"Vet du vem du är ?"

Är det viktigt att ha goda kunskaper om sig själv när man skall göra ett studie- och yrkesval?

Det är viktigt att synliggöra vissa faktorer vid ditt studie- och yrkesval. När du synliggör kunskaperna om dig själv, på t ex ett papper, så klargör du egenskaper/intressen kring dig själv och kan göra direkta jämförelser med de yrken och utbildningar som du tycker är intressanta. Utifrån vissa frågeställningar kan du öka kunskapen om dig själv.

Vad är viktigt för dig i ditt framtida yrke?Är hög lön viktigt? Vad betyder statusen? Måste jobbet ha utvecklingsmöjligheter?

Vad är du bra på?Är du teoretiskt eller praktiskt lagd? Är du kreativ? Tycker du om att prata inför en grupp?

Vilka värderingar har du?Passar dina värderingar in i det yrke du funderar på? Hur tänker dina framtida arbetskamrater?

Hur påverkar ditt val din familj eller partner?Innebär ditt val en konflikt i familjen eller med din partner? Har du stöd hemma för ditt val? Hur ser arbetstiderna ut?

© http://www.syv.infotek.umea.se/

Ekonomiska och sociala faktorerEkonomi? JA! NEJ!

Om ja, på vad sätt?____________________________________________________________________________________________________________________________________Familj? JA! NEJ!Om ja, på vadsätt?____________________________________________________________________________________________________________________________________Bostadsort? JA! NEJ!Om ja, på vadsätt?____________________________________________________________________________________________________________________________________Annat? JA! NEJ!Om ja, på vadsätt?____________________________________________________________________________________________________________________________________De här faktorerna sätter i regel gränser i vårt yrkesval. Tänk efter skulle du kunna ändra på något?__________________________________________________________________________________________

_____________________________________________

Vad är viktigt för mig i mitt jobb?- Arbetet ger hög lön- Bra arbetsledning- Bra arbetskamrater- Arbetet är intressant- Arbetet är säkert (tryggt, tillsvidareanställning)- Arbetet är omväxlande- Arbetet är självständigt- Arbetet ger goda möjligheter till avancemang

- Arbetet finns på hemorten- Ha kort arbetstid- Arbetet har en viss status- Arbetet innebär en hel del resor- Arbete där jag själv kan bestämma mina arbetstider- Arbetet ger goda utvecklingsmöjligheter (personliga)

Viktiga faktorer i mitt framtida yrke:_____________________________________________________________________________________________________________________Annat:_______________________________________

Faktor som INTE är viktig:

________________________________________

Annat:________________________________________

Tankar om arbete- Jag ska ta ett arbete som andra tycker är bra.- Jag tar ett arbete där jag tjänar mycket pengar- Jag måste få arbete självständigt.- Det är viktigt för självförtroendet att ha ett arbete.- Jag vill arbeta för att komma hemifrån ett tag och träffa nya människor.- Mitt arbete skall vara en del av min fritid.- Jag ska välja ett arbete där jag har möjlighet att utvecklas som människa.- Jag måste få lära mig nya saker i mitt arbete.- Det viktigaste i ett arbete är att ha trevliga arbetskamrater.- Det är slumpen som avgör vilket arbete jag får.- Jag ska inte välja ett arbete som är ansträngande.- Om jag följer min föräldrars eller mina vänners råd får jag ett bra arbete.- Jag arbetar för att man är tvungen. (Jag arbetar för att leva)- Jag arbetar för att få tillfälle att hjälpa människor.

- Var är jag mest utvecklingsbar?

Det här betyder siffrorna:1.Du tror att du har ovanligt lite av egenskapen2.Du tror att Du har ganska lite av egenskapen3.Du har på känn att Du har lite mindre av den än folk i allmänhet4.Du tror att Du har precis lika mycket av den som de flesta personer5.Du har på känn att Du har lite mer av den än folk i allmänhet6.Du tror att Du har ganska mycket av egenskapen7.Du tror att Du har ovanligt mycket av egenskapen

Begåvning för teoretiska studier 1 2 3 4 5 6 7Begåvning för matematik 1 2 3 4 5 6 7Språklig talang 1 2 3 4 5 6 7Teknisk fallenhet 1 2 3 4 5 6 7Fallenhet för hantverk 1 2 3 4 5 6 7Förmåga att tänka logiskt 1 2 3 4 5 6 7Fingerfärdighet 1 2 3 4 5 6 7Konstnärlig talang 1 2 3 4 5 6 7Sinne för ekonomi 1 2 3 4 5 6 7Minne för namn, nummer och liknande 1 2 3 4 5 6 7Ordningssinne 1 2 3 4 5 6 7Handlag med folk 1 2 3 4 5 6 7

Övertalningsförmåga 1 2 3 4 5 6 7Förmåga att komma överens med folk 1 2 3 4 5 6 7Ledarförmåga 1 2 3 4 5 6 7Förmåga att sätta sig in i folks problem 1 2 3 4 5 6 7

Vad kan jag - Min egen bedömning

FRITIDSAKTIVITETERVilka ? Mest intressanta

UTBILDNINGVilka ? Varför valde du just

dom ?

