Ett arbetshäfte för åk 9

Geografi 6

Arktis

Österledskolan

ARKTISAnj

Området vid Nordpolen kallas Arktis. Arktis består av både land och havsområden. Stora delar av Arktis täcks av is. De stora isarna i Arktis påverkar det globala klimatet och därmed även den globala miljön.

I Arktis bor ca 4 miljoner invånare och här finns flera ursprungsfolk, bland annat samer och inuiter. I Arktis finns även ett unikt växt- och djurliv, med isbjörnar, valar, valrossar och fjällrävar. Flera av världens rikaste fiskevatten finns i området.

På senare tid har man hittat stora fyndigheter av olja, gas och mineraler under havsbottnen vid Nordpolen. Intresset för att utvinna olje- och gasfyndigheterna är stort och därför gör flera av länderna runt Arktis anspråk på områdena där fyndigheterna finns.

Kartan visar Arktisområdet. Namnge länderna/områdena som är markerade på kartan.

Sidan 2 av 27

Uppgifter1. Skriv en längre text där du resonera kring vilka risker som kan finnas

med att öka utvinningen av olja, gas och mineraler i Arktis (tänk både lokalt och globalt och ur ett miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv).

2. Utgå från de olika texterna och artiklarna om Arktis och ge minst två exempel på vilka olika intressekonflikter som kan finnas i området. I artiklarna nämns bolag som Shell och BP samt organisationer som WWF och Greenpeace. Vilka konflikter är allvarligast och viktigast att lösa? Resonera. Förklara. Värdera.

3. Arktiska rådet är ett forum för länderna kring Arktis. Rådet har möte en gång per år för att diskutera gemensamma frågor om Arktis framtid. Du får i uppgift att hålla ett tal i Arktiska rådet.Rubriken för talet ska vara:”Förslag till en hållbar utveckling i Arktis!”Vad ska du ta upp i ditt tal? Skriv en argumenterande uppsats som innehåller minst två förslag som du vill framföra och förklara tydligt varför dessa förslag är viktiga för en hållbar utveckling.

Använd texterna och artiklarna som källor. Läs igenom och stryk under det viktigaste. Skriv en kladd. Skriv fint på paddan. Lämna in i Google Drive/Classroom.

Sidan 3 av 27

Teknik saknas för säker oljeborrning i Arktis2013-04-09 09:34

Enligt bland andra nyhetsbyrån AP och Financial Times undertecknade idag det ryska bolaget Gazprom Neft och Shell en överenskommelse om ett strategiskt samarbete för utveckling av havsbaserad oljeexploatering i ryska Arktis. Den ryske presidenten Putin ska ha skrivit under överenskommelsen vid ett besök i Nederländerna.

Imorgon inleder utrikesminister Carl Bildt ett seminarium i Stockholm om hållbar näringsutveckling och resursförvaltning i Arktis. Där kommer bland annat oljeexploatering i Arktis att diskuteras. Finns det verkligen teknik som klarar av att borra efter olja i den hårda arktiska miljön?

– Vi är mycket oroade över utvecklingen. Shell har vid flera tillfällen under 2012 visat att de inte behärskar tekniken för att på ett säkert sätt borra efter olja i Arktis, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Andra oljebolag, som det franska Total och det ryska Lukoil har nyligen meddelat att de inte anser att det är tekniskt säkert att borra efter olja i Arktis. Ett synsätt som även WWF

delar.

– Den amerikanska kustbevakningen granskar nu Shell för eventuellt lagbrott mot internationella marina miljöregler. Under 2012 misslyckades Shell med nästan allt under oljeborrningen utanför Alaska, menar Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF.

I februari meddelade Shell att de skjuter borrningarna i Arktis på framtiden, men det tycks som om Shell nu flyttar över sin kunskap till område med mindre strikta miljölagar och med sämre transparens. Riskerna för potentiella olyckor i samband med oljeexploatering till havs i Arktis är för tillfället oacceptabelt höga.

– Innan det finns säker teknik i Arktis bör ingen ny oljeexploatering ske till havs, avslutar Tom Arnbom.

För frågor:Tom Arnbom, Arktisexpert WWF

Katarina Herou, t f pressekreterare WWF

1. Vad betyder WWF? Vad är det för organisation? (Googla)_______________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

2. Vad är Greenpeace? (Googla)__________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 4 av 27

Sidan 5 av 27

3. Artikeln nämner några oljebolag som visat intresse för oljeutvinning i Arktis – vilka?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

4. Varför har några av oljebolagen har dragit sig ur Arktis?________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

5. Hur har det gått för Shell när det gäller oljeborrning i Arktis?___________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

6. Varför byter Shell ställe från Alaska/USA till Ryssland tror WWF?________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Skiftande vindar över Arktis rikedomarOlje- och gruvbolagen som vill utvinna resurser i Arktis har både fått medvind och drabbats av bakslag de senaste veckorna. På Grönland kommer en ny regering ta över som är mer positiv till gruvindustrin. Shell kritiseras hårt i en granskning av företagets borrningar norr om Alaska.

Arktis tros innehålla en femtedel av den olja och gas som fortfarande inte

upptäckts, förutom en lång rad mineraler. Trots att det är ett glest befolkat område kan de sociala konsekvenserna bli stora om ett större gruvprojekt sätts igång eller en olje- eller gasterminal byggs på̊ land.

På Grönland har diskussionen om gruvindustrin varit intensiv. När grönländarna den 12 mars valde ett nytt landsting, Inatsisartut, som det kallas, blev det ett tillbakaslag för

Sidan 6 av 27

vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit, som styrt ön de senaste fyra aren. Istället kommer det socialdemokratiska Serumet med den kvinnliga partiledaren Aleqa Hammond, ta över makten och bilda det som allt mer liknar en grönländsk regering.

