Uppsala Universitet Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2007

Wikipedia som källa? Är det accepterat vid studier i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet? Författare: Susanna Salomon Handledare: Else Nygren

2

Abstract Title: Wikipedia as a source? Is it accepted in the studies of Media and Communications at Uppsala University? (Wikipedia som källa? Är det accepterat vid studier i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet?) Number of pages: 38 (39 including enclosures) Author: Susanna Salomon Tutor: Else Nygren Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/ Aim: The purpose is to study whether or not the Internet encyclopedia Wikipedia is an accepted source when a student writes a paper in Media and Communications at Uppsala University Material/ Method: Qualitative research method based on interviews with teachers and on litterature. Main results: The study shows that there is no common view within the faculty whether or not Wikipedia could be used as a source when writing a paper in Media and Communications. Some accept it, others do not. The results show that the teachers of this subject at Uppsala University have not yet decided upon how to adjust to the new large information bank wich is Wikipedia. Keywords: Wikipedia, Uppsala University, sources, reliability, objectivity, collective intelligence, the Internet

3

Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala Universitet förhåller sig till Internetencyklopedin Wikipedia och framför allt om de anser att den är en godtagbar källa när en student skriver uppsats inom området. Undersökningen är byggd på en kvalitativ forskningsmetod som är baserad på litteratur och framför allt på intervjuer med sex lärare som handleder studenter i uppsatsskrivande. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av modeller och teorier om objektivitet, informationsöverföring samt kollektiv intelligens. Intervjuerna visar att det inte finns en gemensam uppfattning bland lärarna om Wikipedia skall kunna vara en godtagbar källa eller inte. Somliga är för och andra är emot medan några tycker att det beror på från fall till fall. Slutsatsen är att lärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet inte ännu har anpassat sig till den förändringsprocess som har ägt rum i och med att Internet har blivit en viktig informationskälla.

4

Innehållsförteckning 1. INLEDNING………………………………………………………………………...….................................6 1.1 Bakgrund……………………………………………………………………………………………………..6 1.1.1 Wikipedia……………………………..……………………………..…………………………………..6 1.2 Syfte och problemformulering……………………………..……………………………..………………...7 1.3 Avgränsningar……………………………..……………………………..………………………………….7 1.4 Disposition……………………………..……………………………..………………………………………8 2. METOD……………………………..……………………………..…………………………………………...9 2.1 Val av undersökningsobjekt……………………………..……………………………..…………………..9 2.2 Datainsamlingsmetod……………………………..……………………………..………………………….9 2.2.1 Litteratur, vetenskapliga artiklar och tidningar…………………………………………………..…..9 2.2.2. Samtalsintervjuer……………………………..……………………………………………………….10 2.3 Urval av intervjupersoner……………………………..……………………………..…………………….10 2.4 Intervjuernas genomförande…………………………..……………………………..…………………...10 2.4.1 Intervjuguide…………………………..……………………………..…………………………………11 2.5 Databearbetningsmetod…………………………..……………………………..………………………..11 2.6 Etiska aspekter…………………..……………………………..…………………………………………..11 2.7 Källkritik………………..……………………………..…………………………………………………......11 2.8 Validitet och reliabilitet…………………………..……………………………..………………………….12 3. TEORETISK BAS…………………………..……………………………..………………………………...13 3.1 Objektivitet…………………………..……………………………..……………………………………….13 3.1.1 Jörgen Westerståhls modell……………………….………………………..………………………..13 3.1.2 Stig Hadenius och Lennart Weibulls tankar om objektivitetsbegreppet………...…..…..………15 3.1.3 Denis McQuails tankar om objektivitetsbegreppet…………….……..…………………………….15 3.2 Harold Laswells modell…………………….…………………………..………………………………….16 3.3 Kollektiv intelligens…………………………..……………………………..……………………………...16 3.3.1 Expertparadigmet…………………………..……………………………..………………………...…17 3.3.2 Henry Jenkins tankar om den kollektiva intelligensen……………………………………………..18 4. RESULTATREDOVISNING.……..……...…………………..………………………………………….....19 4.1 Vem bestämmer? …………………………..……………………………………………………………..19 4.2 Objektivitet…………………………..……………………………..……………………………………….19 4.2.1 Saklighet…………………………..……………………………..……………………………………...19 4.2.2 Sanning…………………………..……………………………..……………………………………….20 4.2.3 Relevans…………………………..……………………………..……………………………………...21 4.2.4 Opartiskhet…………………………..……………………………..…………………………………...21 4.2.5 Balans/ icke-partiskhet…………………………..……………………………..……………………...22 4.2.6 Neutral presentation…………………………..……………………………..…………………………21 4.2.7 Standard på information…………………………..……………………………..…………….………24 4.3 Vem och var?………………………..……………………………..……………………………………....24 4.3.1 Spelar det någon roll vem som har författat? ………………..…………..………..……….……….24 4.3.2 Forskare på Wikipedia…………………………..……………………………..………………………25 4.3.3 Vad händer om man byter ut en källa mot en annan?…………………………..……..…………..26 4.4 Godta en student som använder sig av Wikipedia…………………………..…………………………26 4.5 Om det inte finns några experter? …………………………..……………………………..……………27 4.6 Lärarnas syn på makten att bestämma vad som är en godtagbar källa…..………..………………..28 4.7 Lärarnas egna källor och Wikipedia………………………….…………………..……………………...29 4.8 Natures artikel om Wikipedia…………………………..……………………………..…………………..30 4.9 Nationalencyklopedin och Wikipedia…………………………..……………………………..………….30

5. ANALYS…….…………………………..……………………………..……………………………………..32 5.1 Vem bestämmer?............................................................................................................................32 5.2 Är Wikipedia en godtagbar källa? ...................................................................................................32 5.3 Objektivitet.......................................................................................................................................32 5.4 Denis McQuails syn på objektivitetsbegreppet................................................................................33

5

5.5 Harold Laswells modell...................................................................................................................33 5.6 Kollektiv intelligens..........................................................................................................................34 6. SLUTSATS…………………………………..……………………………..……………………………......35 6.1 Diskussion…………………………………..……………………………..…………………………….....35 6.1.1 För- och nackdelar………………………………....……………………………..…………………....36 6.1.2 Hur ser framtiden ut? …………………………………..….………………………..………………...36 6.1.3 Förslag på fortsatt forskning…………………………….…..……………………………..………....36 7. KÄLLFÖRTECKNING………………………………………………………………………………………37 BILAGA: Intervjuguide…………………………………………………………………………………………39

6

1. Inledning 2000-talet har hittills till stor del präglats av informationsteknik. Idag lever vi mer än någonsin i ett informationssamhälle. Det vi däremot inte tänker på så mycket är vad den nya tekniken kan ha för konsekvenser. När det finns så mycket information är det svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. Detta ställer krav på den enskilde individen eftersom han eller hon hela tiden kritiskt måste granska den information som finns. I flera hundra år har forskare inom olika fakulteter byggt upp en diskurs för vad som skall få kallas för fakta. Den nya tekniken gör det kanske inte längre möjligt för dem att definiera det som skall få kallas för kunskap. Vid universiteten måste kanske professorer sätta upp hårdare regler för vad de studenter de handleder i uppsatsarbete skall få använda sig av för källor. Eller kan det vara så att reglerna hittills har varit för begränsade? 1.1 Bakgrund 1.1.1 Wikipedia Wikipedia är ett projekt som startades i USA den 15 januari 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger. Det är ett uppslagsverk på Internet som till skillnad från till exempel Nationalencyklopedins webbsida är avgiftsfri och istället finansieras av gåvor. Wiki betyder snabb på hawaiianska och en av huvudtankarna bakom projektet är just att användarna ska få information snabbt.1 Jimmy Wales har förklarat sin idé bakom encyklopedin så här: "En värld där varje människa på den här planeten ges fri tillgång till världens samlade kunskap."2 Grundtanken är att lekmän, men även experter, frivilligt bidrar med sin kunskap utan att få någon ersättning. Det finns ingen redaktion. Meningen är att uppslagsorden skall förbättras allteftersom av de många användarna. De som är aktiva deltagare har fått smeknamnet wikipedianer. Den engelska versionen av Internetencyklopedin innehöll 2006 cirka 1,6 miljoner artiklar och får ungefär 60 miljoner träffar per dag.3 Wikipedia drivs av stiftelsen Wikimedia Foundation som har som uppgift att ta hand om större delen av de servrar som krävs för att projektet ska kunna fungera. Uppslagsverket finns på över 100 olika språk och varje version är självständig. En återkommande diskussion kring uppslagsverket är om det är tillförlitligt. Många menar att det är osäkert, eftersom vem som helst kan skriva artiklar, och de som skriver till stor del gör det under pseudonym. Somliga menar att en läsare alltid bör läsa artiklarna på Wikipedia med ett källkritiskt öga.4 Det har nämligen visat sig att stora företag som AstraZeneca, Disney, Sony och till och med de amerikanska underättelsetjänsterna CIA och FBI har gått in och redigerat känsliga uppgifter om sig själva på Wikipedia.5

1 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=470954 2007-12-09 2 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=698795 2007-12-09 3 Jenkins, 2006, s. 254 4 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=470954 2007-12-09 5 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_254255.svd 2007-12-09

7

Två undersökningar har kommit fram till att Wikipedia ibland kan likställas med de mer etablerade uppslagsverken. Det svenska radioprogrammet ”Vetandets värld” som sänds i P1 kom fram till att Wikipedia var mer informativt än Nationalencyklopedin på tio uppslagsord från olika samhällsområden, men det var lite sämre på de klassiska områdena. Däremot var faktafelen inte många.6 Tidskriften Nature gjorde en liknande undersökning 2005 där de istället jämförde med Encyclopedia Britannica, en liknande uppslagsverk på Internet men som endast är skrivet av fackmän. Det visade sig att Wikipedia i genomsnitt hade 3,86 fel per artikel medan Encyclopedia Britannica hade 2,82 fel. Wikipedia var alltså bara lite mindre tillförlitlig.7 ”Sådana kvantitativa mått säger inte så mycket, och det vet wikipedianerna själva, säger docenten i språkteknologi Jussi Karlgren. Själv använder jag Wikipedia varje dag och hittar både utmärkta artiklar, halvfärdigt innehåll och tankegods och ibland rent larv.” 8 Wikipedia har olika rättesnören: neutralitet, att inte göra personliga angrepp samt att inte inskränka på andra personers upphovsrätt. Varje artikel har även en sida där användare bland annat kan diskutera om en artikel verkar tveksam. Det finns även varningsskyltar som kan sättas in om en användare tror sig ha upptäckt något misstänkt med en artikel.9 1.2 Syfte och problemformulering Wikipedia är inte som andra uppslagsverk. Encyklopedin innehåller hundratusentals artiklar på flera olika språk och uppdateras dagligen. Vad som har gjort det här möjligt är att det är ett kollektivt arbete där vem som helst är välkommen att dela med sig av vad han eller hon vet. Men det är även dess svaghet. Eftersom vem som helst kan skriva vad som helst så är det inte 100 % säkert att det som är skrivet på Wikipedia är sant. Men det är inte alltid 100 % säkert att det som står skrivet i en uppslagsbok heller är sant. Studenter bör bedömas likvärdigt oberoende av vem det är som bedömer deras uppsatser. Det är därför intressant att se om det finns någon gemensam syn på hur lärare behandlar källor som är kopplade till Wikipedia. För att få svar på detta måste man först veta hur lärare förhåller sig till vad som är en godtagbar källa. Syftet med denna studie är att ta reda på:

1. Är Wikipedia en godtagbar källa för lärare i medie- och kommunikationsvetenskap när en student skall skriva uppsats i ämnet vid Uppsala Universitet.

2. Hur förhåller sig lärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala

Universitet till fenomenet Wikipedia.

