AnbudetAnbudetInformationsblad för Eskilstuna-Strängnäs Släktforskarförening Nr 2 – 2014

InnehållFöreningsinformation ...............................................................................................................................2Ordförandespalten ..................................................................................................................................3Rödsot i Österåker 1838 ........................................................................................................................4Prova på släktforskning ...........................................................................................................................5Årsmötet ....................................................................................................................................................6Att kämpa med soldatanor, del 3 ..........................................................................................................7Den Karlssonska almen ...........................................................................................................................8Berättelsen om Swen August Persson ....................................................................................................9Hindersprövning ......................................................................................................................................9Mina minnen från studietiden på “Gåvan” ........................................................................................ 10Åldermannen Eric Abraham Kullman ................................................................................................. 13Kalendarium .......................................................................................................................................... 15Nya och avlidna medlemmar.............................................................................................................. 16“Sjunga upp liket” .................................................................................................................................17Kungl. Myntkabinettet i Stockholm ...................................................................................................... 19

Radermachersmedjorna. Foto: Christer Svensson

Eskilstuna – Strängnäs SläktforskarföreningDambergsgatan 1633 41 Eskilstuna016-12 21 47essf@telia.com

Föreningslokal SträngnäsSörgärdsgatan 20

Plusgiro 73 81 41 – 1

Medlemsavgifter 2014Fullbetalande 200.-/årFamiljemedlem 100.-/årUngdom upp till 23 år 25.-/år

Avgift för ny medlem som betalas till föreningen mellan 1/10 och 31/12 ger fullt medlemskap följande år.

Adress- och e-poständringSkickas till kassören

Föreningens hemsidaessf.se

ÖppettiderSe vår hemsida essf.se

Tidskriften AnbudetUtkommer 4 ggr/årISBN/ISSN 9929522492

Redaktör och ansvarig utgivareRichard Attered(se ordförande)

Teknisk redaktörHåkanOlle Larsson016-35 00 350706-65 29 39reproconsult@telia.com

Eftertryck eller citatFår gärna göras ur Anbudet underförutsättning att källan och författaren anges.

Manusdagar Till postenNr 3 10/6 8/9Nr 4 12/10 10/11

WebbmasterChrister Svensson016-51 67 21070-697 64 43chrsv2@telia.com

OrdförandeRichard Attered016-641 63070-341 20 25richard.attered@comhem.se

Vice ordförandeSören Wister016-35 20 31070-360 47 00Sören.wister@telia.com

SekreterareIris Rehnholm016-14 02 46Iris.rehnholm@telia.com

Vice sekreterareBerti Hedspång016-42 05 51076-222 98 60bertilhed@spray.se

KassörMarina Blomgren070-474 17 07blomgrenmarina@hotmail.com

Övriga ledamöterHåkan Danielsson016-34 31 91070-663 54 30hakdan@telia.com

Ingela Fängström0152- 75 25 76070-494 35 31ingela.fangstrom@hotmail.com

Christer Ståhl0159-315 64070-954 11 73christer_stahl@bredband.net

Rolf Lagell016-14 24 47ullro.lagell@telia.com

Kommittéansvariga

AktiviteterHåkan Danielsson(se övriga ledamöter)

Datagruppen EskilstunaGöran Thomasson016-13 02 71g.thomasson@telia.com

Datagruppen SträngnäsKerstin Nilsson0152-149 51070-312 20 17kernil@algonet.se

EskilskällanRichard Attered(se ordförande)

Gravstensinventeringen EskilstunaKjell Ivarsson016-12 35 91kjell.iva@hotmail.se

Gravstensinventeringen SträngnäsChrister Ståhl(se övriga ledamöter)

Lokalen EskilstunaConny o Göte Andersson016-12 12 06gote.andersson2@comhem.se

Lokalen SträngnäsKerstin Nilsson(se datagruppen Strängnäs)

RegistervårdsgruppenChrister Fredriksson016-14 02 46krister.fredikss@telia.com

ResorVakant

UtbildningSören Wister(se vice ordförande)

Utbildning SträngnäsKerstin Nilsson(se datagruppen Strängnäs)

RevisorerBritt-Marie Andersson016-940 03b-mason999@telia.com

Mats Adolfsson016 - 35 71 48016357148@telia.com

ValberedningGöran Olofsson016-916 48olofsson.01691648telia.com

Ulla-Britt Svensson016-12 10 29ubs1935@gmail.com

Anbudet nr 2 - 2014

Föreningsinformation

3

Anbudet nr 2 - 2014

Ordförandespalten

Richard Attered

Just nu i skrivande stund mitt i Påskhelgen så har våren (sommaren) kommit med sin värme och värmerekord lite varstans i landet. Få se hur länge det varar. Bakslag brukar det alltid bli.

Nu har vi snart avverkat hela vårsäsongen. Den har som vanligt varit välfylld med föreläsningar, temadagar, regis-treringar av födda, vigda, döda och gravstenar förstås. För gravstensinventerarna vet jag att det inte blir något längre uppehåll. Det är nu under den ljusa och snöfria perioden de kan vara ute på kyrkogårdarna. De tror sig bli klara i år med alla gravar i både Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Det är hittills c:a 56. 000 poster (begravda personer) registrerade i båda kommunerna.

Vi hade ”Prova på släktforskning” 1 februari på biblioteken i Eskilstuna, Torshälla och Strängnäs där allmänheten fick ställa frågor om och prova på släktforskning samt lyssna på ett föredrag om hur släktforskning går till. Detta resulterade i att vi fick igång många grundkurser i släktforskning den här våren, 5 st. i Eskilstuna och 2 st. i Strängnäs. Dessutom har det varit en ”fortsättningskurs” i S-näs.

Det är ju alltid så att det försvinner en del medlemmar varje år av olika anledningar. Några lägger släktforskningen åt sidan, slutar av åldersskäl och några slutar av helt naturliga skäl. Men nu i år under våren har faktiskt fler nya medlem-mar tillkommit än vad som slutat. Vi ökar sakta men säkert i medlemsantal, vilket är mycket positivt.

Vi har ju haft årsmöte också. Jag får ytterligare en gång tacka för förtroendet att få styra ”skutan” ett år till. Några lämnade sina styrelse-uppdrag, Kjell Ivarsson kassör 7 år, Gunilla Thörne ledamot 7 år, Christer Fredriksson ledamot 4 år, Kerstin Nilsson 3 år och Gerd Niedergesäss revisor 6 år. Ni ska ha tack för det arbete ni lagt ner. Jag hälsar samtidigt de nya, Marina Blomgren kassör, Bertil Hedspång, Rolf Lagell och Christer Ståhl ledamöter, välkomna till styrelsen och tack valberedningen, som lyckats skaka fram en kassör efter mycket om och men.

Intresset för att åka till olika arkiv och dylikt har ju varit på nedåtgående, trots att vi hållit nere priserna genom att subventionera dem. Den senaste vi anordnade var till Myntkabinettet i Stockholm och där var intresset ganska så bra. Nästa resa är till Uppsala Landsarkiv, som vi anser att framförallt nybörjarna bör besöka för att få se vad som finns på ett Landsarkiv. En vecka innan sista anmälningsdag är inte ens hälften av minimiantalet deltagare uppnått.

Vi har ytterligare två resor inplanerade, Släktforskardagarna i Karlstad och Krigsarkivet i Stockholm. Visar det sig att in-tresset fortsätter att vara lågt, då får vi ta oss en tankeställare.

Höstens hela program är i stort sett klart, vilket ni ser i Kalendariet. Vilket enormt jobb Håkan Danielsson med sina medarbetare gör i Aktivitetsgruppen. Får vi sedan igång alla planerade kurser, ja då finns det bara lördagar och söndagar kvar att lägga in program på.

Nu gör vi sommaruppehåll och båda våra lokaler håller stängt. När vi öppnar igen ser ni i Kalendariet på vår hemsida och i Anbudet.

Med det här vill jag tacka alla som lägger ner en massa tid och arbete vilket gör att föreningen fungerar så bra som den gör.