Siumuts framgång på̊ 16 procentenheter, till 42,8 procent av rösterna, tolkas också̊ som att många grönländare vill oka tempot i mineralutvinningen, för att skaffa pengar så att Grönland kan bli oberoende från Danmark. Idag bidrar Danmark varje år med ett bidrag på̊ 3,5 miljarder danska kronor, eller två̊ tredjedelar av budgeten. I takt med att grönländarna betalar sina egna utgifter far de också̊ ta över det politiska ansvaret.

Att anlägga en större gruva, som den järnmalmsgruva som London Mining planerar i Isberget, betyder emellertid att tusentals gästarbetare, mest sannolikt kineser, slapps in i landet.

Utländska gruvbolag är också̊ intresserade av att bryta sällsynta jordartsmetaller på̊ Grönland. Det är mineraler som utgör kritiska beståndsdelar i allt från mobiltelefoner och LCD-skärmar till batterier. Det australiska företaget Greenland Mining har beräknat att det kan brytas 40 000 ton jordartsmetaller per år. Problemet är att de sällsynta jordartsmetallerna förekommer tillsammans med uran.

- Man kan inte bryta jordartsmetaller utan att samtidigt utvinna uran. Vår nuvarande nolltolerans mot att bryta uran gör att dessa fyndigheter inte kan utnyttjas, säger Jørgen Hammeken-Holm, som är direktör för Grönlands Mineral- och Petroleumbyrå̊.

Siumut har sagt att de accepterar att malm som innehåller maximalt 0,1

procent uranoxid ska kunna brytas. Kina kontrollerar idag 90-95 procent av all utvinning av sällsynta jordartsmetaller.

Om gruvbolagen på̊ Grönland därmed vädrar morgonluft har Shell fått en kraftig bakläxa. Företaget har fått licenser att leta efter olja och gas i Tjuktjerhavet norr om Alaska men har efter en rad svårigheter beslutat sig för att skjuta upp borrprogrammet i ett år. Shell har planer om att använda 4,5 miljarder dollar för att borra i Tjuktjerhavet, men har både fått märka att myndigheternas krav skärpts kraftigt efter BP:s oljeutblåsning i Mexikanska golfen 2011.

De viktigaste kraven är att nyutvecklad utrustning ska finnas på̊ plats som snabbt kan begränsa utsläppen om det blir en oljeläcka. Shell hade beställt en ”containment dome” som liknar den som BP misslyckades med i Mexikanska golfen. Anordningen består av en metallkappa som placeras ovanpå̊ läckan, med rör upp till havsytan, där ett fartyg ska kunna ta emot oljan som läcker ut.

BP:s anordning fungerade inte eftersom det bildades gashydrater, en isliknande sörja som täppte till röret. När Shell skulle testa sin anordning i september 2012 hade man räknat fel på̊ hur stor flytkraften var. Metallkappan sköt upp ur havet, välte och försvann sedan lika snabbt ned igen.

Det gjorde att Shell inte fick tillstånd till att borra annat än den översta delen av de borrhål de planerat. På nyårsafton slet sig dessutom borriggen Kulluk i en lättare storm.

- Shells svårigheter sätter frågetecken vid dess förmåga att operera säkert och ansvarsfullt under de utmanande och oberäkneliga förhållanden som råder

Sidan 7 av 27

utanför kusten av Alaska, är slutsatsen i den granskning som det

amerikanska inrikesdepartementet gjort av händelsen.

Sidan 8 av 27

7. Vilka naturtillgångar finns i Arktis?_____________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

8. Vad är ”Inatsisartut”?__________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

9. Varför vill grönländarna så gärna ha igång gruvor på Grönland?________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

10. Vad används jordartsmetaller till?______________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

11. Vad är problemet med att bryta jordartsmetaller?______________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

12. Vad ställde BP till med i den Mexikanska Golfen 2011?________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

13. Beskriv Shells problem i Arktis.________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 9 av 27

Shells borrfartyg Noble Discoverer hann bara arbeta ett dygn i Chukchihavet norr om Alaska innan drivis hindrade fortsatt borrning. Nu har företaget givit upp tankarna på att hitta olja i den Arktiska oceanen under den här säsongen. Projektet har kritiserats hårt av olika miljöorganisationer, som anser att utvinningen hotar den känsliga miljön i ishavet.

Oljan blir kvar under ArktisIsen sätter stopp Shell lägger ned planerna på att borra efter olja i den arktiska oceanen i år. Projektet - som har fått starkt kritik från miljörörelsen - har plågats av svåra väderförhållanden och tekniska problem.PUBLICERAD 18 SEPTEMBER 2012 - 09:01 – UPPDATERAD 17 SEPTEMBER 2012 - 23:22

I takt med att oljan tar slut i de traditionella oljekällorna i havet utanför Norge, de arabiska länderna och i USA har försöken att hämta upp mer av det svarta guldet ökat på andra platser på jorden.

Stora förhoppningar har riktats till Arktis, eftersom oljebolagen tror att 1/4 av jordens oupptäckta oljereserver finns där. Men planerna på att borra efter olja i ishavet har mött starkt kritik – och överklagats på varje punkt av olika miljöorganisationer, som anser att en exploatering av Arktis hotar ishavets unika ekosystem. Ett oljeutsläpp där skulle få ödesdigra konsekvenser lika de som följde efter oljekatastrofen vid Deep Water Horizon 2010 i Mexikanska golfen.

Förra söndagen kunde Shells oljeborrare sänka ned den första borren mot den så kallade Burger-fyndigheten i Chukchihavet norr om Alaska.

