autism och motorik - regionjh.se

AUTISM OCH MOTORIK

MARITA VÄSTERBO, LEG FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN, ÖSTERSUND 210217

▪ Motorik = Rörelse?

▪ För barnet är motoriken redskapet att:

– Utforska

– Undersöka

– Interagera med sin omvärld

Varför prata om motorik?

Barnets förmågor

Motoriska

Kognitiva

Perceptuella

Emotionella

INNEHÅLL

▪ Motoriska milstolpar

▪ Motorisk inlärning

▪ Motoriska svårigheter vid autism

▪ Vardagsfunktioner – konsekvenser

▪ Orsaker till motoriska svårigheter

▪ Hur kan vi anpassa och påverka?

▪ Styra ögonen

▪ Stabilisera huvudet

▪ Bli stabil i ryggliggande

▪ Styra händer/fötter – smaka på dem

▪ Vända rygg/mage/rygg

▪ Pivotera

▪ Fyrfotastående

▪ Sitta

▪ Krypa

MOTORISKA MILSTOLPAR - spädbarn

MOTORISKA MILSTOLPAR

MOTORISKA MILSTOLPAR – hos det lilla barnet

▪ Ca 1 år

▪ Förflytta sig självständigt i och ur positioner

▪ Gångdebut – 12-15 månaders ålder

▪ Varje timme: 2386 steg och ramlar 17 ggr

MOTORISKA MILSTOLPAR

▪ 2,5-3 år

▪ Hoppar jämfota

▪ Kastar/sparkar boll

▪ Går i trappa utan stöd

▪ Kan hälla från liten kanna i kopp

▪ Ritar cirklar

▪ Klär på sig själv med viss hjälp

MOTORISKA MILSTOLPAR

▪ 4-5 år

▪ Hoppar längdhopp minst 20 cm

▪ Går balansgång på bräda

▪ Klippa med sax

▪ Hålla penna med penngrepp

▪ Känner beröring och vet var utan att se

Mot slutet av perioden…

▪ Står på ett ben

▪ Hoppar längdhopp minst 60 cm

▪ Studsar och fångar boll med båda händerna

▪ Kan fånga en liten boll

MOTORISKA MILSTOLPAR forts

▪ 6-åringen

▪ Hoppar på ett ben, båda sidor

▪ Springer på ett vuxet sätt

▪ Imiterar svåra rörelser

▪ Gungar och cyklar själv

▪ Äter med kniv och gaffel

MOTORISK INLÄRNING

▪ Vad styrs den av?

▪ Utforskande

▪ Imitation

▪ Lek

▪ Erfarenhet / utvärdera/ generaliserar

”Trampar vi stigen ofta blir vi bra på att hitta vägen”

Inlärningsfaser:

• Att tänka/förstå hur vi gör

• Öva - Öva – Öva

• Vi gör utan att tänka

• Generalisera

MOTORISK INLÄRNING

Vad händer i kroppen?

▪ Vår motorik blir skicklig och automatiserad

▪ Kroppsuppfattning

▪ Centralt motorisk program

▪ Flera motoriska program - MOTORISK PLAN

Vardagsmiljö

Repetitioner

Att vara konsekvent

Motoriskinlärning

Mål

Stegra svårighetsgraden

Återkoppling

Motivation

”mycket vågade jag inte försöka eftersom jag kände att det kunde vara farligt om jag varken

visste hur min kropp satt ihop eller hur den förhöll sig till rummet”

MOTORISKA SVÅRIGHETER

▪ Ojämn eller sen motorisk utveckling

▪ Bristande skicklighet i motoriska uppgifter

▪ Nedsatt postural kontroll-hållning

▪ Stereotypa rörelser

▪ Tågång

▪ Stelt rörelsemönster

Kaur M, bath, A-17

MOTORISKA SVÅRIGHETER, forts

▪ Svårt att imitera/härma

▪ Att generalisera

▪ Att få överblick och förstå meningen med aktiviteten – ser detaljer

inte helhet

▪ Svårt att planera

▪ Ovilja att gå/lata?

▪ Svårt att stå i kö

▪ Snubblar –spiller- krockar med andra

▪ Rädda att gå ute när det är halt eller ovan miljö

▪ Inte kan delta på lika villkor i aktiviteter - idrott, raster, lek, fritid

MOTORISKA KONSEKVENSER

MOTORISKA KONSEKVENSER forts.

▪ Utanförskap på rast och i fritidsaktiviteter

▪ Att inte klara av en aktivitet – lätt att ge upp-välja bort skolidrott

▪ Låg fysisk självkänsla

▪ Inaktivitet – rörelserädsla

▪ Socialt utanförskap

▪ Ohälsa

KONSEKVENSER

▪ Hjärnans förmåga att

▪ ta emot

▪ känna igen

▪ skilja på

▪ förstå

▪ reagera

på intryck från de olika sinnena.

ORSAKER TILL ANNORLUNDA MOTORIK

-perception

PERCEPTION

Varför påverkas motoriken vid autism om man har en annorlunda perception?

