This article was downloaded by: [York University Libraries]On: 22 November 2014, At: 18:52Publisher: Taylor & FrancisInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH,UK

Geologiska Föreningen iStockholm FörhandlingarPublication details, including instructions forauthors and subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Ytterligare om marina gränseni Uddevallatrakten och omhöjduppgifterna för områdetmellan Vänern och SkagerackErik LjungnerPublished online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Erik Ljungner (1924) Ytterligare om marina gränsen iUddevallatrakten och om höjduppgifterna för området mellan Vänern ochSkagerack, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 46:5, 538-542, DOI:10.1080/11035892409443170

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035892409443170

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all theinformation (the “Content”) contained in the publications on our platform.However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make norepresentations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness,or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and viewsexpressed in this publication are the opinions and views of the authors, andare not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of theContent should not be relied upon and should be independently verified withprimary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for anylosses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages,and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly orindirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of theContent.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan,sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone isexpressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found athttp://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Dow

nloa

ded

by [

Yor

k U

nive

rsity

Lib

rari

es]

at 1

8:52

22

Nov

embe

r 20

14

53s AXJIXLANDCS OCII RRITIKER. [Xaj 1924.

Bctriiffandc inliiggct frhn dr. SAXDEGRES, som nu intriitt i radcn mina oppongntcr, finncr jag a t t S. sjiilv bcriktigar min tidigarc date. ring av stadium 3 i Hornborgasjon till ijvcrcnsstiimmclse mcd rnin talk- ning. Vi iiro alltsd cnsc om a t t dct ta stadium iir borcalt, e j atlantiskt. Ingcn kan bcgiira, a t t S. skullc ha riittat sin uppfattning i detta styckc pB grund iv min gungningstcori; triirtom antecknar jag med nsj, e t t nyt t stod for dcnna gcnom Sandegrcns senarc iakttagclscr.

JIin iindring av tidsbcstiimningarna subborcal, rcsp. sent subboreal till ntlantisk, rcsp. tidigt subboreal tid for Hornborgasjons stadier 5 och 6 tillbaknvisas diiremot pb dct livligaste och syncs varn niirmastc anled. ningcn till den skarpa forchrbclscn, a t t jag ~ p d c t t Iiittsinnigt och god- tsckligt siitt jonglcrar mcd nndra forfattares gcnom noggrant arbetc vunna undcrsokningsrcsultatp. Om S. uppmiirksamt gcnomliist mit t svar till 1'. POST, hade dcnna b c s k y h i n g mdhiinda c j framkommit. I)r. s. skullc d!i ha funnit, huru min av lutningsfijrhbllandcnn niirmast fijranledda, i ocli for sig riitt obctydliga omdatering ickc hiingcr i luftcn, utan mot- svaras nv den A s. 521 Iilimatiskt-stratigrafiskt motivcradc htgiirdcn att skjuta from griinscn mcllan atlantisl; ocli subborcal tid x t t stgckc in i ghggriftstido, sisom Fttcrlignrc dskddliggorcs a\- tnbellcn A s. 523. Fr&n min synpunkt Hr dct diirfor riktigt ocli konsckvcnt a t t uthytn den r. POST-SAXDEQRCSS~~ tidsbcstiimningcn tidigt subborenl mot atlantisk och senarc subboreal mot tidigt subboreal. Ultima ratio fijr postglaciala tids- bcstiimningar, uttrycktn i klimatpcriodiska cnhctcr iir naturligtvis desss klimatperioder sjiilva, d. v. s. dcras mojligastc direkta spdr i den strati- grafiskn lagcrviislingen.

I sjiilrn huvudfr5gan a m . ni\-dforiindringnrnas mckanism vidli8llcr SAKDEGREN den gamla uppfattningcn om en fortskridandc uppdtgScnde vdgrorelsc i den viknndc landisens spdr; en stbndpunkt som tordc fortjiina cpitctet subjcktiv, cftcrsom den bcvisligen iir oforcnlig mcd bcskaffcn- hctcn av siirskilt Viistcrgijtlnnds scnglaciala ocli iildsta postglaciala avhg- ringar. N i t t i sommar insamlade berismaterial hiirutinnan iir j3g n i r som hiilst f i rdig att framliiggn.

