2. Söndagenij&dventet predika:Uti Högmessan: v. Past. Schroderus.„ Aftonsången: v. Pastor Chydenius.

Wasa.J| ill följd af Hans Kejserliga Majestäts Nådiga Re-

script af den 26 sistlidne November har Hot-Rättenden 5 December förordnat Kopisten iKejs. Senatenför Finland Oscar Grönblad att tills vidare fortfa-rande förestå Domare-Embetet i Uleå Domsaga.

Kejserlige Hof-Rättenhar,den 4idenna månad,utgifvit Domar i följande vädjade mål, emellanBönderne A. och J. Werronen, k:de,samt BönderneC. och J Ahola, uteblifne s:de; Vaktmästaren JohanJViclas Nyman, k:de, och SkepparenOlofOlson,s:de;Handlanden J. F. Goering, k:de, samt Handländer-ne S. Fremdeling och E. N. Sundman, s:de; Hand-landen G. W. Lindqvist, k:de, ocli Handelshuset]

[Lindqvist, k:de, och Handelshuset WeslLerg^rttomp., s:de; Handlanden G. W. Lindqvist, k:de,och Handelshuset Leigh et Comp., s:de; SkepparenE. H. Nordström, k:de, och Handlanden E. C.Holmström, s:de; Sjömannen Joh. Fredr.Forsström,ktde, ochRepslagaren A.B. Åkerberg, uteblifven s:de;Collegii Sekreteraren H. Cajanus, m. fl., dels till-städeskomne, dels uteblifne, k:de, samt Lektorn H.Heifcel, m. fl., dels tillstädeskomne,dels ntebliTne s:dejApothekaren A. Faleken, k:de, och Handlanden Th.F. Malm, s:de; Faltkamrers-enkan Brita Steen,k:de, och Arbetskarlen Anders Karlström, uteblif-ven, s:de.

Resor omkringJorden.(Efter Charles Danrin).

Vid en tid, då resor kommit så på modet,att till och roed privatmän stundom företaga lust-färder kring jorden, torde det vara intressant atter-fara, med hvilka känslor man skådar tillbaka påett sådant företag, när enthusiasmen svalnat, ochalla resultater ligga klart för ögonen. Vi meddeladerföre sista afdelningen af Darvins "Naturveten-skapliga resor", innehållande resultatet af de iakt"tagelser, den berömda författaren, Sekreterare vidGeological Society i London, gjorde på en femårigresa omkring jorden med det af Kapit. Fitz-Royförda skeppet Beagle.

''Vår resa är nu slutad, och det toide tillåtasmig, att här kasta en blick tillbaka päden femångavandringens fördelar och biister, dess nöjenoch dessumbäranden. Vill någon fråga mig tillråds, förränhan företager eu så läng resa, så skall mitt svarbero på den omständigheten, om han har afgjordsmak för någon af de vetenskaper, som på dettasätt kunna främjas. Det är onekligen sannt, attman njuter största nöje af att se de olika ländernaoch mennisko-racerna; men nöjetuppväger icke hvadman måste umbära. Man måste nödvändigt hafvaen kommande tid för ögonen, då man vill skördafrukterna och uträtta någonting godt.

Mycket af det, som man måste sakna, är afden art, att en hvar kan förstå, hur bitter sakna-den måste vara. Man får icke umgås med sinagamla vänner, icke se dem, vid Iivilka våra kärasteminnen äro fastade. Men flere af dessa förlusterlindras till en del af den glädje, livarmed manmotser den länge väntade dag, då man skall vandatillbaka. Om lifvet är en dröm, som skaldernasaga, så äro på en resa onekligen de drömbilderde bästa, med hvilka man kan fördrifva den långanatten. Avdra behof börjar man först sednare att

Wln&u fttfrntufl.TU:o 49.

Lördagen den T December 1844.

Utdrag af Meteor. Obs. från och med den 30 Nov. t. o.tn. d. 6 Dec. Barom. högst 29,4 d.2 och 3; lägst 29,2 ilen5; medelh. 29,3. Therm. högst + J|° d. 30 Nov.; lägst—

6° d. 6 Dec.;medeltemp. — I|° C.

iänna,om man icke röner dem genast ibegynnel-sen; hit höra bristen på utrymme," på ensamhetoch ro, den tröttande känslanaf ettevinnerligt hast-verk, saknaden af mången lyxartikel, af civilisatio-nens och det husliga lifvets glädje, till och med afmusikens och andra inbillningskraftens njutningar.När man nämnt dylika småsaker, är det ögonsken-)igt, att ett sjölifs verkliga lidande, tillfälliga hän-delser oberäknade, icke äro alltför stora. Den kortatidrymden af 60 år har frambragt en beundrans-värd skiljaktighet ilättheten att företaga en långsjöresa. Ännu på Cooks' tid hade en man, som öf-vergaf sitt hem för en sådan expedition, mångalidanden att mota. En jakt, utrustad med alla lif-\ets beqvämligheter, skulle i våra dagar kunnagöra en seglats kring jorden. Utom de stora för-bättringarna isjöväsendet,har Amerikas hela vest-ra kust blifvit öppnad,och Australienblifvit metro-polen för en kontinent, som håller på att bilda sig.Hur' annorlunda äro icke förhållandena nu förden,som lider skeppsbrott iStilla Hafvet, mot hvad deToro på Cooks' tid! Sedan han reste har en he-mispher blifvit tillagd till den civiliserade verlden.

