Nya rön omtvåspråkighet

Tvåspråkiga är bättre på att rikta uppmärksamhet.

Livslång kognitiv träning i inhibering.

MEDELINSAMLING NU GENOM ONLINEDONATIONSedan mitten av februari är det möjligt att donera pengar online. Tre donatorer inter-vjuas.

BIOMASSA ÄREN FRAMTIDAMÖJLIGHETNya metoder för använd-ning av biomassa utvecklas i samarbete mellan ÅA och universitetet i São Paulo.

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION

MfÅA 5.3.2010 NR 04www.abo.fi/meddelanden

Motionskampanjen inleddes ¶ ÅA-personalens motionskampanj

ordnas traditionellt under mars och april i Jakobstad, Vasa och Åbo. Novias personal i Åbo deltar nu också för för-sta gången.

Hur är intresset för motionskam-panjen, idrottsinstruktör Carl Myrberg (bilden)?

– I� ol deltog över 230 anställda, och jag väntar mig minst lika stort intres-se i år, inte minst för att också Novia i Åbo är med.

Motionskorten har sänts ut till de oli-ka enheterna, och tilläggskort kan be-ställas från idrottskansliet. Motionspo-ängen kan också ifyllas elektroniskt.

Årets kampanj inleddes den 1 mars med en lunchpromenad i Åbo, och den 2 mars ordnades slalom och snow-board i Hirvensalo.

– Satsningen på temainslag i Åbo fortsätter den 9 mars med skrin-

ning i Kuppis kl. 15-17,och den 23 mars i ASA-gymet då en instruktör är på plats kl. 15-18.

Myrberg konstaterar att ASA-gy-met är mycket populärt. Redan nu har 265 motionärer löst ut nyckelrättighe-ter. När gymet fanns i Kulturhuset ha-de det cirka 70 aktiva användare.

Senare i vår ordnas den traditionella sport- och rekreationsdagen för Åbo-personalen. Detta sker torsdagen den 6 maj, och färden går i år till Raumo och Euraåminne.

FRÅGOR & SVAR

INNEHÅLL NR 4/2010

JÄMSTÄLLDHET I FOKUSMesseret Legesse har synat jäm-ställdheten vid Åbo Akademi.

Flyttkarusell i Vasa 3Tvåspråkiga och uppmärksamhet 4Biomassa för framtiden 8Öppnare ÅA gagnar Svenskfi nland 10

Medelinsamlingen tar fart 12Godkänd auditering 14Veckans skribent: Ulrika Wolf-Knuts 16Tre professorer installeras 18

START MfÅA

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till hu-vuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till uni-versitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gym-nasier i Svenskfi nland, till med-lemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAKTIONPeter Sandström, chefredaktörtfn (02) 215 4693e-post: peter.sandstrom@abo.fi Michael Karlsson, redaktör (tj.l.)Heidi von Wright, redaktör (vikarie)tfn (02) 215 4715e-post: heidi.wright@abo.fi

WEBBREDAKTÖRBen Roimolatfn (02) 215 3229e-post: ben.roimola@abo.fi

REDAKTÖR I VASAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: ari.nykvist@abo.fi

ADRESSÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

E-POSTmeddelanden@abo.fi

WWWwww.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVAREKommunikationschef� urid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Uniprintoch upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2010

02

Ulla Achrén förvaltnings-direktör

¶ Åbo Akademis styrelse beslöt vid sitt möte den 25 fe-bruari enhälligt att anställa EM Ulla Achrén som ny för-valtningsdirektör ef-ter Roger Broo som går i pension 1.4.2010.

Sammanlagt åt-ta personer sök-te befattningen och samtliga intervjuades under rekryterings-processen.

Ulla Achrén (f. 1953) har varit par-tisekreterare för Svenska folkpartiet sedan 2005. Achrén har tidigare varit bl.a. informationschef vid Åbo Akademi.

Forskningen med i Åbo 2011

¶ Forskningen vid Åbouniversiteten är ett starkt inslag un-der kulturhuvud-stadsåret.

Åbo Akademi och Åbo universitet har sammanlagt sju forsknings- och ut-vecklingsprojekt som är kopplade till Åbo 2011. Projekten be-handlar bl.a. kreativ ekonomi, välfärd och stadskultur.

Universitetens forskare deltar även i fl era kulturprojekt som experter och ut-förare.

¶ Problemen med omorganisering-en av ÅA syns just nu även rent fysiskt och konkret i Vasa. Nya statsveten-skapliga institutionen behöver egna gemensamma utrymmen och samma behov har bl.a. nya socialvetenskap-liga institutionen och delar av förvalt-ningen. Men då alla utrymmen redan är i användning och en del av arbets-rummen dessutom är fuktskadade, är utrymmesfrågan inte lätt att lösa.

– Redan året efter vi flyttade in 2004, visade sig delar av A-husets första våning vara fuktskadade. Och i vinter har vi fått problem med fuktskador i B-husets sjun-de våning och dessutom pågår sanerings-arbeten i G-huset där ÅA också har arbets- och undervisningsutrymmen. Därför har vi nu tagit ”time out” med fl yttningar som inte direkt har med fuktskador och de an-ställdas hälsa att göra, säger direktör Timo Bäckman på ÅA i Vasa.

I B-huset har vatten trängt in mellan fem takfönster i sjunde våningen och delar av väggarna är fuktskadade. Ett par arbets-rum och en del av ett kontorslandskap har nu tömts och reparationerna väntas bli fär-diga i slutet av april.

I A-huset är det efter de senaste repara-tionerna äntligen torrt mot innergården i första våningen, men nya fuktmätning-ar visar på något höjda värden på golvet i gången mitt i huset på samma våning. Reparationen av golvet väntas bli färdigt i slutet av mars.

I G-huset är det en reaktion mellan fukt i golvet och golvmattans lim som gjort luf-ten dålig och våning G7 och G6 är därför redan utrymda. De reparationerna borde igen vara avklarade i augusti.

– Förutom upptorkning och nya golv-mattor, ska harts sprutas in i betongen för

att hindra ny fuktbildning. Än så länge har vi, som tur är, inte hittat vare sig mögel, svamp eller liknande. Bara fuktproblemen genast åtgärdas borde utrymmena kunna sättas i sådant skick att alla kan arbeta vi-dare utan risk för sin hälsa.

HälsoproblemEtt problem är att upprepade mätningar hittills inte har visat att vare sig luften i A-, B- och G-husen eller byggmaterial såsom betong, tegel och murbruk skulle innehål-la hälsofarliga ämnen. Men några personer med bl.a. astma och andra andningssvå-righeter har ändå redan fått hälsoproblem och därför måste något omedelbart göras.

– Alla som misstänker fuktskador eller som märker att de har problem med luf-ten i sitt arbetsrum, bör kontakta mig så att problemet kan undersökas. Om t.ex. fuktskador genast korrigeras är mycket vunnet, understryker Timo Bäckman.

När alla fuktskadade utrymmen först har reparerats går det sedan lättare att om-disponera arbetsutrymmena. Prefekterna ska tillsammans med personalen ta ställ-ning till ett förslag för rumsdisponeringen och efter det ska frågan öppet diskuteras vidare tillsammans med de berörda innan nya beslut i utrymmesfrågan fattas.

- en av orsakerna till fuktska-dor och hälsopro-blem vid ÅA i Vasa

FLYTTKARUSELL I VÅRVID ÅA I VASA

Fuktskador och utrymmesbrist försvårar omdisponering av utrymmen vid Åbo Akademi i Vasa.

NOTERAT

UTRYMMEN FUKTSKADOR

03

04

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

¶ Tvåspråkighetsstudien har utförts av forskare vid ÅA i samarbete med finska och norska forskare inom det nordiska spetsforskningsnätverket

för kognitiv kontroll. Under två år har data samlats in i tre olika städer i Finland, i Vasa, Åbo och Borgå.

– Två åldersgrupper av en-

och tvåspråkiga finländare del-tog i studien. Den ena gruppen var 30-50-åringar, den andra 60-74-åringar. En- och tvåsprå-

Tvåspråkiga bättre på att rikta uppmärksamhet

aTT RIKTa UPPMÄRKSaMHET. Anna Soveri och Matti Laine, konstaterar att resultatet i tvåspråkighetsundersök-ningen är väntat men intressant. Resultatet kommer att publiceras bland annat i den internationella vetenskapli-ga tidskriften Bilingualism: Language and Cognition.

FORSKNING PSYKOLOGI

Forskare vid institutionen för psykologi och logopedi har jämfört en- och tvåspråkiga vuxna finländares förmåga att rikta uppmärksamheten och utestänga onödig information.

05

kiga grupper var jämförbara enligt könsfördelning och socioekono-misk ställning. Gruppen enspråkiga var fi nskspråkiga, säger Anna Sove-ri doktorand i psykologi.

Tidigare tvåspråkighetsunder-sökningar har fokuserat främst på visuella färdigheter. Inför den här undersökningen utarbetades ett nytt test här i Åbo, på basen av Ken-neth Hugdahls forskning i Norge.

– Liknande undersökningar har gjorts i bland annat Kanada, Spa-nien och Indien. Vilket språk-par man har torde inte ha betydel-se i detta sammanhang, säger Matti Laine, professor i psykologi.

Lyssna till stavelser–Testningen gick till så att testper-sonen genom hörlurar fi ck höra oli-ka kombinationer av stavelserna ba, da, ga och pa, ta, ka samtidigt i båda öronen. De skulle sedan, en-ligt givna instruktioner, rikta upp-märksamheten till det ena örat och stänga ute stavelserna som hördes i det andra örat. Tvåspråkiga klarade sig bättre, säger Anna Soveri.

Orsaken till att tvåspråkiga klarar denna uppgift bättre än enspråkiga, antas vara att en tvåspråkig person ständigt stänger ute det språk som för tillfället inte är i användning. Man kan alltså säga att tvåspråkig-het innebär en livslång kognitiv trä-ning i inhibering av irrelevant infor-mation.

Rent praktiska fördelar med detta i vardagen säger Soveri och Laine att det är svårt att peka ut, men forsk-ning visar att skillnader i kogniti-va processer kan skönjas hos äld-

re personer. En kanadensisk studie har visat att begynnande demens framskrider hos tvåspråkiga i lång-sammare takt.

–Tvåspråkighet skyddar inte på något sätt mot demenssjukdomar men symtomen kunde i början va-ra lindrigare och långsammare, sä-ger Matti Laine.

Inhibering och arbetsminneDen här undersökningen är gjord inom ramen för det nordiska spets-forskningsnätverket Nordic Cen-tre of Excellence in Cognitive Con-trol. Matti Laine leder en av de fem forskargrupperna som hör till nät-verket.

Resultatet av den här tvåsprå-kighetsundersökningen kommer att publiceras i den internationel-la vetenskapliga tidskriften Biling-ualism: Language and Cognition, men ingår också som en artikel i Anna Soveris doktorsavhandling. Som fortsättning på avhandlings-arbetet kommer hon att undersöka huruvida kortvarig intensiv dato-riserad träning kan förbättra inhi-bering, arbetsminne och kognitiv fl exibilitet.

Vilket språkpar man har torde

inte ha betydelse i detta sammanhang.

Studentkåren avtackade aktiva kåreniter på sin årsfest

¶ Åbo Akademis Studentkårs (ÅAS) 91-årsdag fi rades lörda-gen den 20 februari 2010. I sam-band med festligheterna avtack-ade Studentkåren både före detta och nuvarande kårmedlemmar för sin insats för Studentkåren.

