SRF Perspektiv nummer 3 2018Tidning för Synskadades Riksförbund

Omslag: Mikaela Stigsdotter Larsson och ledarhunden SiggeSyntolkning omslagsbild: Mikaela och Sigge sitter båda ner på golvet i ljus kyrksal. Mikaela har långt brunt hår uppsatt i en tofs, bär svarta kläder och har en vit prästkrage. Sigge har ljusgul päls och bär ledarhundssele. I bakgrunden syns ett träaltare och ljushållare. Väggen är vitmålad i tegel.

Rubriker på omslaget:

Sommarliv: campa · vandra · fiska · seglaMikaela och Sigge – ett tryggt team i kyrkan

valet 2018Partierna– så svarar de i synskadefrågorPolitiker– vi listar kandidater med synnedsättning– att vara synskadad och politiker

Ladda inför valet med äventyr, sol och badEn intensiv period väntar inför valen i höst och i det här numret bjuder vi på en valspecial. Vi har listat synskadade politiker i Sverige, grillat alla riksdagspartier i synskadefrågor, vi har en liten röstningsguide och så har vi snackat med några politiker som själva har en synnedsättning om hur det är. Hoppas det gör er lite mer redo inför röstningen i september.

Förra numret hade tema arbetsliv och det blev uppskattat av er läsare, så roligt! Och goda exempel på personer med synnedsättning i arbetslivet kan man nog inte få för många av, så vi fortsätter i samma anda även i detta nummer. Läs om Mikaela som är präst och ledarhundsförare på sidorna 20–22, och Yngve som instruerar blivande sjökaptener, på sidorna 28–29.

Nu väntar förhoppningsvis en lång och härlig sommar. Oavsett om du föredrar lugn avkoppling nära hemmet, sol och bad eller äventyr så kanske du kan inspireras på sidorna 8–9. Där har vi samlat några härliga exempel på medlemmar som på olika sätt maxar den sköna tiden under sommarmånaderna.

Glad sommar!

Therese Selén, redaktörtherese.selen@srf.nuSyntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Therese som har ljust hår och glasögon.

INNEHÅLL

#3:2018

4 Aktuellt

7 Tips & tricks

8 Sommarliv fyra medlemmar berättar om fiske, segling, husvagnsliv och vandring

10 Olof laddar inför goalball-VM stjärnskott pluggar och elitsatsar

12 Vi listar synskadade politiker vilka kandidater finns i din stad?

14 Synskadad och politiker tre kandidater berättar

16 Vad tycker partierna? så svarar de på våra frågor

19 Så röstar du

20 Att vara präst och ha ledarhund Mikaela och Sigge – ett team i kyrkan

23 Signerat Marianne Österholm om att acceptera sin synnedsättning

24 Med vit käpp i Kapstaden Pia-Lena bland pingviner och ledstråk

26 Ur bildarkivet: Studenter förr

27 Min åsikt

28 Med havet som arbetsplats Yngve utbildar blivande sjökaptener

30 Handikappersättningen på öar

32 SRF-svepet

vad händer i organisationen?

35 Sista ordet Håkan Thomsson inför valet

AnnonserRedaktionsruta

AKTUELLTNy lag ökar tillgänglighetEn ny lag ger personer med funktionsnedsättning rätt att få myndigheters handlingar på ett tillgängligt medium.Den första juli i år träder den nya förvaltningslagen i kraft. Den gäller både statliga och kommunala myndigheter, alltså till exempel socialförvaltningar och lss-handläggare i kommunerna. Det nya är att du som har en funktionsnedsättning har rätt att få handlingar som rör dig översatta så att innehållet blir tillgängligt för dig. Vilken teknik som används för att göra det tillgängligt är inte specificerat. Men det kan till exempel innebära punktskrift eller digital teknik. Enligt Leif Jeppsson, SRF:s förbundsjurist, är denna lagändring ett framsteg.

– Vi har krävt detta länge. Nu ska man kunna kommunicera med myndigheter själv och slippa förlita sig på andra. Det är viktigt att vi är medvetna om vår rätt och att vi nu också kräver att få handlingar tillgängliga, säger han.

Tidigare har det inte funnits någon skyldighet för myndigheter att översätta material. Men domstolar och rättsväsendet har varit skyldiga att ta fram handlingar i punktskrift. Översättningskravet kommer också att gälla från svenska till andra språk.Bildtext: Nu kan du kräva handlingar på ett tillgängligt medium.Syntolkning: Illustration av en kvinna som har stora hörlurar och håller i en surfplatta. Kvinnan har stort, svart krulligt hår, en gulmönstrad skjorta och solglasögon.

Handikappersättningens framtid snart avgjordHandikappersättningen byter namn till merkostnadsersättning, men hoppet att schablonen kan behållas för vissa grupper lever vidare.Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att avskaffa handikapp- ersättningen, alltså den nuvarande schablonen för gravt synskadade, blinda och dövblinda, och istället införa en merkostnadsersättning som varje individ får ansöka om. SRF har ställt sig mycket kritiska till detta.

Den borgerliga alliansen (M, C, L och KD) har skrivit en gemensam motion mot förslaget. De skriver: ”Vi ser inte behovet av att blinda eller gravt hörselskadade individuellt ska behöva styrka sina omkostnader då

dessa funktionsnedsättningar i hög grad generellt medför liknande behov för alla som drabbas av dem”.Motionen innebär dock vissa juridiska komplikationer. Därför har förslaget varit ute på en ny snabbremiss. Planen är att ärendet ska behandlas i riksdagen före sommarstängningen.

Tuff situation för punktskriftsläsande eleverTidsbrist och enskild undervisning utan utbildade lärare präglar studierna för punktskriftsläsande elever. Det visar en ny kartläggning.SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har kartlagt hur skolsituationen ser ut i dag för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.

– Det vi kan konstatera är att det saknas en helhetsbild av hur skolsituationen fungerar för elever som är blinda eller har en synnedsättning, säger Cecilia Ekstrand, intressepolitisk handläggare på SRF, med ansvar för utbildningsfrågor.Kartläggningen sammanställer tidigare undersökningar, och visar på flera faktorer som hindrar en likvärdig utbildning för punktskriftsläsande elever. Tidsbrist gör att eleverna inte hinner lära sig sina specifika verktyg och arbetssätt. De undervisas ofta av elevassistenter istället för utbildade lärare. Stödet varierar beroende på var eleverna bor och den enskilda undervisningen gör att punkteleverna inte får ett samspel med de övriga eleverna. I kartläggningen nämns Rydaholmsmetoden, som också rekommenderas till skolor. Det är en särskild metod som har utvecklats för att stärka punktskriftsläsande elevers avkodningsförmåga.

De gör podd i totalt mörkerFrilansjournalisten Anna Bergholtz och krögaren Ulf Nordquist, som båda är blinda, har tillsammans startat Sveriges första podcast som görs helt i mörker. I podden, som heter I mörkret med, intervjuar Anna Bergholtz olika personer som får berätta om sina liv, till exempel Sveriges äldsta bloggare Dagny Carlsson.

– Det här är mitt drömprojekt, säger Anna Bergholtz.Radioavsnitten spelas in på Svartklubben i Stockholm. I mörkret med

kommer ut varannan vecka och finns där man hittar poddar. Anna Bergholtz och Ulf Nordquists nya podd heter I mörkret med.

Bildtext: Anna Bergholtz och Ulf Nordquists nya podd heter I mörkret med.Syntolkning: Anna och Ulf bär båda svarta kläder och ler mot kameran. Anna har ljust långt hår med lugg och håller i en vit käpp. Ulf har ljust långt hår och bär en mössa.

Om krisen kommerMyndigheten för samhällsskydd och beredskap skickar på regeringens uppdrag ut broschyren Om krisen eller kriget kommer, till alla hushåll.

Syftet med informationen är att vi ska bli bättre förberedda på följderna vid exempelvis allvarliga olyckor.

En punktskriftversion av den skickas hem till de som idag använder puktskriftstjänster hos MTM.Via MTM:s bibliotek, Legimus, går det även att:• läsa broschyren strömmande• ladda ned och läsa den lokalt på valfri spelare• be sitt bibliotek bränna en cd-skiva.På webbplatsen www.dinsäkerhet.se finns den inläst på svenska och engelska.

Ledarhundsfrågor viktiga för politikeriksdagspartierna tycker att ledarhundsfrågorna är viktiga, det visar en enkätundersökning som Synskadades Riksförbund genomfört. 36 riksdagsledamöter besvarade enkäten. Alla

riksdagspartier var representerade bland de svarande.R89% anger att de kommer att slå vakt om en lagstiftning som ger synskadade möjlighet att även i framtiden få dispositionsrätt till en ledarhund.94 % vill att utbildningar av ledarhundsekipage och veterinärkostnader ska vara kostnadsfria även i framtiden.69% anser att det är diskriminerande att ledarhundsförare nekas tillträde till en restaurang eller resa med färdtjänst.

Ledarhund kan bli ny emojiEn ledarhund, en person som använder vit käpp och en person i rullstol. Det är några av de nya emojis som företaget Apple nu föreslår. Tretton nya symboler ska bidra till för att personer med funktionsnedsättningar representeras på ett bättre sätt. Organisationen Unicode Consortium beslutar om de införs eller ej. Emojis är bilder som används i meddelanden för att förmedla en känsla och har sitt ursprung i smileys.Syntolkning: Animerad emoji-bild som föreställer en ljusbrun ledarhund, från sidan.

Laddar för VM Junior-VM och dam-VM i schack för synskadade hålls i Solec-Zdroj i Polen den 13-24 augusti. Från Sverige spelar Vispen Sjöblom och

Kristina Mörk i dam-VM. William Johansson, Tage Johansson, Johannes Segersten och David Atterberg ställer upp som svenska juniorer.Bildtext: William Johansson är tävlingsklar.Syntolkning: William sitter vid ett schackbräde. Han bär en mörkblå luvtröja, glasögon och har kort ljust hår. I bakgrunden syns andra personer spela schack.

Bok sätter ljus på spöken– Det finns så mycket i historien som ligger och spökar under olika beslut, säger Margareta Persson, författare till boken Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna.Boken tar upp hur folktro, religion, politiska strömningar gång på gång stött ut de som varit annorlunda. Lite oväntat, tycker Margareta Persson, att 1800-talet ibland var en bättre tid än hundra år senare.

– Materiellt sett var det inte bättre. Men däremot synsätten om vad man trodde om människor med olika funktionsnedsättningar. Det fanns en förhoppning och tro på utveckling då, säger hon.

Början av 1900-talet var en nattsvart period då teckenspråket förbjöds och utvecklingsstörda låstes in på anstalter. Senare kom en positiv period som kulminerade 1993 när LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade kom. Sedan dess har det enligt författaren gått utför.

– Trots det lever de flesta personer med funktionsnedsättning ett friare liv än vad de någonsin har gjort.

Margareta Persson var på 1990-talet ordförande i Funktionsrätt Sverige (före detta Handikappförbunden).

Boken Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna, finns i punktskrift och som talbok.Åsa NilssonBildtext: Var det bättre förr? Fördomar och folktro tas upp i en historisk bok om funktionshinder.Syntolkning: Bild på bokomslag där en oskarp bild visar människor i sken från facklor.

Visste du att ...En ny Facebook-grupp som heter Nätverk för synskadade egenföretagare, har dragit igång? Här kan du som är egenföretagare få och dela med dig av tips och inspiration till andra i samma situation.Njut av solen men glöm inte brillornaSolens starka strålar kan orsaka gråstarr, åldersförändringar i gula fläcken, men också snöblindhet.

Tänk på det här när du väljer solglasögon:

• Köp glasögon som är CE-märkta. De ger bra skydd mot UV-strålning.• Välj polariserande solglasögon om du vistas mycket vid vatten eller är

ljuskänslig.• Välj solglasögon med stora glas. Dina solglasögon bör också vara lätt

böjda så att de även skyddar mot ljusinsläpp från sidorna.• Undvik solglasögon som gör att du ser blått.

Källa: S:t Eriks ögonsjukhusKänn utsikten på bilrutanEtt nytt smart bilfönster översätter utsikten till vibrationer och gör det möjligt för blinda och synskadade att uppleva vyer med känseln.Bilföretaget Ford har tagit fram en prototyp som de kallar Feel the view. En inbyggd kamera på bilrutan tar en bild av utsikten och omvandlar den sedan till en gråskalebild med hög kontrast. De gråa nyanserna översätts till vibrationer med olika intensitet, som projiceras på fönstret via speciella LED-lampor. Passageraren kan då känna utsikten med sina händer. Ett röstsystem, byggt på artificiell intelligens, kompletterar vibrationerna genom att berätta vad bilden föreställer, till exempel: snöklätt berg. Feel the view har utvecklats av Ford Italien och GTB Roma, i ett samarbete med Aedo – en Italiensk startup som specialiserat sig på utveckling av enheter för synskadade.Bildtext: Smart fönster ger taktila vyer under bilresan.Syntolkning: En kvinna syns genom ett bilfönster. Hon känner med ena fingret på rutan och ler.

TIPS & TRICKSSmarta idéer i vardagenHur kan du göra vardagen så smidig som möjligt om du inte ser, eller har börjat se sämre? Bra idéer kan man aldrig få för många av! Tipsen här är hämtade ur boken Vardagstips för personer med synnedsättning.