Uppsnla i oktobcr 1924.

Ytterligare om mnrina griinsen i Uddevallatrakten och om W d - uppgifterna for omrhdot mellnn Vanern och Skagerack.

A V

ERIK LJUXGXER.

31ed anlcdning av min notis i majhiiftct av Forli. (Bd. 45 s. 445) an- ghcnde ct t riktignrc hiijdviirde fSr triangclpunktcn Limsjoberg NV om Uddcvalln (lG5 in i st. f. 143), vilken av professor H E ~ R . 3 1 ~ ~ ~ 1 1 ~ an- viints shsom utgdngspunkt for bestiimning av marina griinscns liojd, hnr JIUSTIIE i det diirpb foljande hiiftct (sid. G10-Gl3) inkommit mcrl en Iiingrc kommentar, som i vissa nvsccndcn kriivcr bcriktigandc.

Eorst nhgra ord om triangclpun1;tcns hojd, dH riktiglicten av min riittclsc betvivlnts. I'3 N~ZTIIES hcgiiran liar statsgeodct W:?d NILsOS

Dow

nloa

ded

by [

Yor

k U

nive

rsity

Lib

rari

es]

at 1

8:52

22

Nov

embe

r 20

14

pd. 46. 6.1 ANSIXLAXDEB OCII GRITIKER. 53 9

un&rknStnt min bnromctermiitning en kontroll gcnom at t till liojden f6r triangclpunkten Lejdchrg , 163 111. p i kartan men med stSd av det gamla barometerprotokollet av KILSON omriilinnd till l4G, liigga den nyligcn tri- gonon~et r i~kt bcstiimda htijdskillnadcn mcllan niimnda punktcr 20.6 ~ J I , vil- Let far Liinsjobcrg ger 167 m. Dct iir riktigt, a t t det vackra stiid, min rn~t l l ing hiirigcnom fbtt, cndast iir skenbnrt, sL liinge Lcjdcbcrget iir bc- stsnit med hjiilp nv cndnst riirlig barometer och dartill cndast i s. 1;. halv- scrie, d. V. S. utnn a t t stijdpunkt snmmn dag bcsakts Ldde fore och eftcr

punktcr, vilkns hiijd man Gkcr. Jag har emellertid far Lcjdcberget p n a , samstiimmign baronictersiffror, fria frdn niimnda fclkillor,l givande ,-tt riirdc mellan 145 och 14G m, vilket fiir LimsjGberget gcr 1 G G 111, en siffra som jag ocksi erhdllit genom q f t n i n g frdn av mig bnromctcrmiitt berg i Forshiilla. Dessutom har i knrtrerkcts arkiv nyligen pdtriiffnts en trigonornetrisk bcstiimning av Limsjobergcts h6jd frdn dr 1889 cller 1890 till 1GD.s 171. Ned hiinsyn till dc avliigsnn utgingspunkterna f6r sivii1 &tta som ct t i Dnlslnnd diirtill anknutct, detta kontrollerandc niit och dc oft% ldnga syftlinjernn i f6rening med rcfraktionens srirbcriiknclighet fdr man nog hiir riiknn med en felmojlighet p5 c t t par meter, och jiimf6rclscn med de gcnom avvigning erhdllna viirdena p5 vissa i niiten ingdcnde punk- ter tycks gc vid handen, a t t de trig. siffrorna ligga i orcrknnt (diff. i tv5 fall pd Dal 2.9 m, rnrvid dock avriigningcn e j torde yarn kontrollernd). D i marina granscn cnligt 3IUSTIIES bestiimning ligger 14 under tri- angelpunkten Limsjobcrget, som f6r indnnidlct 1i:m anscs nijjaktigt bcstiimd av griinsviirdena 1 G G ocli 1G9.s 111, blir marinn griinsens hojd 153 h 156.5 1 n .

d t t en fiirriisling av punkter vid den iildrc barometermiitningen f6rc- kommit, nnser jag ingalunda utcslutet p b griind av triangelpunktens fcl- aktiga bcniimning. Det verkliga Limsjijberg ligger niimligcn Iiingre norr ut vid en sj6 med namnet LimsjSn.

