Översiktsplan - kil final · 2017-09-29 · rsislan r ils mmun munen, bidra till att förenkla och...

SAMRÅDSHANDLING

LÄS MER PÅ KIL.SE/PLANER

ÖVERSIKTSPLAN

SAMRÅDSHANDLING2

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KILS KOMMUN

StyrgruppMikael Johansson, kommunalrådGeorg Forsberg, kommunalråd

ArbetsgruppAndreas Andersson, gatuchef, Kils kommunMari Andersson, samhällsplanerare, Kils kommunStefan Hellstrand, hållbarhetsstrateg, energi- och klimatrådgivare, Kils kommunJosefin Larsson, samhällsplanerare, Kils kommunMarja Nordin, miljöstrateg och naturvårdshandläggare, Kils kommunTord Ohlsson, GIS- och MBK-samordnare, Kils kommunKent Svensson, exploateringschef, Kils kommunAlija Tandirovic, miljö- och byggchef, Kils kommunBo Thunberg, näringslivschef, Kils kommunJan Erik Engström, arkitekt, KLARA arkitekterKristina Grape, planeringsarkitekt, KLARA arkitekterJohan Stenson, planeringsarkitekt, KLARA arkitekter

Kartor och fotografierKils kommun, om inget annat anges

Övriga illustrationerKLARA arkitekter, om inget annat anges

LayoutKLARA arkitekter

Godkänd av kommunstyrelsenXX

Antagen av kommunfullmäktigeXX

Laga kraftXX

SAMRÅDSHANDLING 3


FÖRORD

SAMRÅDSHANDLING4


SAMMANFATTNINGKils kommun ligger centralt i Värmland, i södra delen av länet. Kommunen gränsar till Arvika, Forshaga, Grums, Karlstads och Sunne kommu-ner.

Jord- och skogsbruket har historiskt sett va-rit mycket viktiga för kommunen. Sedan drygt hundra år har järnvägarna och Kils tätort som järnvägsknut haft stor betydelse för kommunens utveckling. Kommunen har i dag en folkmängd på ca 11 800 personer.

Varje kommun ska, enligt 3 kap. plan- och bygg-lagen, ha en aktuell översiktsplan som omfat-tar hela kommunen. Kommunfullmäktige i Kils kommun tog den 28 januari 2016 beslut om att revidera sin översiktsplan från år 2010.

Översiktsplanen omfattar hela Kils kommun och har flera viktiga syften. Den ska vara vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planen ska också användas som ett politiskt handlingsprogram för den kom-mande utvecklingen i kommunen, bidra till att förenkla och effektivisera plan- och bygglovshan-teringen samt vara en överenskommelse mellan staten och kommunen om de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande. Översiktsplanen är dock inte juridiskt bindande.

Tidshorisonten för den nu aktuella översiktspla-nen sträcker sig fram till år 2030.

Utifrån bl.a. kommunens vision, övergripande mål, relevanta nationella, regionala och kommu-nala styrdokument samt övriga planeringsförut-sättningar har ett planförslag tagits fram.

I planförslaget har de slutgiltiga avvägningarna och ställningstaganden gjorts mellan olika all-männa och enskilda intressen. Det ger vägled-ning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planförslaget är vägledande för efterföljande planläggning, lovgiv-ning och tillståndsprövning.

Kommunen ska planera och arbeta för att ge-nomföra planförslaget som också kan ses som en prioriteringslista med koppling till det kommu-nala budgetarbetet.

För att illustrera de strategiskt långsiktiga inten-tioner för kommunens samhällsutveckling har

en utvecklingsstrategi tagits fram. Utvecklings-strategin redovisar på en övergripande nivå med breda penseldrag kommunens målsättning för den strategiskt långsiktiga samhällsutvecklingen, vilken ligger till grund för mark- och vattenan-vändningen.

Samhällsutvecklingen inom kommunen före-slås koncentreras till fyra utvecklingsstråk och utvecklingsområden för Kils tätort och övriga stationsorter längs järnvägen.

De fyra utvecklingsstråken för bebyggelse före-slås längs riksväg 61, europaväg 45 samt längs Nedre Frykens västra och östra stränder. Ut-vecklingsstråken och utvecklingsområdena längs järnvägen främjar en levande landsbygd där befintliga tätorter, stationsorter och byar gynnas.