Ha nu alla en skön, varm, solig och avkopplande sommar, så ses vi, när höstsäsongen närmar sig, på alla våra arrange-mang.

4

Anbudet nr 2 - 2014Anbudet nr 2 - 2014

Genom att min svärfar hade sina rötter i Österåkers socken i Södermanland har jag under min tid som släktforskare ofta haft anledning att dyka ner i kyrkoarkivalierna därifrån.

Vid ett tillfälle hamnade jag i Boda by i Österåker där jag fann att den knappt 4-åriga flickan Kjerstin dött i rödsot den 4 september 1838. Dagen efter henne dog ett 19-månaders barn i samma sjukdom i en annan del av socknen. Fyra dagar efter Kjerstin dog hennes mamma och hennes lillebror Lars dog en dryg månad efter mamman, blott två månader gam-mal, båda i rödsot.

Dessa fyra dödsfall i rödsot skulle följas av ytterligare 40 innan farsoten ebbade ut i socknen med sista dödsfallet i senare delen av november. Allt enligt dödboken.

Uppslaget för år 1838 i den avlånga dödboken avvek tydligt från övriga år. Detta betingades av det stora antalet dödsfall i september och i framför allt oktober. Jag lade också märke till att antalet dödsfall per år, könsfördelat, tydligt noterats, år efter år. Mitt intresse för siffror väcktes.

Jag fann att 1838 dog i Österåkers socken 81 personer, varav 44 i rödsot, jämfört med i medeltal 37 döda per år under perioden 1830-1857. Rödsoten skördade i septem-ber 13 liv, i oktopber 30 och i november bara ett. I åldern 0-4 år avled 22, i åldern 5-9 dog 6, och motsvarande siffror för åldersgrupperna 10-14, 15-19 och 19< var 5, 4 och 7. Siffrorna talar för sig själva – de yngsta drabbades hårdast. Hela ”överdödligheten” detta år kunde förklaras av rödsotens härjning. Jag har hittat uppgift om att mortaliteten eller dödligheten i denna sjukdom var 20-25 procent så antalet insjuknade kan beräknas till 175-220 personer vilket mots-varar 12-15% av invånarna i Österåker. Antalet invånare har beräknats som medelvärdet av invånarantalen åren 1835 och 1840.

Rödsot, som i modernt språkbruk kallas dysenteri, är en bakteriell tarminfektion, känd från förkristen tid, och den har spelat stor roll under tidigare århundranden särskilt som farsot i krigens spår. Sjukdomen smittar från person till person eller via födoämnen och vatten. Mycket små mängder bakterier, ett 100-tal, behövs för att överföra sjukdomen. Med förbättrad hygienisk standard har sjukdomen minskat påtag-ligt. Den kallades rödsot pga. de ofta förkommande blodiga avföringarna.

När Österåker 1838 härjades av sjukdomen så drabbades även andra socknar i landet, men man kan inte tala om att det var en epidemi som drabbade hela landet så som det skulle göra

Rödsot i Österåker 1838

1851-1860 då ca 26 000 människor dog i farsoten eller hade gjort 1773-1784, då ca 15 000 personer dog per år, dvs. sam-manlagt 180 000 människor. Ovanstående fakta har hämtats från boken Infektionssjukdomar (1991) av Sten Iwarson och ur kompendiet Svenska sjukdomsnamn i gångna tider (1988) av Gunnar Lagerkranz.

De flesta av oss släktforskare har säkert kunnat konstatera att man så att säga ”fastnar” i en eller flera socknar pga. att rörligheten, flyttningen mellan olika socknar eller olika delar av landet, var mycket låg innan industrialismen tog fart under andra hälften av 1800-talet. Därför hittar vi flera generatio-ner med ättlingar i en och samma socken. Mot den bakgrun-den kan det då vara av intresse att få ökade kunskaper om just ”min” eller ”mina” socknar.

För mig har den här lilla djupdykningen i dödboken tydligt visat hur det redan tidigare ganska tunga tillvaron i socknen i en handvändning blev ännu tyngre. Rödsoten slog ner som

Österåker F:2 (1830-1861), bild 11 (AD). Bilden är tyvärr oskarp men visar ändå hur månaderna september och oktober av-viker från hur det brukar se ut i denna dödbok.

5

Anbudet nr 2 - 2014Anbudet nr 2 - 2014

en bomb! Andra frågor man kan titta på är befolkningsut-vecklingen, antal barn per familj, hur stor andel av de nyfödda dog under första året, inflyttningen från andra socknar osv.

För den som vill fördjupa sig i hur livet tedde sig för den absoluta merparten av Sveriges befolkning under 1800-ta-let, då fortfarande omkring 90 % av befolkningen levde på

Lördagen den 1 februari 2014 hade vi ”Prova på släktfor-skning” på Biblioteket i Eskilstuna.

Det hade stått om det under Aktuellt i Eskilstuna-Kuriren och tidningen hade dessutom intervjuat mig dagarna innan. När Biblioteket öppnade kl. 10:00 var det redan kö utanför dörrarna. Det har vi aldrig varit med om tidigare. Tre per-soner tjänstgjorde i Eskilskällan med varsin bärbar dator och tre i släktforskarrummet.

Det blev genast köer på båda platserna av frågeställande besökare. Kl. 12:00 var det ett föredrag om hur man bör-jar släktforska. Åhörarsalen var fullpackad av intresserade. Omkring 100 personer besökte oss under hela dagen och vi fick även många anmälningar till våra grundkurser i släktfor-skning. Det var en mycket lyckad dag. Något vi lärt oss till nästa gång, med facit i handen, så borde vi varit fler funktion-ärer där på förmiddagspasset.

Totalt startade 7 st. grundkurser ett par veckor senare.

Text och foto: Richard Attered

Prova på släktforskning

Entusiastiska åhörare

Full aktivitet i släktforskarrummet

Håkan Danielsson löser problem

Britt-Marie Andersson hjälper besökare

landsbygden, vill jag rekommendera två förtjänstfulla artiklar av Henrik Lindström som varit införda i Anbudet nr 2-2008 och nr 4-2009. Artiklarna finns tillgängliga på ESSF:s hem-sida under ”Anbudet”.

Sven Kullmansven.kullman@telia.com

6

Anbudet nr 2 - 2014

Lördagen den 24 mars var det åter dags för årsmöte. 76 med-lemmar hade slutit upp, trots det fina vädret. Traditionsenligt började årsmötet med ett föredrag. För tre år sedan var Eva Emanuelsson och Göran Källgården från Enköping här och berättade om tillkomsten av boken Gustaf.

Nu var de här igen och berättade om ”Andra boken om Gustaf ” och hans fortsatta livsöde. Efter föredraget var det fikapaus och bokförsäljning innan själva årsmötet tog vid. Till ordförande för årsmötet valdes Göran Thomasson. Verksam-hetsberättelse, resultat- och balansräkning, budget, verksam-hetsplan och valen genomgicks utan mankemang.

Innan mötet avslutades avtackades Kjell Ivarsson kassör 7 år, Gunilla Thörne ledamot 7 år, Christer Fredriksson ledamot 4 år, Kerstin Nilsson ledamot 3 år och Gerd Niedergesäss revisor 6 år.

Styrelsen för 2014 ser ut så här: Ordförande Richard Attered, Vice ordförande Sören Wister, Sekreterare Iris Rehnholm, Vice sekreterare Bertil Hedspång, Kassör Marina Blomgren och övriga ledamöter Ingela Fängström, Christer Ståhl, Hå-kan Danielsson och Rolf Lagell.

Foto och text: Richard Attered

Årsmötet 29/3 2014

Bokförsäljning

Intensiva åhörare, bl.a. Rolf Andersson, Leif Lindholm, Krister W Nilsson, Arne Carlsson, Göran Olofsson

Åhörare

Christer Fredriksson, Gerd Niedergesäss, Kjell Ivarsson, Gunilla Thörne, Kerstin Nilsson

7

Anbudet nr 2 - 2014

Del 3 c. Ett nappatag med Fiskare med dra-matisk utgång efter allierad insats.