Fem miljarder dollar

Bolaget har investerat sex års arbete – och nästan fem miljarder dollar för att komma åt en del av de 27 miljarder fat olja som man tror finns under den amerikanska delen av den Arktiska oceanen.

Men borrfartyget hann bara arbeta i ett dygn innan stora mängder drivis hindrade fortsatt arbete.

Isen har vållat Shell stora problem under hela sommaren – trots att det inte har funnits så lite is i Arktis som helhet på miljontals år

Sidan 10 av 27

Dessutom visade det sig att en pråm som ska frakta upp saneringsutrustning i ishavet inte klarade testerna.

Klarar inte gränsvärdena

Shell har också fortfarande problem att leva upp till gällande gränsvärden för luftföroreningar.

Och nu ger bolaget upp – det blir ingen borrning efter olja i år. I stället förbereder man för nästa års arbete på sina inmutningar i Chukchi- och Beuforthaven norr om Alaska.

Det här är det senaste kapitlet i en följetong som har pågått i sex år

Shells strävanden följs också mycket noga av andra oljebolag, som ligger i startgroparna för att komma i gång med egna provborrningar.

Bland annat meddelade norska Statoil nyligen att man skjuter upp alla arbeten den amerikanska delen av Arktiska oceanen till sommaren 2015, som en följd av Shells motgångar.

Ett längre reportage om planerna på att leta olja i haven i Arktis sänds i Vetenskapens värld senare i höst.

Sidan 11 av 27

Benny ErikssonREPORTER SVT VETENSKAP

14. Varför vill man börja borra efter olja i Arktis?__________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

15. Varför bråkar miljöorganisationerna?__________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

16. I artikeln beskrivs några ytterligare problem för Shell. Vilka?___________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

17. Hur har andra oljebolag reagerat på Shells problem i Arktis?___________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 12 av 27

Ny WWF-rapport:

Bristande lagstiftning stort hot mot Arktis2009-01-20

En ny rapport från Världsnaturfonden WWF – där befintliga regler för förvaltningen av Arktis naturresurser har granskats – visar att bristande lagstiftning utgör ett stort hot mot Arktis. Avsaknaden av regelverk för fisket, sjöfarten och hanteringen av olja och gas riskerar en ohämmad exploatering.

Arktis är den region på jorden som förändras snabbast på grund av klimatförändringarna. Avsmältningen av de arktiska havsisarna medför att områden som tidigare skyddats av istäcket nu av många anses bli tillgängliga för utvinning av naturresurser som fisk, gas, olja och mineraler. Myndigheterna i USA förutspår till exempel att 20 procent av världens oupptäckta och kvarvarande olje- och gasresurser finns i Arktis. Där finns dessutom några av jordens rikaste fiskeområden, och med stigande vattentemperatur kan fisket flytta längre norrut och in på andra länders territorium.

Analyserna i WWFs rapport visar att aktiviteterna på internationell nivå i Arktis i vissa fall regleras av frivilliga riktlinjer – som för utvinning av olja och gas – och att ingen kontroll av att reglerna efterlevs någonsin sker. Trots detta har flera arktiska länder föreslagit att reglerna inom FNs Havsrättskonvention (UNCLOS) ska vara fullt tillräckliga för förvaltningen och den framtida exploateringen av Arktis resurser. Men WWFs rapport visar att FNs Havsrättskonvention på många punkter är otillräcklig och har stora brister.

– Avsaknaden av regelverk utgör ett hot mot Arktis unika ekosystem. Om vi inte får ett regelverk för fisket, sjöfarten och hanteringen av olja och gas riskerar vi en ohämmad exploatering av Arktis, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. När olika aktörer drivs av en rush efter resurser är Arktis på väg att bli en säkerhetspolitisk fråga.

Det finns inte heller några reglerande institutioner som täcker verksamhet ute till havs och utvinningen av naturresurser. Senare i år presenterar WWF ytterligare en rapport som visar på möjligheter och ger förslag till en framtida förvaltning av Arktis.

– Förvaltningen av de aktiviteter som sker i Arktis måste förbättras radikalt. Lagarna som reglerar fiske och sjöfart, hanteringen av olja och gas och som skyddar miljön är ofta inte tillräckligt kraftfulla och har för stora brister för att Arktis ska kunna skyddas, menar Tom Arnbom, Arktisexpert på Världsnaturfonden WWF. När konkurrensen om Arktis resurser ökar, kan dessa brister leda till konflikter och en miljöförstörelse med oanade konsekvenser.

18. Vad får klimatförändringarna för följder för Arktis?_____________________________________

___________________________________________________________________________________________

19. Vilka risker ser WWF med att regelverket för Arktis är för dåligt?_______________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 13 av 27

___________________________________________________________________________________________

Greenpeace generalsekreterare, Kumi Naidoo:

”Därför klamrade jag mig fast på en oljerigg i Arktis!”Publicerad 2 mars, 2012 09:39

OLJERUSHEN I ARKTIS Den här sommaren flyttar oljejätten Shell en oljeplattform hela vägen från Nya Zeeland till Arktis för att leta efter nya oljereserver. Det är ren galenskap att inte ta isens tillbakadragande som en varning, utan istället se det som en chans att gå in och borra efter det bränsle som orsakade isens smältning. Och det är därför jag klamrade mig fast på en oljerigg medan besättningen sprutade iskallt vatten på oss med sina vattenkanoner. Det skriver Greenpeace generalsekreterare Kumi Naidoo.