För synnerligen förtjänstfull verksamhet Kåren till fromma till-delades Andreas Martin (f. Pa-da) och Anniina Pirttimaa ÅAS’ ut-märkelsetecken Brahevingarna med lyra.

För förtjänstfull verksamhet in-om Kåren delades ÅAS’ förtjänst-tecken Brahevingarna ut till Kata-rina Kiiskinen, Jonas Biström, Mats Biström, Danica Vihinen och Li An-dersson.

För förtjänstfull verksamhet för Kåravdelningen i Vasa eller Kårav-delningen i Vasa till fromma dela-des ÅAS’ förtjänsttecken Pro Actis ut till Roger Broo, Simon Kaustell, Christoff er Hällfors, Carolina An-dersson och Maria Helsing.

Jägarkapten Paul Wallenius´ kamratskapspris för förtjänstfullt arbete för att höja kamratskapet inom Kåren tilldelades Sini Sund-qvist och Gabriel Nyman.

Senator Julius Nummelins statsvetenskapliga pris tilldelades Salla Peltonen för hennes pro gra-du-avhandling ”Debatter och be-tydelser: kön och språk i feminis-tisk teori”.

Studentkåren har tilldelat poli-tices magister Anna Vartanyan ti-teln International Teacher of the Year 2010 som ett resultat av no-mineringar från studenterna.

NOTERAT

stavelser i vardera öra. Stavelserna var ba, da, ga och pa, ta, ka.

¶¶ –¶Det¶är¶otroligt¶hur¶bra¶ni¶har¶det¶här.¶Samtidigt¶ifrågasätter¶ni¶sällan¶jämställdheten¶och¶granskningen¶av¶denna.¶Det¶finns¶utvärderings-system¶för¶jämställdhetsåtgärder¶men¶ÅA¶har¶hittills¶inte¶tillämpat¶systematisk¶uppföljning.¶Man¶kan¶fråga¶sig¶om¶principerna¶för¶jäm-ställdhetsarbetet¶förverkligas?

Messeret¶Legesse¶från¶Etiopien¶praktiserade¶vid¶förvaltningsenhe-ten¶vid¶ÅA¶under¶hösten¶2009.¶Un-der¶den¶tiden¶hann¶hon¶genomföra¶intervjuer¶och¶samla¶en¶fokusgrupp¶för¶att¶kartlägga¶och¶granska¶jäm-ställdhetsarbetet¶vid¶akademin,¶i¶teori¶och¶praktik.¶Resultatet¶är¶en¶rapport¶som¶väcker¶positiva¶reak-tioner¶hos¶personalenheten¶vid¶ÅA.¶Arbetspraktiken¶gjordes¶inom¶ra-men¶för¶en¶kurs¶i¶kvinnovetenskap¶vid¶ÅA.¶

–¶Jag¶började¶med¶att¶forska¶i¶hur¶

jämställdheten¶har¶utvecklats¶och¶fungerar¶i¶Finland¶och¶vid¶ÅA¶idag.¶Sedan¶intervjuade¶jag¶ett¶antal¶med-lemmar¶ur¶ÅA:s¶jämställdhetskom-mitté¶och¶åtta¶andra¶nyckelpersoner.

Jämställda - i teorinLegesse¶förvånades¶över¶av¶att¶de¶strategier¶och¶system¶som¶utveck-lats¶för¶jämställdhet¶vid¶ÅA¶inte¶all-tid¶omsätts¶i¶praktiken.¶I¶sin¶rap-port,¶ en¶ analys¶ av¶ det¶ praktiska¶jämställdhetsarbetet¶vid¶ÅA,¶”Gen-der¶Equality¶Action¶plan¶in¶policy¶and¶practice¶at¶Åbo¶Akademi¶Uni-versity”,¶granskar¶hon¶styrkor¶och¶svagheter¶i¶jämställdhetsarbetet¶vid¶akademin.

–¶I¶teorin¶är¶ni¶jämställda¶och¶ni¶vill¶gärna¶se¶att¶det¶är¶så.¶Den¶goda¶viljan¶finns¶men¶det¶är¶inte¶alltid¶så¶jämlikt¶i¶praktiken.

Valet¶att¶studera¶kvinnoveten-

skap¶kom¶naturligt¶för¶Legesse,¶som¶har¶en¶naturvetenskaplig¶yrkesbak-grund.¶Genom¶utbytesprogrammet¶North-South-South¶fick¶hon¶möj-ligheten¶att¶åka¶till¶Finland,¶utsänd¶från¶Addis¶Ababa¶University.¶Lege-sse¶drivs¶av¶en¶önskan¶om¶att¶för-bättra¶situationen¶för¶kvinnorna¶i¶sitt¶hemland.

–¶Genom¶att¶kombinera¶tekno-logi,¶naturvetenskap¶och¶kvinno-vetenskap¶kan¶man¶åstadkomma¶mycket.¶

Legesse¶berättar¶att¶frågor¶som¶berör¶kvinnans¶roll¶och¶rättighe-ter¶i¶samhället¶debatteras¶intensivt¶i¶etiopisk¶media.¶Hon¶anser¶därför¶att¶hennes¶¶tid¶i¶Finland¶¶är¶mycket¶viktig¶-¶erfarenheterna¶av¶det¶fin-ska¶samhället¶har¶gett¶henne¶ex-pertis¶för¶ett¶aktivt¶deltagande¶i¶de-batten¶om¶kvinnornas¶¶rättigheter¶i¶Etiopien.

Jämställdheten vid ÅA kan förbättras

Genusexperten Messeret Legesse, som arbetar med jämställdhetsfrågor i Etiopien, har genomfört en undersökning av jämställdheten vid ÅA inom ramen för sina studier i kvinnovetenskap. "En mycket träffande analys", anser personalen vid akademins förvaltningsenhet.

INTERNATIONELLT JÄMSTÄLLDHET

06

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

– Etiopien rankas som nummer 149 i jämställdhet. Finland är högst på listan. Så visst finns det mycket att åtgärda i mitt hemland. Själv har jag haft en enorm tur eftersom jag växte upp i en familj där jag fick va-ra som en av pojkarna.

Träffande analysMalin Siimes, koordinator för per-sonalutveckling vid ÅA, har följt med Legesse i sitt arbete. Hon är nöjd över den 30 sidor långa slut-rapporten.

– Legesse har gjort en träffande analys om ”gender mainstreaming” vid ÅA. I Etiopien där hon också ar-betat med jämställdhetsfrågor, vet man att det inte sker förändring i fall man inte först och främst är medve-ten om missförhållanden, tilldelar arbetet resurser och följer upp vad som görs.

På vilket sätt kommer resultatet ÅA till godo?

– Rapporten visar hur vi behöver förbättra vår verksamhet. Vi har en plan och vilja, men det behövs me-ra resurser och kunskap på alla ni-våer angående jämställdhetsarbetet inom organisationen. Det behöver också utvecklas former för syste-matisk uppföljning av de jämställd-hetsåtgärder som ingår i ÅA:s jäm-ställdhetsplan, säger Siimes.

Utrymme för förbättringLegesse berättar att de personer som intervjuades till en början ansåg att ÅA är ett jämställt universitet. Först när praktiska frågor togs upp blev det klart att det fortfarande finns ut-rymme för förbättring.

– Jag ställde frågor som berörde den politiska viljan, organisations-kulturen och den tekniska kapaci-

teten för uppföljning av jämställd-het, samt medvetenheten bland personalen. Jag ställde också frågor kring redovisningen för jämställd-het.

Legesse har nu återvänt till Etio-pien. Vid sidan om sitt arbete som genusexpert kommer hon nu att in-leda fältarbetet för sin magisterav-handling. Hon har redan utformat en forskningsplan för sin avhand-ling ”Gender Perspective in hous-ehold energy Projects in Ethiopia”.

– Jag ska granska ett projekt med energisparande spisar som mark-nadsförs och riktas till kvinnor. Pro-jektet är tänkt att förbättra de fatti-gas vardagsförhållanden och minska på vedeldningen. Jag vill ta reda på hur den här verksamheten uppfattas av kvinnorna själva och om de verk-ligen gynnas av projektet.TexT och foTo Joanna Lindén

Hur fungerar jämställdHeten vid ÅA? Messeret Legesse har granskat saken.

07

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

¶¶ Användningen¶av¶produkter¶som¶baseras¶på¶biomassa¶är¶en¶av¶de¶sek-torer¶som¶nu¶expanderar¶mycket¶snabbt¶på¶ett¶globalt¶plan.¶Siktet¶är¶inställt¶på¶bioplaster,¶biobränslen,¶material¶och¶kemikalier¶som¶kan¶förädlas¶från¶förnyelsebara¶källor¶i¶motsats¶till¶fossila¶resurser.¶

Detta¶ställer¶också¶nya¶krav¶på¶forskningen¶och¶utbildningen¶på¶området.

Med¶forskning¶kring¶effektiva-re¶användning¶av¶biomassa¶som¶ut-gångspunkt¶har¶Åbo¶Akademi¶in-lett¶samarbete¶med¶University¶of¶São¶Paulo¶(USP).¶Arbetet¶konkreti-seras¶inom¶projektet¶i-Biomassa: In-telligent Biomass Utilization,¶ett¶sam-arbete¶som¶nu¶också¶innefattar¶två¶delprojekt.¶

–¶Samarbetet¶är¶mångsidigt,¶och¶expertisen¶vid¶de¶två¶universiteten¶kan¶på¶ett¶förträffligt¶sätt¶komplet-tera¶varandra,¶konstaterar¶professor¶Pedro¶Fardim¶vid¶Åbo¶Akademis¶la-boratorium¶för¶fiber-¶och¶cellulosa-teknologi.

På¶ett¶övergripande¶plan¶hand-lar¶det¶om¶att¶i¶allt¶högre¶grad¶börja¶använda¶biomassa¶från¶grödor¶och¶träd¶som¶råvara¶för¶material,¶bräns-len¶och¶kemikalier.

–¶För¶att¶detta¶område¶skall¶ut-vecklas¶ behövs¶ ny¶ kunskap¶ om¶bland¶annat¶fraktionering¶av¶bio-

massa¶till¶biomolekyler¶och¶biopo-lymerer,¶berättar¶Pedro¶Fardim.

Stor potentialVid¶årsskiftet¶startade¶ett¶av¶delpro-jekteten¶inom¶i-Biomassa,¶nämli-gen¶FEASEBIO¶(Feasibility of Finnish and Brazilian Biomasses in Advan-ced Biorefineries),¶ett¶treårigt¶projekt¶som¶finansieras¶av¶Finlands¶Akade-mi¶och¶dess¶motsvarighet¶i¶Brasilien,¶CNPq.¶Projektet,¶som¶sker¶i¶samar-bete¶med¶Centre¶of¶Sugarcane¶Techno-logy¶och¶University¶of¶São¶Paulo,¶kom-binerar¶den¶exper-tis¶som¶ÅA¶har¶in-om¶oorganisk¶kemi¶me d ¶ pro fe s s or¶Mikko¶Hupa¶i¶spet-sen¶och¶fiber-¶och¶cellulosateknolo-gi¶ under¶ ledning¶av¶ professor¶ Far-dim¶med¶de¶brasi-lianska¶forskarnas¶specialkunskaper¶inom¶ i¶ synnerhet¶områden¶i¶anslut-ning¶ till¶ socker-rörsindustrin,¶som¶är¶mycket¶omfat-tande¶i¶Brasilien.

