänster

som har kommit att bli en större del inom planering. I kombination med Simrishamns problem med bristande kapacitet på vatten- och avloppsledningsnätet med anläggning-ar, vore det lämpligt att börja tänka kring öppna dagvattensystem för att rena och behålla vatten, som i sin tur lockar till sig djur och insekter. Faktorer som utvecklar och bygger på vår attraktiva boendemiljö på ett innovativt och medvetet sätt.

Om vi talar om en större grupp människor som har tröttnat på staden kan möjligheten att få bo på ”sitt sätt” vara lockande. Därför skulle det kunna vara en god idé att upplåta ett område där kommunen främjar experi-mentellt byggande. Detta kan skapa intres-santa miljöer som främjar både de boende och locka besökare.

MEDVETNA VAL FÖR HÅLLBART BOENDE

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE PARTER

Inkorporera vikten av ekosystemtjänster i planering för nya bostadsområden

Arbeta med hållbarhet och kommunens vattenproblematik på ett medvetet och innovativt sätt

Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, Marint centrum och Utvecklingsenheten

Se över planreserv för att lyfta fram potentiella områden som kommunen kan marknadsföra samt ge utrymme för innovationsprojekt

Främja experimentellt byggande för att skapa intressanta och attraktiva miljöer

Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingsenheten och mäklare

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

35

SAMMANSTÄLLD HANDLINGSPLAN

VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIV-TAGARE

INVOLVERADE PARTER

ÄLDREInventering av tillgänglighet För att få bra underlag till vilka åtgärder som kan förbättra

tillgänglighetenSBN, BN och SN SBF, Soc och berörda

Fastighetsbolag

Ge kunskap till fastighetsägare kring bostadsanpassning vid bygglovsansökan

För att kunna visa på justeringar som kan göras direkt istället för senare vid ett bostadsanpassningstillägg

BN Soc

Lyfta fram och informera om tillgänglighetsaspekter i den bebyggda miljön

För att skapa en medvetenhet SBN och BN Referensgrupp för tillgänglighet och Soc

Använda referensgrupp för tillgänglighet som remissinstans och fokusgrupp vid planering

För att skapa rätt förutsättningar från början SBN Referensgrupp för tillgänglighet

Beredskap för ett äldreboende inom snar framtid Prognoserna pekar mot detta SBN och SN Soc och referensgrupp för tillgänglighet

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

SBN, BN och KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamns bostäder

Tillgänglighetsmärkning av bostäder För att bostadssökande ska kunna göra ett informerat val. SN Soc, SBF och berörda fastighetsbolag

EKONOMISKT SVAGA HUSHÅLLSamarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

Om kommunen säljer mark som planlagts för fl erbostadshus så kan avtal skrivas som säkrar att ett visst antal bostäder får hyras av socialförvaltningen

För att skapa fl er bostäder för ekonomiskt svaga hushåll SBN SBF, Soc

Aktiviteter för människor som står utanför arbetslivet, som unga, äldre, arbetslösa, långtidssjukskrivna och missbrukare

Förebygga våld, missbruk och andra sociala problem och därigenom minska risken för problem som orsakar vräkning

SN och KFN Soc, KoF, BUF, KLK

Budgetrådgivning, med öppenmottagning en gång i veckan, i samarbete med kontakt Simrishamn

Har man väl blivit vräkt en gång är det väldigt svårt att få egen bostad igen. Därför är det viktigt att kommunen stöttar så att personen inte blir vräkt

SN och KS Soc, KLK, SBF

UNGDOMARSamarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

Reducerad hyra mot att erbjuda service för äldre i samma fl erbostadshus

Verka för integration SN SBF, Soc och berörda fastighetsägare

Underlätta och stödja omvandlingen av villor till fl erbostadshus Möta behovet av fl er billiga bostäder Berörda fastighetsägare

SBF, Soc och fastighetsägare

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

SBN, BN och KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

SÄRSKILDA BEHOVSamarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

Skapa beredskap för gruppboende anpassade till brukarnas behov

För att ge brukarna den typ av boende de behöver SN SBF, Soc

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

SBN, BN och KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamns bostäder

NYANLÄNDAUndersöka möjligheten till större lägenheter genom sammanslagning av befi ntliga lägenheter eller ombyggnationer av villor/hus

