Autism, kommunikation och AKKGunilla Ask, Anna Carlstrand & Gunilla Thunberg

BakgrundDen här foldern ingår i KomkIT. KomkIT är en idébank för den som vill prova Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK. Inne-hållet ska ge idéer till introduktion och vidare-utveckling av kommunikationsstöd till personer med autism. I KomkIT ingår en videofilm, ett utbildnings-/informationsmaterial samt ett för-slag på bra hjälpmedel samt anpassningar och aktiviteter att använda dessa i.

Om autism och kommunikationPersoner med autism har ett annorlunda sätt att tänka och förstå, vilket påverkar kommuni-kationen på olika sätt. Olika personer har olika svårigheter och för många är hindren stora. Hindren för tal, språk och kommunikation kan finnas på olika nivåer:

• Många personer med autism har svårighet att styra eller automatisera tal/röstmoto-riken

• Ibland finns andra funktionshinder som samtidigt försvårar för kommunikation, till exempel hörsel-/synskada eller rörelse-hinder

• När tolkningen av sinnesintryck är annor-lunda påverkar det förståelse. Svårigheter att kunna samordna olika sinnesintryck är vanligt. Det kan till exempel vara svårt att lyssna och titta samtidigt

• Många har svårt att tolka talat språk eller att tolka språkmelodier, rörelser och ansikts-uttryck. Ett annorlunda urval av intryck och tankar påverkar språktillägnande och kommunikation.

• Förmågan att ta kontakt med andra påver-kas av personens annorlunda intressen och reaktioner

• Intresse och gott minne för detaljer kan ge särskilda färdigheter medan svårigheter med helheter och sammanhang kan utgöra särskilda hinder

• En mycket konkret språkförståelse påver-kar kommunikationen

• Svårigheter att förstå och hantera tidsbe-grepp påverkar likaså

Personer med autism har olika kognitiv nivå, några är gravt utvecklingsstörda, andra är nor-malbegåvade.

Personer med Aspergers syndrom kan, samtidigt med en språklig och intellektuell kapacitet som

är helt normal eller över genomsnitt, ha ett stort kommunikativt handikapp och behöva stöd av någon form av AKK.

Om AKK och kommunikationDet är ofta svårt att kommunicera med den som har kommunikationshinder. Personen själv har naturligtvis svårt att överbrygga hindren utan hjälp. Att använda AKK gör inte i första hand att det blir lättare att kommunicera, ibland blir det svårare.

I gengäld ger det möjligheter till kommunika-tion som inte kan åstadkommas på annat sätt. Att vara aktiv lyssnare eller aktiv talare kräver kunskap om och engagemang i samtalspartnerns språk och kommunikationssätt.

Vad vet vi om AKK och autism?AKK, särskilt högteknolo-gisk sådan, och autism är ett ganska nytt område.

Man vet därför ännu inte så mycket om effekterna, men mycket spän-nande forskning pågår. De resul-tat som hittills finns pekar i positiv riktning.

Vad finns?Många olika kommunikationsstöd, både meto-der och konkreta redskap, ingår i begreppet AKK. I stor utsträckning används den egna kroppen: naturliga reaktioner, olika signaler, gester, teck-enstöd eller taktil kommunikation.

Det finns också många hjälpmedel och redskap som öppnar möjligheter:

• Kommunikation med stöd av föremål• Bild- och symbolsystem för kommunikation.• Digitalkamera och foton• Kommunikationstavlor

• Specialanpassade böcker, pärmar, mappar, tavlor, schemahållare, magnettavlor, kalen-drar för att underlätta arbetet med AKK

• Samtalsapparater, med bilder och symboler, inspelat tal eller talsyntes (en programvara som omvandlar text till tal)

• Kommunikation med stöd av dator och dyna-miska kommunikationsprogram, symbol-skrift, inspelat tal eller talsyntes

Hur gör man?När man introducerar AKK används med fördel ett familjeorienterat arbetssätt. Målsättningen är att kommunikationsstödet ska ge en funktio-

nellt bättre kommunikation i vardagen. Tillgång till AKK ska öka möjlighe-

terna att kommunicera.