Det föregående avsnittet slutade bl. a med att Bengt Tor-stensson Lagerström visade sig komma från Östergötland. Med utgångspunkt från uppgifterna i hans dödsnotis och om hans ålder i Generalmönsterrullor skulle han vara född 1709-11. Östergötland är ju stort och jag “lade på hyllan” letningen efter hans födelseort tills vidare. Efter det artikeln trycktes hade jag fått publicerat en annan artikel i PLF-nytt som handlade om Jonas Hallegård som var son till Lars Unger och som flyttade till Gotland och blev båtsman där. Den uppmärksammades av Kim Teleman på Öland som är engagerad i ett projekt med torpinventering i området Berget nära Hornsjön i Högby socken. Hon hade bl. a undrat över ett Fis-karetorp som har funnits där. Hon hade även haft kontakt med Lennart Wallster, en släkt-forskande ättling till en Jon Torstensson, vars födelseort inte heller gick att hitta på Öland precis som var fallet med Bengt. Däremot fanns ett födelseår för Jon T:son angivet i en hfl och det stod i Jons dödsnotis att hans far var Torsten Fiskare Månsson.

Här kom Kim Telemans fantasi och kom-binationsförmåga till pass. Torsten Fiskares dödsnotis uppgav att han dog 60 år gammal 1740. Flera gemensamma faddrar till barn och barnbarn till Jon och Bengt kunde passa med att de var bröder. Hon konsulterade släktforskaren Jan Jutefors. Vid flera dop i släkten förekom en Lars Östens-son och hans hustru Annicka som vittnen. Lars Ö. avled vid 87 års ålder och i hans dödsnotis var noterat att kom från Gryts socken. Jan Jutefors letade fram i Gryts kyrkobok C:2 födelsenotiser för Bengt 1710-08-14 i Andrake (namnet numera Axelsö, förr Andrake eller Andrakö) och Jon 1722-08-08 i Gräsmarö samt några barn som dött däremellan, alla med far Torsten Månsson. Denne Torsten gifte sig 1709-11-21 med Kirsti Olsdotter. En Kirsti Olsdotter dog på Horn i Högby 69 år gammal 1758-12-14. - Jag har inte hittat någon födelsenotis för Torsten med far Måns i Gryt år 1680, men däremot år 1683 den 11:e mars finns det en sådan med födelseort Andrake (SVAR bildid C0015821_00098). Med tanke på att dödsnotisen för Torsten Fiskare i Högby skrevs in utan att man hade direkt kännedom i egen kyrkbok om födelsedatum och att det hade gått bortåt 15 år sedan Torsten Fiskare flyttade till Högby, så kan den jämna åldern 60 år i

Att kämpa med soldatanordödsnotisen mycket väl ha angivits på ett ungefär. Således är slutsatsen att ett sannolikt om än ej bevisat födelsedatum för Torsten Fiskare är 1683-03-11.

OOOOOTorsten Fiskare är namnet på ett drama av Erik Johan

Stagnelius, hans sista verk. Skaldens farfar var kyrkoherde i Högby och några av hans fastrar var dopvittnen vid dop av ättlingar till Torsten Fiskare. (Mer om detta finns i artiklar av Kim Teleman ”Folket på Berget” i Kalmar LGF-bladet nr 88 år 2013 samt i Stagneliussällskapets skrift Stagneliusbladet nr 2/2013. Tack till Kim T. för kartbilden med Fiskaretorpet, en del av en häradskarta från 1732)).

Så visst kan det löna sig att berätta om hinder som man

råkat på i sitt letande, när det leder till uppslag och hjälp från andra håll.

OOOOOIbland kan det bli mer komplicerat att leta och hitta i SVAR:s digitala arkiv än att gå till källarkivet direkt. Båts-mannen Jonas Hallegård blev enligt Lokala Soldatregistret kommenderad ombord på örlogsskeppet Prins Gustaf som sedan erövrades av ryssarna vid slaget vid Hogland. I regist-ret finns ingen källhänvisning till kommenderingen. Det finns emellertid skeppsmönstringsrullor i Krigsarkivet, även digitaliserade i SVAR. Där hittade jag de från 1788 i SVAR på nätet. De var i två volymer, tyvärr ej indexerade, men med innehållsförteckning för vardera volymen. Förteckningen var över skepp och befälhavare, men utan någon inbördes ordning. Prins Gustaf hittade jag i förteckningen i den andra volymen, nr 14, men kunde inte hitta skeppet i bildsidorna, trots flera timmars letande i omgångar. Möjligen kunde det ha missats vid scanningen, tänkte jag. Så jag tog mig till

8

Anbudet nr 2 - 2014

Krigsarkivet och fick god hjälp att få fram originalmönst-ringsdokumenten. Efter fruktlöst letande igen bland alla sidorna i volym 14 övergick jag till volym 13 och där dök Prins Gustaf upp först av alla skeppen och bland de som mönstrats ombord fanns även ett halvdussin båtsmän från Gotlands 2ndra båtsmanskompani och en av dem var mycket riktigt Hallegård. I digitala arkivet hade alltså innehållsför-teckningarna för de båda volymerna förväxlats med varandra. Nu var det förstås lätt att hitta stället i SVAR:s digitala arkiv, en mycket tydlig bild, lika lättläst som originalet (SVAR bild-id A0037633_00045).

Lars Vejlens

Min morfars far, Karl August Karlsson, föddes på Vårdö, Åland, 1852, och var således omkring 2 år gammal när Bo-marsunds fästning intogs och förstördes av fransmännen och engelsmännen. Hans grav finns på Sunds kyrkogård och det vore rimligt att anta att gravstenen där är det enda som i dag minner om honom. Men så är inte fallet.

Karl August arbetade som lantarbetare i Saltvik och Sund innan han fick fast arbete som fångknekt vid häktet och som slottsvaktmästare i Kastelholm.

Det berättas om honom att han vid ett tillfälle var ute i sko-gen och då såg ett lövträd som var obekant för honom. Han beslöt att flytta trädet till sin täppa i skuggan av Kastelholms slott. Till hjälp tog han med sig en fånge som bar hand- och fotbojor. På plats i skogen kunde dock fången hjälpa till med att gräva upp trädet – som visade sig vara en alm - och vid hemkomsten även att plantera det.

Av Karl Augusts torp syns i dag inga spår men almen reser sig högt mot himlen. Och den har skyddats. Man t.o.m. ledde den nya vägen nedanför slottet så att almen kunde sparas.

En del av timret som torpet var rest med användes i väg-garna i det nya huset på andra sidan ”Kökshavet” dit Karl Augusts dotter Ester flyttade på 1930-talet. Fastigheten heter Solhem och innehas i dag av Karl Augusts barnbarns barn Carl-Åke Carlson. På hans tomt växer självsådda almar. I närheten finns inga andra almar än den som Karl August planterade nedanför Kastelholm slott så almarna vid Solhem

Den Karlssonska almen

Torkade löv från den Karlssonska almen. Foto: Sven Kullman 2011

kommer sannolikt från almen nedanför slottet, den, som av de initierade, kallas för den Karlssonska almen.

Så länge almarna finns så minner även de om Karl August Karlsson.

Kanske kan en sådan här liten historia vara lättar att komma ihåg för Karl Augusts ättlingar än en massa årtal, och kommer man ihåg den, så är man initierad, och när man är i Kastelholm så stannar man vid almen och minns.

Sven Kullman

9

Anbudet nr 2 - 2014

Min mans morfars farfar Swen August Persson född 1836 gifte sig 1857 med Brita Lisa Larsdotter född 1825. De fick 3 söner, Nils Johan August född 1857, Carl Gustav född 1860 (min mans morfars far) och Sven Victor född 1866. De bodde på gården Mjöshult i Kristdala församling, Kalmar län.

I husförhörslängden från 1867-1872 har prästen skrivit ”har rymt från hustrun troligen till America i febr. 1870”. I husförhörslängden 1872-1876 finns han upptagen under rubriken ”Personer utan känd hemvist” och där står att han åkt till Kiel i Tyskland.