YRKENNämn några av dina jobb - Goda erfarenheter

- Mål med jobbet- Utvecklingsmöjligheter

INTRESSETEST

Här får du påståenden som du ska ta ställning till. Om påståendet stämmer ringar du in den romerska siffran (= I, II, III, IV, V, VI) vid meningen.I Jag tycker att skolan är för teoretisk och för skild från verkligheten. Jag vill

lära mig mer saker jag kan få nytta av.VI Jag brukar prata ganska mycket när vi redovisar grupparbeten i skolan.II Jag läser mycket, utöver skolböcker, är det tidningar, fackböcker och

skönlitteratur.V Jag jobbar hellre i grupp än ensam.III Jag är lekfull även när jag ska göra något allvarligt.IV Jag tycker om att ge råd och lära ut saker till andra.V Jag har ganska lätt för att börja prata med folk, även dom jag inte träffat

förut.VI Om jag hamnade i en främmande stad utan pengar eller pass skulle jag

klara mig bra.I Jag gillar att idrotta.IV När jag pratar med andra människor brukar jag lyssna mer än jag pratar.I Jag vill gärna avsluta ett arbete innan jag börjar på nästa.III Jag tycker om arr rita, måla, skriva, fotografera, musicera, sjunga och dansa.II Jag tycker om att jobba skäl med projekt.VI När jag går ut med kompisar på helger, är det ofta jag som kommer på vad

vi ska göra.IV Jag grubblar ofta på saker jag eller någon annan har sagt, som kan såra

någon.III Jag har alltid många saker på gång samtidigt.II Jag gillar att spela kluriga spel där man får tänka till.V Jag har fler kompisar än de flesta.I Jag tycker om att arbeta med verktyg och redskap.IV Om jag fick välja mellan att jobb med hög lön och utvecklingsmöjligheter och

ett jobb där jag fick göra en insats för andra människor skulle jag välja det sistnämnda.

VI Jag sitter med i elevrådets ( eller en annan förenings) styrelse.IV Jag sätter mig in i andra människors problem för att hjälpa dem.VI Jag skulle tänka mig att starta eget företag.III När jag fått en uppgift i skolan brukar jag ofta vilja göra den på helt annat

sätt än det var tänkt.II Jag tycker att det är kul att gå till botten med ett visst ämne som intresserar

mig och lära mig allt om det.III Jag tycker bättre om instuderingsfrågor.III Jag får ofta en massa galna idéer.I Jag fixar gärna själv min cykel, eller moped som gått sönder.V Jag trivs bäst när jag har människor omkring mig.II Det är kul att lösa svåra mattetal.VI Jag ställer upp om någon ber om hjälp.II Jag har lätt för att intressera mig för uppgifter även om de verkar vara

tråkiga.I Jag tycker det är roligare att jobba med händerna än att läsa böcker.V Lagsporter är roligare än individuella.VI Jag brukar bli gruppledare.V Jag har lätt att anpassa mig.Räkna samman hur många påståenden av varje romersk siffra du ringat in. I= ___ II= ___ III= ___ IV= ___ V= ___ VI= ___Du kan få tips på yrken inom det område eller de områdena du fått flest JA-svar.