SyMärk trådrullar med punktskrift eller välj trådrullar som ser olika ut. Ska du sy en fåll? Klipp ut en remsa av papp som är lika bred som fållen och använd den för att mäta med. Stryk fållen, så glider inte tyget medan du syr.

Bada utomhusSätt en ledfyr som orienteringspunkt vid badstegen eller vid din badhandduk. Välj strandfilt som är lätt att känna igen och/eller välj en plats vid ett landmärke du har lätt att orientera dig till.

Marken i trädgården

Variera markbeläggningen med stenar i sköna former, plattgångar och grusgångar så att du känner var du går. Huvudgångvägar kan gärna ha ljusa plattor. Det finns betongplattor med vit stenbeläggning som gör att man känner vägen.

BakaDet är enklare att göra stora kakor än små. Mazariner går utmärkt att baka i en enda stor form. Det är praktiskt att använda en form med löstagbar botten. Bakformar i teflon är lätta att diska. Mörka bakformar, typ teflonformar, ska ha 25 grader lägre temperatur än vad som står i receptet. Ljusa kakor kontrasterar bra mot en svart plåt.Boken Vardagstips beställs från kontorsservice@srf.nu eller via telefon 08-39 92 20. Pris 75 kr + frakt. Den finns i tryckt text, på daisy och i punktskrift, och går att ladda ner från www.srf.nu

Härliga sommarlivGår det att segla eller fjällvandra om man inte ser, vad ska man tänka på som husvagnsägare med synnedsättning och hur funkar det att fiska om man är blind och har ledarhunden med? Vi bad några medlemmar berätta om hur de tillbringar sina somrar. Och vem blir inte inspirerad av dessa härliga äventyr?text: Therese SelénRaouf myser i husvagnenFör tredje året i rad tillbringar Raouf Sormunen och hans familj sommaren i husvagnen. Den står uppställd permanent på en campingplats i utkanten av Stockholm. Det brukar bli soliga baddagar och sköna grillkvällar med naturen inpå knuten.

– Det är fantastiskt, stressen bara rinner av en när man kommer ut. Barnen älskar det, det är som hemma fast lite mer primitivt, säger Raouf.

Familjen hade tidigare letat efter ett sommarställe som de snabbt och smidigt kunde ta sig till och som inte kostade en förmögenhet. Att ta sig ut i skärgården är omständligt om man inte kör bil och stugorna där är dyra. Kolonilotterna var det lång kö till, men husvagnen blev perfekt.

Företaget de köpte husvagnen av körde ut den till campingen. Annars är det mesta enkelt att fixa med, tycker Raouf. Vatten och el finns på plats, men i början var det lite tricksigt att hantera gasolen.– Och sedan är det viktigt att husvagnen ställs upp rätt. Då måste man använda vattenpass.Bildtext: Livet på campingen är toppen, tycker Fredrik, Hanna och Raouf.

Syntolkning: Stor bild på Fredrik och Hanna som står framför husvagnen och förtältet. Hanna har rosa klänning och Fredrik har blommig skjorta och ljusa shorts. De ler och tittar in i kameran. Liten porträttbild på Raouf som har solglasögon och mörkt kort hår.

Camilla kryssar på havetCamilla Svensson älskar båtlivet. För några år sedan bytte hon och sambon motorbåten mot en segelbåt, som nu ligger i Stenungsund.

– Den bästa känslan är en varm, ganska blåsig dag när man får mycket fart på segelbåten. Jag gillar bäst att kryssa. Det är lättast att känna hur båten går då, berättar Camilla.

Hon gör alla sysslor på båten, sätter segel, bland annat. Men oftast sitter hon till rors.

– Jag seglar på känsla. Man känner när seglen är maxfyllda. Man hör också om seglen fladdrar, då får man lägga om kursen, säger hon.

Svårast, enligt Camilla, är att ta sig ut och in i hamnen, eftersom det är trångt.

– Då får nån annan hjälpa till. Jag brukar styra då med, men med någon som guidar. Sonen eller sambon, som båda är seende, är alltid med.Camilla rekommenderar nybörjare att testa segling, till exempel via någon aktivitet med Sällskapet för seglare med synnedsättning.Bildtext: Ledarhunden Messi får följa med Camilla och familjen i båten.Syntolkning: Camilla och schäferhunden Messi går längs en strand. Bakom dem syns en förtöjd vit segelbåt och några gröna öar. Camilla bär en mörkblå stickad tröja och en väska i handen.

Hasse fiskar i NordnorgeFör Hasse Börjesson, en passionerad fiskare, har det blivit tradition att åka upp till Nordnorge för att fiska – självklart med ledarhunden i sällskap.

– Den bästa känslan är när jag står långt ute på havet i en båt, med ett spö i handen. Man hör inga bilar, men måsar, vattnet och helt andra ljud som tar över. Det är så mycket frihet, säger han.

Han bokar ofta en paketresa där boende, fiskebåtar och guider ingår. Ledarhunden hjälper Hasse att hitta rätt under själva resan på bussar och till flygplatsen. Där har han bokat assistans som hjälper honom att checka in alla fiskeprylar. Efter flyget väntar en busstur på ett par timmar.

– En gång åkte jag till Söröya, så långt upp i Norge som man kan komma. Jag var där en vecka och fick med mig hem en hel låda med 20 kilo torskrygg och en fin hälleflundra, säger han.

Boendet är ofta enkelt, och på Söröya låg bryggan, där fiskebåtarna avgår varje morgon, bara ett stenkast bort.

– Om man inte ser går det jättebra att fiska från båt. Jag sköter mitt fiskespö och rensar. Guiderna sköter båten.

Nästa år ska Hasse åka upp igen, då med flera andra synskadade i sällskap. Kanske blir det Lofoten den gången?Bildtext: Hälleflundra är spännande, tycker ledarhunden Rasken som nosar på fångsten. Syntolkning: Hasse sitter i en fiskebåt och håller upp en stor fisk i famnen. Hasse bär en mönsterstickad tröja, keps, solglasögon och galonbyxor. I nedre kanten av bilden sticker Raskens huvud fram, han nosar på fiskens stjärtfena.

Ida vandrar i fjällenIda Östlund har fjällvandrat flera gånger, framförallt i Jämtlandsfjällen. Oftast har hon haft med sig en seende kompis eller partner som guide.

– Det bästa med fjällvandring är frihetskänslan, lugnet och att det är en fysisk utmaning. Och så brukar vi träffa på många roliga människor, säger Ida.

Men det är också en utmaning för den som inte ser.– Det kan vara knepigt och knöligt och går oftast inte så fort. Man får ha

lite tålamod. Det kan vara svårt att känna var leden går, säger hon.Den vita käppen tillför inte så mycket på fjället. Ida brukar istället lyssna

på de andras fotsteg eller hålla i handen, lite beroende på terrängen.– Förra sommaren gick jag nerför Åreskutan. Det var riktigt brant bitvis

och lite körigt, men det gick!Ida tipsar om att börja med kortare turer i hemområdet först. Själv har

hon gått Sörmlandsleden några gånger. I sommar är det dags att ta med ledarhunden på fjällvandringen för första gången, något som hon ser fram emot.Idas dröm är att hitta en led som hon skulle kunna gå helt själv. Att vandra pilgrimsleden till Santiago de Compostela är en annan dröm.Bildtext: Det är en frihetskänsla att vandra i fjällen, tycker Ida.Syntolkning: Ida bär en stor blå ryggsäck, keps och solglasögon. I bakgrunden syns en beklädd fjälltopp och moln. Ida ler mot kameran.

Stjärnskottet Olof laddar inför goalball-VMHan pluggar natur på gymnasiet samtidigt som han elitsatsar i två olika idrotter. Snart väntar spel i världsmästerskapet i goalball på hemmaplan för artonårige Olof Ryberg från Göteborg.text & foto: Joachim Kåhlman Det är en av de första riktiga vårdagarna när jag stämt träff med Olof Ryberg mitt i centrala Göteborg. Vi har först lite svårt att hitta varandra eftersom vi båda ser rätt dåligt, men efter några telefonsamtal är vi på

samma ställe. Första gången jag träffade Olof var på Parasportgalan i vintras då han var nominerad som årets nykomling. Det blev dock inget pris för honom där, men då var Olof ändå nöjd med att ha varit nominerad och hoppades istället på att kunna knipa titeln som årets manliga idrottare i framtiden.

Olof inledde sin idrottskarriär redan som fyraåring. Då med friidrott, en sport som han fortfarande utövar. Trots sin unga ålder har han redan hunnit vara med och tävla i höjdhopp i ett senior-VM i London 2017. Och nu väntar snart senior-VM i hans andra idrott. Olof nöjer sig nämligen inte med att elitsatsa i friidrotten utan 2014 började han också spela goalball.

– Jag hade saknat att spela i en lagsport väldigt länge. I goalballen får jag lagsammanhållningen som är väldigt viktig för mig, berättar Olof.

Då var det en grupp som drog igång träning med hjälp av syncentralen i Göteborg. Idag, fyra år senare, är Olof lagkapten för U19-landslaget och en av spelarna i herrlandslaget i goalball.

Den 3–8 juni är det dags för Sverige att för första gången arrangera världsmästerskap i goalball. Tävlingarna kommer att hållas i Malmö med deltagare från 16 länder i både herr- och damklasser. Åtta spelare har slagits om sex platser i VM-laget och Olof är en av de lyckliga som får spela. Eftersom man vill ta ut laget så sent som möjligt har det varit en nervös väntan för Olof.

– Men jag skulle ha varit på plats i Malmö oavsett om jag fått spela eller inte. Vad ser du fram emot i VM?– Just att få spela faktiskt. Det kommer att vara en mäktig upplevelse och det blir goalball på en helt annan nivå än man kan få annars. Jag får gåshud bara jag tänker på det!Hur fungerar det att både elitsatsa på fri-idrotten och goalballen och samtidigt plugga ett ganska ambitiöst gymnasieprogram?

– Det handlar om att vara väldigt disciplinerad och verkligen utnyttja tiden. Framförallt att göra så mycket som möjligt i skolan för att minimera tiden för läxläsning. Man kan inte sova på lektionerna.

När hinner du med ett vanligt tonårsliv?– Min flickvän tränar också friidrott så vi ses mycket i träningshallen.

Förutom det så blir det inte mycket av just vanligt tonårsliv. Inför VM-spelet laddar laget med träningsläger nästan varannan helg.

Då blir det förstås mycket spel, men de tränar också mycket på att vara ett sammansvetsat team. Målet för de svenska goalball-herrarna är en medalj i Malmö. Och för att nå dit är just samarbetet i laget viktigt.

– När vi är samspelta och jobbar som en enda enhet då kan vi nog faktiskt vara uppe och fajtas om guldmedaljen till och med, säger Olof. Goalball

• Uppfanns 1946 som ett led i att rehabilitera synskadade veteraner från andra världskriget.

• I goalball har varje lag tre spelare på planen, en center och två backar. Planen är 16 meter lång.

• Spelet går ut på att göra mål i motståndarlagets målbur. Alla som spelar bär ögonbindel och bollen pinglar för att spelarna ska höra var den befinner sig på planen.

• Goalball är en snabb sport. Ett skott kan komma upp i 85 km/h. • Vid mästerskap måste man se mindre än tio procent för att få delta.Bildtext: Olof har redan tävlat i friidrotts-VM. Nu är det dags för VM i hans andra sport: goalball.Syntolkning: Olof sitter uppe på en mosaikskulptur. Himlen bakom är klarblå. Olof bär en grön jacka och svarta jeans. Han har kort blont hår, ler och blickar snett uppåt himlen.

Lyssna även på detta reportage i Radio SRF. srf.nu/radio

valet 2018Vi ställer upp i valetFlera av våra svenska politiker har en synnedsättning. Här listar Perspektiv några av kandidaterna som ställer upp i höstens val, till riksdagen, landstingen och kommunerna. Saknar du någon kandidat som borde vara med på listan? Mejla srf.perspektiv@srf.nu så kan vi lägga till fler personer på vår webbplats.RIKSDAGEN

Ulrika WilandHALMSTADParti: Vänsterpartiet Kandiderar till: Riksdagen, Region Halland och kommunfullmäktigeMejl: ulrika1313@gmail.comHjärtefråga: Tillgänglighet och skola.

Finn HellmanGÖTEBORGParti: Vänsterpartiet Kandiderar till: Riksdagen, Västra Götalandsregionen och kommunfullmäktigeMejl: finn.hellman@vansterpartiet.seHjärtefråga: Sex timmars arbetsdag.

Elias YtterbrinkGÖTEBORGParti: Miljöpartiet de GrönaKandiderar till: Riksdagen och Västra Götalandsregionen Mejl: elias.ytterbrink@mp.seHjärtefråga: Psykiatri och psykisk ohälsa.

Denise Cresso NydénGÖTEBORGParti: Feministiskt initiativ Kandiderar till: Riksdagen och kommunfullmäktigeMejl: denise.cresso@feministisktinitiativ.se Hjärtefråga: Funktionsrätt.