Kort efter att jag släpptes från fängelset på Grönland frågade en vän hemifrån varför jag gjorde det. Varför i fridens namn hade jag valt att hoppa i en motorbåt och ta mig in i en säkerhetszon 80 km från land i det iskalla vattnet i Norra ishavet, för att sedan klättra uppför en oljerigg och där bli arresterad och deporterad? ”För att vara vittne till det som sker där”, svarade jag. ”Och för att visa mitt motstånd.” Nej nej, sa min vän ”vad jag menar är, varför just du gjorde det, varför inte någon annan från Greenpeace? Du är afrikan, du är från den mest södra delen av världens varmaste kontinent, du kom in på det här miljöspåret via social rättvisa, på grund av den globala uppvärmningen och matbristen. Så vad har nordpolen

med dig att göra?”

Vad har nordpolen med någon av oss att göra? Svaret är allting. Anledningen till varför jag brinner för att skydda Arktis är just för att jag är afrikan. Man säger att världen nu för tiden är sammanlänkad, men när det gäller naturen har den alltid varit det, och det som händer där uppe angår oss alla, oavsett om du är europé, asiat, amerikan eller afrikan som jag.

Arktis förändras. Temperaturökningarna är större där än någon annanstans på jorden och det stora locket av is som ligger på toppen av klotet smälter fort. Locket fungerar som en spegel och reflekterar mycket av solljusets värme ut i rymden

Sidan 14 av 27

igen. Arktis istäcke är världens luftkonditionering och om vi förlorar det (och forskarna säger att det kan vara borta under sommarmånaderna om ett decennium eller två) kommer konsekvenserna för oss alla att bli synnerligen allvarliga.

Uppvärmningen av Arktis beror på förbränningen av fossila bränslen – kol, gas och olja. Och det är därför jag klamrade mig fast på en oljerigg medan besättningen sprutade iskallt vatten på oss med sina vattenkanoner. För mig är det ren galenskap att inte ta isens tillbakadragande som en varning, utan att istället se det som en chans att gå in och borra efter det bränsle som orsakade isens smältning.

Vi måste sluta leta efter ny olja och istället investera mer i de nya rena teknologierna vi redan tagit fram, de som kan ge vår värld energi utan att värma upp den samtidigt. Om vi inte kan låta oljan under Arktis vara, vad finns det då för hopp?

Oljegiganten Shell håller inte med. Den här sommaren flyttar de en oljeplattform hela vägen från Nya Zeeland till Arktis för att leta efter nya oljereserver på havsbottnen i Alaska. Det här är ett stort ögonblick. Fram tills nu har de som försökt borra efter olja i Arktis varit små spekulativa företag men Shell är ett av världens största företag. Det är det första stora oljebolaget som driver en linje med omfattande oljeprospektering i kustnära Arktis.

Shell ser Arktis som nästa stora oljeområde och säger att det ”har betydande outnyttjad potential och kommer att spela en ökande viktig roll för att möta de framtida energiutmaningarna”. Företaget ser en uppenbar chans att ta ledningen i Alaska och resonerar att precis ”som att landa på månen, skadar det inte att vara först”. Fast det gör det faktiskt. För om

det här företaget lyckas då är den arktiska oljerushen igång. Därför måste vi stoppa dem. Det är därför Greenpeaceaktivister och skådespelerskan Lucy Lawless ockuperade Shells oljerigg på Nya Zeeland den här veckan.

Under en stor del av året täcks Arktis av is, döljs i täta drivor av dimma, angrips av våldsamma stormar och stränga temperaturer under nollstrecket. Shells egna plan för att ta hand om ett oljeutsläpp, som de enligt lag är tvungna att offentliggöra, medger att vid en explosion liknande den vid Deepwater Horizon-olyckan, skulle försök att sätta locket på en källa eller rena ett utsläpp överges vid det dåliga väder som är vanligt under den arktiska vintern. Detta är ingen överraskning, i flera år har vi följt analyser gjorda av oljeutsläppsexperter, som sagt att det skulle vara nästan omöjligt att städa upp ett utsläpp i Arktis.

Alaska har över 6400 mil kustlinje, vilket är mer än resten av USA sammanlagt, ett oljeutsläpp skulle ha katastrofal påverkan på det lokala djurlivet och fisket. Regionen är ett viktigt habitat för arter som inte finns någon annanstans i USA, som t.ex. isbjörnar, grönlandsval, många fiskarter och fåglar som t.ex. praktejder och jaktfalk.

Tänker vi verkligen riskera Arktis när oljan under vattnet i bästa fall bara skulle räcka till att täcka världens behov under tre år? Nej, sätter vi ner foten på isen och säger ”inte mer”. Men vi kan inte göra detta utan din hjälp. Om vi ska ha något som helst hopp om att rädda Arktis från giriga oljeföretag som försöker göra sig en vinst på den kris de själva skapat, måste vi samarbeta.

Gå med på Greenpeace.se och hjälp oss #SaveTheArctic.

20. Hur protesterade Kumi Naidoo från Greenpeace?______________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 15 av 27

21. På vad sätt är Arktis viktigt för hela jordens klimat?____________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

22. Hur ser Shell på oljeutvinning i Arktis?_________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

23. Hur tänker Shell fixa till det om det blir en oljeläcka?__________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

24. Vad skulle ett oljeutsläpp i Arktis få för konsekvenser?_________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Fördelar med Arktisk oljeborrning?Olje- och gasutvinning i Arktis förväntas öka. Nu kräver tunga miljöorganisationer i Sverige att Sveriges regering verkar för att stoppa all ny oljeutvinning i Arktis för att skydda den känsliga havsmiljön mot oljeutsläpp. Men oljeutvinning i Arktis kan vara mer miljövänlig än oljeborrning i varmare vatten. Det hävdar geografen och arktisforskaren Rasmus Ole Rasmussen.

