fundamentals of anatomy and physiology, kap. 24 (s. 874 ... · mag-tarmkanalens struktur. motilitet...
Post on 04-Mar-2020
2 Views
Preview:
TRANSCRIPT
Anatomi-Fysiologi
Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928):
The Digestive SystemThe Digestive System
Dick Delbro
Vt-11
Läs själva om mag -tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner
(s. 875-876)
Sammanfattning av mag-tarmkanalens funktioner
• Motilitet – mekanisk digestion
• Sekretion – kemisk digestion
• Absorption
• Barriärfunktion• Barriärfunktion
Fig. 24-1
Fig. 24-3Mag-tarmkanalens struktur
Motilitet – mag-tarmkanalens mekaniska funktioner och rörelsemönster
• Åstadkoms av den glatta muskulaturen som är ordnad i ett cirkulärt och ett longitudinellt skikt.
• Muskelaktiviteten samordnas i olika rörelsemönster (”motilitetsprogram”), som fyller olika funktioner. (”motilitetsprogram”), som fyller olika funktioner. Dessa mönster kräver nervös aktivitet.
• Ett sådant grundläggande program är den peristaltiska reflexen.
Fig. 24-4
Mag-tarmkanalens nervösa aktivitet
• Kommer från autonoma nervsystemet.
• Sympaticus från ryggmärgen.
• Parasympaticus från hjärnan och ryggmärgen.
• Enteriska nervsystemet – mag-tarmkanalens • Enteriska nervsystemet – mag-tarmkanalens egen hjärna.
Fig. 24-5
Många funktioner i mag-tarmkanalen styrs av hormoner som produceras i mag-tarmslemhinnan. Vissa funktioner styrs av
både autonoma nerver och hormoner.
Vissa hormoner och hormonliknande substanser verkar lokalt och inte via
blodbanan.
Viktiga strukturer i munhålan
• Hårda gommen
• Mjuka gommen
• Tungan
• Tänderna• Tänderna
• Tonsillerna
Fig. 24-6
Munhålans salivkörtlar
• Ca. 1,5 liter/dygn. Innehåller muciner (glykoproteiner).
• Fuktar munslemhinnan.
• Fuktar tuggan.• Fuktar tuggan.
• Löser upp kemiska substanser i födan som stimulerar smaklökarna.
• Innehåller amylas som startar nedbrytning av kolhydrater i födan.
Fig. 24-7
Reglering av salivsekretionen
• Den viktigaste styrningen är via parasympatiska nerver.
• Transmittor: Acetylkolin.
• Alla läkemedel som innehåller atropin eller • Alla läkemedel som innehåller atropin eller en atropinliknande komponent (t.ex. allergimedicin, psykofarmaka) riskerar att ge upphov till muntorrhet!!!
Esofagus är en ”transportsträcka” mellan munhåla och magsäck
• Första halvan är tvärstrimmig, andra är glatt muskulatur.
• Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda • Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda mellan sväljningar: Övre och nedre esofagussfinktern (engelska UES och LES). LES kallas också Cardia.
• Sväljning: 4 avsnitt.
Fig. 24-11Fig. 24-11
Magsäcken (ventrikeln) är en reservoir för föda. Samtidigt startar mekanisk och
kemisk nedbrytning av födan, och utportionering till tolvfingertarmen via utportionering till tolvfingertarmen via nedre magmunnen (pylorussfinktern)
Fig. 24-12
Fig. 24-13
Parietalcellen
• Producerar intrinsic factor som är nödvändigt för upptag av vit. B12 i distala tunntarmen.
• Producerar 1,5 l koncentrerad saltsyra per dygn. Syrans uppgifter:dygn. Syrans uppgifter:
- Döda mikroorganismer.
- Aktivera proteinnedbrytande pepsinogen från pepsin (från Chief celler).
Fig. 24-14
Reglering av syrasekretion sker i tre faser, med hjälp av parasympatiska nerver
(vagusnerven) och hormonet gastrin (från (vagusnerven) och hormonet gastrin (från magsäcksslemhinnan)
Fig. 24-15
Hur skyddas mag-tarmslemhinnan från syran?
• Magsäcksslemhinnan är motståndskraftig (bl.a. beroende på prostaglandiner).