REGIONER OCH LANDSTINGJeanet KjöllerHALMSTADParti: SocialdemokraternaKandiderar till: Region Halland och kommunfullmäktigeMejl: jeanet.kjoller@srf.nuHjärtefråga: Tillgängligt resande och tillgänglig service.

Kaj NordquistSTOCKHOLMParti: SocialdemokraternaKandiderar till: Stockholms läns landstingLandstingsfullmäktigeMejl: kaj.nordquist@telia.com Hjärtefråga: Funktionshinderfrågor.

Fredrik StockhausSTRÄNGNÄS

Parti: VänsterpartietKandiderar till: Region VästmanlandMejl: fredrik.stockhaus@vfhsk.seHjärtefråga: Kollektivtrafik, kultur.

Niklas MattssonKUNGSBACKAParti: KristdemokraternaKandiderar till: Region Halland och kommunfullmäktigeMejl: niklas.mattsson@kungsbacka.seHjärtefråga: Äldrefrågor.

Annika ÖstlingFALUNParti: Socialdemokraterna Kandiderar till: Landstinget Dalarna, kommunfullmäktige Mejl: peppens.matte@telia.com Hjärtefråga: Rehabilitering.

Steve SjögrenKALMARParti: SocialdemokraternaKandiderar till: Landstinget i Kalmar, kommunfullmäktigeMejl: steve.sjogren@telia.comHjärtefråga: Miljöfrågor.

Victoria Öjefors QuinnGOTLANDParti: VänsterpartietKandiderar till: Region Gotland och kommunfullmäktige Mejl: victoria.ojefors.quinn@srf.nuHjärtefråga: Jämlikhet och rättvisa och att stärka regionens offentliga verksamheter.

KOMMUNFULLMÄKTIGEHelena FridlundFALUNParti: SocialdemokraternaKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: helena.fridlund@falubo.seHjärtefråga: Barn- och utbildningsfrågor, främst barn med särskilda behov.

Margareta SvenssonLAHOLMParti: Medborgerlig samlingKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: maggansvensson4@outlook.comHjärtefråga: Handikappfrågor, äldrefrågor och vården.

Fredrik HasselgrenLINKÖPINGParti: VänsterpartietKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: fredrik.hasselgren@gmail.comHjärtefråga: Jämlikhet och rättvisa, arbetsmarknadspolitik och djurskydd.

Aliresa G Alipour GÖTEBORGParti: VänsterpartietKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: info@framgången.seHjärtefråga: Utbildning.

Bengt BäckeBORLÄNGEParti: SocialdemokraternaKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: bengt.e.backe@gmail.comHjärtefråga: Funktionshinder-, LSS-, färdtjänst- och sjukresefrågor samt även hemtjänst.

Karl-Otto RosenqvistÄNGELHOLMParti: Miljöpartiet de grönaKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: karl-otto.rosenqvist@mp.seHjärtefråga: Ekologiska systemet.

Ulf NorströmSTRÄNGNÄSParti: VänsterpartietKandiderar till: Kommunfullmäktige

Mejl: angsvreten@telia.comHjärtefråga: kostnadsfri ledsagning av god kvalité samt inrättandet av en syn- och hörselinstruktör.

Jonas Pettersson YSTADParti: VänsterpartietKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: jonas.svarte@gmail.comHjärtefråga: Välfärds- och fördelningspolitik.

Julia LindahlJÖNKÖPINGParti: Miljöpartiet de grönaKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: julia.lindahl1@gmail.comHjärtefråga: Ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle.

Kristina AdolfssonSKARAParti: SocialdemokraternaKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: kristina.aicon@hotmail.com Hjärtefråga: Handikappfrågor.

Torleif HögbergSUNNEParti: CenterpartietKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: toleif.hogberg@telia.comHjärtefråga: Hörsel- och synombud.

Fredrik AhlkvistVALLENTUNAParti: VänsterpartietKandiderar till: KommunfullmäktigeMejl: fredrik@ahlkvist.euHjärtefråga: Få till FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning på lokal nivå samt kulturpolitik.

Tre förtroendevalda berättar:Så är det att vara synskadad politiker

Finns det en förväntan på att politiker som har en synnedsättning ska vara engagerade i just funktionshinderfrågor? Och hur lätt är det att ta del av alla handlingar om man inte ser? Vi tog ett snack med politikerna Annika Östling, Helena Fridlund och Karl-Otto Rosenqvist under en SRF-kurs för synskadade politiker. text & foto: Joachim KåhlmanDet var 2014 som Annika Östling, från Sundborn, blev inlockad i politiken av en synskadad kompis. Idag är hon ersättare i kommunfullmäktige i Falun (och också styrelseledamot i SRF:s förbundsstyrelse), men efter valet hoppas hon på en plats i regionfullmäktige i Dalarna.

– Jag jobbar inom hälso- och sjukvård och kan de frågorna. Dessutom finns kollektivtrafiken där, berättar Annika.

Hon tycker att det vore bra om en synskadad politiker kom med i regionfullmäktige eftersom det redan finns två andra aktiva synskadade i kommunfullmäktige i Falun.

Annika tycker att hon kan engagera sig i de politiska frågor hon vill utan att bli bunden till frågor som har direkt koppling till hennes synnedsättning.

– Däremot förväntar de sig att jag också är engagerad i frågor om till exempel tillgänglighet eftersom okunskapen är så stor. Vi är en liten grupp långt ut på marginalen och om inte vi själva driver våra frågor kommer ingen att göra det, berättar hon.

För Helena Fridlund, från Falun, var det skolfrågor som väckte det politiska engagemanget. Hon är partikollega med Annika, men började engagera sig redan 2009.

– Jag blev riktigt arg och upprörd som förälder över hur den dåvarande majoriteten drev skolfrågorna. Då bestämde jag mig för att bli politiskt aktiv, säger Helena, som nu är ordinarie ledamot i kommunfullmäktige i Falun och ersättare i barn- och ungdomsnämnden, samt i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

Vilka frågor är viktigast i ditt politiska engagemang idag?– Nu är jag mest engagerad i frågor kring hur förskolan ska fungera så

att alla barn blir sedda oavsett vilka behov barnen har, säger hon.

Till skillnad mot Annika har Helena gjort ett aktivt val och försökt undvika att engagera sig i frågor som handlar om funktionsnedsättning och synskada.

– Jag kände att jag ville jobba allmänpolitiskt. Jag vill vara politiker som alla andra utan att utmärka mig som den synskadade politikern.

Hur har det gått?

– Det har gått så där, skrattar Helena och tillägger att hon efter något år insåg att det inte helt går att komma ifrån att engagera sig i funktionshinderfrågor.

– De andra politikerna kan inte frågorna, så därför är det viktigt att vi som har en egen funktionsnedsättning bevakar frågorna, säger hon.

Helena tror att det finns en risk att de andra politikerna släpper frågor som rör funktionsnedsättningar när det finns personer med en egen erfarenhet som är politiskt aktiva. Hon var till exempel väldigt tveksam när hon blev utsedd att vara politisk representant i det kommunala funktionshinderrådet.

– För de andra var det ett självklart val att jag skulle representera nämnden i rådet, men jag tycker det vore bättre om någon annan politiker engagerade sig och lärde sig de här frågorna, säger hon.

Förutom sitt politiska engagemang representerar Helena SRF Dalarna i Dalatrafiks brukarråd och i landstingets funktionshinderråd. Hon tycker att det inte är något problem att hålla isär sina olika roller, men säger också att det ibland inte går att undvika att hon tänker som en SRF:are i sitt politiska engagemang.

Upplever du att det finns en förväntan från folk inom SRF att du ska driva våra frågor politiskt?

– Nej, tvärtom faktiskt. När jag blev politiskt aktiv fick jag lämna styrelsen i min lokalförening eftersom de då tyckte att det var olämpligt att vara partipolitiskt engagerad och samtidigt sitta i lokalföreningsstyrelsen.

Karl-Otto Rosenqvist, från Ängelholm, började sin politiska bana 2006 och är idag ordinarie ledamot i kommunfullmäktige i Ängelholm, ledamot i myndighetsnämnden och ersättare i kommunstyrelsen.

Karl-Otto lyfter fram ett problem med att vara synskadad och politiker, som både Annika och Helena håller med om.

– Det största problemet är att få tillgång till handlingar på ett läsbart medium. Det kräver att man är väldigt envis och orkar bråka och det är det nog inte många som gör, säger han.

Han menar att de som inte är synskadade ofta kan följa sina gruppledare, bläddra lite i pappren och snabbt hitta det de söker under mötet medan man som synskadad måste vara väldigt mycket mer påläst i olika ärenden. Många kommuner har dessutom system för sina handlingar som är helt otillgängliga för synskadade. Alla tre tror att just problemet med att få tillgång till läsbara handlingar är det största problemet för en synskadad person som vill engagera sig politiskt.

Karl-Otto tycker inte att han har en förväntan på sig att engagera sig mer i funktionshinderfrågor än i andra frågor.

– Jag har jobbat en del med frågor kring enkelt avhjälpta hinder men annars har det inte varit så mycket fokus på funktionshinder. Kanske beror det på att jag under många år inte varit engagerad i SRF, även om jag är medlem idag, funderar han.

Både Annika, Helena och Karl-Otto tänker fortsätta sitt politiska engagemang även i nästa mandatperiod om de får väljarnas förtroende.

– Det är så roligt och väldigt lärorikt, säger Helena.

Bildtext: ”Om inte vi själva driver våra frågor kommer ingen att göra det.” Annika Östling.Syntolkning: Porträttbild på Annika som har mörkt hår och lugg, en lila kofta och svart-vitmönstrad topp.Bildtext: ”Jag kände att jag ville jobba allmänpolitiskt. Jag vill vara politiker som alla andra.” Helena Fridlund.Syntolkning: Porträttbild på Helena som har ljust långt hår, svart kavaj och ljusrosa topp. Bildtext: ”Största problemet är att få tillgång till handlingar på ett lä sbar t medium.” Karl-Otto Rosenqvist.Syntolkning: Porträttbild på Karl-Otto som har en blå kofta, ljus t-shirt och mörkt kort hår.

Vad tycker partierna?Vad har partierna för åsikter i frågor som rör synskadade? Vi ställde fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Kanske kan svaren vägleda dig som funderar på vilka som ska få din röst i höst?Perspektivs frågor till partierna:1. Vad gör ert parti för att skärpa väjningsplikten så att ett fordon måste stanna när en person med vit käpp vill korsa en gata? (Väjningsplikten innebär i dag endast att fordon måste stanna för gångtrafikanter som ska passera ett övergångsställe.)

2. Hur vill ditt parti se till att färdtjänstlagen ändras så att synskadade kan resa med färdtjänst efter sina egna behov, oavsett var i landet man bor?

3. Hur jobbar ert parti för att gravt synskadade och blinda i praktiken ska ingå i personkrets 3, och därmed få rätt till ledsagning enligt LSS. (I dag får många synskadade nej när de ansöker om ledsagning enligt LSS.) 4. Vad gör ert parti för att diskrimineringslagen ska gälla även för ledarhundsekipage som nekas tillträde i olika sammanhang? (I dag

saknas rättsligt skydd mot diskriminering för personer som använder ledarhund. Ett sådant skydd finns i flera andra länder.)

5. Hur jobbar ert parti för att fler personer med synnedsättning ska få ett jobb?

Liberalerna1. Bra förslag, det ska vi diskutera!

2. Vi vill ha en samlad översyn av hela politiken för mobilitet för personer med funktionsnedsättning – bättre tillgänglighet i kollektivtrafiken, färdtjänsten, bilstöd, parkeringstillstånd, ledsagning. Det hänger ju ihop, men styrs och beviljas helt oberoende av varandra, och det leder till glapp och sämre stöd. Utgångspunkten ska vara att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra.

3. Vi vill se över personkretsarna. Rätten till LSS ska utgå mer från behov och mindre från diagnos. Det innebär bland annat att det bör bli lättare för gravt synskadade och blinda att få stöd enligt LSS.

4. Vi arbetar för att diskrimineringsombudsmannen ska få bättre förutsättningar att ta sig an den typen av fall, så att det skapas rättspraxis att luta sig emot. Det behövs också mer information till näringsidkare om vad som faktiskt gäller.

5. Idag finns det många och svåröverblickbara stöd för personer med funktionsnedsättning – så svåra att knappt ens arbetsförmedlingens experter hittar rätt bland dem. Det gör det svårare att få rätt stöd för dem som behöver det. Liberalerna vill ha färre men mer flexibla insatser. Taket i lönebidraget ska vara kopplat till prisutvecklingen. Offentliga arbetsgivare bör vara föredömen och arbeta aktivt för att anställa fler med funktionsnedsättning.Socialdemokraterna1. Regeringen ser just nu över möjligheterna till en sänkt bashastighet i städer samt att vi ser över möjligheten till fler gåfartsgator i stadsmiljö. Det tror vi på sikt kan vara bättre för en ökad trafiksäkerhet för synskadade. Sen måste givetvis kommuner och planerare anpassa stadsmiljöerna så att det är enkelt och smidigt att korsa gator för alla, inkluderat synskadade.

2. Varje kommun ska tillhandahålla färdtjänst av god kvalitet. Om så inte är fallet behöver vi se över möjligheten till att göra en uppföljning av hur lagen efterlevs.

