2008:203

C - U P P S A T S

Kvinnor i Gamla testamentetspatriarkala maktstrukturer

En studie av kvinnors roller och status

Emily Munyua

Luleå tekniska universitet

C-uppsats Religionsvetenskap

Institutionen för Språk och kultur

2008:203 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/203--SE

Luleå tekniska universitetInstitutionen för språk och kulturVårterminen 2008Student: Emily MunyuaExaminator: Mayvor Ekberg

Kvinnor i Gamla testamentets patriarkala maktstrukturer

En studie av kvinnors roller och status

AbstraktI min uppsats har jag som syfte att analysera och diskutera hur tre av mig utvalda kvinnor i

Gamla testamentet tolkas förhålla sig till de gammaltestamentliga patriarkala

maktstrukturerna, samt undersöka vilken status och vilka roller dessa kvinnor har tillskrivits.

För att besvara frågorna i mitt syfte så har jag undersökt hur forskare inom

religionsvetenskapen tolkar följande tre kvinnor ur Gamla testamentet; Mirjam, Rut och Ester.

Två av dess kvinnor, Rut och Ester, är så betydelsefulla att de i Gamla testamentet blivit

tillägnade varsin bok. Den tredje kvinnan Mirjam, som är syster till Mose, uppfattas som

viktig i judendomens tillblivelse, eftersom att det var Mirjam som lade ut Mose i vassen och

på grund av sin handling räddade livet på judendomens religionsstiftare. Uppsatsen är en

litteraturstudie, där jag använder mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet av

min analys visar att samtliga tre kvinnor tillskrivs hög status och att de innehar viktiga roller.

Mirjam beskrivs av bibelförfattarna protestera mot och bryta mot de patriarkala

maktstrukturerna.

Nyckelord: Genusperspektiv på teologi, kvinnor, Bibeln, roller, status, patriarkal

Innehållsförteckning

1. INLEDNING......................................................................................................................................... 1

1.1 SYFTE............................................................................................................................................. 21.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ....................................................................................................................... 2

2. METOD................................................................................................................................................ 2

2.1 KVALITATIV METOD.......................................................................................................................... 22.2 HERMENEUTIK................................................................................................................................. 32.3 VALIDITET ....................................................................................................................................... 42.4 URVAL OCH AVGRÄNSNING .............................................................................................................. 52.6 DISPOSITION ................................................................................................................................... 6

3. TIDIGARE FORSKNING..................................................................................................................... 6

4. DEFINITIONER ................................................................................................................................... 7

4.1 ROLL .............................................................................................................................................. 74.2 STATUS........................................................................................................................................... 84.3 PATRIARKAT ................................................................................................................................... 8

5. BAKGRUND........................................................................................................................................ 9

5.1 GENUSPERSPEKTIV PÅ TEOLOGI....................................................................................................... 95.2 INNAN PATRIARKATETS UPPKOMST................................................................................................. 115.3 KVINNANS ROLLER OCH STATUS UNDER GAMLA TESTAMENTETS TIDSEPOK...................................... 12

6. KVINNORNA I GAMLA TESTAMENTET......................................................................................... 13

6.1 MIRJAM......................................................................................................................................... 136.1.2 Mirjam en nedtystad kvinna ................................................................................................. 146.1.3 Mirjam vid Röda havet ......................................................................................................... 146.1.4 Mirjam kritiserar Mose ......................................................................................................... 156.1.5 Mirjams straff ....................................................................................................................... 166.1.6 Mirjam enligt den judiska traditionen ................................................................................... 17

6.2 RUT ............................................................................................................................................. 176.2.1 Rut en kvinna som älskar .................................................................................................... 176.2.2 Rut en arbetande kvinna...................................................................................................... 186.2.3 Noomis plan ......................................................................................................................... 19

6.3 ESTER........................................................................................................................................... 216.3.1 Unga Ester motsatsen till en självständig feminist .............................................................. 216.3.2 Esters charm och list ........................................................................................................... 236.3.4 Ester eller Ishtar................................................................................................................... 246.3.5 Esters inverkan idag ............................................................................................................ 24

7. ANALYS............................................................................................................................................ 25

7.1 ANALYTISKA UTGÅNGSPUNKTER .................................................................................................... 257.2 ROLL- OCH STATUSANALYS AV MIRJAM.......................................................................................... 267.3 ROLL- OCH STATUSANALYS AV RUT ............................................................................................... 277.4 ROLL- OCH STATUSANALYS AV ESTER............................................................................................ 297.5 ANALYS AV BESKRIVNINGEN AV KVINNORNAS ATTITYDER TILL DE PATRIARKALA MAKTORDNINGARNA 30

8. SAMMANFATTNING ........................................................................................................................ 33

9. KÄLLFÖRTECKNING....................................................................................................................... 37

9.1 TRYCKTA KÄLLOR.......................................................................................................................... 379.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR ................................................................................................................ 38

1

1. InledningDe bibliska berättelserna så som vi känner dem handlar främst om Guds utvalda män. Jag har

på senare år reflekterat över att de bibliska berättelserna vanligtvis har en man i huvudrollen. I

grundskolan fick jag lära mig om patriarken Abraham, stamfadern som var villig att offra sin

son Isak för sin Gud, för att bevisa sin tro. Mose var den modige mannen som ledde sitt folk,

judarna ut ur Egypten och ut ur slaveriet. Men var har kvinnorna tagit vägen? Att det även

finns en kvinna vid namn Ester som räddar sitt folk, judarna från en säker död, tror jag inte är

lika välkänt, trots att Ester har sin egen bok i Gamla testamentet.

Mitt intresse att titta närmare på våra bibliska mödrar fångades när jag läste ett kapitel vid

namn Homo religiosus – men only? Genusforskning i religionsvetenskapen, från boken Nya

perspektiv på religion (2003), författad av de norska religionshistorikerna Ingvild Mikaelsson

och Lisbeth Saelid Gilhus. Där diskuteras genusproblematiken kring homo religiosus eller den

religiösa människan. Författarna menar att den religiösa människan alltid har uppfattats som

”mannen”, vilket gör kvinnan till en bifigur, ”På ett oreflekterat sätt blir alltså en människa lika

med en man, medan kvinnan faller utanför synfältet.” (s.226). Författarna diskuterar intressanta

frågor. Har det någon betydelse för människan om gudssymbolen är manlig eller kvinnlig?

Skulle religionshistorien möjligen ha sett annorlunda ut om den undersöktes ur ett kvinnligt

perspektiv? Vidare menar författarna att religiösa läror och världsbilder har ett stort inflytande

på människors könsidentitet och bidrar därför till hur könsrollerna ser ut i samhället. Därför

blir det viktigt att besitta en historisk medvetenhet, så att sociala relationer, inte enbart tolkas

som bestämda av naturen eller det immanenta. Genusforskningen bidrar med infallsvinkeln att

kön är någonting som konstrueras genom sociala och kulturella sammanhang.

Osynliggörandet av kvinnan kan ske genom att världen betraktas genom ett manligt

perspektiv, vilket innebär att historien, samhället och kulturen tolkas genom mäns ögon.

Följden blir att kvinnor och deras plats i samhällslivet bleknat i jämförelse med männen. Den

skevhet som uppstår mellan könen kallas för androcentricm, vilket kan översättas som

manscentrering. Mikaelsson och Saelid (2003) återger religionshistorikern Rita Gross

definition av androcentricm. Denna innebär:

[...] tendensen att tänka och skriva som om män representerar det normalt, idealiskt

och centralt mänskliga, medan kvinnor på ett eller annat sätt blir perifera och

marginella i relation till denna norm. Androcentrismen låter som om mänskligheten

2

bara består av ett kön, så att man kan tala om detta som en enkönsmodell av

mänskligheten. (s.226).

I Bibeln har mannen varit normen i och med beskrivningen av att Gud först skapade mannen

och sedan kvinnan av ett revben från honom. I den bibliska traditionen skapas alltså kvinnan

som ett botemedel mot mannens ensamhet. Sedan 1970-talet har religionsforskningen kring

kvinnorna i religionen aktualiserats och nu snart 40 år senare tycker jag fortfarande att jag vet

för lite om kvinnorna i Bibeln. Därför väljer jag att i denna uppsats lyfta fram berättelserna

om våra bibliska mödrar i det Gamla testamentet för att ta reda på vilken bild som Bibeln

målar upp av dem. Mer konkret är jag intresserad av att undersöka vilka roller och vilken

status de tillskrivs av de bibliska författarna. Finns kvinnorna i Gamla testamentet där enbart

som bihang till männen, för att föra historien framåt, eller innehar har kvinnorna status och

viktiga roller?

1.1 SyfteSyftet är att analysera och diskutera hur forskare inom religionsvetenskapen tolkar att de

bibliska mödrarna förhåller sig till de gammaltestamentliga patriarkala maktstrukturerna.

Samt att ta reda på hur de gammaltestamentliga författarna framställer kvinnorna i Bibelns

Gamla testamente, genom att undersöka vilka roller och vilken status kvinnorna tillskrivs av

forskare inom religionsvetenskapen.

1.2 Frågeställningar Hur tolkar forskare inom religionsvetenskapen de gammaltestamentliga författarnas

syn på kvinnornas förhållande till de patriarkala maktstrukturerna?

Vilka roller och vilken status har bibelns författare tillskrivit kvinnorna i Gamla

testamentet, enligt forskare inom religionsvetenskapen?

2. MetodI detta kapitel redovisar jag för vald metod, urval och avgränsning, validitet samt en

presentation av hur uppsatsen är disponerad.

2.1 Kvalitativ metodFör att få svar på mina frågor använder jag mig av kvalitativforskningsmetod i min uppsats då

jag utför en deskriptiv och texttolkande litteraturstudie. Jan Hartman skriver i Vetenskapligt

tänkande (2004) att kvalitativa undersökningar går ut på att undersöka vilken livsvärld

människor har, samt vilken mening människor ger sig själva och sin livssituation. Kvalitativ

3

står för att forskaren intresserar sig för hur någonting är beskaffat, vilken natur eller vilka

egenskaper någonting har. Denna metod passar därför mitt syfte, som går ut på att studera tre

kvinnor i bibelns Gamla testamente, för att undersöka vilka roller och vilken status dessa

kvinnor tillskrivs, samt undersöka hur dessa kvinnor beskrivs förhålla sig till rådande

patriarkala maktstrukturer. Hermeneutiken är ett exempel på en kvalitativ metod som

fokuserar på bland annat texttolkning, vilken jag avser att använda mig av i denna uppsats,

eftersom att jag ska tolka bibeltexter samt facklitteratur som behandlar ämnet kvinnorna i

Gamla testamentet.

Hartman (2004) skriver att kvantitativa undersökningar har den positivistiska

vetenskapsteorin som grund, vilket innebär att forskaren studerar olika företeelser som kan

observeras eller mätas. I min studie kommer jag inte att utföra några observationer eller

mätningar och därför passar den kvantitativa forskningsmetoden inte för min uppsats.

2.2 HermeneutikJan Hartman (2004) anger att hermeneutiken är ett exempel på en kvalitativ metod.

Hermeneutiken sätter upp regler för hur tolkning ska utföras och kan även vara en teori för

hur en tolkning ska rättfärdigas. Runa Patel och Bo Davidson skriver i sin bok

Forskningsmetodikens grunder (2003) att på 1600 och 1700 talen uppkom hermeneutiken

som då var en tolkningsmetod för bibeltexter. Idag tillämpas hermeneutiken främst i human-,

kultur- och samhällsvetenskap. Det hermeneutiska synsättet menar att människans verklighet

kan tolkas via språket och därför är det i språket som man kan finna det genuint mänskliga,

där kan vi lära oss att förstå vår egen och andra människors livssituation. Forskarens egen

förförståelse blir därför central i hermeneutisk tolkningsmetod eftersom att forskarens tankar,

intryck, känslor och kunskap bidrar till ett subjektivt synsätt på forskningsobjektet. Därför

måste även forskaren använda sin empati och medkänsla för att förstå sitt forskningsobjekt.

Ett centralt begrepp blir förståelsehorisont, vilket betecknar vad som innefattas i förståelsen

och används under själva tolkandet så att gemensam förståelse kan uppnås. Hermeneutikerns

metod är holistisk vilket innebär att forskaren söker att se helheten i forskningsproblematiken.

Dagfinn Føllestad, Lars Walløe och Jon Elster påpekar i Argumentationsteori språk och

vetenskapsfilosofi (1993) att den hermeneutiska cirkeln är central inom den hermeneutiska

diskussionen och kan ses ur fyra perspektiv. Jag kommer att använda mig av perspektivet,

Subjekt-objekt-cirkeln, vilken innebär att den helhet utifrån vilket vi förstår någonting, inte

4

enbart omfattar textverket/objektet som studeras, utan det omfattar även forskaren själv och

hans/hennes egen förståelsehorisont. Textverket tolkas och förstås utifrån de uppfattningar

och hållningar som forskaren redan har med sig när denne närmar sig textverket. Textverket

kan i sin tur påverka och förändra forskarens förståelsehorisont. Denna cirkulärstruktur

karaktäriserar förståelseprocessen och knyter an till rättfärdigande av en tolkning. Genom att

gå fram och tillbaka mellan helhet och del, mellan förståelsehorisont och textmaterial

rättfärdigar forskaren sin tolkning.