Landsbygdsutveckling handlar om hela samhäl-lets utveckling. De resurser som finns på lands-bygden är avgörande för att skapa en hållbar utveckling och för att stärka kommunens attrak-tionskraft.

Utvecklingsområdet kring Kils tätort bedöms omfatta ett område med ca fem kilometers radie från resecentrum. Fem kilometer bedöms utgöra det avstånd där gång- och cykeltrafik kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till biltrafik. Av-ståndet främjar hållbart resande till bl.a. rese-centrum samt offentlig och kommersiell service. Detta gynnar även miljövänliga kommunikatio-ner och folkhälsan.

Underlaget för kollektivtrafik föreslås stärkas

SAMRÅDSHANDLING 5


SAMRÅDSHANDLING6


Genom att koncentrera samhällsutvecklingen inom kommunen till utvecklingsstråken och utvecklingsområdena kan i stor utsträckning be-fintliga kommunikationer och teknisk försörjning användas samtidigt som det stärker underlaget för kollektivtrafik, service och verksamheter. Detta bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsut-veckling, inte minst ekonomiskt.

Inom utvecklingsstråken och inom utvecklings-områdena längs järnvägen ska ny bebyggelse främst tillkomma inom eller i anslutning till befintliga tätorter, stationsorter och byar. Inom utvecklingsområdet för Kils tätort ska ny bebyg-gelse främst tillkomma inom befintlig kärna och föreslagna utvecklingsstråk. Vidare ska kommu-nala satsningar, såsom nya gång- och cykelvägar, främst prioriteras inom de föreslagna utveck-lingsstråken och utvecklingsområdena.

I utvecklingsstrategin utgör Kils tätort en kärna. Kils tätort har stor betydelse för kommunens utveckling och omfattar majoriteten av kom-munens bostäder och verksamheter. Kils tätort är kommunens servicecentrum både vad gäller offentlig och kommersiell service.

Resecentrum i Kils tätort och järnvägsstationerna i Fagerås, Högboda, Tolita och Frykåsen utgör i utvecklingsstrategin befintliga noder för trans-porter. Dessa är viktiga knutpunkter för kommu-nikationer inom kommunen, främst för kollek-tivtrafiken. Vidare utgör järnvägsstationerna i Lene, Gunnita och Trångstad framtida noder för transporter.

Båttrafik föreslås mellan Kil och Torsby

frastrukturen ska främst prioriteras till de utpe-kade transportsambanden.

I utvecklingsstrategin har tre större natur- och rekreationsområden markerats. Dessa utgörs av Fryksta och Lökeneskogen samt områden vid Fa-gerås och Rennstad. Inom områdena finns höga natur- och rekreationsvärden.

I planförslaget redovisas hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer. Vidare före-slås nya områden för bostäder och verksamheter. Planförslaget omfattar även ställningstaganden avseende kommunikationer, natur- och kultur-miljöer, rekreation och friluftsliv, teknisk försörj-ning samt miljö, hälsa och säkerhet.

Rennstadsnipan

Bergslagsbanan, Fryksdalsbanan, Värmlandsba-nan och Norge/Vänerbanan samt de större vä-garna i kommunen, europaväg 45 och riksväg 61, utgör i utvecklingsstrategin transportsamband. Dessa är särskilt viktiga för att upprätthålla goda kommunikationer inom, till och från kommunen. Järnvägarna utgör tillsammans med de större vägarna kommunens ”livsnerv”. Vidare föreslås i utvecklingsstrategin båttrafik mellan Kils, Sunne och Torsby tätorter. Investeringar i transportin-

SAMRÅDSHANDLING 7


SAMRÅDSHANDLING8


LÄSANVISNINGÖversiktsplanen är indelad i sju kapitel. I kapitlet Inledning beskrivs översiktsplanens bakgrund och syfte, planprocessen samt tidsplanen.

Kapitlet Vision innefattar kommunens vision och övergripande mål vilka anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen.

Kapitlet Kommunen beskriver kortfattat kommu-nens historia och utveckling.

I kapitlet Kommunen i regionen återfinns kom-munens kopplingar till omvärlden och viktiga regionala och mellankommunala samarbeten samt mellankommunala intressen.