KÄNSEL - Taktil perception

▪ Att missbedöma avgöra tryck och tyngd

▪ Att över- eller underreagera vid beröring

▪ Att uppfatta temperatur och smärta annorlunda

HÖRSEL - Auditiv perception

▪ Att lokalisera varifrån ljudet kommer

▪ Att få en känsla för rummet

▪ Studier har visat att 40% av barn med

autism har hyperakusi.

SYN - Visuell perception

▪ Avståndsbedömning

▪ Rumslig organisation

▪ Att se djup/höjd/skuggor

MUSKELSINNE & LEDSINNE

▪ Att koordinera rörelser

▪ Att göra något utan att titta

▪ Att avgöra hur mycket styrka som

behövs

BALANS - Vestibulär perception och syn

▪ Registrerar huvudets lägesförändringar-

rotationer

▪ Betydelse för kroppshållning och vårt

sätt att röra oss

▪ Träningsbart!

OM DET BLIR FÖR MYCKET?

▪ Svårt att förstå vad som händer

▪ Svårt att sortera intryck

▪ Barnet kan behöva hjälp att kartlägga

SENSORISK DIET

Central coherence och exekutiva funktioner

▪ Förutse vad som ska hända-var landar bollen?

- Läsa av ett bollspel

▪ Förstå vad ska jag fokusera på?

▪ Målinriktat beteende

▪ Motoriska program och planer

▪ Feed-back, korrigering och anpassning

PÅVERKAR MOTORISKT UTFÖRANDE

KROPPEN OCH SINNENA

VAD KAN VI GÖRA?

Individens förutsättningar

MotorikKognition

(intellektuell förmåga)

Perception(Förmågan att tolka sina sinnen)

Samverkande faktorer för

motorisk förmåga

Individens

förutsättningar Aktivitet

Omgivning

Brist på anpassning

Individens

förutsättningar Aktivitet

Omgivning

VAD KAN VI GÖRA? forts

▪ Träna det som är angeläget

▪ Sätta nåbara mål

▪ Ge förutsättningar för:

▪ Förståelse

▪ Motivation

Ruggeri, A,-20

Källa: Folkhälsan.fi Pausrörelsekort

HUR uppgiften ska lösas VAD ska göras

Schema över aktiviteten/aktiviteterna▪ Vad ska hända på idrotten?

Fysiskt stöd▪ Gester▪ Demonstration▪ Verbalt stöd▪ Visuellt stöd ▪ Förträna på aktiviteten ▪ Få reglerna förklarade för sig

VAR och med VEM?

▪ Tydliggöra rummet

▪ Ev kompis/kompisar

▪ Avgränsa rummet

▪ Tydliga stationer

▪ Var man ska stå

▪ Vart man ska springa

▪ Tydlig med vem

NÄR uppgiften ska lösas, HUR LÄNGE

▪ Tydliggöra tiden

▪ Räknesystem

▪ Tidshjälpmedel

▪ Antal ärtpåsar

▪ Musik

▪ Kulram

▪ Schemabilder för början

och slut av aktivitet

Visuellt TYDLIG och SJÄLVINSTRUERANDE

▪ Tydliggöra aktiviteten/uppgiften

–Plastfötter

–Tejp

–Koner

–Band

–Bjällror

▪ Hinderbanor

Ta reda på:

▪ Vad är svårt?

▪ Vad blir fel?

▪ Vad är framgångsrikt?

▪ HUR:

▪ ”Hur vill jag ha det?”

▪ Samtalsmatta/bilder/ord

Skolan är en bra plats för motorisk träning

▪ Om det går:

▪ Extra gympa

▪ Mindre grupper

▪ Förträna

▪ Planerade rastaktiviteter

Lucy H. Eddy1-18

▪ Motoriska färdigheter

– Automatisera

– Planera

▪ Kroppsuppfattning

– Perception

– Självkänsla

▪ Fysisk aktivitet

– Fysisk självkänsla

– Motivation

Skicklighet

Uppmärksamhet

Delaktighet

Smärta

Skaderisk

Delaktighet

Hälsa

Inaktivitet

Delaktighet

Effekt på Genom att träna

Referenser-lästips

▪ Barn motoriska utveckling

- https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och-utveckling/motorisk-utveckling/

▪ FoU-rapport 6/2017, Motorik och autism, region Skåne

▪ Rör dig – Lär dig. Ingegerd Ericsson. SISU Idrottsböcker

▪ MUGI Motoriklek. Ingegerd Ericsson. Kunskapsföretaget i Uppsala AB

▪ Rörelseglädje med Sherborneövningar. Cia Klinta. Klintas förlag

▪ http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-barn-och-ungdomar/

▪ Pausrörelsekort: https://www.folkhalsan.fi/barn/professionella/pausgymnastik/

▪ Visst kan alla vara med-i idrott, lek och spel Lena Hammar, SMHI

▪ Så här vill jag ha det-idrott och rörelseaktiviteter

https://symbolbruket.se/Content/files/Material/PDF/S%C3%A5h%C3%A4r%20vill%20jag%

20ha%20det%20p%C3%A5%20idrotten.pdf

TACK FÖR MIG!