Føllestad, Walløe, Elster (1993) menar att när en forskare ska närma sig en text som exempelvis

Bibeln, så finns det tre angreppsstadier i arbetet med ett textverk; förståelse, utläggning och

användning. Första stadiet, förståelse, behandlar vilken avsikt författarna hade, eller vad

författarna avsåg uttrycka när de nedtecknade verket. Samt vilka mottagare författarna riktade

sig till, dvs. vilka mottagare textverket var ämnat för. Andra stadiet, utläggning, handlar om

vad forskaren förstått på första stadiet och måste sedan anpassas så att forskarens egen text

blir läsvänlig för de mottagare som forskaren skriver till. Forskaren måste använda sig av ord

och uttryck som är anpassade för sina nutida läsare, men som ändå har samma språkliga

mening och innebörd, som textverket som studeras. Det vill säga att meningen och innebörden

i forskarens text blir densamma som textverket som studeras, men att språkdräkten förändras.

I tredje stadiet, användning, måste forskaren ta ställning till hur verket kan användas i vår

egen situation. Ger textverket exempelvis svar på hur vi ska leva eller på vad som är rätt eller

fel? Det är viktigt att forskaren bedömer författarnas argument och skäl för sina synpunkter,

samt vilken betydelse forskaren avser ge författarna och/eller textverket, särskilt när det

handlar om en religiös uppenbarelseskrift. Sådant som forskaren bör ha i bakhuvet är om

Bibeln ska betraktas som en uppenbarelseskrift, vilken säger någonting om hur människan bör

leva än idag, eller om Bibeln ska läsas utifrån den historiska och kulturella situation som

rådde på den tiden när boken skrevs. Jag kommer att tolka Bibeln utifrån dess historiska och

kulturella kontext.

2.3 ValiditetStarrin och Svensson skriver i metodboken Kvalitativa studier i teori och praktik (1996) att

validiteten i en kvalitativ uppsats kan vara svår att avgöra. Detta eftersom att den som skriver

en kvalitativ uppsats inte kan göra en helt objektiv tolkning. Validering i kvalitativ

forskningsmetod innefattar kontroll av trovärdigheten, det vill säga att det finns empiriska

belägg för att tolkningen forskaren har gjort är rimlig. Två forskare kan dock komma fram till

5

olika resultat, eftersom att forskaren som observatör och tolkare av ett material, inte kan ställa

sig utanför sina egna erfarenheter, för att uppnå någon slags oberoende tolkning av det

upplevda. Därför är det rimligt att olika forskare kommer fram till olika tolkningar, som i sitt

sammanhang kan vara valida i samma mått. Kvalitativa redovisningar kan aldrig jämföras mot

en oberoende källa och därav måste validiteten bedömas utifrån kontexten. På grund av att

förståelsen är relativ blir även validiteten relativ.

2.4 Urval och avgränsningKvinnorna jag avser att lyfta fram är Mirjam, Rut och Ester. Första kvinnan jag har valt är

Moses syster Mirjam, som representerar en ogift och barnlös kvinna. Mirjam tillhör enligt den

bibliska traditionen en familj som tillskrivits den största betydelsen, genom Mose. Rut som

fått en egen bok i det Gamla testamentet är moabiska, och representerar invandraren, änkan

och senare även makan och modern. Ester har även hon en egen bok i Gamla testamentet och

är den unga kvinnan som får sin betydelse genom sin ungdom och sin skönhet. Hon kommer

senare att tillhöra och representera den högsta samhällsklassen. Jag kommer enbart att

behandla Ester från Esters bok och inte Ester enligt den grekiska texten. Jag utgår i min

uppsats från Bibel 2000.

I bakgrunden förklarar jag vad genusperspektiv på teologi är eftersom detta blir nödvändigt

för att senare kunna diskutera hur kvinnorna i undersökningen beskrivs förhålla sig till

rådande patriarkala maktstrukturer. Där utgår jag från Ann-Louise Erikssons bok:

Genusperspektiv på teologi (2004), vilken jag finner lämplig för detta ändamål eftersom att

boken problematiserar kön och makt inom teologi. För en generell beskrivning av kvinnans

status och roller under den gammaltestamentliga tidsepoken har jag valt att utgå från Arvind

Sharmas Women in world religions (1987). Jag använder mig även av boken Their stories our

stories (1995) författad av Rose Sallberg Kam, eftersom att författaren ägnat ett avsnitt i

boken till att beskriva kvinnans status under gammaltestamentlig tidsepok. Sallberg Kams bok

är även central i tolkandet av status och roller för de tre kvinnorna ur Gamla testamentet.

De andra huvudböckerna är Våra bibliska mödrar (1988) författad av Anita Goldman som är

journalist och författare bosatt i Jerusalem. Jag har valt Goldmans bok eftersom att författaren

själv är uppvuxen enligt den judiska traditionen, samt eftersom att Goldman valt att inkludera

den utombibliska judiska traditionens kommentarer till de bibliska texterna. Biskop Ingmar

Ströms bok Kvinnor i Gamla testamentet (1994), har jag valt eftersom att boken är skriven av

6

en man, då jag inte enbart i min studie vill utgå från ett kvinnligt perspektiv. Ström är även

intressant eftersom att han är biskop och troende. En annan huvudbok är Rut och Ester Två

starka kvinnoöden i gamla testamentet (1999) författad av Kirsten Nielsen; professor i Gamla

testamentet och Hans J Lundager Jensen; lektor i religionsvetenskap. Denna bok är intressant

eftersom att författarna ägnat hela boken till två av de kvinnor som jag behandlar i min studie,

samt med avseende på författarnas akademiska bakgrund.

2.6 DispositionUppsatsen är disponerad på följande vis: Kapitel ett innehåller inledningen i vilken jag

beskriver varför jag valt att undersöka detta ämne, samt presenterar mitt syfte och vilka frågor

jag undersöker. I kapitel två presenterar jag vald metod, validitet samt urval och avgränsning.

I kapitel tre presenterar jag tidigare forskning. I kapitel fyra definierar jag begrepp som är

centrala för uppsatsen. Kapitel fem innehåller bakgrunden där jag beskriver genusperspektiv

på teologi, den patriarkala samhällsordningen samt kvinnans roller och status under

gammaltestamentlig tidsepok. Kapitel sex behandlar undersökningens tre kvinnor med

avseende på status, roller samt beskrivning av hur kvinnorna förhåller sig till de patriarkala

maktstrukturerna. I kapitel sju analyserar jag dessa bibliska mödrars roller och status. Samt

analyserar huruvida dessa kvinnor beskrivs underordna sig eller bryta mot de patriarkala

maktstrukturerna. Kapitel åtta innehåller en sammanfattning där jag diskuterar resultatet min

litteraturstudie.

3. Tidigare forskningAnn-Louise Eriksson påtalar i boken Genusperspektiv på teologi (2004) att den första

dokumentationen av ett vetenskapligt arbete inom feministisk teologi kom ut i New York år

1898 i form av The Woman's Bibel. En grupp kvinnor med feministen Elisabeth Cady

Stanton i spetsen valde att undersöka och nedteckna de avsnitt i Bibeln som behandlade

kvinnor eller berörde kvinnor. Ståndpunkten som Bibeln representerade enligt Stanton, var att

kvinnan i Bibeln företrädde död och synd i världen, och Stanton argumenterade för att detta

var orsaken till kvinnans underordning. Feminist teologins begynnelse är främst betecknat av

att man försökte dokumentera och synliggöra kvinnor, samt att sätta det kvinnliga

perspektivet i fokus. Bibeln undersöktes grundligt i jakt på kvinnor som kunde fungera som

förebilder.

7

4. DefinitionerDetta kapitel innehåller definitioner av begreppen roll, status och patriarkat. Samtliga tre

begrepp ingår i uppsatsens syftesfrågor och är därigenom centrala begrepp i studien.

4.1 RollAv Nationalencyklopedin (www.ne.se) framgår att roll är ett sociologiskt begrepp som har sitt

upphov av de förväntningar och normer som är sammankopplade med en social position eller

uppgift. En enskild individ innehar flera olika roller. Rollerna sätter upp ramar för individens

beteende. I rollutförandet har personen möjlighet att uttrycka sig själv, men även möjligheten

att försöka distansera sig från rollen, t.ex. genom att bryta mot förväntade ramar. Detta

innebär att individen inte enbart är rolltagare utan även rollskapare.

Hjalmar Sundén (1959) menar att i socialpsykologin används begreppet roll för att beteckna

de kulturella mönster som är sammanlänkade med en viss status. Roll innefattar attityder och

beteenden som värderas hos personen av samhället. En person lär in sina roller baserat utifrån

sin status. En viktig förutsättning för umgänget med andra människor är att vi som barn

tillägnar oss de roller som vi möter i vår omgivning. Utgångspunkten för inlärandet av roller

är en tidig identifikation mellan mor och barn, detta kallas för rolltagande. En roll kan

betecknas som en referensram som innefattar förväntat eller lämpligt beteende.

Antoon Geels och Owe Wikström skriver i Den religiösa människan (2006) att inom

socialpsykologin kan rollbegreppet förklaras utifrån gruppen eller referensgruppen. Inom

grupper existerar det olika sociala roller. Individen vidmakthåller sin subjektiva verklighet via

referensgruppen. En referensgrupp kan bestå av ett antal individer som delar samma intressen

och aktiviteter med varandra. Referensgruppens perspektiv, dvs. gruppens värderingar och

normer blir det som individen kan spegla sig i för att utföra sin roll. Samtliga referensgrupper

rymmer ett visst antal roller som gruppmedlemmarna kan anta i det sociala samspelet.

Referensgruppen agerar med förväntningar och krav på individen. Rollidentifikationen hos en

individ förstärks genom att referensgruppen via sitt beteende visar sitt godkännande. När

individen inte kan leva upp till de krav och förväntningar som referensgruppen har så uppstår

konflikter. Rollkonflikter är någonting som uppstår när kunskaper, förväntningar, åsikter

angående den egna personen, är oförenliga med omgivningens uppfattningar. I vardagen

möter vi olika typer av människor som spelar olika slags roller. Slutligen internaliserar vi

8

dessa roller och på detta sätt lär vi oss även samhällets normer. Genom att spela olika roller

blir individen delaktig i den sociala världen.

4.2 StatusSundén (1959) menar att socialpsykologin använder begreppet roll för att förklara summan av

de kulturmönster som är sammanlänkade med en viss status. En persons status bestäms av

personens ålder, kön, födelse eller giftermål inom en viss familjeenhet. Flera individer kan

inneha samma status inom ett socialtsystem. Att en person bibehåller sin status grundar sig

vanligtvis på att personen utåt sett lever upp till de roller som tillhör dennes status. En person

kan inneha varierande status inom olika organisationssystem, som personen är delaktig i, och

personens roller varierar i sådana fall utifrån statusen. Den status, utifrån en individ uppträder,

betecknar personens aktiva status. Personens övriga status som temporärt ligger vilande,

betecknas som latent status.

Enligt Nationalencyklopedin (www.ne.se) är status någonting som tillhör sociologin och

relaterar till en individs eller en grupps ställning i samhället. Max Weber menar att status

beror på andras värdering av de attribut som personen eller gruppen besitter, och därför är

status ett relationellt fenomen. Status kan även förknippas med en viss position som personen

besitter i samhället. Tillskriven status innebär att en persons status beror på hans/hennes

etnicitet, ålder och kön. Förvärvad status tillskrivs via utbildning, yrke eller talang.

Geels och Wikström (2006) menar att status avser en särskild plats eller position inom det

sociala samspelet. Rollen står i denna aspekt för den mjuka positionen, dvs. på vilket sätt

personen agerar i sin position. När en individ uppfyller de skyldigheter och rättigheter som

tillskrivs hans eller hennes status, så utövar individen sin roll på ett tillfredställande vis, och

bibehåller på detta sätt sin status.

4.3 PatriarkatGeels och Wikström (2006) menar att inom kvinnoforskning så har begreppen kön och makt

varit förknippade med varandra såväl kulturellt som historiskt och samhällsmässigt. Vidare

skriver författarna: ”I ett patriarkalt samhälle är män som grupp överordnade, kvinnor som grupp är

underordnade.” (s.77). Det patriarkala samhället definieras alltså utifrån att män som grupp står

som överordnade kvinnor som grupp. Ett annat viktigt begrepp är könsmakt, vilket innebär

manlig dominans och kvinnlig underordning.

9

Arvind Sharma universitetslektor i religiösa studier vid universitetet i Sydney, påpekar i sin

bok Women in world religions (1987) att världsreligionerna har blivit kallade patriarkala

religioner. Uppbyggandet av kungariken där mannen var den högsta och visade sin makt

genom antalet kvinnor han lyckats erövra, sägs vara patriarkatets tidiga ursprung. Sharma

förklarar uppkomsten av ett patriarkalt samhälle inom tidig judendom på följande vis;

patriarkatets ursprung bottnar i kvinnans möjlighet att föda barn och mannens vilja att

kontrollera sin arvslinje. Patriarkala sociala strukturer blev särskilt viktiga när arvslinjen

bevarades genom mannen och hans söner. Kontrollen av kvinnan, att hon enbart höll sig till

en man, blev därför central. För kvinnor som höll sig till en man medföljde fördelar som

fysiskt beskydd samt ekonomiskt stöd. Kvinnor som ville ha manligt beskydd valde därför att

acceptera de patriarkala restriktionerna att enbart ha en make, trots att mannen kunde ha flera

fruar samt vända sig till prostituerade kvinnor. Denna skilda syn på kvinnan som antingen en

kysk hustru eller en sexuellt frigjord prostituerad karaktäriserar historien av patriarkala

religioner.