– ¶ H ä r ¶ f i n n s¶

enorm¶potential.¶Sockerrör¶används¶i¶produktion¶av¶bioetanol¶i¶Brasilien,¶en¶marknad¶som¶har¶gynnats¶via¶en¶medveten¶politik¶och¶som¶expande-rar¶kraftigt.¶Alla¶bilar¶i¶Brasilien¶körs¶med¶blandningar¶av¶bioetanol,¶och¶miljöeffekterna¶märks¶redan,¶berät-tar¶Pedro¶Fardim.

Bioetanolproduktionen¶ger¶upp-hov¶till¶en¶stor¶mängd¶sockerrörs-avfall,¶eller¶bagass,¶som¶är¶ett¶in-tressant¶ råmaterial¶ för¶ termisk¶

konversion¶och¶biokonversion.

–¶Vi¶tittar¶nu¶på¶ möjlighe-terna¶ att¶ ut-veckla¶ funge-rande¶processer¶för¶ konversi-on¶av¶bagass¶till¶bränsle,¶energi¶och¶kemikalier,¶berättar¶ Pedro¶Fardim.

I¶ Finland¶ är¶vass¶av¶intresse¶som¶potentiellt¶råämne¶för¶ter-misk¶konversi-on,¶det¶vill¶sä-ga¶förbränning,¶förgasning¶eller¶pyrolys.¶ Också¶rester¶från¶råva-

Biomassa är en framtida möjlighet

Effektivare och smartare metoder för användning av biomassa är målsättningen för ett samarbete som nu byggs upp mellan forskare vid Åbo Akademi och universitet i São Paulo, Brasilien.

INTERNATIONELLT BIORAFFINERING

forskare i projektet. Konstan-tin Gabov (t.v.) och Johan Werke-lin forskar inom det nya FEASE-BIO-projektet.

08

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

ran i massa- och pappersindustrin, som björk, eukalyptus och tall, är intressanta i sammanhanget. Rest-materialet förbränns ofta, men kun-de också användas som grundma-terial i termisk konversion eller biokonversion.

– Här kan man tänka sig många möjligheter till nya tillämpningar, konstaterar professor Mikko Hupa.

Fraktionering i fokusAv särskilt intresse för forskning-en just nu är olika möjligheter att förbehandla biomassa, så kall-lad pre-treatment, med tanke på att forma och effektivera olika för-ädlingsprocesser. Via bland annat vattenextraktion och användning av joniska vätskor fraktioneras trä-material som björk, tall och euka-lyptus, icke-trä som vass och bagass samt restmaterial.

– Via fraktioneringen särskiljs oli-ka beståndsdelar och detta medför att deras användningsvärde höjs

betydligt i termisk konversion, bio-konversion och massaframställ-ning, berättar Mikko Hupa.

På det övergripande planet kan forskningen inom FEASEBIO där-med bidra till effektivare produk-tion av värme och energi, vätskefor-miga kemikalier, bio-oljor, massa och papper, biobränslen och bio-plaster.

– Inom projektet ska vi därför kartlägga potentialen för använd-ningen av biomassa för dessa olika ändamål, och en viktig del är då ut-vecklingen av förbehandlingsmeto-derna. Här eftersträvas ny kunskap om de kemiska och fysiska meka-nismerna under förbehandlingen.

Några av de hypoteser som pro-jektet utgår från är att förbehand-lingen av biomassa och restmaterial kan skräddarsys för att höja effek-ten av termisk konversion och bio-konversion för biomassa. Skräd-darsydda metoder ska också kunna bidra till en effektivare energian-

vändning i framställning och blek-ning av pappersmassa.

– Vi räknar också med att få fram nya, innovativa metoder för kon-version av biomassa och restmate-rial till biobränslen, kemikalier och biomaterial, konstaterar Pedro Far-dim.

Intelligent användningInom projektet i-Biomassa: Intelli-gent Biomass Utilization deltar ÅA:s laboratorium för fiber- och cellulo-sateknologi också i ett annat delpro-jekt om bagass: ”Topochemistry, porosity and chemical composi-tion determining successful enzy-matic saccharification of sugarcane Bagasse”. Projektet ingår program-met Bionergy Program (BIOEN) som drivs av forskningsstiftelsen FA-PESP i São Paulo.

Professor Fardim, som fungerar som finländska koordinator för i-Biomassa, konstaterar att rollför-delningen är klar mellan ÅA:s ex-pertis och USP:s specialkunnande under ledning av professor Franci-des Gomes.

– ÅA kan bidra med expertis inom bland annat kemiteknik, funktio-nella material och avancerad karak-terisering, medan de starka sidorna hos USP finns inom på bioteknolo-gi, modellering, simulering och bio-bränslen, konstaterar Pedro Fardim.

Samarbetet inom i-Biomassa kommer att omfatta också utbild-ningen. På planeringsstadiet finns gemensamma PhD-program, stu-dentutbyte och workshops.

– Tanken är att möten och work-shops ska hålla årligen så att profes-sorer och forskare vid ÅA och USP ska komma i kontakt med varan-dra. Som bäst söker vi mera finan-siering för samarbetet, bland annat från statligt håll i såväl Finland som Brasilien, berättar Pedro Fardim.

TexT & foTo Peter SandStröm

KicK off för det nya projektet FEASEBIO hölls i São Paulo med (fr.v.) pro-fessor Francides Gomes, University of São Paulo (USP), Pedro Fardim och Mikko Hupa från Åbo Akademi och Jaime Finguerut, Célia Galvão och Os-waldo Godoy Neto. Det tre sistnämnda är från Centre of Sugarcane Techno-logy (CTC). FOTO PRIVAT

09

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

PERSONER ULLA-MAJ WIDEROOS

¶¶ Trots¶att¶riksdagsledamoten¶Ulla-Maj¶Wideroos¶(sfp)¶på¶se-nare¶tid¶har¶tackat¶nej¶till¶flere¶förtroendeuppdrag¶och¶nu¶en-dast¶har¶ett¶annat¶tungt¶upp-drag¶(ordförande¶för¶Österbot-tens¶Förbunds¶styrelse)¶vid¶sidan¶av¶tre¶viktiga¶utskott¶och¶sfp-gruppordförandeskapet¶i¶riks-dagen,¶tackade¶hon¶ändå¶gärna¶ja¶till¶erbjudandet¶att¶bli¶en¶av¶de¶nya¶externa¶medlemmarna¶i¶ÅA:¶styrelse.

–¶Universitetsvärlden¶är¶ett¶område¶jag¶är¶mycket¶nyfiken¶på¶och¶vill¶veta¶mer¶om¶och¶ÅA¶är¶ju¶en¶av¶de¶viktigaste¶institutioner-na¶i¶och¶för¶hela¶Svenskfinland.¶För¶en¶som¶saknar¶högskolexa-men¶är¶det¶en¶stor¶men¶intres-sant¶utmaning¶att¶i¶dessa¶tider¶arbeta¶med¶högskolefrågor,¶sä-ger¶Ulla-Maj¶Wideroos.

Hon¶ser¶sig¶inte¶som¶ÅA:s¶egen¶handplockade¶politiker¶vare¶sig¶i¶styrelsen¶eller¶i¶riksdagen,¶ut-an¶som¶en¶av¶de¶nya¶externa¶sty-relsemedlemmar¶som¶med¶hjälp¶av¶sina¶individuella¶kunskaper,¶nätverk¶och¶tidigare¶erfarenhe-ter¶ska¶hjälpa¶ÅA¶att¶utvecklas.¶

–¶Visst¶har¶jag¶också¶i¶ÅA-sty-relsen¶viss¶nytta¶av¶mina¶kon-

takter¶både¶till¶myndigheter,¶organisationer¶och¶politiska¶be-slutsfattare.¶Det¶är¶t.ex.¶lätt¶att¶få¶färsk¶information¶om¶vad¶som¶är¶på¶gång¶och¶också¶lättare¶att¶informera¶andra¶om¶vad¶ÅA¶vill¶och¶anser¶i¶olika¶frågor.¶Men¶att¶lyckas¶i¶styrelsearbetet¶handlar¶ändå¶mest¶om¶personlig¶motiva-tion¶och¶ett¶intresse¶för¶ÅA.¶Och¶att¶helt¶utesluta¶en¶viss¶yrkes-grupp¶eller¶samhällssektor¶från¶styrelsen¶är¶inte¶motiverat.

Mångsidigt arbeteSom¶styrelsemedlem¶vill¶hon¶därför¶vara¶till¶nytta¶på¶ett¶mer¶inofficiellt¶sätt¶och¶arbeta¶till-sammans¶med¶hela¶styrelsen.¶Nu¶börjar¶hon¶också¶få¶en¶allt¶bredare¶och¶djupare¶bild¶av¶ÅA¶både¶som¶organisation¶och¶som¶bildningsuniversitet¶för¶en¶lång¶rad¶olika¶behov¶i¶Svenskfinland.¶Styrelsearbetet¶och¶t.ex.¶arbe-tet¶med¶ÅA:s¶strategi¶har¶kom-mit¶bra¶igång.

–¶Jag¶är¶imponerad¶av¶det¶stra-tegiseminarium¶vi¶höll¶i¶höst¶och¶positivt¶överraskad¶av¶ÅA:s¶öp-penhet¶ i¶strategiarbetet.¶Uni-versitetsvärlden¶är¶inte¶så¶sluten¶som¶många¶tror¶och¶nu¶när¶al-

la¶universitet¶har¶externa¶med-lemmar¶tror¶jag¶de¶öppnar¶sig¶mer¶mot¶samhället¶och¶gör¶kan-ske¶t.ex.¶österbottniska¶politiker¶mer¶intresserade¶av¶sitt¶univer-sitet.

Ulla-Maj¶Wideroos¶understry-ker¶att¶ÅA¶är¶Finlands¶svenska¶universitet.¶Därför¶är¶alla¶fin-landssvenska¶regioner¶beroende¶av¶ÅA¶och¶ÅA¶beroende¶av¶dem.

–¶Den¶här¶beroenderelationen¶och¶ÅA:s¶centrala¶uppgift¶kunde¶vi¶på¶ÅA¶lyfta¶upp¶med¶lite¶tuffa-re¶attityd¶än¶hittills:¶Vi¶är¶det¶en-da¶svenskspråkiga¶universitetet¶i¶Finland¶och¶kan¶därför¶inte¶di-rekt¶jämföras¶med¶något¶annat!

ÅA:s¶viktiga¶regionala¶uppgift¶borde¶bli¶tydligare¶också¶för¶att¶stärka¶vi-känslan¶i¶det¶omorga-niserade¶ÅA¶där¶Vasas¶roll¶är¶cen-tral.

–¶Det¶att¶vi¶beslöt¶tillsätta¶en¶rektor¶på¶heltid¶i¶Vasa,¶är¶en¶tyd-lig¶linjedragning¶av¶styrelsen¶och¶visar¶hur¶viktigt¶Österbotten¶på¶flere¶olika¶sätt¶är¶för¶hela¶ÅA.¶In-om¶ÅA¶har¶vi¶inte¶råd¶med¶att¶ha¶olika¶åsikter¶om¶hur¶Finlands¶svenska¶universitet¶ska¶utveck-las.¶Med¶på¶sikt¶minskad¶statlig¶finansiering¶på¶grund¶av¶sämre¶

Ett öppnare ÅA gagnar hela Svenskfinland

Riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos ser sig själv inte som nya ÅA-styrelsens handplockade politiker men ser en stor nytta med de externa medlemmarna.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

10

offentlig ekonomi,finns det en del hotbilder för hela Svenskfin-land och därför behöver vi i fort-sättningen ett samstämmigt ÅA.