Möta behovet av större barnfamiljer Berörda fastighetsägare

SBF, KLK, Soc och fastighetsägare

Mindre instegslägenheter Stor andel ensamkommande män och barn SBN, fastighetsägare, BN och exploatörer

SBF och berörda fastighetsägare

Tävlingar för mångsidigt boende För att vara mer anpassningsbara till skiftande behov på bostadsmarknaden

SBN, BN, KS SBF, KLK, Soc, referensgrupp för tillgänglighet, mäklare och Simrishamnsbostäder

Undersöka möjligheten till att omvandla lokaler till bostäder Avhjälpa bostadsbristen KS, fastighetsägare och exploatörer

SBF, KLK och fastighetsägare

Underlätta och stödja omvandlingen av villor till fl erbostadshus Möta behovet av fl er billiga bostäder Berörda fastighetsägare

SBF, Soc och fastighetsägare

Samarbete för att lösa akuta boenden för nyanlända, nyskilda med barn och andra bostadslösa

För att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll att hitta en bostad snabbt

SN Soc, KLK, SBF, Simrishamns bostäder och privata fastighetsägare

MEDVETNA VALInkorporera vikten av ekosystemtjänster i planering för nya bostadsområden

Arbeta med hållbarhet och kommunens vattenproblematik på ett medvetet och innovativt sätt

SBN SBF, KLK

Se över planreserv för att lyfta fram potentiella områden som kommunen kan marknadsföra samt ge utrymme för innovationsprojekt

Främja experimentellt byggande för att skapa intressanta och attraktiva miljöer

SBN SBF, KLK, mäklare

SBN - SamhällsbyggnadsnämndenKS - Kommunstyrelsen

KFN - Kultur- och fritidsnämndenSN - Socialnämnden

BN - Byggnadsnämnden

36

!

!

!

!!

! !

!!

!

!

!

!

!

!

SIMRISHAMN

KIVIKS:T OLOF

GÄRSNÄS

HAMMENHÖG

BORRBY

SKILLINGE

BRANTEVIK

VIK

44 - 46 år47 - 49 år50 - 54 år55 - 59 år

MEDELÅLDER I KOMMUNENS TÄTORTER ÅR 20152

1 Kommuninvånarregistret, 2017-02-142 Skånedatabasen, 20153 SCB 2015

!

!

!

!

VITABY

Ö TOMMARP SIMRIS

INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN

Simrishamns kommun ligger vid kusten i Skånes sydöstra del. Utöver centralorten Simrishamn är andra större orter i kommu-nen Gärsnäs, Kivik, Borrby, Hammenhög och Skillinge. Havet och naturen är en tydlig faktor till varför många trivs här. Kommunens centralort Simrishamn har en tydlig småstadskänsla. Överlag upplevs kommunen som en trygg och lugn plats att bo och verka i.

Simrishamns kommuns befolkning har en tyngdpunkt på åldersgrupperna 20-30 år och 50 år och uppåt. Medelåldern är runt 50 år för både män och kvinnor; medelåldern är den fjärde högsta i riket. Allt som allt bor det 19 443 invånare1 i kommunen varav drygt 6 500 i centralorten

ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 20153

250

200

150

100

50

0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

KVINNOR MÄN

Simrishamn2. Drygt en fjärdedel av invå-narna bor på landsbygden med många enfamiljshus och gårdar. Under sommaren fördubblas antalet invånare i Simrishamns kommun då stor del av bostadsbeståndet består av fritidsboende.

NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN

37

BEFOLKNINGSUTVECKLING SIMRISHAMNS KOMMUN 2006-20161

1 Statistik fram till och med 2015 hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser, därefter från kommuninvånarregistret2 Statistik fram till och med 2015 hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser, därefter från Skånedatabasen

TÄTORT 2000 2005 2013 2015 +/-BORRBY 934 947 936 975 41

BRANTEVIK 463 451 390 380 -83

GÄRSNÄS 954 955 1023 1088 134

HAMMENHÖG 835 908 892 875 40

KIVIK 1044 1013 899 880 -164SANKT OLOF 576 640 629 628 52

SIMRIS 243 235 190 198 -45

SIMRISHAMN 6319 6546 6410 6542 223

SKILLINGE 890 841 852 835 -55

VIK 282 264 308 310 28

VITABY 271 255 268 264 -7

ÖSTRA TOMMARP 304 279 284 285 -19

BEFOLKNINGSUTVECKLING SIMRISHAMNS TÄTORTER 2000-20152

I diagrammet ovan redovisas Simrishamns kommuns befolkningsutveckling. Kommunen har under de senaste åren vänt den trend som hållit i sig sedan tidigt 1990-tal med nedåtgånde befolkningsmängd. Av tabel-len till höger framgår tätorternas befolk-ningsutveckling under en femtonårs period. Centralorten Simrishamn samt inlands-orterna Gärsnäs, Sankt Olof, Borrby och Hammenhög har ökat mest sedan år 2000. Kustorten Kivik har minskat mest, därnäst Brantevik och Skillinge. De tätorter som haft en negativ befolkningsutveckling har gene-rellt en befolkning med högre medel ålder medan de tätorter som upplevt en positiv befolkningsutveckling generellt har en lägre medelålder (jmf. föregående karta över tät-orternas medelålder, s. 37).

19 418

19 297

19 147

18 905

19 065

19 44319 500

19 400

19 300

19 200

19 100

19 000

18 900

18 800

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017-02-14

38

Den skånska arbetsmarknaden är diversifi e-rad. Skillnaderna är dock stora inom länet. Näringslivets sammansättning varierar beroende på vart i Skåne sökljuset riktas. I den sydöstra delregionen (Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn) har jord-, skogsbruk och fi ske en framträdande roll. Många arbetstillfällen inom byggsektorn återfi nns inom delregionen.

I Simrishamns kommun är, som framgår av diagrammet nedan, vård och omsorg den näringsgren där de fl esta förvärvsar-betande tjänar sitt uppehälle. Företagen inom tillverkning och handelssektorn har en framträdande roll i kommunens näringslivs-struktur. Hotell- och restaurangverksamhet och de kulturella och personliga tjänster är näringsgrenar som på senare år upplevt stor tillväxt av antalet sysselsatta, vilket häng-er ihop med den ökande besöksnäringen. Simrishamns kommun är den enskilt största arbetsgivaren med cirka 1825 anställda. Det fi nns bara en handfull större företag med mer än 100 anställda. I övrigt är näringsli-vet mycket differentierat med ett stort antal mindre företag som återfi nns i många olika branscher. Nyföretagandet och kvinnors företagande är högt. Totalt fi nns över 3000 företag registrerade i Simrishamns kommun.

ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING

Simrishamns kommun har två attraktiva gymnasieskolor och det fi nns några ef-tergymnasiala utbildningar i kommunen, men kommunen har svårt att hävda sig med en bredd och behöver nischa sig. Eftergymnasialutbildning som Lunds univer-sitet (med campus i Helsingborg), Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Malmö högskola och Högskolan Kristianstad, gör Skåne väl rustat inom högre utbildning, främst i de av Strukturbild Skåne utpekade tillväxtmotorerna, men även för regionen i stort. I likhet med näringslivets inriktning är även regionens utbildningsnivåer ojämnt spridda. Sydvästra Skåne har generellt en högre utbildad befolkning. Simrishamns kommun befi nner sig i ett regionalt mellan-skikt gällande högre utbildning 3 år eller längre, vilket framgår av kartbilden nedan.

0 5 10 15 20 25

Information och kommunikation

Okänd verksamhet

Energiförsörjning; miljöverksamhet

Finans- och försäkringsverksamhet

Fastighetsverksamhet

Transport och magasinering

Kulturella och personliga tjänster m.m.

