session 69 runar brännlund

Grön el

leder det till mer miljönytta?

Runar Brännlund

Centre for Environmental and Resource Economics

Department of Economics

Umeå University

Frågor

• Innebär “köp” av grön el att mer grön

el faktiskt produceras?

• Innebär “köp” av grön el minskad

negativ miljöpåverkan?

• Hur ska elanvändning i

transportsektorn värderas?

Svar

• All el blandas i elnätet

• Alla konsumerar en mix av alla teknologier

som behövs för att mätta marknadens

elefterfrågan.

• Att betala en extra premie för grön el innebär

inte

– att mer grön el produceras

– mindre klimatpåverkan (minskade CO2 utsläpp)

• El som används i transportsektorn (och andra

sektorer) skall värderas med marknadspriset

på el.

Svaren följer av…

• Ingen skillnad på elektroner i elsystemet

beroende på olika primära energibärare

• Elproduktionssystemets struktur och

sammansättning (kapacitet och kostnader)

• Marknadens funktionssätt och

prisbildningen

• Politiskt beslutade regleringar och

styrmedel

Elproduktion i Sverige 1970-2008

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

TW

h

Gasturbiner

Kondenskraft

Kraftvärme

Kraftvärme i industrin

Kärnkraft

Vindkraft (fr.o.m. 1997)

Elproduktionssystemet i Sverigetotalkostnader för elproduktion

Elproduktionssystemet i Sverigerörliga kostnader för elproduktion

Politiska styrmedel energi och

klimat

• EU 20/20/20

– Påverkar elmarknaden i europa och därmed

elpriset på den nordiska marknaden

• EU-ETS (bindande utsläppsmål inom EU)

• Förnyelsebarhetsmålet

• Gröna elcertifikat

– 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020

– Elleverantörer är skyldiga att inneha

elcertifikat motsvarande en viss andel av den

el de säljer, den så kallade kvotplikten

(17,9% år 2012)

Elproduktionssystemet i Sverigerörliga kostnader – Gröna Cert för elproduktion

Elproduktionssystemet Nordenrörliga kostnader för elproduktion – Gröna Cert

Elproduktionssystemet

• Utan gröna certifikat är förnyelsebart inte

lönsamt ens på kort sikt (förutom vind)

• Gröna certifikat säkerställer dock en

bestämd andel grön el

• “marginalelen” är gas, olja och kol

(förutom den del som garanteras av

kvotplikten)

Marknaden och prisbildning

• På en marknad bestäms priset av

samspelet mellan utbud och efterfrågan

• Implicerar marginalkostnadsprissättning

• leder till ett effektivt nyttjande av

produktionsapparaten

• Avregleringen 1996 motiverades

huvudsakligen av detta skäl

Marknaden och prisbildning

• Ökad efterfrågan

innebär att kraftslag

med högre kostnader

tas i bruk

• Innebär att marknads-

priset stiger

Marknaden och prisbildning

• Minskar utbudet från

ett kraftslag med låga

kostnader så tas

kraftslag med högre

kostnader i bruk

• Innebär att marknads-

priset stiger

Produktion av grön el

• Beror (bl.a.) på

– Produktionskostnader (på både grön och brun el)

– Elpris

– Priset på certifikat

– Dvs, på hur elmarknaden, certifikatsmarknaden

och utsläppsmarknaden samverkar

• Ett premie för grön el

– Ökat utbud av certifikat…

– och därmed lägre certifikatspris vilket motverkar

effekten från premien

Elcertifikaten och grön el

)( 1

ElPS

PCert

)( 2

ElPS

PEl1 < PEl

2

Genom elcertifikatsystemet sker en marknadsanpassning så att

varken mer eller mindre än 25 TWh ny förnybar el tillförs

marknaden år 2020 (via kvotplikten).

Om elkunden betalar mer för

grön el stimuleras

produktionen av den

Men betyder även att utbudet

av elcertifikat ökar, vilket

pressar ner priset på

elcertifikat.

PEL upp => PCert ner

1

CertP

2

CertP

Utfärdade certifikat

D

Utsläpp av CO2

Påverkas utsläppen av CO2 av att man

betalar extra för grön el?

• Om produktionen av el (grön och brun) inte

påverkas så påverkas heller inte utsläppen

• Men även om produktionen grön el ökar

och brun el minskar så minskar inte

utsläppen (iallafall på kort och medellång

sikt)

• Vilket betyder att certifikatssystemet inte

påverkar utsläppen

Utsläpp av CO2

Ppermits

Ppermits1

Ppermits2

Antal utsläppsrätter

D = efterfrågan

efter permits

S = Utbud av permits

• Elsektorn del av EU-ETS

• Ökad grön el och minskad

brun el frigör utsläppsrätter

• Utsläppen flyttar

• Innebär att efterfrågan

minskar, priset faller

• CO2 intensiv produktion i

andra produktions-

anläggningar gynnas

Slutsatser

• När vi köper el får vi 17,9% “grön el”

• En extra “grön premie” innebär inte att mer

grön el kommer in i systemet

• Även om så vore så påverkas inte

utsläppen av CO2

• Däremot kommer priset på elcertifikat att

falla och de som inte betalar en extra

premie gynnas

• El ska värderas med marknadspriset