bild 1 - s u · en statlig utbildning för rektorer och förskolechefer bör fokusera på: •...
Post on 29-Jul-2020
1 Views
Preview:
TRANSCRIPT
2012-04-26
1
1 Palmius & Rådbrink 2012
Resultatstyrning och specialpedagogisk verksamhet
Vi har fått en resultatstyrd skola
Dagens skolpolitik och som den formulera i läroplanen medför att
kunskapsbedömningar blir ett styrmedel för skolans
resultat.(Lundahl, Forsberg 2006)
Skillnaden mellan Lpo 94 innebär en övergång från målstyrning
med resultatansvar till resultatstyrning med fokus på att uppnå
kunskapskrav.
Palmius & Rådbrink 2012 2
Palmius & Rådbrink 2012 3
Ökad statlig styrning och kontroll
• Likvärdighet i bedömningen av lärandet
• Att bedöma för lärande
• Planera och dokumentera lärande
2012-04-26
2
Slutsatser från rektorsutredningen
En statlig utbildning för rektorer och förskolechefer bör fokusera på:
• verktyg för att bedöma elevernas och verksamhetens utveckling
mot de nationella målen.
• principer för kunskapsbedömning och betygssättning,
• principer för bedömning av läroplansmål.
• frågor kring bedömning av elevers kunskaper och
kunskapsutveckling
• skolledarskapet, dvs. utbildning för att fungera som pedagogisk
ledare med ansvar för att utveckla den lokala förskole- och
skolverksamheten i enlighet med av staten uppsatta mål.
Palmius & Rådbrink 2012 4
Statlig styrning 1960- 1980 1980 - 1994 1994 – 2006 2006 - 2011 2011-
Statlig styrning
centralisering
Detaljerade
styrdokument
Relativt betygsystem
utifrån
normalfördelning
Detaljreglerade
statsbidrag
Statligt riktade
resurser
1967 Statlig
rektorutbildning
Statlig styrning och
ökat lokalt inflytande
öppnare
styrdokument
Styrande värdegrund
Relativt betygsystem
utifrån
normalfördelning
Regleringen av
statsbidrag luckras
upp
Statliga resurser som
fördelas efter behov
1990-talet ny rektors-
Utbildning
Mål och
resultatstyrning
Decentraliserad skola
Friskolor
Lokala tolkningar av
styrdokument
Målstyrt
betygssystem
Ingen statlig styrning
av statsbidrag
Kommunalt
Skolpeng
Mål och
resultatstyrning
Ökad statlig styrning
och kontroll
Detaljerade
styrdokument
Målstyrt
betygssystem
Ingen statlig styrning
av statsbidrag
Kommunalt
Skolpeng
2009, 2011 ny
rektorsutbildning
Mål och
resultatstyrning
Ökad statlig styrning
och kontroll
Detaljerade
styrdokument
Kravstyrt
betygssystem
Ingen statlig styrning
av statsbidrag
Kommunala, länsvisa
skolpengsystem
Prislistor på
funktionsnedsättning
Skapande av en
nationellt enhetlig
och gemensam
skolorganisation
Skolorganisation
utifrån arbetsenhet
och arbetslag
ökad valfrihet
Varierande
skolorganisation
utifrån valfrihet
Varierande
skolorganisation
utifrån valfrihet
Varierande
skolorganisation
utifrån valfrihet
5 Palmius & Rådbrink 2012
Synen på resultat från 1970-2006
Lärares ämneskunskaper och ämneslärarnas inflytande minskade
succesivt från 1970-talet och fram till 2005 -2006.
Läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94 Synen på resultat från 1970-2006
omfattade en styrande värdegrund som betonade sociala- och
demokratiska förmågor.
Det pedagogiska kopplades samman med elevens egna val och
eget ansvar. Ämnesinnehållet blev mera fritt.
Skolan och lärarna flyttar ansvaret för lärandet till eleven.
Palmius & Rådbrink 2012 6
2012-04-26
3
Palmius & Rådbrink 2012 7
Hur
ska jag
göra?
Vad ska jag
göra?
Varför?
Hur och
när ska jag
börja och
sluta?
I vilken
ordning?
Med
vem?
Helen Trankvist
Lärandets grundproblem
- elevens ansvar?
Palmius & Rådbrink 2012 8
Individualisering som enskilt arbete i egen takt och
med eget ansvar (effekter)
• Eleven och föräldrarna får ökat ansvar för lärande vilket missgynnar elever med lågutbildade föräldrar
• Motivationen kan sänkas • För få utmaningar
• Elever som inte kan ta ansvar halkar efter
• Gruppen svagpresterande ökar
• Stressen bland vissa elever ökar
• Läromedel snarare än målen styr undervisningen • Läraren hinner inte handleda alla elever och får vaga kunskaper om elevernas
förståelse för det som skall läras
• Procedurer, vad som skall göras snarare än begreppsmässig förståelse
• Hemläxan kopplas till det egna ansvaret snarare än till lärandet
• Arbetssättet motsvarar inte synen på lärande som finns i läroplanen
• En del kompetenser och förmågor kräver kollektiva arbetssätt för att utvecklas • Det sker en sammanblandning av görande och lärande
Vinterek 2006
Synen på resultat från 2006 -
Efter mitten av 2000-talet första decennium börjar en process mot
ökat fokus på kunskapsresultat i skolans ämnen.