Hustrun Brita Lisa flyttar 1874 till fattighuset, där hon står som sköterska, avlider 1877.

På gården Backa 2 i Värö församling i Hallands län bor en familj med dottern Anna Britta Jonsdotter född 1846. 1872 föder hon en oä son Johan Bernt. I födelseboken står det att fadern, Hemmansägaren Anders Johansson född 1845, bor på gården Malghult nr 2 i Kristdala församling i Kalmar län. Hur de två träffats vet man inte, hon är skriven hos sina för-äldrar och han bor ensam på gården. Han erkänner faderska-pet men vill inte gifta sig med henne.

Berättelsen om Swen August PerssonNär pojken Johan Bernt är 2 år 1874 lämnar hon honom

till sin pappa, mamman är redan död, och flyttar till Holstein i Tyskland. När pojken är 8 år 1880 får han ensam komma efter till Tyskland. Där väntar hans mamma, som gift sig med Swen August Persson 1879 och 2 halvsyskon, Evert August född 1876 i Kiel och Emma Kristina född 1878 i Gaarden. Senare på hösten 1880 föds Oskar Fredrik i Kiel och Swen August är far till alla 3 barnen.

Carl Gustav Svensson född 1860 i Swen Augusts första äktenskap (min mans morfars far) flyttar till Kiel 1880, kanske för att leta efter sin pappa. Han återkommer 1882 till Tuna församling i Kalmar län, gifter sig 1883 med Matilda Sofia Gustafsdotter och samma år föds min mans morfar Carl Axel.

I inflyttningslängden för 1886 den 12 augusti kommer hela familjen Swen August Persson till Oskarshamn i Kalmar län. Där arbetar Swen August som sågare till sin död 1901 och frun Anna Britta dör 1916.

Margareta Häggmark

Skeppsmajor Johan Eketrä dömdes år 1666, 37 år gammal, till 3 år i landsflykt för att han i en duell i Malmö dödat fränden Börje Sabelsköld. Innan han for hemifrån lät han upprätta inventarium om fördelningen mellan de fyra barnen i den händelse han inte skulle återkomma. Det visade sig vara välbetänkt eftersom han efter en tid avled i främmande land.

Johans hustru Maria var sedan fri att sammanvigas vid befall-ningsmannen Hans Bergman. Han insjuknade dock hastigt och kyrkoherden kallades för att ge sista nattvarden och sam-tidigt förrätta vigsel. Kyrkoherden tvekade att sammanviga utan föregående lysning.

Men Johans bror Arvid Eketrä, Maria själv och Hans Bergman yrkade enträget på vigseln. Den genomfördes också efter att 2 kyrkoherdar (!) intygat att ”det lösa talet befall-ningsmannen ska ha haft umgänge med henne uti förrige mans tid, hade hela församlingen aldrig hört”.

HindersprövningYngsta barnet föddes samma år som duellen och Johans dom.

Mera om kapten Arvid Eketrä:

Tingsprotokoll med Kinda härad 1678 4/7: ”Änkan Beata Gudmundsdotter i Måla anklagades för lägers-mål och oäkta barns födande, vilket hon bekänner på kapten Arvid Eketrä som besov henne på sin sätesgård Väsby i Horn sn mellan lördagen och tisdagen näst för S:t Marcus evang-elistens dag 1677 och att barnet föddes Hindrikmässodagen den 19 jan 1678.”

Kaptenen erkände senare sonen Johan Arvidsson, min farfars farfars farfars far

Ulla Nelén

10

Anbudet nr 2 - 2014

I år 2014 är det exakt 100 år sedan några socialt intresserade personer i Eskilstuna väckte tanken att upprätta ett hem för ogifta mödrar och deras barn. En förening bildades och en insamling påbörjades. Dessvärre kunde inte planerna förverkligas och föreningen lades ner efter några år. De 500 kronor som samlats in förvaltades av Svenska Kvinnors Medborgarförbund och skulle enligt stadgarna användas till liknande verksamhet.

1923 På initiativ av en kvinna vid namn Ida Adamsson i Svenska Kvinnors Medbor-garförbund (som i fortsättningen kommer att förkortas med SKM) togs frågan upp på nytt och diskuterades på förbundets möten under våren 1924. Än en gång började medel samlas in och en kommitté tillsattes som fick i uppdrag att intressera samtliga kvinnoförenin-gar i landet. Föreningen Födelsedagsgåvan bildades. Tanken med namnet var att många på sin födelsedag skulle vara villiga att lämna ett bidrag av lägst 1 krona till hemmet.

1925 skildes Föreningen Födelsedagsgåvan från SKM, den tillsatta kommittén upplöstes och en särskild styrelse valdes bestående av 9 representanter från Eskilstuna, 5 från övriga delar av Söder-manland och 1 från Röda Korset. Till styrelsen överlämnades de insamlade bidragen med bemyndigande att skaffa lokal och öppna hemmet när kapital på 10 000 insamlats. Pengar-na samlades in, men svårigheten var att hitta lämplig lokal.

1927 hade man funnit en villa Stenvi på Slagsta ägor med en hyra på 1 500 kronor per år. Kontrakt skrevs på 3 år. Den 1 september stod hemmet färdigt att ta emot de första mödrarna. Den för hemmet nödvändiga utrustningen såsom linneförråd, madrasser m.m. hade lånats ut av Röda Korset och spädbarnsutstyrslar har skänkts av flera föreningar, en del möbler och husgeråd överlämnades som gåvor till hemmet.

På hemmet fanns plats för 6 till 7 ogifta mödrar och deras barn, som fick vistas 6 veckor före förlossningen och förbinda sig att stanna 8 mån. efter barnets födelse, detta för att stärka sambandet mellan mor och barn. Dessutom fanns plats för två tillfälliga mödrar som endast önskade vård över förloss-ningen. Dessa platser var ämnade för gifta mödrar.

På hösten 1927 bedrevs verksamheten i liten skala då hemmet var föga känt. I statistik från 1928 vistades under året 23 gifta mödrar och 23 ogifta mödrar. Avgiften för de

Mina minnen från studietiden på ”Gåvan” samt Historiska glimtar om Födelsedagsgåvans mödra- och spädbarnshems tillkomst och verksamhet

tillfälliga mödrarna sattes till 2 kronor per dag och för mödrar som stannade 8 månader 10 kronor per månad. Nedsatt avgift kunde beviljas och till och med fri vård lämnas om skäl förelåg. Utöver den

blygsamma vårdavgiften finansierades hemmet av influtna årsavgifter, försäljningar och frivilliga gåvor. Fröken Rut Adolfsson anställdes som Föreståndare 1929

Det visade sig svårt att finna goda hem åt ännu inte årsgamla barn och det diskuterades att kunna förlänga vistelsen för enstaka barn till 2 år. Styrelsen fick i uppdrag att intressera Eskilstuna stads myndigheter för denna plan liksom möjlighet att söka bidrag från Allmän-na Barnhuset. Ansökan blev dock avslagen.

1 juli 1930 gick hyreskontraktet ut men med förhöjningen med ett hyresbelopp av 300 kronor förlängdes kontraktet till 1 juli 1931. Det blev allt tydligare att föreingen måste skaffa ett eget hem för sin verksamhet. Till ett extramöte samma år hade kvinnoförenin-

garnas ombud kallats där önskemål uttalats att Föreningen Födelsedagsgåvans verksamhet skulle fortsätta. Styrelsen fick i uppdrag att hos Stads-

fullmäktige i Eskilstuna anhålla om att fullmäktige ville som gåva överlämna en tillräckligt stor tomt med bra läge för up-pförande av ett mödra- och spädbarnshem. En tomt uppläts i kvarteret Haren i Snopptorp och ett gåvobrev lämnades med oinskränkt äganderätt till tomten. Medel för igångsättande av bygget började sökas. Föreningen fick också motta gåvor från privatpersoner, där två donatorer testamenterade dryga 7000 kronor per person.

Hemmet stod färdigt att tas i bruk 1 oktober 1931 och hade plats för 15 mödrar med barn och 5-10 spädbarn utan mödrar.