Sharma (1987) betecknar judendomen som en etnisk religion vilket innebär att religionen till

en början baserades på särskild etnisk grupp, dvs. hebréerna. Kvinnan blev en central figur när

det gällde bevarandet av gruppens etniska tillhörighet. Kvinnans religiösa signifikans

baserades på rollen som modern som kunde producera söner. Kvinnan dominerades därför till

att bevara blodlinjens renhet, genom en stark manlig kontroll av kvinnan som pågick genom

hennes olika livsstadier. Flickan kontrollerades av sin far, kvinnan av sin make och änkan av

sin son. Andra regler och lagar så som att kvinnan inte fick ta ut skilsmässa och gifta om sig,

fanns till för att skydda den etniska tillhörigheten och blev verktyg i de patriarkala

maktordningarna.

5. BakgrundI detta kapitel förtydligas feministisk teologi/genusperspektiv på teologi. Sedan följer en kort

beskrivning av de samhällsordningar som anses ha föregått de patriarkala maktordningarna.

Avslutningsvis presenteras en beskrivning av kvinnans roller och status under

gammaltestamentligtidsepok.

5.1 Genusperspektiv på teologiAnne-Louise Eriksson (2004) docent i tros och livsåskådningsvetenskap, samt chef för

Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur påpekar att när det gäller Bibelns plats inom

genusperspektiv på teologi har jämförelsen gjorts mellan kvinnor och fattiga och då menar

10

hon att de fattiga alltid kunnat lita på Bibelns Gud medan kvinnorna inte kunnat det. Eriksson

anser att ur ett genusperspektiv så är kvinnoförtryck inbyggt i Bibeln. Bibeln kan dock läsas

på ett sådant sätt att den ger upprättelse även för kvinnor. Det bildspråk som förmedlas i

Bibeln av kön måste ses tillhöra de normer som rådde under det tidsperspektiv som Bibeln

blev nedtecknad, och att de därför inte idag ska ses som normerande.

Manfred Hauke (1998) menar att studiet av kvinnor inom religionen främst kan återfinnas

inom den feministiska teologin. Feministisk teologi handlar bland annat om kvinnans makt

inom religionens område. Sedan början av 1970-talet har feministisk teologi bedrivits,

framförallt i USA. Feministisk teologi kan ses som ett delområde av temat kvinnan i kyrkan.

Detta arbete bedrivs främst av kvinnor.

Eriksson (2004) anser att feministisk teologi kan beskrivas som ett kritiskt men även som ett

konstruktivt projekt, eftersom att det inte enbart går ut på att granska maktförhållandet mellan

könen, utan fokus kan även läggas på att utveckla teologiska modeller för att undvika över-

och underordning mellan könen. När det gäller bibelvetenskap och det historiska

forskningsområdet ligger fokus dock främst på att synliggöra kvinnor, upptäcka förtryck av

kvinnor, samt undersöka hur konstruktionen av kön uppkommer i olika kontexter. Feministisk

teologi definieras alltså utifrån att kvinnor underordnas män i den traditionella teologin och

genom sin målsättning att omskapa det teologiska innehållet, för att ge uttryck för mäns och

kvinnors lika värde. Feministisk teologi kan inte enbart definieras genom att kvinnor skriver

teologiska texter eller att forskningsobjekten är kvinnor, utan problematiseringen av

förhållandet kön och makt måste ingå i forskningen.

Eriksson (2004) menar att feministisk teologi har vuxit fram som en del av den västerländska

kvinnorörelsen. Bibelns tillkomsthistoria är präglad av patriarkala maktordningar, vilka

genomsyrade de kulturer där bibeltexterna växte fram under en tidsperiod som sträckte sig

över ca tusen år. Bibeltexterna uppfattas mer eller mindre som normerande inom både

judendomen och kristendomen och därav har bibelfrågorna haft en central plats inom

feministisk teologi.

Den feministiska teologin är inget enhetligt område påtalar Hauke (1998), utan inriktningarna

spretar åt olika håll. Dessa områden kan delas in efter arbetsområden, metoder, eller

förhållanden till feministiska förutsättningar. Arbetsområden inom feminist teologin är

11

exempelvis exegetiken, dvs. bibelvetenskapen. Här kan forskningen av Gamla testamentet ha

inriktat sig mot kvinnliga symboler inom gudsbilden. Studiet av Nya testamentet fokuseras

kring avfallsberättelsen, som visar på hur kvinnorna runt Jesus var likställda med männen,

men att kyrkan sedan skapat hierarkiska ordningar som favoriserade mannen.

Eriksson (2004) påpekar att inom judisk och kristen teologi är Bibeln det material som står i

fokus för det feminist teologiska arbetet. Målet med feministisk teologi är att uttrycka och

förmedla teologier som inte upprätthåller kvinnors underordning. Syftet med feministisk

teologi är alltså att möjliggöra förändring inom rådande maktstrukturer där kvinnor är

underlägsna män. Ett annat begrepp för feministisk teologi är genusforskning inom

religionsvetenskapen, vilket är ett begrepp som flitigt används i Sverige. Feministisk teologi

är dock det begrepp som är mer vanligt förekommande internationellt. Fördelen med att

använda begreppet ”genusperspektiv på teologi” är att fokus direkt läggs på maktförhållandet

mellan könen. Till skillnad för begreppet ”feministisk teologi”, där begreppet "feminism" som

är ett politiskt värdeladdat ord, riskerar att avleda innebörden i begreppet. Därför kommer jag

numera att använda mig av begreppet genusperspektiv på teologi.

5.2 Innan patriarkatets uppkomstMånga forskare anser att gudinnedyrkan föregick patriarkala samhällsordningar både i Europa

och i Asien, skriver den amerikanska frilandsjournalisten Rose Sallberg Kam (1995), tidigare

ordförande för Kaliforniens engelsklärare organisation, som även specialiserat sig på och

föreläser om bibliska teman. Denna gudinnedyrkan tros ha återföljts av sociala och

organisatoriska regler som baserade sig på och utgick ifrån kvinnan, när det gällde arvsrätt

och liknande frågor. Bevis för gudinnedyrkan grundas på arkeologiska fynd samt myter och

legender. Spår av kvinnocentrerade seder finns även att återfinna i Bibeln. Sharma (1987)

skriver att från tidig biblisk tid så har kontrollen av den judiska kvinnans sexualitet varit

viktig för att försäkra ett stabilt familjeliv. Ett av hoten menar Sharma var

gudinnereligionerna som florerade i Främre Orienten. Problemet med gudinnereligionerna var

inte enbart att de hotade monoteismen, utan de var även problematiska eftersom att de

utmanade den manliga dominansen och de patriarkala ordningarna som rådde i bland annat

Israel. Om kvinnorna tillåtits delta i det kultiska livet, vilket uppmuntrade kvinnlig sexualitet,

så skulle detta hota männens kontroll över sitt släktled, samt mannens ensamrätt till

prästerskap. Därför så har de israelitiska profeterna attackerat de kananeiska religionerna

eftersom att dessa var fertilitetsreligioner som uppmuntrade kvinnans sexualitet.

12

5.3 Kvinnans roller och status under Gamla testamentets tidsepokGamla testamentet utmynnar från en tid där människorna avgudade flera gudar och gudinnor

framhåller Sallberg Kam (1995). Hebréernas monoteism uppstår som en innovation snarare än

som en naturlig process. Gamla testamentet är baserat på ett patriarkaltsocialtsystem, vilket

innebär en mansorienterad form av religiös- och socialorganisation. Patriarkatets ursprung är

daterat till någon gång runt 4000-3000 år f.kr. Biskop Ingemar Ström (1994) anser att Bibeln

är en patriarkal samling böcker och menar vidare att Bibeln är en bok skriven av män för män.

Av de namn som nämns i Gamla testamentet tillhör enbart 6 % kvinnor medan 94 % tillhör

män.

Sallberg Kam (1995) menar att en hebreiska kvinnans status i Gamla testamentet grundar sig i

två ekonomiska faktorer som vanligen förekommer i alla patriarkala samhällen. Den första

faktorn är att kvinnor är mäns egendom och den andra faktorn är manlig arvsrätt. I Gamla

testamentet värderas kvinnor efter sin skönhet eller efter fertilitet. Fertiliteten kontrollerades

inte av kvinnan själv, utan enligt gammaltestamentlig tradition så hade Gud kontroll över

kvinnas livmoder och det var därför Gud som kontrollerade kvinnans

reproduktionsmöjligheter. Att föda söner blev för en kvinna ett bevis för Guds godkännande

av henne. Barnlöshet ansågs vara ett socialt och religiöst stigma. Eftersom att en flicka var sin

faders egendom kunde hon bli såld till slaveri eller säljas in i äktenskap. De flesta hebreiska

äktenskapen var monogama, men det förekom även att en man tog flera fruar, särskilt i de fall

där frun inte födde någon son. Maken tog då en till fru för att säkra sitt arv, eftersom att det

enbart var genom sönerna som han kunde föra vidare sin blodslinje.

Sharma (1987) menar att kontrollen av de judiska kvinnornas sexualitet ledde till att flickorna

giftes bort strax efter puberteten. Bruden förväntades vara oskuld medan detsamma inte

förväntades av mannen. Skulle en kvinna inte ha behållit sin oskuld innan äktenskapet och

detta uppdagades för maken, kunde han låta få henne stenad. Kvinnans brott var i dessa fall

främst att hon befläckat sin faders namn, eftersom att hon utfört dådet när hon bodde under

sin faders tak. När en kvinna gifte sig övergick kontrollen av henne från fadern till maken. I

Femte Moseboken 22:13-30 fastställs lagar om sexuella förhållanden. Där kan man läsa att en

kvinna alltid är sin faders eller sin makes egendom. Utsätts exempelvis en orörd kvinna för ett

övergrepp, ska böter utbetalas till kvinnans far och kvinnan tvingas gifta sig med manen som

förgripit sig på henne. (5 Mos 22:13-30).

13

Sharma (1987) anser att det är tydligt att de bibliska israeliterna hade en inneboende rädsla för

kvinnor och särskilt för starka kvinnor. Den utländska kvinnan, som kom in i huset som en

kulturell främling, var särskilt hotfull. Detta eftersom att hon kunde övertala en israelisk man

att överge sin Gud och istället anta hennes gudar. I Första Kungaboken kan man läsa

angående utländska kvinnor: "De tillhörde folk om vilka Herren hade sagt till israeliterna: Ni skall

inte beblanda er med dem; då förleder de er till att dyrka sina gudar." (1 Kung 11:2).

Sharma (1987) menar att den eländigaste kvinnan i bibliska Israel dock var den barnlösa

änkan eftersom att hon inte hade någon närstående som tog hand om henne. Barnlöshet var

kvinnans ok eftersom att det kunde motiveras som bevis för att kvinnan begått någon typ av

synd. Man trodde till exempel att barnlöshet kunde vara ett bevis på att kvinnan varit otrogen

innan äktenskapet och barnlösheten visade sig då som ett straff från Gud.

6. Kvinnorna i Gamla testamentetI detta kapitel behandlar jag studiens tre kvinnor Mirjam, Rut och Ester från Gamla

testamentet. De bibliska mödrarna har jag valt att studera utifrån deras roller och deras status,

samt undersöka om dessa kvinnor beskrivs inordna sig under rådande patriarkala

maktstrukturer eller ej.

6.1 MirjamMirjam nämns första gången i Andra Moseboken och då omnämns hon inte vid namn utan

refereras till som "pojkens syster" och "flickan". Pojken är Mose och Mirjam är hans äldre

syster som hjälper till att rädda hans liv, genom att vakta sin broder när han läggs ut i en krog

i vassen. Det är även Mirjam som sedan tilltalar faraos dotter, vilken blir den kvinna som tar

sig an att uppfostra Mose. "Då sade pojkens syster till faraos dotter: Skall jag skaffa en hebreisk

kvinna som kan amma barnet åt dig?" (2 Mos 2:7). Genom detta smarta drag får Moses mor

återigen sammanföras med sin son eftersom att det är denna som anställs av faraos dotter till

att amma Mose. Den unga Mirjam visar stor sinnesnärvaro och karaktärsstyrka tycker

journalisten och författaren Anita Goldman (1988). Det är kanske inte så konstigt då hon

omges av starka kvinnor, som sin mor Jokebed och barnmorskorna Sifra och Pua, vilka vågar

trotsa Faraos befallning om att döda alla hebreiska gossebarn. Goldman (1988) skriver: "Den

centrala bibliska befrielsemyten börjar alltså med en rad upproriska och självständigt handlande

kvinnor." (s.77).

14

6.1.2 Mirjam en nedtystad kvinnaStröm (1994) påtalar att det inte finns någon sammanhängande berättelse om Mirjam i Bibeln,

utan att hon omnämns i tre av de fem Moseböckerna. Ström menar att det måste ha funnits

och fortfarande finns mer berättat om Mirjam, men att detta troligtvis medvetet har tonats ned.