Ökad vikt läggs på internationella jämförelser.
Reformering av skolan mot ökade ämneskunskaper, fler och
tidigare betyg, nationella prov, krav på likvärdiga bedömningar
ökad statlig kontroll.
Ökad krav på lärarnas bedömningskompetens. Att dokumentera
och kommunicera kunskapsresultat blir viktigt
Ökat krav på självskattning hos eleverna.
Palmius & Rådbrink 2012 9
2012-04-26
4
Palmius & Rådbrink 2012 10
Grundskolan 1960 – 1990
låg/mellan/ämneslärare för
högstadiet
1990 grundskollärare
1-7, 4-9, gymnasielärare.
Ämneskunskaperna nedtonas,
social och fostrande lärarroll.
2001 en lärarutbildning.
med en gemensam ingång.
Elevers olikheter, inkludering etc
2011 En återgång till en situation
som rådde före 1990 med särskild
utbildning stadier och skolformer
Speciallärare 1960- 1990
specialiserad mot test, diagnos och
undervisning
Specialpedagogutbildning 1990
expertrollen nedtonas, fler
yrkesgrupper behöriga. Inriktning
mot elevers olika behov, lika värde
etc.
Specialpedagogutbildning 2001, tar
bort fördjupningar mot elever med
olika funktions-nedsättningarna,
fokus på demokrati och inkludering
etc.
2011 specialläraren för olika
funktionsnedsättning införs.
Specialpedagogrollen osäker.
Social och medborgarfostran - ämnesinriktning
Specialpedagogutbildningens inriktning är en yrkeskompetens som
bland annat innefattar:
• att visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar
med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• att kritiskt och självständigt kunna identifiera, analysera och medverka i det
förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika
lärmiljöer,
• att kritiskt och självständigt kunna genomföra pedagogiska utredningar och
analysera svårigheter på organisations- grupp- och individnivå,
• att kunna utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt stödja barn och elever och utveckla
verksamhetens lärmiljöer,
• en fördjupad förmåga att kunna verka som en kvalificerad samtalspartner och
rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda,
• att leda utveckling av pedagogiskt arbete med målet att kunna möta behoven
hos alla barn. (www.su.se 2012)
Palmius & Rådbrink 2012 11
Professionsutveckling -
specialpedagog
• Folkskolelärare (fostran – kunskaper)
• Lärare för sinnesslöa (fostran, träning, behandling)
• Hjälpklasslärare (fostran, baskunskaper, träning, test och
diagnoskunskap, elevvårdsagent)
• Speciallärare för elever med olika handikapp (baskunskaper,
träning behandling, specialisering, test och diagnoskunskap)
• Specialpedagog (icke expert, ansvar för åtgärdsprogram,
resursäskande efter behov, konsultation, handledning)
• Speciallärare och specialpedagog
Palmius & Rådbrink 2012 12
2012-04-26
5
Specialpedagogikens dilemma när
kunskapsbedömningar blir centrala
Specialpedagogiken har en tradition av att bedöma:
• Elever som inte har förutsättningar att klara skolans krav
• Elever som har svårigheter av olika slag. Ex. läs- och skriv, tal-
och språk, neuropsykatriska funktionsnedsättningar
• Elevers behov Ex. en-till-en, assistent, särskild
undervisningsgrupp
• Elevers mognad
• Elevens individuella förmågor
• Läsutveckling, språkutveckling
• Till viss del baskunskaper i svenska, matte, engelska
Palmius & Rådbrink 2012 13
Palmius & Rådbrink 2012
”Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningar att….”
Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola)
• Elevens inneboende förutsättning
• Elevens förmågor varierar
• De förmågor vi hjälper eleven att
utveckla
• Omgivningens förmåga att skapa
förutsättningar för lärande, utveckling.
Vilka förutsättningar skapas i
bedömningssituationer och hur
påverkar det bedömningen?
14
Palmius & Rådbrink 2012 15
Examinationer kan inte se lika ut.
De behöver ha olika design beroende på hur
funktionsnedsättningar tar sig uttryck för den
enskilda individen.