6 http://www.sr.se/podradio/xml/p1_vetandets_varld.xml 2007-12-09 7 http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html 2007-12-09 8 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=698795 2007-12-09 9 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=470954 2007-12-09

8

1.3 Avgränsningar Den här undersökningen har inte för avsikt att förklara hur synen på vad som är godtagbara källor är för alla institutioner vid Uppsala Universitet Min studie kommer endast att fokusera på hur lärare i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet förhåller sig till Wikipedia som källa när studenter skriver uppsats inom området. Inte heller handlar uppsatsen om Internetsidor i allmänhet utan behandlar enbart Wikipedia. 1.4 Disposition Uppsatsen har disponerats på följande sätt: I kapitel två redovisas vilken metod som använts. Där presenterar jag det tillvägagångssätt som jag har använt mig av för att samla det empiriska material som undersökningen bygger på. I kapitel tre kan läsaren ta del av de teorier som använts för att analysera det insamlade materialet. Det presenteras i sin tur i kapitel fyra i form av en resultatredovisning som följs av en analys. Därefter avslutas undersökningen med en slutsats och en diskussion.

9

2. Metod I det här kapitlet sker en presentation av hur undersökningen har genomförts. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare som bedömer uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala Universitet förhåller sig till Wikipedia som källa. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning byggd på framför allt intervjuer och en analys av litteratur. 2.1 Val av undersökningsobjekt Jag har valt att bygga min studie kring institutionen för informationsvetenskap vid Uppsala Universitet, och mer specifikt kring studier inom ämnesområdet medie- och kommunikationsvetenskap. Anledningen till att jag valde det här området är först och främst att jag själv studerar ämnet. Eftersom mitt uppsatsämne rör ett fenomen inom just medie- och kommunikationsvetenskap tänkte jag att det skulle kunna ge intressanta svar från de intervjupersoner som ställde upp eftersom de var väl insatta i ämnet. 2.2 Datainsamlingsmetod För att få svar på min frågeställning behövde jag få information från tillfrågade lärare om hur de själva uppfattar det område de är verksamma inom. Den bästa metoden är då att använda sig av samtalsintervjuer.10 Som komplement till de svar jag fått samt som källa till de teorier som undersökningen grundar sig på, har jag också använt mig av litteratur. Uppsatsen är således en kvalitativ undersökning som framför allt är baserad på intervjuer där svarspersonerna kunnat ge sin syn på källbedömning utifrån sina egna yrkeserfarenheter men även på vad litteraturen säger. 2.2.1 Litteratur, vetenskapliga artiklar och tidningar Den litteratur som jag använt mig av har främst bidragit med bakgrund till de olika teorier som studien är byggd på. Jag har även använt mig av olika tidningar på Internet för att skapa mig en bra bakgrundsbild av Wikipedia. För att hitta de böcker som innehöll de bäst lämpade teorierna har jag dels fått förslag från min handledare, dels letat på egen hand. I min sökning har jag först utgått ifrån kurslitteratur för att få en översiktsbild om hur olika modeller ser ut. En del av den teoretiska basen behandlar teorin om kollektiv intelligens vilket är ett begrepp där mycket information finns på Internet. Via sökmotorn Google har jag hittat en intervju med och en artikel av den som myntat begreppet om den kollektiva intelligensen, Pierre Lévy. Lévy är professor vid det kanadensiska University of Ottawa och artiklarna som var av intresse är skrivna på franska. Jag tror att jag har använt mig av en bra blandning av böcker, vetenskapliga artiklar och reportage i dagstidningar. Det har gett mig gott om information och en bred syn på ämnet.

10 Esaiasson, 2007, s. 285

10

2.2.2 Samtalsintervjuer Mitt empiriska material är byggt på de intervjuer som jag gjort med lärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala Universitet. Det intressanta har varit att ta del av de tankemönster som finns och att få dem presenterade på ett fylligt och systematiskt sätt.11 Jag har alltså använt mig av samtalsintervjuer för att försöka förstå hur intervjupersonerna själva upplever sin arbetssituation. En samtalsintervju används för att hjälpa forskaren att förstå världen så som intervjupersonerna själva upplever den.12 I min studie har jag använt mig av intervjumetoden respondentundersökningar eftersom intresset har legat i vad svarspersonerna själva har för åsikter om källor och i synnerhet då att använda sig av Wikipedia.13 2.3 Urval av intervjupersoner Från början fanns ambitionen att studera hur den allmänna synen på Wikipedia är vid hela Uppsala Universitet. För att få ett trovärdigt resultat i en sådan undersökning hade jag behövt intervjua ett flertal lärare från varje institution. Tyvärr skulle det bli praktiskt omöjligt med tanke på den tidsram som en uppsats har på C-nivå. Det innebar att jag fick göra ett urval. Min målsättning blev därmed att intervjua lärare som är verksamma med att handleda uppsatser vid institutionen för informationsvetenskap. Så småningom bestämde jag mig för att enbart intervjua lärare som handleder i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap eftersom det bättre skulle passa ihop med mitt syfte. För att få ett bra och någorlunda stort urval bestämde jag mig för att de skulle ha som uppgift att handleda uppsatser på minst C-nivå. Tillsammans med min handledare valde jag därefter ut, ur ett lärarregister, 10 personer som skulle kunna vara aktuella för min undersökning. De skulle vara så kallade ”centralt placerade källor” som hade både kunskap och erfarenhet i den här frågan.14 Genom e-post och brev i deras fack kontaktade jag sedan de här lärarna och bad dem ställa upp för en intervju. Av de personer som fick förfrågan svarade tillräckligt många, sex personer, för att jag skulle kunna genomföra undersökningen. 2.4 Intervjuernas genomförande Samtliga intervjuer genomfördes på respektive lärares kontorsrum på Ekonomikum i Uppsala. Jag valde detta eftersom att jag ville att respondenterna skulle känna sig bekväma och avslappnade.Eftersom jag ville ha spontana och inte förberedda svar, skickade jag inga frågor till lärarna på förhand. Jag valde inte heller att berätta att studien till stor del skulle handla om Wikipedia utan jag meddelade bara respondenterna att jag ville intervjua dem om deras syn på vad som utgör godtagbara källor i uppsatsarbete. När intervjuerna ägde rum förde jag anteckningar om vad respondenterna berättade men jag spelade också in samtalen på en kassettbandspelare. Det underlättade när jag skulle transkribera eftersom ingen information gick förlorad. Det bidrog också till att samtalet flöt på utan några störande behov av upprepningar. Till alla respondenter ställdes i stort sett samma frågor delvis beroende på hur intervjun fortskred. Varje intervju tog ungefär 30 minuter, vissa var längre medan en av dem var 11 Esaiasson, 2007, s. 297 12 Ibid. s. 286 13 Ibid. s. 258 14 Ibid. s. 291

11

betydligt kortare. Det berodde helt enkelt på att somliga hade mer att säga om ämnet än vad andra hade. 2.4.1 Intervjuguide Vid varje frågestund följde jag samma schema för att få en bra struktur på samtalet. En intervjuguide är just vad den utger sig för att vara, en guide för hur intervjun skall gå till. Vid skrivande av en sådan är det viktigt att tänka på både form och innehåll. Det innebär att man ska knyta an till uppsatsens problemställning och samtidigt skapa en dynamisk situation där diskussionen hålls levande.15 Med just form och innehåll i åtanke valde jag att fördela intervjufrågorna på ett sätt som inte bara skulle skapa en bra stämning utan också skulle underlätta mitt senare arbete med transkriberingen. Jag började varje samtal med en inledande och övergripande fråga. Därefter disponerade jag intervjuguiden genom att dela upp den i fem olika teman. De fyra första innehöll frågor som anknöt till de teorier jag använt mig av. På så sätt blev det ett bra flyt i diskussionen eftersom frågorna gick in i varandra. Somliga frågor hade en stor betydelse för undersökningen, men de passade inte in i någon särskild teori. De här frågorna lades in i ett femte tema. Om dessa ämnen inte blivit omnämnda under intervjuns gång valde jag att ta upp dem genom att ställa direkta frågor i slutet. På så sätt fick jag svar på allt utan att förstöra dynamiken i samtalen. Beroende på hur samtalet i intervjuerna flöt fram ställdes i princip samma frågor till alla respondenter. 2.5 Databearbetningsmetod De samtalsintervjuer som jag har gjort har blivit nedskrivna som anteckningar samt spelats in på en bandspelare. Därefter har de transkriberats på dator. Den text som skrivits ner har legat som grund för uppsatsens empiriska material och därmed även analysen. 2.6 Etiska aspekter Det är viktigt att lyfta fram de etiska aspekter som finns kring uppsatsen. Det är värt att nämna att de intervjuade lärarna har en speciell relation till ämnet som undersöks. Wikipedia sätter i gungning den expertkultur vilken legitimerar deras yrkesgrupp. Det kan skapa intressenter eftersom lärarna kan vilja försvara den. Jag tror däremot inte att lärarna haft några intentioner att påverka undersökningens resultat. Ingen av respondenterna har krävt anonymitet. Jag anser dock att diskussionen av och slutsatserna från uppsatsen gynnas av anonymiteten. Om det skall föras samtal kring uppsatsen bland lärarna vill jag att fokus skall ligga på resultatet och inte på vem som sagt vad. 2.7 Källkritik I studien har respondenterna varit undersökningens primärkällor. Uppsatsen har handlat om att ta reda på vad som är olika lärares syn på Wikipedia. När jag ser tillbaka tycker jag

15 Esaiasson, 2007, s. 298

12

fortfarande att jag har valt den metod som lämpar sig bäst med mitt syfte att få ett tillräckligt stort empiriskt material, nämligen samtalsintervjuer. Samtalsintervjuundersökningar med respondenter bygger inte på källkritik eftersom det inte går att avgöra om det som sägs i dem är sant eller falskt. Vad som istället intresserar är att få reda på vilka uppfattningar eller föreställningar som finns kring ämnet.16 Jag måste helt enkelt lita på att det som har sagts var intervjupersonernas verkliga åsikter. Jag finner dock inget skäl till varför respondenterna inte skulle ha uttryckt sin verkliga åsikt. Jag hade en hypotes om hur mina respondenter skulle kunna tänkas svara, men jag har inte låtit mina förutfattade meningar påverka arbetet med uppsatsen. Istället har jag försökt ställa så öppna frågor som möjligt. Under arbetet med att konstruera en intervjuguide har jag försökt se till att frågorna inte var ledande. En viss kritik kan riktas mot det faktum att jag valt att intervjua lärare som arbetar vid den institution som jag själv studerar vid. Men i förarbetet med uppsatsen kändes det som att intervjuer var det naturliga valet eftersom jag ansåg att dessa skulle ge det mest intressanta resultatet. Wikipedia är ett medium och lärare i medie- och kommunikationskunskap har en bred syn på ämnet och kan då ge mer tankeväckande svar. Vid val av litteratur har jag till största del använt mig av primärkällor. I de fall då jag använt mig av sekundärkällor har det varit för att komplettera informationen. När informationen är hämtad från Internet har jag valt tillförlitliga svenska tidningar som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter och även den franska tidningen Le Monde. I denna undersökning anser jag att jag har uppfyllt de källkritiska krav som ställs kring källornas äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.17 2.8 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om huruvida jag som forskare verkligen undersöker det som jag påstår att jag skall undersöka. Det bekräftar om den metod jag valt uppfyller syftet med uppsatsen och ger svar på dess frågeställning.18 Att en studie har hög reliabilitet innebär att det inte finns några slumpmässiga eller systematiska fel. Samma resultat skall kunna uppnås om olika forskare, oberoende av varandra studerar materialet i en annan undersökning. En uppsats har vanligtvis låg reliabilitet på grund av slump- och slarvfel när själva datainsamlingen sker. Det kan även bero på dåliga anteckningar eller tillfälliga hörfel och missförstånd i samband med intervjuer.19 För att uppnå en hög reliabilitet har jag i stor utsträckning följt intervjuguiden vid alla frågesamtal. Dessutom har jag fört noggranna anteckningar och spelat in alla intervjuer på bandspelare. De har därefter noga avlyssnats vid transkriberingen. Jag anser att jag har valt rätt metod för att testa mina teorier. Dessutom har jag följ min intervjuguide och noggrant gått igenom och behandlat allt material neutralt. Därmed anser jag att jag uppnått både hög validitet samt hög reliabilitet.