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Hotell- och restaurangverksamhet

Företagstjänster

Offentlig förvaltning och försvar

Byggverksamhet

Utbildning

Handel

Tillverkning och utvinning

Vård och omsorg

Män (%) Kvinnor (%)

Osby

Kristianstad

Hässleholm

SjöboLund

Eslöv Hörby

Höör

Ystad

Svalöv

Klippan

Tomelilla

ÄngelholmÖstra Göinge

Trelleborg

Simrishamn

Båstad

Örkelljunga

Helsingborg

Svedala

Skurup

Bjuv

Malmö

BromöllaPerstorp

Vellinge

Kävlinge

Höganäs

Åstorp

Landskrona

Staffanstorp

Lomma

Burlöv

5,� - 10�10,1 - 15�15,1 - 20�20,1 - 25�

25,1 - 30�

ANDEL A� �EF�LKNIN�EN MED EFTE��YMNASIAL �T�ILDNIN� 3� ��, 20151

F������SA��ETANDE DA��EF�LKNIN� (1�� ��) F��DELAT �� N��IN�S��EN ��H K�N, 20151

1 Statistik hämtat från S��

39

BREDBAND

Bredband är en förutsättning för att människor i dagens samhälle ska kunna bo och verka där de vill. Med tillgång till ett väl utbyggt och väl fungerande bredband, underlättas och ges möjlighet att ta del av bland annat arbete, studier, vård och kul-turaktiviteter på distans, samt att göra inköp via nätet. Detta kan vara en avgörande faktor för en kommun som vill framstå som attraktiv för nyinfl yttade, nya verksamheter och besökare. Ett väl utbyggt bredband bi-drar också till miljövinster i form av minskad pendling med egen bil eller kollektivtrafi k.

Simrishamns kommun satsar på bredband-sutbyggnaden och strävar efter att uppnå de av regeringen satta målen för bredband-sutbyggnad. År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Mobiltäckningen är generellt god inom kom-munen, men det fi nns några mindre områ-den där det kan krävas extra insatser.

Fiberuppkopplingen i Simrishamns kom-mun är på god väg. Över 90 % av kommu-nens hushåll och företag har möjlighet till en fastuppkoppling via fi ber om minst 100 Mbit/s, eller kommer att få fastuppkoppling under 2017. Av de dryga 90 % som i slutet av året har möjligheten till uppkoppling kommer cirka 2/3 att också vara uppkopp-lade och 1/3 kommer att ha en förberedd fi berkabel framdragen i fastighetsgräns. Resterande knappa 10 % kommer förhopp-ningsvis att erbjudas ett anslutningsalterna-tiv under 2017. Sammanfattningsvis kan det sägas att alla större orter i kommunen redan nu har ett utbyggt fi bernät, medan fl ertalet mindre orter och delar av landsbygdsbebyggelsen kommer att ha ett fi bernät på plats 2017.

40

FLYTTMÖNSTER

En tydlig trend är att unga lämnar Simrishamns kommun som ett aktivt val för att söka sig vidare till studier eller arbete. För unga infl yttare verkar det motsatta gälla där unga fl yttar in av tillfälligheter som t.ex. efter studier i väntan på jobb. Äldre fl yttar främst till Simrishamn för hav, natur, lugn och attraktiv boendemiljö. En undersökning gjord av Lunds Universitet visar att många unga kan tänka sig att fl ytta tillbaka.

De som fl yttar ut anser generellt att bristan-de kommunikationer, arbetsmarknaden och studier bidragit till fl ytten. De som fl yttar till kommunen är främst äldre i gruppen 63+ och en stor andel nysvenskar, medan de som fl yttar från kommunen främst är unga vuxna och barnfamiljer.

Enligt en undersökning av Graffman och Nordanalys har Simrishamns kommun ett starkt och positivt laddat varumärke, men i en smal målgrupp. De är främst äldre, som söker en attraktiv pensionärsmiljö, som utgör den infl yttande målgruppen. Detta

är också en grupp med en starkare betal-ningsförmåga, vilket krävs för fl ertalet av de nyproducerade lägenheterna i attraktiva lägen. Att arbeta för åtgärder som relaterar till det funktionella vardagslivet skulle kunna locka målgrupper som fl yttar ut, t.ex. unga vuxna och barnfamiljer. Bättre kommunika-tioner inom regionen är en av de viktigare åtgärderna.