YRKESTIPSI II III IV V VI

LokförareOptikerGeolog

Elektriker

KirurgLaboratorie-

assistentDatatekniker

Scendekoratör

FloristSkräddare

Arbetsterapi-biträde

BilskollärareTandhygienis

BartenderSjökapten

ButiksägareBiluthyrare

Brandingenjör

Skade-reglerare

TryckareKock

LjudteknikerTrädgårds-

mästareVaktmästrare

BagareDjurvårdareAmbulans-

förareSkomakare

BilmekanikerLantbrukare

SjömanHissmontörDrifttekniker

LåssmedApoteks-tekniker

FysikerArkitektArkeologMusei-

intendentForskareRöntgen-assistentÅklagareVeterinärBotaniker

SystemerareApotekare

Civil-ingenjörLantmätareStatistikerFlygledareKronofogdeContoller

KeramikerKoreograf

Balettmästare

BildkonstnärKonst-

historikerMusikerFotograf

TextillärareJournalist

ADRegissörDansareDidrgentDesignerGrafikerKultur-

sekreterareÖversättare

tTränareDietistLäkareLärare

Höselvårds-konsulent

PrästPsykolog

FörskollärareBibliotekarie

FrisörReseledare

Arbets-förmedlareHovmästare

TågkonduktörFörsamlings-

assistentBarnskötareReceptionist

EkonomichefProduktions-

ledareRektorKonsult

Marknads-undersökare

SäljareFotomodell

Programledare

Personal-tjänstemanFasighets-mäklare

HotellchefKioskägare

ServitörCivilekonomArbetsledareRepresentant

Tulltjänsteman

BrevbärareYrkes-

inspektörUtredareKamrer

AdministratörAntikhandlar

eSpråk-

sekreterareFilmkritikerKonstsäljareKassörskaKontors-

vaktmästarePostspeditör

TelefonistRevisorBank-

tjänstemanVäktare

Jurist

För dig med praktiskt

handlag och mekanisk/-

teknisk begåvning

För dig med analytisk

förmåga och logiskt/-

vetenskaplig begåvning

För dig med som är

kreativ och konstnärlig begåvning

För dig med inlevelse

förmåga och pedagogisk/-psykologisk begåvning

För dig med med

säljförmåga och

ledarskaps egenskaper

För dig med ekonomiskt sinne och

matematisk- administrativ

förmåga

Att välja

Alla människor ställs inför olika val genom livet. Att välja yrke och utbildning är inte lätt. Vad tycker du krävs för att man ska kunna tala om ett "bra" val ?

Ett val påverkar både dig själv och din omgivning. Det kan finnas många olika möjligheter och det är ofta svårt att veta vad man vill. Framtiden går att påverka och forma, för att nå dit bör du sätt upp mål och staka ut vägar dit. Vid ett val fattar du även beslut, vilket många gånger kan vara svårt. Du kan underlätta dina val och beslut genom att använda dig av en strategi för att sortera kunskaperna om dig själv och omvärlden. Nedan finner du delar som kan vara viktiga för dig när du skall välja och fatta beslut om din framtid.

ValVad innebär ett val ?

StrategiVilken strategi har du ?

MålVad har du för mål ? Har du några reservmål?Hur ser din väg ut till målet ?Vilka alternativa vägar har du ?

BeslutHur fattar du beslut ?

Val"Planer är de förståndigas drömmar"

(Ernst von Feuchtersleben)

Fördelar och Nackdelar med olika alternativ

För att få en översikt över olika valalternativ du har och se vad de olika alternativen innebär är det bra att skriva ned dessa på ett papper.

Nedan är ett exempel på hur det kan se ut.

Viktiga punkter för mig Val 1 Val 2

+ - + -Arbetsmarknad

Jobb på hemorten

Utbildning

Ekonomi under studietiden

Mina intressen

Lön

Övrigt

Ett bra studie- och yrkesvalStudie- och yrkesvaletHur genomtänkta och förnuftiga är studie- och yrkesval? Vad krävs för att man ska kunna tala om ett "bra" val? Texten nedan motsvarar ca fem A4-sidor.(ursprungskälla: Svenskt Yrkeslexikon, Ulf Stark, AMS)

Att välja förnuftigt eller känslomässigtVad styr ett val, förnuftet eller känslorna?

FörnuftetTänk dig att du ska köpa en bil, hur går du tillväga? Granskar du marknaden, ser vad det finns för olika bilar? För att därefter jämföra de olika tänkbara alternativen? För att kunna göra en jämförelse tittar du på olika viktiga punkter som t ex pris, utseende, livslängd, kvalitet, komfort m m. Naturligtvis väger inte alla dessa punkter lika mycket. Mer eller mindre rangordnar vi de olika punkterna. Vi försöker vara förnuftiga.

KänslornaAlla val är inte förnuftiga. Det är inte ofta vi väljer samlevnadspartner utifrån att vara förnuftig. Det är i högre grad våra känslor som styr över vem vi vill leva ihop med. Många väljer olika saker utifrån hur det känns i maggropen. Vad som känns mest rätt, utan att egentligen veta vad som styr valet, många gånger fungerar det bra. Frågan är om ett så stort val som att välja yrke och utbildning enbart ska bygga på "rätt" känsla. Dessa sidor kommer att titta närmare på studie- och yrkesvalet.