16 Esaiasson, 2007, s. 291 17 Ibid. s. 314 18 Ibid. s. 66 19 Ibid. s. 70

13

3. Teoretisk bas I det här kapitlet kommer uppsatsens teoretiska ram att redovisas. Valet av teorier grundar sig på hur Wikipedia uppfattas som källa när man skriver uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala Universitet. Teorierna utgörs av objektivitetsprövning, Laswells modell samt av kollektiv intelligens. 3.1. Objektivitet När en forskare skriver en uppsats är det viktigt att hans källor är trovärdiga. Det betyder att den som läser uppsatsen skall kunna lita på att informationen som redovisas är riktig. Det innebär bland annat att informationen i källan skall vara objektiv. Objektivitet kan till exempel beskrivas som att något är allmängiltigt, sakligt och opartiskt.20 Inom många yrkeskårer är det en viktig grund för arbetet, till exempel inom juridiken där en domare skall arbeta just under objektivitetsprincipen eller inom journalistiken där en journalist skall ha en opartisk syn på de fall som han undersöker. Det är framförallt mycket viktigt för forskare att vara objektiva i sitt arbete. I det här avsnittet förklaras vilka krav som ställs på en källa för att den ska kunna kallas objektiv. 3.1.1 Jörgen Westerståhls modell Den teoretiska definitionen av vad som är en objektiv källa är hämtad från Jörgen Westerståhls modell om objektivitetsbegreppet. Den är ursprungligen en teori som behandlar nyhetsförmedling men den går även att applicera på förmedling av information som sker genom andra medier. De krav som Westerståhl ställer för att något skall vara objektivt utgår till stor del från de regler som gällde för det dåvarande monopolföretaget Sveriges Radios nyhetsförmedling när teorin tillkom 1972.21 Nedan visas Westerståhls modell som han tecknat den. OBJEKTIVITET SAKLIGHET OPARTISKHET SANNING RELEVANS BALANS/ICKE-PARTISKHET NEUTRAL PRESENTATION Schematisk skiss över objektivitetsbegreppet22 20 Bonniers uppslagsbok, 2002 , s. 617 21 Westerståhl, 1972, s. 10 22 Ibid. s. 12

14

Westerståhl anser att ordet objektivitet i sig är ett utmanande ord och menar att han använder det i brist på en bättre term.23 Han låter begreppet stå som ett gemensamt namn för alla olika delkrav som ställs vid förmedling av information. Efter objektivitet följer i modellen två termer som visar det grundläggande problemet vid objektivitetsprövning. Han kallar dem dess janusansikten, ”objektivitetskravet aktualiserar dels frågor som har med verklighetsframställningen, dels med partsintressen att göra”. Saklighet har att göra med verklighetsframställningen av informationen. Frågan är om det som står skrivet i exempelvis ett uppslagsverk motsvarar hur det är i verkligheten. Westerståhl anser att saklighetsaspekten är svår att behandla eftersom den väcker uråldriga frågor som till och med de största filosoferna hade svårt att svara på.24 Opartiskhet har att göra med vad olika parter har för intresse av informationen. Inom vissa områden kan det till exempel finnas en konflikt mellan två parter och då kräver opartiskhetsaspekten att båda ska behandlas lika. Ett medium skall inte påverkas av sympatier eller antipatier för parterna.25 De här två termerna följs i sin tur av ytterligare fyra begrepp, två på varje sida. De är sanning, relevans, balans/icke-partiskhet och neutral presentation. Genom att mäta sanning och relevans mäter forskaren källans saklighet och genom att använda balans/icke-partiskhet kan han avgöra om källan är opartisk. Uppfyller en källa alla de här kraven är den enligt Westerståhl objektiv.

• Sanning: Det mest grundläggande i objektivitetsprövningen är kravet på att en källa är sann. Om en källa visar sig vara osann spelar det ingen roll om den uppfyller de andra kraven det vill säga att den är relevant, opartisk och att den presenteras neutralt.26 Då är den helt enkelt inte trovärdig och därmed inte intressant som källa.

• Relevans: Det går ut på att ställa sig frågan om en källa är av betydelse för den

undersökning som skall genomföras. Forskaren skall välja vilka faktorer som han i första hand skall rikta uppmärksamheten mot. Skall han förklara någonting genom att hänvisa till en källa gäller det att källan är den mest lämpade för att läsaren ska förstå vad det är som forskaren vill säga. Att bedöma om något är relevant är enligt Westerståhl något av det svåraste att genomföra.27

• Balans/icke-partiskhet: Det är viktigt att en källa är balanserad när den behandlar ett

ämne där olika parter är inblandade. Då handlar det om att båda parterna skall ha behandlats lika när informationen framställts.28 Ett exempel skulle kunna vara om en bok innehåller information om krisen i Mellanöstern. Då skall båda parternas, alltså både israelernas och palestiniernas, versioner finnas med. Ingen version ska vara mer framträdande än den andra.

• Neutral presentation: Objektivitet innefattar också förhållandet mellan det medium

som presenterar information och den part som kan tänkas ligga bakom den. Westerståhl menar att kravet på neutralitet innebär att ”meddelandet ej utformas på ett sådant sätt att meddelaren identifierar sig med eller tar avstånd från den berörda

23 Westerståhl, 1972, s. 11-12 24 Ibid. s. 12 25 Ibid. s. 12-13 26 Ibid. s. 13-14 27 Ibid. s. 15 28 Ibid. s. 18

15

parten”.29 Informationen i en källa får alltså inte presenteras på ett sätt som kan vilseleda läsaren.

3.1.2 Stig Hadenius och Lennart Weibulls tankar om objektivitetsbegreppet Stig Hadenius och Lennart Weibull håller med Westerståhl i frågan om problematiken med objektivitet. De anser att objektivitet är ett både principiellt och praktiskt komplicerat begrepp men tycker att det är mycket viktigt för förmedling av information.30 Angående Westerståhls modell har de också en likartad syn på hur viktigt sanningsbegreppet är. ”Man kan ifrågasätta om det överhuvudtaget är riktigt att ställa kravet på sanning parallellt med de övriga kraven. En ”osann” händelse saknar relevans och är ointressant att ”balansera” eller ge en ”neutral presentation”. Sanningskravet är därmed överordnat de övriga”31 3.1.3 Denis McQuails tankar om objektivitetsbegreppet Efter att ha studerat Westerståhls modell om objektivitet kom Denis McQuail fram till att en viktig del saknades. Därför lade han till begreppet ”informativeness”. SAKLIGHET I I I SANNING I RELEVANS I I I INFORMATIVENESS McQuails tillägg till Westerståhls modell32 Precis som Westerståhl, Hadenius och Weibull, tycker även McQuail att objektivtetsbegreppet är svårt att definiera.33 För att helt och hållet kunna förstå det anser han att det är viktigt att även belysa källans informativeness. Med informativeness menas själva kvaliteten på den information, det innehåll, som finns i en källa. Är det hög standard på informationen så är det större chans att mottagaren kommer att förstå den. McQuail menar att denna pragmatiska sida av information, som ofta är försummad eller underskattad i normativ teori, är väsentlig för informationsförmedlingen i det hela.34 Huvudsakliga kriterier som måste uppfyllas för att information skall ha hög kvalitet är följande: 29 Westerståhl, 1972, s. 21 30 Hadenius & Weibull, 2005, s. 372 31 Ibid. s. 372 32 McQuail, 2005, s. 202 33 Ibid. s. 201 34 Ibid. s. 202

16

• Ett massmedium skall bidraga med en begriplig leverans av nyheter och bakgrundsinformation.

• Information ska vara objektiv i den meningen att den är noggrann, ärlig, tillräcklig och

verklighetstrogen. Den ska även vara tillförlitlig då det ska gå att kontrollera vilken källa som informationen kommer ifrån. Det ska även gå att skilja på vad som är en åsikt och vad som är fakta.

• Information skall vara balanserad, rättvis och opartisk. När man berättar om något ska

man i största möjliga mån även presentera olika tolkningar utan eventuella fördomar.35 3.2. Harold Laswells modell En forskare anger sina källor för att de som läser hans undersökning ska kunna veta var ifrån informationen han använt sig av är hämtad. Har han som forskare inte använt sig av det som anses vara trovärdiga källor så faller normalt hela undersökningen. Harold Laswells modell om masskommunikationen behandlar de processer som informationen går igenom. Ända från vem det är som skickar iväg ett meddelande till själva resultatet. Nedan följer en bild av modellen: Vem Säger vad Genom vilken kanal Till vem Med vilken effekt Laswells modell36 Laswells modell är en verbal version av den kommunikationsteori som Claude Shannon och Warren Weaver bidragit med.37 Till skillnad från den ursprungliga teorin lägger Laswells modell mer vikt på den effekt som ett meddelande får när det kommuniceras snarare än vad det får för betydelse. Med effekt avser han den förändring som sker hos mottagaren efter att denne tagit emot ett meddelande. Denna effekt har uppkommit på grund av olika faktorer som skett i kommunikationsprocessen. Om någon av de här olika faktorerna byts ut på vägen kommer effekten att påverkas. Laswell menar alltså att om kodaren, meddelandet eller kanalen förändras, så kommer även effekten att bli annorlunda.38 3.3. Kollektiv intelligens I samband med att Internet har vuxit har det bidragit till att skapa nya frågor kring vad som är en godtagbar källa. Om detta inte varit en komplicerad frågeställning tidigare så har det definitivt blivit det nu. Internet har gjort att många börjat omvärdera sin syn på vem det är som är expert inom ett område.