– Kallt vatten och is är en mycket stor fördel när man ska sanera olja efter ett utsläpp, oljan blir tjock och mycket lättare att pumpa upp, säger Rasmus Ole Rasmussen som är forskare på Nordregio, Nordiska ministerrådets forskningsinstitution i Stockholm.

På grund av att det är kallt i vattnet bryts oljan ner långsammare än längre söderut, och lämnar därför spår i naturen. Men flyktiga ämnen stannar kvar i oljan om det är kallt och det är en fördel om man ska bränna bort oljeutsläppet, säger Rasmus Ole

Rasmussen.

Det är i samband med att Sverige nu blivit ordförandeland i Arktiska rådet som bland annat Världsnaturfonden kräver att Sverige verkar för ett stopp av all ny oljeutvinning i Arktis. Och Världsnaturfonden vill nu, tillsammans med Greenpeace, förhindra att bland annat Grönland börjar utvinna olja.

Man är bland annat orolig för att isberg ska krocka med riggarna. Men grannarna i Kanada har borrat efter olja utanför Newfoundland i trettio år och

Sidan 16 av 27

man har utvecklat strategier för att förhindra att isberg förstör riggarna.

Det finns alltid en risk att fartyg kör på oljeriggar med olyckor som följd, men eftersom det är glest med trafik i Arktis så är krockriskerna mindre där

än i till exempel Mexikanska golfen som är hårt trafikerad. Regelverket är också hårdare i flera Arktiska länder, säger Rasmus Ole Rasmussen, och han menar och olja från Arktis är mer miljövänlig än olja från Mexikanska golfen.

Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se

© Copyright Sveriges Radio 2013 | Ansvarig utgivare: Andreas Miller | Besöksadress (sthlm) för Sveriges Radio AB - Oxenstiernsgatan 20 - 105 10 Stockholm - växel: 08-784 50 00 | Fler besöksadresser

25. Vem är Rasmus Ole Rasmussen och var jobbar han?___________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

26. Vilka fördelar finns med det kalla vattnet i Arktis vid ett oljeutsläpp?___________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

27. Vilka faror för oljeplattformarna finns när det gäller isberg och fartyg?_________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Ledare: Klimatförändring i norrUSA öppnar upp för utökad oljeborrning i Alaska. I Ryssland förstärks den militära närvaron i norr genom bildandet av två arktiska bataljoner. Och Norge har slagit fast att Arktisfrågan är landets högsta utrikespolitiska

Sidan 17 av 27

prioritering.

I takt med att isen smälter hamnar Arktis allt högre upp på den internationella dagordningen.

Det ökade arktiska intresset gäller inte bara för medlemsstaterna i Arktiska rådet. I veckan möts Sveriges utrikesminister Carl Bildt och Catherine Ashton, EU:s högsta representant för utrikesfrågor, i Kiruna för att diskutera utvecklingen i Arktis. EU vill, liksom en rad andra stater och organisationer, gärna bli permanent observatör i Arktiska rådet.

Smältande polarisar är förstås ett globalt problem. Men Sverige har, som ordförande för Arktiska rådet (2011-2013) just nu en nyckelposition för driva frågorna i rätt riktning.

"Man vet att det bli varmare två och en halv gång snabbare i Arktis än medelvärdet för resten av jorden", berättar Gustaf Lind, Sveriges ambassadör för Arktis och chef för Sveriges Arktissekretariat.

Temperaturförändringen innebär inte bara problem. Den öppnar också nya sjövägar och tillgängliggör fiskbestånd och naturresurser.

Arktis förväntas rymma 22 procent av världens ännu oupptäckta tillgångar av olja och naturgas. Men borrning medför också stora risker. Ett stort oljeläckage vore förödande eftersom olja bryts ner långsamt, på grund av kylan och bakteriesammansättningen i havsmiljön.

Gustaf Lind är ändå optimistisk. Och han övertygad om ett tätt samarbete mellan staterna i arktiska rådet det bästa sättet att garantera en fredlig och stabil utveckling för regionen.

Det skrivs just nu mycket om kapprustning, stormaktsambitioner och "kallt krig" i Arktis. Och visst, både Danmark, Ryssland och Kanada menar

allvar med sina anspråk på Nordpolen. Men de konflikter som finns i området har hittills hanterats på ett fredligt sätt. Majoriteten av naturresurserna som tros finnas på havsbotten är dessutom lokaliserade inom internationellt erkända gränser.

Regeringen har fått kritik för sin Arktisstrategi och sitt ordförandeskap i Arktiska rådet, bland annat från Greenpeace som menar att Sverige alltför lättvindigt ger vika för kuststaternas ekonomiska intressen.

Men i Arktiska rådet gäller konsensusbeslut. Alla länder har vetorätt. Och just därför måste det svenska ordförandeskapet präglas av pragmatism och kompromissvilja.

Sverige har inga egna territorialanspråk i Arktis. Och enligt Arktisambassadören Gustaf Lind kan detta vara till Sveriges fördel när man försöker driva på de andra länderna till långsiktiga överenskommelser. Misstänksamhet mot att Sverige skulle handla ur snävt egenintresse är liten.

Ordförandeskapet lämnas våren 2013 över till Kanada. Och hittills skäms inte Sveriges insats för sig:

Sverige har sjösatt ett fyraårigt forskningsprojekt som ska analysera den arktiska regionens resiliens - ekosystemens förmåga att hantera klimatförändringar och ökad utvinning av naturresurser. Man är på god väg att förhandla ram ett juridiskt bindande avtal för samarbete vid oljeutsläpp i Arktis. Och ett fast Arktissekretariat håller på att bildas i Tromsö.