Fel kan korrigerasEnligt Wideroos borde ÅA få en hederlig chans att klara av sin omstrukturering i prakti-ken. Det nya ÅA måste alltså få en chans, men om klara fel och brister konstateras redan nu, ska de givetvis genast korrige-ras. För Wideroos är organisa-tionsstrukturer inget självän-damål som inte kan ändras och förbättras under arbetets gång. Wideroos är också därför än-nu något osäker på hur den nya universitetslagen kommer att lyckas i praktiken.

– Det som händer på Uleå-borgs universitet har jag myck-et svårt att förstå. Ett universitet borde inte på det sättet utnyttja den nya lagen till att genast inle-da samarbetsförhandlingar. Det var knappast meningen med den nya universitetslagen. Däre-mot ser jag inte statens stora sats-ning på det nya Aalto-universitet som ett hot för ÅA. Vi kommer att klara också vår framtida fi-nansiering bara vi hanterar re-surserna på ett förståndigt sätt.

Ännu idag "harmar" det Ul-la-Maj Wideroos att hon i tiden inte slutförde sin socionomex-amen vid Svenska Social- och kommunalhögskolan. Också i sin merkonomexamen läste hon en del offentlig förvaltning, ett ämne hon gärna ser att kunde få större tyngd även vid ÅA i Vasa.

– Men om jag började studera på nytt, skulle jag välja statskun-skap med masskommunikation och journalistik i Vasa. Journalis-tik skulle vara ett minst lika in-tressant yrke som det jag nu har. TexT & foTo Ari NykvistÅA:s regionAlA uppgift borde bli tydligare, säger Ulla-Maj Wideroos.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

11

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

12

AKTUELLT MEDELINSAMLING

¶ Sigfrid ”Sigge” Wiljanen, utex-aminerad diplomekonom vid ÅA 1973, är pensionerad business con-troller och bor tillsammans med sin fru och parets labrador invid ån, un-gefär mittemot humanistkvarteret Arken. Han är en av de privatper-soner som valt att medverka i ÅA:s medelinsamling.

Information kring medelinsamling har paret Wiljanen i första hand fått via media.

– I höstas följde vi i media diskus-sionerna kring universitetsfinansie-ringen och funderade på att delta med en donation. Våra tre barn har alla stu-derat vid ÅA. Vi är en tvåspråkig familj och anser att det är viktigt att stöda svenskspråkig verksamhet, som ty-värr lätt blir marginaliserad. Donatio-nen är ett sätt att bidra till det svensk-språkiga i Finland.

Åbo Akademi och akademikvarte-ren har en speciell plats i Sigfrid Wil-janens hjärta. Han är född i Rumar i Korpo och bodde under skoltiden i Classicum och under lyceitiden i elev-hemmet på Biskopsgatan 14. Därefter studerade han vid akademin. Efter att familjen Wiljanen sedan bott 20 år i S:t Karins, bor han nu åter nära akademi-kvarteren.

– Man kan säga att cirkeln sluts. Vi bor här vid Tjärtorget mitt emot Ar-ken. Jag har med intresse följt Åbo Akademis stiftelses reparationer av gamla byggnader, bland annat just Arken och ASA-huset, konstaterar Wiljanen.

Att stöda organisationer och donera pengar till välgörande ändamål är inte Wiljanen främmande.

– Under de senaste åren har vi strä-

vat till att istället för julkort och jul-klappar ge något till välgörande än-damål, till Unicef, Röda korset, frälsningsarmén med mera. I sam-band med min 60-årsdag samlade vi in pengar till ett vattenreningsverk i S:t Petersburg och till Medi Heli. Jag utmanar alla akademiker att delta i medelinsamlingen på ett sätt eller annat!

Känsla, engagemang, kvalitetLisen Häggblom, lektor i matemati-kens didaktik vid Pedagogiska fakul-teten vid Åbo Akademi, ställer sig po-sitiv till medelinsamlingen.

– Som ÅA-anställd har jag varit väl medveten om universitetsreformen. I och med att jag mottog ett brev, en do-nationsuppmaning, som skickades ut till Åbo Akademiker-medlemmar av

Medelinsamlingen tar fart

MedelinsaMling handlar oM engagemang. Sigfrid Wiljanen, Britta Sun-de och Lisen Häggblom (foto: privat) är några av de privatpersoner som donerat pengar till ÅA:s medelinsamling.

Tre donatorer delar med sig av tankar kring universitetens medelinsamling. Sedan en knapp månad tillbaka är det möjligt att donera online.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

13

rektor Jorma Mattinen, beslöt jag mig för att donera en summa.

Hon anser dock att det är viktigt att information går ut om vad medelin-samlingen innebär.

– Jag som arbetar inom akademin vet vad det handlar om, men för ut-omstående kan det vara svårare att förstå varför det behövs pengar och vart de går, konstaterar Häggblom.

Häggblom säger att det är viktigt att följa med i utvecklingen och engagera sig för universitetet.

– Allt för få människor inser det men känsla, engagemang och kvalitet är viktigt i det här sammanhanget. ÅA är en livsnerv för den finlandssven-ska befolkningen. Det borde beröra många att ÅA skördar framgång och bevisligen har ÅA hög kvalitet på un-dervisning och forskning.

Lisen Häggblom påpekar Åbo Aka-demis roll som svenskspråkigt uni-versitet i Finland och att ÅA på många sätt är fönster mot Norden.

– I och med den nya universitetsla-gen har vi gått in för ett nytänkande.

Vill vi att ÅA ska vara ett förstklassigt universitet, ja då bör man vara villig att ge en summa pengar. Skattelätt-nad och vetskapen om att staten läg-ger till en summa på plus 2,5 gånger för varje donation, är också en morot.

– Det är som ärkebiskop emeritus John Vikström skriver i Meddelanden inför kampanjen: ”det gäller att kav-la upp ärmarna och satsa på det per-sonliga ansvarstagandet och de priva-ta initiativen i stället för att bara vänta på att de statliga bullarna ska komma rullande”.

Goda minnen från studietiden Britta Sunde representerar den grupp av jubilerande kemiststu-derande som under namnet ”års-kurs 1979 KTF” i höstas donerade en summa pengar till ÅA:s med-elinsamling.

– Alla förhöll sig positivt till pen-ninginsamlingen som skedde vid vårt 30-års jubileum. Folk visste att det tillkommer 2,5 gånger summan från staten, det är en sporrande faktor. Vi

lät, bokstavligen, en hatt gå runt i säll-skapet och de ungefär 30 närvarande donerade en slant, säger Britta Sun-de, som arbetar vid kemikalietillver-karen BASF.

– Jag hör till Teknikens Akademi-kerförbund och kände till medelin-samlingen, jag tror att många känner till den, men det blir lättare att verk-ligen genomföra en donation om man hör om det av någon bekant.

Sunde berättar att gruppen gick en rundvandring i Axelia och Borgen, och guidades runt av professor Tapio Salmi vid Processkemiska Centret.

– Han berättade medryckande om utrymmena och medelinsamlingen. Han föreslog att vi som årskurs skulle donera en summa, vi lyssnade till ho-nom och gjorde slag i saken. De som studerat vid Åbo Akademi har ofta go-da minnen från studietiden. Den ti-den gav en mycket, att delta i med-elinsamlingen är på sätt och vis att ge någonting tillbaka, konstaterar Brit-ta Sunde.TexT och foTo Heidi von WrigHt

¶ Sedan fredagen den 19 februari har det varit möjligt att do-nera pengar till medelinsamlingen via onlinebetalning. Lot-ta Silfverberg, koordinator för medelinsamlingen vid Åbo Akademi förklarar hur det hela går till.

– På medelinsamlingens webbplats finns en länk som he-ter donera online. Via den kommer man till en sida där man skriver in summan man vill donera, därefter trycker man på logotypen för valbar internetbank. Efter inbetalning-en kommer man till ett formulär där man fyller i kontakt-uppgifter och meddelar om donationen får publiceras, sä-ger Silfverberg.

Sidan för onlinebetalning finns på finska och svenska. På kontaktuppgiftsblanketten finns även möjlighet att kom-mentera systemet och annat viktigt i samband med dona-tionen.

Onlinefunktionen har inte varit i funktion så länge men kommit väl igång.

– Donationer på 850-250 000 euro berättigar till skatte-avdrag. På webbplatsen finns en länk till ett gåvobrev som donatorn skall fylla i och skicka till oss. ÅA meddelar sedan skattemyndigheterna för privatpersoners del.

Angående medelinsamlingen i övrigt konstaterar Lotta Silfverberg att allt går enligt tidtabellen.

– Vi är ännu bara i början av året och målet på 10 miljo-ner euro ska gå att uppfylla. I mars går vi ut med en bredare annonskampanj i finlandssvenska dagstidningar, för att ge medelinsamlingen större synlighet.

Alumner och den breda allmänheten är, förutom företag, stiftelser och fonder, viktiga målgrupper för kampanjen.

Mera info: www.abo.fi/medelinsamlingTexT och foTo Heidi von WrigHt

MEDELINSAMLING ONLINE

¶¶ RUH:s¶kvalitetscertifikat¶visar¶att¶Åbo¶Akademi¶upp-fyller¶nationella¶och¶europeiska¶krav¶på¶högskolornas¶kvalitetssäkring.¶Det¶är¶samtidigt¶ett¶bevis¶för¶att¶Åbo¶Akademi¶är¶ett¶trovärdigt¶universitet¶och¶en¶tillförlitlig¶samarbetspartner.¶Certifikatet¶är¶i¶kraft¶i¶sex¶år.

–¶Överlag¶är¶jag¶mycket¶nöjd¶med¶resultatet.¶Certifi-katet¶ger¶oss¶en¶god¶start¶inför¶det¶fortsatta¶kvalitetshan-teringsarbetet,¶säger¶kvalitetskoordinator¶Ole¶Karlsson¶vid¶ÅA.

RUH¶baserar¶sitt¶beslut¶på¶auditeringen¶som¶kulmi-nerade¶i¶november.¶I¶auditeringsprocessen¶granskades¶akademins¶verksamhet¶av¶en¶av¶RUH¶utsedd¶expertpa-nel.¶Granskningens¶avsikt¶var¶att¶säkerställa¶att¶akade-min¶har¶ett¶heltäckande¶kvalitetshanteringssystem¶som¶upptäcker¶brister¶i¶kvaliteten¶och¶garanterar¶fortgående¶utveckling¶av¶verksamheten.¶

Auditeringsprocessen¶baserade¶sig¶på¶analys¶av¶ma-terial¶som¶expertpanelen¶begärt¶in¶samt¶intervjuer¶med¶intressentgrupperna.¶Med¶intervjuerna¶granskade¶pa-nelen¶att¶de¶beskrivna¶metoderna¶för¶kvalitetshante-ringen¶fungerar¶även¶i¶praktiken.¶

–¶I¶Åbo¶Akademis¶fall¶intervjuades¶129¶personer¶som¶representerade¶alla¶personalkategorier,¶studerande¶och¶externa¶intressentgrupper.¶Det¶var¶alltså¶en¶omfat-tande¶utvärdering¶som¶gjordes,¶konstaterar¶Ole¶Karls-son.