1932 startade en barnskötarutbildning med tre elever.1937 var efterfrågan på platser så stor att Balsta ålderdomshem fick användas som tillfällig vistelse.

1939 togs frågan upp om tillbyggnad av en spädbarn-savdelning med plats för 24 barn, denna i anslutning till mödrahemmet. Då krig pågick startade tillbyggnaden först år 1944 och den 13 oktober 1945 invigdes det nya spädbarnsh-emmet.

Rut Adolfsson blev Husmor och Föreståndare för båda avdelningarna. Personalstyrkan utökades med Barnavård-

Ulla-Britt Svensson i 50-talsuniform. Foto: Inger Lindgren

11

Anbudet nr 2 - 2014

slärare, Barnsköterskor, Köksföreståndare, Städerska, Tvät-terska, Gårdskarl.

År 1942 byggdes ett barnhem för barn från 2 -12 år. Byg-gnaden ligger på angränsande tomt till Födelsedagsgåvan

1949 kom en ny läroplan för barnsköterskeutbildningen. 1950 inordnades utbildningen i Eskilstuna Stads skolor för yrkesutbildning, vars styrelse iordningställde undervisning-slokal i källaren.

1 jan 1952 beslöt Föreningen Födelsedagsgåvan att utfärda ett gåvobrev till Södermanlands Läns Landsting där Förenin-gen överlät hemmet med full äganderätt. I utdrag ur proto-koll från 1952-02-27 upplöstes Föreningen Födelsedagsgå-van. Landshövdingskan Signe Hammarskjöld sände brev och tackade för gott samarbete.

Ja nu har vi avverkat historiken om Föreningen Födelsedags-gåvan och året är 1954.

Jag har blivit antagen som barnsköterskeelev tillsammans med 8 andra elever. För att bli antagen till utbildningen skulle vi ha betyg från Husmodersskola och ha minst 9 månaders praktik med barn. Samtliga elever bor på ”Gåvan” och jag delar rum med två andra elever. Kostnaden för utbildningen var 100 kronor/mån.

Fröken Rut Adolfsson nu kallad Syster Rut, introducerar om ordningsreglerna. Vi skall vara inne senast kl. 22.00 på vardagskvällar och senast kl. 23.00 på helgerna. Vi uppmanas också att inte umgås med mödrarna. Våra dagrum ligger vägg i vägg men med låst dörr, vilken öppnades endast när någon gemensam aktivitet ordnades någon helgdag.

Efter tre introduktionsdagar ingick vi i arbetsstyrkan. Arbetstiden startade kl.06.30 och avslutades kl. 17.00. I tiden ingick de teoretiska lektionerna.

Måltiderna hade vi gemensamt i matsalen men med en avskild plats för oss elever. Återkommer till detta senare. Lektionerna ligger både på förmiddagen och på sen eft-ermiddagstid och där emellan deltar vi elever i det dagliga arbetet på spädbarnsavdelningen. I utbildningen ingår att sy uniformsklänning, förkläde, hätta, huvudduk samt krage och manschetter till högtidsdräkt. Full babyutrustning som består av 1 st. bomullskjorta, 1 st. trikåskjorta, nattpåse i flanell samt maggördel. Stickad tröja och mössa.

Vi tilldelades barn som vi skulle ha som ”egna barn”, där ett antal barnobservationer skulle göras och redovisas i ämnet barnkunskap.

Ett rullande schema för Vällingköket där skorpvälling kokades, de större barnen fick gröt, de minsta välling eller tilläggsvälling och i enstaka fall modersmjölk till de allra minsta. Denna inköptes från BB. Smakportioner och mel-lanmål skulle tillagas. Sterilisering av flaskor och nappar.

Blöjtvätten endast tygblöjor fanns. Bajsblöjorna sorterades i särskilda tunnor där vi elever på rullande schema fick stå i källaren vid en tvättho och med rotborste och kallt vatten skrubba bort bajset innan blöjan gick till tvätt.

Klädförråd materialvård, uppackning av ren tvätt, fram-tagning av kläder och övrigt till skötrummet.

Barnen sköttes i knä och på det stora bordet framför skulle allt finnas, såsom handdukar, blöjor, kläder, salvor. Då spädbarnsvård var den största delen av utbildningen var det mycket undervisning i hanterandet av de minsta barnen. Den teoretiska delen av utbildningen var, biologi, psykologi, peda-gogik, näringslära. Tre veckors praktik på daghem ingick.

De ”vattentäta” skott, som fanns mellan mödrahemmet och spädbarnsavdelningen, kändes tydligt. Då det fanns mödrar som bara var några år äldre än oss elever kom några att ta kontakt med oss men Syster Rut, som hade ”järnkoll” på oss elever, såg till att det inte blev några långa samtal. Synen på den ogifta modern sken igenom ibland. Har som vuxen och själv mamma funderat mycket över hur mödrarna omhän-dertogs efter beslutet att lämna sitt barn, det var ofta gråt och förtvivlan innan mamman lämnade hemmet. Markeringen mellan mödraavdelningen och spädbarnsavdelningen märktes

Christina Lind i 60-talsuniform.

12

Anbudet nr 2 - 2014

tydligt också vid måltiderna. Inga uppvikta ärmar på klän-ningarna, rena förkläden och på led med lärarna först i ledet, tågade vi förbi mödrarna som stod vid sina platser, in till den avgränsade delen i matsalen. Därefter läste Syster Rut bordsbön.

Som elev fick vi ganska knapphändiga uppgifter om barnen. Vid ett tillfälle kom en delegation från Barnavård-snämnden, 3 kvinnor i strama dräkter och med journaler i händerna. De meddelade vilka barn som skulle adopteras och vilka som skulle fosterhemsplaceras.

Efter sex månaders utbildning utexaminerades vi och tilldelades brosch till uniformen.

I mina efterforskningar om vilka som ansvarade för placer-ingarna av barnen finns beskrivit: 1931 anställer Söderman-land läns Barnavårdsförbund ett Barnavårdsombud som skall ha hand om fosterförmedlingens verksamhet och adoption-erna. Under 1950-talet placerades tjänsten organisatoriskt under sociala avdelningen på landstingets kansli.

Troligen upphör tjänsten 1977. Ytterligare uppgifter har tyvärr inte gått att få. På förfrågan vilka kriterier som

gällde när verksamheten avvecklades, beskrivs att den sociala situationen och efterfrågan av vistelse på mödrahemmet minskade. Födelsedagsgåvans mödrahem avvecklades men spädbarnsavdelningen och barnsköterskeutbildningen fort-satte sin verksamhet.

I brev från Landstingsarkivet skrivs följande: Det finns in-get riktigt beslut. Förvaltningsutskottet inom landstinget tar beslut den 16 januari1970 om en ny barnhemsplan som skall gälla från och med 1 juli 1970. Födelsedagsgåvan är utläm-nad från planen och skall läggas ned på grund av sjunkande beläggning och i och med att barnhemsplanen blir gällande, blir det indirekt ett beslut om nedläggning av Födelsedags-gåvan.

I byggnaden bedriver nu Landstinget ett behandlingshem för långvarigt psykiskt sjuka.

Källor: Eskilskällan StadsarkivetLandstingsarkivet

Ulla-Britt Svensson

Skötrummet på spädbarnsavdelningen på 50-talet

13

Anbudet nr 2 - 2014

Ett av mina släktforskningsprojekt syftar till att kartlägga ättlingarna till min farfars farfars farfar, min namne Sven Kullman, som var handelsman i Göteborg. Bland hans ätt-lingar vill jag här berätta litet med utgångspunkt från en bror till min farfars farfar, nämligen Eric Abraham Kullman, som föddes i Kristine församling i Göteborg 1790 och som dog av kolera i Stockholm, Katarina församling, 1853-10-12. Han efterlämnade hustru och en fosterdotter. Hon var ett av de elva omyndiga barn som Eric Abrahams syster Maria Sofia, gift Blidberg, lämnat efter sig då hon och maken avlidit med någon veckas mellanrum. De hade fallit offer för den första svenska koleravågen, den som hösten 1834 hade rullat in över Göteborg och som enbart där ändade 12 637 liv.