JLin i f6rbigdende gjordn nnmiirkning, ntt den nv MUSTHE anviinda hojd- siffran 5 gcologiska kartnn saknar decimal och rednn diirf6r borde miss- tiinkas vnrn dstadkommen met1 barometer, nnser XUXTIIE Psliiiligen omo- t i w a d > cmedan siffran 2tydligtviss iir hiimtad frdn Generalstabens h6jd- karta, r i k c n genomgdcndc saknar dccimnler. Jng fbr liiirtill nnmiirkn f61- jande. Geologiska bladets siffra iir e j tagen fr8n hojdlmtan - vilket ju nSppeligen skulle ha Glint siffrans riirde som utgbngspunkt f6r en avviigning. Ickc heller iiro h6jdkartans siffror tngna f r i n geologiska bladet sisom NUl\'TIic i fallet SknrsjSn tycks mena (sid. G12), eliiiru dct giiller samma topogrnfiska blad. Ncn bdda kartornn ha fdtt dc ifrigavnrande siffroriia frdn barometermiitarens konceptblad. B6da kartorna ha cmellertid iiren hojdsiffror erhillnn genom avrigning. Jag behiiver endost pipclia, n t t p i geologiska kartan hojdsiff- ran norr om Limsjobcrget, giillondc sjSn IIolmcvattnet, hnr decimal.2 Rc- dan kartan siigcr alltsd ifrdn, a t t LirnsjSbergets hojduppgift Hr mcra osiikcr En e n vnrinbel sjoytas. Ocli dcnna skillnad bctriiffande barometcrbcstiimdn ocli avviigdn siffrors markcring syncs vara konsekvcnt genornfijrd f6r dc bo- husliinska geologiska bladen . liksom det cnda topografiska blndct med mctersiffror (Stromstndsbladct).

Dcnna skillnad i metod syncs ha fiirbigitt JIUSTIIE. ' Sjon ar avviigd frSn Dalslandshillet. 1% topografiska bladct borde j o metersiff- ran ha fiirrandlats till fot.

Dow

nloa

ded

by [

Yor

k U

nive

rsity

Lib

rari

es]