• När syran kommer ner i tolvfinger-tarmen frisätts hormonet sekretin från slemhinnan frisätts hormonet sekretin från slemhinnan till blodet.
• Sekretin stimulerar pankreas att frisätta bikarbonat ut till tolvfingertarmen, som neutraliserar syran.
Tunntarmen
• I tunntarmen bryts födan ner ytterligare, både mekaniskt och av enzymer som frisätts från tunntarmsslemhinnan och också från pankreas.
• Kolhydrater, proteiner och fett bryts ner till monosackarider, aminosyror, fria fettsyror, som absorberas av tunntarmsslemhinnan till tarmblodet.tunntarmsslemhinnan till tarmblodet.
• Tre delar:
- Tolvfingertarmen (duodenum)
- Jejunum
- Ileum.
Fig. 24-17
Fig. 24-18
Vad händer när födan kommer ner i duodenum?
• Födan (fr.a. fett) frisätter hormonet CCK från duodenumslemhinnan till blodet.
• CCK går till pankreas och tillsammans med sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + enzymer) per dygn.
Kolhydratnedbrytningen
• Salivamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater.
• Pankreasamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater.mindre kolhydrater.
• I tunntarmsvilli finns enzymer som bryter ner mindre kolhydrater till monosackarider.
• Monosackarider tas upp (via diffusion) från tunntarms-lumen till tarmblodet.
Proteinnedbrytningen
• Startar i magsäcken med pepsin.
• Pankreas frisätter proteolytiska enzymer (t.ex. trypsin) som bryter ner proteiner till peptider.peptider.
• På tunntarmsvilli finns peptidaser som bryter ner peptider till aminosyror.
• Aminosyror tas upp (via diffusion) till tarmblodet.
Fettnedbrytningen
• Gallsalter i gallan (från levern) kommer ut i duodenum via gallgången.
• Gallsalterna slår sönder stora fettdroppar till mindre fettdroppar (miceller).mindre fettdroppar (miceller).
• Pankreaslipas bryter ner triglycerider i micellerna till fria fettsyror.
• Fria fettsyror tas upp (via diffusion) till villuscellerna.
Levern – kroppens största körtel (1,5 kg)
• Producerar en rad olika plasma-proteiner.
• Viktig roll i ämnesomsättningen.
• Avgiftar blodet som kommer från tarmen (portakretsloppet). (portakretsloppet).
• Producerar galla.
Fig. 24-19
Fig. 24-20
Gallblåsans uppgifter
• Lagrar galla från levern. I avsaknad av gallblåsa rinner gallan direkt från levern till tarmen.
• När man äter fett frisätts CCK som går med blodet till gallblåsan och kontraherar denna så galla till gallblåsan och kontraherar denna så galla tömmer sig i duodenum.
• Galla = bikarbonat + kolesterol + gallsalter + bilirubin + ev. andra utsöndringsprodukter (vissa läkemedel).
Fig. 24-21
Tjocktarmen (kolon + rektum)Uppgifter:
• Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon.
• Lagra avföring, och sedan tömma ut avföring • Lagra avföring, och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt-lämpligt.
• Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin.
• Vad har appendix för funktion?
Fig. 24-23
Fig. 24-24
Defekationsreflexen = avföringsreflexen
Vattentransporten i mag-tarmkanalenVattentransporten i mag-tarmkanalen
Fig. 24-27
Hur transporteras vatten? Två olika mekanismer
• 1. Vatten pressas från en punkt till en annan av ett tryck. Exempel: Vatten pressas från blodbanan i njurens glomerulus till proximala tubulus och bildar primärurinen.
• 2. Vatten dras från ett område med lågt antal partiklar till ett område med högt antal partiklar – en så kallad osmotisk kraft.
Hur transporteras vatten från tarmlumen till tarmens blodkärl?
• I villustoppen är det hög NaCl-koncentration. Detta skapar ett osmotiskt sug, som drar vatten från lumen in till blodkärlen i villus.vatten från lumen in till blodkärlen i villus.
• I tjocktarmen (som saknar villus) är det samma princip: En hög NaCl-koncentration drar till sig vatten från lumen till blodkärlen.
top related