Anledningen till att Mirjam får vara med i Bibeln är att hon är Moses syster. Pga. den etniska

resning som Farao beslutat om på alla hebreiska gossebarn, måste Moses mamma Jokebed

och hans syster Mirjam smida en djärvplan för att rädda Mose. Mose är en viktig person

eftersom att han är det judiska folkets befriare och religionsstiftare. I och med Mirjams del i

utläggandet av Mose i vassen börjar det israeliska folkets historia och religion. Ström menar

att det annars är en mycket ovanlig bild att en liten flicka porträtteras i Bibeln. Även Goldman

(1988) anser att de bibliska redaktörerna utan tvekan har strukit ned och suddat bort, den rika

traditionen av den fängslande personlighet som Mirjam representerar. Återstoden av Mirjams

berättelse finns utspridd över tre av de fem Moseböckerna och det saknas samband mellan

dem. I och med detta anser Goldman att bilden av Mirjam som människa och profetissa har

försvunnit.

6.1.3 Mirjam vid Röda havetStröm (1994) skriver att Mirjam träder fram i en andra tydlig bild efter att Mose lett sitt folk

genom Röda havet. Vad som hänt henne mellan barndomen och vuxen ålder får bibelläsaren

inte veta. I andra Moseboken får vi lära känna Mirjam som en ledare och en profet. "Mirjam,

som var syster till Aron och ägde profetisk gåva, tog sin tamburin och alla kvinnor följde henne; de

slog på tamburiner och dansade." (2 Mos 15:20). Ström (1994) menar att denna bild är unik i

Bibeln, även om sådana kvinnotåg var vanliga i Egypten. Ström anser att Mirjam och

kvinnornas roll har tonats ned, till förmån för den sång som Mose leder männen i. Forskare är

eniga i att den sång som Mirjam sjunger är mycket äldre än den ordrika hymn som Mose

sjunger. Goldman (1988) diskuterar även Mirjam och kvinnornas sång och menar att Mirjam

dansar och sjunger på liknande vis som de egyptiska kvinnorna brukade göra när de dyrkade

Hathor, som var kärlekens, musikens och den heliga dansens gudinna, vilket jag finner

intressant. I Egypten, Syrien och Sinai höll man en fest i Hathors ära, då gick prästinnor i

processioner genom gatorna, dansandes och sjungandes. Vi vet genom bibeltexten att det är

just i Sinai som Mirjam leder de hebreiska kvinnorna under denna uråldriga sång, och jag

anser att denna geografiska koppling stärker Goldmans liknelse av kvinnornas sång och dans,

vid de processioner de egyptiska prästinnorna förde i Hathors ära. Goldman beskriver Mirjam

15

som en kvinna som rör sig i de stora sammanhangen. Hon är den första kvinnan i Bibeln vars

liv inte är begränsat till man, barn och hem. Angående Mirjam skriver Goldman (1988):

Hon deltar i det avgörande skedet i sitt folks historia, i dess nationella och religiösa

revolution. Och hon närvarar inte passivt under dessa monumentala händelser utan

hon leder dem. Mirjam är en nationell befrielseledare. (s.76).

Att Mirjam är en ledare proklameras även av profeten Mika i Mikas bok, där kan vi läsa: "Jag

förde dig ut ur Egypten och befriade dig ur slavlägret. Jag sände Mose, Aron, och Mirjam för att leda

dig." (Mika 6:4). Jag anser det tydligt att Mirjam av bibelförfattarna förkunnas vara en ledare

tillsammans med sina bröder Aron och Mose, ändå tystnar historien om Mirjam ännu en gång

och återupptas först igen i Fjärde Moseboken.

6.1.4 Mirjam kritiserar MoseSallber Kam (1995) berättar att när Mose väljer att ta en andra hustru, en afrikansk kvinna,

kritiserar både Aron och Mirjam detta. Syskonens kritik bottnar i att de anser att Mose borde

ha valt en hebreisk kvinna. Kärnan i valet av hustru är ett bevis för att Gud kan acceptera alla

människor, även om människan inte alltid kan acceptera varandra. Goldman (1988) skriver att

Mirjam som inte omtalats sedan händelserna vid Röda havet, reser sig i protest mot sin bror,

men att Mirjam istället för att framstå som en profetissa, framstår som en typisk biblisk

kvinna, dvs. grälsjuk, bitter på Jahve och missunnsam. Aron och Mirjam kritiserar Mose

eftersom att han valt att gifta sig med en kvinna som inte tillhör det Israeliska folket men de

vågar även ifrågasätta Moses exklusiva rätta att tala till Jahve. Vissa forskare anser att tvisten

om Moses etiopiska hustru lagts till senare och att huvudtvisten från början enbart rörde sig

om gudsförhållandet.

Ström (1994) beskriver att Mirjam gör uppror mot sin bror Mose och att det blir en hård

konfrontation. Trots att både Mirjam och Aron ifrågasätter Mose exklusiva gudsförhållande är

det enbart Mirjam som drabbas av Guds vrede. Detta anser Ström vara ett tecken på att

upproret egentligen enbart var Mirjams, vilket kan härledas till att den mosaiska lagen var

starkt kvinnodiskriminerande, och detta skulle var grunden till Mirjams opposition. Goldman

(1988) skriver även om den mosaiska lagen som kvinnodiskriminerande: "Den mosaiska lagen

diskriminerar grovt och konsekvent den bibliska kvinnan." (s. 81). Vidare menar Goldman att

diskrimineringen av kvinnan börjar redan vid barnets födelse eftersom att kvinnan blir oren

dubbelt så lång tid efter förlossningen om hon föder en flicka istället för en pojke. Kvinnan

16

tillhörde antingen sin fader eller senare i livet tillhörde hon sin make. Kvinnans mödomshinna

eller ett foster som kvinnan bar på tillhörde fadern eller maken och kränks någon av dessa så

är det mannen som ska ersättas. Det kan dock diskuteras att kvinnor alltid har varit

underställda mannen i den antika världen, men ett undantag var det Egyptiska samhället. I det

Egyptiska samhället var den egyptiska kvinnan i alla avseenden såväl juridiskt- som

socialtjämlik med mannen. Vi får inte glömma bort att Mirjam växte upp i ett genusjämställt

Egypten och jag ser det därför som troligt att Mirjam faktiskt protesterade mot de

kvinnodiskriminerande lagar som Jahve lagt fram genom Mose. Goldman menar dock att

Mirjam inte vänder sig mot de mosaiska lagarna, utan enbart mot Mose ensamrätt till samtal

med Jahve. Även Ström (1994) skriver att forskning har visat att kvinnorna i Egypten var

självständiga och inflytelserika.

6.1.5 Mirjams straffVi kan läsa i fjärde Moseboken att när Mirjam och Aron protesterar mot att det enbart är

Mose som Gud talar till, så är det endast Mirjam som blir straffad: "Herrens vrede flammade

mot dem, och han lämnade dem. Men när molnet höjde sig från tältet hade Mirjam blivit vit som snö

av spetälska.” (4 Mos12:9-10). Vi kan se att Mirjam drabbas av spetälska, eftersom att hon

tillsammans med Aron vågar ifrågasätta Mose exklusiva förhållande till Gud, medan Aron

kommer ur situationen utan straff. Sallberg Kam (1995) kommenterar händelsen genom att

spekulera i att anledningen till att enbart Mirjam straffas är att hennes namn kommer först i

det avsnitt där Mirjam och Aron opponerar sig, och att detta tyder på Mirjams höga grad av

makt. Ett annat alternativ kan vara bibelredaktörens önskan om att nedvärdera en kvinna. Till

tröst hade dock Mirjam att båda hennes bröder protesterade hennes straff. Mose ber till herren

att göra Mirjam frisk igen men Gud väljer ändå att sända ut Mirjam utanför lägret i sju dagar

som straff. "Herren svarade honom: Om hennes far hade spottat henne i ansiktet hade hon fått sitta

med skam i sju dagar. Nu ska hon i sju dagar hållas utestängd från lägret. Sedan får hon släppas in

igen." (4 Mos12:14). Trots att Mose vill förlåta sin syster så tycker Gud att Mirjam ska få

något typ av straff. Aron som begått samma brott går fri. Jag kan inte finna någon annan

tolkning än att Mirjam straffas på grund av sitt kön eftersom hennes bror Aron går fri från

bestraffning, då de enda som skiljer dem är just detta. Vidare anser jag att bibelförfattarna

straffar Mirjam genom att inte omnämna Mirjam vidare i Bibeln förrän vid hennes död. Då

kan vi läsa: "Hela Israels menighet nådde fram till Sinöknen i första månaden, och folket slog sig ned

i Kadesh. Där dog Mirjam, och där blev hon också begravd." (4 Mos 20:1).

17

6.1.6 Mirjam enligt den judiska traditionenGoldman (1988) skriver att efter Mirjams död så nämns hon inte vidare och därför har den

judiska muntliga traditionen lagt till de saknade bitarna. Enligt denna så jämställs Mirjam med

några av Bibelns mest framstående män. Den utombibliska judiska traditionen säger att det

finns sex bibliska personer som undslipper döden och istället i dödsögonblicket blir kyssta av

Shekina, Guds heliga och kvinnliga närvaro. De sex utvalda är de tre patriarkerna samt Mose,

Aron och Mirjam. Den muntliga traditionen säger även att källan som förser Israels folk med

vatten under ökenvandringen kallades för Mirjams källa, och efter hennes död sägs källan ha

torrlagts. På grund av torrläggandet av denna källa innebär Mirjams död en katastrof för det

judiska folket. Den judiska folktraditionen understryker även att Mirjam hade en lika hög

ställning som sina bröder.

6.2 RutVi vet att Rut beskrivs i inledningen till Ruts bok som kung Davids stammoder. Kirsten

Nielsen; professor i Gamla testamentet och Hans J Lundager Jensen; lektor i

religionsvetenskap, är författarna till boken Rut och Ester Två starka kvinnoöden i gamla

testamentet (1999). De menar att Gud själv stod för utkorelsen av Rut som stammoder till

Davidsätt. Författarna hävdar även att anledningen till bokens uppkomst troligtvis härrör av

Ruts härkomst som moabitiska. Ruts bok kan därför ses som en förklaring till varför en icke

israelit får bli stammoder till Davids ätt. Ruts bok har tillkommit i en tid när inte alla var

överens om att David var Guds utvalde. Berättelsen lär ha reciterats i början av kungatiden.

Ruts bok bidrar till bilden av David som utvald av Gud, eftersom att Gud väljer ut och

välsignar Rut, vilken senare blir Davids farmor. Ruts utländska härkomst var under

kungatiden anledning nog att förneka Davids släkt rätten till tronen och därför så har det varit

viktigt att framställa Rut som utvald av Gud. Ett tecken på att författaren skrivit ned Ruts bok

med ovannämnda politiska situation i åtanke, där Ruts härkomst måste försvaras för att

godkänna Davids släkt, kan utläsas av släkttavlans framträdande placering i verket.

6.2.1 Rut en kvinna som älskarGoldman (1988) menar att i Ruts bok påträffas för första gången i Bibeln en kvinna som

älskar och som är villig att offra allt för sin kärlek till en annan kvinna. Det handlar om Ruts

kärlek och lojalitet till sin svärmoder Noomi. Noomi som är svärmoder till Rut och Orpa är på

väg till Juda, Betlehem efter att hennes make och söner dött i Moab. De tre kvinnorna vandrar

tillsammans mot Juda, när Noomi ber sina svärdöttrar att lämna henne och återvända till sina

18

mödrars hus, eftersom att det endast är i det egna hemlandet som kvinnorna har möjlighet att

på nytt gifta sig. Tillslut väljer Orpa att återvända hem medan Rut vägrar lämna Noomis sida.

Rut svarar:

Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka. Dit du går, går också jag, och där

du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill

jag dö, och där vill jag bli begraven. Herren må göra med mig vad som helst – endast

döden skall skilja oss åt. (Rut 1:16-17).

Detta är den kända kärleksförklaringen som Rut lämnar till sin svärmoder. Ström (1994)

påpekar att Ruts kärleksförklaring är den enda i Bibeln gjord av en kvinna och att den idag

används vid vigslar. Ruts bok handlar inte bara om kärlek och tillgivenhet, utan även om

kvinnors förhållande till samhället och till sin egen fruktsamhet. När kvinnorna väl

kommer fram till Jerusalem så kan vi se att Noomi inte visar någon tacksamhet över Ruts

tillgivenhet. När stadens kvinnor jublande välkomnar Noomis återkomst säger Noomi:

”Kalla mig inte Noomi den ljuva, sade hon, kalla mig Mara, den bittra, ty den Väldige har gjort

livet bittert för mig! Rik drog jag bort, men tomhänt har herren låtit mig komma tillbaka.” (Rut

1:20-21). Jag tolkar det som att Ruts tillförlitlighet i detta skeende inte betyder mycket för

Noomi, då hon benämner sig som tom, trots att hon återvänder med sin svärdotter vid sin

sida.