3. Regeringen har tillsatt en särskild LSS-utredning som ska se över hela lagstiftningen. Den kommer att presentera sina förslag i höst. Exakt vilka förändringsförslag som då kan bli aktuella får vi återkomma till. I många kommuner har rätten till ledsagning försämrats vilket vi också uppmärksammat. Det finns därför skäl att förstärka lagstiftningen och rätten till ledsagning. Där vill vi avvakta utredningens förslag. 4. Vi är öppna för att se över frågan och ta del av erfarenheterna från Norge där sådant diskrimineringsskydd finns. 5. Vi vill att fler med funktionsnedsättning ska få stöd att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Vi har gjort förenklingar när det gäller subventionerade anställningar, infört Extratjänster, och ökat resurserna till Samhall. Vi har också infört studiestartsstöd till lågutbildade för att ta bort ekonomiska hinder. Regeringen har också höjt lönebidraget, vilket är viktigt för att få större möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill även förbättra möjligheterna till utbildning för personer med funktionsvariationer.

Miljöpartiet1. Vi har inga förslag om detta nu.

2. Färdtjänsten måste fungera bättre, både för förarna och för resenärerna. Här behöver landstingen ställa tydliga krav på utförarna. Förutsättningarna och förhållandena för färdtjänsten kan se olika ut mellan landstingen, men det är viktigt att det finns en likvärdighet över landet.

3. Vi är medvetna om problematiken. Regeringen har tillsatt en utredning att se över LSS-lagstiftningen och komma med förslag om hur den på bättre sätt kan säkra rätten till goda levnadsvillkor. När utredningen kommer med sitt förslag kommer vi att ta ställning till det.

4. När lagen om bristande tillgänglighet som form av diskriminering behandlades i riksdagen lämnade Miljöpartiet in en reservation om att tillgång för ledarhundar borde tydliggöras i lagen. Det är uppenbart att ledarhundsförare trots lagens tillkomst upplever problem med tillgänglighet. Det kan därmed finnas anledning att se över lagen.

5. Vi har förenklat lönestöden för arbetsgivare, och tillsatt en utredning som ser över behovet av mer ändamålsenliga och flexibla insatser (till exempel flexjobb) för dem som har nedsatt arbetsförmåga. Miljöpartiet har länge drivit att införa flexjobb enligt dansk modell, där en person med funktionsnedsättning ska kunna arbeta 100 % av sin kapacitet, och där

staten kompletterar lönen så att den motsvarar en heltidslön. Utredningen lämnade nyligen sin slutrapport. Under kommande mandatperiod vill vi jobba vidare med utredningens förslag för att få till bättre insatser, så att fler personer får möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.

Moderaterna1. Vi har för närvarande inga sådana förslag. Vår viktigaste prioritering när det gäller väjningsplikten är att garantera alla människors säkerhet i trafiken och se till att efterlevnaden av nuvarande lagar och regelverk är så hög den bara kan bli. 2. Vi har för närvarande inga sådana förslag. Vi är dock beredda att se över eventuella behov av mer nationell styrning. Vi är övertygade om att ökad valfrihet och mångfald stärker kvalitet och tillgänglighet av färdtjänst. Vi anser att färdtjänst bör beviljas om man har ett varaktigt omfattande funktionshinder och om man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand. 3. Vi värnar om att alla de människor med funktionsnedsättningar som har rätt till stöd inom LSS ska få det. Detta kräver ett helhetsperspektiv byggt på långsiktighet och ansvarstagande. Därtill en rimlig avvägning mellan ytterligare åtgärder inom personlig assistans och övrigt stöd inom LSS. Vi kommer noga att analysera och granska alla förslag som LSS-utredningen kommer att lägga fram. 4. I nuvarande lagstiftning har en person med ledarhund samma rätt som alla andra att vistas i lokaler dit allmänheten har tillträde. Om en person ändå nekas tillträde kan det bryta mot förbudet att diskriminera någon med hänvisning till denna persons funktionsnedsättning. 5. Fler arbetsgivare, i synnerhet inom offentliga sektorn, behöver bli bättre på att våga anställa med större mångfald. Moderaterna vill ersätta Arbetsförmedlingen med en ny matchningsfunktion där etablerade matchningsaktörer får ett större ansvar. Vi vill också göra lönestöden lättare att förstå och att använda.

Centerpartiet1. Vi gör bedömningen att en sådan ändring av väjningsplikten skulle öka riskerna för de synskadade då de flesta olyckor vid övergångsställen i första hand beror på att den gående inte uppfattas i tid. Vid obevakade övergångsställen har en förare redan väjningsplikt gentemot gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället. Avgörande för säkerheten vid övergångsställen är att fordonshastigheterna är låga,

både för att man i låga hastigheter bättre uppfattar vad medtrafikanterna avser att göra och för att konsekvenserna vid en olycka blir lindrigare.

2. Kommunerna har ansvar för att det ska finnas färdtjänst av god kvalitet. Vi kan se behov av en översyn kring hur färdtjänsten kan bli bättre och mer anpassad efter de behov som färdtjänstresenärerna har.

3. Vår uppfattning är att det är de individuella behoven som ska styra rätt till ledsagning enligt LSS. 4. Detta är en fråga där behoven för personer som använder ledarhund behöver vägas mot behoven för personer med omfattande allergi. 5. Vi vill slopa arbetsgivaravgiften under de två första årens arbete. Det gynnar bland annat personer med funktionsnedsättning som kan ha svårare att få ett första jobb. Vi vill också konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen och släppa in andra aktörer. Då kan utförare specialisera sig på matchning för särskilda grupper, som exempelvis personer med funktionsnedsättning. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att driva företag måste också förbättras. De stöd som ges vid anställning utgår inte vid eget företagande, trots att företagande kan vara en minst lika god väg till jobb.

Sverigedemokraterna1. Sverigedemokraterna anser att dagens ordning bör ses över då den ger gående falsk trygghet vid övergångsställen. Att räkna med att bilar stannar utan att söka ögonkontakt kan vara livsfarligt. Vi anser att ska man passera en gata på ett tryggt sätt ska man använda övergångsställen och har man nedsatt syn bör man ta hjälp av en ledsagare. Vi tror att risken att skadas eller dödas i trafiken ökar markant om man tillåter personer med vit käpp att passera gator på andra ställen än just övergångsställen. 2. Sverigedemokraterna kommer i höst motionera om att se över färdtjänstlagstiftningen så att det blir likvärdiga regler med god kvalitet oavsett var i landet man bor. 3. Vi har tyvärr inte specifikt lyft just denna frågan men påtalar ständigt att lagens (LSS) ursprungliga intentioner måste upprätthållas. Det krävs i dagsläget översyn både vad gäller personkretsarna men också de grundläggande behoven. 4. Vi kräver en större utredning av den nya diskrimineringslagen, och en fråga vi avser bevaka är just att säkerställa att lagen omfattar även

ledarhundsekipage. Innan det finns ett klarlagt behov av att än en gång ändra/förtydliga lagen har vi dock valt att avvakta. 5. Vi ser positivt på införandet att flexjobb. Arbetsgivaren betalar endast för den tid som flexjobbaren kan arbeta och staten tillskjuter pengar för resterande del av lönen. Flexjobb har funnits i Danmark sedan 1998 och har där fungerat mycket väl. Tanken med flexjobben är att man ska kunna arbeta efter sin individuella förmåga utan att det ska drabba arbetsgivaren, det blir en vinst för alla parter.

Vänsterpartiet1. Vi anser att ytterligare åtgärder bör vidtas i miljöer där både cyklister, gångtrafikanter och bilister samsas. Genom att sänka hastigheten för bilisterna där och förbättra tillgängligheten till övergångsställen stärker vi trafiksäkerheten för synskadade. 2. Vänsterpartiets uppfattning är att regeringen även bör vidta åtgärder redan i nuläget för att förbättra tillgängligheten när det gäller transporter. Vi har i riksdagen föreslagit att en översyn bör genomföras angående hur ökad tillförlitlighet samt stärkt resegaranti kan åstadkommas för resande inom färdtjänsten. 3. Vänsterpartiet vill att regeringen återkommer med ett förtydligande av LSS så att personer med grava synskador åter kan få rätt till ledsagning. Detta mot bakgrund av vad som står i förarbetena till LSS att personer med grava synskador är exempel på den personkrets som ska ha rätt till stöd och service enligt denna lag.

4. Vänsterpartiet lyfte frågan om att inkludera ledarhundsekipage i diskrimineringslagstiftningen redan 2009 men fick inget gehör hos den dåvarande borgerliga regeringen som då hänvisade till handikapp/nuvarande diskrimineringsombudsmannen. Vi vill fortsätta driva på i frågan.

5. För det första vill vi modernisera lönestöden. Taket bör höjas ytterligare och stöden bör anpassas bättre efter individens behov. För det andra vill vi att Arbetsförmedlingen ska ha hela ansvaret för handläggning av arbetshjälpmedel och vi vill anställa fler specialiserade handläggare med fördjupade kunskaper om funktionshinder. För det tredje vill vi att statliga myndigheter tar fram mål för att anställa personer med funktionshinder. För det fjärde vill vi utforma ett riktat stöd till sociala företag.

Kristdemokraterna

1. Vi har inget förslag om detta nu.

2. Vi anser att färdtjänstlagen ger utrymme för allt för olika tolkningar som ger orättvisa förhållanden mellan olika kommuner. Detta bör ses över med målet att färdtjänst ska ha god kvalitet oavsett var i landet man bor.

3. Den pågående LSS-utredningen ska bland annat se över om det behövs ett förtydligande i lagen så att blinda, gravt synskadade och dövblinda ska kunna tillhöra personkrets 3 och därmed få ledsagarservice, eller om de ska tillhöra en egen fjärde personkrets. Vi bedömer att utredningen kommer bidra till ökad kunskap om vilka åtgärder som är lämpliga på området. Utredningens förslag bör inväntas för att öka förutsättningarna för att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS samt främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

4. Ja, det är diskriminerande när ledarhundekipaget nekas tillträde, men osäkert om det bäst avhjälps med ändring i diskrimineringslagstiftningen. Vad som främst behövs är ökad kunskap om hur hänsyn kan tas till såväl ledarhundsförares och allergikers behov.

5. Den matchningsfunktion som Arbetsförmedlingen ger idag lämnar mycket att önska. En mer individuellt präglad matchningsfunktion skulle gynna personer med synnedsättning. Vi har tillsammans med övriga allianspartier enats om omfattande reformer av Arbetsförmedlingen, matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare är huvudnumret i reformerna. Kristdemokraterna har också återkommande lagt förslag om att höja ersättningsbeloppet för lönebidrag så att den funktionen blir mer relevant och kan avspegla den anställdes kompetensutveckling.

GUIDESå röstar duHur går det till att rösta om man inte ser? Hur får man material i punktskrift och vem är skyldig att hjälpa till? Perspektiv reder ut vad som gäller.Valmyndigheten har fått information om vilka som är punktskriftsläsare från SRF:s medlemsregister. De punktläsare som inte är SRF-medlemmar får själva höra av sig till Valupplysningen.

Valmyndigheten skickar ut valsedlar med posten till punktläsare för kommunalvalet, landstingsvalet och riksdagsvalet. Det är helt vanliga valsedlar som stoppas ner i punktkuvert. Alla riksdagspartier och

Feministiskt initiativ finns med. Kuverten är märkta med både punktskrift och svartskrift. Varje valsedel får ett eget kuvert, så det gäller att hålla reda på de kuvert och valsedlar man själv vill använda. Röstkortet kommer också i brevlådan, men är inte märkt i punktskrift.

Att personvalsrösta, alltså att kryssa för en politiker, kan den som är blind eller har en grav synnedsättning inte göra idag med bibehållen valhemlighet. Detta är något som SRF har jobbat för under lång tid. Ett förslag om en särskild app som de som har en smart mobil skulle kunna använda för att personrösta har tagits fram av Karl-Otto Rosenqvist. SRF har varit involverade i projektet. Men det har inte behandlats politiskt än. Innan valet 2022 ska det dock finnas ett sätt för synskadade att kunna personrösta.

I vissa kommuner behöver man inte räkna av sina ledsagartimmar för att få ledsagning på själva valdagen. Men det ser olika ut i landet. Har man inte alls möjlighet att ta sig till vallokalen kan man rösta via ett bud.Väl framme i vallokalen så kan den som vill få hjälp av valförrättarna. De har tystnadsplikt och är också skyldiga att hjälpa till, enligt vallagen. Personer med en funktionsnedsättning har också rätt att ta med sig någon person de litar på till valbåset som kan hjälpa till med röstningen. Bildtext: Personer med en funktionsnedsättning har rätt att ta med sig någon till valbåset som kan hjälpa till med röstningen.Syntolkning: Bild på ett bord med valsedlar i olika fack. Bredvid ett valbås med ett grönt fördraget skynke. En person står i båset, bara de svartklädda benen syns under skynket.