35 McQuail, 2005, s. 202-203 36 Fiske, 2004, s. 48 37 Ibid. s. 48 38 Ibid. s. 48-49

17

Hela vår civilisation bygger på kunskap som har överförts från generation till generation i tusentals år. Under många sekel har det inrättats institutioner i form av exempelvis bibliotek och universitet vars uppgift bland annat har varit att försvara och utveckla vad som är kunskap. I och med att den kollektiva intelligensen gjort sitt inträde har de som tidigare haft monopol på vad som skall kallas kunskap fått en ny riktig konkurrent. Teorin om kollektiv intelligens är skapad av Pierre Lévy och handlar framför allt om Internet.39 Han menar att det inte är ett nytt fenomen, utan att det praktiskt taget funnits ända sedan den första människan.40 Den kollektiva intelligensen bygger på den grundläggande principen att ingen kan allt, men att alla kan något, och tillsammans kan vi väldigt mycket eftersom all kunskap finns inom mänskligheten. Det har också att göra med hur olika forum på Internet samlar sina medlemmars expertis på en och samma plats.41 De klassiska medierna, till exempel de tryckta samt TV och radio, har till stor del alltid använt sig av en enkelriktad kommunikation där det är en avsändare som skickar ett meddelande till den stora massan. Det nya medielandskapet med Internet som ledstjärna har inte bara gjort det möjligt för den stora massan att ta del av de här meddelandena, utan även att vara med och förmedla dem. I cyberspace är alla individer potentiella mottagare och avsändare.42 Internet är mäktigare än de klassiska medierna därför att det tillåter en transversal kommunikation där alla får vara med och bidra till skillnad från en enkelriktad kommunikation. Hela världen blir inte bara läsare, utan även författare och kritiker. Det mest kända exemplet på när den kollektiva intelligensen utövas i praktiken är i Wikipedia.43 I virtuella kunskapsforum eggas medlemmarna att kontinuerligt söka efter och publicera information ”for the greater good”.44 Varje människa är en kunskapsbank för andra människor och Internet ger oss möjligheten att komma i kontakt med fler personer som vi kan ta emot från och även byta information med. Inom de här forumen kan även olika grupper arbeta ihop för att lösa ett problem. Den nya kultur som skapats kring kunskap har växt fram samtidigt som det inte längre är av lika stor betydelse vilket namn en individ har eller vilken geografisk eller social position han befinner sig i. På Internet är alla på en allmän och jämställd plats.45 3.3.1 Expertparadigmet Diskussionerna kring den kollektiva intelligensen har även startat en debatt kring expertparadigmet. Det kräver en sammansatt kunskap vilket en individ ska kunna hantera. Den kollektiva intelligensen är däremot oändlig, odisciplinerad och svävar mellan olika gränser. Expertparadigmet skapar en ”utsida” och en ”insida” där det finns somliga som vet saker och andra som inte gör det. Det använder sig av traditionella, disciplinära regler för hur information skall bearbetas till skillnad från den kollektiva intelligensen. Där har alla

39 Jenkins, 2006, s. 4 40 http://www.monde-diplomatique.fr/1995/10/LEVY/1857 2007-12-08 41 Jenkins, 2006, s. 27 42 http://www.monde-diplomatique.fr/1995/10/LEVY/1857 2007-12-08 43 http://www.lemonde.fr/web/article/0,1-0,36-927305,0.html 2007-12-08 44 Jenkins, 2006, s. 27 45 http://www.monde-diplomatique.fr/1995/10/LEVY/1857 2007-12-08

18

individer kunskap att bidra med. De kommer däremot bara att bli tillfrågade när det har med ändamålet att göra.46 Peter Walsh menar att de traditionella antagandena om vad som är expertis håller på att lösas upp eller åtminstone förändras på grund av den kommunikation som sker i cyberspace. Det låter individer bidra med kunskap inom olika områden där det inte ännu finns några etablerade experter eller systematiska bestämmelser om hur saker och ting ska gå till.47 De här förändringarna skapar dock oro och ovisshet. När det inte längre finns bara en sanning och när de som vaktar kunskapen kanske inte längre kommer att finnas kvar. Vad händer då?48 Det som är den kollektiva intelligensens styrka och svaghet är att den är oorganiserad, odisciplinerad och oregerlig. Varje individ som deltar i ett forum bestämmer sina egna regler. Experter har däremot gått igenom en sorts ritual, vanligtvis en högre utbildning, vilket skall visa att de behärskar sitt ämne.49 3.3.2 Henry Jenkins tankar om den kollektiva intelligensen Även Henry Jenkins nämner Internetencyklopedin Wikipedia som ett intressant exempel på hur begreppet expertis har satts i gungning. Tidigare var en expert en akademisk fackman, men idag kan det vara vem som helst. Många oroar sig därför om mycket av det som står i Wikipedia verkligen är sant. Jenkins menar att Wikipedia, när det fungerar som bäst, är ett uppslagsverk som rättar sig själv. Är något av den information som står på sidan falsk, så kommer det med största sannolikhet att bli rättat av någon av läsarna.50 Ett forums medlemmar, och även de som är passiva läsare, bör dock alltid förhålla sig skeptiska mot och rannsaka den information som kommer vara en del av den delade kunskapen. Det som läggs upp på ett forum behöver inte alltid vara sant.51

46 Jenkins, 2006, s. 52-53 47 Ibid. s. 52 48 Ibid. s. 170 49 Ibid. s. 54 50 Ibid. s. 254-255 51 Ibid. s. 28

19

4. Resultatredovisning I det här kapitlet redovisas det sammanställda resultatet av de samtalsintervjuer som ägde rum med lärare som bedömer uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap. Det redovisas under olika rubriker baserade på de teman som hör ihop med de frågor som ställdes under intervjuerna. Den här resultatredovisningen ligger i sin tur som grund för den analys och slutsats som presenteras i nästa kapitel. 4.1 Vem bestämmer? En grundläggande fråga som inleder hela undersökningen är vem det är som bestämmer vad som är en godtagbar källa när en student skall skriva en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap. Lärare A säger att det är en bedömning i stort. Som lärare försöker man gå efter de bestämda traditioner och akademiska kriterierna som finns.52 Lärare D skulle vilja omformulera frågan och menar att det inte är en fråga om vem utan vilka. Det är kollektivet som tillsammans bestämmer.53 En gemensam syn för alla intervjuade är att det är den lärare som handleder en students uppsatsskrivande samt den person som sedan är examinator som avgör vad som är en godtagbar källa. Handledaren har vissa uppfattningar och inflytande och är mycket delaktig. Lärare B menar att det är en sorts praxis som växer fram emellan handledare och som intensifieras varje gång det blir uppsatsseminarium. Men ytterst är det examinatorn som bestämmer och i bästa fall så har han eller hon och handledaren en gemensam grundsyn.54 Lärare F menar att det å ena sidan är ett slags samspel mellan student och lärare och å andra sidan någon slags övergripande diskurs eller tanke som har formulerats på någon slags högre nivå som lärare inte rår över men som de blir styrda av indirekt.55 4.2 Objektivitet Efter det att lärarna fått svara på hur de förhåller sig till källor tillsammans med begreppen saklighet, sanning, relevans, opartiskhet, balans och neutral presentation tyckte de flesta att det var svårt att ta dem ur sin kontext. De tyckte att det är en helhetsbedömning och att det är sammanhanget som avgör hur man bedömer en källa. 4.2.1 Saklighet När begreppet saklighet skall värderas utifrån lärarnas syn på hur källor är uppbyggda blir åsikterna olika. Lärare F menar att det inte är så viktigt utan att det beror på vad det är för typ av källa. Lärare C anser att det är en samlad bedömning av personen eller tidskriften i fråga.56 De flesta av lärarna menar att saklighet är ett grundkrav när det gäller att bedöma en källa. Lärare E och lärare A tycker att det är betydelsefullt att allt ska vara fritt från personliga

52 Lärare A 53 Lärare D 54 Lärare B 55 Lärare F 56 Lärare C

20

värderingar, sant och återgivet på ett korrekt sätt.57 Lärare B tycker att det har att göra med att uppsatsen skall vara opartisk. Det skall inte finnas något partiskt syfte med varför man väljer en källa, utan källan skall vara så korrekt och framför allt så objektiv som möjligt.58 4.2.2 Sanning Hur förhåller sig termen sanning till källor? Alla de intervjuade ser på sanning som ett svårt begrepp. Lärare A säger att det beror på vad som är en persons vetenskapsteoretiska uppfattning om vad som är sant.59 Lärare E menar att det inte går att svara på frågan om vad som är sanning utan att ha en tretimmars diskussion om det. Respondenten tycker inte att sanning är ett begrepp som det går att tala om på det sättet. I den bemärkelsen så finns det ingenting som är rätt eller fel.60 Lärare F har liknande tankar om termen. ”Det är enligt mig ett väldigt svårt begrepp eftersom jag inte ser att det finns någon faktisk sanning utan att den alltid är kontextuellt bestämd. Det är en social konstruktion vad som är en sanning i olika kontexter. Hela tiden så faller det tillbaka på att studenten måste vara källkritisk och reflektera över på vilket sätt den här specifika sanningen förmedlas” 61 Lärare F menar att det viktiga är att använda sig av flera olika källor för att visa på en specifik sak. Vid användande av flera olika källor blir det ganska klart att sanningen ser olika ut beroende på vem författaren är. Lärare B är inne på samma spår och tycker att det finns olika sanningar och olika teorier som delvis kan vara motstridiga och därför kan sanning vara olika för olika författare. Det som blir intressant då, det är att källan korrekt redogör för den enes uppfattning om vad som är sant och vice versa. Vetenskapliga skrifter rör sig ofta i sanningens utkant eftersom man håller på att vidga gränserna för vad vi vet och inte vet.62 Lärare C pekar på den traditionella definitionen. En sanning innebär att ett påstående överensstämmer med verkligheten och verifieras genom empirin. Läraren påpekar däremot att det öppnar för andra frågor. Vad är till exempel sanning i politik? Men även lärare C tycker att sanning är svårt att definiera. Det som är sant idag kanske inte är det imorgon.63 Lärare D anser att det är svårt att bortse ifrån den filosofiska aspekten av frågan. ”Det som är sant och det som är fel stämmer i en viss tidsperiod och sedan förkastas det och så är det något annat som är sant. Men det måste ändå finnas någon slags allmän konsensus om vad som är sant.”64 Lärare D menar att det går att uppnå en slags sanning genom att använda sig av så kallade ”peer reviews” där anonyma ämneskunniga granskar innehållet i till exempel vetenskapliga artiklar innan de publiceras.

57 Lärare E och lärare A 58 Lärare B 59 Lärare A 60 Lärare E 61 Lärare F 62 Lärare B 63 Lärare C 64 Lärare D

21

4.2.3 Relevans Hur viktigt är det att det finns relevans i en källa? Lärare F tycker att det är av stor betydelse eftersom ett påstående skall ha med ämnet att göra.65 Lärare B anser sig ha en ganska liberal syn på relevansbegreppet. Det är acceptabelt att använda sig av information som ligger utanför ett ämne om det kan hjälpa till att belysa det som skall förklaras. Lärare E menar att det som är relevant det är att uppgifterna i källan är tillförlitliga.66 Lärare C tolkar relevans som att det är samma sak som vikten eller betydelsen av någonting. Respondenten menar att det då kommer in normativa element. ”Att det har betydelse för någonting. Då kommer det in ett normativt element. Människor kan tycka att olika saker och ting är viktiga och betydelsefulla. Relevans ligger relativt nära saklighet. Påståendet måste liksom handla om frågan. Man kan säga att något är helt sant om någonting helt irrelevant. Då blir det irrelevant och ointressant.”67 Lärare D ser på termen relevans som en synonym till saklighet. Det är betydelsefullt med relevans i källor eftersom det ska visa på någon typ av bakgrund. Det skall ha relevans till det man skriver om. Respondenten menar att det visserligen kan vara intressant att visa på ett annat perspektiv som vid första anblick inte verkar vara relevant. Då skall man dock förhålla sig ganska kritisk till den källan.68 Lärare A menar att allt som är med i en uppsats skall vara relevant. Annars behöver det inte vara där. ”Uppsatser som är ofokuserade präglas av så mycket material, att man inte vet vilken teori som är relevant. En källa ska vara väl fungerande och ändamålsenlig, alltså relevant och driver den egna framställningen framåt.”69 4.2.4 Opartiskhet Hur viktigt är det att en källa är opartisk? Lärare F tycker inte att det går att svara på frågan medan en annan säger att det inte är så väsentligt. Respondenten menar att alla texter på ett eller annat sätt är partiska.70 Lärare C håller med till viss del. Respondenten anser att alla som har ett intresse i en fråga av något slag, är parter. Det här intresset kan vara materiellt, känslomässigt eller ideologiskt. Vad det än är så är man partisk. När det handlar om källor är det här problematiskt. ”Egentligen är ju ingen helt opartisk. Alla har en identitet, en relation. De hör hemma någonstans. Man kan tillhöra en kultur eller en vetenskapssyn, ett land.”71 Lärare C visar också på specialfall inom samhällsvetenskapen när det gäller politiska frågor. Respondenten menar att det då är av intresse att få veta från vilken utgångspunkt en person tar sig an en frågeställning. Då tycker läraren att man skall redogöra för sin eventuella partiskhet