Under 2015 ökade folkmängden något i Simrishamns kommun, och har fortsatt att öka under 2016. Orsaken till detta är ett ökat fl yttnetto samt ett ökat födelsenetto. De fl esta asylsökande kom under hösten 2015 och många väntar fortfarande på att få uppehållstillstånd. Först när man har fått uppehållstillstånd kan man folkbokföras. Det fi nns därför anledning att tro att invånaran-talet kommer fortsätta öka något i samband med att antalet nysvenskar ger avtryck i befolkningsstatistiken.

ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SIMRISHAMNS KOMMUN 1980-20201

400

200

0

-200

600

800

1000

1200

1980 1990 2000 2010 2020

ANTAL INFLYTTADE ANTAL UTFLYTTADENETTOINFLYTTNING – ANTAL INFLYTTADE MINUS ANTAL UTFLYTTADE

1 Statistik hämtat från Statisticon

41

PENDLING

Människor behöver förfl ytta sig för att till-godose sina behov, sociala åtaganden och personliga önskemål. Tillgång till en kvali-fi cerad arbetskraft är också av avgörande betydelse. Näringslivet i sydöstra Skåne har problem att få tag i arbetskraft med rätt kompetens och upplever att det beror på dåliga kommunikationer. Nuvarande träng-sel på spåren och bristande punktlighet på Ystads- och Österlenbanan hämmar både företagens konkurrenskraft och utvecklings-möjligheterna för den skånska arbetsmark-naden.

Satsningar på en förbättrad kollektivtrafi k kan bidra till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad i Skåne, samt att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors till-gång till arbetsmarknaden då kvinnor i lägre grad än män har tillgång till bil.

Ett övergripande mål är entimmesmålet med kollektivtrafi k till Malmö, som enligt översiktsplanen ska vara uppnått till år 2030. Kommunen strävar efter ett byggande och ett återupptagande av persontrafi ken på Simrishamnsbanan, vilken kommer att trafi kera Simrishamn – Tomelilla – Sjöbo – Dalby – Staffanstorp – Malmö. Simrishamnsbanan kommer med stor san-nolikhet inte hålla de tidsramar man tidigare trott.

Ett annat mål för Simrishamns kommun är att ett mötesspår i Gärsnäs ska vara etable-rat 2019. Detta för att göra banan mer ro-bust och mindre störningskänslig. Förutom ett fungerande och kapacitetsstarkt järn-vägsnät som håller ihop regionen behövs en högklassig busstrafi k, speciellt för de delar av Skåne som idag saknar järnvägstrafi k. Simrishamns kommun ska därför verka för ett framtida superbusskoncept vilket gäller stråken till Lund och Kristianstad. Konceptet kommer att göra resan både bekvämare och snabbare och förarbetet beräknas pågå under 2016-2021.

Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig förbindelse som knyter samman Österlen med Malmö- och Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga målpunkter längs vägen är Malmö,

Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Simrishamns kommun ser det som viktigt att ha hela resan i perspektivet varpå det blir väsentligt med attraktiva gång- och cykelvägar, i och mellan byarna, (t.ex. mellan Brösarp-Kivik-Simrishamn-Trelleborg) samt ”matartrafi k” mellan byarna och till hållplatserna för Pågatåg/Expressbussar.

I samband med att handlingsplan för hållbar infl yttning antogs av Kommunfullmäktige 2015 prioriterades:• övergripande utredning om kollektivtra-fi ken

• utredning av avgiftsfri kollektivtrafi k för seniorer

• utredning av bilfritt centrum

• satsning på utbyggnad av gång- och cykelvägar

I samband med att Lokalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2020 antogs, prioriterades: • Stärkt kollektivtrafi k genom förtätning i

befi ntliga tätorter, genomförandeplan för gång- och cykelnät samt lokal kollektiv-trafi k

• Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning genom riktade upphandlingar för el och transporter, utbyggnad av laddinfra-struktur i byarna (för att möjliggöra ökad elbilsanvändning)

• Mötes- och resepolicy, för miljöanpassa-de tjänsteresor och distansmöten, ska utarbetas och fastställas