at 1

8:52

22

Nov

embe

r 20

14

5-10 AKJIALAIUDEX OCII KRITIKER. [ A h 1 9 ~ 4 ,

Om jag sdledes ickc saknat fog for den pitalndc nnmiirkningcn, s i an. scr jag dct. diiremot Dskiiligcn ornotirerat, a t t sokn gora professor I(AR~ D. P. R O S ~ N ansvarig for misstaget bctriiffnnde Limsjobcrg. R o s h s Ut. talande i brev till doccnten SUNDELIN 1917, att s6der om en ungefir)ia linje Uddcvnlla-Oregrund inga baromctcrmiitningnr for topografiska och ekonomiska kartor forekommit, tager MUXTIIE niimligen till intiikt f6r att anse Limsjijberget, som ligger norr om niimndn linje f6r icke barometer. miitt och tilldtcr sig iberopa NILSOSS och mina uttalanden som jiiv mot ROS~XS. Man kundc f r lga sig, om in tc cn sd approsimativt uttryckt grins rent a\-- kunde tillita bcla Uddcvallabladet a t t falla norr om densamma. Emcllertid iir R O S ~ X fu1lkoml;gt p b siikra sidan, i det den av honoin ar. sedda griinsen f6r Bohusllins vidkommnndc giir utefter StrGmstadbladcts siidra Iiant. Dc bnromctermiitningar, som gjorts p i omrddct for Fjiillbackn- och Uddc. vallabladen, iiro niimligen ickc gjorda >for topografiska och ekonomiska liarton utan enbart f6r hijjdkarton (som enligt iivlig terminoiogi icke riiknas f6r topo- grafisk karta), ehuru materialet kommit a t t siffermiissigt publiceras p i andra kartor, i stSrrc utstriickning dock cndast pH geologiska bladet Uddcvalln. Dessa miitningnr falla oclisi i en klass for s ig sbviil mcd hiinsyn till den mindre grad av noggrannhet mnn tordc kundc noja sig med, d i siffrorna huvud. snkligen iiro avsedda ntt viigleda vid kurvritningen, som ock betriiffande siittct for siffrornas Hstadkommande. Att vid dessa rniitningar fast baro- meter saknadcs, skiljer dcm iclic frHn de iildsta barometermiitningarna fSr topografisk karta, ex. Strijmstadsbladct. Hen under det a t t p i StrSni- stadsbladets omrdde fanns ct t niit av etSdpunkter, bildade nv avviigningslinjer, fanns pd dc sydligare blndcn sH gott som inga sidana nlls, vilket siirskilt for Fjiillbackaomridet med dess ringa fjordbildning betydde, ntt barcsmeter- mstaren i regel fick gEra h c h dagsmarschcr (i tvh fall 11 tim.) mellan scr ims t renne stklpunkter (av vilka den ena stundom fick ut," "oras nv en barometerbestiimd punkt). Under sbdana omstiindigheter kan en bristnnde kiinnedom om lufttr~cksvnriationcn mxcket viil tiinkas mcdfijrn c t t fel p i Htminstonc nHgot tiotal meter. Visscrligen f i r man vid slutpunkten av en serie summan nv variationerna (i e t t fall p i Fjiillbacliabladet motsva- ran& G3 in i nndra fall 51, 42, 39, 31 7 t i 0. s. T.), men r id en utjiirn. ning i proportion till tidernn kan nian komma 1Hngt i f r i n den vcrkliga variationen, som siillan forliipcr riitlinigt. Och iiven om man intc crfar lufttrycksfiiriindring vid slutstationen, kan lufttrycket ha varit n igon m t I a hiigre eller liigre under middagen, vilkct dd undandrager sig vnrjc kon- troll. En annnn sak, som i synncrljg hog grad forsvirnr nlla htijdmiit- ningar pd dessa Sverigcs iildsta topografiska blad, iir dcn yttcrst brist- filliga terr~ingbeteckningcn, som motsrarar fSr e t t sekel sedan giillande fordringar och ekonomiska resurser. Dels kan man av kartan ej p i far- hand sluta sig till m r dc hogsta omrldena eller punkternn ligga, dels miste en uppmiitt punkt, som ickc iir traktcns hijgsta, ofta p i grund nv terriing- bcteckningcn komma at t sedan p i kartan utlisas s h o m traktens h8gsta. d v sistniimnda anledning hn minga hiijdpunkter utnn a t t behBva vara felak- tiga dock blirit missvisnnde eller viirdcliisa, Dh jag Fid utarbetandet av min c:a 300 nymiitta toppar upptagandc hojdkarta for geomorfologislit syfte - varvid jag frdn kartverkcts sida fdt t crfara myckct tillmBtcsgiende - mist sisom oavvisligt upprlitlhilla kravct p i a t t erhilln hijgstn punkten inom varjc trakt, s i vet jag av crfarenhet, vilken tid det kriiver, siirskilt i

Dow

nloa

ded

by [

Yor

k U

nive

rsity

Lib

rari

es]

at 1

8:52

22

Nov

embe

r 20

14

gd 46. 11. 5.1 ANJLXLASDEN OCII IiRITIKER. 54 1

SkOgl ntt uppsiika och oricntcra dessn punkter p i en kartn, som niippc- lieen upptager andra tcrriingfi6rcmdI iin de djupastc dalbottnnrne. Och dzrtill riicktc siikerligcn in tc nnslagct till hiijdkartan. Miitningarna ut- fordes under okt. och nov., p i Uddcvnllnbladct 1 rndnad, pb Fjiillbncka- bladet 112 m i n d