65 Lärare F 66 Lärare E 67 Lärare C 68 Lärare D 69 Lärare A 70 Lärare F 71 Lärare C

22

och senare låta kritiken avgöra om det har präglat framställningen. Respondenten tycker att i en bra källa är alla parter redovisade.72 Lärare B har uppfattningen att det kan bli ett problem när någon skriver om företag. Då är forskaren ofta hänvisad till källreferenser som företaget självt har angivit om det till exempel berör historia och uppbyggnad. Då är det egentligen en partisk referens. Men många gånger har man inte tillgång till en opartisk sådan. Då anser respondenten att man skall kommentera det i sin studie.73 Lärare A säger att det finns en förhoppning om att en källa ska bygga på ett sakligt underlag och att den är sanningsenlig. Källan skall inte ge uttryck för en personlig uppfattning och inte heller vara tendentiös. Respondenten påpekar dock att det inte alltid går att nå upp till detta, inte ens i vetenskap-74 Lärare D tycker att det självklart är bra om en källa är opartisk. ”Det första jag kommer att tänka på är politisk åskådning, eller annan världsåskådning. Om man har en källa som man tycker är uppenbart partisk så måste man hantera den på ett sätt, men däremot inte sagt att man inte får använda den.”75 Lärare D menar att det kan vara mycket intressant att titta på hur två källor som har radikalt olika syn tar upp olika ämnen. 4.2.5 Balans Vad tycker respondenterna då om begreppet balans/icke partiskhet? Lärare E tyckte inte att frågan gick att besvara.76 Lärare F tycker att en balanserad källa i sig inte är så viktig. Det som är av betydelse är att studenten själv skapar en balans genom att använda sig av flera källor.77 Lärare D uppfattar begreppet som motsatsen till att vara partisk. Respondenten menar att källan alltid måste granskas utifrån vem det är som har skrivit den. Det går enligt läraren alltid trender i vad det är som är viktigt i det som står i böcker. En lärobok som var balanserad för tio år sedan kanske inte är det idag.78 Enligt lärare A är det svårt att svara på frågan därför att det är svår att förhålla sig till den. Men om en källa handlar om ett kontroversiellt ämne och ska beskriva de olika begrepp som ämnet handlar om blir det viktigt med balans. Balans skall användas när det handlar om kontroverser där det finns olika uppfattningar . Respondenten menar att det måste sättas i relation till saklighet och relevans. Ibland är det viktigt, ibland inte.79 Lärare C menar att en källa i någon mening bör vara balanserad. Den är inte balanserad om det är uppenbart eller alldeles tydligt att den bara betonar en sida. Inte heller om det är alldeles uppenbart att forskaren bortsett från någonting. Då är det inte heller sant och inte heller sakligt.80 Lärare B menar att det är viktigt att ha balans. Respondenten pekar på att en människa undermedvetet har en tendens att leta efter fakta som förstärker hans eller hennes egna åsikter, 72 Lärare C 73 Lärare B 74 Lärare A 75 Lärare D 76 Lärare E 77 Lärare F 78 Lärare D 79 Lärare A 80 Lärare C

23

Därför måste en student aktivt komplettera med olika källor. Läraren menar att en forskare måste lära sig att ta upp källor som inte alltid tycker som han själv.81 4.2.6 Neutral presentation Lärare F tycker att det är viktigt att en källa är neutralt presenterad när det gäller en primärkälla som till exempel att framföra en teoretisk modell. Respondenten påpekar återigen att det viktiga är att studenten kan lära sig att se detta.82 Lärare E anser inte att det går att kommentera begreppet.83 Lärare D anser att begreppet har att göra med partiskhet. ”Man [kan] tänka sig dels en situation där personen som har skrivit källan har en tydlig agenda av något typ av slag, en politisk åskådning som man vill föra fram. Då kommer det kanske inte att vara sådär riktigt neutralt.” 84 Lärare D menar dock att man oftast är medveten om detta när man läser. I akademiska sammanhang gör man ofta ingen hemlighet av det partiska. Har man ett marxistiskt perspektiv eller ett liberalt perspektiv så är det uttalat. Lärare B ser helst att källorna är neutralt presenterade. Respondenten tycker att det är samma sak som att det är viktigt att en forskare ska vara neutral när han eller hon till exempel redogör för olika teorier. Forskaren kan senare redogöra för sina åsikter under diskussionen.85 Lärare C ser på begreppet så här: ”Om man talar om neutral, så handlar det väldigt mycket om språkbruket. Och om vi håller oss till en text, att en sak inte framställs med starkt känsloladdade, eller starkt kontroversiella termer. Det finns också saker som det är svårt att uttrycka sig sakligt om, helt avskalat och neutralt. Svåra brott till exempel. Men i princip så handlar det om i vetenskapen att man använder ett neutralt språk.”86 Lärare A säger att denne inte har tänkt på källor i förhållande till neutral presentation. Om en källa utger sig för att vara opartisk tycker läraren att det är viktigt att den är neutralt presenterad. Respondenten förknippar diskussionen med Westerståhls teori om objektivitet och tänker då på att det ska finnas en person bakom som i radio och TV. Läraren anser dock att en person också kan ge uttryck för sina personliga uppfattningar när han eller hon skriver någonting. Det skall inte ske i en akademisk text, utan sådana bör alltid bygga på en saklig grund. Läraren säger däremot att det beror på vad det är för källa. Vissa källor används just för att de är tendentiösa som när en forskare till exempel ska skriva om politik. Men när det handlar om sekundärlitteratur ska man alltid ha objektiva källor.87

81 Lärare B 82 Lärare F 83 Lärare E 84 Lärare D 85 Lärare B 86 Lärare C 87 Lärare A

24

4.2.7 Standard på information Hur viktigt är det att kvaliteten på informationen i källan är bra? Lärare D menar att kvalitet och bra standard är mycket relativa begrepp i den meningen att de avgörs genom en slags kollektiv granskning. Respondenten ger ett exempel på att en individ kan ha skolats in i att läsa texter på ett visst sätt. När han eller hon stöter på en text som är skriven på ett annat sätt, exempelvis ett mer eller mindre formellt språk, så kan den här texten uppfattas som dålig forskning eftersom den är annorlunda. Bara för att texter skiljer sig åt behöver de inte hålla bättre eller sämre kvalitet.88 Lärare F tycker att det hör ihop med de övriga punkterna om objektivitet. Respondenten tycker att man alltid ska välja en primärkälla framför en sekundärkälla. Då blir det bättre kvalitet. En teori är nämligen bäst beskriven av den som har utformat den. Läraren beskriver själv hur läraren handledde en student som hade svårt att hitta information om sitt ämne. ”Då fanns det inte så bra böcker som beskrev modets historia i Sverige. I det här fallet så lämpade det sig bra att gå till ett Internetställe eftersom i de nutida historiebeskrivningarna fanns det inte så mycket information om hur modet har utvecklats. Det som gav mest relevant information, och kanske mest balanserad information om det var Wikipedia på Internet.”89 Lärare A menar att bra standard är viktigt. Respondenten säger att akademiker ofta utgår ifrån, eller att de åtminstone borde utgå ifrån, argumenten och kvaliteten i argumentationen. Det handlar om hur långt man har kommit i ett belägg eller hur mycket belägg det finns för en uppfattning. Läraren anser att det är de akademiska grundkraven. Ofta väljer forskare källor efter status och de antar då att en publicering i en viss tidning borgar för kvaliteten, att det är ett visst signum för kvalitet. Har man blivit publicerad i en känd tidskrift så tror många att det innebär hög kvalitet. Men då menar lärare A att artikeln måste leva upp till de krav som statusbringande tidskrifter har. Enligt den här respondenten innebär begreppet kvalitet att en källa ligger nära ursprungskällan, att personen som har författat en sekundärkälla har läst den egna forskarens arbete, att källan är direkt och inte traderad.90 Lärare C tycker att kvalitet är viktigt medan Lärare E ställer sig frågan hur man kan veta vad som är bra information.91 Lärare B tycker att det finns lika många definitioner på kvalitet som det finns forskare. Läraren menar att det beror på från fall till fall. Respondenten anser att en forskare ska göra en egen bedömning av källorna och tolka om de grundar sig i en pålitlig undersökning. Lärare B menar att resultatet bör vara rimligt och inte övertolkat.92 4.3 Vem och var? 4.3.1 Spelar det någon roll vem som har författat? Lärare F menar att det rent spontant inte spelar någon roll vem det är som har författat en källa. Respondenten menar däremot att författaren på något sätt måste bevisa att han eller hon kan det som skall redogöras för. Det behöver inte vara någon världskänd forskare i ett ämne men det är viktigt att skapa någon slags legitimitet för författaren ändå.93 88 Lärare D 89 Lärare F 90 Lärare A 91 Lärare C och Lärare E 92 Lärare B 93 Lärare F

25

Lärare D tycker att det spelar en roll vem författaren är. Det beror på att respondenten tycker att det är viktigt att man kan namnge källan. ”Det är snyggare och ser bättre ut om man går till originaltexten och inte använder sig av Google och hittar en Wikipedia-sida om Giddens. Det blir mycket osäkrare, för det är en främmande människa som har tolkat det åt dig. Det är bättre att använda sig av namngivna källor. Därmed inte sagt att man inte ska använda sig av Wikipedia, men man ska göra det på lite andra sätt.”94 Lärare B tycker inte att det spelar någon roll. Respondenten påpekar att denne inte känner till författarna av de flesta artiklar som denne själv läser. Läraren menar att det bara är ett namn och att detta inte kan avgöra om det är en bra källa.95 Lärare E tycker att det inte spelar någon roll i 90 % av fallen.96 Både lärare A och C tycker att det är betydelsefullt vem det är som har författat en källa. ”Det är viktigt vem som skrivit en källa eftersom vetenskapliga avhandlingar, rapporter, böcker och uppsatser har gått igenom ett visst system. En avhandling har gåtts igenom på ett seminarium, ett bidrag till en vetenskaplig konferens har godkänts av någon kommitté.”97 Lärare A framhäver att det som betyder mest är källans innehåll, saklighet och att den ger intressant information. Respondenten ser hellre att en forskar hänvisar till ett akademiskt än ett populärvetenskapligt eller yrkesmässigt arbete.98 4.3.2 Forskare på Wikipedia Hur förhåller sig lärarna till om en forskare skulle skriva en artikel på Wikipedia? Är det en godtagbar källa då? Lärare D tycker inte att Internet är ett dåligt medium, däremot tycker respondenten att det är lite flyktigt och i synnerhet då Wikipedia. Det beror på att det kan uppdateras och göras om. Läraren skulle godta det som en källa om man kan tydliggöra att det faktiskt är forskare som har skrivit det. Lärare D menar däremot att det på Wikipedia är väldigt svårt att bevisa. Skulle en erkänd forskare däremot skriva en artikel på en webbsida som kan spåras tillbaka till hans eller hennes universitet skulle det vara godtagbart.99 Även lärare A pekar på risken att det som skrivits kan bli redigerat. På Wikipedia kan man inte stå som författare till något själv och därför kan man ha anledning att betvivla om det står att en forskare har författat något själv där. ”På frågan i det stora hela är Wikipedia en trovärdig källa i akademiska sammanhang skulle jag säga att det kan den vara. Men man måste utsätta den för samma typ av källkritik som i andra källor. Jag tror inte att det är en jättebra källa för akademiskt material. Exempelvis Wikipedias artikel om Bordieu, den är inte bra. Då är det bättre att läsa Bordieus böcker, eller andra som behandlar hans verk. Det är en kvalitetsmarkering. Det borgar för högre kvalitet än Wikipedia. Det skulle kunna bli så i framtiden att det kommer ett ”Academic Wikipedia” där akademiker i MKV kan skriva in. Det skulle vara något som borgar för kvalitet. Det skulle vara intressant. Ett sådant verk skulle man kunna lita på. Det skulle till och med kunna bli riktigt bra tror jag.”100