I den aktuella dödboken i Katrina församling benämndes Eric Abraham som ”Segel- och Compassmakare Ålder-mannen Erik Abr. Kullman”, gift och boende i kvarteret Glasbruket större. De här uppgifterna väckte min nyfikenhet. Kan jag hitta något om skrået i fråga?

På Stockholms stadsarkivs (SSA) hemsida fann jag informa-tion om deras skråarkivet. I en intressant historik berättades att skråorganisationerna, sammanslutningar av hantverkare inom samma yrkesgrupp, uppstod i södra Europa redan un-der 1000-1100-talen och att de började förekomma i Sverige i slutet av 1300-talet. Med tiden infördes ett skråtvång som kom att gälla fram till 1846 då skråväsendet avskaffades. ”Ursprungligen avsåg begreppet ´skrå´ det skinn, pergament, på vilket regler för skrået var nedskrivna”.

Om ålderman skriver SSA:”Åldermannen var skråets ordförande och dess företrädare

utåt. Han kallade till och ledde sammanträden, innehade nycklarna till ämbetets låda där de viktigaste handlingarna förvarades, granskade ekonomiförvaltningen, övervakade inskrivning av lärlingar och utskrivning av gesäller, ansvarade för lärlingarnas utbildning, utfärdade pass för de vandrande gesällerna, kontrollerade gesällskapen, utövade domsrätt i vissa juridiska frågor rörande missförhållanden, kontrollerade mästarnas produkter och var till hjälp för de änkor som efter mästarens död fick tillstånd att fortsätta med verksamheten. Tillsammans med rådbisittarna representerade ålderman-nen ämbetet inför magistraten. Åldermannen valdes bland mästarna på livstid.”

Vidare skriver SSA om Segel- och kompassmakaresocieteten:”Vid mitten av 1700-talet tillkom en sammanslutning för

segelsömmare i Stockholm. Den 19 januari 1763 utfärdade

Åldermannen Eric Abraham KullmanKommerskollegium ett reglemente för Segel- och kompass-makare-societeten. Under 1700-talet, och även 1800-talet, var sjöfarten av stor betydelse för hantverk, industri och handel. Eftersom segelfartygen fraktade varorna blev också tillverkningen av segeltyg och andra föremål till sjöfarten, som kompasser, viktiga. En inhemsk produktion av segelduk, tillverkad av hampa och lin, startade redan under 1600-talet vid Allmänna barnhuset i Stockholm som levererades till flottan. År 1774 utfärdade Kommerskollegium en författning som krävde att svenska fartyg endast fick föra svensktill-verkade segel.”

”Kompassmakare tillhörde egentligen yrkeskategorin in-strumentmakare vilka bl a tillverkade kirurgiska, matematiska och musikaliska instrument samt navigationsinstrument som kompasser. I Stockholm ingick kompassmakarna i ovan-nämnda societet sedan 1700-talet.”

I en bilaga till skrivelsen Skråarkiv i Stockholms stadsar-kiv finns existerande skråarkiv listade liksom vilken tid de omfattar och var de finns. Allt finns nämligen inte på SSA utan mycket finns även på Nordiska museet och Kungliga biblioteket. Men Segel- och kompassmakaresocietetens arkiv kunde jag ta del av på SSA. Det var inte särskilt omfattande utan rymdes i två 5-cm arkivboxar men jag hade lyckan att hitta skrivelser som handlade om just Eric Abraham Kull-man. I stycket nedan har jag sammanfattat det jag hittade.

I Stockholms stadsarkiv finns ett brev från E. A. Kullman till Segel- och kompassmakar-societeten daterat 1827-07-30 i vilket han anhöll om burskap och att hans gesällarbeten, ”profstycken”, skulle granskas. I societetens protokoll från 1827-08-23 står att hans provstycken var ”En peil Compass, en Storm Compass, en Styr Compass” samt ”Ritning och uträkning till et Brigg Segel och til et Regements Officers Tält”. Efter godkännande av sina provstycken och efter att ha erlagt diverse avgifter fick han ”intaga sitt Säte ibland Socie-tetens Ledamöter”. I mötesprotokollet 1834-11-20 kan läsas att ”sedan Societetens Huvudman Svensson (?) med döden afgått, så kallades enhälligt till Hufvudman i hans ställe förste Deputeranden Herr Eric Abraham Kullman”.

Jag fann således en hel del om det aktuella skrået men också spännande dokument om min farfars farfars brors verksam-het. Skulle jag också kunna hitta något föremål med koppling till honom? Min arbetshypotes blev att finns det något så borde jag i första hand söka på Sjöhistoriska museet. Sagt och gjort!

14

Anbudet nr 2 - 2014

Via Sjöhistoriska museets hemsida sökte jag i deras föremålsregister och jag fick napp direkt. Där fanns en av Eric Abraham Kullman tillverkad luftkompass samt tre

plåtar för tryckning av kompassrosor och någonting annat. Det fanns dock ingen bild på föremålen. Jag kontaktade museet och avtalade tid för ett besök vid vilket jag önskade se föremålen och fotografera dem. Vid besöket togs jag vänligt emot och nere i källaren så hade mandukat upp föremålen på ett bord med vit duk lagt fram de aktuella föremålen. Det kändes högtidligt att få se och känna på dem och jag fick ta mina bilder. Efter besöket på Sjöhistoriska museet skrev jag sammanfattningen. Nu kan man se en bild på luftkompassen och läsa min text om E. A. Kullman via museets hemsida.

Jag fick också muntlig information om vem som donerat kompassen och att den tillhört en skutskeppare i Sundsvall som var född 1833.

Med denna redovisning har jag velat visa hur jag kunnat ”sätta kött på benen” genom lätta sökningar på Internet, besök på ett arkiv, ett museum och litet skrivelser om kolera. Dessutom har jag levt upp till min tes att ”Kunskap är inte kunskap förrän någon annan vet att du vet”.

Sven Kullmansven.kullman@telia.com

Luftkompass, Sjöhistoriska museet i Stockholm, tillverkad av Eric Abraham Kullman. Foto: Sven Kullman, 2011

Efterlysning

Redaktionen för Anbudet efterlyser fler artiklar, berät-telser, korta som långa, till kommande nummer. Det finns säkerligen många som kan berätta något om sin släktforskning, någon persons livsöde, om ett yrke, någon gård eller torp ni besökt. Det kan vara i stort sett vad som helst. Ni har några bra exempel i det här numret av Anbudet. Titta nu i era gömmor, skicka in det och dela med er. Utan era bidrag blir det en tunn och tråkig tidning.

Redaktören

Assistenter sökes!

Är du intresserad av att hjälpa till på våra

grundkurser i släktforskning, på en Disgen- eller WinFamilykurs?

Ta då kontakt med Sören Wister 016 - 35 20 31

soren.wister@telia.com

Genom att vara assistent lär man sig själv en hel del.