Den, som häftigt ansattes af sjösjukan, betänkesitt förehafvande väl. Jag talar här af erfarenhet;sjösjukan är icke någon små-krämpa, som kanbotaspå en veckas tid. Den åter, som Gnner sitt nöje isjömansväsendet, har här tillfälle att fullkomligttillfredsställa sin smak. Men man må härvid ickeglömma, huru lång tid man, i förhållande till depå land tillbragta dagarna, under en långvarig sjö-resa måste vistas på vattnet. Och hvilka äro denobegränsade oceanens herrlighcler, dem man såmycket berömmer. En ödemark, en vattenöken,som Araben kallar det. Väl förekomma der för-trollande scener; en månskensnatt med den klarahimmeln och det mörka phosphorescerande hafvet,och de bvita seglen fyllda med passadvindensmildaflögt. Väl är det skönt att en gång se en storm,hur' den stiger upp vid horizonten och far frammed raseri, eller att se en våldsam orkan med böl-jor, höga som berg; men jag tillstår, att min in-billningskraft förespeglat mig något mer fruktans-värdt, än åsynen af en allvarsam storm verkligenär. Det är ett ojemförligt skönare skådespel attEe-trakta stormen från stranden, der de knakande trä-den, foglames vilda flygt, de mörka skuggornaochdet skarpa ljuset samt bränningens dån förkunna delossläppta elementemas strid. På sjön flyger alba-

trossen och stormfogeln, likasom vore stormenderasrätta sfer, vattnet stiger och sjunker, likasom upp-fyllde det blott sin vanliga bestämmelse; skeppetensamt och dess manskap synes vara föremålen förstormens vrede. Vid en öde Och till pris för allavindar lemnad kust är scenen visserligenannorlunda;men man fattas der snarare af räddsla än af envild glädjes känslor.

Låtotn oss nu kasta en blick på taflans ljus-partier. Onekligen voro iakttagelserna öfver natu-ren och den allmänna öfversigten af de olika ländervi besökte, den varaktigaste och mest rikhaltigakällan till glädje for oss. Det är sannolikt, attmånga Europeiska trakters pittoreska sköuhet öfver-träffar allt, som vi haft tillfälle att se. Men manfinner ett ständigt vexande nöjeiatt jemföra land-skapets karakter uti olika nejder, hvilket till vissgrad är något annat än en blott beundran af natur-skönheten. Detta beror mera på en bekantskapmed detaljerna i hvarje utsigt. Jag är ganska be-nagen alt tro, det, likasom imusiken, den, hvilkenförslår hvarje uot och eger tillbörlig smak, ocksånjuter det hela mera, likaså mottager också den,som undersöker hvarje enskild del af ett vackertlandskap, det fullständigaste intrycket deraf. Enresande bör derföre alltid vara botanist, ty vextcrutgöra hufvudsakliga prydnaden i hvarje utsigt.Man må gruppera, stora massor af nakna klipppor,till och med i de vildaste former; de blifva docksnart enformiga; målar man dem med brokiga oclilysande färger, blifva de fantastiska; men bekläderinan dem med vegetation, så bilda de en intressant,om icke en skön tafla.

Nar jag yttrade att Europas scenerier öfver-traffa allt, som vi sett, undantager jag 1iLväl deri-från en egen klass, trakterna mellan tropikerna.Dessa h(igge klasser kutina icke jemföras; men jaghar redan ofta talat om det storartade i dessa kli-maler. Som intryckens styrka vanligtvis beror afförutfattade meningar, vill jag anföra, attalla minavoro hämtade frän skildringarna iHumboldt's resor,hvilka iförträfflighet öfvergå allt, hvad jag last idelta ämne. Och likväl blef jag med alla dessa tillhögsta punkt uppjagade förhoppningar icke bedra-gen, när jag första gångcD landade vid kusten afBrasilien.