I¶sin¶rapport¶konstaterar¶auditeringsgruppen¶att¶kva-litetssäkringssystemet¶vid¶Åbo¶Akademi¶till¶största¶de-len¶täcker¶universitetets¶funktioner¶och¶processer.¶Sys-temet¶är¶väl¶dokumenterat¶och¶ansvarsfördelningen¶är¶fungerande¶och¶sålunda¶bildar¶det¶ett¶funktionsdugligt¶verktyg¶för¶verksamheten¶och¶bidrar¶till¶en¶större¶sys-tematik¶i¶den¶redan¶tidigare¶etablerade¶kvalitetskul-

turen.¶Trots¶att¶systemet¶är¶ungt¶finns¶det¶belägg¶för¶att¶det¶fungerar¶som¶stöd¶för¶ledningen.¶Rektoratet¶har¶också¶varit¶engagerat.¶

–¶Personalen¶och¶studen-terna¶har¶flera¶formella¶och¶informella¶möjligheter¶att¶medverka¶och¶påverka¶i¶kvalitetsarbetet.¶Kvalitetssäk-ringen¶utvecklas¶kontinuerligt¶genom¶ömsesidig¶väx-elverkan¶mellan¶ledning,¶personal¶och¶studenter,¶heter¶det¶i¶rapporten.

Vissa rekommendationerI¶sin¶rapport¶framlägger¶auditeringsgruppen¶också¶en¶del¶utvecklingsrekommendationer¶för¶Åbo¶Akademi.¶Här¶nämns¶bland¶annat¶att¶strävan¶att¶fullborda¶cykeln¶

Kvalitet är ett lagarbete som inte får vila

Åbo Akademi har tilldelats kvalitetscertifikat av Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH). Beslutet baseras på den auditering som gjordes under hösten 2009.

ORGANISATION KVALITETSHANTERING

Mycket nöjd Med resul-tatet är kvalitetskoor-dinator Ole Karlsson vid Åbo Akademi.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

14

planera, genomför, utvärdera och förbättra ännu krä-ver arbete. Vidare konstateras i rapporten att den ex-amensinriktade utbildningens funktioner utvecklas aktivt, men det fi nns ytterligare potential att utveckla dokumentation och uppföljning så att de optimalt stöder kontinuerlig säkring av utbildningarnas kvalitet.

– Med tanke på den betoning undervisningens och forskningens samband har vid Åbo Akademi vore det önskvärt att den fi ck mera tyngd även inom kvalitets-säkringssystemet, heter det vidare.

Utvärderingsgruppen föreslår också att utbildningens och forskningens kvalitativa indikatorer utvecklas som en åtgärd för att utveckla ett solitt och omfattande kva-litetssäkringssystem.

– På det stora hela kan man hålla med om dessa re-kommendationer. I viss mån har arbetet redan inletts på att förbättra till exempel utbildningens kvalitet, det-ta genom projektet Alcuin, konstaterar Ole Karlsson.

Bra bildKarlsson tycker att rapporten ger en bra bild av Åbo Aka-demi.

– Utvärderingsgruppen har hittat och identifi erat de väsentliga punkterna.

Kvalitetsarbetet vid Åbo Akademi fortsätter, och ut-maningarna ökar i och med den nya universitetslagen och ÅA:s egen organisationsreform.

– Planer för det fortsatta kvalitetshanteringsarbetet utvecklas som bäst, berättar Ole Karlsson.

Rådet för utvärdering av högskolorna auditerar alla fi nländska högskolors kvalitetssäkringssystem före ut-gången av 2011. Den centrala målsättningen är att stöda högskolorna i deras arbete för att utveckla sina kvalitetssäkringssystem i en-lighet med de europeiska kvalitetssäkrings-principerna och påvisa att kvalitetssäkring-en på högskolenivå är både kompetent och konsekvent i Finland. En avsikt med audi-teringarna är således också att förstärka de fi nländska högskolornas konkurrenskraft på den globala utbildningsmarknaden. På det nationella planet är målsättningen att samla och sprida god praxis, samt att främ-ja dess spridning i högskolorna och därmed utveckla högskoleutbildningen i sin helhet.

Utvärderingen omfattar alla universitet och yrkeshögskolor. De som inte godkänns i auditeringen auditeras på nytt efter en tid. Detta har hittills skett i sex av 29 fall.

Kokböcker på utställning vid Åbo Akademis bibliotek

¶ Utställningen "Man tager vad man haver : ett urval kokböcker ur bibliotekets samlingar" visar ett brett urval kokböcker som Åbo Akademis bibliotek har erhållit som friexemplar och do-nationer. De äldsta böckerna är från 1700-talet med bl.a. Cajsa Wargs "Hjelpreda i hushållning-en för unga fruentimber".

Kokböcker med mat från olika delar av värl-den, med diettrender och med inhemska matt-raditioner är exempel på kategorier i utställ-ningen. Med fi nns också kokböcker som riktar sig till speciella målgrupper såsom barn, ung-domar, nybörjarkocken och t.o.m. hund- och kattägaren. Edit Reiniläs "Kokbok för lekstu-gan" från 1909 är ett tidigt exempel på denna trend. På 2000-talet framträder TV-kockar-na i kocklitteraturen: Jamie Oliver, Gordon Ram-say, Tina Nordström med fl era. Okatalogiserat material ur bibliotekets småtryckssamling har också lyfts fram.

Utställningen, som ligger framme till och med den 21 april, har sammanställts av bibliotekari-erna Anne Andersson och Ringa Sandelin.

AO, BD och Florakören i Nådendal ¶ Akademiska Orkestern, Brahe Djäknar,

Florakören och Monica Groop ger konsert i Nå-dendals klosterkyrka söndagen den 7 mars kl 18.00.

Akademiska Orkestern (dirigent Sauli Huh-tala), Brahe Djäknar (körinstruktion Martin Se-gerstråle), och Florakören (körinstruktion An-na Johnson) framför vid konserten Johannes Brahms berömda altrapsodi för altsolist, mans-kör och orkester med text från Goethes Harz-reise. Solist är världsberömda Monica Groop.

Därtill framförs Felix Mendelssohns psalm 95 i sin helhet. Verkets inledning hörde Åbopubli-ken vid Adventskonserten i november 2009. Solister är � érèse Karlsson, sopran, Moni-ca Groop, alt, Heikki Rainio, tenor och Kari Vuo-la, orgel.

Arrangör är Nådendals Musikfestspel. Biljet-ter 30/16 euro från Lippupiste eller www.lippu.fi . På grund av parkeringsplatsbrist uppmanas bilburen publik att komma i god tid och parkera redan i centrum.

NOTERAT

Slutseminarium om auditeringen

¶ Rådets för ut-värdering av hög-skolorna ordföran-de Riitta Pyykkö och auditeringspanelens ordförande Rag-nar Lundqvist besö-ker ÅA den 23 mars kl. 13-15 för att dis-kutera auditeringen och innehållet i au-diteringsrapporten. Tillfället äger rum i stora auditoriet i ASA och i D 402 i Acade-mill (video).

DISKUSSION

15

I dramat förekommer två hovmän. De heter Rosen-crantz och Guildenstern och de försöker lisma för Ham-let, förebärande att de är hans

barndomskamrater. Hamlet ge-nomskådar dem. Kungen, hans far, hade mördats av den regeran-de kungen Claudius. Hamlet ville hämnd och var misstänksam åt al-la håll. Därför insåg han att Rosen-crantz och Guildenstern var Claudi-us lakejer och kastade ut dem.

Vi har att göra med hämnd som röd tråd genom dramat så Claudi-us funderar ut hur Rosencrantz och Guildenstern kan bidra till att dö-da Hamlet. De får följa med honom till England med ett brev till den engelska kungen, där Claudius ber denne döda Hamlet. Men det går tvärtom, det blir det såta paret som får sätta livet till.

Dessa två herrar blev huvudper-soner i Tom Stoppards drama Ro-sencrantz och Guildenstern Are Dead. Det är egentligen en komedi, men som med riktiga komedier finns det stort allvar i texten. När man sitter på teatern och ser skådespelet in-ser man att det finns mycket som påminner om universitetsförvalt-ningen i Finland idag.

På en för publiken osynlig scen ges Hamlet. Rosencrantz och Guil-denstern har få framträdanden på scenen, så de sitter back sta-

ge i väntan på sin tur. Med ojämna mellanrum ser publiken hur någon på scenen rusar in och ut genom en kulissdörr. Svetten lackar, vapnen skramlar, någon kommer in ge-nomblöt vridande sina händer och efter en stund försvinner en del till-baka genom dörren eller ut mellan kulisserna. Vem de är och varför de springer av och an är det ingen som begriper, vare sig Rosencrantz, Guildenstern eller publiken.

Medan ingen springer ut och in sitter Rosencrantz och Guilden-stern och filosoferar. De ser livet som osammanhängande fragment och funderar därför över mening-en med det. De träffar ofta rätt i si-na funderingar. Men till slut blir de så förbryllade av alla avbrott och underliga gestalter som springer ut och in att de själva blir konfysa och inte tror på sina sinnens fulla hälsa. Till sist är de så förvirrade att Ro-sencrantz tror att han är Guildens-tern och Guildenstern inte vet om han är sig själv.

Jämför detta med vad som hänt i universitetsvärlden under det senaste året! I mi-nisterier och ledningsgrup-per uppförs ett drama av

stora mått. På scenen genomförs en reform av det finländska universi-tetsväsendet av aldrig tidigare skå-dat mått, enligt någon undervis-

ningsminister. Inom universitetet sker också förändringar, kanske in-te så kolossala, men genomgripan-de ändå. De involverar varje anknu-ten i någon mån. Vi talar om Ett Nytt Universitet, reformer, strukturom-vandlingar och produktivitetspro-gram som vore de Svärmor, med känslor av bävan och förväntan.

De här begreppen mot-svarar intrigerna i ett drama. Skräckblan-dad förväntan är ord för hur mången för-

håller sig till sin vardag. Man ser fragment av ett beslut, utkast till do-kument droppar i ojämn takt över en och en dag kommer en hel, fix och färdig skrivelse om hur saker ska vara och då är det sent att pro-testera. I början tror man att det går att tänka klart och kritiskt, men till slut måste den som tror det inse att det var helt fel. Eller, visst går det att tänka klart och kritiskt, men det har inte särskilt stor effekt. Det är bara att precis som Rosencrantz och Guildenstern sitta stilla och vänta på att det ska bildas en helhet av bi-tarna.

Det är nu inte alls så säkert att det blir en helhet. Vi har nämligen kommit in i postmoderniteten. Den karaktäriseras just av fragmente-ring. Gamla invanda strukturer ska förändras. Rutiner ska läggas om.

Hamlet & Co

William Shakespeares drama Hamlet handlar om hämnd. Det är en äkta tragedi med tårar, vansinne, vrede och frustration. Till sist ligger liken i rader!

VECKANS SKRIBENT ULRIKA WOLF-KNUTS

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

16

Självklara etiska regler ifrågasätts och man märker att de riktlinjer man följt inte gäller längre.

