Anatomi-Fysiologi

Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928):

The Digestive SystemThe Digestive System

Dick Delbro

Vt-11

Läs själva om mag -tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner

(s. 875-876)

Sammanfattning av mag-tarmkanalens funktioner

• Motilitet – mekanisk digestion

• Sekretion – kemisk digestion

• Absorption

• Barriärfunktion• Barriärfunktion

Fig. 24-1

Fig. 24-3Mag-tarmkanalens struktur

Motilitet – mag-tarmkanalens mekaniska funktioner och rörelsemönster

• Åstadkoms av den glatta muskulaturen som är ordnad i ett cirkulärt och ett longitudinellt skikt.

• Muskelaktiviteten samordnas i olika rörelsemönster (”motilitetsprogram”), som fyller olika funktioner. (”motilitetsprogram”), som fyller olika funktioner. Dessa mönster kräver nervös aktivitet.

• Ett sådant grundläggande program är den peristaltiska reflexen.

Fig. 24-4

Mag-tarmkanalens nervösa aktivitet

• Kommer från autonoma nervsystemet.

• Sympaticus från ryggmärgen.

• Parasympaticus från hjärnan och ryggmärgen.

• Enteriska nervsystemet – mag-tarmkanalens • Enteriska nervsystemet – mag-tarmkanalens egen hjärna.

Fig. 24-5

Många funktioner i mag-tarmkanalen styrs av hormoner som produceras i mag-tarmslemhinnan. Vissa funktioner styrs av

både autonoma nerver och hormoner.

Vissa hormoner och hormonliknande substanser verkar lokalt och inte via

blodbanan.

Viktiga strukturer i munhålan

• Hårda gommen

• Mjuka gommen

• Tungan

• Tänderna• Tänderna

• Tonsillerna

Fig. 24-6

Munhålans salivkörtlar

• Ca. 1,5 liter/dygn. Innehåller muciner (glykoproteiner).

• Fuktar munslemhinnan.

• Fuktar tuggan.• Fuktar tuggan.

• Löser upp kemiska substanser i födan som stimulerar smaklökarna.

• Innehåller amylas som startar nedbrytning av kolhydrater i födan.

Fig. 24-7

Reglering av salivsekretionen

• Den viktigaste styrningen är via parasympatiska nerver.

• Transmittor: Acetylkolin.

• Alla läkemedel som innehåller atropin eller • Alla läkemedel som innehåller atropin eller en atropinliknande komponent (t.ex. allergimedicin, psykofarmaka) riskerar att ge upphov till muntorrhet!!!

Esofagus är en ”transportsträcka” mellan munhåla och magsäck

• Första halvan är tvärstrimmig, andra är glatt muskulatur.

• Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda • Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda mellan sväljningar: Övre och nedre esofagussfinktern (engelska UES och LES). LES kallas också Cardia.

• Sväljning: 4 avsnitt.

Fig. 24-11Fig. 24-11

Magsäcken (ventrikeln) är en reservoir för föda. Samtidigt startar mekanisk och

kemisk nedbrytning av födan, och utportionering till tolvfingertarmen via utportionering till tolvfingertarmen via nedre magmunnen (pylorussfinktern)

Fig. 24-12

Fig. 24-13

Parietalcellen

• Producerar intrinsic factor som är nödvändigt för upptag av vit. B12 i distala tunntarmen.

• Producerar 1,5 l koncentrerad saltsyra per dygn. Syrans uppgifter:dygn. Syrans uppgifter:

- Döda mikroorganismer.

- Aktivera proteinnedbrytande pepsinogen från pepsin (från Chief celler).

Fig. 24-14

Reglering av syrasekretion sker i tre faser, med hjälp av parasympatiska nerver

(vagusnerven) och hormonet gastrin (från (vagusnerven) och hormonet gastrin (från magsäcksslemhinnan)

Fig. 24-15

Hur skyddas mag-tarmslemhinnan från syran?

• Magsäcksslemhinnan är motståndskraftig (bl.a. beroende på prostaglandiner).