Frågorna SRF vill lyfta inför valetInför valet i höst har förbundet fokus på fyra frågor under parollen Rätten att komma ut: Att arbeta, att vara socialt aktiv, att röra sig i samhället samt att vara säker i trafiken. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter – rätten att komma ut och få möjlighet att delta. SRF vill:• Att det ska bildas ett nationellt kunskapscenter för arbetsinriktad rehabilitering. • Att LSS ska förbättras, bland annat genom att insatsen synstöd införs.• Att det ska lagstiftas om vad som är god kvalitet i färdtjänsten.• Att väjningsplikt för den vita käppen införs.Läs mer på www.srf.nu/val2018Bildtext: SRF:s valinformation till beslutsfattare.Syntolkning: Bild på foldern där det står: Rätten att komma ut. Fyra vägar till delaktighet. Valet 2018. Bild på Synskadades Riksförbunds logga. Bild på man med jeansjacka, solglasögon och vit käpp som syns genom ett bilfönster.

85% av alla röstberättigade med synnedsättning röstade i förra riksdagsvalet 2014. Det kan jämföras med 88 procent av de röstberättigade utan synnedsättning som röstade.

Mikaela och Sigge – ett team i Guds husHon ville bli bonde, men fann sin plats i kyrkans värld. Predikningarna skriver hon i punktskrift och ibland följer labradoren Sigge med och skänker tröst åt sörjande på begravningar.Mikaela Stigsdotter Larsson är präst, ledarhundsförare och brinner för sång, musik – och att uttrycka sig i ord. text & foto: Therese SelénUtanför rullar en av Norrköpings gula spårvagnar förbi. Inne på kontoret, i församlingshuset Klockargården, har Mikaela precis skrivit ett griftetal till en begravning, efter att ha repat med en barnkör och fikat med kollegorna. Labradoren Sigge ligger tyst och snäll i sin bädd i ena hörnet. Och det är oftast där han håller hus när han är med Mikaela på jobbet. Men ibland följer han med in i kyrksalen, och på begravningar har han blivit ett uppskattat inslag. Mikaela brukar fråga om de anhöriga vill att Sigge ska vara med, till exempel om den avlidne tyckte om hundar eller de närmast anhöriga gör det.

– Då har de oftast blivit väldigt glada. Det är lite terapeutiskt när han ligger därframme och är fin. De säger ofta att det är så skönt att bara kunna titta på honom, berättar hon.

Mikaela nämner en begravning som hölls för en person som hade varit jägare och haft jakthundar i hela sitt liv, mestadels labradorer. Sigge, som är labrador, var med då och spelade en trygg och stärkande roll i den ceremonin.

Vad får du för reaktioner när Sigge är med?– Hunden är isbrytande, och det uppskattas oftast. När jag ska på

hembesök till personer i församlingen frågar jag alltid om det är okej att jag tar med hunden och de blir ofta väldigt glada och tycker det är mysigt.

Men Mikaela är noga med att fokus inte ska hamna på henne själv och Sigge när de är i tjänst.

– Kanske särskilt i begravningssammanhang. Jag är inte det primära då. Det är de anhörigas sorg och den begravningen som ska genomföras som är det viktiga. Det är samma sak på dop och vigslar, säger hon.

Det bästa med jobbet som präst tycker Mikaela är gemenskapen, sången och musiken, att fira gudstjänst och nattvard.

– Och jag älskar att uttrycka mig i ord. Både verbalt och skriftligt. Så jag tycker väldigt mycket om att predika, att få ge av det jag tror på. Och mötet med människor. Det är så många människors liv som jag får dela en liten stund eller längre period med. Det är fint.

Men yrkesvalet har inte alltid varit givet. Som nykonfirmerad femtonåring var hon mycket tveksam till just prästyrket.

– Hur kan man vilja vara präst i en kyrka? Det verkade så tråkigt! Så tänkte jag då, säger Mikaela.

Hon växte upp på en gård i Värmland, älskade livet med djuren och trodde länge att hon skulle bli bonde. Men efter tre år på Naturbruksgymnasiet vände det. Det hade då blivit vanligt med storbesättningar, något som inte alls passade Mikaela, som hade sett fram emot att ha en liten gård med trettio mjölkkor.

– Men jag insåg ganska snabbt att det inte är någon framtid i det. Det går inte att försörja sig. Det var djuren jag var intresserad av, men inte att ha någon djurfabrik. Så då började jag fundera på vad jag skulle göra istället, säger hon.

Eftersom religion alltid har intresserat henne, sökte hon in till religionsprogrammet på universitetet. Men det var under en resa till Taizé som hon fastnade på riktigt. Taizé, den lilla byn och i Frankrike med en välkänd kommunitet som samlar många kristna ungdomar varje år till bön, meditation, tystnad och repetitiv sång, öppnade en ny värld för Mikaela. Hon och en kompis åkte dit tillsammans med Borgs församling, som ordnade en resa. Sedan blev hon kvar i församlingen.

– Jag kände att det är här jag ska vara, där det var högt i tak och där det fanns plats för den jag är och för mina uttryck. Min tro och mitt liv.

Mikaela fick sin första ledarhund redan när hon gick på gymnasiet.– Det var ganska revolutionerande för mig och gjorde mig väldigt

oberoende på ett sätt som jag inte riktigt varit innan. Jag kunde röra mig på ett annat sätt, fritt och självständigt – och vågade det också, berättar hon.

När den hunden dog fem år senare av en tumör valde Mikaela att inte skaffa en ny direkt.

– Jag var så ung, pluggade och var ute och gjorde så mycket saker där det inte passade att ha hund. Jag kunde röra mig fritt ändå. Hon hade gjort mig så tuff, liksom.

Men, för ungefär fyra år sedan hade livet förändrats och det var dags att ansöka igen om en ledarhund. Och Mikaela fick Sigge.

När Sigge var ny i sin ledarhundsroll och de skulle träna in honom i de nya miljöerna kring kyrkorna var Mikaela lite osäker på hur han skulle reagera på orgeln.

– Första gången han kom in i kyrkan höll musikern på att stämma orgeln. Det låter otroligt mycket. Men Sigge brydde sig inte ett dugg. Han reagerade inte överhuvudtaget, berättar hon.

Nu flyter det mesta på väldigt bra och oftast ligger Sigge i sakristian, ett rum i kyrkan där prästen byter om, när han inte är inne på kontoret. Allra störst hjälp av Sigge kanske Mikaela har hemma, till och från jobbet, när hon hämtar barnen, går på apoteket, stan eller till stallet.

Kyrkorna i Borgs församling där Mikaela jobbar ligger spridda på lite olika håll i staden. För att ta sig mellan de olika platserna brukar Mikaela oftast åka tillsammans med kyrkomusikern när hon ska hålla i förrättningar, alltså gudstjänster, begravningar, bröllop, dop och liknande.

– Det är ganska bökigt med färdtjänst, det vet de som åker det. Det kan bli långa resor och är svårt om man en tid att passa.

Några generella utmaningar med prästyrket för den som har en synnedsättning är svårt att nämna, tycker Mikaela.

– Det är väldigt individuellt. Vi har så olika rädslor och olika saker vi är bekväma med. Sedan kan det också ha att göra med hur pass mycket man ser. Jag har en liten synrest som jag har stor nytta av, säger hon och berättar att hon ser kontraster, ljus och mörker.

Det Mikaela själv har tyckt varit svårast är stora sociala sammanhang, där hon inte har en tydlig roll utan bara ska finnas med. Ofta bland människor hon inte känner. – Jag vet inte vilka som finns i rummet och vilka jag redan har hälsat på. Då är jag inte jättefrimodig utan mer inväntande. Men jag har lärt mig att vila i det. Det tar ett tag innan man lärt känna en församling och människorna. Jag vet att jag har andra styrkor, säger hon.

Lyssna även på detta reportage i Radio SRF. srf.nu/radio

Mikaela Stigsdotter Larsson

Bor: Skärblacka utanför Norrköping.Yrke: Präst.Familj: Tre barn som bor hos henne varannan vecka.Intressen: Skriva och läsa böcker. Hon skriver egen poesi och bloggar. Gillar också att sjunga och spela gitarr.Bloggar på:mikaelastigsdotter.blogspot.seDjur: Två hästar och ledarhunden Sigge.

Senaste lästa bok: Metro 2033 av Dmitrij Gluchovskij.

Bildtext: Mikaela och ledarhunden Sigge trivs båda bra i kyrkan. Ibland får Sigge följa med när Mikaela håller i begravningar, dop och vigslar.Syntolkning: Bilden är lik omslagsbilden. Mikaela och Sigge sitter båda ner på golvet i ljus kyrksal. Mikaela har långt brunt hår uppsatt i en tofs, bär svarta kläder och har en vit prästkrage. Sigge har ljusgul päls och bär ledarhundssele. I bakgrunden syns ett träaltare och ljushållare. Väggen är vitmålad i tegel. Mikaela och Sigge är vända mot varandra, Mikaela håller om Sigge.Bildtext: Mikaelas psalmbok är i punktskrift och ryms i ett femtontal pärmar. Alltså bara texterna. Melodierna får hon memorera. Syntolkning: En bokhylla med röda och blå pärmryggar. Bildtext: En uppiggande promenad kan behövas efter en lång dag i kyrkan.Syntolkning: Mikaela står på knä bredvid Sigge, som bär ledarhundssele. De står båda på en gångväg framför en skogsdunge. Mikaela ler mot kameran. Solen glimmar till i hennes bruna hår.

SIGNERATMarianne Österholm, journalist och SRF-medlem, m.osterholm@bredband2.comDen svåra vägen till acceptansMin syn försämrades när jag kom upp i 40-årsåldern. Det var en smygande process som mina tidigare arbetskamrater kunde iaktta, men som jag själv var den sista att erkänna. Det här är del ett av två om min berättelse om den svåra vägen till acceptans.

Det är sen fredagseftermiddag någon vecka innan den stora semesterperioden. Lugnet vilar över det öppna kontorslandskapet. Från min plats längst fram i lokalen ser jag ut över Årstavikens vatten. Några måsar guppar på vågorna vid kajkanten. I dag vankas fika i lunchrummet, enligt cheferna som lovat att stå för serveringen. Många kolleger har dröjt sig kvar. Jag har gjort de sista ändringarna i en nyhetsartikel, nu slösurfar jag och hoppas hitta uppslag till nästa veckas nyheter. Rastlösheten kommer krypande. Jag reser mig och sätter kurs mot hissarna.

Lunchrummet ligger i bottenvåningen där cheferna väntar med kaffe och tårta. Den här begivenheten vill jag, för ovanlighetens skull, vara med på. Lokalen är välkänd. Det luktar rengöringsmedel i den kala korridoren

fram till matsalsdörren. I dörröppningen inser jag mitt misstag. Rummet är mörkt, så när som på ett antal värmeljus som till synes svävar fritt i rummet.

En doft av nybryggt kaffe slår emot mig. Stolsben skrapar mot golvet.– Kom så får du smaka på lite olika tårtor.Det är min chefs röst, den kommer från någon plats dit blicken inte når.

Lamslagen står jag kvar på tröskeln, blinkar häftigt i ett fåfängt försök att urskilja honom i mörkret. Mysbelysningen är fienden som tränger undan det välbekanta och ger plats åt ett okänt landskap.

– Det är bara att kliva på, fortsätter chefen.Mina fötter börjar röra sig bakåt, som av sig själva, strax står jag åter i

korridoren.Jag tumlar ut genom svängdörrarna, tar till vänster runt hörnet. En frisk

vind sliter tag i den oknäppta jackan. Pulsen dånar i huvudet. Jag kommer ut på Årstaängsvägen och tvingar mig att gå koncentrerat men inte för fort. Jag bryr mig inte om att jag ideligen blir omsprungen. Alla är på väg åt samma håll, bort från området med de många kontorshusen.

I väntan på bussen kommer tanken på cheferna. Vad ska de tro om mig den här gången? Kanske säger de till varandra att ”hon har visst börjat se ännu sämre” eller ”hon borde anpassa sig”. Vad de än säger är det ytterst pinsamt. Jag intalar mig att de får tycka vad de vill. Det gjorda kan inte göras ogjort. Att gå tillbaka nu skulle bara göra allting ännu värre. Allt jag kan göra är att fly.

Syntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Marianne som har ljus axellångt hår, och bär en orange tröja.

MIN RESA Med vit käpp i KapstadenBland pingviner och ledstråk i Afrikas sydligaste stadKapstaden, Sydafrika. Jättekontinenten Afrikas sydligaste storstad, hållplatsen före Antarktis. Ett populärt turistmål där tillgänglighet och användbarhet finns med i tänket trots landets skrala ekonomi. Åtminstone för turister med synnedsättning. text: Pia-Lena Krischél bilder: Per LagergrenKapstaden ligger i sydvästra Sydafrika, där Atlanten och Indiska Oceanen möts. Här härskar oroligt hav fyllt av vithajar och gigantiska vågor. Historiskt välkända vatten där flera tidiga upptäcktsresande riskerat livet i sin iver att nå land. En modern smältdegel till metropol, sprängfylld med såväl urbana som natursköna platser att utforska.