Ibland de scener, som på ruig gjort dedjupasteintrycken, finnes ingen så storarlad som de afmen-niskohänder aldrig vidrörda urskogarne, så väl j

= Tjenstahtighet pä orätt ställe. För ickelängesedan uppsteg en välklädd, korpulent herremed kopparfärgadt ansigte i en omnibus iLyon.En geting, som hade kommit in ivagnen, sattesigpå hans mage, men bortjagades två gånger af en.medpassagerare; tredje gången, då denne försökteslå ihjel getingen, gaf han den fete herrn ett sa.hårdt slag, att hans mage plötsligen sjönk in, ochströmmar af bränvin flödade uti vagnen. Den tjoc-ke herrn hade nemligen, för att undgå att betalatullafgiften, bundit en blåsa, fylld med dennavätska, omkring lifvet; under den förvirring, somföljde på det oväntade uppträdet, sprang den nu-mera magre herrn sin väg.

= Af Engelska Tidningen "The Thitncs"utgifvas årligen öfver 7 millioner exemplar,hvilkasyta sammanlagdt utgör 24§ millioner qvadratalnar.Hvart blad har 8 stora sidor med 8 spalterå hvar-dera, till hvilka åtgå omkring 380,000 bokstäfver,eller 19,000 alfabeter, som bildaimedeltal,113,000ord. Om man multiplicerar detta med de utgifnabladens antal, så uppkommer ett facit af 2§ billio-ner bokstäfver, hvilka denna tidning årligen fram-lägger för sina abonnentersögon. Om livar je bladaftrycktes ibokformat, skulle det fylla en oktav-volym af 300 sidor och årligen bilda ettbibliothekaf 7 millioner band.

StröddaAnteckningar.

Vigtig upptäckt for damer. Som hela verl-den vet äro Ualienskorne ganska sköna och manbör derföre tro de reglor, som af dem gifvas förskönhetens förkofran och konserverande. Allamin-dre konstgrepp lemna vi å sido och vilja blottfästa uppmärksamheten på sjelfva hufvudregeln:att sofva länge om morgonen, emedan morgon-sömnen (Sonnelino delToro) icke blott är nyttig förqvinnans hälsa, utan äfven högst nödig för skön-hetens förvarande. Fula damer böra åtminstone

Brasilien, der lifvet «r det herrskande,som påEldfs-landet, der död och förfall råda. Bäggedera ärotempel, fyllde med skapelsens rikaste produkter;ingen kan stå idenna ensamhet, utan att känna,huru som det bor mera inom menniskan än blottadenna hennes lekaraens anda. När jag imitt minneåterkallar den förflutna tidens bilder, finner jag,att Patagoniens slätter ofta skymta förbi mitt öga,och likväl hafva dessa slätter af alla,, blifvit utro-pade såsom afskyvärda. De karakteriseras blott afnegativa egenskaper; utan menniskoboningar, utanvatten, utan berg föda de blott några få dvergvex-ter. Hvårföre hafva dessa ödemarker gjort ett sådjupt intryck på mig, och icke påmig allena: hvar-före hafva icke de ännu slätare, mer gröna ochfruktbara Pampas, som äro så gagneliga för verk-ligheten, icke frambragt ett liknande intryck? Jagkan knappast analysera dessa känslor; men de förrahärleda sig måhända till en del från inbillnings-kraftens fria rörelser. Patagoniens slätter äro obe-gränsade; man är knappast i stånd att genomgådem, och derföre äro de okända; från urminnestider hafva de stått sådane de nu äro, och förderas framtida varaktighet är ingen gräns utstakad.De gamla antogo, att den platta jorden var omgif-ven af en omätlig vattenocean eller af glödheta',brännande öknar;och när man kastar sin blick,öfver dessa yttersta gränsor för menniskans vetande,kan man icke annat än fattas af djupa, ehuru o-nämnbara, känslor.

Slutligen äro utsigterna från berg visserligen iett hänseende långt ifrån vackra; men de äro lik-väl högeligen märkvärdiga. När raan ser ned frånde högsta Cordillererna,och ingenting smått dragerbort uppmärksamheten, känner själen sig fylld afde omgifvande massornas ofantliga storhet. (Forts.)

aldrig stiga upp före kl. 12 eller 1, on» de viljablifva vackrare eller bibehålla den portion af ut-seende naturen gunstbenäget tilldelat dem. Ja detpåstås till och med af några Läkare, att köpporskola försvinna om man noga iakttager regeln attsofva länge om morgonen.

=IStettin vistas enfru,somhaft serdele* ovan-liga öden. Hon är född iStralsund, ingick mycketung vid ett regemente under det antagna namnetCarl Petersen, bevistade fälttåget motRysslandsamt1813 och 1814 åiens strider såsom kavallerist ochtjenade sig upp till vaktmästare. Då hon såradesandra gången i axeln, blef hennes kön upptakt,och hon fann sig nödsakad taga afsked, sedan Ko-nungen af Preusen med egen hand gifvit hennejernkorset af första klassen. Hon gifte sig dereftermed en engelsk sjökapten och gjorde långa resormed honom, har varit iNorra och SödraAmerika,på S:t Helena och iOstindien, samt ämnarnu slutasin äfventyrliga lefnad iStettin. Hon ärännumyc-ket ungdomlig och rask.