• När syran kommer ner i tolvfinger-tarmen frisätts hormonet sekretin från slemhinnan frisätts hormonet sekretin från slemhinnan till blodet.

• Sekretin stimulerar pankreas att frisätta bikarbonat ut till tolvfingertarmen, som neutraliserar syran.

Tunntarmen

• I tunntarmen bryts födan ner ytterligare, både mekaniskt och av enzymer som frisätts från tunntarmsslemhinnan och också från pankreas.

• Kolhydrater, proteiner och fett bryts ner till monosackarider, aminosyror, fria fettsyror, som absorberas av tunntarmsslemhinnan till tarmblodet.tunntarmsslemhinnan till tarmblodet.

• Tre delar:

- Tolvfingertarmen (duodenum)

- Jejunum

- Ileum.

Fig. 24-17

Fig. 24-18

Vad händer när födan kommer ner i duodenum?

• Födan (fr.a. fett) frisätter hormonet CCK från duodenumslemhinnan till blodet.

• CCK går till pankreas och tillsammans med sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + enzymer) per dygn.

Kolhydratnedbrytningen

• Salivamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater.

• Pankreasamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater.mindre kolhydrater.

• I tunntarmsvilli finns enzymer som bryter ner mindre kolhydrater till monosackarider.

• Monosackarider tas upp (via diffusion) från tunntarms-lumen till tarmblodet.

Proteinnedbrytningen

• Startar i magsäcken med pepsin.

• Pankreas frisätter proteolytiska enzymer (t.ex. trypsin) som bryter ner proteiner till peptider.peptider.

• På tunntarmsvilli finns peptidaser som bryter ner peptider till aminosyror.

• Aminosyror tas upp (via diffusion) till tarmblodet.

Fettnedbrytningen

• Gallsalter i gallan (från levern) kommer ut i duodenum via gallgången.

• Gallsalterna slår sönder stora fettdroppar till mindre fettdroppar (miceller).mindre fettdroppar (miceller).

• Pankreaslipas bryter ner triglycerider i micellerna till fria fettsyror.

• Fria fettsyror tas upp (via diffusion) till villuscellerna.

Levern – kroppens största körtel (1,5 kg)

• Producerar en rad olika plasma-proteiner.

• Viktig roll i ämnesomsättningen.

• Avgiftar blodet som kommer från tarmen (portakretsloppet). (portakretsloppet).

• Producerar galla.

Fig. 24-19

Fig. 24-20

Gallblåsans uppgifter

• Lagrar galla från levern. I avsaknad av gallblåsa rinner gallan direkt från levern till tarmen.

• När man äter fett frisätts CCK som går med blodet till gallblåsan och kontraherar denna så galla till gallblåsan och kontraherar denna så galla tömmer sig i duodenum.

• Galla = bikarbonat + kolesterol + gallsalter + bilirubin + ev. andra utsöndringsprodukter (vissa läkemedel).

Fig. 24-21

Tjocktarmen (kolon + rektum)Uppgifter:

• Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon.

• Lagra avföring, och sedan tömma ut avföring • Lagra avföring, och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt-lämpligt.

• Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin.

• Vad har appendix för funktion?

Fig. 24-23

Fig. 24-24

Defekationsreflexen = avföringsreflexen

Vattentransporten i mag-tarmkanalenVattentransporten i mag-tarmkanalen

Fig. 24-27

Hur transporteras vatten? Två olika mekanismer

• 1. Vatten pressas från en punkt till en annan av ett tryck. Exempel: Vatten pressas från blodbanan i njurens glomerulus till proximala tubulus och bildar primärurinen.

• 2. Vatten dras från ett område med lågt antal partiklar till ett område med högt antal partiklar – en så kallad osmotisk kraft.

Hur transporteras vatten från tarmlumen till tarmens blodkärl?

• I villustoppen är det hög NaCl-koncentration. Detta skapar ett osmotiskt sug, som drar vatten från lumen in till blodkärlen i villus.vatten från lumen in till blodkärlen i villus.

• I tjocktarmen (som saknar villus) är det samma princip: En hög NaCl-koncentration drar till sig vatten från lumen till blodkärlen.