Det här kommer bli knöligt, muttrade jag småsurt när jag anlände till Kapstaden som turist med vita käppen i högsta hugg. Här tänker de väl knappast på tillgänglighet och folks olika förmågor. Men förutfattade meningar är som bekant aldrig särskilt bra att ha i bagaget, varken i sydligaste Afrika eller i ett välordnat Stockholm. Jag fick omgående en skopa av sleven när vi besökte det berömda Taffelberget. En kilometer rakt upp går detta Kapstadens signum av urberg. En gammal bergbana (som, för att alla ska kunna se utsikten, snurrar under färden) transporterar besökarna upp till toppen. Där möts man av en milsvid utsikt över stadskärnan. De intilliggande klipporna Lion’s Head och Devil’s Peak omringar staden långt där nere. Mäktig natur runt en mäktig stad. Men inte lätt att bilda sig en uppfattning utan synens hjälp. Förvirring var ordet. Tills maken lade min hand på en taktil miniatyrmodell över den vy jag inte såg. Aha, Lions Head ligger där, åhå, staden ligger i en bukt. Glädjen över att i lugn och ro få upptäcka omgivningarna utifrån de sinnen som fungerar för mig var obetalt skön. Och miniatyrmodeller fanns på flera ställen, man behövde inte trängas för att få känna på Kapstaden.

Några kilometer utanför Kapstaden besökte vi senare den av turister så populära stranden Boulders beach. Inte för att bada utan för att på spänger av trä vandra runt i en pingvinkoloni. Här lever den enda afrikanska pingvinarten, en liten blanksvart fågel med en rosa prick ovanför ögat. Kanske på grund av den ofta hårda blåsten lever pingvinerna i hålor i sanden. När maken syntolkade hur det här och var stack upp små fågelhuvuden ur sanden kunde jag knappt hålla mig för skratt, så fantastiskt gulligt! Som om pingvinerna växt upp där likt vilka strandplantor som helst.

Även på Boulders beach fanns en taktil variant av sevärdheten. Tack vare den naturtrogna lilla statyn (ungefär 30 cm hög) kan folk både med och utan ögon klappa en pingvin utan att störa de vilda, vingelvaggande sjöfåglarna.

Till och med i Kapstadens stadskärna fick jag en glad överraskning: ledstråk! Inte superlätt att känna med käppen men bättre än inget. Frågan är vart de ledde, det fick jag faktiskt ingen riktig kläm på. Jag valde till slut ut ett ledstråk som gick till ett övergångsställe och följde det. Och dra på trissor, tryckknappsdosan vid övergångsstället hade precis som här hemma en taktil pil som visade riktningen. Ljudsignaler av hög, om än något stressande, sort signalerade när det var dags att påbörja övergången. Extra bra var det inledande lilla flöjtande pipet som både melodiöst och tydligt uppmanade fotgängarna att börja gå. Tiden för grön gubbe var snålt tilltagen, man fick inte vara sengångare för att hinna.

Och om du ändå sackade och blev sen gjorde du bäst i att kolla åt höger för att undvika bilarna. Sydafrika har nämligen vänstertrafik.

Bildtext: Solnedgång från Taffelberget.Syntolkning: I förgrunden syns en böljande skog, bakom dem syns havet och en klippa. Solen går ner i havet och skickar ut sina strålar över hela bilden. Solen speglas i havet.Bildtext: Pia-Lena testar ledstråk och taktila knappar vidövergångsställen. Syntolkning: Bild på Pia-Lena som står vid ett ledstråk vid en bilväg i staden. Hon håller i en vit käpp och har ljust linne, ljusa shorts, röd keps och solglasögon på sig. En annan närbild på en tryckknapp vid ett övergångsställe med en stor blåvit visuell och taktil pil. Bildtext: En skalenlig modell av Taffelberget medomnejd.Syntolkning: En större modell av en bergskedja och intilliggande natur. I bakgrunden syns en grupp människor som står och tittar på modellen.Bildtext: Två pingviner på Boulders beach.Syntolkning: Två pingviner ligger på stranden. Den ena sticker bara upp med huvudet ur ett hål i sanden.

Om du frågar efter braille i Sydafrika kan det bli knas. Snarlika ordet Braai är nämligen landets namn på grillfest.

UR BILDARKIVETSjung om studentens lyckliga dar!Vera Löfroth – första kvinnliga studenten 1946Den första kvinnliga blinda studenten i Sverige var Vera Löfroth (gift Linghede). Hon föddes i Ångermanland 1919 och kom till Tomtebodaskolan 1927. Efter tio år där hade hon en utbildning i maskinstickning. I hemmet ägnade hon sig åt hushållsarbete och stickning. Snart började hon längta tillbaks till Stockholm och studierna. Hon vände sig till rektor Ek, på Tomteboda, för att få stöd och hjälp med pengar, men han ansåg att studier inte skulle öka möjligheterna till annat arbete. Vera kämpade vidare och lärde sig språk hemma med hjälp av radion, och gick sedan på folkhögskola för att få betyg på sina kunskaper. Hösten 1943 kom hon in på Stockholms Samgymnasium. Där tog hon studentexamen 1946. Efter ytterligare språkstudier blev hon diktafonskriverska hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Efter gymnasiet var hon aktiv i De blindas förening (senare SRF) med styrelseuppdrag 1962 till 1976. Sedan anställdes hon vid De Blindas Förenings tryckeri som arbetsledare för kopisterna. Vera Linghede har lärt många punktskrift, både synskadade och seende.

Bildtext: Vera hyllas i en faksimil ur föregångaren till Perspektiv, De blindas tidskrift nr 6, 1946. Tidningen utkom vid den här tiden en gång i månaden.Syntolkning: Svartvitt tidningsurklipp som visar en bild på Vera i studentmössa, vit klänning och är nästan täckt av blombuketter. Tidningstexten lyder: ”Sveriges första blinda studentska är vid det här laget väl känd runt Sveriges bygder. Hon är också värd allt det beröm hon fått inhösta för sitt glänsande resultat. Men bakom alla lysande betyg ligger ett målmedvetet arbete och energiska studier, bedrivna först vid Blindinstitutet på Tomteboda, därefter vid en kurs på Hola folk-…”

Nils Juringus – första manliga studenten 1920

Sveriges första blinde student, Nils Juringius, skulle den 8 juni i år fyllt 120 år. Han föddes i Borås 1889 och var blind sedan födseln. När han var sju år började han på en blindskola i Växjö, och fortsatte sedan på Tomteboda blindinstitut. Nils var uppenbart begåvad och fick dispens av Kungliga Majestätet för att läsa på läroverket i Borås. Där tog han studentexamen 1918 med mycket goda betyg, exempelvis Berömlig (A) i matematik och tyska. Det var tack vare hans mor, Anna Juringius, som studierna blev möjliga. Hon läste texter högt för sonen alla år och var också hans sekreterare. Med hjälp av olika fonder fortsatte han sina studier vid Stockholms högskola. År 1820 avlade han en fil kand-examen i matematik, mekanik och pedagogik. Efter utlandsstudier under sommaren i bland annat Marburg och Göttingen, blev han år 1924 filosofie licentiat i matematik vid Stockholms högskola. Den 5 maj 1932 försvarade han sin doktorsavhandling i matematik.

Bildtext: Nils och hans mor Anna som gjorde studierna möjliga för sin son genom att läsa högt för honom.Syntolkning: Svartvit bild från tidningsurklipp där Anna håller upp en bok och läser för Nils, som sitter bredvid. Han bär en mörk kostym, har kort ljust hår och bär runda glasögon. Anna har ljust, uppsatt hår. I bakgrunden syns inramade familjefoton.

MIN ÅSIKTGör din röst hörd! Mejla din insändare eller ditt debattinlägg till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv max 1 300 tecken inklusive mellanrum. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

SRF:s tal om frihet och trygghet är lögn

Ledarhundar är en symbol för trygghet och frihet, säger SRF. I ledarhundskalendern läser vi om en ledarhundsförare som har

världen som arbetsfält. Detta stämmer inte med ledarhundsverksamhetens och förbundsstyrelsens syn på resande för ledarhundsekipage. Helst vill de inte att vi använder våra ledarhundar på utlandsresor. Om vi ändå gör det försöker ledarhundsverksamheten försvåra för, och hindra, oss. Ska vi resa inom EU, till Norge eller Schweiz måste vi meddela ledarhundsverksamheten vart vi ska resa och hur länge vi ska vara borta.

1

Om flygbolaget kräver ett certifikat som styrker att det är en ledarhund vi reser med tidsbegränsar ledarhundsverksamheten dessa så att vi måste be om ett nytt varje gång. Vid resor utanför EU, Norge och Schweiz, ”skall föraren även inhämta skriftligt intyg från SRF att hunden kan medtagas utomlands.” ”Om flygresan inte tillåter tillräckligt med rastning kan du komma att nekas ta med din ledarhund.” ”Vanliga” hundägare förutsätts följa rådande lagstiftning när det gäller resande och djurskydd. Ingen försöker hindra dem från att lämna landet. Varför anser SRF att ledarhundsförare behöver en särlagstiftning. SRF för allmänheten bakom ljuset genom att få den att tro att vi fritt kan resa och arbeta i hela världen. Och de tjänar pengar på denna lögn.Sofia Thoresdotter, ledarhundsförare

Svar:

Hej Sofia, givetvis ska ledarhundsförare kunna ha med ledarhunden om den är till hjälp för föraren vid utlandsresor, men det är viktigt att förstå att det finns olika faktorer som alltid bör bedömas före en resa. Det kan handla om smittläget i det aktuella landet eller olika miljöfaktorer som kan påverka hunden negativt, som exempelvis hög temperatur och hög luftfuktighet. I sydligare länder är det vanligt med allvarligare smittsamma sjukdomar jämfört med i Sverige såsom leishmanios och leptospiros som kan utgöra problem, men även hjärtmask, blodparasiter med mera. Det går inte att skydda sig fullständigt mot dessa sjukdomar, men man kan minska risken för allvarlig sjukdom.

Ledarhundsförare har dispositionsrätt till en ledarhund, men äger inte hunden. Därför måste SRF som ägare ta så mycket ansvar vi kan för hundarna. Varje resa är unik, både vad gäller resmål som hundens aktuella hälsostatus inför en resa. Därför skriver vi exempelvis intyg till flygbolag för varje specifik resa och inte generellt för ett helt år.

När det gäller resor under ekipagets första år (då SRF har garanti på hunden) vill vi att föraren diskuterar resplanerna med någon av våra konsulenter. Detta för att inte hamna i situationer som påverka ekipagets relation negativt. Exempelvis är frikörning av ledarhunden inte lämpligt första året. Vilket innebär att det är viktigt att hunden får arbeta i en känd miljö tills ekipaget fungerar bra tillsammans.

Det finns ingen ”särlagstiftning” för ledarhundsförare. Det är SRF som ägare till hundarna som uppfyller sitt ansvar enligt gällande djurskyddslagstiftning.

Intäkterna från kalendern Årets ledarhundsvalpar går till SRF:s olika verksamheter, vilket framgår av texterna i kalendern, inklusive ledarhundsverksamheten.Lena Ridemar,Chef för ledarhundsverksamhetenBildtext: Baksidan av kalendern Årets ledarhundsvalpar, en informationskampanj till allmänheten från Synskadades Riksförbund.Syntolkning: På bilden står en kvinna med en ledarhund och en stor röd resväska i avgångshallen på en flygplats.

Med havet som arbetsplatsYngve Jakobsson är instruktören som utbildar framtidens sjökaptener, maskinchefer och förstemaskinister på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. För honom är havet platsen där han får utlopp för sina intressen inom el och matematik.text & foto: Caroline GollungbergYngves arbetsplats och elevernas klassrum är förlagda på båtar i Göteborgs hamn. Här finns det nyligen utformade högspänningsprojektet som Yngve ansvarar för. Projektet ska lära de studerande att hantera ström på ett säkert sätt. Den stora mängden el som sköts med brytarna vid de olika träningsstationerna gör att ett litet snedsteg kan få extrema konsekvenser. Ett exempel från förra våren är att någon råkade släcka ner hela Trollhättan, Vänersborg, och halva Uddevalla genom att manövrera den här typen av spänning på fel sätt. Händelser som dessa är något som motiverar Yngve som projektansvarig.

– Man måste lära sig rutiner. Om du inte följer rutinerna så går det käpprätt åt helsike och det är då olyckorna händer, säger han.

Intresset för el och matematik går långt tillbaka. När Yngve var ung byggde han och hans kompisgäng det mesta själva. De var alla intresserade av musik, men att köpa en färdig förstärkare kom inte på

fråga. Det tidiga gör-det-själv-tänket gjorde att många i gänget började jobba som elingenjörer eller arkitekter senare i livet.

För Yngve började arbetslivet på oljeplattformar, varv och som elingenjör på rederier. Efter det kom chansen att lära ut på Chalmers där han själv studerade. Hans undervisningsfilosofi i klassrummet är enkel och grundar sig i lyhördhet gentemot eleverna. Genom det tror Yngve att det går att ta sig långt.

– Jag brukar säga att det inte är elevernas fel om de inte förstår. Då ligger felet hos mig och att jag inte förklarar rätt, säger han.

Det var i början av 2000-talet som Yngve Jakobsson märkte att någonting hände med synen. Han förberedde sig mentalt för en cancerdiagnos, vilket var det besked han förväntade sig. När läkaren i stället berättade att synproblemen grundade sig i sjukdomen Renitis Pigmentosa infann sig en lättnad. Visst skulle livet förändras, men inte på ett sätt som var livshotande. I dag är Yngve tacksam för att den första perioden med synnedsättning inte blev så jobbig som han hade förväntat sig.