Undervisa tillgängligt – Pedagogiska verktyg för likabehandling av
studenter med funktionsnedsättningar Ann-Sofie Henriksson
(Rapport 1 Pedagogisk Utveckling (2003) , UPI Uppsala Universitet )
2012-04-26
6
Palmius & Rådbrink 2012 16
Begreppet elevvård och elevvårdskonferensen
försvinner och ersätts av åtgärdsprocessen
I dagens grundskoleförordning (1994:1194) anges att det för
behandling av elevvårdsfrågor ska finnas en elevvårdskonferens.
Vi anser nu att regleringen av elevvårdskonferens kan upphöra,
eftersom vi föreslår att det införs en tydlig utredningsskyldighet,
när en elev är i behov av särskilt stöd.
Elevens rätt till särskilt stöd och processen i samband med
upprättandet av åtgärdsprogram kommenteras i avsnitt 3.2.
Begreppet elevvård kan därmed utmönstras ur skolförfattningarna.
(Skollagsremissen sid 308)
Anmälnings- och utredningsskyldighet
8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet
på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig
skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat
sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till
rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd
skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar
andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart
obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska
han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen sid 12)
Palmius & Rådbrink 2012 17
Rätt till särskilt stöd
Anmälnings- och utredningsskyldighet
Åtgärdsprogram – skolans ansvar
9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges
särskilt stöd.
Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska
tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när
ett åtgärdsprogram utarbetas.
10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och
sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den
omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås. (Skollagen sid 12-13)
Palmius & Rådbrink 2012 18
2012-04-26
7
Palmius & Rådbrink 2012 19
Hur utreder och kartlägger vi elever?
Vad har vi för tradition?
En historisk tillbakablick
Lgr 62 och 69 infördes Elevvård/Elevvårdskonferens/Experter
Syftet var att skapa ett enhetligt system för att hantera de elever
som inte förväntades klara normalundervisningens krav. Finna dem
och placera dem i specialklasser.
Elevvårdens uppgift var att:
Upptäcka – Utreda – Åtgärda
Elevvårdskonferensen uppgift
Bedöma och tolka utredningar, föreslå externa utredningar
föreslå åtgärder och utvärdera insatser
20 Palmius & Rådbrink 2012
Palmius & Rådbrink 2012 21
Skapar kartläggningsscheman och modeller
verklighet?
Sökandet av den objektiva modellen, gör att
vissa modeller sprids och används oreflekterat.
Utredning och kartläggning
2012-04-26
8
Palmius & Rådbrink 2012 22
Kategoriseringar svarar mot en gemensam referensram.
När kategorier används för att beskriva elevens förmågor
uttrycker man i stor utsträckning åsikter istället för att
beskriva och analysera.
Kategorier som t.ex. svag, långsam, omogen, sakna motor
och inlärningssvårigheter ringar in elevens problem och leder
oss till förutbestämda åtgärder.
(Att platsa i en skola för alla Säljö, Hjörne 2007)
Kategoriseringar av elever har sin historia
”Att platsa i en skola för alla”
Palmius & Rådbrink 2012 23
(SÄLJÖ & HJÖRNE 2008, Att platsa i en skola för alla, sid 55)
”Att platsa i en skola för alla”
Lgr 2011
Långsam
Svag Inlärnings-
svårigheter
En kartläggningsmall 2011
Pedagogisk bedömning av elevens starka respektive svaga sidor
• Kognitiv förmåga --------------------------------------
• Motorisk förmåga -------------------------------------
• Emotionell förmåga -----------------------------------
• Social förmåga -----------------------------------------
• Språklig förmåga --------------------------------------
(Utgår ifrån mognadsteorier med koppling till barnomsorg)
24 Palmius & Rådbrink 2012
2012-04-26
9
En kartläggningsmall 2011
Personliga förmågor
Intressen
Fantasi/kreativitet
Psykologiska förmågor
Motivation/vilja
Självständighet/beroende
Självkänsla och självkännedom
Koncentrationsförmåga
Uthållighet, uppmärksamhet övertid
Impulskontroll
Förmåga att börja - sluta - byta fokus
(Kartlägger elevens inre förmåga
,destinerad till andra professioner)
25 Palmius & Rådbrink 2012
Sociala förmågor
Socialt sampel (turtagning,
förmåga att lyssna, ta
initiativ)
Relationer (kommunikation
med jämnåriga och kamrater)
Språklig förmågor
Förmågan att ta muntliga
eller skriftliga instruktioner -
enskilt – i grupp
Elevens skolprestationer
Tala, läsa, skriva, räkna
Palmius & Rådbrink 2012 26
Pedagogiska kartläggningsmallar
─ kan leda till fokus på elevers förmågor och personliga
egenskaper
─ kan ha ett bristfokus
─ kan göra att vi använder oss av kategoriserade begrepp som
beskriver elevens inre förmågor
─ kan kräva svar på frågor som den som utreder inte har
kompetens att svara på
─ tar inte alltid upp elevens kunskaper
─ tar inte alltid upp hur undervisningen gått till
Att använda pedagogiska karläggningsmallar på individnivå är
problematiska då de kopplas till inre förmågor.