Hur är det med studie- och yrkesvalet ?För att kunna göra ett förnuftigt, övervägt studie- och yrkesval krävs det mycket av mig. Jag måste känna till många yrken och utbildningar och vad dessa kräver samt vad de kan ge mig i utbyte. Jag måste också känna mina egna behov, önskemål och intressen. Jag måste också vara klar över mina egna resurser m m. Att välja känslomässigt innebär ofta att ena dagen känns ett yrke rätt för att nästa dag är det något annan som känns mer lockande.

Möjligheterna till förnuftiga studie- och yrkesval är små.Det är sällan förutsättningarna är helt uppfyllda för att göra ett förnuftigt och väl övervägt val. Kunskaper om arbetsmarknaden, om vad man gör i olika yrken, vad som krävs och vad man kan få ur av dem, är ofta fragmentariska och fulla av felaktiga föreställningar. Föräldrars eller vår egen bekantskapskrets representerar ofta en snäv fördelning av yrken. I vår omvärld ser vi endastett begränsat antal yrken och utbildningar. Ofta understryks och förstärks våra förenklade bilder av olika arbeten av massmedia. Hur ser egentligen en gruvarbetares eller polis vardag ut?

Mig självOckså när det gäller kunskaper om oss själva, våra intressen och förutsättningar är vi i många fall osäkra. Kommer jag att tycka att det är intressant att utföra den eller den arbetsuppgiften som jag inte har någon direkt erfarenhet av? Vad vet jag om vilka "hemliga" förmågor jag besitter? Vilket upplever jag som mest väsentligt, att få arbeta med människor eller att kunna påverka min egen arbetssituation - om det nu inte kan förenas. Kommer jag att klara utbildningen till det yrke som lockar mig, jag som var så dålig i skolan? I skolan ges begränsade möjligheter att utveckla och upptäcka intresseområden som inte ligger inom ramen för de ämnen som behandlas där. Om vi är osäkra om oss själva, hur ska vi då kunna välja?

Men vi gör ändå våra val i skolan och i arbetslivet. Vi fattar våra beslut på underlag av det vi tror och anar. Vi gör som de andra vi känner. Vi följer ofta traditionella värderingar - pojkar väljer det, flickor det; män arbetar med detta kvinnor med detta.

Det svåra valetStudie- och yrkesvalet är viktigt. Mycket av vårt sociala liv, vår trygghet och identitet är förbundet med yrket.

Många människor upplever att de inte alls har valt ett yrke. De tycker att det var slumpen, som avgjort var någonstans de hamnat. Andra menar, att de aldrig har haft något val, därför att det inte funnits något att välja mellan. Man har bytt jobb, men inte valt yrke. Och visst är valfriheten relativ och begränsad. För somliga står många möjligheter öppna, medan andra knappast har något val alls.

Stora kravMen studie- och yrkesvalet är viktigt och kan ibland vara svårt. Om det riktas stora krav på oss, så blir det besvärligt. I synnerhet om någon eller några som vi bryr oss om hotar att ta avstånd från oss, om vi väljer på visst sätt. Kan det också vara så, att olika för oss viktiga personer vill att vi ska göra olika saker. På samma sätt kan valet försvåras av att vi själv ställer höga krav på dealternativ som vi kan tänka oss - om de inte uppfyller de och de förutsättningarna så får det vara.

Svårt välja om i vuxen ålderFörändringar i arbetslivet medför att många måste byta yrke. I många fall sker det efter det att man anpassat sig, levt sig in i ett visst yrke.

Många studievägar försvårar valetMångfalden av program, linjer och studievägar inom skolan kan skapa problem. Hur ska man kunna överblicka denna mångfald, få tillräcklig kunskap om vad de olika alternativen innebär och vad de får för konsekvenser för ens fortsatta möjligheter i skolan och arbetslivet. Utbildningssystemet ställer många gånger krav på elevernas förmåga att fatta långsiktiga beslut. Men i valsituationerna kommer ofta mera näraliggande och på lång sikt ovidkommande faktorer att spela en dominerade roll.

Ju fler alternativ det finns att välja mellan, desto svårare blir det. Men det är någonting positivt, om valproblemen leder till att man aktivt kan pröva alternativen och sig själv.

Vägar ut ur svårigheternaHur beter vi oss då inför dessa svårigheter? Vi gör det på olika sätt.

Vi kan ändra våra krav och önskemål så att de bättre passar de möjligheter vi ser. Vi kan söka nya alternativ som passar oss bättre. Vi kan välja en plan som lämnar många alternativ öppna. Eller också skjuter vi helt enkelt upp beslutet, till exempel genom att välja en tillfällig sysselsättning så att vi får lite andrum och slipper ta ställning omedelbart.