94 Lärare D 95 Lärare B 96 Lärare E 97 Lärare C 98 Lärare A 99 Lärare D 100 Lärare A

26

Lärare E är emot Wikipedia eftersom läraren tycker att en källa skall vara ”peer reviewed”.101 Lärare C tycker att det inte är något problem om man utgår från att det inte har förvanskats eller förvandlats i något annat led.102 Lärare F är positiv till Wikipedia, men läraren är lite osäker på hur det fungerar rent tekniskt.103 Lärare B tycker att det är en godtagbar källa. Förutsatt att studenten har tolkat det hela på rätt sätt och inte övertolkat eller tillskrivit det mer signifikans än vad det verkligen har.104 4.3.3 Vad händer om man byter ut en källa mot en annan? Lärare B tycker att en studies resultat kan ändras om källan byts ut mot en annan. Är källan till exempel modernare så bli resultatet bättre. Lärare C menar att det inte ska ändra resultatet utan snarare fungera som ett validitetstest.105 De andra lärarna är mer skeptiska. Lärare D och F tror inte att själva slutresultatet ändras, men att vägen dit gör det. Det beror på att källor aldrig är exakt lika. Till exempel kan en uppsats trovärdighet försämras om en forskare byter ut en primärkälla mot en sekundärkälla. Lärare A menar att resultatet inte borde förändras, men att det kan göra det. Även den här läraren påpekar att två olika källor kan betyda samma sak men att de kan ha olika kvalitet. Respondenten exemplifierar genom att säga att denne skulle ge en större auktoritet till information som kommer från ett oberoende forskningsinstitut än från ett företag där branschintressen kan ligga bakom.106 4.4 Godta en student som använder sig av Wikipedia? Lärare C skulle godta Wikipedia som källa om studenten som läraren handledde kunde visa på att källan är saklig, trovärdig och relevant. Det skall en student även göra med de tryckta källor som han eller hon använder. Problemet med Wikipedia och andra Internetsidor är att de är flyktiga, de försvinner och förändras. ”När du intervjuar mig så är ju jag en källa, men jag har inte gått igenom något förlag och blivit godkänd av en vetenskaplig kommitté, utan du får ta det jag säger för vad det är. Det som sägs på Wikipedia har ungefär den karaktären.”107 Lärare A skulle också godta Wikipedia men det är beroende på vad en student vill ge som referens. ”Om man gör en uppsats om musiksmak så skulle jag kunna acceptera att man gick ut och hämtade en del information […]. För att beskriva en kulturell strömning, men däremot inte för analysen av den. Bakgrundskunskap av olika slag, för sådant som är okontroversiellt, då är Wikipedia lika bra som något annat”108

101 Lärare E 102 Lärare C 103 Lärare F 104 Lärare B 105 Lärare C 106 Lärare A 107 Lärare C 108 Lärare A

27

När det däremot handlar om att definiera nyckelbegrepp eller teorier så accepterar lärare A inte Wikipedia eller några andra uppslagsverk heller. Lärare E säger ett klart nej medan lärare B ger ett klart ja till användande av Wikipedia.109 Lärare F berättar att läraren godtar och faktiskt redan har godkänt en students användande av Wikipedia. Men i det fallet så handlade det om att det inte fanns någon bättre källa. Lärare D berättar om hur sin syn på Wikipedia förändrats och därmed lärarens sätt att bedöma det som en godtagbar källa. Istället tycker läraren att det är en bra språngbräda vidare för att få tag på andra källor. ”Man måste kunna visa på av vem eller i vilket sammanhang som texten har skrivits. På Wikipedia skulle det kunna vara jag, eller någon som inte har lika bra koll på ämnet. Det är det som är problemet. Därför är det bättre att använda det som en utgångspunkt.”110 4.5 Om det inte finns några experter? Kan man använda sig av Wikipedia som källa om det inte finns information att få tag på någon annan stans? Lärare B tycker att Wikipedia kan vara bra på att sammanfatta och beskriva ämnesområden som det kanske inte finns nedskriven information om. Respondenten argumenterar för sin positiva inställning till Wikipedia genom att jämföra med den traditionella faktagranskningen. ”När vi har förtroende för en källa som utgörs av en akademisk artikel så bygger det på att vi har förtroende för hela förloppet. Att författaren skriver, medförfattarna granskar, sedan en redaktör som granskar och sedan går det ut i tidningen som publicerar och då är det en vedertagen akademisk artikel. Det bygger på att vi har förtroende för att ett eventuellt fel skulle upptäckas i den här kedjan. Men det gör det inte alltid. Det är en drömbild som vi har […]. I Wikipedia är den här processen annorlunda. Där skriver man något som alla läser, någon av dem kommer troligtvis att se ett fel. Det bygger på att de som läser har ett kritiskt öga. Det kan förekomma fel på Wikipedia, men det är en mer genomskinlig process, därför läses det med kritiskt öga. Den akademiska kedjan är inte riktigt så bra som den verkar.” ”Wikipedia är ingen primärkälla. Ibland är det orimligt att leta sig ända tillbaka till primärkällan, den kan vara så längesen. Se Wikipedia som en sekundärkälla man kan använda sig av. Ibland kan Wikipedia nästan vara en primärkälla, speciellt inom vissa områden går det så fort, det finns inga andra referensverk som hänger med i den utvecklingstakten. Det är den senaste och hittills bäst beskrivna kunskapen.”111 Lärare D är kritisk till att det finns ämnen där den enda källan skulle vara Wikipedia. Respondenten menar att om en student är intresserad av att skriva en uppsats om någonting så beror det på att han eller hon håller på att läsa en kurs i ett ämne. Därmed bör det finnas någon typ av litteratur om ämnet. ”Skulle du först komma till mig och säga att du inte hittat några [andra] källor skulle jag säga att du inte letat tillräckligt noga. Ser jag att du inte hittat, då kan man fråga sig vad det är för typ av kunskap som står där [på Wikipedia], som inte är angiven någon annanstans.”112 Lärare C har en liknande syn på ämnet. Respondenten säger att det nödvändigtvis inte alltid har bedrivits forskning om vissa fenomen, men att det finns mycket forskning som handlar om saker runt omkring. En uppsatsskrivare kan exempelvis hämta information från bland

109 Lärare E och Lärare B 110 Lärare D 111 Lärare B 112 Lärare D

28

annat tidningar om det inte finns några böcker. Lärare C tycker att Wikipedia snarare är ett medium än en källa.113 Lärare A har också svårt att tro att Wikipedia skulle kunna vara den bästa källan. Men om en uppsatsskrivare däremot kan argumentera för att det är så skulle respondenten acceptera det. ”Jag är inte av den uppfattningen att Wikipedia av princip är en otillförlitlig källa som inte får användas i akademiska sammanhang. Å ena sidan för bakgrundsfakta och för det andra om det skulle finnas områden som inte är täckta på något annat ställe. Då kan jag tänka mig att man ska få använda det som en källa.”114 Lärare F återkommer till exemplet där läraren själv handledde en student som skrev en uppsats där det i ett helt avsnitt inte fanns en bättre källa än Wikipedia eftersom det gav den mest aktuella informationen. Respondenten påpekar dock återigen om den tillförlitlighetsdiskussion som en uppsatsskrivare bör ha i åtanke vare sig det är tryckta källor eller webbsidor det handlar om.115 4.6 Lärarnas syn på makten att bestämma vad som är en godtagbar källa Lärare A berättar att själva grundtanken är att akademiker inom olika ämnen bestämmer gemensamt vad som är god forskning. Respondenten menar att källbedömning är en aspekt på vad som är god och vad som är acceptabel forskning. Den finns för att forskningen och grundutbildningen skall kunna hålla en god kvalitet. En lärares uppgift är att skola in studenter i ett sätt att tänka kring de här frågorna, så att studenter ska lära sig att tänka ”rätt”. Lärare A menar att det är viktigt att ett ämne är kontrollerat av sina utövare. Det ska finnas en akademisk autonomi för ett akademiskt ämne. Det innebär att det inte ska kunna komma några politiker eller byråkrater som lägger sig i vad som är rätt eller vad som är dåliga källor. Det är forskarna och lärarna inom området som definierar det genom praxis. I sin egen roll som handledare och examinator med makt och ansvar att bedöma källor säger läraren att denne försöker vara mottaglig för andras uppfattningar.116 Lärare D menar att den här makten innehas av handledare och examinatorer för att ämneskunniga har kommit överens om hur ett vetenskapligt arbete skall bedrivas. En forskare skall kunna bygga sina tankar på andras tidigare forskning och resultat. En konsekvens av detta är att arbetet måste utföras med ganska trånga regler för hur källor ska hanteras. Respondenten undrar hur det skulle se ut annars. Det bygger på regelverk som har arbetats fram under flera hundra år.117 Lärare F vill att vi hela tiden reflekterar och är medvetna om att det finns ett visst mått av subjektivitet och partiskhet i det vi läser och i det urval som vi själva gör när vi väljer källor. ”Det finns ett visst mått av tolkning i processen om att skriva om det vi läser. Ingen kan tala om för oss att det här är den rätta källan. Att den här forskaren är mera sann än vem som helst som skriver på Wikipedia.”118 Lärare B tycker att det kan kännas lite skrämmande när läraren tänker på den makt som lärare innehar. 113 Lärare C 114 Lärare A 115 Lärare F 116 Lärare A 117 Lärare D 118 Lärare F

29

”Jag kan inte gå på något annat än vad jag med min samlade erfarenhet, utbildning och kunskap tycker är rätt. Andra kollegor kommer till en annan slutsats. Men så tror jag att det måste vara i den förändringsfas som vi är i nu.” 119 4.7 Lärarnas egna källor och Wikipedia Alla lärare använder sig av böcker, Internetsidor, tidningar och artiklar som källor i sin egen forskning. Alla är även användare av Wikipedia, men de flesta är emot det som källa i forskning. Lärare D tycker att Wikipedia är jättebra för att kolla upp och följa en länk. Lärare B förklarar sin syn på användandet av Internetencyklopedin så här: ”Jag använder Wikipedia otroligt mycket. Inte så mycket som källa att referera till, utan mer som en ingång fram till saker. När jag använder en referens i en artikel så är det vetenskapliga artiklar. Om det finns sådana. Ibland finns det inte när det är så pass nytt, annars får man ta Wikipedia. Då får man kanske behandla det lite annorlunda om man skriver om det. Oftast är det om man vill skriva bakgrunden, kanske förklara. Vill du förklara vad Webb 2.0 är kommer du inte att kunna hitta en vetenskaplig artikel om det. Då är bästa källan Wikipedia.”120 Lärare B tycker även att studenter ska få använda sig av det: ”Andra har inte accepterat den här nya formen av källa och jag har tagit till mig den. Det är inte avgjort riktigt än. Det är så värdefullt att det vore synd att inte använda sig av den. Det vore att kasta bort väldigt mycket.”121 Lärare C säger att denne aldrig skulle föreslå Wikipedia som en primärkälla. Respondenten menar däremot att det kan finnas uppgifter som en forskare kan hämta på Wikipedia, till exempel definitioner. Om läraren tycker att definitionen är rimlig och bra, då är den godkänd som källa. Är definitionen däremot inte bra, då spelar det egentligen ingen roll varifrån den kommer.122 Lärare A använder sig av Wikipedia i privatlivet. Då handlar det om ämnen som inte är kontroversiella. ”Mycket forskning kan bli refererad på Wikipedia. Det är väl det som är poängen, inte att Wikipedia ska vara en källa för forskning. Snarare att Wikipedia ska berätta om olika saker.”123 Lärare F säger att det har hänt att läraren gått till Wikipedia och använt det som källa i sin egen forskning, men då har respondenten alltid försökt komplettera det med andra källor också i den mån som det har funnits. Läraren menar att en forskare alltid ska välja mer säkra källor före Wikipedia. Men man kan inte heller döma ut det. Lärare F:s förklaring till varför många andra inte tycker att Wikipedia är en tillförlitlig källa är följande: ”Just för att det anses vara partiskt och subjektivt och producerat av icke-vetenskapsmän, av lekmän. Vem som helst kan ha lagt in information där. Men då grundar man hela det på en föreställning om att den etablerade forskningen är neutral och opartisk.” 124 119 Lärare B 120 Ibid. 121 Ibid. 122 Lärare C 123 Lärare A 124 Lärare F