6.2.2 Rut en arbetande kvinnaVid ankomsten till Judaland är kornskörden i full gång och Rut måste ut på åkrarna för att

försörja sig själv och Noomi. Nielsen och Jensen (1999) skriver att bruket att plocka ax är en

rättighet som tillfogas främlingen, den faderlösa och änkan. De får gå efter skördefolket och

plocka upp vad dessa tappar. Den lagen finns omskriven i Femte Moseboken: ”Om du

glömmer en kärve när du skördar din åker, skall du inte gå tillbaka och hämta den utan lämna kvar den

åt invandraren, den faderlöse och änkan. Då skall herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör.” (5 Mos

24:19). Enligt detta citat så ser vi att Rut har all rätt att söka sig ut på fälten för att tjäna sitt

uppehälle. Även Ström (1994) tar upp att främlingar och fattiga har rätt att plocka ax efter

skördemännen på åkrarna. Goldman (1988) beskriver Rut som rättslös utan beskyddet av en

man. Utanför hemmet fanns det enbart en syssla för en kvinna och det var prostitution. Här

går meningarna isär gällande vilka rättigheter Rut har. Någonting som pekar på kvinnans

status och värde är när fältets ägare Boas får syn på Rut och frågar vem hon tillhör. Jag finner

att Boas fråga speglar att en kvinna är en ägodel snarare än en person. I Bibeln översättningen

19

från år 2000 så står det dock annorlunda, istället frågar fältets ägare Boas var den unga

kvinnan hör hemma: ”Då frågade Boas den som var förman för skördefolket var den unga kvinnan

hörde hemma.” (Rut 2:5). Denna översättning visar istället på att frågan handlar om Ruts

härkomst snarare än hennes ägandeförhållande, vilket enligt min mening flyttar fokus från

kvinnan som en ägodel till en människa med egenvärde.

Vi kan utläsa att Rut inte är säker utan en mans beskydd. Detta visar sig när Boas råder Rut att

hålla sig till hans åker: ”Hör på min dotter! Gå inte bort och plocka ax på någon annan åker, utan

stanna kvar och håll dig till kvinnorna här/…/Jag har sagt till karlarna att inte röra dig,…” (Rut 2:8-

9). Rut hamnar i och med detta under Boas beskydd och kan arbeta på dennes åker utan att

oroa sig för att männen där ska antasta henne. Ytterligare en signal för att Rut är lovligtbyte

kan vi finna i bibeltexten där Noomi säger till Rut: ”Det är bra att du går bland kvinnorna på Boas

åker, svarade Noomi, för på en annan åker kunde du bli antastad.” (Rut 2:22). Detta citat tolkar jag

som att kvinnorna är medvetna om Ruts utsatthet på åkern. Jag bedömer det som

beundransvärt att Rut ändå riskerat att ta sig ut i arbete för att försörja sin svärmor, vilket jag

anser får henne att framstå som modig och ansvarstagande.

6.2.3 Noomis planNoomi informerar senare Rut om att Boas är släkt med Noomis avlidne make. "Den mannen

står oss nära, han är en av våra skyldemän." (Rut 2:20). Begreppet skyldeman innebär att Boas

har vissa förpliktelser gentemot Noomi och Rut, men vad dessa förpliktelser innebär utreds

inte vidare. Nielsen och Jensen (1999) diskuterar huruvida begreppet skyldeman innebär att

Boas har skyldigheten att gifta sig med änkan efter en nära släkting, vilket i detta fall skulle

vara Rut. Kvinnorna har dock inte sökt upp Boas eftersom att det är av en slump som Rut

hamnar på hans fält. Att Boas och Rut sammanförs tolkar jag där av som en slump eller

kanske kan anses vara ett verk av Guds hand. Noomi väljer dock att smida en plan för att

sammanföra Rut och Boas.

Mitt barn, jag vill att du ska få det tryggt och bra. Boas, vars tjänsteflickor du var

tillsammans med, är ju vår släkting. I kväll är han på tröskplatsen och kastar korn. Du

skall bada, smörja in dig med välluktande olja, sätta på dig dina finkläder och gå ned

till tröskplatsen. Men laga så att han inte ser dig förrän han har slutat äta och dricka.

Ge akt på var han lägger sig och gå sedan fram och lyft på täcket vid fotändan och

lägg dig där. (Rut 3:1-4).

20

Rut gör som hon blivit tillsagd. När Boas vaknar upp så prisar han Ruts rättframhet och ber

henne ligga kvar, men säger åt henne att stiga upp innan det ljusnar så att de andra

människorna inte ska känna igen henne och se att hon varit där. Boas säger till Rut att hon är

respekterad av alla i staden. Rut får sex mått korn uppmätt i sin sjal och Boas lovar att ta på

sig rätten som Ruts skyldeman, men förklarar att en annan man står i vägen och att han måste

förhandla med denne. (Rut 3:5-15). För att Ruts dygd ska bevaras måste hon smyga hem

innan gryningen, troligtvis för att inte förstöra sitt goda rykte som hon lyckats upprätta i

staden. Jag tolkar det som möjligt att författaren till Ruts bok velat avdramatisera det faktum

att Davids stammoder ger sig ut på fälten för att snärja en man, ett beteende som annars av

Bibeln fördöms.

Goldman (1988) skriver att Ruts nattliga besök hos Boas är en förförelseakt som

bortförklarats i generationer av troende och bibeltolkare. Goldman menar sig ha svaret på vad

som egentligen hände på skördeplatsen och beskriver att den traditionella avslutningen av

skördesäsongen firades med mat, vin och sexuella riter ute på fälten. Goldman refererar även

till ett citat i Hosea där Jahve fördömer dessa avslutningsriter, som var förekommande hos

israeliterna. I bibelöversättningen från år 2000 så lyder citatet: "Gläd dig inte, Israel, jubla inte

som de andra folken, du som har horat dig bort från din Gud. Du vill gärna ha horlön på alla

tröskplatser för säd." (Hosea 9:1). I Goldmans (1988) beskrivning så framställs Rut som en

fallen kvinna. Goldmans tolkning anser jag dock inte ligga i samklang med bibelförfattarnas

intentioner att rättfärdiga Rut som Davids stammoder.

Senare köpslår Boas med den andre mannen om Noomis avlidna makes och avlidna söners

egendom, och i och med köpet av denna så ingår även Rut. Boas säger själv angående köpet:

Ni är idag vittnen till att jag av Noomi förvärvar allt som har tillhört Elimelek och allt

som har tillhört Kiljon och Machlon. Därmed förvärvar jag även Machlons hustru,

moabiskan Rut, som hustru, så att den dödes namn bevaras på hans egendom och inte

utplånas ur hans släkt och ur vår stad. (Rut 4:9-10).

På detta vis kan vi se att Rut blir en handelsvara som säljs tillsammans med en bit jord för

att bevara sin avlidna svärfaders och sin avlidna makes släktnamn. Enbart i rollen som

hustru till en annan man kan Rut föra sin döda makes arv vidare. Ruts status höjs

ytterligare genom att hon föder en son. För denna bedrift kan vi läsa att Rut upphöjs av de

21

andra kvinnorna och hennes värde beskrivs vara lika stort som värdet av sju söner.

Kvinnorna säger till Noomi angående Ruts bedrift att föda en son: ”Han skall ge dig nytt

livsmod och sörja för dig på din ålderdom. Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som

älskar dig och är mer för dig än sju söner.” (Rut 4:15). Genom sonens födelse har Rut lyckats

säkra sin svärmoders framtid och höja sitt eget värde så hennes status nu är högre än det

sammanlagda värdet av sju söner! Rollen som maka och moder till en son, är det som

krävs för att skänka Rut status. Sydafrikanska bibel- och religionsprofessor Leila Leah

Bronner skriver i sin bok From Eve to Esther (1994) att det är i äktenskapet och i

moderskapet som Rut fullföljer sin roll, och genom dessa feminina funktioner så vinner

Rut anseende och respekt hos de visa. Rabbinerna kan jämföra henne med matriarkerna,

vilka vann sina meriter genom moderskapet. Rut är främst hyllad för sin sexuella

återhållsamhet, sin lojalitet och för att hon var en lydig hustru menar Bronner. Idag kan

Rut ses som en självständig ung kvinna som inte var rädd för att lämna säkerheten i sitt

hemland eftersom att hon kände en högre kallelse.

6.3 EsterI Bibel (2000) står det att Esters bok utspelar sig någon gång mellan åren 486 och 465 f.kr.

Bokens namn kommer från huvudrollsinnehavaren, judinnan Ester. Esters bok är en kort

berättelse från perserriket, boken handlar om ett dödligt hot som riktas mot judarna, pga. av

en intrig som pågår vid det persiska hovet. Berättelsen kretsar kring fyra personer,

perserkungen Xerxes, föräldralösa judinnan Ester och hennes äldre kusin Mordokaj, samt

kungens rådgivare Haman. När Xerxes skymfas av sin drottning Vasti, utlyses sökandet av

oskulder i landet för att finna en ny gemål till Xerxes och lotten faller slutligen på Ester, som

bli Xerxes nya maka. Sin judiska identitet uppmanas Ester att hålla dold, av sin kusin

Mordokaj. När Mordokaj senare vägrar att knäböja inför Haman så väljer Haman att hämnas

denne genom att utrota Mordokajs folk, dvs. alla judar i Xerxes rike. Det blir Esters uppgift

att rädda sitt folk från denna dom, vilket hon också lyckas med. Till minne av denna händelse

har judarna instiftat purimfesten.

6.3.1 Unga Ester motsatsen till en självständig feministDrottning Vasti är kung Xerxes första hustru. En kvinna som vägrar tillmötesgå sin makes

önskan om att visa sin skönhet för hans gäster. För denna incident skriver Ström (1994) att

Vasti kommit att kallas den första feministen. Kung Xerxes oroar sig att drottningens olydnad

ska smitta av sig på rikets övriga kvinnor, så att även dessa ska förakta sina män. För att

22

förhindra denna utveckling så överlägger kungen med sina rådgivare och de beslutar att låsa

in drottning Vasti i ett harem, där kvinnorna inte har någon tillgång till kungen, samt att

drottningen ska berövas sin kungliga värdighet. Istället väljer Xerxes att finna en ny hustru

bland unga orörda kvinnor i landet: "Kungens pager föreslog då att man skulle leta upp vackra

orörda flickor åt honom." (Ester 2:2). Ester som är en föräldralös ung judinna under sin kusins

beskydd, beskrivs som en välväxt och vacker flicka. (Ester 2:7). Jag anser att Esters oskuld

och skönhet är det viktigaste i början av berättelsen. Detta kan vi bland annat utläsa genom att

hennes ursprung måste hon hålla dolt för alla efter instruktioner från sin kusin Mordokaj:

"Ester berättade inte vilket folk eller vilken släkt hon tillhörde, eftersom Mordokaj hade förbjudit

henne det." (Ester 2:10). Jag tolkar det därför som att Ester värde till en början inte ligger i

hennes ursprung eller identitet utan enbart i hennes yttre. Jag anser att det som gör henne till

huvudpersonen i detta bibliska drama är att hon av sin omgivning uppfattas som vacker,

välväxt och oskyldig. Hennes ålder gör henne möjlig att forma, hennes närvaro vid kungens

harem beror enbart på att en annan kvinna vägrade låta sig styras.

Sallberg Kam (1995) beskriver Ester som vacker och charmerande. Hennes skönhet och

karaktär är så angenäm att haremsvakten tillgodoser henne med sju tjänsteflickor och det

bästa husrummet. Goldman (1988) visar att Ester bland annat framställs som en lydig och

vacker dotter som blint följer Mordokajs anvisningar. Esters står enligt den judiska

folktraditionen föredömlig mot Vasti, den stolta drottningen som vägrar visa upp sig för en

grupp berusade män, på sin makes befallning. Mot den stolta drottningen Vasti kontrasteras

Ester underdånighet och villighet att deltaga i konungens harem. Vidare anser Goldman att

Ester använder sina yttre företräden för att kunna genomföra kusinens planer och på detta vis

blir Ester en kontrast mot Vasti, som vägrade behaga kungen och hans män med sin skönhet.

Vi kan utläsa ur bibeltexten att Ester är på plats för att behaga. För att förbereda Ester och de

andra flickorna på en natt med kungen ska dessa genomgå diverse skönhetsbehandlingar:

I tur och ordning skulle flickorna få komma in till kung Xerxes. Då hade man under

tolv månaders tid låtit dem genomgå det som var föreskrivet. Det var den tid som hela

skönhetsbehandlingen krävde: sex månader med myrraolja och sex månader med

balsamolja och andra skönhetsmedel. (Ester 2:12).

Att en ung kvinna tas till kungens harem för att eventuellt bli bortgift med honom eller

spendera sitt resterande liv i ett av kungens harem, anser jag vara en ovärdig behandling av en

23

människa. Ström (1994) lägger dock en annan värdering i unga Esters öde. När Ester blir

utvald till drottning anser Ström det vara som en askungen saga, den fattiga flickan som blir

drottning över ett världsrike.

6.3.2 Esters charm och listVi kan se att det först är efter att Ester blivit vald till drottning som läsaren får bekanta sig

med Esters inre kvaliteter. När Mordokaj hamnar i onåd hos Haman och denne utlyser ett

dödstraff på alla judar i riket blir det Esters uppgift att stoppa skrivelsen och hjälpa sitt folk.