Å ena sidan är det tråkigt att det som byggts upp en gång inte längre duger. Å den andra är förändring-ar bra. Frisk luft och städning mo-tar sjukdomar, omväxling förnöjer och det växer ingen mossa på den sten som rullar. Sådana käcka utrop kan man trösta sig med. Faktum är att oberoende av vad man tyckte på 1800-talet då elektriciteten upp-täcktes, radion kom eller bilen upp-fanns så är det knappast någon av oss som vill sitta i vaxljussken och skriva med gåspenna, eller ty oss till predikstolen som nyhetskanal eller rida till Bryssel.

I ett läge som det universitets-världen befinner sig i nu är det visst viktigt med motion, häl-sosam kost, viktminskning, rökavvänjning, tillräckligt

med sömn eller varför inte att stry-ka sina tygnäsdukar. Går man in för det har man något att koncentrera sig på, att intressera sig för och hål-

la sig till. I den stora råddiga värl-den går en massa individer omkring i sina egna småvärldar som de kan-ske kan få ordning på. När scenen på universitetsteatern fylls av drama-tik drar individerna sig tillbaka back stage och förundras. Förhoppnings-vis går det inte för oss som det gick för Rosencrantz och Guildenstern, de förlorade sin identitet på kuppen!

Men viktigare vore det ändå om man kunde få en hel-hetsbild av vad som håller på att hän-

da. Postmodernismen karaktärise-ras av sönderfall och fragmentering. ”Allt fast och beständigt förflykti-gas”, sa Marx i medlet av 1800-ta-let. Nu är vi där och ingen har en helhetsbild. Allt som sker är för-änderligt i pågående processer. Ib-land känns det som i sången: ”Stop-pa världen, jag vill hoppa av!” Men ju förr vi lär oss att återkomman-de förändringar är det enda säkra i dagens samhälle dess bättre kan vi förstå att just detta är den postmo-

derna helhetsbilden. Inom överskådlig framtid får vi knappast fasta samhälls-strukturer, entydigt gäl-lande etiska och moraliska regler eller varaktiga ruti-ner. Vi måste öva oss i att acceptera det som ständigt

händer omkring oss som skådespel av fragment. Därför är det viktigt att vi inom oss bygger en stabil och på-litlig grund. Annars vet vi inte läng-re om vi är Rosencrantz eller Guil-denstern.

Hur gör man då det? Jag minns en av Åbo Akade-mis tidiga-re rektorer.

Han mötte mig när jag kom löpande som en ja-gad hind och frågade om jag hade bråttom. An-språkslöst svarade jag: ”Nå, kanske lite.” Rek-torn sa klokt: ”Bit sig fast, men behåll din sinnesro, annars orkar du inte.”

Förändringar sker all-tid, i universitetsvärlden lika väl som i andra sek-torer av livet. Det gäller att bita sig fast i proces-sen, behålla sin sinnesro i tron på att allt ordnar sig, det har ju alltid ordnat sig på nå-got sätt. Det gäller att fortsätta tän-ka kritiskt för det är det enda som leder till förnuftiga förändringar. Det är ens egen inställning som av-gör utfallet. Men tro inte att föränd-ringarna upphör eller att något blir som förr.

VECKANS SKRIBENT är Ulrika Wolf-Knuts, professor i nordisk folkloris-tik vid Åbo Akademi.

I början tror man att det går att tänka

klart och kritiskt, men till slut måste den som tror det inse att det var helt fel.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

17

DATATEKNIK

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Prorektorerna Christina Nygren-Landgärds, Kaisa Sere och Malin Brännback har äran att inbjuda Er att åhöra akademins nya professorer i Gamla Akademishusets Solennitetssal, Rothoviusgatan 2, fredagen den 12 mars 2010 kl. 18.

Ivan Porres ¶ Ivan Porres är född

1973 i Tortosa, Spa-nien. Han utexamine-rades från det Tekniska universitetet i Valen-cia, Spanien i septem-ber 1997 och påbörjade sina forskarstudier i da-tateknik i februari 1998 vid ÅA och TUCS fors-karskola. Han erhöll sin teknologie dok-torsexamen från Tekniska fakulteten efter att han lagt fram sin doktorsav-handling kallad “Modeling and Analy-zing Software Behavior in UML” vid en disputation i november 2001.

Efter det anställdes han vid IT-av-

delningen vid Åbo Aka-demi, först som över-assistent och sedan som forskningsledare från augusti 2002 till juli 2007. I december 2006 utnämndes han till do-cent i programvarupro-duktion vid Tekniska fa-kulteten. Senare från och med augusti 2007

utnämndes han till akademilektor och i augusti 2008 till professor.

Porres forskning fokuserar på språk, metoder och verktyg för att designa mjukvarusystem. Denna forskning ut-förs ofta i samarbete med industrin och har som huvudmålsättning att utveck-

la högkvalitativ mjukvara på ett kost-nadseff ektivt sätt. Tillsammans med sin forskningsgrupp arbetar han nu med nya metoder för att skapa model-leringsspråk, verktyg för mjukvaru-testning och dess empiriska utvär-dering samt design och utveckling av webbaserade mjukvarutjänster och applikationer.

Han har ett brett forskningssamar-bete nationellt och internationellt och han medverkar i Turku Center for Com-puter Science, SoSE Graduate School on Software Systems and Engineering och CONES, the Center of Nordic Excel-lence in Software Engineering. Han är för närvarande ämnesansvarig i data-teknik och handleder sju doktorander.

Marko Joas ¶ Marko Joas är född

21.1.1966 i Kotka och blev student från Kotka Svenska Samskola år 1985. Han blev politices magister med stats-kunskap som huvud-ämne vid Åbo Akade-mi år 1991 och fortsatte därefter med forskar-studier i statskunskap och off entlig förvalt-ning vid Åbo akademi. Under tiden som doktorand var Joas verksam som assistent, doktorand vid forskarsko-la och projektforskare. Senare halvan av år 1995 tillbringade han som NorFA utbytesforskare vid Århus universitet. Han blev politices licentiat år 1994 med en avhandling i statskunskap om fi nsk

utrikespolitik granskat ur olika synvinklar: Tan-ke, ord och handling - Studier i utrikespo-litiska kvantiteter. Poli-tices doktor blev Mar-ko Joas år 2001 med en avhandling i off ent-lig förvaltning om miljö-förvaltningens föränd-ring i Finland: Refl exive Modernisation of the Environmental Admi-

nistration in Finland. Essays of Insti-tutional and Policy Change within the Finnish National and Local Environ-mental Administration.

Redan mot slutet av doktorandtiden präglades Joas forskning av fl ere ex-ternt fi nansierade projekt om den lo-kala miljö- och hållbarhetspolitikens

framväxt och väsen. Denna tematik har han granskat såväl ur nationell och regional som europeisk synvinkel, ofta komparativt med surveymaterial som data. Forskningsnätverket är mångsi-dig, med tvärvetenskapliga inslag och täta kontaktytor med användarna av akademisk forskning.

Sedan professuren i off entlig för-valtning blev vakant år 2002 skötte Marko Joas befattningen som forsk-ningsledare. År 2005 utnämndes han till docent både vid Tammerfors uni-versitet och vid Åbo Akademi. År 2006 blev Marko Joas akademilektor i stats-kunskap vid Åbo Akademi, särskilt statsvetenskaplig metod, men den här tjänsten hann han aldrig sköta. Den 1 januari 2009 utnämndes Marko Joas till professor i off entlig förvaltning vid Åbo Akademi.

PROFESSORSINSTALLATION

18

¶ PERSONALENS MOTIONSKAMPANJPersonalens motionskampanj mars-april 2010 har just börjat. Hoppas ni har hun-nit aktivera er på motionsfronten om ni in-te redan tidigare har varit aktiva. Mycket snö på alla orter, så om man vill så får man en massa ”skidpoäng” i år också, vilket in-te varit fallet alla tidigare år. Utlottningspri-ser bland alla deltagare.ÅA-MOTIONENS INFOMAILLISTAListan är inget diskussionsforum ut-an fungerar i första hand som en infokanal från Idrottskansliet till de, som registrerat sig på listan. För att kunna registrera sig på listan måste man länka in sig på: https://mailman.abo.fi /mailman/listin-fo/motion-studerande

Anställda skriver precis samma sak för-utom att sista ordet blir personal i stället för studerande.FUTSALÅA-allmänna träningar i Caribia onsdagar kl. 15.00-16.00. Flera med!BADMINTON, INDIVIDUELLA MÄSTER-SKAP I Manhattan 12.3 kl. 9 framåt. An-mälningar senast 5.3 kl. 15.00. Klas-ser: Damer, Herrar Motion, Herrar Tävling, Dubbel.INNEBANDY (Isaskar)I KiloSport lördag 20.3. Både dam- och herrturnering arrangeras. Anmälningar senast 10.3 kl. 15.00 till idrottskansliet.SNOWBOARD, KURSI Hirvensalo slalombacke 8.3 samt 11.3 kl. 18-20.30 vardera kvällen. Det är alltså to-talt en 5 timmars kurs. Anmälningar till idrottskansliet senast 5.3 kl. 12.00. Delta-garavgift: 22 euro/person.TENNIS, FORTSÄTTNINGSKURSArrangeras enligt följande i Manhattan: 16.3 kl.9.30-11.30, 18.3. kl. 10.30-12.30, 23.03 kl. 9.30-11.30 samt 30.3. kl. 9.30-11.30. Endast sex st. ryms med! Anmäl-ningar till idrottskansliet. Deltagaravgift: 12 euro/person.BADMINTON, GRUNDKURS.Arrangeras i slutet av mars, närmare in-fo inom kort.

REKREATION OCH MOTIONRELIGIONSVETENSKAP

PERSONAL

PROGRAM

¶ Uppställning till hö-ger i entréhallen för dem i akademistaten som tå-gar in i procession till mu-sik av Akademiska Or-kestern

¶ Prefekt Johan Lilius, institutionen för infor-mationsteknologi, intro-ducerar professorn i da-tateknik, företrädesvis programvaruproduktion Iván Porres

¶ Professor Iván Porres installationsföreläsning ”Programvaruproduk-tion: en ingenjörsveten-skap i skärningspunkten för fl era vetenskapspa-radigm”

¶ Musik av Akademiska Orkestern

¶ Prorektor Malin Brännback, samhälls-vetenskapliga fakultets-området, introducerar professorn i off entlig för-valtning Marko Joas

¶ Professor Marko Jo-as installationsföreläs-ning ”Demokrati och för-valtning”

¶ Musik av Akademiska Orkestern

¶ Prefekt Urpo Nikanne, humanistiska fakulteten, introducerar professorn i religionvetenskap Pe-ter Nynäs

¶ Professor Peter Ny-näs installationsföreläs-ning ” Kartografi n av det post-sekulära landska-pet – en utmaning för religionsvetenskapen”

¶ Uttåg i samma ord-ning som intåget till mu-sik av Akademiska Or-kestern

Peter Nynäs ¶ Peter Nynäs är född i

Jakobstad den 26 janua-ri 1969 och blev student från Jakobstads Gymna-sium år 1988. Han avlade fi losofi e magisterexamen med religionsveten-skap som huvudämne vid Åbo Akademis huma-nistiska fakultet år 1996 och teologie licentiatexa-

men vid teologiska fakulteten år 1998. Han dok-torerade vid teologiska fakulteten år 2001 med en avhandling benämnd Bakom Guds rygg. En hermeneutisk ansats till interkulturell kommuni-kation och förståelse i industriella projekt. Nynäs utnämndes till docent i religionsvetenskap vid Åbo Akademi år 2006.

Under åren 2003-2006 verkade han som forskare vid NTNU (Norges teknisk-naturviten-skaplige universitet i Trondheim) inom det tvär-vetenskapliga projektet Mobilitetens tekniske rom. Läsåret 2007-2008 verkade han som uni-versitetslektor i religionspsykologi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet och från år 2008 har han varit anställd som professor i reli-gionsvetenskap vid Åbo Akademi. Han utnämn-des till tjänsten 12.6.2009.

Nynäs är även ämnesansvarig för biämnet in-terkulturell kommunikation.

Professor Nynäs leder sedan 2010 spets-forskningsprojektet PCCR, ”Post-secular cultu-re and a changing religious landscape in Finland” vid Åbo Akademi. I Nynäs tidigare forskning ingår frågor i anslutning till interkulturell kommunika-tion och kulturmöten, samt religionspsykologis-ka studier. Utöver detta faller en del av den tidi-gare forskningen inom ramen för det som kallas ”emotional geography” och inbegriper stu-dier av individers platsupplevelser. I planerna för Nynäs framtida forskning ingår att undersöka om de perspektiv och metoder som inom psy-kologin används för att studera mentalisering kan föra den religionspsykologiska forskningen framåt genom att exempelvis belysa hur olika former av religiösa hållningar utformas i samspel med samtida religiösa förändringsprocesser.

19

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i Stora Audi-toriet, ASA. Opponent är doktor MICHÈLE HUDÓN, universite-tet i Montreal, och som kustos fungerar pro-fessor GUNILLA WI-DÉN.

Så här sammanfattar Susanna Nykyri själv sin avhandling:

"En tesaurus är en systematisk för-teckning över termer inom ett visst ämnesområde som hjälper inmata-re av information samt användare av sökningssystem att använda sig av ett gemensamt språk.

De allmänna forskningsfrågorna i avhandlingen var:

1) Kan man hitta skillnader mellan fi nska och brittiska diskurser gällan-de termer som avspeglar familjerol-ler i form av tesaurustermer, och om så, hurdana skillnader, och vilka är de-ras inverkan på en mångkulturell te-saurus?

2) Vad betyder pragmatisk index-termekvivalens?

Materialet består av temaintervju-er, som är gjorda i Finland och i England. Före detta samlades metadata i natio-nella och internationella databaser, all-männa ordböcker och allmänna samt samhällsvetenskapliga tesaurusar. Huvudmetoden är diskursanalys, men även bibliometrisk co-word analys och semantisk komponentanalys används.

Resultatet var tydligt.1) Det var möjligt att hitta olika dis-

kurser, och det fanns också olika sub-diskurser. Indexerarna betonade i hö-gre grad informationssökarnas sätt att tolka och fungera, medan tesaurus-konstruktörerna närmade sig proble-

matiken från en materialba-serad synvinkel. Skillnaderna var större mellan olika subdis-kursgrupper, dvs. mellan in-dexerarna, tesauruskonstruk-törerna och samhällsvetarna, än mellan olika geokulturel-la grupper, dvs. mellan de fi n-ska och brittiska. Skillnader-

na framträdde som resultat av olika översättningsmål, olika förväntning-ar på mångspråkliga tesaurusar och av skillnader i praktik. För en mångspråk-lig tesaurus innebär det här många ut-maningar. Begreppet mångspråklig tesaurus är klart fl ertydig, och förut-om detta, är olika konstruerings- och översättningsstrategier inte tillräck-ligt operationaliserade och motivera-de. Detta betyder att också olika typer av och målsättningar för ekvivalens in-te är självklara. Undersökningen avslö-jade också att det fi nns ett fast sam-band mellan olika målsättningar för mångspråkliga tesaurusar och den pragmatiska indextermens ekvivalens.

2) Den pragmatiska indextermens ekvivalens är i hög grad beroende av kontexten.

Arbetet bidrar med värdefull kun-skap till ett av informationsveten-skapens kärnområden, dvs. kun-skapsorganisation och speciellt dokumentationsspråkets utmaningar i dagens globala informationssamhälle. Det är viktigt att göra en skillnad mel-lan en fl erspråkig, mångkulturell eller internationell tesaurus i praktiken. Det-ta forskningsprojekt bidrar med ana-lytiska verktyg som dagens tesaurus-konstruktörer behöver för att kunna göra sin vokabulär mera transparent och användbar i den globala informa-tionshanteringen."

INFORMATIONSFÖRVALTNING

DISPUTATIONER

FM Annu Söderholm disputerar i biokemi fredagen den 12 mars på avhandlingen Computational Design of Non-Steroidal Modulators of Androgen Receptor.

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Mauno Koivisto, BioCity. Opponent är prof. ANTTI POSO, Östra Finlands uni-versitet, och som kustos fungerar prof. MARK JOHNSON.

Så här lyder en sammanfattning av avhandlingen:

" Datorstödd läkemedelsdesign är i en central roll inom modern läkeme-delsutveckling. Läkemedelsdesign in-leds med att man sållar fram nya led-trådsmolekyler, vilka binder till ett specifi kt målprotein, från databaser med hundratusentals små moleky-ler med hjälp av datorbaserade meto-der. Utifrån dessa fynd kan sedan det egentliga utvecklingsarbetet för ett lä-kemedel påbörjas. De metoder som används i datorbaserad sållning utnytt-jar t.ex. befi ntlig information om mål-proteinets tredimensionella struktur eller information om kända ligandmo-lekyler.

I sin avhandling har Annu Söderholm tillämpat både målprotein- och ligand-baserade modelleringsmetoder för att identifi era nya ligander för androgen-receptorproteinet. Androgenrecep-torn tillhör kärnreceptorfamiljen och förmedlar manliga könshormonernas (androgenernas) biologiska eff ekter i kroppen. Störningar i androgenrecep-torns funktion är förknippade med fl e-ra sjukdomstillstånd. Androgenrecep-

BIOKEMI

SVM Susanna Nykyri disputerar i informationsförvaltning fredagen den 5 mars på avhandlingen ”Equivalence and Translation Strategies in Multilingual � esaurus Construction”.

20

BIOKEMI

torn är därför ett viktigt målprotein för läkemedelsdesign och läkemedel som hämmar androgenreceptorfunktionen används t.ex. vid behandling av pro-statacancer. Utveckling av läkemedel som växelverkar specifikt och endast med androgenreceptorn är kompli-cerat eftersom många kärnrecepto-rer har liknande struktur samt ligand-bindningsegenskaper. En närbesläktad kärnreceptor är t.ex. progesteronre-ceptorn som binder det kvinnliga köns-hormonet progesteron. Växelverkan mellan en godtycklig ligand och andra proteiner än det ämnade målproteinet är en betydande orsak till att läkeme-delsbiverkningar uppstår, vilket man inom läkemedelsutveckling försöker undvika genom liganddesign.

I avhandlingsarbetet konstruerades två skilda statistiska modeller som be-skrev relationen mellan struktur och aktivitet hos kända androgenrecep-torligander respektive hos kända pro-gesteronreceptorligander. Modellerna avslöjade viktiga strukturegenskaper på atomnivå för androgen- och pro-gesteronreceptorbindningen. Model-len som beskrev androgenreceptorli-gandernas bindning tillämpades för att förutspå hur bra molekylerna i en vir-tuell databas binder till androgenrecep-torn. Arbetet resulterade i upptäckten av strukturmässigt nya androgenre-ceptorligander. Några av dem påvisa-des, i laboratorietester som utfördes av samarbetspartner, vara antagonis-ter som hämmade androgenrecep-torfunktionen. Datorbaserade meto-der användes även för att förutspå de förändringar i receptorns struktur som förorsakar den antagonistiska effekten. Resultaten från arbetet är ett exempel på hur datorstödda metoder kan till-lämpas inom läkemedelsdesign samt erbjuder utgångspunkter för vidareut-veckling av läkemedel riktade mot an-drogenreceptorn. "

Jämlikare fördelning av föräldrakostnader och föräldraledigheter ¶ Inför internationella kvinnodagen 8.3 vill Åbo Akademis Studentkår väcka dis-

kussion om en jämnare fördelning av föräldrakostnader bland alla arbetsgivare. Unga kvinnor diskrimineras fortfarande på arbetsmarknaden och utsätts för frågor om fa-miljeplaner i samband med anställningsintervjuer, vilket är olagligt. För att alla ska be-handlas likvärdigt på arbetsmarknaden är det viktigt att föräldrakostnaderna inte samlas enbart på arbetsgivare inom kvinnodominerade branscher. För att uppnå en ökad jämställdhet är även en jämlikare fördelning av föräldraledigheter mellan föräld-rarna ytterst viktig. Fortsättningsvis är det vanligen kvinnorna som stannar hemma med barnen under föräldraledigheten, vilket påverkar kvinnornas karriärmöjligheter.

Systemet med föräldraledigheter borde förnyas från grunden för att uppnå en mer jämlik fördelning mellan könen. Åbo Akademis Studentkår stöder den så kall-lade 6+6+6 modellen, som förespråkats av bl.a. Finlands Studentkårers Förbund där föräldraledigheten indelas i tre sex månaders block, varav sex månader reserveras för mamman, sex månader för pappan och sex månader kan fritt delas mellan föräld-rarna. 6+6+6 modellen skulle förbättra inställningen till pappaledighet och uppmunt-ra fler pappor till att ta ut föräldraledighet. Samtidigt skulle modellen förbättra kvinnor-nas ställning på arbetsmarknaden och kunde även bidra till ökat välmående i familjen. I den nya modellen bör ensamstående föräldrar beaktas likvärdigt och ha möjlighet till att ta ut lika lång föräldraledighet som övriga föräldrar. Även andra modeller är möjliga, förutsatt att slutresultatet är en mer jämlik fördelning av föräldraledigheter mellan för-äldrarna.

Åbo Akademis Studentkår anser även att det ska vara möjligt att kombinera stu-dier med föräldraskap. Studiestödet bör innehålla ett vårdartillägg för studerande med barn för att ge bättre ekonomiska förutsättningar för studerande med barn. Stu-dier kan vara en bra tidpunkt för att få barn för dem som kan studera flexibelt inom si-na utbildningsprogram. Detta förutsätter att stödformerna är fungerande och arbets-marknaden jämlik gentemot unga kvinnor. Att få barn under studietiden kunde ge kvinnor bättre arbetsmöjligheter efter examen, eftersom de då kan undvika avbrott i karriären.

En jämnare fördelning av föräldrakostnader och föräldraledigheter skulle vara en bra bit på vägen mot ett mer jämställt samhälle. En bättre fördelning ger jämlika möjlighe-ter till karriär- och löneutveckling för båda föräldrarna och minskar diskrimineringen av unga kvinnor i anställningsskedet.

Daniela SunD Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår

DEBATT

ANNONS

EDGE2010Bold Branding in Actionfredag 19.3.2010 kl 13-17 auditorium I, Hanken, Henriksgatan 7, Åbo

Den ekonomiska världen befinner sig i en situation av kris och förnyelse, en tid där stora ut-maningar kräver nytt tänkande. Som ett led i nylanseringen av Handelshögskolan vid Åbo Akademi introducerar HHÅA:s alumniförening nu ett event med (och vid namn) EDGE.EDGE-programmet inkluderar ett seminarium för HHÅA alumner och studerande samt öv-riga intresserade (€30 för alumni / €60 för icke-alumni). Årets EDGE seminarium bär temat Bold Branding in Action, och talare på detta är förutom Jeff Stamp – ett världsledande namn inom branding – även HHÅA alumni VD Timo Ketonen samt professor Alf Rehn.Ifall du är intresserad av seminariet skicka dina kontaktuppgifter till hhaa.alumni@gmail.com så får du närmare information. Sista anmälningsdagen är 10.3.2010. Välkommen!

Meddelanden från åbo akadeMi nr 4 2010

21

Nästa nummer av Meddelanden från Åbo Akademi utkommer 19.3, deadline 12.3

Svenska litteratursällskapet i Finland rf:s traditionsveten­skapliga nämnd utlyser härmed en forskarbefattning i etno­logi eller folkloristik. Forskarbefattningen är treårig, men kan på ansökan och efter prövning förlängas med högst ett år. Anställning på kortare tid än tre år är också möj­lig. Befattningen tillträds den 1 september 2010. Forskar­befattningen kan sökas av en person med högre akademisk examen som skriver sin doktorsavhandling inom etnologi eller folkloristik vid ett universitet i Finland. Även post doc forskning kan komma ifråga. Forskningen skall anknyta till det svenska i Finland. Forskaren är samtidigt sekreterare för traditionsvetenskapliga nämnden. Befattningslönen är 2 163 €/månad, till vilken kan komma en individuell löne­del baserad på akademisk examen och arbetserfarenhet.

Ansökan ställs till Styrelsen för Svenska litteratursällskapet i Finland och ska jämte curriculum vitae, forskningsplan (max. 10 000 tecken) och utlåtande av handledare vara inkommen till Svenska litteratursällskapet, forskningschef Christer Kuvaja, Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors senast den 31 mars 2010. Skicka dessutom forskningsplanen per e-post till sonja.hagelstam@sls.fi. Närmare upplys­ningar ges av nämndens ordförande Anna­Maria Åström (e-post: anna-maria.astrom@abo.fi, tfn 02-215 4151), dess sekreterare Sonja Hagelstam (e­post: sonja.hagelstam@sls.fi, tfn 050-374 7888) eller forskningschef Christer Kuvaja (e-post: christer.kuvaja@sls.fi, tfn 09-61 87 71 01).

Forskare

Meddelanden 160 x 80 mm

Svenska litteratursällskapet i Finland har till uppgift att främja studiet av den svenska kulturen i Finland. Sällskapet upprätthåller arkiv och bibliotek, bedriver forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper, publicerar vetenskaplig litteratur och utdelar stipendier och forskningsmedel. Sällskapet förvaltar ett stort antal fonder, inklusive Svenska kulturfonden. Personalen uppgår till ett hundratal personer.

ANNONSER

STIPENDIER STIPENDIER

Eugen Schaumans fondUr Eugen Schaumans fond utdelas stipendier till ett sammanlagt belopp om 56.000 euro. Enligt fondens be-stämmelser utges stipendierna åt fi n-landssvenskar och rikssvenska med-borgare ”främst för rättsvetenskaplig forskning och juridiska studier som är ägnade att stärka och fördjupa den nordiska gemenskapen på rättens område”.

Ansökningar, som bör åtföljas av me-ritförteckning och forskningsplan, ställs till Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut under adress Stiftel-sen för Åbo Akademi, Observatoriet, Vårdberget, 20700 Åbo, och bör vara Forskningsinstitutet tillhanda senast fredagen den 19 mars 2010. Tilläggs-uppgifter ges av Yrsa Blessing-Sund-ström, tfn 020 786 1414 och Christina Henriksson, tfn 020 786 1421

Ansökningsblanketter erhålls från http://www.abo.fi /stiftelsen/forskning

Forskar Du – eller vill Du forska – om tidningar, reklam eller bokhantverk förr i tiden?

Ridderstads stiftelse för historisk grafi sk forskninghar till uppgift att genom bidrag (stipendier) främja forskning inom områdena

– Bokhantverkets och den industriella grafi ska teknikens historia, i första hand rörande tryck, band och illustrationer

– Svensk, nordisk eller allmäneuropeisk reklamhistoria och därmed sammanhängande kommu-nikationsforskning

– Svensk och allnordisk press- och tidningshistoria

Forskningen kan gälla t.ex. idéer, teknik, företag eller människor. Bidrag utgår som personligt sti-pendium, och den sökande skall alltså vara enskild person. Akademiska meriter är inte något villkor, men den som söker skall kunna styrka sin lämplighet och förmåga att genomföra forsk-ningsuppgiften. Den sökande skall avse att publicera sina resultat.

Ansökningshandlingar skall ha inkommit senast den 20 mars, och Stiftelsens styrelse fattar be-slut om bidrag under maj månad.

Upplysningar och blanketter för ansökan hämtas på stiftelsens hemsida: www.ridderstadsstif-telse.se. Övriga frågor kan ställas till stiftelsens ordförande, fi l dr Anton Ridderstad, tfn + 46 8 202058, e-post anrd06@yahoo.se

22

VÅRMÖTEOBS! Ändrat datum!

Tisdagen den 16.3.2010 kl. 18.00Änglarestaurangen, Köpmansgatan 16

Medlemmarna i Forskarföreningen vid Åbo Akademi r.f. kallas till vårmöte. Forskarföreningen subventionerar mid-dagen och därför ber vi alla att medde-la om deltagande till ffaasekreterare@abo.fi senast 10.3.

ffåaFfÅA är forskarnas fackförening. Läs mera: http://web.abo.fi/fackforeningar/forskfor/

Forskare

Meddelanden 160 x 85 mm

Svenska litteratursällskapet i Finland rf:s samhällsveten­skapliga nämnd utlyser härmed en treårig forskarbefatt­ning. Efter ansökan och prövning kan befattningen för­längas med högst ett år. Anställning på kortare tid än tre år är också möjlig. Befattningen tillträds den 1 augusti 2010. Forskarbefattningen kan sökas av en person med högre akademisk examen som skriver sin doktorsavhandling i ett samhällsvetenskapligt ämne vid ett universitet i Finland. Avhandlingens frågeställning ska anknyta till nämndens uppgift att stöda forskning som berör den finlandssvenska befolkningens strukturer, institutioner och allmänna sam­hällsförhållanden samt finlandssvenskarnas ställning i det finländska samhället. Forskaren är samtidigt sekreterare för samhällsvetenskapliga nämnden. Lönen är 2 163 €/

månad, till vilken kan komma en individuell lönedel base­rad på akademiska examina och arbetserfarenhet. Ansökan ställs till Styrelsen för Svenska litteratursäll­skapet i Finland och ska jämte curriculum vitae, forsk­ningsplan (max. 10 000 tecken) och utlåtande av hand­ledare vara inkommen till Svenska litteratursällskapet, forskningschef Christer Kuvaja, Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors senast den 31 mars 2010. Skicka dessutom forskningsplanen per e-post till jenny.wiik@sls.fi. Närmare upplysningar ges av nämndens ordförande Karmela Lieb­kind (e-post: karmela.liebkind @ helsinki.fi, tfn 09-19 12 48 79), dess sekreterare Jenny Wiik (e-post: jenny.wiik@sls.fi, tfn 02-215 4402) eller forskningschef Christer Kuvaja (e-post: christer.kuvaja @ sls.fi, tfn 09-61 87 71 01).

Svenska litteratursällskapet i Finland har till uppgift att främja studiet av den svenska kulturen i Finland. Sällskapet upprätthåller arkiv och bibliotek, bedriver forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper, publicerar vetenskaplig litteratur och utdelar stipendier och forskningsmedel. Sällskapet förvaltar ett stort antal fonder, inklusive Svenska kulturfonden. Personalen uppgår till ett hundratal personer.

KALLELSE TILL ÅRSMÖTEMedlemmarna i Akademiför-eningen Åbo Akademiker r.f. kallas till stad-geenligt års-möte månda-gen den 22 mars 2010 kl. 17.00 i Åbo Akademis huvudbyggnad, Domkyrko-torget 3, Åbo.

ÅRSMÖTE

Ekonomiska vetenskaperSTIPENDIER för studerande och forskare för examina i ekonomiska vetenskaper.

Vårens disponibla stipendiemedel för studerande och forskare för examina i ekonomiska ve-tenskaper är lediga att sökas senast den 15 mars 2010 kl. 14.00.

Närmare information fås på kansliet på Henriksgatan 7.

Ansökningsblanketter fi nns på nätet under Handelshögskolans hemsida och på kansliet på Hanken.

STIPENDIERUTHYRES

En vacker, gammal, möblerad tvåa i centrum för en gästande forskare, veckopendlare etc. Fr.o.m 3.4.–. Hy-ra 450�euro. Vänligen kontakta +46 73 5759047.

Tvårummare vid Österlånggatan, 59 m2, 7:e våningen med fi n utsikt. Ledig. Telefon 0400 729350.

23

127002

ÅA är en livsnerv för denfi nlandssvenska befolkningen. S13

¶ På kvinnodagen, den 8 mars, ord-nas ett kvinnodagsseminarium vid ämnet kvinnovetenskap. Semina-riet äger rum i ASA-huset i audito-rium A309 (Agnes Lindell) mellan klockan 13 och 16.

– Vi har ordnat kvinnodagssemi-narium, inte varje år, men med jäm-na mellanrum sedan 1990-talet. Det är ett lyckat sätt att samla forska-re från olika discipliner. Föreläsarna kommer från olika ämnesområden och har alla en kvinnovetenskap-lig vinkling på sin forskning, säger Jutta Ahlbeck, forskare vid ämnet kvinnovetenskap.

Vid årets kvinnodagsseminarium föreläser teolog Malena Björkgren under rubriken "Våld i parrelationer som moraliskt och samhälleligt pro-blem", historiker Laura Hollstens inlägg har rubriken "Tolkningar av en tolk. Uppfattningar om La Ma-linche som urmoder och förrädare under erövringen av Mexiko 1519-1591". Litteraturvetaren Mia Öster-lund föreläser kring sin barnboks-forskning under rubriken "Grumlat kön i bilderboken".

Folklorist Lena Marander-Ek-lund föreläser under rubriken "Den osynliga och den utsatta hemma-frun. Nyläsningar av arkivmaterial."

– Jag var aktiv vid ämnet kvin-novetenskap på 1990-talet och det är trevligt att nu återknyta kontak-ten hit. Jag har gjort en nyläsning av

gammalt arkivmaterial, denna gång med hemmafrun i fokus. Det är ett fi nt initiativ av ämnet kvinnoveten-skap, som ju är tvärvetenskapligt till sin natur, att bjuda in forskare från olika områden till ett seminari-um som detta, konstaterar Maran-der-Eklund.

– Vi har alltid strävat efter att ar-beta över disciplingränserna, vå-ra seminarier är öppna också för forskare från andra ämnesområ-

den, säger Katarina Jungar, dokto-rand vid ämnet kvinnovetenskap.

Inläggen vid kvinnodagssemina-riet är 15-20 minuter långa, därefter fi nns tid för frågor och diskussion. Utöver föredragen berättar forskar-na Mickan Kinnari och Ann-Char-lotte Palmgren om sina respektive forskningsområden.

Seminariet är öppet för alla in-tresserade.

KVINNODAGSSEMINARIUM VID ÅAAKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION

. Lena Marander-Eklund, Jutta Ahlbeck och Katarina Jungar är involverade i kvinnodagsseminariet.

24