Olika undersökningar har visat att upplevelser av stor svårighet ofta leder till att man väljer mer konsekvent, att man tar större hänsyn till vad man föreställer sig att andra skulle göra i ens eget ställe. Det är ett sätt att ökatryggheten i en otrygg situation.

Vad kännetecknar studie- och yrkesvalet?Det finns knappast någonting som inte på något sätt kan sättas i samband med studie- och yrkesvalet. Olika forskare har tagit upp olika faktorer som de förknippat med studie- och yrkesvalet. - kroppslängd, placering i syskonskaran, anlag, intressen. Det är heller inte så konstigt. Studie- och yrkesvalet berör ju i grunden hela personligheten och hur denna förhåller sig till det omgivande samhället, arbetsmarknaden och de ekonomiska villkoren.

Här ska bara några faktorer som kännetecknar studie- och yrkesvalet tas upp. En del av den är rätt självklara. Men det kan kanske ändå vara värt att fundera över dem.

Studie- och yrkesvalet är en processSjälva ordet "studie- och yrkesval" ger intryck av att det skulle vara frågan om ett enda avgränsat val. Det för på villospår. Visst förekommer det val, men dessa är införlivade med hela vår utveckling. Man klarare beskriva studie- och yrkesval mera som ett förlopp där man efterhand blir klarare över vad man kan och vill, och över de möjligheter och begränsningar som man har i samhället och på arbetsmarknaden.

Den personliga utvecklingen påverkas av samhället Vi har alla skilda förutsättningar och intressen som gör att vi kommer att ägna oss åt olika saker. Studie- och yrkesvalet är ett förlopp som inbegriper allt vad vi varit medom, lärt oss och anpassat oss till. Vi påverkas hela tiden av det samhälle vi lever i och utgör en del av.

ArbetslivetVi påverkas i vår utveckling av hur vi uppfattar arbetslivet. Vi påverkas av att det ofta görs skillnader lönemässigt, anseendemässigt, arbetsmiljömässigt mellan olika yrkesgrupper.

PrestationskravVi påverkas av de krav på prestationer som finns i samhället. Prestationskraven får vi in från potträningen och de är sedan våra ständiga följeslagare under livet. I arbetslivet bedöms, jämförs och värderas vi i hög grad efter hur och vad vi producerar. De bilder vi gör av oss själva och vad vi kan klara av formas till stor del inom ramen för denna prestationsinriktning.

Klass, Kön, Intressen, Begåvning och Personlighet Hur arbetena är fördelade efter kön, vilka förväntningar som ställs på oss beroende på vilket kön vi råkar födas till, har också en stor betydelse för vår yrkesutveckling. Vår möjlighet att upptäcka olika intressen, att få pröva på olika saker bestäms i hög grad av vår könstillhörighet.

En rad insatser har gjorts för att motverka att sociala, ekonomiska och könsmässiga förhållanden ska styra oss. Men fortfarande lever klass- och könsskillnaderna i stor utsträckning kvar - i bostadsområdena, i skolorna, iarbetslivet.

Våra intressen, vår begåvning och vår personlighet spelar naturligtvis in och påverkar utvecklingen. Men även de psykiska faktorerna samspelar med de sociala förhållandena; de förstärks eller motverkas av den miljö vikommer från eller lever i.

Naturligtvis är vi inte helt förutbestämda av vår sociala bakgrund. Men det kan vara viktigt att vi blir klara över vilka faktorer som påverkar oss. En

sådan insikt kan göra det lättare att frigöra sig från erfarenheter som stänger ossinne och hindrar oss i vår utveckling.

Var passar jag in?Vi kan uppfatta oss som varma, som hyggliga, som lättretliga, som ordningsamma eller slarviga, som begåvade eller dumma. Dessa bilder har växt fram efterhand. Vår självuppfattning är delvis en spegelbild av vad vi tror andra tänker och tycker om oss. Mest betydelsefulla är naturligtvis de bilder av oss själva somförmedlas av dem som är särskilt viktiga för oss. Vad föräldrarna tycker om eller ogillar hos oss har speciell betydelse. Vi vill bli omtyckta och accepterade av dem som vi är beroende av. Även skolan förmedlar bilder till oss av vilka vi är. Genom omdömen och betyg får vi en bild av vad vi klarar av och duger till. Självtillit och självförtroende kan byggas upp eller smulas sönder - ochdet får konsekvenser för hur vi sedan klarar av skolan, hur vi inriktar oss mot arbetslivet.