• Infrastruktur för gång och cykeltrafi k, genom att utreda möjligheten att inrätta cykelpooler i anslutning till kollektivtrafi k

• Översyn av trafi kreglering genom en utredning om möjligheten att införa par-keringsavgifter och särskilda miljöbils-, pendlings- och husbilsparkeringar, för att minska biltrafi ken

42

DAGLIG IN- OCH UTPENDLING FRÅN OCH TILL SIMRISHAMNS KOMMUN, ÅR 2015

SIMRISHAMN

YSTAD

TOMELILLA

KRISTIANSTAD

SKURUP

MALMÖ

LUND

SJÖBO

HELSINGBORG

INPENDLARE 1723

UTPENDLARE 2528

VÄG 11

MEST FREKVENTA PENDLINGSDESTINATIONER2

2 Pilarnas storleksordning visar på den ungefärliga relationen mellan in- och utpendling på resp. destination (t.ex. större pil till Kristianstad från Simris-hamn visar på större utpendling snarare än inpendling från den senare till den förra).

Det största antalet inpendlare till Simrishamn kom under 2015 från Tomelilla, 653 pendlare, vilket är en ökning med 6,9 % sedan år 2000. Den största förändringen skedde i antalet pendlare från Ystad, med en ökning med 79 personer. Den största procentuella ökningen stod pendlarna från Malmö för, en ökning med 94 %. Se tabell till höger.

Det största antalet utpendlare från Simrishamn åkte under 2015 till Ystad, 656 pendlare, vilket är en ökning med +49,4 % sedan år 2000. Ystad är också den ort till vilken antalet människor, som pend-lar, har ökat mest mellan 2000 och 2015. Procentuellt sett stod Skurup för den största ökningen av arbetspendlare. Antalet pendla-re som arbetar i Kristianstad och Stockholm har minskat.

Generellt så har antalet pendlare ökat med 29,5 % för inpendlare och 32,5 % för utpendlare.

Upp till 20 % av boende i kommunen har max 60 minuters restid till regionalt centrum.

Inpendling till Simrishamn 2015 och förändring i förhållande till år 2000

Bostadskommun Pendlare Förändring Tillväxt (%)Tomelilla 653 42 6.9

Ystad 383 79 26.0

Kristianstad 113 51 82.3

Sjöbo 101 34 50.7

Malmö 97 47 94.0

Lund 80 26 48.1

Stockholm 32 15 88.2

Skurup 27 13 92.9

Övriga 237 86 57.0

Totalt 1723 393 29.5

Utpendling från Simrishamn 2015 och förändring i förhållande till år 2000Bostadskommun Pendlare Förändring Tillväxt (%)Ystad 656 217 49.4

Tomelilla 616 174 39.4

Malmö 331 129 63.9

Kristianstad 164 -32 -16.3

Lund 147 20 15.7

Sjöbo 96 40 71.4

Stockholm 77 -5 -6.1

Skurup 36 22 157.1

Göteborg 33 16 94.1

Helsingborg 24 8 50.0

Öresundsreg. (DK)1 23 11 91.7

Övriga 325 19 6.2

Totalt 2528 619 32.41 data för Öresundspendling avser år 2014.

43

DAGENS BOSTADSSITUATION

Det fi nns 9832 bostäder i Simrishamn varav 1074 återfi nns i allmännyttans bestånd. Nedan redovisas hustyper, upplåtelseformer samt under vilka år bostäderna har tillkom-mit. (Länsstyrelsen Skåne, 2015).

Andelen tvåpersonshushåll är betydligt högre än riksgenomsnittet, medan ande-len tre-, fyra- och fempersonshushåll är något lägre. Det byggdes 254 bostäder i

Simrishamn mellan 2010 och 2014, 20 bo-städer tillkom genom ombyggnation av fl er-bostadshus. Planberedskapen är god och ligger på ca 800 byggrätter. Till största del omfattas planberedskapen av villor, vilket inte motsvarar behovet på fl erbostadshus. I genomsnitt har det byggts 49 bostäder per år de senaste fem åren (12 lgh i fl erbostads-hus och 37 småhus).