Ström (1994) beskriver Esters aktion med ord som "raffinerat intrigspel", där Ester använder

hela sin kvinnliga charm och listighet. Denna hållning har dock inte alltid delats av alla. I

Goldmans bok Våra bibliska mödrar (1988) refererar hon till Carey A Moore som anser att:

"'i valet mellan Mordokai och Ester är den större hebreiske hjälten Mordokai, som bidrog med

intelligens, medan Ester endast följde hans anvisningar.'" (s.105). Goldman menar dock att

Ester kan ses som folkets egentliga räddare. Det är Ester som hittar på den plan som ska

räddar folket, samt är det Ester som riskerar sitt liv inför kungen. Att beträda kungens inre

borggård utan att först blivit inviterad dit var belagt med dödstraff. Innan Ester beträder

borggården utlyser Ester via Mordokaj en tre dagars fasta för judarna i Susa. (Ester 4:11-16).

Goldman (1988) skriver att en viljestark drottning har klivit fram, Ester har blivit en kvinna

som är medveten om sin sexuella dragningskraft och sin auktoritet.

I sin roll som drottning har Ester makt, dock diskuterar Nielsen och Jensen (1999) vilken

slags makt Ester har. Författarna skriver: "Ester kan få halva riket, men hon kan inte förmå kungen

att återkalla en förordning när den väl skickats ut." (s. 111). Författarna hänvisar till den skrivelse

som Haman utfärdat vilken säger att alla judar ska utrotas. Trots kritiken menar de ändå att

Ester är ett retoriskt snille och att hon kan mäta sig med sin make, även om deras taktik skiljer

sig åt, eftersom att Xerxes uppnår effekt genom överdrift, medan Ester använder sig av

motsatt metod för att nå resultat.

Sallberg Kam (1995) ser förändringen i Ester då hon beskriver henne som den lilla människan

som vänder på maktförhållanden. Författaren skriver angående Ester och andra kvinnor som

står bakom män som har makt och inflytande i samhället:

But women like Ester, who derive their status from their husband's position, find the

conflict a constant companion. Still, in exchange for endless dinner parties and

24

receiving lines, wives of public men often gain access to the power to influence their

entire society. (s.153).

Sannerligen så influerar Ester hela sitt samhälle genom sitt agerande för att rädda judarna.

Detta sker inte heller utan konflikt, diskussionen om Esters skyldighet att hjälpa sitt folk

kommer upp i bibeltexten i en konversation mellan Ester och Mordokaj. När Ester står

tvekande inför att rädda sitt folk, eftersom att hon fruktar för sitt eget liv, låter Mordokaj hälsa

henne följande: "Tiger du i detta ögonblick kommer befrielse och räddning för judarna från något

annat håll, men du och din fars familj skall gå under. (Ester 4:14). Det är ett riskfullt uppdrag som

Ester tar på sig vilket gör att vi läsare kan uppfatta henne som modig.

6.3.4 Ester eller IshtarGoldman (1988) menar att karaktären av Esters bok liknar sagorna i tusen och en natt och att

författaren troligtvis har haft en persisk saga som underlag till berättelsen. Huvudpersonerna

Ester och Mordokaj har inte judiska namn utan snarare persiska. Esters namn kan härledas till

gudinnan Ishtar. Goldman påpekar angående huvudpersonen Ester att både rabbiner,

bibelforskare och bibelförfattaren själv känner sig illa till mods inför gestalten Ester, eftersom

att de kan ana att det egentligen är Ishtar som döljer sig bakom hennes gestalt. Egentligen är

det den fruktade drottningen av universum Ishtar som små judiska flickor identifierar sig med

under purimfesten. Goldman (1988) skriver: "Om denna deformerade, omskrivna, nedtystade

gudinna i Esters bok framkallar en sådan rädsla, kan man föreställa sig hur respektingivande hennes

gestalt måste ha varit då hon framträdde i all sin glans." (s.109). I och med tanken på att Ester

egentligen ska symbolisera den mäktiga gudinnan Ishtar ger Goldman Ester epitet

respektingivande, och från att ha varit enbart lydig och vacker kan hon nu framkalla rädsla.

Det är för mig tydligt att Ester besitter både makt och auktoritet eftersom att när Haman

avslöjas inför kungen så bönfaller Haman Ester om nåd: "...Haman stannade kvar för att för att

bönfalla drottning Ester om sitt liv..." (Ester 7:6). Ester befinner sig i positionen att benåda en

annan mans liv, vilket är en stark indikation för makt. Nielsen och Jensen (1999) diskuterar

även Esters andra namn som är Hadassa, som kan betyda "myrten" vilket symboliserar bl.a.

frodighet och välstånd, vilket Nielsen och Jensen anser väl kan förknippas med Esters person.

6.3.5 Esters inverkan idagStröm (1994) beskriver Esters bok som en önskedröm sprungen ur förtvivlan och anser det

vara underligt att boken fått en plats i Bibeln. Ström menar att det som gör Esters bok speciell

är att den behandlar ämnet antisemitism. Ström skriver: "Den charmfulla sagan om judeflickan

25

Ester, som blev sina landsmäns räddning, visar hur gammalt judehatet är. Därför har den trots

allt en plats i vår bibel." (s.102). Det står ingenting om Gud i boken vilken gör den unik

tillsammans med Höga visan. Goldman (1988) menar även att Esters bok är en unik bok i

Bibeln. Hon beskriver boken som ett bittert piller som varit svår att svälja både för judar och

kristna eftersom att berättelsen är som tagen ur tusen och en natt och verkar vara skriven utan

gudomlig inspiration. Goldman presenterar att bl.a. Luther ansåg att boken innehåller för

mycket hednisk perversitet och att andra moderna bibelforskare ogillat den ogudaktiga Ester.

Efter Esters bok firar judarna purimfesten och Goldman resonerar att traditionen att dricka sig

stupfull under denna dag troligtvis beror på att Esters bok väcker olust hos många. Goldman

(1988) skriver: "För att fira minnet av Ester måste man alltså vara så stupfull, att man inte längre kan

skilja på gott (Mordokai) och ont (Haman)." (s.101). Denna negativa syn på Esters roll och

ogudaktighet blir enlig mig en kontrast mot Ströms beskrivning av Ester som en charmfull

saga som problematiserar och lyfter fram judehatets tidiga uppkomst. Nielsen och Jensen

(1999) menar att Esters bok inte insisterar på judisk särställning och att den visar acceptans

för andra folkslag vilket gör den till en fredlig bok. De tar även upp den unika gudstystnaden,

men författarna anser ändå att skriften ligger i samklang med andra böcker i Bibeln som

exempelvis Jesaja boken.

Vi kan anta att Ester inte är en historiskt riktig person, då Ström (1994) skriver att det som

berättas i Esters bok inte alls stämmer överens med det som annars är känt kring den

historiska personen kung Xerxes, och att Esters bok därför är en fritt berättad saga. Ändå har

berättelsen om Ester inflytande på människor än idag eftersom att Esters bok ligger till grund

för den judiska purimfesten. Denna firas genom att flickor klär upp sig i vit spets och

guldpapperskronor och pojkarna har träsvärd. Festen infaller den 14:e och 15:e i månaden

Adar, dvs. runt den första mars. Ström skriver att det är näst intill olämpligt att vara nykter

under dessa dagar.

7. Analys

7.1 Analytiska utgångspunkterI rollanalysen utgår jag ifrån följande två faktorer; attityder och beteenden. I statusanalysen

utgår jag från följande fyra faktorer; etnicitet, ålder, kön, födelse eller giftermål inom en viss

familjeenhet. Mina analytiska utgångspunkter knyter jag an till de definitioner jag har gjort av

begreppet roll respektive begreppet status. Analys av huruvida de tre kvinnorna bryter mot de

patriarkala maktstrukturerna utgår från bakgrundens beskrivning av genusperspektiv på

26

teologi som bl.a. går ut på att granska maktförhållandet mellan könen samt definitionen av

patriarkat. Jag analyserar maktförhållandena mellan de tre kvinnorna och männen i deras

omgivning.

7.2 Roll- och statusanalys av MirjamJag finner att Mirjam redan i tidig ålder har en mycket viktig roll eftersom att det är hon som

utför planen som ska rädda Mose, det judiska folkets befriare och religionsstiftare, från en

säker död. Hennes beteende kan tveklöst beskrivas som hjältemodigt när hon lägger ut sin

broder i vassen och sedan vågar tilltala Faraos dotter. Detta eftersom att Mirjam genom sina

handlingar vågar trotsa Faraos order; om att alla hebreiska gossebarn ska dräpas. (2 Mos 2:4-

7). Unga Mirjams status är dock inte särskilt hög med tanke på att hon lever i ett samhälle i

Egypten där hennes etnicitet, hebreisk härkomst, enbart tillhör slavbefolkningen. Inom den

egna gruppen så anses även kvinnan vara understående mannen. Jag tolkar det som att hennes

ringa ålder ger henne även lägre status. Författarna till Moseböckerna verkar medvetet ha

tonat ned Mirjams roll, och i hennes barndom visar detta sig genom att författarna inte har

bemödat sig om att nämna henne vid namn. Mirjam besitter tveklöst en mycket viktig roll i

Bibeln med avseende på att det är tämligen unikt att en flicka ens omnämns i de bibliska

berättelserna.

När Mirjam omtalas vid Röda havet är det i formen av en ledarroll, vilket visar sig genom

hennes beteende. Goldman (1988) beskriver att Mirjam dansar och sjunger och leder de andra

kvinnorna på liknande vis som de egyptiska prästinnorna gjorde när de firade sina gudinnor.

Även i Mikas bok förkunnas det att Mirjam har en likvärdig ledarroll som sina bröder; Aron

och Moses. (Mika 6:4). Att vara ledare anses i de flesta samhällen som en statusfylld roll. Jag

tolkar det som att bibelförfattarna verkar ha valt att tona ned Mirjams ledarroll till förmån för

Mose, troligtvis för att understryka de patriarkala ordningarna. Mirjam har dock hög status via

sitt släktskap med Mose, som är en betydande person i Bibeln. Via sin etnicitet får även vuxna

Mirjam hög status via sin Gud, eftersom att judarna blir Guds utvalda folk efter uttåget ur

Egypten.

När Mirjam försöker få en mer betydande roll genom att tillsammans med sin bror Aron

kritisera att det enbart är Mose som får tala med Gud, så sänker det istället hennes status.

Genom att Mirjam avser att bryta mot förväntade ramar och försöka få en viktigare roll

gentemot Gud så förlorar hon delar av sin status, eftersom att Gud istället för att bjuda in

27

henne till samtal, straffar henne genom att ge henne spetälska och i sju dagar exkludera henne

från sitt eget folk. Detta trots att Mirjams egna bröder önskar att Mirjam inte ska bli straffad.

(4 Mos12:14). Författarna av Bibeln har valt att straffa Mirjam vidare, genom att inte

inkludera henne mer i de bibliska berättelserna, förrän de nämner hennes död. Jag tycker mig

kunna utläsa att Mirjam egentligen skulle ha haft en mycket viktigare roll i judisk

religionshistoria än vad författarna till Moseböckerna velat tillskriva henne. Jag anser att

genom att lyfta fram Mirjams betydande roll både i räddandet av Mose och i uttåget ur

Egypten, så kan vi inte enbart höja Mirjams status, mer än vad författarna i Bibeln avsåg, utan

även höja statusen för kvinnan i religionen genom att lyfta fram Mirjam som en förebild.

Mirjam besitter inte de traditionella kvinnorollerna, då hon varken är moder eller maka.

Goldman (1988) finner att enligt den utombibliska judiska traditionen så tillskrivs Mirjam

högre status i och med tron på att det finns sex bibliska personer som undslipper döden, och

istället i dödsögonblicket blir kyssta av Shekina, Guds heliga och kvinnliga närvaro. De sex

utvalda är de tre patriarkerna, samt Mose, Aron och Mirjam. Den muntliga traditionen säger

även att källan som förser Israels folk med vatten under ökenvandringen kallades för Mirjams

källa, och efter hennes död sägs den ha torrlagts. Pga. av torrläggandet av denna källa innebär

Mirjams död en katastrof för det judiska folket.

7.3 Roll- och statusanalys av RutRuts etnicitet dvs. hennes utländska härkomst är troligtvis orsaken till att Ruts bok

nedtecknats, eftersom att författarna velat rättfärdiga att en utländsk kvinna blivit stammoder

till Davids släkt. Nielsen och Jensen (1999) anser att Ruts härkomst måste försvaras för att

godkänna Davids släkt, detta kan utläsas av släkttavlans framträdande placering i Ruts bok. I

Första Kungaboken varnar Gud för de utländska kvinnorna och Arvind Sharma (1987)

beskriver dessa som särskilt hotfulla, eftersom att de hotade monoteismen då de kunde

övertala männen att överge sin gud. Därför tolkar jag det som att Rut i rollen som utländsk

kvinna under denna tidsepok besitter en låg status i ögonen på sin omgivning. Dock anser jag

att Rut har en viktig roll i form av invandraren, eftersom att denna roll idag kan fungera som

tolkningsmönster i de flesta samhällen. Rut blir en förebild för människor i liknande

situationer som tvingats lämna sitt land och skapa sig ett nytt liv i ett nytt samhälle.