Med vår självuppfattning orienterar vi oss mot arbetsmarknaden. Vad finns det för arbeten där jag får utnyttja mina egenskaper och utveckla min förmåga ? Hur passar jag in ? Vart ska jag söka mig ? När vi gör sådana studie- och yrkesvalsbedömningar betraktar vi kanske inte bara arbetet, studier och hur det ser ut. Vi tittar i många fall också på vilka slags människor som arbetar inom de olika yrkena. Liknar jag dem ? Liksom vi har bilder av oss själva, så har vi också föreställningar om vilket slags människor som utför de olika arbetena. Sådana föreställningar bildar enkla riktpunkter; man ska nog vara sån för att fungera i det eller det yrket eller klara av den utbildningen. Vissa yrken är laddade av associationer. Dessa föreställningar om yrkesföreträdare är oftast stereotypa, falska, förenklade - men förledare.

Studie- och yrkesvalet är inget ödesvalÄven om yrkesvalet är invecklat är det inte livsavgörande. Det går att välja om. Det lyckligaste kanske inte är att från början hitta sitt "idealjobb" som man sedan kan ägna sig åt för resten av livet. Att pröva på nya områden innebärsamtidigt möjligheter att upptäcka nya sidor hos sig själv och arbetslivet. Det ställer krav på att det finns arbeten att välja mellan för mig - med mina handikapp, min ålder och min bakgrund.

Välj studie- och yrkesvalsstrategiDet finns många strategier att använda sig av i en valsituation. Hur gör du? Hur skulle du vilja göra ? Här följer några olika valstrategier.

"Vänta och se metoden", går ut på att låta någonting eller någon annan styra valet. Det kan t ex vara att du väljer flera olika utbildingar och ser vad du kommer in på, det innebär att du kan skjuta upp beslutet.Fördel: Om du har "tur" kanske du bara kommer in på en utbildning och du slipper själv välja.Nackdel: Fungerar inte i alla lägen, många gånger hamnar man i situationer där man måste välja.

Försöka se de olika valen i ett större sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.Fördel: Att "se längre än näsan räcker" är ofta bra. Studie- och yrkesval påverkar en stor del av hela ditt liv. Ett års extra studier kanske är en kort tid om ser i ett tidsperspektiv fram till pensionen.Nackdel: Det är svårt att planera sin framtid i ett längre tidsperspektiv. Det är inte säkert att jag tänker likadant om 10 år.

Studie- och yrkesvalet kan göras marknadsanpassat, d v s utgå ifrån vad som är mest gångbart på arbetsmarknaden.Fördel: Många yrken har under en lång tid haft en svag arbetsmarknad och låg lön, medans det i andra yrken är lättare att hitta jobb och man tjänar bättre.Nackdel: Ingen kan med säkerhet säga hur framtiden kommer att se ut och var jobben kommer att finnas.

Studie- och yrkesvalet kan vara individanpassat, d v s utgå ifrån intressen, egenskaper, anlag m m.Fördel: Att arbeta är en stor del av livet, att kunna identifiera sig med yrket och känna en lust att gå till jobbet är oftast lättare om man har gjort ett studie- och yrkesval utifrån sig själv och den man är.Nackdel: Svårt att veta vem man är och vad man vill.

Mål"Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen som är mödan värd" (Karin Boye)

Utan mål är det svårt att veta vart man ska gå. Därför gäller det att fundera över vad du strävar efter, vart vill du komma. Här står du nu, men vart vill jag och vilken väg skall jag gå. Målet(n) För att nå dina mål behöver du hitta mål som ger dig motivation som driver dig framåt. Det är viktigt att du planerar vägen dit noggrant.

Bra mål är:Konkreta, d v s tydligt, t ex inom ett år skall jag söka in på Entreprenör-programmet i Umeå.Motiverande, d v s att målet är så intressant att du vågar och orkar ta dig dit.Utmanande, men möjliga att nå. Målen bör egga dig att kämpa dit men de måste också vara realistiska.Utvecklande - att du lär dig nya intressanta saker.Ditt egen beslut - det är viktigt att det är du själv som väljer dina mål utifrån dig själv.Tidsplan - att kunna följa upp målen, att om ett år så ska jag o s v.Alternativa vägar till målet/målen - Det är bra att flera vägar. Det är lätt att någon väg inte är farbar.Delmål - Många gånger finns det delmål på vägen. T ex att komplettera mina studier innan jag blir behörig att söka den utbildningen jag vill gå.