on1 man sdledcs av e t t pb dcttn siitt crhillet hiijdmnterinl c j kan fordra likn m5ckct som a v ct t material istadkommct i samband mcd en topografisk n,-aiitning och linjeavriigning, sH varc diirmed icke sagt, ntt hiijdmateria- let vnrit tillfyllestgiirnnde f6r hiijdknrtans uppriittande. Det iir at t beklaga, ?tt man gjort s i stora cftergiftcr for svirighcterna, a t t knrtan iiven i gnnska & m t l i g a dclar gcr en skcv bild nv hijjdfiirhdllandcna. Icke nog med ntt t. ex. det stora hiigplntiomridct N W om Uddevalla blivit 30 h 36 tn for I;gt, liigre iin Lcjdcbergct ehuru i verkligheten betydligt hiigrc, cller ntt h6gplatHomrHdct IV om GStn Alv blivit 22 T)L for Iigt, diirigenom a t t L p b c r g c t XW om Lilln Edct, siidrn och mcllersta Bohusliins hiigsta punkt, fHtt siffrnn 1 3 7 (se geol. kartnn S om sjiin Store Vector) i stjllct fiir 194, cn differens pb 57 m. (BarometermHtarcn hnr enlist protokollet varit pd en Btopp p i LysebergenD, sannolikt inte den hiigstn, men satt u t siffran 461 (fot), diir hiigstn punkten iir beliigcn.) Vid sijdra kantcn av hiijdknrtan blad V (Fjiillbacknbladets omrHde) liar nlldeles f6r- bigdtts ett hiijdornrilde, som frdn siffrnn 887 (115 SL) striicker sig i t \v I~alrviigs till havet och bt s till bladets griins med en medcltopphiijd av 150 111. och storsta hiijd av 1G3 m.

Jlnn fHr dct intrycket, ntt hiijdkartnn dock kunnat bli av mera viirdc, om man vid dcss redigerande mera tillgodogjort sig dct hiijdmnterial, som faktiskt f6relegat. S t rns NO om Lilln Edct iir sdsom hiigstn punkt utsntt siffran 41G, vilken iir tngen pd en Inndsviig, under dct a t t en s t ras S diirom av bnrometcrmiitnren med svett ocli mijda uppsokt bcrgtopp nv 4G1 fots h6jd utcliimnats. PA P:n Orust har t. 0. m. topografiska kartnn en hogre siffra iin den som utsatts pH hiijdkartan. PH dct f6r viistra Sveriges relief s i viktign Kroppefjiill i Dalsland nnviindcr hojdkartan som hogsta siffra 710, vilken sgr u t a t t represcntern en bcrgtopp. .I sjHlva verket tillhiir den ytnn av en tjiirn (Lommeriifvn), under dct a t t 2 k m dt NIV finnes en hiijd, trinngclpunkten Skurtusbcrg pd 238 111. cller 803 fot. Vid c i ICroppefjiill iir dcssutom siffran 704 utfiird, under det a t t triangcl- punkten Svingdnlsbscn, som uppnir 231 n z cllcr 777 fot och liggcr endast 2 kni SW, forbisctts. S t r a s XO om Biickc kyrka, diir hiijdknrtan visar liiijdskiktet 600 h 700 fot, liggcr triangelpunktcn Griinchiig med 24G 11%

cller 829 fot. Samtlign dessa bortglornda punktcr tillliiira den trigono- mctriska hojdbcstiimningen pB 1880-tnlct, under dct ntt ifrdgnvarandc blad nv hojdknrtan utgavs 1896. IFr om St. Lc bordc ju siffran 924 rcpresen- terandc traktens hogsta punkt Orshijgcn (274 m) - som man dock tagit hinsyn till r i d ritningcn - haft stiirre intressc iin den str& intill utsattn siffrnn ‘iG1. Att en hiijdsiffra plnccras p i fel sjii sisom 480 U om Tjiirn betydcr j u mindrc f6r en iiversiktskarta.

\‘id min grnnskning nv hiijdkartan i f i l t och nrkiv har jag dock nldrig pdtrsffnt sH stora fel som AlUSTIIE pdbordar densarnma bctriiffnndc siffran 400 f6r .Sknrsjon 0 om Orust och Ljungs kyrka. Enligt JrUXTIIE SIiUIIe siffran varn tillkommen gcnom fclskrivning far 109, som motsvarar meter- siffran 3 2 p i geologiska kartan - en nbgot oviintnd slutledning nv den

Dow

nloa

ded

by [

Yor

k U

nive

rsity

Lib

rari

es]

at 1

8:52

22

Nov

embe

r 20

14

542 AX'JIXLANDEN OCII I<HITIKER. [ l h j 1924.

upplysningcn, a t t liiijdkartan iir frbn 1886 och gcologiska liartan frdn 1901. For tvii dr sedan konstaternde j a g rid bcs6k i knrtvcrkets arlii\*, a t t 409 iir den vid miitningcn 18Sri erhillna siffran - min cgen f r l n 1982 ar 104 - men at t farutnimnda siffra kommit a t t Iiisas fiir 109 vid 6ycr- flyttningen till geologiska bladet. Genom dglikn felliisningar pd hSjdlmtans konccptblad liar p& snmma geologiskn blad U d d c v a h ICroksjSn KO om Limsjoberg f i t t siffran 90 i st. f. 108 och SSrtorpsbergct 0 om IIbyfjord och Aby 127 77z i at. f. 137. Xvcn i dcssn bbda fall stiimma kartverkcts siffror riitt riil med mina egna.