I början av Ruts bok får vi lära känna Rut som änkan som inte har någonting, dvs. hon har

varken make eller söner. Sharma (1987) beskriver den barnlösa änkan som statusmässigt den

28

lägst stående under biblisk tid, eftersom hon inte hade någon som kunde försörja henne, samt

för att hon inte lyckats föra sin makes släktnamn vidare. Rollen som änka skänker alltså Rut

låg status. Hennes svärmoder Noomis uttalanden om att hon inte har någonting att erbjuda

sina svärdöttrar eftersom att hon är i samma situation, anser jag förstärker denna syn på änkan

som låg i statusrangen.

Rut måste försörja sig själv och sin svärmoder genom att arbeta på sädesfälten. Det är ett

utsatt jobb där Rut riskerar att bli angripen av män. Statusen för en ensamarbetande kvinna

kan inte ha varit särskilt hög med tanke på att Rut anses som lovligt byte. Goldman (1988)

menar att en kvinna som arbetade utanför hemmet i princip enbart kunde ägna sig åt

prostitution. Goldmans inställning till Ruts yrkesroll motsägs av femte Moseboken, där det

framkommer att axplockning på sädesfälten är en syssla som hemfaller bl.a. änkan. (5 Mos

24:19) Dock tillskrivs Rut hög status av folket i byn, vilket syns genom att Boas säger till Rut

att hon är respekterad av alla i staden. (Rut 3:11). Denna respekt menar jag att Rut enbart ha

erhållit genom att hon är hårt arbetande, samt genom sin lojalitet mot sin svärmoder.

I och med Noomis plan så anser jag att Rut får rollen som fresterska. Goldman (1988)

menar att det som hände på skördeplatsen, beskriver den traditionella avslutningen av

skördesäsongen som vanligen firades med mat, vin och sexuella riter ute på fälten.

Goldman refererar till ett citat i Hosea där Jahve fördömer dessa avslutningsriter, som var

förekommande hos israeliterna. I bibelöversättningen från år 2000 så lyder citatet: "Gläd

dig inte, Israel, jubla inte som de andra folken, du som har horat dig bort från din Gud. Du vill

gärna ha horlön på alla tröskplatser för säd." (Hosea 9:1). I Goldmans (1988) beskrivning så

framställs Rut som en fallen kvinna. Detta anser jag dock inte passar ihop med

bibelförfattarnas intention att rättfärdiga Rut och därför tolkar jag att Ruts beteende på

åkern inte skänker henne låg status, vilket Goldmans tankar kring händelsen på

skördeplatsen borde tillskriva Rut. Min tankegång stärks av Bronner (1994) som menar att

Rut främst är hyllad för sin sexuella återhållsamhet och sin lojalitet.

Ruts status höjs kraftigt i och med att Boas tar på sig rollen som Ruts skyldeman och gifter

sig med henne. När Rut föder en son, så höjs hennes status så att Rut av stadens kvinnor

värderas högre än sju söner. (Rut 4:15). Bronner (1994) anser att det är i äktenskapet och i

moderskapet som Rut fullföljer sin roll, och genom dessa feminina funktioner så vinner

Rut anseende och respekt. Rut kan jämföras med matriarkerna, vilka vann sina meriter

29

genom moderskapet. Ruts slutgiltiga roller blir alltså som maka och moder och dessa roller

skänker henne mycket hög status. Sallberg Kam (1994) påpekar att i Gamla testamentet

värderas kvinnan efter fertilitet. Fertiliteten kontrollerades inte av kvinnan själv, utan enligt

gammaltestamentlig tradition så hade Gud kontroll över kvinnas livmoder och det var

därför Gud som kontrollerade kvinnans reproduktionsmöjligheter. Därav drar jag slutsatsen

att Rut erhållit hög status även i Guds ögon eftersom Gud valde att placera Davids anfader

i hennes livmoder.

7.4 Roll- och statusanalys av EsterDet som gör Ester till huvudpersonen i Esters bok är att hon av sin omgivning uppfattas som

vacker, välväxt och oskyldig. I rollen som kysk, vacker och ung får Ester hög status bland

haremsvakterna i kung Xerxes harem, vilket visar sig genom att Ester erhåller diverse

specialbehandlingar i haremet. Sallberg Kam (1995) skriver att hennes skönhet och karaktär

är så angenäm att haremsvakten tillgodoser henne med sju tjänsteflickor och det bästa

husrummet. I rollen som judinna skulle troligtvis Ester erhålla låg status, eftersom att Ester av

sin kusin Mordokaj uppmuntras att hålla sin etniska härkomst dold. (Ester 2:10). Esters värde

ligger till en början inte i hennes ursprung eller identitet, utan enbart i hennes yttre och det

faktum att hon är kysk. I Gamla testamentet värderas kvinnan efter sin skönhet menar

Sallberg Kam (1995). Goldman (1988) beskriver att Ester enligt den judiska folktraditionen

står föredömlig mot Vasti, den stolta drottningen, som vägrar visa upp sig för en grupp

berusade män, på sin makes befallning. Mot den stolta drottningen Vasti kontrasteras Esters

underdånighet och villighet att deltaga i konungens harem. Det är enlig mig tydligt att Esters

lydiga och underdåniga roll, som är helt i motsats till Vasti, är det som inledningsvis skänker

Ester anseende och status.

Det är i rollen som drottning som Ester får chansen att ytterligare utveckla sin rollkaraktär,

eftersom hon genom sitt beteende skapar sig rollen som det judiska folkets hjältinna. Även om

vissa forskare anser att Mordokaj är det judiska folkets räddare, menar Goldman (1988) att det

är Ester som ska ses som folkets egentliga räddare. Detta eftersom att det är Ester som hittar

på den plan som ska räddar folket, samt är det Ester som riskerar sitt liv inför kungen.

Dispyten om huruvida Ester förtjänar epitetet som hjältinna eller om äran helt och hållet är

Mordokajs, anser jag enbart vara ett uttryck för mansdominans och marginaliserande av

kvinnan. Goldman menar att Ester kliver fram som en viljestark drottning och hon har formats

till en kvinna som är medveten om sin sexuella dragningskraft och sin auktoritet. I sin roll

30

som drottning har Ester makt. Ester kan få halva riket och genom sin riskfyllda och väl utförda

plan lyckas Ester häva den skrivelse som Haman utfärdat; vilken säger att alla judar ska

utrotas. Nielsen och Jensen (1999) beskriver Ester som ett retoriskt snille och att hon kan

mäta sig med sin make, även om deras taktik skiljer sig åt, eftersom att Xerxes uppnår effekt

genom överdrift, medan Ester använder sig av motsatt metod för att uppnå resultat. Sallberg

Kam (1995) ser också förändringen som Ester genomgår, då hon beskriver henne som den

lilla människan som vänder på maktförhållanden. Genom sitt giftermål med kung Xerxes

erhåller Ester hög status. En annan för mig tydlig indikation på att Ester har hög status är att

hon i berättelsens slutskede har makten och möjligheten att benåda Hamans liv, även om hon

väljer att inte göra det.

Jag finner det vara intressant att Esters namn kopplas samman med gudinnan Ishtar, vilket

påpekas av Goldman (1988). Jag anser att högre än att vara gudinna kan knappast en kvinna

nå. Dock blir epitetet gudinna missgynnande i kontexten judendom, där sträng monoteism

råder. Möjligen är detta anledningen till att både rabbiner och bibelforskare känt sig olustiga

över Esters boks placering i Bibeln. Esters bok är speciell i och med den gudstystnad som

råder i boken. En viktig fråga blir vem som egentligen väljer ut och hjälper Ester att rädda sitt

folk? Är det möjligtvis så att en kvinna, helt på egen hand utan Guds ingripande, kan utföra en

så stor sak som Ester åstadkommer? Kanske är det den dolda gudinnan Ishtar som skrider till

verket? Ester omber ju trots allt Mordokaj att han ska hälsa alla judar i Susa att fasta i hennes

ära innan hon beträder borggården. Kan denna fasta i hennes ära ses som en religiösritual

riktad till Ester istället för till Gud? Jag anser det dock som tveksamt att tillskriva Ester rollen

som gudinnan Ishtar. Troligtvis hade bibelförfattarna exkluderat Ester ur Gamla testamentet

om de ansett henne vara en gudinna.

7.5 Analys av beskrivningen av kvinnornas attityder till depatriarkala maktordningarnaJag finner att Mirjam är en kvinna som inte vill underordna sig männen. Redan som barn

bryter Mirjam mot en mans föreskrifter, och det är inte vilken man som helst, utan det är

Egyptens högste ledare. Mirjam har dock kvinnliga förebilder som vägrar underordna sig, i

både sin mor, samt i barnmorskorna Sifra och Pua, vilka även de vågar trotsa Faraos

befallning; om att alla gossebarn ska dräpas. Ström (1994) beskriver Egypten som ett land där

kvinnorna inte var underställda männen. Jag anser det som troligt att Mirjam påverkas av att

hon växer upp i Egypten, under en tid där de egyptiska kvinnorna inte var underordnade

31

männen. Mirjam tillhör Egyptens slavbefolkning, vilka var tvungna att lyda under egyptierna.

Att Mirjam som befinner sig lägst i rang i ett samhälle, ändå vågar bryta mot lagar och

förordningar, visar att Mirjam redan i ung ålder vågar göra uppror mot rådande maktordning.

När Mirjam omtalas vid Röda havet är det i formen av en ledarroll. Goldman (1988) beskriver

att Mirjam dansar och sjunger och leder de andra kvinnorna på liknande vis som de egyptiska

prästinnorna gjorde när de firade sina gudinnor, vilket jag finner intressant. Jag tolkar det som

att Mirjam redan vid uttåget ur Egypten ville arbeta för ett jämställt samhälle mellan män och

kvinnor, genom att hon så självklart leder de hebreiska kvinnorna på samma vis som

prästinnorna i Egypten gjorde i sina processioner i gudinnan Hators ära. Jag tolkar det som att

Mirjam redan här strävar för jämställdhet när hon visar att hon vill inneha ett spirituellt

ledarskap. Dock skulle prästerskapet enbart komma att tillfalla mannen inom judendomen

under den bibliska tidsepoken.

När Mirjam, Mose och Aron vandrat ut ur Egypten och in i Sinai öknen, får Mose mottaga

gudslagar, vilka sedan omnämns som de mosaiska lagarna. Dessa lagar är starkt

kvinnodiskriminerande och Mirjam hamnar således i ett patriarkalt samhälle. Enligt bl.a.

biskop Ström (1994) så väljer Mirjam att opponera sig mot och kritisera de mosaiska lagarna.

Mirjam verkar inte underordna sig de föreskrifter som finns, med tanke på att Mirjam även

väljer att anmärka på Moses val av hustru. Detta trots att Mirjam lever i ett samhälle där

kvinnorna knappt själva hade någonting att säga till om gällande sina egna äktenskap,

eftersom att det var fadern eller maken som ägde kvinnan. Mirjam vågar dock kritisera Mose

för hans val av hustru och hon stannar inte där. Mirjam väljer till och med, tillsammans med

sin bror Aron, att opponera sig mot Moses exklusiva gudsförhållande. Där går dock Gud in

och visar tydligt att Mirjam gått för långt, i sitt uppror mot de patriarkala ordningarna,

eftersom att Gud väljer att straffa Mirjam, genom att ge henne spetälska och sedan exkludera

henne sju dagar ur lägret. (4 Mos12:14). Mirjams bror Aron, som även han anmärkt på Moses

val av hustru, samt kritiserat Moses exklusiva gudsförhållande, lämnar dispyten utan straff.

Detta anser jag signalerar att Mirjam främst straffas pga. sitt kön och inte pga. sina gärningar.

Gud yttrar att hade Mirjam skymfat sin far på samma vis, så hade hon fått ett liknande straff.

Gudsstraff tolkar jag som en signal för att Mirjam utmanat maktförhållandena gentemot sin

bror Mose och på detta vis försökt spränga de patriarkala ordningarna. Vidare visar

bibelförfattarna sitt missnöje mot Mirjam genom att ytterligare exkludera henne ur

bibelberättelserna och enbart nämna henne igen vid hennes död. Det skulle vara intressant att

32

se till vilken grad Mirjam hade kunnat påverka kvinnors plats inom religionen om hon inte

skulle ha exkluderats vidare från bibelkällorna. Med tanke på att Mirjam var en kvinna som

vågade opponera sig mot patriarkatet, kanske hon hade fler åsikter som kunnat förbättra

kvinnornas situation redan i religionens initialfas. Mirjam framstår enligt min mening som en

kvinna som vägrade underordna sig männens styre och de patriarkala ordningarna. Hennes

kamp för kvinnors rättigheter börjar redan i hennes barndom, då hon deltar i en aktion som

berättigar en mor att sörja för sin nyfödde son.

Jag anser att Rut inte gör uppror mot de patriarkala ordningarna. Det som gör Rut till en

beundransvärd kvinna är att hon sätter sin lojalitet till en annan kvinna framför sin egen

trygghet. Rut insisterar på att följa med sin svärmoder Noomi till Juda, istället för att som sin

svärsyster, Orpa återvända hem till Moab, där tryggheten och släktingarna finns. (Rut 1:16-

17). Detta kontroversiella beslut anser jag gör Rut till en förespråkare för att kvinnor ska hålla

ihop och stötta varandra i ett mansdominerat samhälle. Noomis vishet och Ruts ungdom och

viljekraft gör att de två kvinnorna tillsammans smider och utför en plan, som ska sörja för

deras framtid. Att Rut söker upp Boas på tröskelplatsen och sedan lägger sig under hans filt är

i och för sig rättframt, men kanske inte kan ses som ett brott mot de patriarkala ordningarna.