Konsekvenser:Tänk efter...innan du går vidare. Vilka konsekvenser får ditt/dina mål när du ska förverkliga det? Försök skriva ned vilka följder de får så att du är medveten om detta när du går vidare. Konsekvenser:- för mig- min familj- min vänner- ekonomin- annat

Mitt liv om fem årUtifrån den bild du har av dig själv och den bild du har av omvärlden - försök se in i din egen framtid. Vad har du för tankar, intressen m m som du vill förverkliga ? Tänk dig fem år framåt och försök beskriva hur du vill att den ska se ut. Försök ha en realistisk bild av din framtid - alltså inte för fantasifull även om du naturligtvis måste använda lite fantasi för att se framåt. Tanken med denna övning är försöka göra en lite längre planering för att underlätta fördig att sätta upp mål du vill nå. Om din bild av vad du vill känns svår att förverkliga - Vad kan det bero på ? Prata gärna med en vägledare eller någon annan som du känner förtroende för.

Så här vill jag att jag har det i mitt arbete -Beskriv här om du har någon ny utbildning,vad du har för arbete och vad du gör i dittarbete o s v.Vad kan jag göra får att nå dit ?

Så här vill jag ha det utanför arbetet- Familj ?Nya intressen ?

Andra engagemang

Vad kan jag göra för att nå dit ?

Olika beslutsstilar- Jag tänkte mig noga för, tog reda på olika möjligheter

- Jag "kände för" det helt enkelt.

- Jag visste inte vad jag skulle välja utan väntade att det skulle lösa sig så småningom

- Jag frågade vad andra tyckte, det var viktigt för mig att veta det innan jag bestämde mig

- Jag tyckte att det passade mig, att det stämde med mina intressen, kunskaper osv.

- Det låg närmast till hands, var praktiskt och enkelt

- Det bara blev så, det var mest slumpen som spelade in

- Jag kände en press på mig, tyckte inte jag hade något val.

- Det var andra som bestämde åt mig

"Hur går du tillväga när du ska genomföra ditt val?"När du kommit så långt att du har tagit ett beslut är det bara resten kvar - att genomföra ditt val! Oavsett vad du än har beslutat - stort som smått - finns det alltid ett genomförande, en färdriktning.

Du kan göra jämförelsen med en resa. Den kan vara kort eller lång, men alla resor kräver i princip en planering. Kanske är resan en busstur till Säffle eller så ska du segla till Västindien. Planeringen kan vara väldigt enkel som att bara gå till stationen och köpa en biljett, eller den kan vara omfattande med utrustning som ska införskaffas, kurser som du behöver gå, visum, vaccinering...

Om ditt beslut är omfattande kan det finnas en risk att målet blir svårt att nå. På vägen dit kan det finnas fallgropar eller faktorer att tänka på som kan påverka din färd mot målet.

Att genomföra ett beslut kräver ofta en planering med konkreta aktiviteter, åtagande och handlingar. Om du aktivt planerar och föreställer dig vad du ska göra, ökar du på din egen motivation och förmåga att lösa de eventuella hinder som kan uppstå. Du har då en möjlighet att följa upp och se vad du har gjort och lyckats med.

Hur går du tillväga?- Försök se vilka uppgifter som ska göras för att nå det mål du satt upp- Bedöm och prioritera det du ska göra utifrån hur viktigt det är och vilken svårighetsgrad det har.- Försök ta reda på vilka ev nya krav som kan ställas på dig beroende på vad du har valt. Det kan vara krav på mer kunskap och färdigheter, eller iförändringar av attityder, uppträdande, reaktionssätt, handlingssätt. Vilka faktorer kan påverka dig eller ditt val?- Från var kan du får hjälp och stöd?- Att du sätter upp en handlingsplan när och hur uppgifterna ska genomföras.

Vad påverkar din färd mot målet?Vilka hinder kan uppstå eller finnas som gör att du inte når målet? Självklart beror det på vilket mål du har satt upp. Om ditt mål är att gå en kvällskurs på ett studieförbund och läsa turistspanska är det lättare att uppnå, än om ditt målär att bli attaché inom utrikes- departementet.

Valet en uppoffring?Valet av ett mål kan ofta innebära att man får välja bort andra mål, att du måste göra en uppoffring. Enkla exempel kan vara: Om du läser en kvällskurs på komvux eller universitetet får du oftast mindre tid med familjen, vänner flickvän / pojkvän, osv. Om du väljer eller måste flytta till annan ort p.g.a. valav utbildning eller att du söker ett nytt jobb så ändras ofta vänskapsbanden.Om du har ett arbete och börjar studera igen ändras oftast din ekonomi, som i sin tur kan påverka dina tidigare vanor.