I den mbn jag i dcnna artikcl sjtilv blottat - nicn ocks3 uppsiikt or- sakcrna till - en del bristcr i fiircfintligt kartmaterial - brister som f6r kartverkcts dcl i allm5nhet fii ses mot bakgrunden a\* vdrt kartvcrks hi- storiska utveckling - liar dct skctt till en dcl i f6rlioppning om a t t diir- jgenom kunna undgb a t t pdtaln dessa i cn pb friimmande spr ik utkom- mande avliandling men huvudsakligen for a t t gc stad i t en rordsam hem- stiillan, som jag ber a t t fii riktn dels till s. G. U., a t t i den mbn hojd- siffermaterial publiceras pb gcologiska knrtor, en rcdogiirelse i bcskrivningcn inryckes om kiillorna till dctta, dels till Rikets dllmiinna Iiartrcrk ntt orerviign liimpligheten nv att till de topografislia bladcn, jiimviil dc redan utkomna, utge mindre bcskrivniagnr berijrandc intc barn hojdsiffcrmatc- rialct, varvid iiven opubliccrat s ldant kundc omniimnns, utan 5vcn bladcts historia i allmiinhet. l Huvudsgftet mcd beskrivningcn skullc Tarn a t t ut- gorn en sidan anvisning, nt t man diirnv kunde sluta sig till, m d man i cna cller andra arseendct f i r lov a t t fordra av liartan i frbgn ocli icke. Diirigcnom skulle en he1 dcl missfkstbnd och obcfogad kritik kunna nndviltas.

Uppsala i februari 1924.

N&gm ord med anledning av Dr. MCikinens kritik av min av- handling om PellingeomrSdet i Finland.

A V

J. J. SEDERIIOLJI.

I mars-aprilhiiftct nv G. F. I?. ingdr undcr rubrikeii Anxni i landcn o c h k r i t i k e r en artikcl a r dr E E R O NBIiIXES angdcndc min avhandling om Pellingeomrbdet. Dcnnn uppsats iir mindre cn anmiilan, om diirmcd av- ses en sbdan framstiillning, soni sSker objcktirt och oviildigt redogora for vad fiirf. sjalv vclat hava sagt, iin en kritik, ocli en myckct skarp sHdan. .UBI;INEH siigcr sjiilv om sin artikel: >Iteferentens Ixitik nv dct f6re-

* Gcteborgsbladet Sr t. cs. tillfiljc sitt scna ntgivningsh (1S63) tecknat i ett niancr, som motsvarar en niera minuti65 rckognosccringsmctod a n dcn, som tillini- padcs p i 1830-talet, dL matningarna fdr bladet gjordcs. Tid bctraktandc nr liartan f3r inan latt det intrIckct, att den r S 1 utformade detaljrelicfcn grundar sig p i ob- scrvationcr i flltet, under det man vid nyn~iitningnr stundom kan fiona t. 0. m. vik- tiga dalghgar ligga p9 alldcles fcl plats (s9 i norra dcleu a\- Kliircdal p9 Tjjam). Kartans uppe pB bergmassivcn belagnn smL knllar, franistallda mcd .bcrgstreck i form av Elutna liurvor, LetIda i sjalva verkct icke mera a n dc obcstlmda och mera ofarliga krnmclurcrna p i t. ex. Uddevallablndet, vilka i ord torde kunna OversSttns: har fSreligger ctt bergoiiir5dcl vars dctaljcr Hro okanda.

Dow

nloa

ded

by [

Yor

k U

nive

rsity

Lib

rari

es]

at 1

8:52

22

Nov

embe

r 20

14