15

Anbudet nr 2 - 2014

Aktivitet Datum Dag Klockan Plats Föreläsare/StödpersonerFolkbildningsdag i Eskilstuna 18-maj sön 11:00-15:00 Rademacher-

smedjorna E-aFörsta öppetdagen 19-aug tis 13:00-18:00 Lokalen E-aFörsta öppetdagen 27-aug ons 18:00-21:00 Lokalen S-näsMälardagen 23-aug lör 10:00-15:00 Västerviken S-näs SträngnäsDisgen 02-sep tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundHandskrift 04-sep tor 14:00-16:00 Lokalen E:a M Arendt, B LundbergDatastuga 05-sep fre 10:00-12:00 Lokalen E:a DatagruppenProva på släktforskning 07-sep sön 11:00-14:00 Lokalen S-näs Öppet husInformation om AD-online 09-sep tis 13:00-15:00 Contrast Jan Eurenius,

föreläsare Arkiv DigitalStöd i soldatforskning 09-sep tis 18:00-20:00 Lokalen S-näs Kjell Ivarsson, Kerstin NilssonStöd i soldatforskning 11-sep tor 13:00-15:00 Lokalen E:a Kjell IvarssonProva på släktforskning 13-sep lör 10:00-15:00 Biblioteket E-aMissdådare - brott och människo-öden i Sverige på 16-1700 talet

16-sep tis 18:30-20:00 Multeum Annika Sandén, Hist. Institutio-nen. Stockholms Universitet

Disgen 16-sep tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R Hortlund, B KarlssonHandskrift 18-sep tor 14:00-16:00 Lokalen E:a M Arendt, B LundbergDatastuga 19-sep fre 10:00-12:00 Lokalen E:a DatagruppenStaden förändras - Eskilstuna under 1950 och 1960-talet

23-sep tis 18:30-20.00 Contrast Anna Götzlinger

Berättarkväll 23-sep tis 18:00-20:00 Lokalen S-näsDisgen 23-sep tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundInformation om AD-online 24-sep ons 13:00-15:00 Multeum Jan Eurenius, föreläsare

Arkiv DigitalStöd i emigrantforskning 30-sep tis 18:00-20:00 Lokalen S-näs B-M Stenqvist AnderssonDisgen 30-sep tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundPreliminär resa 01-okt ons heldag Krigsarkivet StockholmHandskrift 02-okt tor 14:00-16:00 Lokalen E:a M Arendt, B LundbergDatastuga 03-okt fre 10:00-12:00 Lokalen E:a DatagruppenDisgen 07-okt tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R Hortlund, B KarlssonKartor 09-okt tor 13:00-15:00 Lokalen E:a Kenneth EngvallBerättarkväll 14-okt tis 18:00-20:00 lokalen S-näsDisgen 14-okt tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundMin Släkt 16-okt tor 13:00-15:00 Lokalen E:a J NetzelHöstmöte 18-okt lör 13:00-16:00 Seniorcentrum

E:aHandskrift 21-okt tis 18:00-20:00 Lokalen S-näs K Nilsson, G Thörne,

I FängströmDisgen 21-okt tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R Hortlund Handskrift 23-okt tor 14:00-16:00 Lokalen E:a M Arendt, B LundbergDatastuga 24-okt fre 10:00-12:00 Lokalen E:a Datagruppen

Kalendarium

forts. nästa sida

16

Disgen 28-okt tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R Hortlund, B KarlssonDisgen 04-nov tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundUnderbara och intressanta Sörmland

04-nov tis 18:30-20:00 Contrast Bertil Rättzen

Disgen 11-nov tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundBerättarkväll 11-nov tis 18:00-20:00 Lokalen S-näsHandskrift 13-nov tor 14:00-16:00 Lokalen E:a M Arendt, B LundbergDatastuga 14-nov fre 10:00-12:00 Lokalen E:a DatagruppenDisgen 18-nov tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R Hortlund, B KarlssonKartor 20-nov tor 13:00-15:00 Lokalen E:a K EngvallDisgen 25-nov tis 13:00-15:00 Lokalen E:a R HortlundDNA ur släktforskarperspektiv 25-nov tis 18:30-20:00 Multeum Peter Sjölund, Härnösand,

pionjär inom Svensk DNA-släktforskning

Sista öppetdagen 26-nov ons 18:00-21:00 Lokalen S-näsSista öppetdagen 27-nov tor 13:00-18:00 Lokalen E-aMin Släkt 27-nov tor 13:00-15:00 Lokalen E-a J NetzelDatastuga 28-nov fre 10:00-12:00 Lokalen E-a Datagruppen

Anbudet nr 2 - 2014

Nya medlemmar

Avlidna medlemmarSom kommit till styrelsens känndom

Jan Karlsso, HägerstenBarbro Karlsson, SträngnäsAnders Nordgren, EskilstunaSven Åfeldt, SträngnäsClaes Hellström, SträngnäsHåkan Liljeros, SträngnäsStina Wedman, TorshällaSune Wiik, TorshällaOlov Nilsson, EskilstunaGun Persson, SträngnäsUrban Kiellarsson, SträngnäsClary Arvidsson, SträngnäsLena Holmer, StallaholmenTorbjörn Olsson, EskilstunaBengt Gustavsson, SträngnäsIsak Nygren, EskilstunaHarald Rautio, TorshällaGudrun Peterson, SträngnäsBengt Judén, Strängnäs

Lena Krantz,VisingsöUllacari Nellsten Carlson, SträngnäsMarina Blomgren, EskilstunaStig-Åke Andersson, Upplands VäsbyGunnel Bjuvenius, EskilstunaAlexander Björnesjö, EskilstunaMari Robinson, SträngnäsLaila Sjöberg, EskilstunaGunilla Sandberg , EskilstunaIngvar Norrby, SkogstorpSören Lövstedt, EskilstunaKristina Boija, Strängnäs

Gösta Werling, SträngnäsLars Lordin, MariefredKrister Nilsson, EskilstunaHåkan Hammargren, EskilstunaChristina Olsson, EskilstunaInger Kos, EskilstunaBibbi Lidholm, EskilstunaSven Nordlander, SträngnäsKerstin Olsson, SträngnäsBengt Erik Andersson, EskilstunaChristina Lood, TorshällaArne Lood, Torshälla

Lasse Spång, EskilstunaLars Norrman, EskilstunaLoulou Lindohf, Kungsör

17

Vid många tillfällen har jag för medlemmar i ESSF berättat, och för er som inte hört det berättar jag nu, att jag har den stora lyckan att ha haft en morbror som på ca 200 maskin-skrivna sidor, i sju ”krönikor”, dokumenterat sin, och därmed min, finländska släkts öden under främst tiden 1900-1940. På min morfars sida har vi djupa rötter på Åland och på min mormors sida hör vi hemma i trakten av Åbo och i Åbolands skärgård. Under de senaste två-tre åren har jag lagt ner en hel del arbete på dessa släktgrenar. Jag har bl. a. skrivit in ”krönikorna” i World vilket haft det goda med sig att ma-terialet blivit möjligt att söka i, lätt att ta ut citat ur och att distribuera det till släktingar och andra intresserade. Jag har också skannat en mängd kort ur min morbrors efterlämnade familjealbum. Också det materialet kan jag således lätt dela med mig av.

I krönikan Människor och händelser i mitt liv på 1930-talet skrev min morbror:

” Den som inte länge orkade överleva min pappa var min farmor. Hon gick stilla bort hemma i Kastelholm den 7 juli 1935. Hon hade alltid varit aktad och älskad av hög som låg.

Några dagar innan hade hon varit ute i trädgården och rört på sig tillsammans med faster och njutit av blomdoften där – blomsterälskare som hon var. Valhänt hade hon rört vid en jasminbuske, sniffat på jasminerna och sagt till faster: ´Du behöver inga k ö p a någe blommor té graven´.

Jag for dit på begravningen. Dagen var klar och gassande. Farmor låg på ´lit de parade´ i den tomma ladan. Jag stod där en stund tillsammans med hennes syster Emilia från Saltviks prästgård och betraktade det stela Nordman´ ska ansiktet. Emilia hade näsduk i handen och viftade då och då undan flugorna. Litet senare på dagen stod kistan tillsluten på två bockar vid den lilla trädgårdstäppan på gärdan. Då det var dags för uppbrott, stod alla tillstädsekomna där i stilla av-vaktan. Och så kom det – efter den åländska ritualen – stora ögonblicket: Artur Nordblom, patronen på kungsgården, ´sjöng upp liket´, tonsäkert och med ljudande röst. Varpå den sista färden från hemmet anträddes.

Uppför häktesbacken, genom byn, där vägen var beströdd med gransris på flera ställen, över Stenhagen, genom Sundby och Lappböle fram till Sunds kyrkogård gick processionen med kistan på den gransrissmyckade flakvagnen i spetsen.

I närvaro av en ansenlig hop släkt och vänner försiggick den högtidliga akten på kyrkogården. Och vacker blev den bloms-tergärd vår döda farmor hyllades med. Min vän Sven Sorthan

”Sjunga upp liket”

– då vikarierande präst i Saltvik – höll ett bra griftetal och förrättade jordfästningen.