30

Lärare F menar att en forskare alltid ska sondera terrängen. Det är viktigt att ha så många källor som möjligt, gå igenom dem och ställa dem mot varandra. 4.8 Natures artikel om Wikipedia De intervjuade lärarna fick frågan om de tycker att Wikipedia är mer trovärdigt som källa efter att ha blivit informerade om den undersökning som tidskriften Nature gjort. De kom fram till att Wikipedia bara är lite mindre tillförlitligt än uppslagsverket Encyclopedia Britannica som skrivs av fackmän. Lärare F pekar på den lilla risken som finns att den artikeln som forskaren läser innehåller felaktig information. Men respondenten menar dock att många fortfarande stirrar sig blinda på ett erkänt namn. ”Det har visat sig att böcker man använt sig av i undervisning och i forskning har varit plagiat från en annan forskare att någon har skrivit en avhandling i sitt namn och så har det visat sig att stora stycken har varit rena plagieringen från tidigare forskning. Så jag kan inte se den där riktigt stora skillnaden”125 Lärare E är misstänksam mot den studie som gjorts. Läraren pekar på vad som händer om en forskare råkar hänvisa till en av de artiklar som visade sig vara osann.126 Lärare A tycker inte heller att Encyclopedia Britannica är en godtagbar källa. Respondenten tycker att man som forskare ska använda sig av ämnesmässigt, mer fokuserade källor som går på djupet. Därför att många uppslagsverk är för ytliga helt enkelt. På sikt kan respondenten däremot som lärare behöva omvärdera om det visar sig att uppslagsverken blivit fylligare.127 Lärare C menar att det inte är informationen som det är fel på, utan att den är så flyktig och förändras. ”Om man går till gamla uppslagsverk till exempel Nordisk familjebok där står det massor av konstiga saker och uppgifter. Det finns vetenskaper som inte var upptäckta då. Men det står där och kan diskuteras, vilket inte alltid är fallet med Wikipedia.”128 Lärare D tycker att det är dumt att använda sig av något som är lite mindre tillförlitligt än något som är tillförlitligt.129 4.8 Nationalencyklopedin och Wikipedia En av de intervjuade vill peka på att det som är nytt inte alltid är bättre. Det som står på Wikipedia har möjligen med de senaste rönen, men det är inte faktagranskat.130 Lärare B tror att det har att göra med att vi är vana vid den struktur som Nationalencyklopedin är uppbyggd på, nämligen att en redaktion utser experter och att de skriver om något och det granskas och granskas och vi har stort förtroende att det är korrekt. Det sitter i sedan vi var små. ”Wikipedia bygger på en helt annan process när man kollar fel, men den är kontinuerlig. Om den funkar som den ska så ska det inte kunna stå fel länge i en artikel. Den ska kunna fånga upp hur kunskapen utvecklas. Det har inbyggt en självkorrigerande mekanism så att vi hela tiden kan ta in ny kunskap, som är bra. Men det är en sådan främmande och ovan process så lärarna är inte bekväma med den ännu. Vi har lärt oss att kvalitet har vi lagt i en

125 Lärare F 126 Lärare E 127 Lärare A 128 Lärare C 129 Lärare D 130 Lärare E

31

forskares examen, hans institutions tillhörighet. Därför är det främmande för en lärare att lita på något som inte har en källa, som inte har en avsändare.”131 Lärare F tror att det grundar sig i namnet. Nationalencyklopedin har helt enkelt ett bättre rykte än Wikipedia Läraren menar att det finns en hierarki där det tryckta ordet i bokform har större tyngd än det som till exempel finns på Internet.132 Lärare D tycker inte att en forskare skall använda sig av något av uppslagsverken. Respondenten tycker att det känns gymnasialt. Det är bättre att bygga sin uppsats på ämnesmässiga källor och gå till originalkällor. Lärare C pekar på att Nationalencyklopedin är permanent. När ett innehåll är hugget i sten så låter det sig därmed prövas på ett helt annat sätt.133 Lärare A är också kritiskt inställd till Nationalencyklopedin. Respondenten menar dock att uppslagsverket har ett bättre rykte än Wikipedia därför att det är skrivet av ämnesexperter. Innehållet är redigerat av professionella redaktörer och man har byggt upp en organisation som arbetat under 15-20 år för att skapa trovärdighet. Alla texter som finns är granskade i flera delar av både experter och skribenter. Läraren menar däremot att den inte är aktuell.134

131 Lärare B 132 Lärare F 133 Lärare C 134 Lärare A

32

5. Analys I det här kapitlet presenterar jag den analys som jag har gjort baserad på resultatredovisningen från föregående avsnitt och med teorin som förklaringsmodell. Eftersom det inte tillförs någon ny information i det här kapitlet kommer det inte heller att finnas några källhänvisningar. 5.1 Vem bestämmer? Det är viktigt att veta vem det är som bestämmer vad som är en godtagbar källa när en uppsats skall skrivas i medie- och kommunikationsvetenskap. Resultatredovisningen visar att bedömningen grundar sig på traditioner och akademiska kriteria. Ett gemensamt svar från alla lärare är att det ytterst är examinatorn som bestämmer. Det sker dock i samverkan med handledaren. 5.2 Är Wikipedia en godtagbar källa? Syftet har varit att få reda på hur lärare förhåller sig till Wikipedia som källa vid uppsatsskrivande. Undersökningen visar att de flesta lärare som intervjuats generellt sett är positiva till Wikipedia som källa men att detta är beroende av vad det är som en student vill hänvisa till. Exempelvis går det bra att använda sig av Wikipedia som sekundärkälla eller vid okontroversiella frågor. Större delen av lärarna är däremot emot användande av Wikipedia som primärkälla. De kan istället se Wikipedia som en bra utgångspunkt eller en så kallad språngbräda när det gäller att hitta till andra källor. Ofta finns det länkar till artiklar från mer etablerade hemsidor på Internet längst ner på en sida på Wikipedia. Intervjuerna visar alltså att åsikterna bland lärarna skiljer sig åt. 5.3 Objektivitet De flesta av lärarna tycker att man som forskare måste göra en helhetsbedömning av en källa. Många menar att det har väldigt mycket att göra med det sammanhang som en källa används i. Sanning och relevans hör enligt Westerståhl ihop med varandra och tillsammans ger de saklighet. Precis som Westerståhl tycker även många av lärarna att sanning är ett komplicerat begrepp och att det i stort sett är en filosofisk fråga som saknar ett enhetligt svar. De menar att det inte finns en enda sanning, men om man använder sig av flera källor som visar på samma sak eller låter ämneskunniga granska ett påstående uppnår man vad som kan kallas för sanning. De överlåter alltså begreppet sanning i händerna på auktoriteter. Många vill inte säga att sanning är ett väsentligt begrepp eftersom det generellt sett inte går att avgöra vad det är för något. Däremot tycker större delen av lärarna att det viktigaste är att en källa är tillförlitlig vilket kan tolkas som att det som står i den källan är sant. Alltså tolkar jag det som att de flesta lärare tycker att sanning är det viktigaste i en källa precis så som Westerståhl, Hadenius och Weibull menar. Relevans är någonting som lärarna tycker är svårt att bedöma. Därför tycker en del att de har en ganska liberal syn på begreppet. Huvudsaken är nämligen att en källa är av betydelse för den undersökning som skall genomföras. Då spelar det ingen roll om en uppgift inte traditionellt sett hör till ämnet, för om den kan hjälpa till att bevisa någonting så är den relevant. Jag tolkar det som att alla tycker att relevans är viktigt. Lärarna har däremot precis som Westerståhl svårt att definiera vad det egentligen betyder att någonting är relevant.

33

Termerna balans/icke-partiskhet och neutral presentation grundar sig i begreppet opartiskhet. Lärarna tycker att man måste bedöma från fall till fall om det är väsentligt att en källa är opartisk. Somliga menar till och med att det inte går att vara fullkomligt opartisk. Det stämmer inte överens med Westerståhls tankar om vikten av att informationen i en källa är utan sympatier eller antipatier för en part. Generellt sett visar intervjuerna däremot att lärarna tycker att det är viktigt med balans när en källa behandlar något som är kontroversiellt. Jag tolkar det då som att de flesta accepterar Westerståhls teori om balansbegreppet. Neutral presentation är viktigt för lärarna, men de har alla olika syner på vad det handlar om. Somliga anser att det beror på vilket ämne det är som en student skall skriva om. Somliga uppsatser använder ju källor just för att de är tendentiösa och då är det accepterat med en icke neutral presentation. Jag har uppfattat det som att många lärare tycker att neutral presentation inte behöver vara relevant när det handlar om sekundärkällor. När det berör primärkällor är det däremot viktigt. Men eftersom det inte innefattar alla typer av källor har jag uppfattat det som att lärarna inte håller med om Westerståhls tankar om begreppet neutral presentation. Utifrån vad alla lärare har svarat om begreppen i Westerståhls teori om objektivitet har de enligt min uppfattning inte någon gemensam syn på vad objektivitet i en källa är för något. Jag har tolkat det som att Westerståhls teori om objektivitet i stort sett inte får något starkt stöd när lärarna skall bedöma om en källa är trovärdig. 5.4 Denis McQuails syn på objektivitetsbegreppet För att en källa skall vara objektiv menar McQuail att det också skall vara hög kvalitet på den information som finns i källan. Somliga lärare tycker att det är viktigt med bra standard på informationen. Man skall till exempel hellre välja en primärkälla än en sekundärkälla. McQuail menar att en uppsatsskribent alltid ska välja den källa som bäst förklarar det fenomen som han vill förklara. Jag tolkar det som att det innebär den källa som ligger närmast ursprungskällan och då håller de intervjuade lärarna med McQuail. Andra menar att det inte går att definiera vad som är kvalitet eller bra information. Även i det här fallet skiljer sig alltså åsikterna åt bland de intervjuade lärarna. 5.5 Harold Laswells modell Enligt Laswells teori påverkas resultatet av en uppsats om författaren eller mediekanalen byts ut mot någon annan. Oberoende av att källan fortfarande visar samma sak så är det inte längre samma resultat. Några av lärarna tycker inte att det spelar någon roll vem det är som har författat en källa. Andra menar att det är betydelsefullt eftersom man som läsare vill kunna lita på att det som står skrivet är sant. Alltså finns inte heller här en gemensam syn på om det är viktigt vem som har författat en källa. Om en erkänd forskare skulle skriva om sin forskning på Wikipedia blir många av lärarna skeptiska. De menar att det som står skrivet där kan ha blivit förvrängt och kan ha omredigerats. Jag har uppfattat det som att de lärarna i det fallet håller med Laswell eftersom de tycker att det är viktigt från vilket medium en källa är tagen. Om en källa är tvivelaktig påverkas resultatet. Lärarnas åsikter skiljer sig åt när det handlar om hur resultatet påverkas av om källan byts ut mot en annan som betyder samma sak. Somliga håller med Laswell när de menar att mycket kan förändras. De här lärarna tycker att det ger ett bättre resultat att hämta information från en