Millimeter för millimeter. Bit för bit. Men utvecklingen i norr pekar kanske trots allt åt rätt håll?

Sidan 18 av 27

Jan-Morten Bjørnbakk/Scanpix

28. Vilka följder får det varmare klimatet för miljön i Arktis?_______________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

29. Vad menar författaren med att det pågår en nytt ”kallt krig” i Arktis?__________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

30. Det Arktiska rådet – vilka är med och hur går arbetet till?______________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

31. Sverige var ordförandeland i Arktiska rådet 2011-2013. Vilka frågor drev Sverige?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

"Stoppa utvinning av olja och gas i Arktis"Miljöminister Lena Ek vill se ett stopp för utvinning av olja och gas i Arktis. Det sa hon i Ekots lördagsintervju i dag. Det beskedet går stick i stäv mot vad utrikesminister Carl Bildt tidigare har sagt.Ekots lördagsintervju | Upp till bevis

I och med att isarna smälter i Arktis blir området allt mer lättillgängligt för olja- och gasexploatering.

Intresset är stort från de

omkringliggande länderna då 25 % av världens oupptäckta reserver av olja och gas beräknas finnas där.

Sverige är nu ordförande i Arktiska rådet där alla länder runt området är

Sidan 19 av 27

samlade och i samband med ordförandeskapet har utrikesminister Carl Bildt gjort klart att han inte driver ett förbud mot olja- och gasexploatering.

Trots utvinningens påverkan på klimatet och riskerna för den känsliga miljön i området. Men i Ekots lördagsintervju ger nu miljöminister Lena Ek ett annat besked.

På frågan om hon vill ha ett stopp för utvinning av olja och gas i Arktis så svarar hon så här.

– Ja, Centerpartiets åsikt är att vi inte vill ha detta och jag försöker då som miljöminister att komma så nära det målet som möjligt.

Men det är olika besked från regeringen? I en interpellationsdebatt i riksdagen ville utrikesminister Carl Bildt inte ställa sig bakom ett moratorium mot olja och gasutvinning i Arktis vilket man skulle kunna driva nu när Sverige är ordförande i Arktiska rådet? Vem är det som bestämmer i den här frågan?

– Jag har ansvar för miljöfrågorna, han ansvarar för de utrikespolitiska frågorna, svarar Lena Ek.

Vem har sista ordet?

– Det förhandlar vi om i alliansregeringen och alla fyra partier har en röst i den förhandlingen, men han är ju lika medveten som jag om vilket rättsystem man ska hänga en sådan diskussion på, svarar Lena Ek.

Malin OlofssonEkot

32. Hur agerade Sverige och utrikesminister Carl Bildt när Sverige var ordförande i Arktiska Rådet 2011-2013?____________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Bolag överger oljeplaner i ArktisPublicerat fredag 16 januari 2015 kl 13:07

Det låga oljepriset gör nu att flera oljebolag överger sina planer på utvinning i området kring Arktis. Till exempel norska Statoil har avbrutit prospektering i tre licenser vid Grönland, projekt som kritiserats för de stora miljöriskerna. 

Sidan 20 av 27

USA tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i år och dess högsta sändebud Robert Papp, ser nu krisen i oljeindustrin, som en möjlighet för länderna kring Arktis, att förbättra säkerheten.– Jag har talat med flera av världens största oljebolag och de minskar nu sina investeringar i området kring Arktis.

Det är helt enkelt inte lönsamt att utvinna olja där, med ett pris som ligger kring 50 dollar fatet. Men Robert Papp är övertygad om att den ekonomiska utvecklingen i regionen kommer att fortsätta.

– Oljeutvinning sker redan sedan hundra år tillbaka, och med klimatförändringen blir det möjligt att utvinna mineraler och olja där det idag finns ett tjockt täcke av is. Det är bara tidsfråga, eller kanske, en fråga om pris, innan det sker.

Därför är den pågående prisnedgången på råolja ett tillfälle för regeringar och länder i regionen att komma ikapp utvecklingen, säger USA:s speciella sändebud i Arktiska rådet.

– En möjlighet att förbereda sig och utveckla säkerheten, till exempel hur räddningsinsatser ska gå till om ett fartyg lastat med olja går på grund. För sjötrafiken kommer också att öka när nordostpassagen blir i allt större utsträckning isfri.

Miljöorganisationer har krävt ett stopp av utvinning i områden som ligger långt från land och där den marina miljön är extra känslig, men inte fått något gehör. Organisationerna kritiserar också rådet för att vara mer av en diskussionsklubb än ett starkt beslutande organ.

Men Robert Papp, som leder USA:s ordförandeskap senare i år, betonar vikten av samarbetet, inte minst i en tid då en militär upptrappning sker i världen och det finns en pågående konflikt med Ryssland, som är ett av rådets åtta medlemsländer.

– Relationen till Ryssland är speciell, men hittills har vi hållit säkerhetspolitiken utanför rådet, och koncentrerat oss på praktiska frågor.

Kristian Åströmkristian.astrom@sverigesradio.se

33. Varför avbryter många oljebolag sina projekt i Arktis nu 2015?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

34. Hur tycker Robert Papp att man ska utnyttja den tillfälliga ”pausen” i oljeutvinningen i Arktis?_______________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 21 av 27

___________________________________________________________________________________________

35. Vad kräver miljöorganisationerna när det gäller Arktis?________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Exxon förbereder nästa oljekatastrof i ArktisPå måndagen är det 25 år sedan ExxonMobils oljetanker Exxon Valdez orsakade en av världens allvarligaste oljekatastrofer. I sommar planerar samma oljebolag att bli först i världen med att borra efter olja i ett av de mest väderpinade och avlägsna områdena på jorden, ryska Karahavet i Arktis. Sverige bör agera, skriver Dima Litvinov, Greenpeace.23 mars 2014 kl 18:25, uppdaterad: 24 mars 2014 kl 05:23SvD BRÄNNPUNKT | ARKTIS

Sverige, som en arktisk stat och medlem i Arktiska rådet, måste agera för att införa internationella regler som håller Exxon och andra oljebolag borta från Arktis. Dima Litvinov

1989 gick Exxon Valdez supertanker på Bligh Reef i Alaska och över 40000 ton olja forsade ut i ett av världens mest produktiva och dittills oförstörda kustekosystem. Tre dagar senare kom en storm som drev upp oljan på stränderna längs 2000 kilometer av Alaskas kust och nationalparker. Skadan detta orsakade är fortfarande synlig, och kännbart idag.

Utsläppet dödade tusentals marina däggdjur, hundratusentals sjöfåglar och resulterade i långsiktiga, kroniska effekter på fisk och djurliv i form av missbildningar, minskad tillväxt, genetiska skador och tumörer. Sundets ekologiskt viktiga population av stilla

havs-sill totalkollapsade.

Exxon spenderade sedan mer än två miljarder dollar på att försöka städa upp efter olyckan, men kunde trots det ta hand om mindre än 7 procent av oljan. Och det är i själva verket sällan mer än 10 procent av ett oljeutsläpp till havs samlas in. Vi bör kräva att oljeindustrin och regeringar är förberedda på att hantera oljeutsläpp, men vi kan inte förvänta oss att någon oljesanering är särskilt effektiv. Särskilt inte i isfyllda arktiska vatten.

Bortsett från avstånden, isen och svårigheten att få saneringsstöd dit det behövs, finns det helt enkelt inte

Sidan 22 av 27

tillräckligt med kapacitet i någon av de arktiska staterna för att ens nå ett utsläpp i tid, än mindre begränsa det. Den största delen av de skador som orsakats av Exxon Valdez inträffade under de första dagarna efter katastrofen. Experter säger att om inte saneringsutrustning är på plats inom de första tre dagarna, kommer oljan ha spridit sig utom all möjlighet till kontroll. Om en olycka sker i Arktis kommer räddningen med andra ord att vara långt borta.

Just nu håller ExxonMobil på att rusta upp en nästan 30 år gammal oljerigg i Norge för att i sommar ge sig av och borra på en av de mest avlägsna platserna i ryska Arktis. Karahavet täcks av ett istäcke på mellan 1,2 till 16 meter, från 270 till 300 dagar om året, och temperaturen under vintern kan sjunka till -46 °C. Den isfria perioden då det överhuvudtaget går att borra beräknas vara 8 till 10 veckor, och det finns idag inget effektivt sätt att sanera ett oljeutsläpp om det sprider sig i isfyllda vatten.

Dessutom överlappar licensområdet där ExxonMobil ska borra en rysk nationalpark känd för sitt magnifika djurliv med stora valrosskolonier och en av de största fågelpopulationerna i den norra hemisfären. Enligt rysk lag är det de facto olagligt att borra där.

Vid tidpunkten för Exxon Valdez-utsläppet, använde världen 63 miljoner fat olja per dag och koldioxidnivåerna i atmosfären låg på 350 ppm. Många krävde redan då en akut övergång till hållbara koldioxidsnåla energialternativ.

Tjugofem år senare är världens oljeanvändning uppe i 91 miljoner fat per dag, flera krig har utkämpats över olja, koldioxidnivåerna är nu 400 ppm och ökar, den arktiska havsisen har minskat med ungefär hälften, glaciärer håller på att försvinna och klimatförändringar har kostat miljontals människoliv och miljarder dollar. Vi vet att olja, kol och gas är ändliga resurser, och vi vet att deras användning förstör planeten. Den mängd olja som finns i redan tillgängliga reserver innehåller tillräckligt med koldioxid för att orsaka en total klimatkatastrof. Att leta efter nya källor av fossila bränslen, i områdena där oljeproduktion bevisligen

utgör ett gravt hot mot lokala ekosystem är vansinne.

Det är troligt att det kustnära ekosystemet som skadats av Exxon Valdez-utsläppet aldrig helt kommer att återhämta sig till vad det skulle ha varit utan olyckan 1989. Exxon Valdez borde vara en påminnelse till oss alla om hur oförutsägbart och oförlåtande Arktis kan vara, och en läxa när beslutsfattare förbereder sig för att öppna upp Arktis för ännu mer oljeborrning och sjöfart.

Olyckor kommer att ske, de kan inte städas upp och de orsakar långvariga skador, som är omöjliga att återställa. Vi måste få ett slut på vårt koldioxidbehov och ställa om till ett hållbart samhälle.

Låt oss lära från Exxon Valdez, att oljeborrning inte hör hemma i arktiska vatten, där effekterna blir förödande. Sverige, som en arktisk stat och medlem i Arktiska rådet, måste agera för att införa internationella regler som håller Exxon och andra oljebolag borta från Arktis. 

Sidan 23 av 27

DIMA LITVINOV

36. Vem är Dima Litvinov?________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

37. Vad hände 1989 med Exxon Valdez?__________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

38. Vilka följder för miljön fick olyckan?___________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

39. Hur mycket av oljan lyckades man samla ihop? Hur mycket kostade det?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

40. Varför skulle en liknande olycka i arktiska vatten vara svårare att hantera?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

41. Vad planerar ExxonMobil att göra i Arktis?_____________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

42. Hur lång tid under året är det möjligt att borra olja? Vad beror det på?_________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

43. Vilka förändringar har hänt de senaste 25 åren när det gäller oljeanvändning och miljö?_________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Sidan 24 av 27

44. Vilken lärdom tycker Dima Litvinov att man ska ta av Exxon Valdez-olyckan?__________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Shell slutar leta olja i AlaskaOljejätten Royal Dutch Shell upphör med sin kontroversiella prospektering i Alaska. Det dyra testprojektet är en besvikelse för bolaget.Av Sandra JohanssonSvD 28 sep, 2015 Tidigt i morse gick Shell ut med att bolaget upphör med att borra efter olja och gas i Arktis.Shell återupptog tidigare i år sin provborrning i Arktis, men testprojektet är en besvikelse. På grund av det finns för lite olja och att utvinningen bedöms som olönsam väljer nu bolaget att lägga ner provborrningen i Chukchihavet utanför Alaskas nordvästra kust.

– Projektet har inte gett det resultat vi hade hoppats på. Kostnaden är alldeles för hög och vi kommer inte att gå vidare med några andra projekt i det området i Alaska, säger Sarah Bradley, presstalesperson på Shell, till SvD Näringsliv.

Shells provborrningar i Alaska har mött hård kritik och bolagets besked glädjer miljöorganisationer. Greenpeace är en av flera stora aktörer som aktivt har försökt stoppa utvinningen.– Shell vill vara först och störst i Arktis, men nu blir de först med att lämna. Förhoppningsvis är detta en tydlig och viktig signal för många andra oljebolag om att det inte finns någon i ekonomi i det här, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

Kritiken mot Shells planer kommer inte bara från miljöorganisationer. I våras kritiserades USA:s president Barack Obama av andra politiker när Obama-administrationen gav flera viktiga godkännanden till Shells prospekteringsplan för oljeborrning i arktiska farvatten. USA:s tidigare vice president Al Gore och demokratiska presidentkandidaten Hillary Clinton menar att tillståndet i Arktis krockar med Obamas uttalade klimatambitioner. USA har dessutom just nu ordförandeklubban i Arktiska rådet där skydd av området är en viktig fråga. Shell har också pressats av sina investerare att lägga mer

resurser på att utveckla förnybar energi och klargöra hur deras affärsmodell är kompatibel med globala mål för minskad uppvärmning.

Vid Shells bolagsstämma i våras fanns Fjärde och Andra AP-fonden bland de 150 investerare som uppmanade Shell att ta ett större klimatansvar och göra större investeringar i förnybar energi.Arne Lööw, chef för företagsstyrning på Fjärde AP-fonden, sa då att det är viktigt att Shell får ner sin exponering mot koldioxid framöver. Han sa också att Shell måste redovisa sina klimatrisker så att investerare kan påverka och påpeka vad bolaget behöver förbättra.

När SvD Näringsliv undrar hur mycket kraven på klimatansvar har påverkat Shells beslut hänvisar Sarah Bradley till bolagets pressmeddelande. Där står att beslutet reflekterar både resultatet för Burger J (namnet på projektet i Alaska) och det utmanande och oförutsägbara läget kring federala miljöbestämmelser i Alaskas farvatten.

Samtidigt innebär dagens beslut inte att Shell helt lämnar Arktis. Företagets amerikanska vd Marvin Odum säger i ett skriftligt uttalande att provborrningen är en klar besvikelse men att Shell fortfarande har intressen i Arktis.

Beslutet att upphöra med borrningar kommer dock ligga fast under en överskådlig framtid. Däremot kan nya provborrningar vara aktuella i andra delar av Arktis längre fram i tiden. Sarah

Sidan 25 av 27

Bradley pekar ut områden runt Rysslands östkust som intressanta för bolaget.

Den misslyckade provborrningen är ett hårt ekonomiskt slag mot Shell. Bolaget har satsat upp mot sju miljarder dollar på att försöka utvinna olja och gas i Chukchi- och Beauforthaven, enligt Fox News beräkning. Den nuvarande verksamheten i området är enligt företaget värd omkring 4,1 miljarder dollar, alltså drygt 34 miljarder kronor.I sitt pressmeddelande skriver Shell att det kommer mer information om de ekonomiska

effekterna av beslutet i Shells kommande kvartalsrapport.

Även 2012 avbröts planernaShell provborrade i Arktis redan år 2012 men avbröt operationen efter problem med sin oljerigg och säkerheten. När Shell fick en rad viktiga tillstånd i våras sa amerikanska myndigheter att Shell hade dragit lärdom av händelserna och att Shell hade en solid och välgenomtänkt plan för borrningen.

45. Varför blev Shells oljeborrning olönsam?______________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

46. Vad tycker Greenpeace om Shells beslut?_____________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

47. Varför fick Barack Obama kritik?_______________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

48. Hur mycket av oljan lyckades man samla ihop? Hur mycket kostade det?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

49. Hur mycket pengar har Shell satsat på att borra efter olja i Arktis?

___________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________

50. Hur gick det för Shell när de borrade 2012?___________________________________________

___________________________________________________________________________________________

Svåra begreppExploatera: Att man utnyttjar en resurs (ex. en naturresurs som en oljekälla)Konvention: Ett avtal som ett land skriver underProspektera: Att man letar efter naturtillgångar (ex. olja)Pragmatisk: Att man söker en praktisk lösning på ett problemKonsensus: Att alla inblandade är överens om ett beslutInterpellation: En fråga från en riksdagsledamot till en minister, leder ofta till en debatt

i riksdagen

Sidan 26 av 27

Moratorium: Att frivilligt avstå från något (ex. att borra efter olja)Territorialanspråk: Att ett land har anspråk på ett visst territorium, ett havs- eller land-

område (ex. Ryssland anser att en del av det arktiska havet tillhör just Ryssland)

Sidan 27 av 27