Kontentan av Noomis plan och Ruts utförande av denna är att Rut får möjligheten att uppfylla

de roller, som under denna tidsepok enligt Sharma (1987) förespråkades för den judiska

kvinnan, dvs. rollen som maka samt rollen som moder till ett gossebarn. Det är under Boas

beskydd och i äktenskapet med Boas som Rut har möjlighet att uppfylla sina roller. Därför

anser jag att Rut inordnar sig under de patriarkala ordningarna. Trots detta anser jag att Rut är

en kontroversiell kvinna, eftersom att hon i första hand stöder sin medsyster, framför att välja

trygghet för sig själv.

Jag anser att Ester till en början är en ung kvinna som enbart inordnar sig under männens

godtycke. Det är först i rollen som drottning som Ester vågar trotsa de regler och föreskrifter

som föreligger. När Ester försöker stoppa den förordning som säger att alla judar ska utrotas,

så trotsar hon kungens föreskrift om att hon inte får beträda borggården utan att först ha blivit

ditkallad av kung Xerxes. (Ester 4:11). Ester bryter mot kungens lag och går inför kungen på

eget initiativ, med sitt eget liv som insats. I och med denna handling så framstår Ester som en

kvinna som vågar bryta mot patriarkala förordningar, men detta görs i och för sig på

uppmaningen av hennes kusin Mordokaj, så frågan är hur pass självständig Ester ändå är i sitt

uppror mot rådande ordningar? Att Ester har makt över det manliga könet anser jag

33

framkommer i och med att Ester blir ombedd att benåda Hamans liv, även om hon inte utövar

denna rätt. (Ester 7:6).

Jag anser att Mirjam är den kvinna som tydligt tar avstånd från och mottsätter sig sin

omgivnings patriarkala ordningar. Rut och Ester verkar vara kvinnor som fogar sig efter de

regler och föreskrifter som åligger dem, även om Ester vid ett tillfälle gör ett övertramp mot

sin make kung Xerxes förordningar. Jag undrar om det är Ruts och Esters foglighet under de

patriarkala ordningarna som givit dem äran att få egna böcker tillägnade sig i Bibeln, medan

Mirjams olydnad lett till att hon får nöja sig med att få sin berättelse nedskuren samt utspridd

över fyra av de fem Moseböckerna?

8. SammanfattningMin undersökning har visat att samtliga tre kvinnor har viktiga roller och tillskrivs hög status.

Mirjam är den kvinna i undersökningen som jag anser vara den som är mest beundransvärd. I

och med att hon lägger ut Mose i vassen får Mirjam redan i sin barndom en mycket viktig roll,

eftersom hon räddar den pojke som senare blir religionsstiftare och stamfader. Författarna

hyllar inte Mirjams handlingar nämnvärt, men enbart det faktum att Mirjam som ung flicka

omnämns i Bibeln är en mycket ovanlig bild som visar på hennes betydelse. Nästa gång

läsaren får bekanta sig med Mirjam kliver hon fram i rollen som ledare. Mirjam dansar och

sjunger och leder de andra kvinnorna bort från förtryck och slaveri. Hennes sång tros vara

äldre än den sång som Mose sjunger när han på liknande vis leder männen ut ur Egypten.

Författarna har möjligtvis medvetet tonat ned Mirjams ledarroll och sång till förmån för

Mose. En anledning till detta kan vara att Mirjams segertåg med sång och dans påminner för

mycket om de processioner som var förekommande i Egypten och Syrien till gudinnan

Hathors ära, vilken var kärlekens, musikens och den heliga dansens gudinna. Dessa

processioner leddes då av prästinnor som dansade och sjöng till gudinnans ära. Kopplingen

mellan ledaren Mirjam och de prästinnor som dyrkade polyteistiska gudar rimmar illa mot det

monoteistiska och patriarkala samhälle som Mose skulle instifta på Guds begäran. Dels för att

gudinnedyrkan uppmuntrade till polyteism och dels för att man inte ha kvinnor i templen som

konkurrenter om prästämbetena, i de mansdominerade samhällen som senare byggdes upp.

Att kvinnan inte skulle tala direkt till Gud visas tydligt i det hårda straff Mirjam får när hon

motsätter sig Moses exklusiva gudsförhållande. Jag anser att det största hotet berör Mirjams

kön, eftersom att enbart Mirjam är den som straffas, och inte hennes bror Aron som även han

34

lagt fram samma kritik. Författarna visar tydligt att Mirjam i sin roll som kvinna överträtt de

regler som är passande för hennes kön, i och med att Mirjam vidare exkluderas ur historien,

fram tills att hennes död omnämns.

Det skulle vara intressant att se till vilken grad Mirjam hade kunnat påverka kvinnors plats

inom religionen om hon inte skulle ha exkluderats vidare från bibelkällorna. Med tanke på att

Mirjam var en kvinna som vågade opponera sig mot patriarkatet, kanske hon hade fler åsikter

som kunnat förbättra kvinnornas situation redan i religionens initialfas. Enligt den judiska

traditionen så var Mirjam mycket betydande eftersom att den källa som hebréerna drack ur

under ökenvistelsen var uppkallad efter henne. I och med Mirjams död sägs denna källa ha

sinat och sannerligen sinade en kraftkälla i och med Mirjams bortgång.

Rut framställs i Bibeln som en föredömlig kvinna som är lojal och hårt arbetande. Ruts

lojalitet till sin svärmoder Noomi är det som tillslut leder fram till att hon blir Davids

stammoder. I rollen som änka har varken Rut eller Noomi någonting. De båda kvinnorna

saknar både makar och söner och har därför låg status. Ruts utländska härkomst och rollen

som invandraren är troligtvis anledningen till att Ruts bok nedtecknats, detta för att rättfärdiga

att en utländsk kvinna kunde erhålla en så viktig roll som stammoder till Davids ätt. När

kvinnorna når Juda känner sig Noomi tom och bitter, men Rut visar Noomi att tillsammans

kan kvinnorna åstadkomma någonting och skapa sig drägligare liv. Rut är i det närmsta

rättslös och utsatt när hon jobbar på åkern, men i och med att hon hamnar under Boas

beskydd, så kan hon arbeta tryggt. Det är intressant att Rut verkar bli upphöjd och respekterad

av de andra personerna i staden redan innan giftermålet med Boas. Genom sitt hårda slit och

arbete förvärvar Rut hög status. Att hennes värde senare höjs till över det sammanlagda värdet

av sju söner beror enbart på att Rut föder ett barn av det rätta könet. En dotter hade inte varit

lika mycket värd, troligtvis inte ens värd att nämna. Hade Rut istället fött en flicka, hade det

inte funnits någon anledning att skriva Ruts bok, eftersom att en kvinna inte kunnat vara i

samma grad betydande i Davidsätten, då släktleden utgår från sönerna. Dock beror inte Ruts

sons födelse på tur, utan är snarare ett bevis på Guds välsignelse, av den tidigare utsatta och

på samhällsrangen lågt skattade änkan och invandraren Rut.

Rut är en kontroversiell kvinna i och med att hon så osjälviskt och villkorslöst stöttar en

gammal och utsatt kvinna. Rut kämpar hårt på kornfälten för att försörja sig själv och Noomi.

Rut är en kvinna som kämpar för kvinnor inom de ramar som kvinnorna hade rätt att beträda.

35

Hon bryter inte mot några regler eller lagar i sin strävan efter att skapa sig ett bättre liv.

Därför sätter sig inte Rut över den patriarkala maktordningen, men inom de reglementen som

finns så visar Rut att även den statusmässigt lägst skattade kvinnan kan erhålla hög status och

respekt, utan varken make eller söner.

Ester är i sina unga år en kvinna som erhåller sin status pga. sitt fördelaktiga yttre och hennes

status är även beroende av Esters roll som jungfru. Hade hon inte varit jungfru och vacker

hade hon inte överhuvudtaget varit aktuell att tävla om kronan. Ester vinner vidare status i

haremet genom sitt behagliga sätt och får därav vissa fördelar. Att Esters yttre är av högsta

betydelse visar sig vidare i att Ester och de andra flickorna måste genomgå månader av

skönhetsbehandlingar för att få träffa kungen. Ester har turen att falla kung Xerxes i smaken

och utkoras därför till dennes nya drottning.

Likt Rut så är Esters etnicitet central i berättelsen. Ester uppmanas av Mordokaj att hålla sin

etnicitet dold och det bör innebära att hennes judiska ursprung inte hade passat in vid hovet.

Jag tolkar detta som att hennes etnicitet hade sänkt hennes status i ögonen på kungen och

dennes män.

I rollen som drottning erhåller Ester en mycket viktig roll och besitter mycket makt samt

förvärvar hög status. Drottningrollen genererar även Ester möjligheten att erhålla rollen som

det judiska folkets undsättare. Hennes väl uttänkta och väl genomförda plan, häver den

skrivelse som skulle ha utrotat judarna. I Esters ära har därför purimfesten instiftas, vilken

firas än idag som ett bevis på Esters viktiga roll inom judendomen.

Ester vågar vid ett tillfälle överträda den lag som kung Xerxes instiftat om att ingen får

beträda den inre borggården utan kungens invit. Detta visar att Ester vågar sätta sig upp mot

rådande maktstruktur. Det är särskilt modigt med tanke på att den tidigare drottningen Vasti

blivit avsatt enbart pga. att hon vägrat visa upp sin skönhet för sin make och dennes vänner.

Att trotsa kungen var onekligen någonting allvarligt, men Ester hade ändå modet att göra detta

för att förhindra pogromerna och rädda sitt folk. Ester är därav inte enbart en kvinna som

innehar viktiga roller och hög status, utan även en kvinna som vågar trotsa patriarkatet när

hon anser det vara nödvändigt.

36

Samtliga tre kvinnor från Gamla testamentet; Mirjam, Rut och Ester är kvinnor som innehar

viktiga roller och förvärvar hög status. De förtjänar allihop sin egen plats i den bibliska

historien och finns inte enbart med som bifigurer. Även om Mirjam av bibelförfattarna fått

begränsat utrymme i förhållande till sina bröder, är det tydligt att Mirjam är en central person,

inte minst i räddandet av Mose. Dispyten om huruvida Ester förtjänar epitetet som hjältinna

eller om äran helt och hållet är Mordokajs, anser jag enbart vara ett uttryck för mansdominans

och marginaliserande av kvinnan. Jag tolkar Esters bok som att det är Ester som ensam smider

och utför planen vilken undsätter det judiska folket, även om det sker på uppmaningen av

Mordokaj. Avslutningsvis anser jag att om vi läser Bibeln genom våra genusglasögon, som vi

kan använda för att se igenom patriarkala ordningar, så finner vi att kvinnorna i Gamla

testamentet är starka kvinnor som besitter viktiga roller och hög status. De är kvinnor som

äger viljan, modet och drivkraften att förbättra sin egen, samt andra kvinnor och mäns

livssituation.

37

9. Källförteckning

9.1 Tryckta källor

Bibel 2000, Stockholm: Vebum Förlag AB, ISBN91-526-9901-3

Bronner, L (1994) From Eve to Esther, USA: Wesminister John Knox Press, ISBN0-664-25542-6

Eriksson, A-L (2004) Genusperspektiv på teologi, Kalmar: Högskoleverket, ISBN91-85027-21-9

Føllestad, Walløe, Elster (1993) Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi, Norge: Bokförlaget Thales, ISBN91-87172-69-0

Geels, A & Wikström, O (2006) Den religiösa människan, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, ISBN13:978-91-27-10772-4

Goldman, A (1988) Våra bibliska mödrar, Borås: Bokförlaget Natur och Kultur, ISBN91-27-01779-6

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande, Lund: Studentlitteratur, ISBN91-44-03306-0

Hauke, M (1998) Gud fader eller Gud moder?, Södertälje: Bokförlaget Libris, ISBN91-7195-162-8

Nielsen & Jensen (1999) Rut och Ester Två starka kvinnoöden i gamla testamentet, Örebro: Bokförlaget Libris, ISBN91-7195-289-6

Patel, R & Davidson, B (2003) Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur, ISBN91-44-02288-3

Saelid Gilhus, I & Mikaelsson, I (2003) Nya perspektiv på religion, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, ISBN91-27-07411-0

Sallberg Kam, R (1995) Their Sories, Our Stories, New York: The Continuum Publishing Company, ISBN0-8264-0804-4

Sharma, A (1987) Women in world religions, Albany: State University of New York Press, ISBN0-88706-374-8

Starrin, B (red) & Svensson, P-G (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-39851-4

Ström, I (1994) Kvinnor i gamla testamentet, Uddevalla: Albert Bonniers förlag, ISBN91-0-055869-9

Sundén, H (1959) Religionen och rollerna, Stockholm: Diakonistyrelsen

38

9.2 Elektroniska källor

Nationalencyklopedin [www] Hämtat från:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=294877&i_word=rollHämtat 2008-04-25. För att nå denna sida krävs någon form av medlemskap.

Nationalencyklopedin [www] Hämtat från:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=314516&i_word=statusHämtat 2008-04-25. För att nå denna sida krävs någon form av medlemskap.