34

bok än från Wikipedia eftersom det senare är flyktigt. Men andra lärare är även i det här fallet positiva till ett användande av Wikipedia som källa. Jag har tolkat det som att det inte heller här finns en gemensam syn på hur lärarna förhåller sig till Wikipedia. 5.6 Kollektiv intelligens Somliga ämnen är så nya att det inte har skrivits några böcker om dem ännu. Däremot finns det Internetsidor och artiklar på Wikipedia som behandlar dessa ämnen. Enligt Peter Walsh är författarna till de här Internetsidorna och artiklarna de nya experterna. Intervjuerna visar att några av lärarna i medie- och kommunikationsvetenskap i det här fallet är kritiska till Wikipedia. De menar att det alltid går att hitta information på andra platser och därför är Wikipedia aldrig aktuell som primärkälla. En av lärarna sade att han skulle kunna lita på ett Wikipedia som skulle vara skrivet av fackkunniga. Då återkommer vi till tanken om att det bara är akademiker som innehar kunskap. En annan av lärarna tog upp en intressant diskussion om hur det går till när en forskningsartikel skall publiceras, hur den granskas och undersöks av andra forskare. Han menade att det är mycket lätt att något kan förbises av de granskande forskarna. Vi är ju bara människor. När Wikipedia däremot fungerar som det skall så granskas det av tusentals läsare och därmed är det en mer genomskinlig process. Egentligen bör det ju då vara en mer tillförlitlig källa. Jag har uppfattat det som att läraren precis som Pierre Lévy ser hur Wikipedia kan fungera som självrättande tack vara den transversala kommunikation som kommit genom Internet. Men det är ju beroende av hur många som faktiskt läser och rättar när någon har skrivit någonting som är osant. Det finns en förhållandevis likartad syn bland lärarna på den makt som den akademiska världen har när det gäller att bestämma vad som är godtagbara källor. De ser det som nödvändigt att ett ämne kontrolleras av sina utövare, alltså akademikerna. Någon ställer sig frågan hur det skulle se ut annars. En del av lärarna är alltså något kritiska mot Peter Walsh tankar om expertparadigmet. De uppmärksammar den kollektiva intelligensens svagheter som att den bland annat är oregerlig

35

6. Slutsats Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad lärare i medie- och kommunikationskunskap vid Uppsala Universitet tycker om Wikipedia och framför allt om Wikipedia är en godtagbar källa när en student skall skriva uppsats inom området. Resultatet har visat att de intervjuade lärarna har många olika åsikter kring frågan. Sammanfattningsvis kan man säga att de intervjuade lärarna i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala Universitet inte har en gemensam syn på vad som är en tillförlitlig källa. Det innebär att somliga tycker att Wikipedia är tillförlitligt, och därmed en godtagbar källa, och andra inte. Även bland dem som accepterar Wikipedia som källa skiljer sig åsikterna åt om i vilket fall Wikipedia skall kunna användas. 6.1 Diskussion Jag anser att uppsatsen visar på en problematik som finns i ämnet. Den tekniska utvecklingen har gått snabbt och den akademiska världen har inte hunnit ikapp. Eftersom allting har gått så fort har den praxis och den diskurs som finns helt enkelt inte riktigt hunnit uppdateras. Många tecken visar att lärarna har mycket skilda åsikter när det kommer till tillförlitlighet i källor. Jag har tolkat undersökningen som att det inte finns ett och samma svar för alla lärare. Idag är en student hänvisad till vad hans handledare och examinator har för åsikter. Det kan då bli en principiell skillnad i bedömningen och ett avsteg ifrån principen att lika ska gälla för alla. Å andra sidan kan det ju ha varit orättvist tidigare eftersom alla handledare och examinatorer har sina egna preferenser. Det finns risker med att använda sig av källor som till exempel artiklar på Wikipedia, men det finns även risker med att använda sig av böcker. Det finns många fall där traditionella medier visat sig innehålla felaktig information. Om universiteten säger nej till att använda sig av källor som till exempel artiklar på Wikipedia går de miste om mycket information. Att hantera denna fråga rätt är mycket viktig för universitetens framtid. Jag kan hålla med om att det är en drömbild som vi har att den akademiska världen är felfri. Precis som en av de intervjuade säger så finns det en föreställning om att den etablerade forskningen är neutral och opartisk. Jag menar verkligen inte att all etablerad forskning är osäker. Men så som jag tolkat intervjuerna så finns det alltid undantag som bekräftar regeln. Det kan likaväl vara forskare som skrivit fel eller till och med har ljugit om sina resultat i en akademisk artikel som att något är fel på en Internetsida. Jag tycker också att det är problematiskt att fullkomligt lita på Wikipedia eftersom det mycket väl kan vara fel. Därmed förstår jag att många lärare är skeptiska till Internetencyklopedin. Jag håller med om att det måste finnas någon som på något vis vakar över kunskap på det sätt som den akademiska världen gör. Det väcker intressanta frågor. Hur ska man förhålla sig till all den information som finns på Internet. Är den inte värd någonting bara för att den inte är skriven av fackkunniga, eller publicerats på någon etablerad plats?

36

6.1.1 För- och nackdelar Naturligtvis beror det på, från fall till fall, om en Internetencyklopedi som Wikipedia är en bättre källa än något av de klassiska medierna som tidningar, tidskrifter och böcker. Båda har för- och nackdelar. Fördelen med Wikipedia är bland annat att det skrivs av tusentals personer och alla dessa författare även fungerar som kontrollanter. Det kan jämföras med hur det går till när en bok eller avhandling blir publicerad och då har granskats av ett färre antal personer och under en längre tid. En annan fördel med Wikipedia kan förklaras så här: Skulle en viktig händelse äga rum imorgon skulle troligtvis en artikel finnas på Wikipedia redan samma dag. En wikipedian skulle utifrån att ha läst och tittat på olika nyhetsrapporteringar ha skrivit en samlad bedömning om vad som hade hänt. Informationen på Wikipedia är snabb och den är ofta mycket aktuell. Det beror på att de som skriver artiklar på Wikipedia aldrig är lediga. Till skillnad från etablerade experter som granskar till exempel en bok så skriver de tusentals wikipedianerna sina artiklar på fritiden. I jämförelse med ett traditionellt uppslagsverk är Internetencyklopedin i det här fallet oslagbar. Fördelen med de klassiska medierna är just att de granskas under en mycket längre tid och av människor med garanterad fackkunskap och utbildning. Det akademiska sättet att kontrollera kunskap har hittills med några undantag visat sig vara beprövat. Det vill säga att det fungerar ganska bra. 6.1.2 Hur ser framtiden ut? Utvecklingen av informationsteknologin är enormt snabb och kommer att fortsätta under överskådlig tid. Det som är en etablerad sanning idag kan vara ifrågasatt nästa år. Frågan är hur den akademiska världen liksom andra delar av samhället skall kunna anpassa sig till de förändringar som sker. Utvecklingen går så snabbt att det är svårt att idag förutspå hur informationssamhället kommer att se ut om fem år. Wikipedia är bara en liten del av detta. Universiteten har en stark ställning som forskningens och objektivitetens främsta institutioner. De definierar idag vad som är rätt och fel inom forskningen. Med de förändringar som sker inom informationsteknologin hinner kanske inte universiteten ta ställning till ny kunskap på sitt traditionella sätt och måste då anpassa sig till utvecklingen eller delvis stå vid sidan om den? 6.1.3 Förslag på fortsatt forskning Jag tror att situationen är liknande på andra institutioner och vid andra universitet, inte bara i Sverige utan runt om i världen. I och med att Internet tar mer och mer plats som informationskälla måste även universiteten se om sina regler för om Wikipedia och andra Internetsidor skall fungera som godtagbara källor vid uppsatsskrivande och i andra sammanhang. Det skulle vara intressant att göra en liknande undersökning som täcker även andra ämnesområden och universitet.

37

7. Källförteckning Tryckta källor Bonnier uppslagsbok, Bonnier, Stockholm 2002 Esaiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängerud, Lena, Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad, Nordstedts Juridik AB, Stockholm 2007 Fiske, John, Kommunikationsteorier: en introduktion, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2004 Hadenius, Stig, Weibull, Lennart, Massmedier: en bok om press, radio & TV, Bonnier, Stockholm 2005 Jenkins, Henry, Convergence culture: where old and new media collide, University Press New York 2006 McQuail, Denis, McQuail’s mass communication theory, SAGE , London 2005 Westerståhl, Jörgen, Objektiv nyhetsförmedling, Norstedt, Stockholm 1972 Elektroniska källor Alberganti, Michel, (2007, 23 juni) L’intelligence collective, notre plus grande richesse, Le Monde, hämtad 2007-12-08 http://www.lemonde.fr/web/article/0,1-0,36-927305,0.html Boldemann, Marcus ( 2005, 7 oktober) Uppslagsverket för alla vill bli störst i världen, Dagens Nyheter, hämtad 2007-12-09 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=470954 Giles, Jim ( 2005, 14 december) Special Report Internet encyclopaedias go head to head, Nature, hämtad 2007-12-09 http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html Hernadi, Alexandra ( 2007, 17 augusti) AstraZeneca, FBI och CIA ändrade i Wikipedia, Svenska Dagbladet, hämtad 2007-12-09 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_254255.svd Hörstadius, Erik (2007, 30 september) Gunnar är vår nya uppslagsbok, Dagens Nyheter, hämtad 2007-12-09 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=698795 Lévy, Pierre, ( 1995, oktober) Pour l’intelligence collective, Le Monde diplomatique, hämtad 2007-12-08 http://www.monde-diplomatique.fr/1995/10/LEVY/1857

38

Radioprogram Olsson, Hjalmar ( 2007, 22 augusti) Vetandets värld testar idag Wikipedia och Nationalencyklopedin, Vetandets värld, P1, avlyssnat 2007-12-09 http://www.sr.se/podradio/xml/p1_vetandets_varld.xml Muntliga källor Samtalsintervju med lärare A 2007, Uppsala Samtalsintervju med lärare B 2007, Uppsala Samtalsintervju med lärare C 2007, Uppsala Samtalsintervju med lärare D 2007, Uppsala Samtalsintervju med lärare E 2007, Uppsala Samtalsintervju med lärare F 2007, Uppsala

39

Bilaga Intervjuguide Jag kommer att börja intervjun med att säga några inledande ord om hur den kommer att vara upplagd med syfte att få intervjupersonen att känna sig bekväm. Vi kommer att diskutera vad som utgör godtagbara referenser vid uppsatsskrivande. Inledande fråga * Vem är det som bestämmer vad som är en godtagbar källa vid uppsatsskrivande? Tema 1: *När en student använder sig av källor, hur ser du då på begreppet : * saklighet? * sanning? * relevans? * opartiskhet? * balans? * neutral presentation? Tema 2: * Hur viktig är standarden på den information som finns i källan? Tema 3: * Tycker du att det spelar någon roll vem som har författat en källa? FF* Om en erkänd forskare skriver om sin forskning på Wikipedia, är det då en godtagbar källa? * Tror du att resultatet av en studie ändras om man byter källa (förutsatt att den betyder samma sak)? Tema 4: * Inom vissa ämnen finns det inga akademiker eller professionella experter är det då accepterat att använda sig av Wikipedia som källa i en studie? * Om vi återgår till vem som bestämmer vad som är en godtagbar källa FF:* Varför har de den här makten? FF * Om det är du som bestämmer, hur ser du på den makt som du innehar? Tema 5: direkta frågor * Vad använder du själv för källor i din forskning? * Händer det att du använder dig av Wikipedia? * Skulle du godta att en student du handleder använde sig av Wikipedia i jakt på information till sin undersökning? * Tidskriften Nature har kommit fram till att Wikipedia bara är lite mindre tillförlitligt än Encyclopedia Britannica. Gör det Wikipedia till en godtagbar källa för dig? * Hur kommer det sig att Nationalencyklopedin som skrevs under 90-talet är en mer tillförlitlig källa än en artikel på Wikipedia som skrevs igår? Avslutning Det här var mina frågor, är det något du har tänkt på eller vill tillägga?