Valet som påverkar?Hur påverkar ditt beslut dig personligen? Kommer ditt val att påverka och kanske förändra dina värderingar? Det nya arbetet kanske kräver saker av dig som du inte riktigt tänkt dig. Om du skall representera ett företag kanske det krävs att du använder slips och kostym, trots att du avskyr det. Eller att arbetet som forskare skulle innebära mycket tidsbunden undervisning.

Kan din omgivning bli påverkad? Om ditt nya arbete innebär att du är på resande fot och kommer att ha minst 50 hotellnätter om året. Hur påverkar det din familj eller din flickvän / pojkvän?

Andra saker som kan bli påverkade är fritidsintresse eller engagemang inom olika områden som sport, politik, kultur, osv. Plötsligt så räcker inte tiden till längre och du måste välja.

Ohållbara valOhållbara val kan bero på flera orsaker:1.Bristande medvetenhet om valet och / eller brist på upplysningar, kunskaper och färdigheter.2.Att man missat alternativ som kunde vara bättre eller mer anpassade.3.Att man inte känner tillräcklig ansvarskänsla, antingen gentemot sig själv, en utbildning eller ett arbete.4.Att man misstolkar viktiga faktorer i situationen / valet

- av kulturella- eller ideologiska orsaker, fördomar eller liknande. Ett vanligt exempel är synen på vad som kallas "kvinnoyrken" respektive "mansyrken".5.Att man inte har en förmåga och / eller vilja att inse vilka ev. risker som kan finnas i samband med ett beslut och genomförande. Att en situation uppstårsom man inte hade de blekaste aning om.

Övriga saker som kan vara ett hinderNågra exempel:Fysiska hinderSom avstånd, brist på resurser, avsaknad av bostad, etc.Ekonomiska hinderInga studiemedel, utbildningen berättigar inga studiemedel, andrakostnader, etc.FördomarFördomar baserade på kön, etnisk bakgrund, social klass, ålder,handikapp, m.m.

Avslutningsvis något om beslutsvånda.Ofta kan ett val och beslut uppfattas som stort och oåterkalleligt. Att det kommer att kräva mycket av dig som person. Beslutsvånda är inget ovanligt problem, eller att du drabbas av handlingsförlamning, en vana att skjuta uppnödvändiga handlingar till morgondagen.

Vanliga tankar vid beslutsvånda:- Jag är för gammal för att lära mig nya saker- Jag har alltid gjort på samma sätt. Det tänker jag inte ändra på nu- Jag vill att en vägledare ska tala om för mig vad jag skall göra- Det är för sent, det går inte att göra någonting åt det längre- Ingen förstår mina problem- Jag har försökt allt, men ingenting hjälper- Det finns ingen som kan ge mig en ärlig chans

Att göra en handlingsplanNär du tagit ett beslut är det dags för planering. Att planera är att organisera en metod. En handlingsplan är ett uttryck för detta. Du får en bättre överblick om du skriver ned dina mål, aktiviteter och handlingar på ett papper. Ofta är det så att saker ska ske i en viss ordning, det kan vara sista ansökningsdag, bokade samtal etc. Du får helt enkelt en bättre kontroll över vad du håller på med.

Ibland har vissa människor väldigt bråttom och hinner inte planera. De bara rusar på, men vet inte vilken riktning de ska ta. Fast det finns även de som "överplanerar" och tar hänsyn till alltför många detaljer. De kan fastna på vägen.Inget av sätten är speciellt bra.

Grovt sett är det tre olika saker som du ska veta.

Vad ska jag göra?Hur skall det gå till?När skall jag göra vad?

Enkel eller avancerad handlingsplan – att skräddarsy din egen "färdplan"

Beroende på vad ditt mål är blir din handlingsplan mer eller mindre avancerad. En handlingsplan kan vara allt från en liten minneslapp, en gul notis du klistrat på kylskåpsdörren till en flera sidor lång lista på vad du ska göra. Om ditt val och beslut är att läsa utomlands har du många uppgifter att ta reda på. Du kan snabbt fylla ett antal sidor där svaren du får påverkar dina beslut och handlingar.

Handlingsplan När, var, hur Eventuella kommentarer

Mitt mål

Alternativa mål

Saker att ta reda på ochUtföra

Viktiga datum

Personer/myndigheteratt tala med

Personer som kan hjälpa mig

Aktivitet Vem hjälper mig Vara klar tills

1.

2.

3.

4.

5.