Man börjar med att identifi-era kommunikationssitua-

tioner som man vill ska fungera men som inte

fungerar bra ännu.

K o m m u n i k a t i o n e n i de situationerna diskuteras.

Vilka kommuni-k ationsmoment finns?

Vad kan behöva sägas? Av vem och hur kan det bli möjligt?

Hur vill man att situationen ska

se ut när kommunika-tionen är bra och utveck-

lande?

• En individuell blandning av kommunika- tionssätt och hjälpmedel för olika sinnen (multimodal) väljs och utvecklas i takt med att användaren utvecklas

• Kommunikationsstöd ska användas i natur-liga situationer med den nära omgivningen. För att AKK ska kunna fungera krävs att omgivningen är engagerad och intresserad

• Många tillfällen till användning ökar de posi-tiva resultaten. Ibland behövs kommunika-tionsstödet endast under en kortare period eller i en viss situation. Ibland behövs AKK livslångt och i alla situationer

• AKK stimulerar det egna talet och upp-muntrar till olika typer av kommunikation

• Det finns ingen risk att hämma talutveck-lingen genom att använda kommunika-tionsstöd

• Det är viktigt att ha små konkreta målsätt-ningar

Stor varsamhet krävs av de som väljer ut och strukturerar AKK-stödet för någon med kom-munikationshinder. Det är betydligt lättare att ha inflytande på vad som inte kan eller inte får sägas av en AKK-beroende ungdom, än att kunna förhindra en vanlig ungdom från att tjata eller svära. Inflytandet över vokabulären måste ske med noggranna etiska överväganden.

AKK kan användas samtidigt med de flesta metoder och pedagogiska program för personer med autism. En del metoder är särskilt inriktade på att träna in viss typ av AKK. PECS (Picture Exchange Communication System) är en metod för att lära personer med autism att kommuni-cera med stöd av bilder.

Illustratör, Emelie Ask. Samtliga illustrationer© Hjälpmedelsinstitutet & författarna

Hur får man tillgång till kommunikationsstöd?

• För att få hjälp med AKK vänder man sig till logoped på habiliteringen

• Vissa hjälpmedel kan förskrivas. Hjälpme-delscentralerna har ansvar för hjälpmedels- försörjningen. På hjälpmedelscentralen och på habiliteringen finns ofta möjlighet att prova och titta på olika alternativ

• På regionala kommunikations- och datare-surscentra kan man få information och ut-bildning om kommunikationsstöd

• På ett Datatek kan man få prova och låna olika pedagogiska datorprogram för lek och träning

• På biblioteket finns ofta en särskild hylla/avdelning för personer med särskilda behov där man kan låna talböcker och enklare, an-passad litteratur och ibland även filmer och programvaror

• Skolor och förskolor kan få stöd av Special-pedagogiska institutet

• Hjälpmedelsinstitutet som verkar på natio-nell nivå samlar och sprider information om hjälpmedel

• Riksföreningen Autism utbildar, samlar kun-skap och stödjer familjer och professionella. Lokalföreningar finns också

• ISAAC är en internationell sammanslutning för brukare, forskare och yrkesverksamma inom området alternativ och komplette-rande kommunikation

Läs merI KomkIT finns konkreta exempel, videofilm, bruksanvisning, information om olika kommu- nikationssätt och tillbehör och tips på annan läsning. Förslag på litteratur kan också fås från bibliotek och på de ställen som nämnts i texten.

Ta gärna kontakt med någon av oss:Gunilla Ask e-post gunilla.ask@vgregion.seAnna Carlstrand e-post anna.carlstrand@vgregion.seGunilla Thunberg e-post gunilla.thunberg@vgregion.se

Box 510, 162 15 VällingbyTfn 08-620 17 00Fax 08-739 21 52Texttfn 08-759 66 30E-post registrator@hi.seWebbplats www.hi.se Best nr 04350

Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.

Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle.

Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar• provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel • forskning och utveckling • utredningsverksamhet • utbildning och kompetensutveckling • internationell verksamhet • information och kommunikation

Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting.