7188 759 8

1Landstingens ekonomi – april 2003 – del 1 –

Landstingens ekonomi och Kommunernas ekono-miska läge, som kommer ut två gånger om året, redovisar förbun-den sin bild av landstingens respektive kommunernas ekonomis-

ka situation och utveckling.Sedan hösten samordnar förbunden sina ekonomiska rappor-

ter. Del i rapporterna, som publiceras i separata volymer, är gemen-sam. Den innehåller en bedömning av sektorns ekonomi till och medår samt en redovisning av förbundens prognos för den samhälls-ekonomiska utvecklingen. Vidare analyseras i ett specialavsnitt förut-sättningarna för en högre tillväxt av det kommunala skatteunderlaget.

I del av Landstingens ekonomi framgår att landstingen trots storaskattehöjningar kommer att få svårt att nå balans under prognosperio-den, bland annat till följd av växande kostnader för läkemedel och an-nan medicinsk utveckling. I ett särskilt avsnitt redovisas hur landsting-en klarar kraven på god ekonomisk hushållning.

I del av Kommunernas ekonomiska läge konstateras att det kommu-nala välfärdsuppdraget är underfinansierat både på kort och lång sikt.Enligt ekonomicheferna är de viktigaste frågorna framöver för kommu-nernas ekonomi: lönekostnadernas utveckling, sjukfrånvaron och om-ställningskostnader för att flytta resurser mellan växande och krym-pande verksamheter.

Rapporterna är utarbetade av tjänstemän vid Landstingsförbundetssamhällsekonomiska sekretariat och Svenska Kommunförbundets fi-nanssektion. De personer som deltagit i arbetet framgår av insidan pårespektive rapports omslag. Även andra medarbetare på förbunden harbidragit med fakta och synpunkter.

Stockholm i april

Stefan Ackerby Maj-Lis ÅkerlundSamhällsekonomiska sekretariatet FinanssektionenLandstingsförbundet Svenska Kommunförbundet

Förord

2Landstingens ekonomi – april 2003– del 1 –

Sammanfattning .............................................................................................................................. 3

Del 1:

Kommunernas och landstingens ekonomi de närmaste åren .............................................. 7Sämre ekonomi i kommuner och landsting ................................................................................ 7Prognos åren – ................................................................................................................ 8De samhällsekonomiska förutsättningarna ........................................................................ 13Stor osäkerhet i världsekonomin ................................................................................................ 13Fortsatt dystert på finansmarknaderna ...................................................................................... 14Den svenska ekonomin går på halvfart... .................................................................................. 14

Skattebas i gungning ................................................................................................................ 18

Del 2:

Landstingsektorns ekonomi ...................................................................................................... 23Stora underskott och stigande kostnader .................................................................................. 23Landstingens läkemedelskostnader ökade kraftigt ........................................................ 25Prognos – ...................................................................................................................... 27Mer resurser krävs för att tillvarata den medicinska utvecklingens möjligheter ................ 30Förbättringsarbete i landstingen ................................................................................................ 31

Utvecklingen i de enskilda landstingen .................................................................................. 32De svagaste resultaten på många år ............................................................................................ 32Stor variation i kostnadsökningarna .......................................................................................... 32Något långsammare löneökningar .................................................................................. 34Sex landsting budgeterar med underskott ...................................................................... 35

God ekonomisk hushållning ...................................................................................................... 36Kommunallagen och balanskravet ............................................................................................ 36Indikatorer på god ekonomisk hushållning .............................................................................. 37Finansiella profiler ........................................................................................................................ 37Profiler från tre landsting ............................................................................................................ 39

Innehåll


är idag hårt träng-da. De har krav och förväntningar på sig att ge godservice och att vara en attraktiv sektor att arbeta i.Samtidigt ska de upprätthålla en ekonomi i balansmed de knappa resurser som står till förfogande.Den avmattning i konjunkturen som vi nu är innei har förvärrat ett redan bekymmersamt läge. Medden ekonomiska tillväxt vi räknar med blir sek-torns skatteintäkter i år miljarder kronor lägre änvi förutsåg i decemberrapporten.

Kraftig försämring av resultatet

Förra året försämrades ekonomin i kommuner ochlandsting, efter flera år med förbättrat resultat.Drygt kommuner (en tredjedel) och lands-ting (tre fjärdedelar) visade underskott, vilket ärfler än . Det samlade underskottet för

uppgick till miljarder kronor. Det kan jämförasmed överskott på cirka , miljarder vardera åren och .

Resultatförsämringen förklaras av att en vikandesysselsättning inneburit långsammare tillväxt avskattebasen. Samtidigt har verksamheten i kom-muner och landsting fortsatt att växa, vilket till-sammans med stigande priser och lönekostnaderresulterat i en kraftig kostnadsökning.

De stora skattehöjningarna – miljarder kronoreller i genomsnitt öre – bidrar till högre intäkter. Trots detta bedömer vi att underskottet på miljarder kronor kvarstår även med en betydligtlångsammare kostnadsutveckling än i fjol.

Den ekonomiska situationen förvärras de närmaste årenDet finns en stor osäkerhet kring konjunktur-utvecklingen. Vi har förutsatt att den vänder upp-åt mot slutet av året och tar fart nästa år. Detta ökarbåde sysselsättning och skatteunderlag. Men ävenmed en vändning i konjunkturen blir de komman-de åren fortsatt kärva för kommuner och landsting,eftersom skatteunderlaget växer betydligt långsam-mare än under de gångna åren.

Även det statsfinansiella läget kommer att varaytterst ansträngt. Därför kan vi inte hoppas på att

staten kan bidra med välbehövliga resurstillskott.Erfarenheterna från den senaste tioårsperioden vi-sar att statens indragningar från sektorn tillsam-mans med urgröpningen av statsbidragen översti-ger de tillskott som kommit.

Samtidigt som ekonomin sviktar ska sektornsvara upp mot många krav och förväntningar:ökad tillgänglighet och förbättrade behandlings-möjligheter i vården, förbättrad äldreomsorg, åt-gärder för att minska sjukfrånvaron bland de an-ställda, konkurrenskraftiga löner med mera. Där-till har statsmakterna beslutat om reformer som ärunderfinansierade: maxtaxereformen inom barn-omsorgen, , läkemedel med mera.

Kommuner och landsting sitter fast i en ekonomisk rävsax!Vår kalkyl till förutsätter en tillväxt av verk-samheten i kommuner och landsting som är lägreän procent per år. Detta är hälften av den tillväxtsom varit de senaste fem åren. Trots detta ökarunderskottet från beräknade miljarder kronor i årtill miljarder kronor .

Kalkylen är en försiktig bedömning av behov ochkostnader. För att nå balans skulle krävas attde totala kostnaderna, justerade för pris- och löne-ökningar, inte ökar alls under kommande år. Al-ternativt skulle skatteuttaget behöva höjas med yt-terligare krona och öre, eller sysselsättningenbehöva minska med cirka personer, jämförtmed vad vår prognos innebär.

Vår prognos slutfördes innan regeringens överens-kommelse med samarbetspartierna om den ekono-miska Vårpropositionen var klar. Överenskommel-sen innehåller bland annat förslag om att det till-fälliga sysselsättningsstödet och den så kallade -kronan förlängs med ytterligare ett år. Detta inne-bär att indragningen med drygt miljarder kronorår skjuts upp till år . Effekten motverkasemellertid av förslaget om en permanent förläng-ning av sjuklöneperioden. Inget av förslagen harkunnat beaktas i denna rapport, vilket väl illustre-rar den osäkerhet som skapas av tillfälliga stöd.

Sammanfattning


Det behövs fler människor som arbetarKommunsektorns ekonomiska problem är inte till-fälliga. De kommande årens demografiska utveck-ling kommer att successivt försvåra en tillväxt i denegentliga skattebasen – sysselsättningen. Samtidigtär , miljoner människor i åldrarna – år intei arbete, inte minst på grund av sjukdom. Det ärfrämst i de yngre åldersgrupperna som sjukskriv-ningar och förtidspensioner ökat. Om en femtedelav dem som idag står utanför arbetsmarknadenkommer i arbete, skulle lönesumman öka med

miljarder kronor, samtidigt som statens utgifterskulle minska. Det skulle påtagligt förbättra deekonomiska förutsättningarna för den offentligasektorn. Om kommuner och landsting tillfördeshälften av detta finansiella utrymme skulle detmotsvara nära miljarder kronor i ökat resurstill-skott.

En snabbt växande skara är sjukskrivna utan attha ett jobb att gå tillbaka till. Merparten av dessakommer från den privata sektorn, medan kommu-ner och landsting i högre utsträckning behållerpersonal som är sjukskriven. Detta är en faktor,tillsammans med sektorns ålders- och könssam-mansättning, att väga in i jämförelser av sjukfrån-varon i olika sektorer.

Risken finns att den försvagning av konjunktu-ren som nu är på gång får de långsiktiga problemenmed arbetskraftsutbudet att träda i bakgrunden.Men konjunkturer är kortsiktiga fenomen. Omnågra år blir arbetskraftstillgången ett ytterst akutproblem. De stora årskullarna från -taletsbaby-boom lämnar definitivt arbetskraften. Etttänkbart bidrag till ökad sysselsättning kommer dåfrån invandrargrupperna. Att invandrarna får ar-bete – de som redan är här och de som väntas kom-

ma – blir nästa arbetsmarknadspolitiska huvud-uppgift.

Kärvt läge för kommunerna – och det blir värre!

Resultatförsämring andra året i rad...Kommunernas ekonomiska resultat försämradeskraftigt . Resultatet före extraordinära posterblev ett överskott på , miljarder kronor eller ,miljarder lägre än . Orsaken till försämringenär att kostnaderna ökat mer än intäkterna främstberoende på en stark ökning av personalkostna-derna. Att personalkostnaderna har stigit med över procent beror på att antalet årsarbetare ökat meddrygt samt att lönerna ökat förhållandevismycket.

Bakom den samlade redovisningen för kommu-nerna finns en splittrad kommunkarta. Två tredje-delar av kommunerna redovisar överskott medanen tredjedel redovisar underskott för årets resultat.

Det är nya kommungrupper som har problem.År är det förortskommuner och medelstorastäder som i ökande grad uppvisar underskott. För-ortskommunerna har även höjt skatten mest .Många av dessa kommuner har också ökat sin folk-mängd. Flera studier visar att befolkningstillväxt ärpåfrestande för kommunens ekonomi.

Balanskravets huvudregel innebär att kommu-ner med underskott år ska ha återställt dettasenast år . Vårt huvudintryck är att balans-kravet tas på största allvar bland flertalet kommu-ner som år redovisade ett underskott.

...och det blir värreDen sammantagna bilden av den kommunala eko-nomin de närmaste åren är ytterst oroande, dettatrots att de bedömningar vi gjort avseende behovenoch kostnadsutvecklingen är försiktiga. Resultatetkan ändå beräknas till minus miljarder kronor år.

Orsakerna till detta är:• Expansion av verksamheterna till följd av re-

former som delvis är underfinansierade samtdemografin.

• Mindre ökning av skatteintäkter på grund avden svaga sysselsättningstillväxten.

• Kraftigt höjda kostnader för avtalspremier ochsjukfrånvaro.

• Fortsatt urholkning av statsbidragens reala värde.

Milj

arde

r kr

onor

–18

–16

–14

–12

–10

–8

–6

–4

–2

0

2

200620042002200019981996

Utfall Prognos

Den kommunala sektorns resultat exklusive extraordinära poster åren 1996–2006

Miljarder kronor, löpande priser

Källa: och egna beräkningar.


• Möjligheterna att styra och delfinansiera verk-samheten genom avgifter begränsas genombland annat maxtaxorna.

Om inte de ekonomiska förutsättningarna ändrasradikalt måste kommunerna spara närmare mil-jarder kronor per år för att nå ett nollresultat år. Det motsvarar i genomsnitt ungefär

kommunalt heltidsanställda per år eller en årlighöjning av skatten med – öre.

Sätter man upp en högre ambition – god eko-nomisk hushållning – behövs en betydligt störreresultatförbättring

Många utmaningar i kommunal ekonomiDen nu kärva ekonomin är tyvärr inte övergående.Huvudbudskapet i vår senaste långtidsutredningKommunala framtider är att kommunerna ävenlångt in i framtiden kommer att få svårt att upp-rätthålla samma standard på verksamheten somidag. Det kommer att krävas skattehöjningar elleralternativa finansieringskällor för att bibehålla denambitionsnivå man har idag. Den främsta orsakentill denna dystra bild är en kraftig ökning av anta-let äldre.

Därför är det än viktigare att våra gemensammaresurser används på bästa möjliga sätt. Ute i kom-munerna pågår ett idogt arbete med att effektivi-sera och utveckla verksamheterna. Många kom-muner måste även sänka ambitionsnivån inom fle-ra områden – allt för att sträva mot en ekonomi ibalans.

För att få ett bra resursutnyttjande måste de rik-tade statsbidragens andel minska. Dessa medförfelaktig styrning, ökad administration och ineffek-tivitet.

Vidare måste finansieringsprincipen respekterasoch utvecklas. Vårt förslag att staten tar över fi-nansieringen av genom ett riktat statsbidrag ärundantaget som bekräftar regeln och skulle ävenlösa ett stort ekonomiskt problem.

Kraven på god vård driver på landstingens kostnader

Kostnaderna i landstingen har ökat med mer än procent per år två år i rad.

Flera landsting tvingas därför vidta besparings-åtgärder i år för att hålla nere kostnaderna. Förraårets underskott motsvarade drygt procent av kost-

naderna. Efter stora skattehöjningar i bland andraStockholms läns landsting och Region Skåne hal-veras enligt vår prognos underskottet i år. Kost-nadsökningarna för landstingens verksamhet kom-mer att fortsätta, om än i långsammare takt. Denmedicinska utvecklingen och krav på ökad till-gänglighet driver på kostnaderna, tillsammans medökade kostnader för avtalsförsäkringarna. Trots enbetydligt långsammare kostnadsutveckling än tidi-gare år visar vår prognos att underskottet växerfram till .

För att landstingen ska nå balans krävs attkostnaderna i fasta priser minskar med sam-mantaget cirka ½ procent i stället för att växa medknappt ½ procent som vi räknat med i progno-sen. Den skillnaden motsvarar en personalstyrkapå personer. Alternativt skulle krävas en höj-ning av den genomsnittliga utdebiteringen av sam-ma storlek som i år, det vill säga nära öre.

Den ekonomiska situationen skiljer sig markantmellan olika landsting. Medan Skåne och Väst-manland de tre senaste åren haft en kostnadsök-ning på mer än procent per år har kostnaderna iNorrbotten och Värmland vuxit med mindre än procent per år. I boksluten för redovisadeStockholm och Skåne ett negativt eget kapital,medan till exempel Halland och Blekinge hade enbetryggande soliditet, redovisat enligt den så kal-lade blandmodellen.

Kostnaderna för läkemedelsförmånen är ett väx-ande problem för landstingsekonomin. Under år ökade kostnaderna med knappt procentoch översteg därmed statsbidragen med miljo-ner. Av detta underskott kan miljoner hänfö-ras till att statsbidragsnivån var för låg i utgångslä-get, och miljoner till att staten låtit Apoteket höja sin handelsmarginal. Det nyligen infördasystemet med automatiskt byte mot billigare läke-medel, det arbete som pågår inom ramen för läke-medelskommittéerna och en decentralisering avbudgetansvaret medför att kostnaderna kommeratt växa långsammare i år och kommande år. För och , de två återstående åren i det avtallandstingen slutit med staten, prognostiserar vi enkostnadsökning på ½ respektive ½ procent.Trots detta växer underskottet mot statsbidraget tilldrygt miljoner kronor.


Några vägval för framtiden

Hur ska vi då klara den framtida välfärden? Nedanges några tänkbara alternativ för att tillgodose ök-ade behov men ändå få den kommunala ekonomini balans:• Bredda skattebasen och minska statsbidrags-

beroendet så att intäkterna följer kostnads-utvecklingen bättre.

• Strukturera om de offentliga transfereringarnaoch använda det frigjorda utrymmet till kommunal verksamhet.

• Öka möjligheterna till avgiftsfinansieringgenom att till exempel ta bort maxtaxorna.

• Begränsa välfärdsuppdraget genom att till exempel ta bort delar av icke obligatorisk verksamhet.

• Fortsätta att effektivisera och finna nya sätt attbedriva verksamheten, exempelvis genom ökadsamverkan mellan kommuner, landsting ochprivata aktörer.


får nukännbara effekter på kommunernas och landsting-ens ekonomi. Skatteintäkterna beräknas i år bli –

miljarder kronor lägre än i vår bedömning i de-cember , vilket motsvarar en skattehöjning påcirka öre.

Detta illustrerar att sektorn i hög grad är bero-ende av den samhällsekonomiska utvecklingen iSverige och i omvärlden. Vår bedömning av denfortsatta konjunkturutvecklingen redovisas i avsnit-tet »De samhällsekonomiska förutsättningarna«.

Sämre ekonomi i kommuner och landsting

Efter flera år med underskott nådde kommuneroch landsting sammantagna ett positivt resultatbåde och , med intäkter som överstegkostnaderna med , miljarder kronor vardera året,exklusive extraordinära poster.

Under år försämrades sektorns ekonomipåtagligt. Sammanställningen av boksluten för visar ett samlat underskott på miljarder kro-nor. Bakom denna kraftiga omsvängning ligger attsåväl som blev svaga år för den svenskaekonomin, efter tre år med god tillväxt i produk-tion och sysselsättning.

Bilden av Kommunsverige är inte entydig. Sam-tidigt som många kommuner och de flesta lands-ting brottas med underskott finns de som förra åretkunde redovisa överskott. Diagram visar kom-munernas och landstingens ekonomiska resultaträknat per invånare i respektive län. Som framgårav diagrammet återfanns de starkaste resultaten inågra av Norrlandslänen, medan såväl landstingetsom kommunerna i Stockholms län hade storasammantagna underskott.

Trots de sämre ekonomiska förutsättningarnahar kommunernas och landstingens verksamhetfortsatt växa, mellan och med knappt, procent per år rensat för pris- och löneökning-ar. Den kommunala konsumtionen ökade sin andelav med , procentenheter under perioden.Utgifterna för den av kommuner och landsting fi-nansierade verksamheten uppgick, enligt national-räkenskaperna, till miljarder kronor år

vilket motsvarade procent av (se diagram). Större delen av den ökade -andelen förkla-ras dock av att pris- och löneökningarna i kom-munsektorn var snabbare än i ekonomin i övrigt.

De senaste tio åren har kommuner och landstinghaft stora svårigheter att klara sina åtaganden ochsamtidigt upprätthålla en ekonomi i balans. Denekonomiska krisen i början av -talet förde medsig stora underskott. Gradvis kunde underskottenreduceras under senare delen av decenniet genomnedskärningar i verksamheten och genom att skat-teunderlaget fick en mer positiv utveckling.

• Del 1 • Del 1 • Del 1 • Del 1 • Del 1 • Del 1 • Del 1 • Del 1 • Del 1 •

Kommunernas och landstingensekonomi de närmaste åren

Kro

nor

per

invå

nare

Summa

–3500

–3000

–2500–2000

–1500

–1000

–500

0

500

1000KommunerLandsting

Nor

rbot

ten

Vär

mla

nd

Jäm

tlan

d

Ble

king

e

Hal

land

Va G

ötal

and

Väs

terb

otte

n

Väs

tman

land

Upp

sala

Öre

bro

Öst

ergö

tlan

d

Jönk

öpin

g

Sörm

land

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rg

Dal

arna

Kro

nobe

rg

Skån

e

Kal

mar

Stoc

khol

m

Diagram A • Landstingens och kommunernas resultat före extraordinära poster,länsvis år 2002Kronor per invånare, vägda genomsnitt

Källa: och Landstingsförbundet.

Proc

ent

18

19

20

21

22

23

Löpande priser

2001 års priser

200019961992198819841980

Diagram B • Kommunal konsumtion åren 1980–2002

Andel av BNP

Källa: .


Sett över den senaste tioårsperioden uppgår till-växten i kommunala sektorn till knappt procentper år. Denna siffra överskattar i viss mån utveck-lingen eftersom den inkluderar en ökning av ar-betsmarknadsrelaterade insatser, till exempel Kun-skapslyftet, som ligger utanför kommunernas egent-liga åtagande. Det kan jämföras med att hushållenskonsumtion under samma period ökade med ,procent per år. Att den kommunala verksamhetentrots detta svarar för ungefär samma andel av som för tio år sedan förklaras av en snabbare pris-utveckling. Som framgår av diagram har andelenav minskat om man räknar bort prisföränd-ringarna genom att mäta i års prisnivå.

De kommunala utgifterna, inklusive investerin-gar och transfereringar till hushållen, motsvaradeförra året cirka procent av . Detta är unge-fär samma andel som för tio år sedan. De offentli-ga utgifterna har, som andel av , minskat kraf-tigt mellan och . Därmed har också kom-munernas och landstingens andel av utgifterna sti-git.

Detta ger dock en delvis missvisande bild efter-som den offentliga sektorn för tio år sedan hade ettstort underskott. Om istället kommunernas ochlandstingens skatter och statsbidrag relateras till desamlade skatteintäkterna blir bilden att kommun-sektorn idag får en mindre del av den offentliga sek-torns samlade skatteintäkter. Förra året steg dockandelen eftersom statens skatteintäkter, särskiltföretagsskatterna, föll kraftigt (se diagram ).

Prognos åren 2003 –2006

Svag intäktsutveckling…Den samhällsekonomiska bilden för ser nu mör-kare ut än den gjorde för några månader sedan ochskatteintäkterna väntas nu bli – miljarder kro-nor lägre än i vår föregående prognos. Detta betyderatt skatteavräkningarna kommer att bli negativa.

Den kommunala sektorns intäkter beräknas ökamed , procent per år under prognosperioden, vil-ket är en svagare utveckling än de senaste åren. Detförklaras främst av en långsammare tillväxt av skat-teunderlaget. I kalkylerna har vi räknat med att detillfälliga stöden till sektorn i form av tillfälliga skat-temedel och tillfälligt sysselsättningsstöd upphörefter . Det minskar intäkterna med miljarderkronor. Vi har inte kunnat ta hänsyn till den för-längning av dessa tillskott som har aviserats införregeringens vårproposition.

…förklaras av långsam sysselsättningstillväxtDet kommunala skatteunderlaget består av be-skattningsbara förvärvsinkomster, det vill sägafrämst löner och beskattningsbara transfereringar.Det betyder att den kommunala sektorns skattein-täkter i stor utsträckning följer lönesummans ut-veckling. De kommun- och landstingsanställdas lö-ner, som svarar för en stor del av sektorns kostna-der, ökar i allmänhet i ungefär samma takt som lö-nerna i ekonomin totalt. Därför är det främst ök-ningar av lönesumman som grundas på ökad sys-selsättning (fler arbetade timmar) som förstärkerden kommunala sektorns ekonomi. Ökat skatte-underlag till följd av lönehöjningar ger däremotinte någon stor real effekt eftersom kostnaderna dåökar ungefär lika mycket.

De senaste fyra åren har lönerna ökat med cirka procent per år. I kombination med en snabb sys-selsättningsökning har det lett till en ökning av lö-nesumman med i genomsnitt , procent per år.Den snabba sysselsättningsutvecklingen har varitmöjlig bland annat på grund av att det funnits enarbetskraftsreserv efter lågkonjunkturen under-talets början. Utvecklingen av konjunkturenhar lett till att lönesummans ökningstakt dämpadesbetydligt under . Under prognosperioden räk-nar vi med att utvecklingstakten faller till , pro-cent per år i genomsnitt, främst till följd av att sys-selsättningen väntas utvecklas mindre gynnsamt (setabell ). Därutöver medför den långsiktiga demo-grafiska utvecklingen en långsammare ökning avutbudet av arbetskraft.

34

35

36

37

38

39

40

41Kommunal andel

20022001200019991998199719961995199447

48

49

50

51

52

53

54Skattekvot

Diagram C • Kommunernas och landstingens andel av skatterna åren 1994–2002

Procent

Källa: och egna beräkningar.


Negativa skatteavräkningar att väntaRiksskatteverket gör preliminära utbetalningar avkommunalskatt till kommuner och landsting ut-ifrån regeringens bedömning av hur skatteunderla-get utvecklas. Skillnaden mellan de preliminäraskatteutbetalningarna och verkligt skatteutfall re-gleras i efterhand då taxeringsutfallet är känt. Desenaste åren har kommuner och landsting vant sigvid stora positiva slutavräkningar. Av års skat-teinkomster kom cirka miljarder kronor eller ,procent i efterhand. Skälet är att den faktiska ut-vecklingen av skatteunderlaget, främst sysselsätt-ningen, blivit högre än regeringens bedömning (setabell ).

Vår bedömning visar på en långsammare utveck-ling av skatteunderlaget än vad regeringensprognos gör. Enligt vår prognos kommer slutavräk-ningen för att bli negativ. Kommuner ochlandsting får då betala tillbaka , miljarder kronorav de erhållna skattemedlen.

Skillnaden mellan vår och regeringens prognosför förklaras främst av att vi nu förutser enlångsammare sysselsättningsutveckling än vad rege-ringen gjorde i Budgetpropositionen för . Viräknar även med lägre pensionsinkomster, vilketdelvis motverkas av att vi antagit något högre tim-löneökningar.

Stora skattehöjningar ökar intäkterna med cirka miljarder kronor

Skattehöjningar i kommuner och fyra landstingsamtidigt som tre kommuner sänkte skatten

medför att den genomsnittliga totala kommunalaskattesatsen ökar med , procentenheter till ,procent. De största höjningarna görs i kommunersom har låg total kommunal skattesats. Det innebäratt skillnaden mellan högsta och lägsta kommunal-skatt minskar . Höjningarna, som är de störstapå år, ökar sektorns intäkter med cirka miljar-der kronor, varav cirka miljarder tillfaller lands-tingen och cirka miljarder kommunerna.

Skattesatserna för beslutades på basis av enbetydligt mer positiv utveckling av skatteunderlagetän nuvarande bedömning. Med hänsyn till dettaoch att många kommuner och landsting brottasmed stora underskott är det sannolikt att det kom-mer att behövas ytterligare skattehöjningar. I prog-nosen har vi endast tagit hänsyn till redan fattadebeslut, vilket innebär att vi inte har gjort något an-tagande om ytterligare höjningar av skattesatserna.

Stor breddning av skattebasen i årI år beräknas skatteunderlaget öka med , procentoch den underliggande tillväxttakten beräknas tillcirka , procent. Mellanskillnaden är nettoeffektenav förändringar i skattebasens omfattning. Det sär-skilda grundavdraget för pensionärer slopas och debeskattningsbara pensionerna höjs, vilket ökar skat-teunderlaget. Samtidigt ersätts skattereduktionenför låg- och medelinkomsttagare samt pensionärermed en höjning av grundavdraget, vilket verkar imotsatt riktning.

Ingen ökning av de generella statsbidragenunder prognosperiodenDe generella statsbidragen efter avdrag för moms-avgift och inklusive tillfälligt sysselsättningsstöduppgick till miljarder kronor. Under prog-nosperioden beräknas de minska till miljarderkronor.

När den kommunala sektorns skatteintäkter på-verkas av att skattebasen ändras genom regeländ-ringar brukar detta neutraliseras genom motsva-rande minskning eller ökning av de generella stats-bidragen. Den breddning av skattebasen, netto,som beskrivs ovan, regleras genom en minskning avde generella statsbidragen med , miljarder kro-nor.

Tabell A • Skatteunderlagsprognos och bidrag från olika komponenter, åren2002–2006

Procentuell förändring från föregående år

Timlön 3,2 2,9 2,9 2,9 2,9Sysselsättning –0,9 –0,6 0,6 0,7 0,2Sociala ersättningar 1,9 3,0 1,3 1,3 1,3Övriga inkomster 0,4 0,0 0,2 0,2 0,2Avdrag 0,6 –0,6 –0,3 –0,3 –0,3Summa 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2Regeleffekter 1,0 1,4 – – –Summa exkl. regeleffekter 4,2 3,2 4,7 4,8 4,2

Källa: Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

Tabell B • Olika skatteunderlagsprognoser åren 2002–2006


Fastställda uppräkningsfaktorer 5,0 6,1Lf o dec 5,4 5,5 4,6 4,7Lf o apr 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2

Källa: Finansdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska Kommun-förbundet.


Från och med tar staten över finansiering-en av det så kallade momskontosystemet, som till-kommit för att upprätthålla konkurrensneutralitetmellan kommunal produktion och köpt verksam-het. Vid övertagandet ska det generella statsbidra-get minskas med ett belopp som motsvarar de sam-lade avlyften från kontot under . Statsbidragetför har minskats med ett preliminärt belopppå , miljarder kronor. Enligt redovisningen för har landstingens konto visat ett underskottoch kommunernas ett överskott. Dessa avvikelserska regleras genom justeringar av statsbidraget. Regeringens förslag till reglering kommer attpresenteras i Budgetpropositionen för .

Förbunden ser positivt på ovanstående föränd-ringar, som minskar den kommunala sektornsstatsbidragsberoende och ökar skatteintäkternas an-del av de totala intäkterna.

Tillfälliga stöd försvårar planeringenÅr överlät staten de första kronorna i stat-lig inkomstskatt för varje inkomsttagare (den såkallade -kronan) till kommuner och landsting.En sådan överlåtelse har därefter »tillfälligt« gjortsvarje år. I prognosen har vi antagit att -kronanåtergår till staten efter .

Under och får kommuner och lands-ting också ett tillfälligt sysselsättningsstöd som ärgenerellt till sin karaktär men som är baserat på lö-nekostnaderna. Det består av två delar. En del ärbaserad på landstingets eller kommunens lönekost-nader, inklusive en schablonmässigt beräknad lö-neandel av kostnaden för bland annat köpta tjän-ster och verksamheter. Stödet motsvarar procentav lönekostnaderna. Den andra delen är ett nyan-ställningsstöd. Det utgår för lönekostnadsökningar

som överstiger procent och syftar till att ge stödtill de kommuner och landsting som ökar sin sys-selsättning. I praktiken innebär det även en rabattpå lönekostnaderna till kommuner och landstingmed snabb lönekostnadsökning.

Sysselsättningsstödet har sannolikt bidragit tillatt sysselsättningen i kommuner och landsting stegunder . Men detta har ägt rum i en tid då sek-torns ekonomiska läge inte lämnat utrymme för ex-pansion. Stödets konstruktion medför även att lö-neökningar subventioneras. Sysselsättningsstödetsoch -kronans tillfälliga karaktär skapar dessut-om en osäkerhet som försvårar landstingens ochkommunernas ekonomiska planering. En perma-nent höjning av ett pris- och löneuppräknat gene-rellt statsbidrag eller en breddning av skatteunder-laget skulle skapa mer stabila planeringsförutsätt-ningar för den kommunala sektorn.

De beräkningar som ligger till grund för vår prog-nos slutfördes innan regeringens överenskommelsefattades med stödpartierna om budgeten för .Överenskommelsen innehåller bland annat förslagom att de tillfälliga stöden förlängs med ytterligareett år. Detta innebär att indragningen med drygt miljarder kronor år skjuts upp till år . Ef-fekten motverkas emellertid av förslaget om en per-manent förlängning av sjuklöneperioden. Inget avförslagen har kunnat beaktas i denna rapport, vilketväl illustrerar de svårigheter som tillfälliga stöd för-orsakar den ekonomiska planeringsprocessen.

Real urholkning av statsbidragenDen kommunala sektorn har till följd av beslut avregering och riksdag under senare år fått ekono-miska tillskott i olika former. Samtidigt har sektornockså drabbats av indragningar till följd av statligabeslut.

Tillskotten omfattar höjningar av det generellastatsbidraget, den så kallade -kronan –, satsningarna på den nationella handlingspla-nen och överenskommelsen om ökad tillgängligheti vården, kvalitetssäkring inom barnomsorgen samtdet tillfälliga sysselsättningsstödet och .

Indragningarna omfattar nivåsänkningen av degenerella statsbidragen , egenavgifter i taxering-en – (är egentligen en minskning av skatte-underlaget utan full statlig kompensation), inför-andet av det kommunala momssystemet , in-dragningar av landstingens Dagmarmedel och samt höjningarna av Apoteket :s handels-marginal och . Till detta kommer pris-och löneurholkningen.

Milj

arde

r kr

onor

Summa inkl. urholkningSumma

–45

–35

–25

–15

–5

5

15

25

35

TillskottIndragningarUrholkning

2005200320011999199719951993

0

Diagram D • Statliga tillskott och indragningar åren 1993 –2006

Miljarder kronor i 2002 års priser



Om man tar hänsyn till både tillskott och in-dragningar mellan och blir bilden attnettoeffekten är svagt negativ; indragningarna haralltså överstigit tillskotten. En ytterligare effekt ärden urholkning av statsbidragens värde som sker tillföljd av att de är nominellt bestämda och inte räk-nas upp med pris- och löneökningar. Urholknings-effekten uppgår till miljarder kronor (se di-agram ). Sammantaget försvagas statsbidragendärmed realt med miljarder kronor mellan

och .

Kraftiga kostnadsökningarMöjligheterna att utveckla verksamheterna har för-sämrats i och med att de samhällsekonomiska för-utsättningarna ser betydligt sämre ut nu än tidigare.Skatteintäkterna de närmaste åren blir betydligt lä-gre. Det tillfälliga sysselsättningsstödet har sanno-likt haft en sysselsättningshöjande effekt år .Kostnadsnivån har därmed höjts och någon mot-svarande »automatisk« sänkning av kostnadernanär stödet upphör efter år finns inte. Då krävsdet personalneddragningar för att nå tillbaka till ni-vån före stödets införande. Vår bedömning av kost-nadsutvecklingen baseras främst på demografi ochstatliga reformer samt de antaganden om pris- ochlöneutveckling som framgår av tabell .

Kommunernas och landstingens kostnader för verk-samheten utgörs till mycket stor del av personal-kostnader. Den rådande arbetsmarknadssituationen,med brist på ett flertal yrkeskategorier inom sek-torn, har lett till kraftigt ökade löner i kommuneroch landsting de senaste åren. Om lönerna ändrasmed procentenhet motsvarar det , miljarder kro-nor år (inklusive köp av verksamhet), eller när-mare heltidsanställda. Beloppet motsvaras aven förändrad skattesats med , procentenheter.

Som framgår av diagram beräknas kommuner-nas och landstingens kostnader sammantaget ökamed drygt procent år . Därefter faller ök-ningstakten successivt till procent år . Kost-nadsökningarna förklaras till största delen av pris-och löneökningar.

En beskrivning av volymutvecklingen för olikaverksamheter görs i Landstingens ekonomi respekti-ve Kommunernas ekonomiska läge, del .

En förklaring till att personalkostnadernas andelökar är att avsättningarna till de anställdas avtals-pensioner beräknas öka kraftigt de närmaste åren.År höjs även premien för avtalsgruppsjukför-säkringen. Huvudorsakerna är de senaste årens sto-ra reallöneökningar respektive den höga sjukfrån-

varon. Sammantaget innebär detta en ökning avpersonalomkostnaderna med drygt procentenhe-ter. Detta leder till en kostnadsökning på i stor-leksordningen miljarder kronor år , jämförtmed de kostnader som års -pålägg skullege.

Trots det stora efterfrågetrycket på kommunalarbetskraft de kommande åren har vi valt att antasamma löneutveckling i sektorn som i hela ekono-min (se tabell ).

Stor resultatförsämring de närmaste årenResultatet för kommunerna beräknas försämrasmed miljarder kronor i år jämfört med . Förlandstingen är bilden den motsatta, en förbättringmed miljarder kronor. Skillnaden förklaras främstav att de skattehöjningar som trädde i kraft vid års-skiftet är betydligt större i landstingen än i kom-munerna. För kommuner och landsting samman-taget är resultatet alltså i stort sett oförändrat i årjämfört med , det vill säga ett resultat före ex-traordinära poster på minus miljarder kronor. Vår

Proc

ent

0

1

2

3

4

5

6

7

20062005200420032002

Diagram E • Kostnadsutveckling inom den kommunala sektorn åren 2002–2006

Procentuell förändring


Tabell C • Nyckeltal för den kommunala sektorn åren 2002–2006

Årlig procentuell utveckling om inte annat anges

Medelskattesats, % 30,52 31,17 31,17 31,17 31,17Skatteavräkning, mdkr* 3,4 – 4,7 – – –Timlön , kommunanställda 4,4• 3,8 3,8 3,8 3,8Timlön, landstingsanställda 4,5• 3,8 3,8 3,8 3,8Timlön, hela ekonomin 3,9 3,8 3,8 3,8 3,8Konsumentprisindex 2,4 2,0 2,0 2,0 2,0Nettoprisindex 2,2 2,2 2,0 2,0 2,0

*Skatteavräkningen betalas ut till kommuner och landsting i efterhand, närtaxeringsutfallet är känt.•Enligt Medlingsinstitutets konjunkturstatistik.Källa: , Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.


prognos visar att underskottet kommer att växa un-der de kommande åren (se tabell ). Resultatut-vecklingen förklaras av att skatteunderlagets under-liggande ökningstakt blir betydligt långsammare äntidigare. Underskottet på miljarder kronor

motsvarar , procent av och , procent avsektorns samlade nettokostnader.

Underskottet innebär att kostnaderna över-stiger intäkterna med ett belopp som motsvarar enhöjning av den genomsnittliga totala kommunal-skattesatsen med , procentenheter.

Underskottet motsvarar också kostnadentill löner och personalomkostnader för cirka

anställda i kommuner och landsting. Det ger enuppfattning om omfattningen av den sysselsätt-ningsminskning, jämfört med prognosen, somskulle följa i sektorn om ekonomisk balans skulleuppnås genom en anpassning av kostnaderna. Äveni den situationen kommer kommuner och lands-ting att ha ett stort rekryteringsbehov för att klarade stora pensionsavgångarna.

Om balans ska nås genom en anpassning av lö-neutvecklingen måste lönerna i den kommunalasektorn öka långsammare än genomsnittet för eko-nomin. Det skulle innebära en sänkning av dekommun- och landstingsanställdas relativa löneläge.En sänkning av relativlönerna skulle emellertid san-nolikt leda till stora rekryteringsproblem och där-med också svårigheter att upprätthålla verksamhe-ten.

Prognosen illustrerar att förutsättningarna förtillväxt i den offentliga verksamheten kommer attbli betydligt kärvare de kommande åren än underde gångna fem åren. Möjligheterna för en snabbsysselsättningsökning som kan bära upp en real till-växt i det kommunala skatteunderlaget är mindre.Det som kan förändra bilden är en kraftig nedgång

i sjukfrånvaron. Som framgår av avsnittet »De sam-hällsekonomiska förutsättningarna« kommer ävenstatens finanser att vara ansträngda, med ett sparan-de som ligger under det målsatta. Detta begränsarutrymmet att föra över resurser från staten till kom-munsektorn.

Det kommer därför att ställas höga krav påkommuner och landsting för att klara sitt åtagandeoch samtidigt ha en ekonomi i balans. En utveck-ling med stora underskott leder till att problemenskjuts på framtida generationer. I några kommuneroch landsting kan det bli svårt att undvika skatte-höjningar. Det finns dock starka skäl som talar motatt skattehöjningar generellt kan användas för att fi-nansiera en fortsatt tillväxt i verksamheten. Kom-munalskatter är förenade med en samhällsekono-misk kostnad, bland annat genom att hämma ar-betsutbudet, vilket kan bidra till att minska skatte-basen. Även fördelningspolitiska hänsyn försvårarhöjningar av kommunalskatterna som begränsarkonsumtionsutrymmet även för grupper med lågainkomster.

Det finns en potential att med förändringar i or-ganisation och arbetssätt, omfördelning av resursermellan verksamhetsområden samt bättre samver-kan mellan olika delar av sektorn åstadkomma mermed befintliga resurser. Det är dock svårt att upp-skatta hur stor denna potential är och det handlarofta om förändringar som tar tid.

En starkare utveckling av den totala sysselsätt-ningen skulle ge sektorn bättre förutsättningar attklara finansieringen utan omfattande höjningar avtaxor och avgifter. Som framgår av avsnittet »Skat-tebas i gungning« kräver detta åtgärder som påtag-ligt reducerar sjukfrånvaron. Ytterst är lösningen påde ekonomiska problemen i kommuner och lands-ting en fråga om prioriteringar mellan sektorns åta-ganden inom utbildning, omsorg och vård och ex-empelvis de statliga transfereringssystemen och an-dra offentligt finansierade verksamheter.

Tabell D • Samlad resultaträkning för den kommunala sektorn åren 2002–2006

Miljarder kronor i löpande priser

Verksamhetens intäkter 128 131 137 141 144Verksamhetens kostnader –547 –574 –599 –624 –649Avskrivningar –18 –19 –19 –20 –21Nettokostnader –436 –461 –481 –503 –526Skatteintäkter 380 405 422 442 460Generella statsbidrag 51 49 46 46 47Finansnetto –2 0 0 0 0

Resultat före e.o. poster –7 –7 –13 –15 –18varav landsting o regioner –8 – 4 –5 –6 –7varav kommuner 1 –3 –8 –9 –12



Stor osäkerhet i världsekonomin

och Irakkriget har skapaten stor osäkerhet i världsekonomin. Oljeprisernahar stigit kraftigt och många företag avvaktar medsina investeringar. Vår prognos förutsätter att krigeti Irak blir kortvarigt och att de negativa konse-kvenserna för världsekonomin blir måttliga. Ettstarkare efterfrågetryck och stigande vinster bedömsleda till att investeringarna tar fart under hösten i åroch bidra till en successivt stigande -tillväxtmot slutet av året och nästa år (se diagram ).

Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll förhela världsekonomin. De amerikanska hushållensförväntningar föll kraftigt i februari och hamnadepå den lägsta nivån sedan nio till tio år, vilket talarför att hushållens konsumtion kommer att växa ilångsammare takt den närmaste tiden. Även indi-katorerna för företagens framtidsförväntningar harfallit. Trots en svag uppgång i industrin fortsätternedgången på arbetsmarknaden. Såväl penning-som finanspolitiken har en expansiv inriktning.Upprustningen inför Irakkriget och ytterligare sto-ra skattesänkningar i år medför ett växande bud-getunderskott. En sjunkande dollarkurs stimulerarexportefterfrågan. Sammantaget beräknas dettaleda till en successiv men måttlig uppgång av denekonomiska tillväxten.

Efter tecken på en återhämtning under andrahalvåret har tillväxten i den japanska ekonominförsvagats bland annat till följd av den markantayenförstärkningen under senare tid. Den ekono-miska situationen i Japan karaktäriseras i dag av de-

flation, sjunkande nominella löner, svag investe-ringsbenägenhet och stigande arbetslöshet.

Konjunkturuppgången bland euroområdets eko-nomier kom av sig under . Den europeiskacentralbankens () inflationsmål på högst pro-cent är i det närmaste uppfyllt, vilket tillsammansmed en stark euro bäddar för penningpolitiska lätt-nader. Tyskland som har stora problem står för entredjedel av produktionen inom området. Det be-kymmersamma budgetläget har föranlett den tyskaregeringen att lägga fram ett reformpaket med såvälbesparingar inom arbetsmarknadsområdet som sti-mulansåtgärder för byggbranschen och kommu-nerna.

Utvecklingen i Storbritannien har varit något gynn-sammare än för kontinentaleuropa. Orsaken harbland annat varit en stark utveckling av hushållenskonsumtion samt stora offentliga infrastruktursats-ningar. Trots indikationer på en dämpning i nulä-get väntas tillväxten bli jämförelsevis god beroendepå en exportökning, trots ett starkare pund, kom-binerat med sjunkande räntor, ökande disponiblainkomster och stigande huspriser.

Tillväxten i de nordiska ekonomierna hölls underförra året uppe av hög privat konsumtion och godoffentlig konsumtion. I år väntas Finland få en någotbättre utveckling än övriga länder till följd av net-toexportens bidrag och en bättre investerings-

De samhällsekonomiska förutsättningarna

Proc

ent

–1

0

1

2

3

4

5EUOECD

200520001995199019851980

Prognos

Diagram F • BNP-utvecklingen inom OECD och Euroområdet åren 1978–2005


Källa: , nationella samt egna bedömningar.

Tabell E • BNP-utveckling i några OECD-länder åren 2002–2004


2,4 2,2 3,0Japan 0,3 0,5 1,0Tyskland 0,2 0,5 2,5Storbritannien 1,6 2,1 3,0Sverige 1,9 1,2 2,4Norden exkl. Sverige 1,5 1,8 2,5

Euroområdet 0,8 1,3 2,6 totalt 1,5 1,8 2,6

Källa: , nationella samt egna beräkningar.


utveckling. Lägst bedöms tillväxten bli i Norge somhar problem med stark norsk krona, hög ränta ochhöga löneökningar. Danmarks tillväxt hämmas någotav brist på arbetskraft samt att investeringsbenä-genheten är låg.

Fortsatt dystert på finansmarknaderna

Efter en uppgång i slutet av förra året har börsernaåter börjat falla i år. Förra årets nedgång på stock-holmsbörsen uppgick till drygt procent och tilloch med mars månad har kurserna fallit yt-terligare. Vidare har förtroendet för de stora börs-företagens framtidsutsikter minskat påtagligt underdet senaste året. Placeringar flyttas därför från bör-sen till andra säkrare värdepapper på obligations-marknaden.

Under mars månad sänkte styrräntan från, till , procent. väntas genomföra ytterli-gare räntesänkningar under innevarande år. ÄvenStorbritannien bedöms fortsätta sänka sin styrrän-ta liksom Sverige. Den amerikanska centralbanken(Fed) förutses däremot inte genomföra några ytter-ligare räntesänkningar i år. Med en konjunkturför-stärkning bör räntenivåerna vända uppåt undernästa år.

Euron och den svenska kronan stärktes påtagligtmot -dollarn under förra året och hittills i år hardenna utveckling fortsatt. Den svaga dollarutveck-lingen kan delvis förklaras av Irakkonflikten, menäven de osäkra tillväxtutsikterna i och desnabbt försämrade statsfinanserna bidrar. Kronansställning mot euron kommer att påverkas av resul-tatet av folkomröstningen i september om ett in-träde i valutaunionen. Vår bedömning är att kro-nan fortfarande är lågt värderad i reala termer ochde grundläggande bestämningsfaktorerna talar fören fortsatt förstärkning i år och nästa år.

Den svenska ekonomin går på halvfart…

Stark offentlig konsumtion och måttlig privat kon-sumtion motverkade dämpningen av konjunkturenförra året samtidigt som den negativa importut-vecklingen gav ett positivt bidrag till -tillväx-ten. I år väntas hushållens konsumtion bli någotstarkare medan den offentliga konsumtionen mat-tas. Exporttillväxten accelererar måttligt och :sinvesteringsenkät i februari över näringslivets in-vesteringar indikerar oförändrad volym . Först bedöms tillväxten ta ordentlig fart till följd avstarkare efterfrågan från hemma- och exportmark-naderna (se tabell ).

Tabell F • Räntor och valutakurserNivå vid årets slut om ej annat anges

StyrräntorSverige 3,75 3,25 4,0 1,25 1,25 3,0Euroområdet 2,75 2,25 3,0

Långa räntor*Sverige 5,3 4,5 5,0 4,6 4,0 4,5Tyskland 4,8 4,0 4,5

Valutakurser *-dollar (/) 9,72 8,50 8,25Euro (/) 9,16 9,00 8,80/ 0,94 1,06 1,07

*Årsgenomsnitt år .Källa: Riksbanken samt egna beräkningar.

Proc

ent

0

1

2

3

4

5

6

7

Japan

Sverige

Euroområdet

USA

jan-03jan-02jan-01jan-00jan-99jan-98

Diagram G • Styrräntor i USA, Japan, Euroområdet och Sverige åren 1998–2003

Procent

Källa: EcoWin.

Proc

ent

–1

0

1

2

3

4

5SverigeEUUSA

jan-03jan-02jan-01jan-00jan-99jan-98jan-97jan-96jan-95jan-94jan-93

Diagram H • Inflationstakten i USA, EU och Sverige åren 1993 –2003

Årstakt i procent

Källa: EcoWin.


…men vänder uppåt till höstenExportutvecklingen vänder svagt uppåt under in-nevarande år för att därefter ta ordentlig fart .Vi har i våra bedömningar antagit att det blir ettkortvarigt krig i Irak och att oljepriserna därmedfaller tillbaka till den nivå som gällde innan irak-konflikten tog sin början. Förutsättningarna förökad produktion och stigande export skulle där-med påtagligt förbättras.

Trots flera år med god utveckling av hushållensdisponibla inkomster har den privata konsumtio-nen utvecklats svagt under de senaste två åren. Höj-da skatter, försämrat arbetsmarknadsläge, höjdaenergipriser och en fortsatt osäkerhet om den eko-nomiska utvecklingen antas vara några av orsakernatill att konsumtionsutvecklingen blir måttlig även iår och hushållens sparkvot ligger kvar på en förhål-landevis hög nivå.

Kommunala konsumtionen dämpasUnder och ökade den kommunala kon-sumtionen med knappt , procent per år. Det alltsämre ekonomiska läget i kommuner och landstingleder till en dämpning av den kommunala kon-sumtionstakten under . Utrymmet är begrän-sat även de följande åren. Den kommunala kon-sumtionens andel av kommer därför att min-ska under prognosperioden.

Svag investeringskonjunktur:s investeringsenkät i februari anger att närings-livets investeringar blir oförändrade i år och att in-vesteringsnedgången från upphört. Den osäk-erhet som nu råder väntas medföra att investerings-uppgången förskjuts något framåt i tiden. På siktväntas emellertid vinstförväntningarna successivtförbättras och kombinerat med fortsatt låga räntorbedöms detta leda till en positiv effekt på investe-ringsviljan.

Den expansiva finanspolitiken tar en pausDet finns under de närmaste åren inget utrymmeför ofinansierade skattesänkningar eller utgiftshöj-ningar. Skattebaserna växer långsammare, bero-ende på att sysselsättningsgraden planat ut efterden snabba ökningen i slutet av -talet. Utgifts-reformer kombinerade med ökade kostnader försjukskrivningar och förtidspensioner har samtidigtmedfört att det offentliga sparandet bedöms varalägre än det målsatta sparandet på procent av över en konjunkturcykel (se diagram på si-dan ).

Riksbankens inflationsmål är inte i faraI år har inflationen hittills stigit mer än väntat,främst beroende på höjda elpriser men också tillviss del av stigande oljepriser. Uppgången av ener-gipriserna bedöms i allt väsentligt bli tillfällig ochredan under våren väntas inflationen börja falla till-baka. En förstärkning av kronan bidrar också till attRiksbankens inflationsmål kommer att hållas. Ren-sat för energiprishöjningarna steg med , re-spektive , procent under januari och februari i år.

Stora krav på lönebildningenEnligt Medlingsinstitutets statistik ökade lönekost-naderna per timme i näringslivet med , procentper år under perioden –. För eurolän-derna var motsvarande ökningstakt , procent per

Tabell G • Försörjningsbalans åren 2002–2006


1,9 1,2 2,4 2,7 1,9Import –2,7 3,2 5,5 6,2 4,5Tillgång 0,6 1,7 3,3 3,7 2,7Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,8 2,4 2,1 1,8Offentliga konsumtionsutgifter 2,1 0,8 0,8 0,7 0,9Statliga 1,7 0,5 0,5 0,5 0,5Kommunala 2,4 1,0 0,9 0,8 1,0

Bruttoinvesteringar –2,5 0,0 5,0 6,5 4,0Lagerinvesteringar* –0,1 0,0 0,0 0,0 0,0Export 0,4 3,0 5,0 6,0 4,0Användning 0,6 1,7 3,2 3,7 2,7

*Förändring i procent av föregående år.Källa: , Konjunkturinstitutet samt egna beräkningar.

Tabell H • Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen åren 2002–2006

Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges

Real disponibel inkomst 4,7 1,5 2,1 1,6 1,4Sparkvot,i % av disponibel inkomst 8,2 8,3 8,0 7,5 7,0Sysselsättning, timmar –1,2 –0,8 0,8 0,9 0,2Timlön 4,0 3,8 3,8 3,8 3,8Lönesumma 2,8 3,0 4,6 4,7 4,0Öppen arbetslöshet, i % av arbetskraften 4,0 4,8 4,5 4,1 4,0Total arbetslöshet, i % av arbetskraften 6,5 7,2 6,9 6,5 6,4Konsumentprisförändring 2,4 2,0 2,0 2,0 2,0Nettoprisförändring 2,2 2,0 2,0 2,0 2,01* 2,5 2,1 2,0 2,0 2,0

*1 är ett av Riksbanken definierat mått på den underliggande inflatio-nen. 1 skiljer sig från framförallt genom att räntekostnader och di-rekta effekter av ändrade indirekta skatter ej ingår. Källa: , Konjunkturinstitutet samt egna beräkningar.


år. Lönekostnaderna stiger således snabbare än ivåra konkurrentländer. Samtidigt har den svenskakonkurrenskraften förstärkts – arbetskraftskostna-den per producerad enhet i gemensam valuta harstigit långsammare än i andra europeiska länder.Denna utveckling har möjliggjorts av en relativtsett god produktivitetstillväxt, bland annat i tele-kombranschen, och en krympande vinstandel i nä-ringslivet. Därtill har kronan under denna periodfallit i värde gentemot andra valutor.

Detta är förhållanden som det inte finns anled-ning att räkna med i framtiden. Enligt Konjunk-turinstitutets bedömning är en lönekostnadsökningpå högst procent per år förenlig med Riksbankensinflationsmål på procent. Med hänsyn till osäker-heten kring bland annat framtida produktivitetsut-veckling bör dock ökningstakten begränsas till ,procent enligt :s bedömning. Högre löneökning-ar kommer att tvinga fram stramare penningpolitikoch hota att försvaga sysselsättningsutvecklingen.

En bidragande orsak till de stigande lönekostna-derna har varit de höjningar av de avtalsregleradesocialavgifterna som ägt rum under senare år (se ta-bell ). Det är bland annat en konsekvens av att enväxande andel av löntagarna har inkomster översti-

gande förmånstaket i de offentliga försäkringssyste-men och en stigande sjukfrånvaro.

Löneutrymmet för är till stor del redan in-tecknat av de höjda avgifterna. Tillsammans medatt energiprishöjningar dragit upp inflationstaktenfinns en risk att lönekostnadsökningarna blir förhöga i år relativt omvärlden. Mot detta talar att lä-get på arbetsmarknaden försämras och efterfråganpå arbetskraft viker. I vår prognos antar vi att löne-kostnaderna, inklusive ytterligare höjningar av av-talspremierna och pensionsavsättningarna, stigermed i genomsnitt , procent per år.

Svagare sysselsättningUnder perioden – ökade sysselsättningenmed mer än personer. Sedan våren

har dock sysselsättningen stagnerat som ett resultatav konjunkturnedgången. Först i år återspeglas densvagare konjunkturen i en ökning av den öppna ar-betslösheten. Denna uppgår nu, säsongrensat, till, procent, och vi bedömer att den kommer att sti-ga ytterligare och uppgå till knappt procent, räk-nat som årsgenomsnitt.

Konjunkturförsvagningen drabbade först denkonkurrensutsatta delen av industrin där sysselsätt-ningen har minskat betydligt. Därefter har det sketten tydlig försvagning av den privata tjänstesektorn,som tidigare varit motorn i sysselsättningsuppgån-gen. Under förra året hölls sysselsättningen uppe aven tillväxt i kommuner och landsting, till följd avett växande resursbehov och att de kommunalaskatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats avkonjunkturförsvagningen.

Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kom-munernas och landstingens ekonomi försvagas trotshöjda kommunalskatter. Någon större ökning avden kommunala sysselsättningen räknar vi intemed i år.

Inom tillverkningsindustrin finns en viss opti-mism beträffande efterfrågeläget. När det gäller be-hov och planer angående nyanställningar är mandock fortfarande negativ. Tjänstesektorn är fortfa-rande svag och inte heller där räknar vi med någonsysselsättningsökning det närmaste året.

Antalet arbetade timmar minskade med över procent i fjol, samtidigt som antalet sysselsatta per-soner var oförändrat. Hälften av diskrepansen mel-lan sysselsatta personer och arbetade timmar kanförklaras med en ökad frånvaro medan den andrahälften förklaras av en lägre medelarbetstid.

Proc

ent

–12

–10

–8

–6

–4

–2

0

2

4

6

20062004200220001998199619941992199019881986198419821980

Tvåprocentsmålet

Diagram I • Offentliga sektorns finansiella sparande åren 1980–2006

Procent av BNP

Källa: samt egna beräkningar.

Tabell I • Arbetsgivaravgifter enligt avtal åren 1995, 2000 och 2003

Procent av lönen1995 2000 2003

Privatanställda arbetare 6,7 6,2 6,8Privatanställda tjänstemän 8,3 13,9 15,4Kommunanställda 4,8 6,7 9,1Landstingsanställda 7,7 7,7 10,9

Källa: Medlingsinstitutet.


Vi bedömer att sysselsättningen, mätt som anta-let arbetade timmar, kommer att minska medknappt procent i år för att nästa år vända upp ochöka i motsvarade grad. Avgörande för vår bedöm-ning är att vi tror att konjunkturen kommer attstärkas redan i höst. Arbetsmarknaden kommerdock att präglas av låg efterfrågan hela året. Men itakt med att konjunkturen stärks kommer arbets-lösheten att minska och åter att gå ner mot pro-cent år .

Tuse

ntal

per

sone

r

01234

5

6

7

8

910

Arbetslöshet

Proc

ent

3800

3900

4000

4100

4200

4300

4400

4500

4600

4700I arbetskraftenSysselsatta

200320022001200019991998199719961995199419931992199119901989

Diagram J • Utvecklingen av sysselsatta och i arbetskraften (vänster skala) samt öppet arbetslösa (höger skala), åren 1989–2003

Tusental personer, procent

Källa: .


får svårt att finan-siera sina åtaganden utan skattehöjningar underkommande år. Ändå räknar vi med låg tillväxt iverksamhetsvolymen, mindre än en procent omåret fram till år . Flera reformer som riksdagenbeslutat ökar kraven på kommunsektorn redan påkort sikt. Samtidigt begränsar maxtaxereformernafinansieringsutrymmet.

På längre sikt fortsätter troligen pressen på de fi-nansiella resurserna att vara stor. Samhällets för-väntningar på kommunerna stiger, inte bara i derasroll som tjänsteproducenter, utan även som arbets-givare. Kommunerna måste ytterligare öka insat-serna för att motverka sjukfrånvaron, vilket vi skrevom i den förra ekonomiska rapporten. Vidare har vilönebildningsfrågorna. Vid regeringsbildningen hös-ten enades regeringen och stödpartierna omen nationell handlingsplan för att avskaffa könsdis-kriminerande löneskillnader. Uttryckligen sägs attlönerna i kvinnodominerade yrken i den offentligasektorn behöver höjas. Att detta frestar på kommu-nernas finanser säger sig självt.

Det räcker inte med en engångsinsats som till-fälligt ökar intäkterna med ett antal miljarder kro-nor i kommuner och landsting, utan om att bestå-ende öka de årliga intäkterna. För att slippa ta hjälpav höjda kommunalskattesatser måste skattebasenfortsätta att växa.

Redan vid vårt tekniska antagande om lika storaprocentuella löneökningar i offentlig som i privatsektor är skattebasens tillväxt en av nyckelfrågornaför kommunsektorn.

Produktivitetsökningar i näringslivet höjer de offentlig-anställdas lönekrav…

Den offentliga sektorns skattebas har vuxit kraftigtpå senare år. Ekonomins totala lönesumma stegmed , procent per år –. Främsta skälet äratt näringslivets produktivitetstillväxt var ovanligtkraftig. Härigenom har lönerna i näringslivet kun-nat stiga betydligt utan att Riksbankens inflations-mål, procent per år, varit i farozonen. Även fram-över kan man räkna med en tillväxt i näringslivetsproduktivitet, men kanske i dämpad takt.

Produktivitetstillväxten i näringslivet är en källatill välståndsökning i samhället, på lång sikt troli-gen den viktigaste. Men den innebär samtidigt ettspeciellt problem för lönebildningen. Paradoxaltnog ökar svårigheterna att finansiera den offentligaverksamheten ju högre tillväxten i näringslivetsproduktivitet är. Paradoxens orsak är de begränsademöjligheterna att parallellt höja produktivitetenäven i de offentliga verksamheterna. Inom skolan,vården och omsorgen sker produktionen i stor ut-sträckning med »hjälpande händer«. Vissa aktivite-ter, däribland en del inom sjukvården, har gått attframgångsrikt rationalisera med tekniska hjälpme-del. Effektiviseringar har också åstadkommits ge-nom bättre personalutnyttjande och effektivare ar-betsscheman. Men överlag är stora produktivitets-vinster svåra att åstadkomma utan att själva pro-duktionsvärdet äventyras. När näringslivets pro-duktivitetsökningar skapar lönehöjningsutrymmeutan produktionskostnadsökning, medför sammaprocentuella löneökningar för offentliganställda attproduktionskostnaderna stiger. Resultatet blir an-tingen att produktionsvolymen måsta dras ned, el-ler att kostnadsökningarna måste täckas av höjdaskatter. Detta dilemma har i mångt och mycketpräglat -talet. Bland fackekonomer kallas detibland Baumols dilemma, efter en känd national-ekonom.

Under -talskrisen började på sina håll en tre-dje stig att börja trampas upp: personalen försökteutföra arbetsuppgifterna fortare och jäktet ochstressen ökade. Men den vägen leder i längden ing-en vart. Den produktivitetsökning som uppstod varav kortsiktigt värde. Stressen och otillräcklighets-känslan bidrog till ökad sjukfrånvaro. På lednings-nivå tog man ibland till omorganisationer, vilka ien del fall kan ha förstärkt problemen.

…och ökar kommunernas finansieringsproblem

Produktivitetstillväxt i näringslivet har ganska lågverkningsgrad som ökad skattebas för kommu-nerna. Ska de offentliganställdas lönehöjningar enskunna hålla jämna steg med de privatanställdasmåste skattebasen successivt vidgas genom att sys-selsättningen i hela ekonomin ökar. Annars finns

Skattebas i gungning


inga andra utvägar än skattehöjningar eller ökadeavgifter från tjänsternas konsumenter. Men undersenare år har det i stället funnits en strävan frånstatsmaktens sida att i stället minska avgifternagenom maxtaxorna i barn- och äldreomsorgen.

De senaste årens kraftiga utbyggnad av skat-tefinansierad offentlig konsumtion har skett medhjälp av höjningar av kommun- och landstings-skatten: från drygt procent i början av -talettill nuvarande dryga procent. Detta har legatinom det rimligas gräns för en majoritet blandmedborgarna. Men ytterligare år av samma ut-veckling skulle ge en ny tredubbling av kommu-nalskatten, till över procent! Även en mer be-gränsad ambition, en tillväxt i den offentliga kon-sumtionsvolymen i samma takt som , skulle på års sikt (enligt beräkningar gjorda i Kommun-förbundets långtidsutredning Kommunala fram-tider) förutsätta en kommunalskattehöjning till – procent – även det en nivå som de flesta idaguppfattar som helt orimlig. I kalkylen räknas meden ungefär oförändrad sysselsättningsgrad, i ensvagt växande befolkning i förvärvsaktiv ålder.

Det behövs fler människor som arbetar

Under en genomsnittsvecka år var det bara

procent av befolkningen i åldern – år som vari arbete, det vill säga både hade ett jobb och varnärvarande på arbetet. Anställda med korttidsfrån-varo (mindre än en vecka) anses i denna beräkningvara i arbete. Också personer, som arbetar deltidoch har sjukpenning eller förtidspension på deltid,räknas som i arbete.

Det var alltså procent – mer än , miljonermänniskor – i förvärvsaktiv ålder som inte arbe-tade. Gör man tankeexperimentet att en femtedelav dessa kom i arbete, skulle den årliga lönesum-man öka med miljarder kronor. Då skulle bådede finansiella restriktionerna för en löneutjämningvara undanröjda, och pengar bli över till såväl väl-färdsreformer som skatte- och avgiftssänkningar.

Många av dem som inte arbetar har olika social-försäkringsersättningar som huvudsaklig försörj-ning: sjukpenning, förtidspension, a-kassa och an-nat. Dessa inkomster ingår visserligen i skattebasen,men det skulle ändå vara av stort värde från kom-munsektorns synpunkt om människor kunde över-gå från försäkringsersättning till lön. Det är intebara det att en persons beskattningsbara lön är hö-gre än hennes/hans ersättning från socialförsäk-ringen. Ännu viktigare är att socialförsäkringser-sättningarna betalas via det samlade skattetrycket.

Och om de arbetande blir fler så blir det fler sombidrar med avgifter till försäkringssystemen. Medfärre personer som är beroende av statliga bidrags-system och fler som arbetar, kan de procentuella ut-tagen av statsskatt och socialförsäkringsavgifter sän-kas. Då vidgas finansieringsutrymmet för kommu-nala ändamål; detta oavsett om den tekniska lös-ningen är höjda kommunalskatter eller höjda stats-bidrag till kommunsektorn.

De , miljoner människor i åldern – årsom inte arbetade, var i stället (med uppskattadeantal en genomsnittsdag under år ):• heltidssjukskrivna från arbetet, inklusive sjuk-

lön, personer• heltidssjukskrivna utan bakomliggande syssel-

sättning, personer• förtidspensionerade eller sjukbidragsmottagare

på heltid, personer• ålders- eller tjänstepensionerade före års

ålder, personer• studerande, personer• öppet arbetslösa, personer• på semester, föräldralediga och annat,

personer.

Proc

ent

Kvinnor

0

2

4

6

8

10

1260–64

55–59

45–54

35–44

25–34

200019951990

Proc

ent

Män

0

2

4

6

8

10

12

60–64

55–59

45–5435–44

25–34

200019951990

Diagram K • Sjukfrånvaron i olika åldersgrupper åren 1990–2002

Procent av antalet sysselsatta

Källa: :s arbetskraftsundersökningar (). Uppgifterna avser sjukfrånva-ro under minst en vecka, vilket betyder att en del av den mest konjunkturbe-roende frånvaron exkluderats.


Sjukfrånvaron ökar bland de yngre

Högt på dagordningen står att nedbringa sjukfrån-varon. Regeringen har satt upp som mål att halve-ra sjukfrånvaron fram till år . Olika undersök-ningar har visat att sannolikheten för att en personåtergår i arbete avtar snabbt när sjukskrivningstidenökar. När en sjukskrivning pågått ett halvår blir detoftast fråga om fortsatt sjukskrivning eller förtids-pension (från kallad sjukersättning). Och för-tidspensionärer återvänder sällan till arbetsmarkna-den.

Det gäller inte bara – eller ens främst – att för-söka få de redan sjukskrivna i arbete igen. De somkommer att vara långtidssjukskrivna år är per-soner som idag arbetar. Att minska antalet nyalånga sjukfall – genom tidigt insatta rehabiliterings-åtgärder, förebyggande arbetsmiljöinsatser, förbätt-rat ledarskap, bättre ekonomiska incitament, effek-tivare kontroll och mycket annat – hör till politi-kens allra viktigaste uppgifter under de närmasteåren.

Sjukfrånvaron bland de yngre har ökat kraftigtde senaste åren, särskilt bland yngre kvinnor. :sarbetsmiljöundersökningar och undersökningarom befolkningens levnadsförhållanden visar attyngre kvinnor i växande utsträckning besväras avoro och kronisk trötthet, upplever hög anspänningi arbetet, har svårt att sova, etc. Snävare ekonomis-ka ramar har troligen starkt pressat de mångakvinnor som arbetar med människor i vården ochomsorgen. De har känt ökad otillräcklighet i depersonliga relationerna i arbetet, som därtill ofta ärfysiskt tungt. Det kan heller inte uteslutas att tids-andans utveckling under senare år alltmer skärptkonflikten mellan prestationskrav i arbetet, på detpersonliga planet, på fritiden och inom familjen.

De äldres sjukfrånvaro har i kontrast till de yng-res minskat en aning under de allra senaste åren. Sediagram på sidan . Detta förklaras inte av attfrekvensen av förtidspensionärer har ökat, de sjukahar inte »pensionerats ut« på det sättet. Även ande-len förtidspensionärer har sjunkit bland de äldre ibefolkningen, dock främst för männens del. Enmöjlig förklaring till detta är de strukturförän-dringar i fråga om utbildning och yrken som bör-jat ske. Fortfarande har procent av befolkning-en i åldern – år enbart förgymnasial utbild-ning. Många av dem började arbeta redan somfemtonåringar och har alltså vid års ålder hun-nit arbeta i år. Men andelen lågutbildade min-skar nu snabbt som följd av utbildningsväsendetsutbyggnad på -talet. Allt fler i de äldre grup-perna har tillbringat sitt arbetsliv i yrken och på ar-betsplatser med lägre (åtminstone fysiska) hälsoris-ker.

Förtidspensionärerna kommer att bli fler

Sjukfrånvaron var ännu år inte högre än ,vilket kanske är förvånansvärt mot bakgrund av da-gens sjukskrivningsdebatt. År var emellertidlångtidsfrånvaron ett mycket mindre problem änden är nu. Den korta och medellånga frånvaronuppvisar sedan gammalt ett konjunkturberoende,med hög frånvaro i högkonjunktur och omvänt.Den korta frånvaron var mycket hög år , menföll drastiskt när lågkonjunkturen bröt ut ett par årsenare. Försämrade villkor i sjukpenningförsäkrin-gen bidrog till nedgången. Korttidsfrånvaron ärfortfarande mycket mindre än .

Långtidssjukskrivningarna är oroväckande, deförebådar ytterligare ökning i förtidspensionering-arna (numera: sjukersättningarna). Detta är särskiltbekymmersamt, eftersom det har börjat röra sig om

Proc

ent

12

16

20

24

28

32

36

Män 60–64

Män 55–59

Kvinnor 60–64

Kvinnor 55–59

200019951990

Proc

ent

3

4

5

6

7

8

Män 30–54

Kvinnor 30–54

200019951990

Diagram L • Förtidspensionärer i olika åldersgrupper åren 1990–2001

Procent av befolkningen

Källa: Riksförsäkringsverket och :s befolkningsstatistik. Förtidspension inkluderar sjukbidrag, uppgifterna avser genomsnittet för de-cember det aktuella året och december föregående år. Förtidspension av ar-betsmarknadsskäl har frånräknats. Uppgifter för år är ännu inte tillgäng-liga. Det totala antalet förtidspensionärer steg dock med , procent–, mot , procent –.


allt yngre människor, med många års ersättningstidframför sig.

En ökning av antalet förtidspensionärer (sjuker-sättningar) hade ändå varit att vänta under de när-maste åren. Antalet personer i sextioårsåldern stigerkraftigt, i och med att de många -talisterna nårdenna typiska »förtidspensionsålder«. Nedgången iandelen förtidspensionärer i de äldre befolknings-grupperna (se diagram ) kan inte hindra genom-slaget av denna strukturfaktor. I stället förstärks denförväntade ökningen, eftersom långtidssjukskriv-ningar kan antas bli omvandlade till sjukersättning.Riksförsäkringsverket räknar med att antalet stigermed från slutet av år till . Det ären större ökning än vad enbart förändringarna i be-folkningens ålderssammansättning skulle motivera.

Konjunkturförsvagningen medför ökad arbetslöshet

De aktuella konjunkturbedömningarna pekar påen stor risk för att den öppna arbetslösheten stigerigen, efter att målet om en arbetslöshet på pro-cent av arbetskraften hållits under och .Orsaken är främst tecken på internationell kon-junkturförsämring, både i Europa och . Skulledet internationella ekonomiska och politiska lägetytterligare förvärras blir det en utmaning för densvenska ekonomiska politiken att begränsa de ne-gativa effekterna på sysselsättning och arbetslöshet.

Det anses nu att cirka procents öppen arbets-löshet är den så kallade jämviktsarbetslösheten iSverige. Vid den arbetslösheten håller sig inflatio-nen i närheten av Riksbankens mål, procent perår utan hjälp av omfattande penningpolitiska åt-gärder. Den arbetslöshet som rådde under den ex-trema högkonjunkturen kring år – mindre än procent – var däremot långt ifrån förenlig medstabil prisnivå.

Arbetslöshet är ett relativt begrepp. För att räk-nas som arbetslös måste en person kunna och viljata ett jobb med kort varsel. När en person varit ar-betslös en längre tid ger hon/han ofta upp tankenpå att få ett jobb och ser sig inte längre som arbets-lös. Personen hamnar utanför arbetskraften ochetablerar andra sätt att klara sin försörjning. Somframgår av diagram sjönk även arbetskraftsdelta-gandet (sysselsatta plus arbetslösa, i procent av be-folkningen) kraftigt strax efter att sysselsättningenbörjade falla under -talskrisen.

Arbetskraftsdeltagandet har inte stigit under se-nare år, trots den konjunkturförbättring som ägtrum och trots att sysselsättningen vuxit. De somlämnat arbetskraften har, förutom förtidspensionä-

rer, i anmärkningsvärd utsträckning blivit sjukpen-ningmottagare.

Ett gråzon mellan arbetslöshet och sjukdom

Antalet personer som uppbär sjukpenning har sti-git betydligt kraftigare än antalet som är sjukfrån-varande från ett arbete. Inemot procent av sjuk-penningmottagarna på heltid, cirka perso-ner, saknar anställning eller annan sysselsättning att

Proc

ent

Öppet arbetslösaFrånvarande

55

60

65

70

75

80

85

90I arbetskraften

I arbete

Sysselsatta

200019951990198519801975

Diagram M • Personer i arbetskraften, arbetslösa, sysselsatta och i arbete, åren 1975 –2002

Procent av befolkningen i åldern 20–64 år

Källa: :s arbetskraftsundersökningar ().

Båda könen

Tuse

ntal

per

sone

r

50

100

150

200

250

300

AKU

RFV

200019951990

Diagram N • Antal sjukpenningfall (RFV) och antal sjukfrånvarande (AKU) åren 1990–2002

Tusental personer

Not: Om det inte vore för att sjukpenning betalas även till personer utan bak-omliggande jobb borde -kurvan (som gäller minst en veckas sjukfrånvaro)ligga högre än -kurvan (som gäller minst dagars sjukpenning). Ett an-nat jämförbarhetsproblem gäller dock deltidssjukskrivna. Sådana ingår i -kurvan, men inte i -kurvan. Men den växande skillnaden mellan kur-vorna återspeglar troligen i huvudsak () att sjuka blivit arbetslösa och fortsattatt vara sjukskrivna () att arbetslösa blivit sjuka. Antagligen härrörde den för-sta av dessa grupper i huvudsak från den privata sektorn. De växande frånvaro-talen för kommunsektorn jämfört med den privata sektorn är då en statistisköverdrift.Justeringar har gjorts för jämförbarhetsproblem – och – av-seende :s uppgifter.Källa: Riksförsäkringsverket () och :s arbetskraftsundersökningar().


återgå till, om och när de blir friska. I mitten av-talet var motsvarande andel betydligt mindre,och i början av -talet förekom fenomenet imycket liten utsträckning (se diagram på sidan).

Dessa personer har antingen blivit arbetslösamedan de varit sjukskrivna från arbetet, eller blivitsjukskrivna medan de varit arbetslösa. Om den en-skilde har liten tilltro till sina möjligheter att få ettarbete eller har litet intresse av detta, har hon/hanskäl att föredra sjukpenning framför a-kassa: slippainfinna sig på arbetsförmedlingen, söka jobb, gåkurser, delta i aktivitetsgaranti och annat. För-månsnivån kan också vara högre i sjukpenningen.

Förutsättningen är naturligtvis att arbetsförmågakan anses saknas. Men många var som nämnts sju-ka redan innan de blev arbetslösa. Och arbetslöshetkan i sig kan utlösa sjukdom, inte minst av psykiskart.

Det är mycket svårt att få denna kategori i re-guljärt arbete igen, om inte efterfrågetrycket på ar-betsmarknaden når en mycket hög nivå. Vad somfrämst kan göras är antagligen åtgärder som hindrarfler att hamna där. Inte minst gäller det läkarnasroll i sjukskrivningsprocessen.

Överdrivs kommunsektorns sjukfrånvaro jämfört med den privata sektorns?

Det är troligt att en mycket stor del av de sjukpen-ningmottagare som saknar anställning har haft sinursprungliga anställning i den privata sektorn.Många sjuka har exempelvis blivit arbetslösagenom att företag lagts ned, vilket ju inte förekom-mit bland kommuner. Av tradition har kommu-nerna också tagit ett starkt socialt ansvar för sin per-sonal, något som minskat benägenheten att sägaupp sjukskrivna personer.

De siffror (se diagram ) som publiceras översjukfrånvaron överskattar troligen skillnaden mel-lan kommun- och landstingssektorn och den pri-vata sektorn. I den senare står sjuka personer kvarsom anställda i mindre utsträckning än i kommu-ner och landsting.

Arbetsutbudet fortfarande ett långsiktsproblem

Risken finns att den konjunkturförsvagning somnu är på gång får de långsiktiga problemen med ar-betskraftsutbudet att träda i bakgrunden. Menkonjunkturer är kortsiktiga fenomen. Om några årblir arbetskraftstillgången ett ytterst akut problem.De stora årskullarna från -talets baby-boomlämnar definitivt arbetskraften. Det enda tänkbarabidraget till ökad sysselsättning kommer då från in-vandrargrupperna. Att få invandrarna i arbete – desom redan är här och de som väntas komma – blirnästa arbetsmarknadspolitiska huvuduppgift.

Proc

ent

Kvinnor

0

2

4

6

8

StatenPrivata sektornLandstingenKommunerna

200019951990

Proc

ent

Män

0

2

4

6

8

StatenPrivata sektornLandstingenKommunerna

200019951990

Diagram O • Sjukfrånvaron bland anställda i olika sektorer åren 1990–2002

Sjukfrånvaro i procent av vanligen arbetad tid i timmar

Not: Under har frånvaron fortsatt att öka, i något avtagande takt i kom-munerna, i något tilltagande takt i den privata sektorn.Källa: :s arbetskraftsundersökningar ().

Stora underskott och stigande kostnader

samhällsekonomiska förutsättning-ar och fortsatt snabbt stigande kostnader innebaratt landstingssektorns1 ekonomi försvagades under. De flesta landsting brottas nu med stora eko-nomiska problem. En sammanställning av bokslu-ten för visar ett sammanlagt underskott på ,miljarder kronor i sektorn. Detta motsvarar ,procent av nettokostnaderna, det vill säga de kost-nader som finansieras med skatter och generellastatsbidrag. Endast fem landsting av redovisadeöverskott. Två av de tre största landstingen (Stock-holm och Skåne) svarade tillsammans för mer än

procent av det totala underskottet.Jämfört med försämrades resultatet med ,

miljarder kronor eller , procent av nettokostna-derna. Därmed bröts en utveckling med krym-pande underskott sedan , då underskottet ilandstingssektorn motsvarade , procent av netto-kostnaderna.

I Landstingens ekonomi – december bedöm-de vi, baserat på landstingens delårsbokslut frånseptember, att sektorns underskott skulle hamna på, miljarder kronor. Att resultatet blev sämre änberäknat förklaras främst av att nettokostnaderna ifasta priser ökade mer än väntat, medan pris- ochlönekostnadsökningen blev i linje med prognosen.Därutöver försämrades finansnettot ytterligare un-der slutet av året.

Kostnaderna i landstingen har under de senastefem åren ökat förhållandevis snabbt. Nettokostna-derna uppgick förra året till miljarder kronor.Det är procent mer än . Pris- och löneut-vecklingen för landstingen uppgick under sammaperiod, enligt landstingssprisindex, till , procentper år i genomsnitt. Detta ger en genomsnittlig ut-veckling av nettokostnaderna i fasta priser på ,

procent per år, sedan hänsyn tagits till kostnads-effekter av förändringar i ansvarsfördelningen mel-lan landstingen och andra samhällssektorer.

Antalet hel- och deltidsanställda i landstingssek-torn inklusive landstingsägda bolag har under peri-oden – ökat med drygt , eller ,procent, sedan hänsyn tagits till förändringar i an-svarsfördelningen mellan landstingen och andrasamhällssektorer. Omräknat till reellt tillgänglig ar-betstid (faktiska årsarbetare) har ökningen varit re-lativt sett större än för antalet anställda. Volymenfaktiska årsarbetare ökade med , procent undersamma period. Att faktiska årsarbetare ökar mer änantalet anställda beror på en stigande tjänstgö-ringsgrad, det vill säga fler heltider och färre delti-der, samtidigt som deltidsfrånvaron ökat på be-kostnad av heltidsfrånvaron2 (se diagram ).

Utvecklingen av såväl nettokostnaderna i fastapriser som antalet anställda och total arbetstid in-dikerar en betydande ökning av verksamhetsvoly-men under perioden. Trots detta förbättrades resul-tatet med miljarder kronor mellan och

tack vare den snabba intäktsökning som i förstahand var en effekt av en snabb tillväxt av skatteun-derlaget (se diagram på sidan ).

Resultatförsämringen förklaras främst avatt kostnaderna fortsatte växa i snabb takt samtidigt


Landstingssektorns ekonomi

• Del 2 • Del 2 • Del 2 • Del 2 • Del 2 • Del 2 • Del 2 • Del 2 • Del 2 •

Proc

ent

0,00,20,40,60,81,01,21,41,61,82,0

20022001200019991998

Diagram 1 • Antal årsarbetare i landstingen inklusive landstingsägda bolag, åren 1998–2002

Årlig procentuell förändring

Källa: Landstingsförbundet.

1. Analyserna i detta kapitel avser, om inte annat anges, lands-tingssektorn inklusive Region Skåne och Västra Götalands-regionen, men exklusive landstingsverksamheten i Gotlandskommun.2. Med frånvaro avses frånvaro för föräldraledighet, sjukdom/sjukpension, utbildning eller uppehållande av annan tjänst ilandstinget minst dagar i följd.

som intäkternas ökningstakt dämpades. En annanbidragande orsak till att underskottet ökade var enförsämring av finansnettot. För uppgick fi-nansnettot till –, miljarder kronor, vilket var enförsämring med , miljarder kronor jämfört med, se diagram . Flera landsting har medel av-sedda för de anställdas pensioner placerade i börs-noterade aktier. Förra årets börsnedgång tvingadedessa landsting att skriva ner värdet på sina aktie-portföljer med cirka , miljarder kronor.

En lång period med underskott har försvagatlandstingens finansiella ställning. Det egna kapita-let redovisat enligt blandmodellen har minskat med miljarder kronor och den genomsnittliga soli-diteten har sjunkit från , procent till ,procent . Tidigare motsvarades försvagningenav det egna kapitalet främst av ökade skulder inomavtalspensionssystemet. Under tog emellertidflera landsting upp lån på kreditmarknaden. Delångfristiga skulderna, som under flera år varit rela-tivt oförändrade, ökade med drygt miljarder kro-

nor till miljarder kronor. Samtidigt låg investe-ringarna på ungefär samma nivå som tidigare år.

Landstingens intäkter och kostnaderLandstingens intäkter utgörs till nära procent avskatter, diagram . Den näst största intäktskällan ärstatsbidraget för läkemedelsförmånen, som svararför procent. Intäkter i form av avgifter, försälj-ning av verksamhet och tjänster samt finansiella in-täkter svarade endast för procent av de totala in-täkterna.

Statens preliminära utbetalningar till landstingenav landstingsskatt baseras på regeringens bedöm-ning av skatteunderlagets storlek, som görs åretinnan aktuellt beskattningsår. Landstingen periodi-serar skatteintäkterna för att dessa i så stor ut-sträckning som möjligt ska spegla respektive års be-skattningsbara inkomster. Under en följd av år harperiodiseringarna inneburit en ökning av skattein-täkterna, främst till följd av att regeringen harunderskattat sysselsättningstillväxten. År min-skade den positiva periodiseringseffekten och

beräknas den bli negativ för första gången sedan, se tabell .

De generella statsbidragen efter avdrag förmomsavgift ökade med , miljarder kronor.Utvecklingen påverkas bland annat av regleringarför överföringen av vårdhögskolorna till staten samtregeländringar som påverkar skatteunderlaget, vil-


Milj

arde

r kr

onor

160

165

170

175

180

185

190IntäkterKostnader

20022001200019991998

Diagram 2 • Landstingssektorns intäkter och kostnader i 2002 års priser, åren 1998–2002

Miljarder kronor


Milj

arde

r kr

onor

–2,5

–2,0

–1,5

–1,0

–0,5

0,0

0,5

1,0

20022001200019991998

Diagram 3 • Landstingens samlade finansnetto åren 1998–2002

Miljarder kronor


Övrigt 12%

Övriga bidrag 3%

Läkemedelsbidrag 10%

Generella statsbidrag 6%

Skatter 69%

Diagram 4 • Landstingens intäkter 2002

Procent


Tabell 1 • Periodiseringseffekter på landstingens skatteintäkteråren 1997–2003

Miljoner kronor1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

–849 232 3 894 1 994 3 482 1 862 – 1 120


ka inte har någon nettoeffekt på landstingens eko-nomi. Statsbidragen höjdes med det särskilda stats-bidraget för ökad tillgänglighet i vården och det till-fälliga sysselsättningsstödet (se avsnittet »Generellastatsbidrag« nedan). Dessa uppgick tillsammans till, miljarder kronor.

Löner och andra lönerelaterade kostnader svararför mer än hälften av landstingens kostnader. Di-rekta löner svarade för en tredjedel av de ex-terna bruttokostnaderna. Personalomkostnader iform av arbetsgivaravgifter, avtalspensioner och öv-riga avtalsförsäkringar svarade för ytterligare pro-cent. Till detta kommer lönedelen (drygt pro-cent) i kostnaden för tjänster och verksamhet somköptes från landstingsägda bolag. En betydande delav resterande kostnader förklaras av läkemedelsför-månen, se diagram .

Nettokostnaderna uppgick till , miljarderkronor , vilket innebär en ökning med ,procent jämfört med . Nettokostnaderna i fas-ta priser ökade med , procent, exklusive effektenav att kostnaderna för vårdhögskolorna överfördestill staten. Samtidigt ökade antalet faktiska årsarbe-tare med , procent till drygt . Såväl ut-vecklingen av nettokostnader i fasta priser som an-talet årsarbetare indikerar en ökning av verksam-hetsvolymen under .

Pris- och löneökningar förklarar , procent avkostnadsökningen. En stor del av ökningen förkla-ras av att såväl lönerna som personalomkostna-derna ökade med , procent. Löneökningen ilandstingssektorn var därmed högre än genomsnit-tet för den svenska arbetsmarknaden totalt för fjär-de året i rad. Priset på landstingens övriga resurs-

förbrukning ökade med i genomsnitt , procent,alltså i ungefär samma takt som nettoprisindex.

Landstingens läkemedelskostnader ökade kraftigt 2002

Formellt tog landstingen över betalningsansvaretför läkemedelsförmånen3 . Kostnadsansvaret ärdock delat mellan landstingen och staten. Det dela-de ansvaret ska ses mot bakgrund av att staten be-slutar över flera av de viktigaste parametrar som på-verkar kostnadsutvecklingen för läkemedel. Blandannat är det staten som bestämmer storleken på pa-tienternas egenavgift och vilka läkemedel som ingåri förmånen. Från och med år har landstingentagit ett större kostnadsansvar för läkemedelsför-månen i enlighet med ett avtal med staten somsträcker sig över perioden – (se Landsting-ens Ekonomi – december för en mer detaljeradbeskrivning).

Läkemedelsförmånens kostnader uppgick till, miljarder kronor år , vilket är en ökningmed knappt procent jämfört med föregående år.Av denna kostnad täckte statsbidraget , miljar-der kronor. Landstingens nettokostnad för förmå-nen uppgick därmed till miljoner kronor,vilket är en avsevärt högre kostnad än år dåden uppgick till miljoner kronor (se tabell ).

Underskottet är till stor del opåverkbart förlandstingenEn orsak till den kraftiga ökningen av nettokostna-derna är att statsbidraget för baseras på

års statsbidragsnivå. Kostnaderna översteg statsbi-draget med miljoner kronor, varav statenkompenserade för hälften av underskottet. Vid in-gången av hängde dock hela obalansen på

miljoner kronor kvar eftersom statsbidragsnivån för inte justerades med hänsyn till obalanserna


Övrigt 28%

Läkemedel 10%

Köpt verksamhet o tjänst 13%

Personal-omkostnader 16%

Löner 33%

Diagram 5 • Landstingens externa bruttokostnader 2002

Procent


3. Läkemedelsförmånen är den del av kostnaden för recept-belagda läkemedel som landstingen finansierar, den övriga delen betalas av patienten.

Tabell 2 • Statsbidrag och kostnadsutveckling för läkemedelsförmånen åren 2001–

2006 (prognos åren 2003 –2006)Miljoner kronor och procent

– * *

Statsbidrag 16 743 17 800 18 700 19 600 56 100 20 543 21 532utveckling % 5,4 6,3 5,1 4,8 17,1 4,8 4,8

Kostnader –17 043 –18 563 –19 955 –21 252 –59 770 –22 527 –23 879utveckling % 7,3 8,9 7,5 6,5 24,7 6,0 6,0

Underskott –300 –763 –1 255 –1 652 –3 670 –1 984 –2 347Kompensation 150 710 710 384 454Nettokostnad –150 –763 –1 255 –942 –2 961 –1 600 –1 893

*Det finns inget avtal för –. Utvecklingen dessa år har skrivits frammed oförändrade regler.Källa: Landstingsförbundet och Apoteket .

mellan statsbidrag och kostnader . Kostna-derna beräknas också ha ökat med drygt miljo-ner kronor under till följd av en höjning avhandelsmarginalen för Apoteket från och mednovember . Beslutet om höjningen fattades avRiksförsäkringsverket. På helårsbasis kostar dennamarginalhöjning landstingen cirka miljonerkronor, vilket motsvarar en kostnadsökning medcirka , procent. Denna kostnadsdrivande effektreglerades inte genom en höjning av statsbidragetutan finansierades fullt ut av landstingen.

Sammantaget innebär detta att cirka miljo-ner kronor av landstingens nettokostnader för lä-kemedelsförmånen år kan förklaras av fakto-rer som de inte kunnat påverka. Landstingensunderliggande underskott år uppgår därmedtill cirka miljoner kronor (se diagram ).

Större underskott trots dämpade kostnads-ökningarEftersom statsbidraget är fastställt för perioden– påverkas det inte av löpande under-skott. Underskotten följer därmed med till näst-kommande år. Enligt prognosen ökar som en följdav detta landstingens nettokostnader för förmånenrelativt snabbt trots att ökningstakten för läkeme-delskostnaderna antas bli något lägre de kommandeåren.

En av orsakerna bakom den mer dämpade kost-nadsutvecklingen är att Apoteket från och med ok-tober byter ut läkemedel mot det billigastelikvärdiga läkemedlet som finns tillgängligt. Dettainnebär att prispressen nedåt för gamla läkemedelökar, vilket får störst genomslag under . Fram-

över blir effekten störst när ett gammalt läkemedelförlorar sitt patentskydd. En ytterligare orsak är in-förandet av obligatorisk arbetsplatskod på receptfrån och med oktober . Detta innebär attlandstingen får bättre förutsättningar att effektivarekunna decentralisera läkemedelskostnaderna ochdärmed förbättra möjligheterna till kostnadskon-troll.4 En effekt som verkar i motsatt riktning är enytterligare höjning av Apotekets handelsmarginal,som beslutats av Läkemedelsförmånsnämnden ochger landstingen ökade kostnader, med motsvarande miljoner kronor . Denna höjning motive-rades med ökade kostnader för Apoteket i sambandmed utbyte av läkemedel och dosexpedierade läke-medel. Från och med oktober är det Läke-medelsförmånsnämnden som fattar beslut om mar-ginalförändringar.

Med dessa förutsättningar antas kostnaderna ökamed , procent och , procent . Trotsdetta hamnar landstingens samlade underskott på, miljarder kronor för perioden –. Sta-ten kompenserar landstingen med drygt mil-joner kronor vilket innebär att nettokostnaden blirknappt miljarder kronor. Av detta ackumuleradeunderskott svarar marginalhöjningen för drygt

miljoner kronor och obalanserna vid ingången av år för cirka miljoner kronor. Hade lands-tingen kompenserats för dessa opåverkbara kostna-der skulle nettokostnaden enligt prognosen stannavid cirka , miljarder kronor för perioden.

Risk för snabbare kostnadsökningDet finns risk för att kostnaderna kommer att ökai en snabbare takt än den prognostiserade framöver.Utvecklingen kommer delvis att vara avhängig Lä-kemedelsförmånsnämndens () agerande. inrättades den oktober och nämnden beslu-tar bland annat om vilka läkemedel som ska ingå iförmånen och vilket pris de ska få. ser ävenöver det existerande läkemedelssortimentet och harsom en uppgift att sortera bort läkemedel som inteanses kostnadseffektiva. I bedömningarna har detförutsatts att Läkemedelsförmånsnämndens beslutsammantaget har en återhållande effekt på kost-nadsutvecklingen.

En viktig förutsättning för att landstingen skakunna ta ett långsiktigt ansvar för läkemedelsför-månens kostnader är att sjukvården får tillgång tilleffektiva uppföljningsinstrument. För att nå fram


Milj

arde

r kr

onor

–1,0

–0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

Apotekets marginalhöjningar

Kostnad 2001Nettokostnad exkl. marginalhöjning o kostnad 2001

Statlig kompensation

2004200320022001

Diagram 6 • Uppdelning av landstingens underskott för förmånen, åren 2001–2004

Miljarder kronor

Anm.: Statens kompensation för underskottet under perioden – be-talas inte ut förrän , men i landstingens redovisning kommer den att pe-riodiseras till . Källa: Landstingsförbundet och Apoteket .

4. Dessa förändringar beslutades i propositionen Den nya Läke-medelsförmånen, prop. ⁄:.

till effektiva beslut om insats av läkemedel relativtövriga terapier krävs det exempelvis att uppfölj-ningen av läkemedelsanvändningen kan kopplas tilldiagnos. Med denna typ av uppföljning kan intro-duktionen av nya dyra läkemedel, som är effekti-vare än traditionell behandling, leda till att mer re-surser sätts av till läkemedel och mindre till andragamla terapier. Det krävs dock lagändringar för atten sådan uppföljning ska bli möjlig.

Läkemedelsförmånsnämnden har möjlighet atttvå gånger per år ändra Apotekets handelsmarginal.Marginalen har höjts under hösten och vidårsskiftet . Höjs marginalen ytterligare kom-mer landstingens kostnader att öka i motsvarandegrad.

En osäkerhetsfaktor är utvecklingen av den delav läkemedelskostnaderna som patienterna betalar.De senaste åren har den så kallade egenavgiftsan-delen successivt sjunkit från , procent år

till , procent . En minskning av egenavgift-sandelen med en procentenhet ökar landstingenskostnader för förmånen med cirka miljonerkronor.

Inget avtal för perioden –

Bedömningen för perioden – är extra osä-ker eftersom avtalet mellan staten och landstingenenbart sträcker sig fram till . Beräkningarnaför och bygger på oförändrade reglerjämfört med och att staten står för knappt

procent av bruttounderskottet (vilket motsvarargenomsnittet för den föregående perioden). Meddessa förutsättningar uppgår läkemedelskostna-derna netto till cirka , miljarder kronor .

Prognos 2003 –20065

Långsammare tillväxt av skattebasen drar nerintäktsutvecklingenVid årsskiftet höjdes utdebiteringen kraftigt i fyralandsting. Den genomsnittliga landstingsskatten stegmed , procentenheter, vilket ger en intäktsför-stärkning med cirka miljarder kronor. Som fram-går av avsnittet »Stor breddning av skattebasen i år«i del , breddas skatteunderlaget till följd av för-ändringar i pensionssystemet, vilket regleras medreducerade statsbidrag. Skatteunderlagets underlig-gande utveckling är dock svagare i år än . Fören mer utförlig beskrivning av skatteunderlagets ut-

veckling, se avsnittet »…förklaras av långsammaresysselsättningstillväxt« i del . De generella statsbi-dragen minskar något under prognosperioden. Öv-riga intäkter beräknas öka med cirka procent perår i genomsnitt.

Generella statsbidragDet generella statsbidraget är ett medel för stats-makterna att påverka landstingssektorns resurs-utrymme. Det används också för att reglera ekono-miska effekter av förändringar i landstingssektornsverksamhet och skatteintäkter till följd av statligabeslut. Det utgår med visst belopp per invånare – iår kronor per invånare, vilket motsvarar ,miljarder kronor totalt för landstingen. En mer ut-förlig beskrivning av de generella statsbidragenfinns i Landstingens ekonomi – december .

Under – ingår flera tillfälliga tillskott ide generella statsbidragen. Detta skapar extra osä-kerhet om landstingens ekonomiska förutsättning-ar efter . I prognosen har vi antagit att till-skotten för den nationella handlingsplanen för vårdoch omsorg samt för förbättrad tillgängligheten tillvården kommer att ligga kvar på års nivåunder resten av prognosperioden. Det tillfälliga sys-selsättningsstödet som utgår – samt sta-tens »tillfälliga« överlåtelse av de första kronor-na i statlig inkomstskatt för varje inkomsttagare tillkommuner och landsting har vi antagit upphör ef-ter .

Statliga beslut om indragningar och tillskott harpå marginalen stor betydelse för landstingens eko-nomiska förutsättningar. Mellan och


Tabell 3 • Generella statsbidrag m.m. till landstingssektorn inklusive GotlandMiljoner kronor i löpande priser

2002 2003 2004 2005 2006

Generellt statsbidrag* 16 256 6 508 7 345 7 100 7 085varav:regleringar• o överföringar –1 801 –1 770 –1 946 –1 946nationella handlingsplanen** 660 2 060 2 760 2 760 2 760

Tillgänglighet i vården** 1 250 1 250 1 250 1 250 1 250Momsavgift –9 354 – – – –Tillfälligt sysselsättningsstöd 1 199 936 – – –Tillfälliga skattemedel 436 436 – – –Summa 9 787 9 130 8 595 8 350 8 335

Summa exklusive regleringar 9 787 10 931 10 365 10 296 10 281

*Beloppen för det generella statsbidraget inkluderar nivåjustering till följd avobalanser i utjämningssystemet.•Jämfört med års statsbidragsnivå.**Statsbidragen för den nationella handlingsplanen och ökad tillgänglighet ivården antas ligga kvar på års nivå och .Källa: Landstingsförbundet.

5. Beräkningarna avslutades den mars . Det har därförinte varit möjligt att beakta konsekvenserna av uppgörelsenmellan regeringen och dess samarbetspartier om statsbudgeten.

uppgår de statliga tillskotten till landstingen sam-manlagt till cirka miljarder kronor, omräknat till års priser. Indragningarna uppgår under sam-ma period till cirka miljarder kronor och netto-effekten är således negativ. Cirka miljarder kronorav indragningarna förklaras av pris- och löneur-holkning av de nominellt bestämda generella stats-bidragen.

De generella statsbidragen (exklusive avdragetför momsavgift ) minskar successivt fram till. Då regleringar för att neutralisera ekonomis-ka effekter av statliga beslut exkluderas beräknasdock bidragen vara , miljarder kronor högre

än , se tabell på sidan .

Fortsatt ökning av kostnadernaDe senaste åren har sektorns nettokostnader ökatmed drygt procent per år och i fasta priser med

drygt procent per år. Med hänsyn till underskot-ten i utgångsläget och den förhållandevis svaga till-växten i skatteunderlaget kommer det inte att fin-nas förutsättningar för att kostnaderna ska kunnafortsätta växa i denna takt. I flera landsting vidtasnu åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen.

Enligt de budgetar som landstingen fastställt för kommer nettokostnaderna i år att stiga med, procent i löpande priser. Det skulle innebära enavsevärd minskning av ökningstakten. I planernaför – räknar landstingen med att kostna-derna ska öka med , procent per år i löpande pri-ser. Detta skulle, med våra antaganden om pris-och löneutveckling, motsvara oförändrade kostna-der i fasta priser jämfört med .

Enligt Landstingsförbundets bedömning är detsannolikt att kostnaderna ökar mer än vad lands-tingen förutsatt i budget och planer för kommandeår. Det svåra ekonomiska läget och aviserade åt-gärdsprogram kommer att reducera ökningstaktenväsentligt. Men det finns samtidigt starka kost-nadsdrivande faktorer.• Ambitionen att öka tillgängligheten• Kraven att stärka primärvården• Brist på personal• Kostnader för avtalsförsäkringarna

Erfarenhetsmässigt hamnar kostnaderna över debudgetar som landstingen fastställer innan budget-året börjar. För blev nettokostnaderna drygt miljarder kronor eller , procent högre än budge-terat. Ett skäl till de optimistiska budgetarna kanvara att kommunallagens balanskrav stadgar attbudgeterade kostnader och intäkter ska vara i ba-lans. Det är sannolikt att det kärva ekonomiska lä-get tvingar fram en stramare kostnadskontroll ochatt avvikelsen från budget inte behöver bli lika stori år.

I prognosen räknar vi med att nettokostnadernaökar med , procent i fasta priser . I dennasiffra ligger bland annat satsningarna inom ramenför den nationella handlingsplanen. För kom-mande år räknar vi med en långsammare kostnads-ökning. I fasta priser antas kostnaderna i genom-snitt öka med , procent per år perioden –. Den underliggande ökningstakten antas suc-cessivt avta till , procent , men periodiserin-gen av statsbidraget för läkemedelsförmånen med-för att nettokostnaderna ökar snabbare än.

Pris- och lönekostnaderna förväntas öka relativtsnabbt de närmaste åren, se tabell . Det är främst


Proc

ent

–1,5

–1,0

–0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0Utrymme för att nå balans år 2006PrognosUtfall

2006200520042003200220012000199919981994–1997

Diagram 7 • Landstingens kostnader i fasta priser åren 1994–2006



Tabell 4 • Nyckeltal för landstingens ekonomi åren 2002–2006

Procentuell förändring från föregående år om ej annat anges2002 2003 2004 2005 2006

Utdebitering, %* 10,05 10,53 10,54 10,54 10,55Skatteunderlagsprognos 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2Timlön, landstingsanställda 4,3 3,8 3,8 3,8 3,8Prisindex socialavgifter* 8,8 7,4 5,3 5,3 3,8Prisindex, varor o tjänster 2,0 2,8 2,7 2,7 2,7Sammanvägt kostnadsindex 4,6 4,4 3,9 3,9 3,5Kostnader, fasta priser 3,0 1,4 0,5 1,0 0,5Läkemedelskostnader, löpande priser 8,9 7,5 6,5 6,0 6,0Momsavgift, kr/inv. 1 050 – – – –Skatteavräkning, kr/inv. 134 –153 0 0 0

*Utvecklingen förutsätter att utdebiteringen i de enskilda landstingen liggerkvar på års nivå under resten av prognosperioden. Att medelutdebiterin-gen ändå ökar beror på att skatteunderlaget växer snabbare än genomsnittet ilandsting som har högre utdebitering än genomsnittet.Källa: Landstingsförbundet.

kostnaderna för löner och personalomkostnadersom väntas öka snabbt. Detta förklaras delvis avden fortsatta ökning av pensionskostnaderna, somfrämst är en konsekvens av stora löneökningarinom landstingsektorn under tidigare år (se kapit-let »Kommunernas och landstingens ekonomi denärmaste åren« i del ). Det finns också en viss osä-kerhet om hur kostnaderna för övriga avtalsförsäk-ringar kommer att utvecklas. Dessa kostnader styrsfrämst av hur de landstingsanställdas ohälsa ut-vecklas samt utvecklingen på de finansiella mark-naderna. De landstingsanställdas löner antas öka isamma takt som genomsnittet för arbetsmarknadentotalt.

ResultatutvecklingEfter en tillfällig resultatförbättring med , miljar-der kronor ökar underskottet åter . Re-sultatförbättringen förklaras av de stora skattehöj-ningarna, som beräknas öka landstingens intäktermed cirka miljarder kronor. Kostnaderna ökardock snabbare än skatteunderlagets underliggandeökningstakt och beräknas underskottet baravara , miljarder kronor mindre än (se tabell).

Underskottet beräknas till , miljarder kronor. Det motsvarar , procent av och ,procent av landstingens samlade nettokostnader (sediagram ).

Hur kan underskotten täckas?Underskottet kan i princip täckas genom:• skattehöjningar• lägre volymutveckling• produktivitetsförbättringar• långsammare löneutveckling i landstingssek-

torn än i andra sektorer.

Vad innebär då detta för landstingens skatteuttagoch kraven på volym-, löne- respektive produktivi-tetsutveckling ?

Landstingens enda praktiska möjlighet att täckaunderskottet genom intäktsökningar är att höjalandstingsskatten. Höjda patientavgifter kan endastge marginella tillskott inom den ram som lagstift-ningen lägger fast. För att täcka underskottet medskattehöjningar skulle medelskattesatsen behövahöjas med , procentenheter .

Om balans ska nås genom en anpassningav volymutvecklingen måste nettokostnaderna ifasta priser minska med i genomsnitt , procentper år, se diagram . I så personalintensiv verksam-

het som landstingens innebär detta att antalet an-ställda måste minska. Med ett antagande om enoförändrad andel personalkostnader av de totalakostnaderna skulle antalet landstingsanställda

behöva minska med cirka personer jämförtmed prognosen.

Ökad produktivitet kan i princip förväntas re-sultera i en långsammare utveckling av kostna-derna. För att balans mellan intäkter och kostnaderska nås genom produktivitetsförbättringarkrävs att dessa uppgår till skillnaden mellan prog-nostiserad volymutveckling och volymutrymmet idiagram . Om produktiviteten utvecklas på dettasätt kan nettokostnaderna i fasta priser rymmasinom utrymmet samtidigt som verksamhetsvoly-men utvecklas i enlighet med prognosen. Som


Tabell 5 • Landstingens samlade resultaträkningar, periodiserade skatteinkomster,åren 2002–2006

Miljarder kronor i löpande priser2002 2003 2004 2005 2006

Verksamhetens intäkter 44,7 46,5 49,0 49,8 51,5Verksamhetens kostnader –180,3 –190,3 –199,2 –207,6 –215,9Avskrivningar –5,1 –5,2 –5,3 –5,4 –5,5Nettokostnader –140,7 –149,0 –155,5 –163,2 –169,8Skatteintäkter 124,5 136,3 141,9 148,8 155,2Generella statsbidrag* 10,6 9,9 9,4 9,0 9,0Finansiellt netto –2,1 –0,9 –0,9 –1,0 –1,3

Res. efter skatt o finansnetto(R) –7,6 –3,7 –5,0 –6,4 –6,9Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Förändring eget kapital (R) –7,6 –3,7 –5,0 –6,4 –6,9Finansiellt sparande• –3,4 4,3 0,0 –2,3 –1,1

*Efter avdrag för momsavgift .•Det finansiella sparandet är beräknat som nettot mellan löpande inkomsteroch utgifter. I Nationalräkenskaperna används en något annorlunda defini-tion, bland annat görs en periodisering av skatteintäkterna.Källa: Landstingsförbundet.

Proc

ent

–6

–5

–4

–3

–2

–1

0

1

200620052004200320022001200019991998

Resultat

Utfall

Diagram 8 • Landstingens resultat åren 1998–2006

Procentuell andel av nettokostnaderna


framgår av faktarutan om förbättringsarbete inomlandstingen pågår det ett omfattande arbete medatt förbättra landstingens produktivitet. Produkti-vitetsökningar leder dock sällan till att kostnadernai fasta priser minskar. Det beror på att exempelvisminskad tidsåtgång för en viss typ av operation inteleder till att mindre arbetstid ägnas åt sådana ope-rationer utan till att fler operationer görs.

Lönerna inom landstingssektorn har de senastefyra åren ökat snabbare än genomsnittet för hela ar-betsmarknaden. Prognosen bygger på ett antagandeom att de landstingsanställdas löner kommer attöka i samma takt som genomsnittet för arbets-marknaden totalt under prognosperioden. Den ut-veckling som krävs för balans illustreras i dia-gram . Den visar att de landstingsanställdas lönerinte får öka snabbare än , procent per år, givet attlönerna i genomsnitt i ekonomin som helhet ökar med, procent per år. De landstingsanställdas relativalöneläge skulle alltså behöva sänkas i ett läge då be-manningssituationen sannolikt kräver det motsatta.Att landstingens löner måste öka långsammare änarbetsmarknadens totalt beror på att de totala lö-neökningarna i ekonomin har stor betydelse för detkommunala skatteunderlaget.

Mer resurser krävs för att tillvarata den medicinska utvecklingens möjligheter

I vår prognos förutsätts verksamhetsvolymen, mättsom nettokostnader i fasta priser, växa med , pro-cent per år under prognosperioden –.Detta är mer än en halvering jämfört med den före-gående fyraårsperioden. Trots detta växer således

underskotten alla år utom då stora skattehöj-ningar genomförs.

För att illustrera underskottets storlek kan mansätta det i relation till delar av landstingens kostna-der eller verksamheter. Enligt prognosen kommersektorns underskott att uppgå till i princip sammabelopp som nettokostnaderna i det fjärde störstalandstinget (Östergötland) . Beloppet är likastort som kostnaden för löner och sociala avgiftertill cirka landstingsanställda eller vård-platser eller vårdcentraler. Detta trots att lands-tingens medelskattesats höjts med nästan en halvprocentenhet .

Underskottet ökar successivt efter på grundav att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderla-gets underliggande ökningstakt. Flera faktorer bi-drar till den snabba kostnadsökningen.

Den kanske viktigast kostnadsdrivande faktornär den medicinska utvecklingen i vid bemärkelse.Landstingsförbundet har nyligen presenterat rap-porten Den medicinska utvecklingens konsekvenserför sjukvårdens resursbehov – Vårdens resursbehov ochutmaningar på längre sikt, skriven av Sven-EricBergman. I den görs en genomgång och analys avtillgängliga studier över vilka effekter som den me-dicinska utvecklingen kommer att få för framtidenssjukvård och hur detta påverkar resursbehovet. Densammanfattande slutsatsen av rapporten är att vår-dens behov av resurser ökar och att den medicinskautvecklingen bidrar starkt till detta. Flera faktorermedverkar till att den medicinska utvecklingen dri-ver på kostnaderna. Nya grupper av patienter kankomma ifråga för behandling, vilket leder till ökadetotala kostnader även då kostnaden per behandlingminskar. Vårdbehoven ökar också till följd av attdagens patienter är bättre informerade om vårdensmöjligheter än gårdagens, vilket innebär att de harhögre förväntningar och ställer större krav.

Kostnadsökningarna till följd av den medicinskautvecklingen ska naturligtvis jämföras med nyttan.Flera studier har kommit fram till att satsningar påhälso- och sjukvården är värda de ökade kostna-derna. De samhällsekonomiska intäkterna tillfallerenbart till viss del landstingen. Främst tillfaller vin-sterna patienterna och deras nära, samt arbetsgi-varna och staten via bland annat sjukförsäkringen.Landstingens kostnader ökar därför snabbare änlandstingens resurser, med finansiella underskottsom följd. Om sjukvården ska kunna ta tillvara demöjligheter som den medicinska utvecklingen germåste den tillåtas ta en större del av samhällets re-surser i anspråk. För att landstingen, som svarar för


Proc

ent

0

1

2

3

4

5

6LandstingssektornHela arbetsmarknaden

200620052004200320022001200019991998199719961995

Utfall

Anpassningskrav

Diagram 9 • Löneutveckling för hela arbetsmarknaden och landstingen enligt anpassningskrav, åren 1995 –2006



den övervägande delen av kostnaderna för hälso-och sjukvård, ska ha förutsättningar att leva upp tillkravet på god ekonomisk hushållning krävs en av-sevärd ökning av resurserna.

De löpande utgifterna för hälso- och sjukvårduppgick till , procent av inklusive denhälso- och sjukvård som bedrivs av kommuner. Om

man antar att samhällets utgifter för hälso- och sjuk-vård utanför landstingen ökar i samma takt som innebär vår prognos för landstingens konsum-tion och investeringar att utgifterna för hälso- ochsjukvård uppgår till cirka , procent av .Med den ökningstakten skulle procent av användas till hälso- och sjukvård år .


Förbättringsarbete i landstingen

pågår ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra till-gängligheten. Det är tre strategier som dominerar i detta arbete.

I den första strategin, som avser att skapa balans mellan kapacitet och efterfrågan,är utgångspunkten hur den givna kapaciteten används. Till exempel är ett av demest framgångsrika förändringskoncepten för att frigöra läkararbetstid för andraoch mer kunskapskrävande insatser att ifrågasätta mängden och skälen för återbe-sök.

En andra strategi avser att påverka efterfrågan. Det kan till exempel handla omatt minska den efterfrågan på vård som inte är medicinskt motiverad eller som pa-tienten i större utsträckning kan ombesörja själv.

Den tredje strategin rör vårdens processer. Här ingår att granska i vilken ut-sträckning specialistkunskap används till sådant som andra skulle kunna utföra.Om en läkare i den specialiserade vården ges rätt information och en konkret frå-geställning på en remiss kan kanske frågan besvaras utan att patienten behöverkomma till specialisten. Om alla berörda på ett enkelt sätt hade tillgång till sammainformation om patienter som behandlas skulle mängder av dubbelarbete kunnaundvikas.

Några exempel på förbättringsarbete genom förändrade processer:• Intensivvårdsavdelningen på Kristianstad lasarett deltog i ett intensivvårdsprojekt som

syftade till att med bättre rutiner påverka vårdtiden med respirator. Detta led-de till att medelvårdtiden i respirator kunde minskas med cirka – procent.

• Köerna till röntgen på Radiologen på Skellefteå sjukhus försvann till följd av förän-drade rutiner. Bland annat slutade man att slentrianmässigt undersöka båda si-dors leder på patienter som bara har besvär på ena sidan.

• Ett antal vårdteam över hela landet har deltagit i Landstingsförbundets ochSvenska Kommunförbundets båda genombrottsprojekt Bättre vård i livetsslutskede. Inom ramen för projekten har man på många håll låtit patienternainom den palliativa vården lämna en levnadsberättelse. Denna har givit enökad förståelse för den individuella patientens behov och därigenom både för-bättrat och underlättat vårdarbetet. Inom den palliativa vården kan omfat-tande och kostsamma terapeutiska insatser som varken patienten eller de an-höriga önskar ofta ersättas med omvårdnadsinsatser av ett helt annat slag.

Produktivitetsförbättringar inom sjukvården resulterar ofta i ökade kostnader. Skä-let är att effektivitetsvinster används till att öka kapaciteten, det vill säga utbudet,i stället för att minska resursåtgången. Ett exempel på detta är när minskad tidsåt-gång för en viss typ av operation leder till att fler operationer kan utföras. I dessafall leder produktivitetsförbättringen till minskade väntetider och en välfärdsför-bättring för patienterna, men också till en ökning av kostnaderna.

De svagaste resultaten på många år

av tjugo6, Norrbotten,Värmland, Blekinge, Jämtland och Västra Göta-land, hade ett positivt resultat . Dessa femlandsting hade relativt låga kostnadsökningar samtminskande eller svagt ökande antal anställda underåret. Under hade nio landsting, det vill säganästan hälften av landstingen ett positivt resultat (sediagram ). Resultaten för var de svagaste se-dan mitten av -talet.

Sjutton landsting redovisar ett sämre resultat än . Enbart Blekinge, Jämtland och Väs-tra Götaland hade positiva resultat såväl som. Värmland och Norrbotten redovisar stora re-sultatförbättringar men hade omstrukturerings-kostnader som drog ner års resultat. I Norr-bottens resultat inkluderas ett engångsbidragfrån Kommundelegationen motsvarande , pro-cent av nettokostnaderna.

I Stockholm, Skåne, Gävleborg, Kronoberg ochVästmanland försvagades resultaten i förhållandetill nettokostnaderna med procentenheter ellermer. Samtliga landsting förutom Norrbotten ochVärmland försämrade soliditeten . Stockholmoch Skåne redovisar en negativ soliditet . Försektorn som helhet sjönk den redovisade soliditetenmed nio procentenheter till , procent.

De svaga resultaten är en del av förklaringen tillatt Stockholm, Skåne, Uppsala och Jämtland höjerskatterna . För Stockholm och Skåne räckerdet dock ändå inte för att uppnå en budget i balans.

Stor variation i kostnadsökningarna

Landstingens nettokostnader steg under med, procent7 i löpande priser. Löne- och prisöknin-gar bidrog med , procent. Skillnaderna är storamellan landstingen.

I Värmland och Norrbotten sjönk kostnadernasåväl i fasta som i löpande priser , men båda re-dovisade relativt stora engångsvisa omställnings-kostnader året före, vilket delvis förklarar nedgång-en. Exklusive omställningskostnaderna sjönk netto-kostnaderna i fasta priser med , procent i Värm-land och , procent i Norrbotten. Norrbotten re-dovisar sjunkande kostnader för andra året i rad.Gävleborg redovisade en omstruktureringskostnad


Utvecklingen i de enskilda landstingen

Proc

ent

Nor

rbot

ten

Vär

mla

nd

Ble

king

e

Jäm

tlan

d

Väs

tra

Göt

alan

d

Sörm

land

Upp

sala

Öre

bro

Hal

land

Öst

ergö

tlan

d

Gäv

lebo

rg

Väs

terb

otte

n

Kro

nobe

rg

Dal

arna

Jönk

öpin

g

Väs

tman

land

Tota

lt

Kal

mar

Väs

tern

orrl

and

Skån

e

Stoc

khol

m

–15

–10

–5

0

5Bokslut 2002Bokslut 2001

Diagram 10 • Resultat före extraordinära poster 2001 och 2002

Andel av nettokostnad


6. Analyserna i detta kapitel avser, om inte annat anges, lands-tingssektorn exklusive landstingsverksamheten i Gotlands kom-mun.7. För att utvecklingen ska avse jämförbara verksamheter harnettokostnad för högskolan exkluderats från 2001 års kostna-der. Utvecklingen har korrigerats på grund av att det specialdes-tinerade statsbidraget för tandvård numera ingår i det generellastatsbidraget.

Proc

ent

Väs

tman

land

Skån

e

Stoc

khol

m

Jönk

öpin

g

Upp

sala

Kro

nobe

rg

Dal

arna

Väs

tern

orrl

and

Sörm

land

Tota

lt

Hal

land

Öst

ergö

tlan

d

Väs

tra

Göt

alan

d

Öre

bro

Gäv

lebo

rg

Ble

king

e

Kal

mar

Jäm

tlan

d

Väs

terb

otte

n

Nor

rbot

ten

Vär

mla

nd

–8

–6

–4

–2

0

2

4

6

8Bokslut 2002Bokslut 2001

Diagram 11 • Förändring av kostnader i fasta priser 2001 och 2002

Procentuell förändring*

*Kostnaderna har justerats för växlingen av Vårdhögskolorna.Källa: Landstingsförbundet.

på , procent av nettokostnaderna . Om den-na kostnad exkluderas skulle även Gävleborg redovi-sa sjunkande kostnader i fasta priser (se diagram ).

I tolv landsting steg kostnaderna snabbare

än . Landstingen med de största kostnadsök-ningarna redovisade även relativt stora kost-nadsökningar . De största kostnadsökningarnahade Västmanland och Skåne på , respektive ,procent i löpande priser. I Stockholms ökning på, procent inkluderas en omstruktureringskostnadpå motsvarande , procent av nettokostnaderna.

De senaste tre åren har kostnaderna i löpande pri-ser stigit med , procent i genomsnitt, det vill säga, procentenheter mindre än under . Väst-manland och Skåne uppvisar de största kostnads-ökningarna såväl som under den senaste tre-årsperioden. Samtidigt har Norrbotten och Värm-land en klart lägre kostnadsökningstakt än övrigalandsting (se diagram ).

Landsting med snabbt ökande befolkning har ennågot gynnsammare per capita-utveckling av kost-naderna än den totala kostnadsutvecklingen. Detmotsatta gäller för landsting med minskande befolk-ning. Skillnaderna är inte så stora att de på någotavgörande sätt kastar om ordningen mellan lands-tingen. Skillnaden mellan den totala utvecklingenoch per capita-utvecklingen har flera olika förkla-ringar. En viktig orsak är att det inte är de mestvårdkrävande, och därmed för sjukvården dyraste,invånarna som flyttar. Landsting med utflyttningfår successivt en allt större vårdtyngd samtidigt somlandsting med inflyttning får en lägre vårdtyngd.En annan förklaring kan vara att det tar viss tid attställa om sjukvårdsstrukturen.

Kostnadsbudgeterna överskrids i nästan allalandstingEn majoritet av landstingen hade svårt att följa sinakostnadsbudgetar under föregående år. I sektorntotalt uppgick nettokostnaderna till , procentmer än budgeterat. De största överskridandena avbudget var , till , procent och inträffade i Skå-ne, Västmanland, Dalarna, Västernorrland samt iStockholm.

I Värmland underskreds budgeten med , pro-cent. I Blekinge, Sörmland och Gävleborg över-skreds budget med mindre än två procent. I Norr-botten var avvikelsen marginell.

Det negativa finansnettot växer

Nedgången på finansmarknaden, räntebetalningaroch andra finansiella kostnader bidrog till ett negativt

finansnetto . Finansnettot för hela sektorn blevminus , miljarder kronor, motsvarande knappt ,procent av nettokostnaderna eller procent avunderskottet i sektorn.

Landstingens räntekostnader översteg intäkternamed drygt miljoner kronor. Samtliga landstinghade ränteintäkter medan två landsting, Stockholm


Proc

ent

Väs

tman

land

Skån

e

Upp

sala

Öst

ergö

tlan

d

Jönk

öpin

g

Stoc

khol

m

Sörm

land

Väs

tra

Göt

alan

d

Kal

mar

Hal

land

Kro

nobe

rg

Tota

lt

Väs

tern

orrl

and

Dal

arna

Öre

bro

Ble

king

e

Gäv

lebo

rg

Väs

terb

otte

n

Jäm

tlan

d

Vär

mla

nd

Nor

rbot

ten

–4

–2

0

2

4

6

8

10

122002Genomsnitt 2000–2002

Diagram 12 • Förändring av nettokostnad i löpande priser, genomsnitt av åren2000–2002 samt enbart 2002Procentuell förändring*

*Kostnaderna har justerats för växlingen av Vårdhögskolorna.Källa: Landstingsförbundet.

Tabell 6 • Finansiella nettoinkomster 2000–2002

Miljoner kronor och andel av nettokostnadernaLandsting/ Miljoner kronor Andel av nettokostnad, %Region

Stockholm –122 –225 –840 –0,4 –0,7 –2,5Uppsala –28 –24 –36 –0,8 –0,6 –0,9Sörmland 2 –3 –36 0,0 –0,1 –1,0Östergötland 98 –36 –50 1,9 –0,6 –0,8Jönköping 163 7 –90 4,0 0,2 –1,9Kronoberg 11 3 –36 0,5 0,1 –1,4Kalmar 9 –12 –139 0,3 –0,3 –3,8Blekinge 10 15 –7 0,5 0,7 –0,3Skåne 7 18 –88 0,0 0,1 –0,5Halland 78 51 –24 2,3 1,4 –0,6Västra Götaland –147 –166 –196 –0,7 –0,8 –0,9Värmland –16 –24 –70 –0,4 –0,6 –1,7Örebro –71 –76 –81 –1,8 –1,9 –1,9Västmanland 31 59 21 0,9 1,6 0,5Dalarna –33 –22 –18 –0,9 –0,5 –0,4Gävleborg 38 10 –107 0,9 0,2 –2,4Västernorrland 34 43 –89 0,9 1,1 –2,2Jämtland –1 5 –3 0,0 0,2 –0,1Västerbotten 22 –3 –61 0,6 –0,1 –1,5Norrbotten 103 –16 –102 2,4 –0,4 –2,5Totalt 187 –396 –2 051 0,2 –0,3 –1,5


och Västra Götaland, redovisar stora räntekostna-der (se tabell på sidan ).

Landstingen har valt olika strategier för att han-tera de pensionsförmåner personalen tjänar in. Ti-digare år har de landsting som investerat i aktierkunnat dra fördel av börsuppgången, men de se-naste åren har börserna gått ner. Nedskrivningar avaktieportföljen uppgår till knappt , miljarder kro-nor motsvarande , procent av nettokostnaderna.I hälften av landstingen motsvarade nedskrivning-arna mer än procent av nettokostnaderna. Destörsta nedskrivningarna görs i Gävleborg, motsva-rande procent av nettokostnaderna. De förlustersom nedskrivningarna indikerar realiseras dockförst vid en försäljning av aktierna. I fem landsting,Dalarna, Skåne, Sörmland, Uppsala och VästraGötaland, görs inga nedskrivningar (se diagram ).

Något långsammare löneökningar 2002

Personalkostnaderna utgör den största delen avlandstingens kostnader. Under ökade antaletanställda med personer eller , procent. Ensträvan har varit att öka de anställdas sysselsätt-ningsgrad och det har inneburit att antalet heltids-anställda ökade med , samtidigt som antaletmed deltid minskade med . Omräknat till re-ellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) mot-svarar detta en ökning med , procent.

De största ökningarna av antalet anställda harskett i Kronoberg och Örebro med , procent. An-talet anställda har minskat i sex landsting, Värm-land, Gävleborg, Norrbotten, Jämtland, Uppsalaoch Kalmar (se diagram ). Med undantag förUppsala är detta också landsting som har haft en re-lativt andra landsting låg nettokostnadsökningunder .

Under ökade timlönerna i sektorn i ge-nomsnitt med , procent, vilket är något lång-sammare än under . Genomsnittsökningen desenaste tre åren är , procent per år. Spridningenmellan landstingen var stor. Löneökningarna

varierar mellan , procent i Blekinge och , pro-cent i Gävleborg (se diagram ).


Proc

ent

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Gäv

lebo

rg

Kal

mar

Väs

tern

orrl

and

Nor

rbot

ten

Öst

ergö

tlan

d

Väs

terb

otte

n

Hal

land

Jönk

öpin

g

Ble

king

e

Stoc

khol

m

Tota

lt

Vär

mla

nd

Jäm

tlan

d

Öre

bro

Väs

tman

land

Kro

nobe

rg

Dal

arna

Väs

tra

Göt

alan

d

Skån

e

Sörm

land

Upp

sala

Diagram 13 • Nedskrivningar av anläggnings- och omsättningstillgångar 2002Andel av nettokostnad


Proc

ent

–4

–3

–2

–1

0

1

2

3

4

Kro

nobe

rg

Öre

bro

Väs

tman

land

Öst

ergö

tlan

d

Skån

e

Dal

arna

Stoc

khol

m

Väs

tern

orrl

and

Jönk

öpin

g

Tota

lt

Väs

tra

Göt

alan

d

Hal

land

Ble

king

e

Väs

terb

otte

n

Sörm

land

Kal

mar

Upp

sala

Jäm

tlan

d

Nor

rbot

ten

Gäv

lebo

rg

Vär

mla

nd

Diagram 14 • Förändring av antal anställda 2002

Procentuell förändring


Proc

ent

Gäv

lebo

rg

Väs

tra

Göt

alan

d

Väs

terb

otte

n

Väs

tern

orrl

and

Vär

mla

nd

Stoc

khol

m

Jäm

tlan

d

Hal

land

Jönk

öpin

g

Nor

rbot

ten

Tota

lt

Dal

arna

Öre

bro

Kal

mar

Sörm

land

Upp

sala

Väs

tman

land

Skån

e

Kro

nobe

rg

Öst

ergö

tlan

d

Ble

king

e

0

1

2

3

4

5

62002Genomsnitt 2000–2002

Diagram 15 • Timlöneutveckling genomsnitt 2000–2002 samt utvecklingen under2002, inklusive bolagenProcentuell förändring


Sex landsting budgeterar med underskott 2003

Enligt balanskravet ska budget för nästkommandeår upprättas så att balans råder i ekonomin. Sexlandsting budgeterar med underskott . Detbudgeterade underskottet i sektorn för utgören procent av nettokostnaderna eller knappt ,miljarder kronor. De största budgeterade under-skotten har Stockholm, Västmanland och Skåne (sediagram ).


Proc

ent

–15

–10

–5

0

5

Upp

sala

Gäv

lebo

rg

Vär

mla

nd

Nor

rbot

ten

Jäm

tlan

d

Öst

ergö

tlan

d

Ble

king

e

Öre

bro

Jönk

öpin

g

Väs

tra

Göt

alan

d

Väs

terb

otte

n

Kal

mar

Väs

tern

orrl

and

Hal

land

Tota

lt

Sörm

land

Kro

nobe

rg

Dal

arna

Skån

e

Väs

tman

land

Stoc

khol

m

Diagram 16 • Budgeterat resultat år 2003

Andel av nettokostnad


Kommunallagen och balanskravet

kommunallag stadgas att landsting ochkommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sinverksamhet. Enligt lagens förarbeten är detta en såkallad ändamålsregel vars exakta innebörd inte be-höver preciseras i lag. Det anges dock att en godekonomisk hushållning förutsätter att löpandekostnader finansieras med löpande intäkter.

Grundtanken bakom kravet på god ekonomiskhushållning är att varje generation av invånare skabära kostnaderna för den service de själva beslutarom och kan dra nytta av. En annan avsikt med godekonomisk hushållning är att skapa förtroende förlandstingens förmåga att fullgöra sina ekonomiskaåtaganden, utan att statsmakterna behöver ingripa.

I tidigare lagstiftning motsvarades kravet på godekonomisk hushållning av ett så kallat förmögen-hetsskydd, som innebar att kommunens eller lands-tingets egendom måste förvaltas så att förmögen-

heten inte minskar. Framtida generationer ska ärvalika mycket som dagens.

God ekonomisk hushållning omfattar även åt-gärder som syftar till bättre resursutnyttjande ut-ifrån både ett finansiellt perspektiv och ett verk-samhetsperspektiv.

Från och med år har kommunallagen kom-pletterats med det så kallade balanskravet. Detinnebär dels att budgeten måste upprättas så att in-täkterna överstiger kostnaderna, dels att om ettunderskott ändå uppkommer ska det egna kapita-let återställas inom de två följande åren, om det intefinns synnerliga skäl att inte göra det.

I tabell redovisas landstingens resultat både en-ligt resultaträkningen och enligt balanskravets re-gler, vilket skiljer sig något från årets resultat i re-sultaträkningen. I balanskravsresultatet får man gö-ra vissa tillägg och avdrag från årets resultat för ex-empelvis realisationsförluster och -vinster samt deresultatpåverkande poster som bedöms utgöra syn-nerliga skäl för att underskottet inte behöver regle-ras.

I och med bokslutet för är det första gång-en som det går att avläsa om landstingen klarar ba-lanskravet. År redovisade sju landsting positi-va resultat enligt balanskravet och tre landsting re-dovisade nollresultat. Ett av de landsting som hadeunderskott återställde detta . I resteran-de nio landsting återställdes inte underskotten

heller. De flesta av dessa landsting redovisar i stäl-let negativa resultat men i och med att lagensaknar sanktioner så kommer inget att hända delandsting som inte uppfyller den. I kolumnen ejåterställda underskott kan man utläsa vilkalandsting som inte uppfyller balanskravet för .

Flera landsting hänvisar till synnerliga skäl för attinte återställa det egna kapitalet. Det är landstings-fullmäktige som beslutar om vilka synnerliga skäldet enskilda landstinget ska åberopa och det kaninte ske någon rättslig prövning av detta beslut. Trelandsting klarar balanskravet genom att åberopasynnerliga skäl – Norrbotten, Skåne och Väster-norrland.

Det kan konstateras av tabellen att även serut att bli ett mörkt år för landstingens ekonomi.


God ekonomisk hushållning

Tabell 7 • Resultat 2000, balanskravsresultat 2000–2002 samt budget 2003

Miljoner kronorLandsting Bokslut Balanskravsresultat Ej återställt un- Budget

derskott

Stockholm 1 907 –1 322 –2 584 –4 778 –1 332 –1 558Uppsala 24 14 –64 –92 0 169Sörmland –1 –1 0 –10 –1 –56Östergötland 119 15 –30 –150 0 57Jönköping 53 53 15 –232 0 20Kronoberg 100 100 40 –99 0 –40Kalmar –131 –132 –169 –96 –132 3Blekinge 13 13 10 22 0 12Skåne –436 0 0 0 0 –420Halland –7 –10 6 –27 –4 1V:a Götaland –1 026 –1 026 219 7 –800 72Värmland –200 –200 –299 168 –32 151Örebro –122 –122 –93 –90 –122 18Västmanland –13 –14 52 –166 0 –110Dalarna –159 –159 30 –162 –129 –80Gävleborg 91 91 92 –125 0 168Västernorrland –24 0 –59 –187 0 1Jämtland –73 30 24 12 0 28Västerbotten –28 –19 –60 –24 –19 5Norrbotten –179 0 33 20 0 70Summa –3 878 –2 689 –2 836 –6 008 –2 569 –1 489


Sex landsting har lagt en budget med underskottoch fyra ligger precis på gränsen till balans. Enbudget med underskott kan överklagas och dettahar skett i två landsting, Skåne och Västmanland.Deras budgetar har blivit upphävda i domstol ochär nu föremål för rättslig process.

Landstingsförbundet och Svenska Kommunför-bundet har i olika sammanhang gett uttryck för attbalanskravet i sin nuvarande utformning inte är än-damålsenlig. Balanskravet fokuserar i allt för höggrad på budgeten i stället för på det faktiska utfal-let och det inbjuder till att lägga fram en orealistiskbudget. I gengäld kan krav ställas på redovisning avåtgärder för hur ett budgeterat underskott ska han-teras. Vidare borde enligt förbundens mening intekravet på balans avse varje enskilt år utan en fyra-årsperiod. Grundtanken att ha en ekonomi i balansär däremot inte ifrågasatt av förbunden. Den bör iförsta hand ses som en politisk fråga som prövas iden demokratiska processen och inte en juridisksom prövas i domstol. Ur ett ekonomiskt perspek-tiv bör balans mellan intäkter och kostnader be-traktas som ett minimikrav.

Enligt redovisningspraxis baseras avskrivning-arna på landstingens tillgångar på anskaffningsvär-det, utan hänsyn till att prisökningar medför attmaskiner och byggnader blir dyrare när de behöverersättas. Dessutom bör landstingen i sin långsikti-ga planering beakta pensionsåtagandet för pensio-ner intjänade före som redovisas som en an-svarsförbindelse. Med hänsyn till detta bör det stäl-las krav på ett visst överskott. Hur stort detta be-höver vara kan inte fastställas generellt utan varie-rar med det enskilda landstingets situation. Ettlandsting med krympande befolkningstal och där-med minskande reinvesteringsbehov behöver kan-ske inte upprätthålla samma resultatnivå som ettlandsting med växande befolkningstal.

Indikatorer på god ekonomisk hushållning

Det främsta kriteriet för god ekonomisk hushåll-ning är att kostnader och intäkter balanserar överen flerårsperiod. Det finns dock anledning att ävenväga in andra faktorer som till exempel den finan-siella ställningen i form av soliditeten, det vill sägadet egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. So-liditeten är ett mått på den historiska resultatut-vecklingen. En hög soliditet ger goda förutsätt-ningar att möta framtida finansiella belastningar,medan en låg soliditet är förenat med större risk.Den redovisade soliditeten varierar kraftigt mellanlandstingen.

Ett landstings soliditet kan inte jämföras med ettföretags soliditet eftersom landstinget har sin be-skattningsrätt att förlita sig till. Landsting med lågtskatteuttag har ett större utrymme att öka intäk-terna än landsting med hög skattesats. Skattenivånbör därför vägas in i bedömningen av ett landstingsfinansiella styrka.

En god ekonomisk hushållning förutsätter kon-troll över kostnadsutvecklingen, så att denna kananpassas till intäkterna. Mått på det är hur netto-kostnadsandelen har utvecklats i jämförelse medövriga landsting samt hur väl kostnaderna följerbudgeten.

Det kan vara befogat att lånefinansiera investe-ringar till den del de överstiger återinvesteringsbe-hovet, eftersom en utökad kapacitet kommer ävenframtida generationer till del. Med hänsyn till denlåga soliditet som många landsting har finns emel-lertid starka argument för att finansiera investe-ringarna med egna medel.

Finansiella profiler

Hur väl lyckas då de enskilda landstingen i sin strä-van efter god ekonomisk hushållning? Väljer olikalandsting olika strategier, och hur utvecklas de övertiden? För att svara på frågor av den här karaktärenkrävs jämförelser mellan landstingen. Ett sätt attjämföra är att räkna fram ett antal nyckeltal för deolika landstingen. Landstingsförbundet har tidigarekonstruerat ett antal olika mått på ekonomisk styr-ka. Måtten har tyvärr blivit svåra att tolka och medtiden upplevts som felaktiga.

En alternativ metod för jämförelser har utarbe-tats av Kommunforskning i Västsverige, KFi – Fi-nansiella profiler. I det här kapitlet kommer en nå-got modifierad variant av den metoden att använ-das för att jämföra tre landsting, Västmanland, Jön-köping och Norrbotten, som valts ut för att de re-presenterar olika ekonomiska strategier och ut-vecklingstendenser.

De finansiella profilerna mäter enbart landsting-ets ekonomiska läge i förhållande till sektorn ochdess utveckling över tiden. Detta innebär att förän-dringar i sektorn kan påverka det enskilda lands-tingets betyg utan att det egentligen har hänt nå-gonting i landstinget. I framtiden är det önskvärtatt komplettera och kombinera med lämpliga verk-samhetsmått så att såväl ekonomi som verksamhetkan bedömas i sin helhet.


Metod8

Finansiella profiler ska ses som ett komplement tillden traditionella finansiella analysen som normaltgörs i landstingen och till viss del redovisas i årsre-dovisningen. Utgångspunkten är åtta ekonomiskanyckeltal. Nyckeltalen sorteras och vägs sammanutifrån fyra dimensioner (risk, kontroll, långsiktigkapacitet och kortsiktig beredskap) som redovisas iett polärdiagram. Diagrammet är inte en samman-vägning av nyckeltalen utan en metod att grafisktbeskriva dessa och ger en samlad bild av ekonomini det enskilda landstinget

De åtta nyckeltal som redovisas i profilerna åter-finns i tabell med värden till polärdiagrammen föralla landsting år . I kapitlet »Utvecklingen i deenskilda landstingen« studeras några av nyckeltalenlite mer ingående.

Landstingsförbundet har samlat in uppgifter frånlandstingen för åren – och korrigerat demså att de ska bli jämförbara. För varje enskilt nyck-eltal betygssätts landstingen enligt en normalför-


Tabell 8 • Nyckeltal till polärdiagram 2002

ProcentSoliditet Finansiella Kassa- Budget- Resultat Nettokost- Skattefinan- Justerad

netto- likvi- följ- före e.o. nadsandels- sieringsgrad skattesatstillgångar ditet samhet poster utveckling9 av investeringar

Stockholm –72 –31 55 –5,7 –13,6 7,0 –354 9,66Uppsala –67 –20 47 –2,6 –1,8 0,5 46 10,05Sörmland –59 6 89 –1,4 –0,3 2,7 72 10,01Östergötland –25 32 232 –4,1 –2,5 2,1 31 10,09Jönköping –30 12 158 –4,4 –4,2 4,6 1 9,60Kronoberg –51 5 113 –3,7 –3,5 5,6 27 10,10Kalmar –61 –10 90 –3,4 –5,4 0,4 –5 10,75Blekinge –29 15 159 –1,3 0,9 –0,5 140 10,64Skåne –159 –23 43 –7,9 –9,9 5,5 –114 9,38Halland 6 32 234 –3,6 –2,1 2,2 41 10,06Västra Götaland –131 –19 45 –3,5 0,0 1,0 97 10,53Värmland –124 –14 58 3,7 4,1 –10,6 202 10,86Örebro –90 –34 47 –3,6 –2,1 –0,2 41 11,03Västmanland –76 5 63 –6,3 –4,3 6,9 –15 10,51Dalarna –152 –9 48 –6,2 –3,7 2,1 –4 10,17Gävleborg –72 10 83 –1,8 –2,8 5,1 39 10,43Västernorrland –64 –2 39 –6,2 –6,2 4,9 –28 10,22Jämtland –63 11 122 –2,9 0,7 0,6 55 9,88Västerbotten –59 7 121 –2,2 –2,9 1,1 36 9,97Norrbotten* –33 15 155 0,0 0,6 –2,9 158 9,97Totalt –78 –12 74 –4,3 –5,5 3,1 –39 10,05

*I Norrbottens resultat har bidraget från Kommundelegationen på miljoner kronor exkluderats.Källa: Landstingsförbundet.

8. För ytterligare metod- och modellbeskrivning se Finansiellbedömning, Brorström, Orrbeck & Petersson (Studentlitteratur).

9. Betyget i diagrammen baseras på genomsnittet av de två se-naste årens rangordning. I tabell redovisas nyckeltal för .

Definition av nyckeltalenSoliditet: eget kapital – pensionsförmåner intjänade före samt löneskatt, som redovisas utanför balansräkningen/totala tillgångar.Finansiella nettotillgångar: omsättningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar minus skulderna/nettokostnaderna.Kassalikviditet: kortfristiga fordringar och placeringarsamt kassa och bank/kortfristiga skulder.Budgetföljsamhet: budget i förhållande till utfall för nettokostnaderna.Resultat före extraordinära poster: Resultat /nettokostnaderna.Nettokostnadsandelsutveckling 9: snittutvecklingen av nettokostnader och finansnetto genom skatteintäkteroch statsbidrag de två senaste åren.Skattefinansieringsgrad av investeringarna: Resultat +avskrivningar/nettoinvesteringar.Justerad skattesats: landstingens skattesats justerad förolikheter i verksamhetsansvar, framtagen av Lands-tingsförbundet.

delningsskala från ett till fem, det vill säga en rela-tiv betygsskala.

Vart och ett av de breda ekonomiska perspekti-ven beräknas genom att ta medelvärdet för de fyrakringliggande nyckeltalen. Därefter ritas betygenför såväl nyckeltal som perspektiv in i ett diagram.

Den ekonomiska profilen är ett steg närmare ettmått på god ekonomisk hushållning än de enskildanyckeltalen. Ett landsting med en stor profil/yta idiagrammet ligger bra till i förhållande till sektorn.Det är dock viktigt att komma ihåg att de enskildanyckeltalen har betygssatts enligt en normalfördel-ningsskala, det vill säga det genomsnittliga lands-tinget har betyget tre. Eftersom ekonomin i sektornär svag är betyget tre enbart en uppgift om attlandstinget är genomsnittligt, och ska inte tolkassom god hushållning. I förlängningen är det önsk-värt med en normerad betygsskala, det vill säga enskala där betyget tre faktiskt är en godtagbar nivåför respektive nyckeltal. Problemet är att definieraoch komma överens om vad som är en godtagbarnivå.

Profiler från tre landsting

Vi har valt att beskriva utvecklingen i tre landsting ut-ifrån de finansiella profilerna. Dessa landsting repre-senterar olika bakgrund och ekonomiska strategier.

VästmanlandVästmanland är idag ett landsting med omfattandeekonomiska problem. Efter att ha höjt skatten

med öre har ekonomin, höjningen till trots, för-sämrats framförallt till följd av stora kostnadsök-ningar. Som framgår av diagrammen påverkadeskattehöjningen de indikatorer som kopplas tillkontrolldimensionen positivt, det vill säga resulta-tet förbättrades. Motvikten är att indikatorn förskattesatsen sjönk något, men på grund av att fleralandsting höjde skatten så blir inte försäm-ringen mer än ett betygsteg.

Den positiva effekten av skattehöjningen blevkortvarig och års profil är till och med sämreän både och års profiler. Efter skattehöj-ningen fortsatte kostnaderna att öka och dessutomi snabbare takt än i andra landsting under både och . Det var ökade satsningar inom vår-den och bättre arbetsvillkor för de anställa somdrog upp kostnaderna. Att var ett valår under-lättade förmodligen inte kostnadskontrollen. Enligten undersökning av Svenskt Näringsliv har Väst-manland de mest nöjda patienterna i landet. Kom-binationen god vård, bra arbetsgivare och en godekonomi är svår att få ihop. Det har flera landstingfått känna av.


2000

12345Skattefinansieringsgrad

av investeringar

Nettokostnads-andelsutveckling

Kontroll

Resultat föree.o. poster

BudgetföljsamhetKort sikt, beredskap

Kassalikviditet

Finansiellanettotillgångar

Risk

Soliditet

Justeradlandstingsskattesats

Lång sikt, kapacitet

2001


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



1999


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



2002


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



Diagram 17 • Finansiella profiler för Västmanland åren 1999–2002


Det negativa resultatet drar ner soliditetenoch likvida medel minskar i och med att intäkternainte räcker till. Den ogynnsamma börsutveckling-en påverkar finansnettot negativt i form av ned-skrivningar av aktieportföljen. Detta urholkar eko-nomin på både kort och lång sikt. Det faktum attVästmanland redan i utgångsläget hade ett an-strängt riskförhållande gör läget än mer allvarligt.Utan stora kostnadsbesparingar kommer det attkrävas upplåning på sikt. För Västmanlands delinnebär det att man bryter mot en lång tradition avatt inte lånefinansiera.

Av diagrammen kan konstateras att budgetfölj-samheten sjönk under vilket kan vara en sig-nal på brister i styrning och kontroll eller en för op-timistiskt lagd budget. För budgeterar lands-tinget med ett underskott på miljoner kronor.Denna budget är nu överklagad och föremål förrättslig prövning eftersom budgeten enligt lagenmåste vara i balans.

Åren och täcktes investeringarna in-om resultatet exklusive avskrivningar. Under

skedde en markant ökning av investeringarna sam-tidigt som resultatet blev sämre än på länge, vilketföranledde ett sämre betyg på indikatorn självfi-nansiering än tidigare år.

Med facit i hand, ett underskott på miljonerkronor , har landstinget nu beslutat om en åt-gärdsplan som innebär besparingar på runt mil-joner kronor under . Dessa besparingar enligtbudget ger ändå inte landstinget en ekonomi i ba-lans för och fortsatta besparingar kommer attkrävas för att komma tillrätta med ekonomin.

God ekonomisk hushållning med en viss procenti överskott kan kännas långt borta när man harunderskott i ekonomin. Detta till trots har man iVästmanland satt upp som mål att årets resultat/nettokostnaderna ska vara procent vilket är en brasignal ut i verksamheten om att man inte accepte-rar underskott i längden.

JönköpingJönköpings utgångsläge att möta sämre tider serhelt annorlunda än för många andra landsting. Jön-köping har under senare år haft en relativt god eko-nomi med en fast grund att stå på med god soliditetoch likviditet. Åren – redovisade Jönkö-ping positiva resultat men trots det har landsting-ets resultat försämrats i jämförelse med övrigalandsting både och . För redovisarlandstinget en förlust på miljoner kronor. För-sämringen av ekonomin, med lägre betyg somföljd, syns tydligt i diagrammen. Bland annat har


2000


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



2001


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



1999


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



2002


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



Diagram 18 • Finansiella profiler för Jönköping åren 1999–2002


en tidigare bra nettokostnadsandelsutveckling vänttill att bli en av de sämsta i sektorn de två senasteåren.

Som framgår av diagrammen är det inom kon-trolldimensionen som Jönköping tappar i betyg.Landstinget har dock ett starkt riskförhållande vil-ket innebär en hög potential att möta finansiellaproblem utan att vidta några drastiska åtgärder.

I och med Jönköpings stabila ekonomi fannsmöjlighet att placera kapital för framtida pensions-utbetalningar. Placeringarna har tidigare år gett etttillskott till ekonomin i form av realisationsvinster.För och har finansnettot däremot för-sämrats kraftigt på grund av nedgången på börsenoch gjordes så stora nedskrivningar i aktie-portföljen att finansnettot landade på – miljonerkronor från att tidigare varit över miljoner kro-nor plus. Det negativa finansnettot förklararknappt hälften av Jönköpings underskott .

Det kan konstateras att Jönköping dragit fördelav bra placeringar när kapitalmarknaden hade godaår och att en nedgång får direkta konsekvenser påresultatet. Landsting med stora finansiella tillgång-ar kan givetvis nyttja avkastningen från dessa i godatider, men samtidigt bör de ha beredskap för hurperioder med svag eller negativ avkastning ska han-teras.

Landstinget har haft ett högt betyg för den jus-terade skattesatsen under flera år. Efter flera storahöjningar i bland annat Stockholm och Skåne harJönköping klart lägst justerad skattesats för .Landstinget har inte höjt skatten sen i början av-talet.

Det innebär att Jönköping har möjlighet att vid-ta åtgärder både på kostnads- och intäktssidan.Dels kan man se över sin verksamhet om något kangöras annorlunda eller prioriteras bort. Men manhar även möjlighet att höja skatten med tanke påsin i jämförelse med andra landsting låga skattesats.En ytterligare faktor som kan vända Jönköpingsekonomi till plus igen är en uppgång på börsen.

Jönköping är ett landsting med god medveten-het om ekonomi och har satt upp flera finansiellamål för en god ekonomisk hushållning:• Årets resultat ska motsvara två procent av net-

tokostnaderna.• Ett positivt kassaflöde.• Egenfinansiering av investeringar.• Oförändrad soliditet utifrån års nivå.

NorrbottenNorrbotten har gått den tuffa vägen mot god eko-nomi. Landstinget hade en hyfsad finansiell profil jämfört med sektorn men trots detta redovi-sades ett negativt resultat på miljoner kronor.Fullmäktige beslutade då att lösningen på de eko-nomiska problemen inte var en skattehöjning utankonkreta insatser för att komma till rätta med kost-naderna. En höjning av skatten befrämjar inte be-folkningsutvecklingen och med ett ständigt krym-pande befolkningsantal är det en viktig parameter.I bedömningen av nivå på landstingsskatten måsteäven hänsyn tas till den totala kommunala skatte-satsen i länet och i Norrbottens län har kommu-nerna en relativt hög skattesats. Både och var år med stora underskott som till stor delberodde på engångskostnader till följd av de beslu-tade omstruktureringarna. Sparprogrammet somskulle sänka kostnaderna långsiktigt berörde i prin-cip inte hälso- och sjukvården alls. Det som gjordesvar effektiviseringar, besparingar och rationalise-ringar inom administration, kultur, service och fas-tigheter.

Norrbotten har den senaste tiden jobbat hårtmed att få ned sina kostnader på sikt och målet varen ekonomi i balans . Detta var även ett kravfrån Kommundelegationen för att landstinget skul-le erhålla ett engångsbidrag på miljoner kronor.

Många landsting satsade hårt på en ekonomi ibalans i och med ikraftträdandet av lagen omekonomi i balans. Flera av de landsting som togkrafttag kring ekonomin då har sedan under

och och även fortsättningsvis fått problem attklara balans. Sannolikt på grund av att man lösteproblemet genom skattehöjningar som senare harätits upp av stora kostnadsökningar. Norrbottensstrategi att tänka långsiktigt verkar så här långt hafungerat bättre. Landstingets profil har under

blommat ut till att innehålla enbart fyror och fem-mor och man nådde ett positivt resultat på mil-joner kronor inklusive bidraget från Kommundele-gationen på miljoner.

Sektorn har generellt sett utvecklats svagt de se-naste åren och många landsting har höjt skatten. INorrbotten har man i stället sett över sin organisa-tion och gjort stora nedskärningar, speciellt inomadministration och kringservice. Landstinget hardärmed och skaffat sig ett bra läge att möta framti-den, utan att höja skatten.


Att landstinget lyckats finansiera sitt nya sjukhusSunderby, som invigdes , helt utan extern upp-låning innebär att landstinget i stort sett saknarlångfristiga skulder. Norrbotten har även ett lång-siktigt sparande för att klara framtida pensionsför-pliktelser samt god likviditet och soliditet. Dettager goda möjligheter att möta morgondagens svå-righeter och ökade krav. Risken finns dock att dehårda åtstramningarna som gjorts slår tillbakagenom ökade kostnader när nu målen är nådda.Detta kräver att ledningen inte tappar kontrollenöver kostnaderna framöver. Ett instrument för godkostnadskontroll är budgetföljsamhet, där lands-tinget har en total följsamhet med en avvi-kelse på bara några miljoner.

Norrbotten har satt upp finansiella mål för attupprätthålla god ekonomisk hushållning. Fullmäk-tige har beslutat att på sikt ska endast procent avskatteintäkter och statsbidrag användas till att fi-nansiera den löpande verksamheten. För varNorrbottens siffra procent vilket är en av de bäs-ta i sektorn.

Gemensam syn på vikten av god ekonomiskhushållningSlutsatser man kan dra av ovanstående redovisningär att landstingen ser olika ut och har olika förut-sättningar trots att de bedriver likartade verksam-heter. Vissa landsting brottas med negativ befolk-ningsutveckling medan andra har svårt att hinnamed att bygga ut för den expansion som sker. Endel har en solid ekonomi att luta sig mot medan an-dra har negativt eget kapital. I de landsting vi hartittat närmare på är situationen ganska olika. Väst-manland har ett svårt läge med ökade kostnaderoch stora underskott trots en skattehöjning .Jönköping har kunnat hålla uppe sin ekonomigenom utdelning från goda år på börsen men nu fåräven de se över sin ekonomi. Där är möjligheternafler eftersom man även kan ha med en skattehöj-ning i beräkningen, då man i dagsläget har lägst jus-terad skattesats. Norrbotten som i ett tidigare ske-de såg sitt ekonomiska läge som så allvarligt att sto-ra nedskärningar beslutades och genomfördes

och . Detta har gett landstinget en god grundatt stå på i fortsatta hårda tider för sektorn.

Trots dessa olikheter har man en gemensam synom att landstingen bör har en god ekonomisk hus-hållning på sikt. Alla tre har tydliga mål uppsattaför vad som ska anses vara god hushållning.


2000


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



2001


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



1999


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



2002


av investeringar


Kontroll



Kassalikviditet


Risk

Soliditet



Diagram 19 • Finansiella profiler för Norrbotten åren 1999–2002


7188 759 8

Documents