ÄGANDERÄTT5921

HYRESRÄTT3053

BOSTADSRÄTT998

SMÅHUS6852

FLERBOSTADSHUS2675

SPECIALBOSTÄDER370 ÖVRIGA HUS

75

HUSTYPER1 UPPLÅTELSEFORMER1

BOSTADSBESTÅNDETSTILLKOMSTPERIODER1

500

1000

1500

2000

2500

3000

1931-1940-1930

1941-1950

1951-1960

1961-1970

1971-1980

1981-1990

1991-2000

2001-2010

2011-2015

uppgift saknas

FLERBOSTADSHUS

SMÅHUS

ÖVRIGA HUS

1 SCB 2015-12-31

44

TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ

I Simrishamns kommun fi nns en bostads-brist, då nyproducerade bostäder snabbt blir uthyrda eller sålda. Bostadsköerna är inte omfattande men då antalet nya bostä-der som produceras i kommunen är få, kan kötiderna bli långa.

Lokala mäklare rapporterar stigande huspri-ser, kortare försäljningstider och fl er avslut. Hos Simrishamns bostäder har kötiderna ökat markant och så även antalet sökande per bostad.

Med hyresrättsprojektet Joneberg, infl ytt-ning 2015, så kom en vändning. Marknaden tog till sig de nya bostäderna och 30 % av de nya hyresgästerna var infl yttare från, i huvudsak, övriga Skåne.

BOSTADSBYGGANDE OCH PÅGÅENDE PROJEKT

Bostadsbyggandet är ett prioriterat områ-de i Simrishamns kommun. Det krävs ett varierat utbud som dels motsvarar behoven som fi nns idag, dels möter framtida förvänt-ningar och nya invånare. Bostadsprojekten Joneberg Merhem och Höjden färdigställdes år 2015, med 42 bostäder för hyresgäster 70 år eller äldre, samt 27 hyresbostäder. I området ingår även Joneberg Plaza med ett äldreboende.

2016 färdigställde HKM 10 nya bostäder vid hamnen i Simrishamn och Simrishamns bo-städer genomförde en omvandling av kontor till 2 nya bostäder.

Söder om stationen i centrala Simrishamn planeras nya bostäder i samarbete med Simrishamns bostäder. Projektet är star-ten på utvecklingen av området Skansen, som omfattar bostäder, handel och andra verksamheter. Det planeras för cirka 300 bostäder inom en tioårsperiod och i dagslä-get upp till cirka 1 000 kvadratmeter handel.

NYBYGGDA HUSTYPER1

NYBYGGDA UPPLÅTELSEFORMER2

Några fastighetsinvesterare har träffat avtal med Simrishamns kommun om projekt med bostadsrätt respektive kooperativ hyresrätt. Bostadsmarknaden är mer vital, än tidigare, med fl era nya aktörer.

0

20

40

60

80

100

120

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

SMÅHUS

FLERBOSTADSHUS

0

20

40

60

80

100

120

2010 2011 2012 2013 2014 2015

ÄGANDERÄTT

BOSTADSRÄTT

HYRESRÄTT

1 SCB 2016-12-312 SCB 2015-12-31

45

ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 2015 OCH 20401

PROGNOS

I en befolkningsprognos över Simrishamns kommun, år 2016 till år 2040, visar Statisticon att folkmängden i kommunen kommer att minska med 1103 invånare (se diagrammet nedan). Flyttnettot förväntas bli 130 personer per år och födelsenettot -173 per år. Totalt ger detta en förändring på -43 personer per år. Som tidigare nämnts är inte fl yktingströmmen medberäknad, vilket kan tänkas ge befolkningsutvecklingen en något mer positiv framskrivning. Mot bakgrund av att den sydöstra delregi-onen har den äldsta befolkningen i Skåne samt att Simrishamns kommun förväntas få en högre medelålder under den kom-mande tjugoårsperioden, fi nns anledning att tro att andelen äldre i kommunen kommer öka. Den stora 40-talistgeneratio-nen närmar sig även en ålder över 80 år. Försörjningsbördan från äldre (65+ år) kom-mer således öka i kommunen, tillika efterfrå-gan på bostäder för denna åldersgrupp.