Vår slutsats
Palmius & Rådbrink 2012
Utredningen Utredningen Medicinska perspektiv Medicinska perspektiv
Utvecklings- psykologiska
perspektiv
Utvecklings- psykologiska
perspektiv
Sociala perspektiv
Sociala perspektiv
Barnets perspektiv
Barnets perspektiv
Hur har stödet skett?
Hur har stödet skett?
Hur elevens behov av
tillgänglighet tillgodosetts?
Hur elevens behov av
tillgänglighet tillgodosetts?
Vilka förutsättningar
skapar undervisningen?
Vilka förutsättningar
skapar undervisningen?
Dokumentation av elevens kunskaper
Dokumentation av elevens kunskaper
I åtgärdsprogramsprocessen kommer utredningarna bli viktiga.
27
Utredning
2012-04-26
10
Palmius & Rådbrink 2012 28
Varför behöver specialpedagoger
förstå hur man tänker kring
kunskapsbedömningar?
När utredningsskyldigheten av elevers rätt till särskilt
stöd kopplas till kunskapskraven påverkar det
underlaget.
Då behöver vi ställa oss frågor som:
• Vilka kunskapskrav har eleven nått?
• Vilka kunskapskrav är eleven på väg att nå?
• Vilka kunskapskrav har eleven svårigheter att nå?
Palmius & Rådbrink 2012 29
Utredning och kartläggning
Palmius & Rådbrink 2012 30
Att kunna kommunicera bedömningar
Hur ska man kunna åskådliggöra elevens
kunskaper:
- för eleven
- för elevens föräldrar
- för kollegor
2012-04-26
11
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer
på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och
använda strategier och metoder med viss anpassning
till problemets karaktär. Eleven beskriver
tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt
och för enkla och till viss del underbyggda
resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till
problemsituationen samt kan bidra till att ge något
förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska
begrepp och visar det genom att använda dem i
välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande
sätt.
osv……………………...
Palmius & Rådbrink 2012 31
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (sid 68)
Palmius & Rådbrink 2012 32
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (sid 68)
• Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan
också medverka i att avläsa och hämta matematisk information
från närmiljön och givna källor på internet. Eleven bidrar till att
beskriva informationen i någon tabell eller något diagram.
Eleven kan läsa, skriva och storleksordna naturliga tal mellan 1 och 10. Dessutom medverkar eleven i att göra beräkningar och
lösa additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 1–100
med hjälp av konkret material, digital teknik, huvudräkning eller
skriftliga räknemetoder.
• Eleven bidrar till att mäta och avläsa sträckor, massor och
volymer. Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det
gäller priser, mängder, tider och annan matematisk information.
Eleven bidrar också till omdömen om rimlighet i egna
beräkningar och lösningar. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om
matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.
Palmius & Rådbrink 2012 33
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (grundsär)
2012-04-26
12
Palmius & Rådbrink 2012 34
Bidrar och medverkar
I kunskapskraven för grundsärskolans ämnen är medverkar och
bidra nyckelbegrepp som endast återfinns på E-nivå oavsett ämne.
För att tolka och förstå detta behöver lärare samtala med varandra.
De är tänkta att ange en konstaterad aktiv medverkan och ett
konstaterat aktivt bidrag av eleven.
Det behövs också kunskap och kännedom om varje enskild elev för
att kunna avgöra när den enskilda eleven medverkar eller bidrar.
(Kommentarmaterial, grundsär, sid 9)
Palmius & Rådbrink 2012 35
Grundsärskolan
Palmius & Rådbrink 2012 36
Progression: Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån
likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. Utifrån att
eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos
vardagsföremål kan eleven göra egna val.
2012-04-26
13
Deltar och reagerar
Läraren behöver här avgöra graden av aktivitet hos eleven vilket
förstås kräver att läraren känner varje elev och är väl förtrogen med
varje elevs individuella sätt att reagera.
Läraren behöver också avgöra skillnaden på om eleven reagerar
igenkännande eller om eleven förstår. Även detta är förstås
beroende av att läraren känner eleven väl.
(Kommentarmaterial grundsärskolans kursplaner sid 10)
Palmius & Rådbrink 2012 37
Träningsskolan
Palmius & Rådbrink 2012 38
Ämneskunskap
Kunskap om funktions-
nedsättning
Kunskap om skolsystemet
Kursplaner, läroplaner, IUP,
ÅP m.m.
Kännedom om individen
kunskaper, erfarenheter och resurser
Syn på lärande och kunskaps-utveckling
Bedömningskompetens
Att kunna
kommunicera
detta till elever,
föräldrar och
lärare
top related