– Min chef var helt underbar. Han frågade mig hur de skulle agera för att det skulle fungera för mig. Jag fick den hjälp och tid som jag behövde för att klara mig.

Med hjälp av talsyntes, scanner och punktdisplay fortsatte arbetslivet att fungera, men Yngve medger också att vissa saker blev svårare än innan. Ett av problemen som uppstod var att han inte längre kunde laborera själv. En annan svårighet är att ”starta upp ett klassrum”. Det tar också längre tid att ta fram data, information och material till föreläsningarna. Trots de tekniska svårigheterna tycker Yngve att han hittar bra lösningar genom exempelvis labbassistans och hjälp av kollegor.

– Det är alltid datorproblem som ställer till det. Det gäller särskilt när man skall koppla upp sig i en föreläsningssal. Oftast ber jag någon följa med mig till föreläsningssalen så att jag kan starta upp. Det som ställer till det mest är alla dessa uppdateringar, att hela tiden behöva lära sig nya kommandon och hitta sina funktioner.

Yngve tror att han hade en god chans till rehabilitering på grund av att syncentralerna fungerade väldigt bra under perioden när han fick sin synnedsättning, men också på grund av att hans yrkeskompetens är ovanlig.

– Man ska skaffa sig en kunskap som arbetsgivaren måste ha. Då har man helt andra spelregler, säger han.

Senare i år är det dags att gå i pension, eller ta en väldigt lång semester, som han själv kallar det. När han berättar om det nya skedet i livet är han optimistisk och yrkeslivet bär med sig många positiva

minnen. Yngve uppskattar att han har haft möjlighet att resa, lära känna nya kulturer och att ha berikats av kunskap från människor som han utan yrket aldrig hade haft chansen att träffa.

– Jag fick hela tiden lära mig nytt. Det har gjort att jag är väldigt nyfiken på allt, säger han.

Bildtext: Yngve är själv utbildad elingenjör.Syntolkning: Yngve står ombord på ett fartyg. Han bär en mörkblå tröja som det står Chalmers på. Han har mustasch, svart mössa, mörka solglasögon.Bildtext: I samtal med kollegan och sjöingenjören Dan Zackariasson.Syntolkning: Två män står i ett rum, fyllt med elektriska apparater, ombord på fartyget. Bilden är tagen snett uppifrån.Bildtext: Yngve är ansvarig för högspänningslabbet. Här visar han styrenheten.Syntolkning: Bild som visar Yngves händer vid styrenheten, en platta i bordshöjd. Här syns ett proppskåp, många sladdar och kontakter i olika färger.Bildtext: Ledarhunden Lona följer alltid med på jobbet. I bakgrunden syns Yngves flytande kontor, minutläggaren MUL13 som ligger i Göteborgs hamn.Syntolkning: Yngve och Lona poserar vid kajkanten framför ett fartyg i gröna kamouflagefärger. Yngve bär svart jacka, svarta byxor och en mössa. Lyssna även på detta reportage i Radio SRF. srf.nu/radio

Ö-perspektiv på handikappersättningen I förra numret berättade vi om handikappersättningens motsvarighet i andra europeiska länder. Nu har turen kommit till några europeiska öar. Vilka stöd kan personer med funktionsnedsättning få där och liknar det den svenska modellen?text: Sara Shamloo EkbladIslandIsland är Skandinaviens minsta självständiga land, mest känd för sina varma källor, vulkaner och artisten Björk. Här kan personer med funktionsnedsättning ansöka om och beviljas pension eller en motsvarighet till vår handikappersättning som ska täcka relevanta merkostnader. Personer över 16 år ombeds först att inhämta ett läkarintyg från sin husläkare. Syftet är att det ska fastställas att funktionsnedsättningen är stadigvarande och har varit så minst ett år. Ett

krav är att rehabilitering inte kan avhjälpa hjälpbehovet. Efter att läkarintyget skickats in till Försäkringskassan kallas personen in på intervju för att träffa en läkare på kassan. Det finns en skala med olika graderingar på hur omfattande funktionsnedsättningen är.

MaltaMalta är en annan ö som nog mest är känd för att flera stora spelbolag har sina högkvarter där. Länge var Malta koloniserat av britterna och än idag är det engelska som talas på Malta.När det gäller handikappersättningar finns det några olika alternativ, beroende på funktionsnedsättningen. Personer med synnedsättning som är över 14 år kan få ett så kallat assistansbidrag. Det finns även en särskild "blind pension". Personer med synnedsättning som får assistansbidrag är undantagna från att betala in pengar till socialförsäkringssystemet under de 156 första dagarna av arbetslöshet.

ÅlandDen närmsta ön till Sverige är Åland. Åland tillhör Finland men ser sig också som en del av Sverige. Språket är svenska. Här kan personer med funktionsnedsättning få ett handikappbidrag från den finländska Folkpensionsanstalten. Förutom det är kommunerna, enligt lag, skyldiga att stå för olika former av tjänster och stöd. Exempel på det är färdtjänst, personlig assistans och ekonomisk ersättning för hjälpmedel.

CypernCypern är en gammal brittisk koloni och militärbas dit många åker för varma semestrar. Cypern har också en form av handikappersättning. Ett särskilt ekonomiskt bidrag som ibland kallas för blindpension, är ungefär 3 200 kronor per månad. Alla cypriotiska eller europeiska medborgare som bor i Cypern och som har grav synnedsättning kan få denna ersättning. Ansökan om handikappersättning (liksom ansökan om stöd till hjälpmedel) skickas till Departementet för social inkludering av personer med funktionsnedsättningar och ska bland annat innehålla intyg från ögonläkare som visar exakt synskärpa på respektive öga. Personer med grav funktionsnedsättning som bor på Cypern har dessutom rätt till ekonomiskt stöd för inköp av tekniska apparater, instrument och andra hjälpmedel som kompenserar för funktionsnedsättningen. Syftet med stödet är att förbättra personer med funktionsnedsättnings livskvalitet och underlätta deras deltagande i samhällslivet. Stödet är 80 procent av inköpskostnaden. Den som har mycket låg inkomst kan i undantagsfall få ersättning för 100 procent av vad det kostar att köpa ett hjälpmedel. Det är mottagaren som äger

hjälpmedlen tills de inte längre behövs, då ska de lämnas tillbaka till den cypriotiska staten.

Syntolkning: Bild på grafisk Europakarta. Länderna är färgade i olika rosa och gråa nyanser.

SRF-SVEPETVi vill lyfta goda exempel från hela landet. Spännande aktiviteter, lyckade projekt eller nyheter som kan inspirera andra. Mejla till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Skicka gärna med bilder. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv max 700 tecken inklusive mellanrum. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Fler snabba nyheter om SRFNotiserna på den här sidan är korta versioner, tagna från Thomssons nyhetsbrev. I nyhetsbrevet berättar förbundsordförande Håkan Thomsson om viktiga händelser i organisationen. Prenumerera genom att mejla: hakan.thomsson@srf.nu

LSS-direktiv ändrasLSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) utreds. Regeringen har tidigare uttryckt att kostnaderna för denna rättighetslag är höga, och har framförallt pekat ut insatsen ”personlig assistans” som ett möjligt besparingsområde. Detta har hårt kritiserats av funktionshinderrörelsen. Nu ändras direktiven, så att det särskilda sparkravet tas bort. Utredningen förlängs också till den 15 december 2018.

Nordiskt möte på IslandI april var en delegation från SRF på Island för att delta i möten med de nordiska synskadeorganisationerna. Då gjordes en överenskommelse om att organisationerna ska verka för att synskadade som besöker ett annat nordiskt land ska kunna få samma rabatter på synskaderörelsens konferens- och rekreationsanläggningar som inhemska synskadade får.

Det planerades även för den nordiska kvinnokonferens för synskadade som ska hållas i Malmö i oktober.

Den isländska systerorganisationens hus i Reykjavik besöktes. Där finns, förutom kontor, en skyddad arbetsplats med ett 30-tal anställda. I

huset finns också bostadslägenheter och ett statligt kompetenscenter som motsvarar en syncentral.

Får Almåsa ny pool?Ett omfattande renoveringsarbete pågår på Almåsa, som ägs av Iris Förvaltning AB. Köket rustas upp, matsalsdelen förändras och baren och receptionen flyttas. Poolprojektet har fördyrats. Därför övervägs nu att inte uppföra någon ny pool utan istället satsa på träningslokaler, dels i form av gym men också med träningskök där man ska kunna ha olika matlagningsaktiviteter. Om det fortsättningsvis ska finnas en pool så bör den byggas i ett separat hus, vilket är dyrt. Denna fråga tas upp på organisationsrådet den 15 juni.

Valrörelsen i full gångSRF:s arbete inför valet den 9 september är igång och riksförbundet har träffat flera riksdagspolitiker. Målet är att träffa representanter från riksdagspartierna för att få upp vårt intressepolitiska arbete på deras agenda och skapa goda kontakter.Bildtext: Lennart Karlsson och Per Karlström från SRF träffar politikern Per Lodenius (C).Syntolkning: Lennart Karlsson, Per Lodenius och Per Karlström sitter vid ett runt bord och samtalar. De bär alla kostym.

Branschförening uteslutsFörbundsstyrelsen har beslutat att utesluta branschföreningen Synskadade afrikaner i Sverige ur SRF. Föreningen hade endast fyra medlemmar vid senaste årsskiftet.

– Det har aldrig hänt förut att vi har uteslutit en branschförening, men föreningen har länge levt en tynande tillvaro och vi kan konstatera att de inte har haft en fungerande verksamhet, kommenterar Håkan Thomsson, förbundsordförande.

De personer som varit medlemmar i Synskadade afrikaner i Sverige är välkomna att söka medlemskap i SRF:s lokalföreningar eller distrikt.

Efterlysning: Du som vill berättaSRF samarbetar med Specsavers för att förbättra ögonhälsan i Sverige, öka kunskapen om ögonsjukdomar och förståelsen för livsvillkoren för personer med ögonsjukdomar.Nu vill Specsavers kommunikationsbyrå Welcom få medier att rapportera om ögonhälsa. Då behövs det personer med ögonsjukdomar som är villiga att berätta om:• Sin ögonsjukdom.• Hur den påverkar livet eller inte.

• Hur det var att få beskedet om ögonsjukdomen och vad som hände sedan.Är du en av de vi efterlyser? Kontakta Johan Flanke, PR-konsult på Welcom, via mail johan.flanke@welcom.se eller telefon 070-654 65 03.

Ring en jourhavande terapeutLHON Eye society (branschförening i SRF) har startat ett nytt projekt med en jourhavande LHON-terapeut. Agneta Löwenring Beck är psykoterapeut och har i 30 år arbetat med att stödja människor i livsförändringar och kriser. Hon svarar på frågor och funderingar om hur man kan må bättre. Du som har LHON, men även du som ser dåligt av andra anledningar är välkommen att ringa. Projektet finansieras av SRF:s projektstöd. På www.lhon.se finns tider och telefonnummer till Agneta!

Nya medlemmar kryssade till RigaSRF:s branschförening Arabisktalande synskadade arrangerade en kryssning i april. 24 deltagare var med på båtresan mellan Stockholm och Riga. De flesta var nya medlemmar och aktiviteten var en introduktion i SRF och i svenskt föreningsliv.Bildtext: Tur och retur Riga åkte den arabisktalande branschföreningen.Syntolkning: En bild på åtta personer som har tjocka jackor och sjalar på sig och tittar mot kameran.

Övriga inslag på SRF-svepet

Tävla med punktskriften!Är du en fena på att skriva och entusiasmera? Klappar ditt hjärta extra för punktskriften? Då kan du delta i World Braille Essay Contest 2018 som EBU (European Blind Union) håller i. Det viktiga är att texten handlar om punktskrift, men det finns flera föreslagna teman: Punktskriftens roll i det digitala samhället, punktskrift och musik eller konst, punktskriften i alla åldrar, så använder jag punktskrift, punktskriftens framtid, bland annat.

SRF samlar in alla svenska bidrag och väljer ut fem som sedan översätts till engelska. Maximal textlängd: 1000 ord. Deadline: 27 juni 2018Skicka ditt bidrag till: punktskrift@srf.nuInfo: Lena Nisula Wester, SRF tel: 08-39 91 70. Vinnarna (i flera kategorier) har chans att vinna upp till 2000 amerikanska dollar.

Aniridi i fokusDen 24–27 augusti hålls den fjärde europeiska konferensen om ögonsjukdomen aniridi i Paris. De främsta internationella aniridiforskarna och praktikerna berättar om det senaste inom genetik, ögonvård och patientvård. Dessutom ordnas en särskild träff för unga med aniridi. Läs mer på www.aniridi.eu och www.geniris.fr

Till minne av Gullan BergvallGölin Linnea Bergvall, känd som Gullan, har avlidit i en ålder av 94 år.

Gullan föddes i Låsböle (Åre kommun) och kom tidigt in i synskaderörelsen, eftersom hon hade en blind moster. 1939 deltog Gullan vid sitt första årsmöte med Jämtlands läns blindförening. Sedan dess kom hon att delta vid samtliga års- och höstmöten, så när som på två, fram till höstmötet 2017.