´En så´ n där präst skulle vi ha i Sund också´, anmärkte fru Aina Nordblom efter det hela för den som ville höra på.”

Jag tycker detta är en vacker och fängslande familjehistorisk berättelse och jag minns att jag redan i slutet på 1990-talet, då jag läste krönikan för första gången, fastnade på detta med att ”sjunga upp liket”. Jag har senare i olika sammanhang stött på beskrivningar av denna ritual.

Ulla-Lena Lundberg är författare och etnolog med rötter i Kökar, en av de åländska skärgårdskommunerna, belägen i det sydöstra hörnet i vattenlandskapet Åland. Hennes far var kyrkoherde där. Hon har i sin bok Kökar (1976) bl.a. återgivit

Kökars kyrka. Likstenen syns till hö om gången upp mot grin-darna. Foto: Lena Malmlöf, 2011

Anbudet nr 2 - 2014

18

intervjuer med människor ur olika professioner och kyrkväk-taren berättade att:

”Här på Kökar har vi aldrig haft en skild dödgrävare, utan det är de anhöriga som sköter om att graven blir grävd. Jag har visserligen blivit anlitad att gräva många gravar. Jag har t.ex. grävt en stor del av Kyrkogårdsöbornas gravar, och sedan åt alla dem som har hittats på stränderna, sjömän och flyktingar, t.o.m. åt den där som låg i Hamnö bastun när jag blev eldare. Det hade på många sätt varit bättre om vi haft en dödgrävare, för då hade det varit bättre ordning på begravningsplatsen än det är nu. Nu har det kanske blivit litet bättre genom att det är jag som har hand om gravkartan och ser efter att ingen gör annorlunda än det står i reglementet.

I forna tider var det ingen speciell som skötte liksvepnin-gen, det var alltid de anhöriga. Men om det fanns sådana som inte kunde förmå sej att ta i en död, då fick man ta någon till hjälp som inte hade någon skillnad om han rörde vid en levande eller en död. Själv har jag aldrig varit rädd för att komma åt någon död.

Sedan stod den döda lik i någon bod till begravningsda-gen. Då lyftes kistan ut på gårdsplanen och de anhöriga tog farväl vid öppen kista. Sedan sjöng man en psalm och lästa Fader Vår och välsignelsen. För det mesta sjöngs ´En liten tid vi vandra här Som främlingar på jorden´. Men man kunde nog sjunga vilken sång som helst som handlade om livet och döden. Först därefter sattes sej likföljet i rörelse.”

Vid ett besök i Kökar för ett par år sedan lade jag märke till en rektangulär, platt sten på marken en bit utanför grinden till kyrkogården. Vår lokale guide kunde berätta att man som en del i ritualen lät kistan vila på den en stund innan man slutligen förde den avlidne till sitt sista vilorum. Han berätta-de också att det inte alltid fanns tillräckligt med jord att gräva i utan att man var tvungen att forsla jord till kyrkogården för att få till stånd en grav. Den nämnda stenen, likstenen, fick mig att tänka på detta att ”sjunga upp liket”. Ulla-Lena Lundbergs senaste bok Is (2012) handlar om en prästfamilj i Kökar. Isen brister under kyrkoherden när han cyklar hem i mörkret och han drunknar. På begravningsdagen rör sig det svarta sorgeföljet genom det vintriga landskapet, från prästgården mot kyrkan där: ”Grindarna mot kyrko-gården står öppna, men enligt ortens sed ställs kistan ned på likstenen utanför. Klockorna tystnar, de två tillresta präst-männen och klockaren möter följet. När alla är samlade kring kistan sjunger de med förtvivlans mod ´Uti din nåd o fader blid´ och när versen är slut börjar klockorna klämta, bärarna lyfter upp kistan, och sjungande följer menigheten den fram över kyrkogården och in i kyrkan. ”

Under det senaste året har jag haft kontakt med fältet-

nologen Conny Andersson som är fil mag. i nordisk etnolog och bor i Sund på Åland. I Åländsk Odling 2010-2011 (2011) har han i en uppsats med titeln Det försvunna Kastel-holm skildrat bygden, människor och händelser i Kastelholm kring förra sekelskiftet, och härigenom har den varit mycket värdefull för mig.

På min fråga till honom om ”att sjunga upp liket” svarade han att: ” Sjunga upp liket gjorde man förr i hemmen samma dag som begravningen ägde rum. Vanligtvis uppförde man en berså av granar runt om där kistan stod med locket av inför avskedstagandet. När det var ngn från samma läslag som dött lade man granriskvistar i grindhålet till sin egen gård inför att begravningsprocessionen passerade.”

Jag vet inte vilken relevans denna skildring har för svenska begravningstraditioner men jag antar att många av er som läst denna berättelse hört talas om liknande i era anors hem-bygder. För min del så har begreppet ”sjunga upp liket” fått sin plats och innebörd av etnologer och författare. Om någon av er har frågor eller synpunkter så når ni mig via sven.kullman@telia.com

Sven Kullman

Nu har det hänt!Resan till Uppsala Landsarkiv den 6 maj fick tyvärr ställas in p.g.a. för få anmälda.

Trots påminnelse om resan, så blev det inte tillräckligt med deltagare. Var var alla nya släktforskare? Det är faktiskt en upplevelse att få se vad ett Landsarkiv förvarar och att dess-utom kunna få in gamla originalhandlingar att läsa i. Är det fel årstid eller vad är det? Hör gärna av er med synpunkter till någon i styrelsen.

Anbudet nr 2 - 2014

19

Måndagen den 7 april på morgonen åkte 30 stycken förvän-tansfulla på en kombiresa till storstaden för att bese Myntka-binettet och sedan shoppa runt i bl.a. Gamla stan. Vädret var tyvärr inte med oss den dagen. Det var duggregn, gråkallt och disigt hela dagen. Myntkabinettet ligger på Slottsbacken mitt emot Slottet. Myntkabinettet är ett av Sveriges äldsta museer med samlingar från 1570-talet. Förutom myntsamlingar finns bl.a. även medaljens historia.

Vi delades upp i två grupper och guidades runt av två unga damer. Efter guidningen var det fritt fram för egna aktivite-ter. En del passade på att inta lunch på museets restaurang Myntkrogen. Myntkabinettet är verkligen värt ett besök. Blö-ta, kulna, trötta och nöjda efter att ha gått runt i Gamla stan och andra delar av storstadens centrum efter att ha shoppat, tittat, sett några kända politiker och kunglighet samlades vi på Slottsbacken för återfärd till våra hemtrakter.

Text och foto: Richard Attered

Kungl. Myntkabinettet i Stockholm

I väntan på guidning

Kungl. Myntkabinettet

Svenska mynt

Väntar på att bussen skall kommaSlottsbacken med Nationalmuseet

Anbudet nr 2 - 2014

Lördagen den 30 augusti anordnar vi en bussresa till Släktforskardagarna.

Mässan öppnar kl. 9:00 och stänger kl. 17:00. Invigning 10:00 – c:a 10:40

Mässan erbjuder förutom en mängd utställare även föredrag m.m.

Se mer på www.sfd2014.se

Påstigning kommer att ske vid följande platser:

Västervikstorget Strängnäs kl. 7:00, ICA Ekängen Eskilstuna kl. 7:20, busshållplatsen Sveaplan kl. 7:30, Eskilstuna Teater kl. 7:40.

Vi beräknas vara tillbaka i Eskilstuna c:a kl. 19:00 och i Strängnäs kl. 19:30.

Resan kostar: 400 kr. för medlem i ESSF. 500 kr. för icke medlem

Anmälan till: Richard Attered richard.attered@comhem.se senast 17 aug.

Vid anmälan ange påstigningsplats, e-postadress och mobilnummer.

Inbetalning till föreningens Pg 73 81 41 - 1 i direkt anslutning till anmälan.

Märk inbetalningen med ”Karlstad”

Anmälan är giltig först när betalning skett och är bindande.

Vi använder oss av principen ”först till kvarn får mala”. Minsta antal 25 st.

Väl mött till en givande dag.

Anbudet nr 2 - 2014