Värt att notera är även att den stora barnkull som föddes kring 1990 uppnår förvärvsaktiv och barnafödande ålder. Generellt fl yttar detta segment av befolkningen från stör-re städer till boendemiljöer som är mer lämpliga för familjeliv. En andel kan tänkas fl ytta tillbaka till sin hemkommun, t.ex. till Simrishamns kommun. Befolkningsprognoser ska alltid tolkas med viss försiktighet. I arbetet med översikts-planen genomfördes en genomgång av beviljade bygglov för bostäder och underla-get tillsammans med befolkningsprognoser-na utgör en grund för bedömningen av det framtida bostadsbehovet. Behovet av nya bostäder fram till år 2030 bedöms ligga på cirka 1400 bostäder. Erfarenheten är att om det byggs i Simrishamns kommun så fl yttar folk in.

50

100

150

200

250

300

350

400

450

ÅR 2015 ÅR 2040

1 Statistik hämtad från Statisticon

00

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

46

KÄLLOR

NATIONELLA OCH REGIONALA DOKUMENT

Boverket (2012) Vision för Sverige 2025Boverket (2011) Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplaneringLänsstyrelserna (2011) Riktlinjer för bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplaneringLänsstyrelsen Skåne (2008) Det byggs för lite och det som byggs är fel – En kartläggning av bostadsförsörjning i Skåne län och dess konsekvenser för vissa grupperRegion Skåne (2010) Image och attraktionskraft i SkåneRegion Skåne (2012) Attraktivitet och ToleransRegion Skåne (2013) Strategier för det fl erkärniga SkåneRegion Skåne (2013) Tätare SkåneRegion Skåne (2014) Det öppna Skåne 2030Region Skåne (2015a) En bostadsmarknad för alla? Utmaningar för bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar i SkåneRegion Skåne (2015b) Omvärldsanalys 2015Region Skåne (2016a) Livskraftiga kommuner – Att utveckla den mindre orten i sitt regionala sammanhangTillväxtanalys (2014a) Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? – En forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitetTillväxtanalys (2014b) Fakta och exempel kring lokal attraktivitetDen europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå, CEMR 2006

STATISTIK OCH ANALYS

Boverket (2015) Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2015Graffman företagsledning & utveckling AB och NordAnalys AB (u.å.) Analys av in- och utfl yttning – Simrishamns kommunKarlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utfl yttning, Simrishamns kommun 2013, Statistiska institutionen, Lunds universitet, 2013Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utfl yttningsundersökning, Simrishamns kommun 2013 – En jämförelse med 2011, Statistiska institutionen, Lunds universitetKommuninvånarregistret, 2017-02-14Länsstyrelsen Skåne (2014) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Länsstyrelsen Skåne (2015a) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015Länsstyrelsen Skåne (2015b) Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommunerLänsstyrelsen Skåne (2016a) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016Rådet för främjande av kommunala analyser (2015) Kommun- och LandstingsdatabasenRegion Skåne, Enheten för samhällsanalys (2017) Näringsliv och arbetsmarknad i Simrishamn 2015SCB (2015 och 2016) KommunfaktaSCB:s medborgarundersökning, hösten 2016 Skånedatabasen (2015-12-31)Statisticon (2016) Befolkningsprognos 2016-2040 Simrishamns kommun - Demografi sk framskrivning med trendbaserad framskrivning av infl yttare Svensk Mäklarstatistik, 2017-01-16

KOMMUNENS EGNA HANDLINGAR OCH DOKUMENT

HUI Research (2016) Fördjupad handelsutredning Simrishamns kommunSimrishamn kommun (2015) Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns kommunSimrishamn kommun (2015) Handlingsplan för hållbar infl yttningSimrishamn kommun (2013) Vård- och omsorgsplan 2013-2022 - med sikte mot 2035

MEDBORGARDIALOG

I arbetet med Bostadsförsörjningprogrammet har vi inkluderat samtal, workshops och enkätundersökningar för att undersöka medborgarens syn på sin kommun samt analysera hur efterfrågan av bostäder ser ut. Vi har träffat skolklasser, föräldrar, nyanlända och äldre.

47