Gullan var gift med distriktets första synkonsulent, Karl Bergvall, och hjälpte honom med många sysslor. Hon läste bland annat in de första numren av Jämtlands taltidning, som började utkomma 1963.

Gullan arbetade under en rad år som kanslist inom distriktet, och som sekreterare inom SRF Östersund, fram till ett år sedan. Hon var också ansvarig för tisdagsträffarna som genomförts sedan 1966.

Gullan tog emot anmälningar från medlemmar inför möten, resor och andra träffar. Hon såg till att det var ordning och reda i samband med årsmöten, att röstlängden fanns färdigskriven, att årsberättelsen skrevs och att alla handlingar var i god ordning.

En stor profil har gått ur tiden. Inom SRF i Jämtlands län kommer Gullans namn och minne att leva vidare.Georgibelle Fröjse, Peter Tjernberg

SISTA ORDETHåkan Thomsson, förbundsordförande, 08-39 91 11, hakan.thomsson@srf.nuVi vill se mer verkstadNu stundar en valrörelse där vi kan förvänta oss att få kontakt med många politiker från olika partier. Detta är i sig positivt. Men vi vet av erfarenhet att politiker gärna använder vackra ord som sedan inte blir till praktisk handling.

När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 innehöll regeringsförklaringen en hel del positiva besked när det gällde funktionshinderpolitiken. I praktiken menar jag dock att regeringen inte levt upp till sina ambitioner.

Vi har visserligen fått en ny funktionshinderpolitik med mål som antagits av riksdagen. Den innehåller starka formuleringar, men räcker det? Sådana här väldigt övergripande politiska ambitioner behöver tydlig styrning om de ska förverkligas. Det pågår nu en utredning om hur funktionshinderpolitiken ska styras, och vi får hoppas att den utredningen vågar vara tillräckligt konkret. Personligen tror jag att det krävs både morot och piska. Det ska vara lätt att göra rätt, och ekonomiska stimulansbidrag av olika slag kan vara ett bra smörjmedel. Men det ska också kosta att göra fel, i form av sanktionsavgifter eller dylikt.

LSS-utredningen (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har belagts med sparkrav som förlamar möjligheterna att föreslå mera träffsäkra insatser. En rättighetslagstiftning som LSS är till för att garantera individerna goda levnadsvillkor. Det har vårt samhälle råd med.

Regeringen föreslår att ledarhundsverksamheten ska flyttas till Myndigheten för delaktighet. Det innebär att en i grunden fungerande verksamhet slås sönder, och vad som skulle komma istället har vi ingen aning om. Nu pågår visserligen en omfattande konsekvensbeskrivning, men den tar mycket tid och kraft av SRF, och de resurserna kunde vi istället använt till att utveckla verksamheten. Frågan är om någon förändring ens kommer att ske. Det kan i så fall bli tidigast år 2020.

När det gäller handikappersättningen så vill regeringen införa ett system med ökad administration och krångel, vilket inte kan vara bra för vare sig individen eller samhället. Här hoppas jag dock fortfarande att riksdagen säger stopp.

Hur som helst är Synskadades Riksförbunds budskap till politikerna: Det är inte bara vad ni säger som har betydelse, det är vad ni i praktisk politik åstadkommer som verkligen räknas. Att stå upp för alla människors lika värde innebär en funktionshinderpolitik som gör att vi kan bli fullt delaktiga och jämlika inom alla områden.

Syntolkning: Tecknat porträtt i svartvitt på Håkan som har mustasch och långt hår.

Annonser:

Sommarens temaveckor på AlmåsaUnder sommarens temaveckor kan personer i alla åldrar träffa nya och gamla vänner, äta god mat, njuta av havsluften och naturen vid Hårsfjärdens strand. Almåsa har under våren genomgått en stor renovering av huvudbyggnaden och flera av hotellrummen, nu ser vi fram emot ert besök!

v. 25 Midsommarvecka 20–24 juni Fira i dagarna fyra, klassiskt midsommarfirande på Almåsas eget vis. Plocka smultron, frossa i jordgubbstårta, dansa runt midsommarstången och må gott.v. 26 Trädgårdsvecka 25–29 juni Vi gör en utflykt till handelsträdgården och köper en blomma som vi planterar i Almåsas trädgård. Vi lyssnar på föredrag och känner på det vackra som växer i vår hage. Doftprovning av olika kryddor.v. 27 Lyxvecka 2–6 juli FULLBOKAD! v. 28 Familjevecka 9–13 juli En fartfylld vecka för de allra minsta och deras familjer. Besök på Gröna Lund, paddling på Hårsfjärden, korvgrillning, bad i havet och mycket mer.v. 29 Må bra-vecka 16–20 juliFöreläsning om kost och hälsa som ger dig tips att ta med hem. Lär dig mer om dig själv, må bättre med motion, dans, yoga, härlig mat och prova nya aktiviteter.v. 30 Kulturvecka 23–27 juliUpplev Almåsa genom kultur, konst och historia. ”Han kom som ett yrväder en aprilafton, och hade ett höganäskrus i en svångrem om sin hals” Vi kan vår Strindberg, men ett guidat besök i skrivarstuga på Kymmendö är något alldeles extra. Vi åker med båt direkt från vår egen brygga. v. 31 YOLO + Lyxvecka 30 juli–3 augustiVi njuter av livets goda, går på galamiddag och provar viner. Vi lyxar till det med massage, manikyr eller får en vacker håruppsättning.Välkommen önskar vi alla på Almåsa! Boka på bokning@almasa.se eller ring 08-500 404 80. Reservation för ändringar som i programmet.För info om bidrag till rekreationsvistelse se sid 6.

SRF-annons:Sök bidrag för sommarvistelse på Almåsa

Vill du njuta av naturen, aktiviteter, trevliga utflykter och god mat i sommar? På Almåsa, vid Hårsfjärden i Stockholms skärgård, kan du få en fin semestervistelse med bra service. Du som är synskadad och har en låg inkomst kan söka bidrag för sådan rekreationsvistelse. Det är både Stiftelsen Almåsa och Synskadades Stiftelse som delar ut bidragen.Info: Yvonne Gille tel: 08-39 91 54 eller Anna Petrén Lantz på tel: 08-39 93 14. Växelnummer till båda: 08-39 90 00. Ansökningsblanketterna finns på www.srf.nu Ansökan senast 15 maj. Mejla frågor och ansökan till: almasabidrag@srf.nu

Smart mobil för synskadadKnapp-, skärm- eller röstinmatning. Talsyntes för alla funktioner. Stöd för punktdisplay. Förstoring och kontrast.Ring 08-39 94 00 så får du veta mer.www.irishjalpmedel.seIris Hjälpmedel

Seglingskurs för tjejerSvenska seglarförbundet arrangerar en seglingskurs för tjejer och kvinnor med synnedsättningar i, samarbete med Stiftelsen Skota Hem.Kursen vänder sig till dig som är nyfiken på segling, har viss seglingsvana men som vill lära dig mer.Kursen pågår den 23–26 augusti 2018 vid Skota Hems anläggning i Saltsjöbaden, två mil nordost om Stockholm. En eller flera (beroende på antal deltagare) stabila kölbåtar kommer att seglas med erfarna instruktörer. Teori och praktik varvas och instruktörer som själva har synnedsättningar kommer att finnas på plats. Kostnad 2000 kronor per person.(boende ej inräknat) Lättare lunch ingår i deltagaravgiften.Frågor och anmälan till Åsa Norlin 070-497 84 23 asalnorlin@gmail.comEller Emma Hallén 070-497 07 74 emma@skotahem.se

Ge ett smycke för lycka i livetwww.lyckopenningen.se08-39 90 70Logotyper: Lyckopenningen Synskadades Riksförbund, Svensk insamlingskontroll

SRF-annonsBehöver du extra klirr i studiekassan?Är du synskadad och studerar eller vill utbilda dig? Då finns det flera stipendier och fonder att söka. • Du som ska påbörja eftergymnasiala studier och inte har fyllt 30 år kan söka ur Makarna Myrdals stipendiefond.• Ungdomar som vill studera musik eller annat kan söka Ebba och Tor Jernemans fond.• Du som vill studera, eller är nysynskadad och vill utbilda dig inom organisationspolitiskt arbete kan söka ur Retslers fond.• Vill du ha hjälp vid studier och rekreation? Sök Hults minnesfond.• Är du från Västernorrlands och Norrbottens län kan du dessutom söka medel ur Sjöströms fond eller Sundbergs fond.Vill du veta mer?Mejla yvonne.gille@srf.nu eller ring 08-39 91 54. Ansökningsblanketter finns på www.srf.nuVill du posta ansökan är adressen: SRF Yvonne Gille, 122 88 EnskedeVi måste ha ansökan senast den 31 juli. Beslut fattas i augusti.

Srf-annonsAnpassat studiematerialBoken om hemberedskap – överlevnadshandbok för kriser i vardagen”. Boken ger konkreta kunskaper om hur du och din familj ska kunna klara er själva i en samhällskris. Boken är utgiven av Civilförsvarsförbundet. Vi erbjuder boken som talbok, storstil, punktskrift och e-text.

Synskadades Riksförbund Folkbildning anpassar studiematerial till önskat media för synskadade eller personer med dövblindhet som deltar i en studiecirkel eller folkhögskoleutbildning. Ta kontakt med oss för mer information. Telefon 08-39 90 00, e-post folkbildning@srf.nu Läs mer på srf.nu/studier/folkbildning

Srf-annonsPunktskrift för dig med dövblindhetPunktskriftskurs för personer med både syn- och hörselnedsättning. I samarbete med Mullsjö folkhögskola, som har stor erfarenhet av kurser för personer med dövblindhet. tid: 8–12 okt. sista anmälan: 24 aug. info: Diana Samuelsson telefon: 0392-374 25

mejl: diana.samuelsson@mullsjofolkhogskola.se

Srf-annonsSegla i sommar!SmS – Segrare med synnedsättning arrangerar två kurser:Segling i Norr 5–8 juliplats: Holmsund, nära Umeåför vem: De som bor norr om Gävle är prioriterade deltagare. Kursen hålls i samarbete med US Norr.Segling vid Almåsa 12–15 juliplats: Almåsa, nära StockholmInga förkunskaper krävs.sista anmälningsdag: till båda kurserna är 15 juni.mer info: mejla: sms@srf.nu eller ring Alireza G Alipour: 0709-14 44 82

Srf-annonsSkida i Duved5–10/1 2019 arrangerar SRF Ringsjöbygden en skidresa till Duved. Medlemmar från hela landet kan anmäla sig. Pris: ca 5000 kr. Sista anmälan 30/9 2018. Info: anders.mansson.svalov@telia.com eller073-8042201

Uppvakta på högtidsdag eller hedra någons minneGratulations- och minneskort!Beställ: minneskort@srf.nu 08-39 92 30 • www.srf.nu

MånadslottenStöd Synskadades RiksförbundKöp MånadslottenDragningar varje dagMiljonchanser varje månadFör beställning ring: 08-39 90 60www.manadslotten.se

Förmånliga försäkringar med unika fördelarSRF är en del av UNIK Försäkring. Det innebär att du som medlem kan teckna trygga försäkringar för bland annat din bil, ditt boende och olycksfall - för dig och dina familjemedlemmar. Här ser du några av våra unika fördelar:LSS-ärenden

Juristhjälp vid överklagan av LSS-ärenden ingår i alla våra hemförsäkringar.HjälpmedelLåg självrisk på hjälpmedel för syn- eller hörselfel i hemförsäkringen.Generösa rabatterTeckna flera försäkringar hos oss och få upp till 20 % rabatt.Unik serviceVi har inga knappval och du får svar inom 15 sek. när du ringer. Anpassad bilFörsäkring av hela bilen utan premiepåslag för anpassad bil.HemextraEn extra bra hemförsäkring för dig som tillhör personkretsen LSS eller SOL.Kontaktuppgifter Unik Försäkring: Telefon: 010-490 09 91 Öppettider: måndag till fredag kl. 8.15 till 16.45E-post: info@unikforsakring.se Hemsida: www.unikforsakring.seFörsäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, info@watercircles.se). WaterCircles är anknuten försäkringsförmedlare till If.

RedaktionsrutaGes ut av Synskadades Riksförbund, årgång 42 utgivningsdag: 7 jun 2018Nästa manusstopp och utgivning: 15 aug och 19 sepOmslag: Mikaela Stigsdotter Larsson och ledarhunden SiggeFoto av: Therese Selén

TryckeriLenanders Grafiska AB, Kalmar

Redaktion srf.perspektiv@srf.nuSRF Perspektiv, 122 88 EnskedeTherese Selén, redaktör therese.selen@srf.nu 08-39 92 78Kari Agger, grafisk formgivareAnsvarig utgivare Håkan Thomsson hakan.thomsson@srf.nu

Prenumeration Tidningen ingår i medlemskapet, övriga 250 kr/år. SRF Perspektiv finns som tryckt tidning, på tal, som podcast, i punktskrift samt i textformat. Du kan via mejl få tal- och textversionen i din dator.Annonser och prenumeration: katarina.viklund@srf.nu 08-39 91 23 ISSN: 1652-263XStöd SRFPlusgiro: 90 00 90-2