Kapitlet Styrdokument innefattar relevanta na-tionella, regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för kommunen och översiktsplaneringen. Ytterligare styrdokument kan tillkomma under planprocessen. Vidare kan styrdokument som tillkommer efter planproces-sen vara av betydelse för framtida planering.

Kapitlet Planförslag redovisar de slutliga avväg-ningarna och ställningstagandena mellan olika allmänna och enskilda intressen. Här ges vägled-ning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

I kapitlet Planeringsförutsättningar återfinns en samlad nulägesbeskrivning med kunskaper om

befintliga förhållanden, intressen och pågående förändringar som är nödvändiga förutsättningar vid all planering. Ytterligare planeringsförut-sättningar kan tillkomma under planprocessen. Vidare kan planeringsförutsättningar som till-kommer efter planprocessen vara relevanta för framtida planering.

Översiktsplanen ger vägledning för framtiden

FÖRKORTNINGARFöljande förkortningar förekommer i översikts-planen:

DP Detaljplan

FÖP Fördjupning av översiktsplan

KML Kulturmiljölagen (1988:950)

LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

LIS-område Område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen

MB Miljöbalken (1998:808)

MKB Miljökonsekvensbeskrivning

MKN Miljökvalitetsnormer

OB Områdesbestämmelser

PBL Plan- och bygglagen (2010:900)

TÖP Tillägg till översiktsplan

ÖP Översiktsplan

SAMRÅDSHANDLING 9


INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINLEDNING................................................10Bakgrund.............................................................10Syfte.....................................................................10Planprocessen.....................................................11 Tidsplan...............................................................11

VISION........................................................12Övergripande mål................................................12

KOMMUNEN..............................................13Historik................................................................13Befolkningsutveckling.........................................13Sysselsättning......................................................14Pendling..............................................................14Utbildningsnivå...................................................14

KOMMUNEN I REGIONEN........................14Regionala samarbeten.........................................14Mellankommunala samarbeten..........................14Mellankommunala intressen..............................16

STYRDOKUMENT......................................20Nationella...........................................................20Regionala............................................................22Kommunala........................................................25

PLANFÖRSLAG........................................28Utvecklingsstrategi.............................................28Riksintressen......................................................30Miljökvalitetsnormer..........................................34Bostäder..............................................................35 Verksamheter......................................................39Kommunikationer..............................................44Naturmiljö..........................................................47

Kulturmiljö.........................................................50Rekreation och friluftsliv....................................50Teknisk försörjning.............................................51Miljö, hälsa och säkerhet....................................52

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR........56Riksintressen......................................................56Miljökvalitetsnormer..........................................57Bostäder..............................................................59 Verksamheter......................................................65Kommunikationer..............................................69Naturmiljö..........................................................72Kulturmiljö.........................................................81Rekreation och friluftsliv....................................83Teknisk försörjning.............................................86Miljö, hälsa och säkerhet....................................90

SAMRÅDSHANDLING10


INLEDNINGKommunfullmäktige i Kils kommun tog den 28 januari 2016 beslut om att revidera sin översikts-plan från år 2010. Den gällande översiktsplanen, som antogs av kommunfullmäktige den 23 juni 2010, upphör att gälla när den nu aktuella över-siktsplanen vinner laga kraft.

Till den gällande översiktsplanen finns två tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse, Till-lägg till översiktsplanen för vindbruk antagen den 23 februari 2012 och Tillägg till översiktsplanen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) antagen den 23 oktober 2014.

Vidare finns fyra fördjupningar för vissa delar av kommunen, Områdesplan för Kils tätort antagen den 21 september 1978, Områdesplan för Hög-boda antagen den 18 mars 1982, Områdesplan för Skäringsberg antagen den 18 april 1985 och Fördjupning av översiktsplanen för delen Löven-strand antagen den 28 februari 2002.

Även vindbruksplanen och de fyra fördjup-ningarna upphör att gälla när den nu aktuella översiktsplanen vinner laga kraft. Tillägget för landsbygdsutveckling i strandnära läge kommer däremot att gälla även fortsättningsvis, tillsam-mans med den nu aktuella översiktsplanen.

För tillfället pågår framtagandet av en fördjupad översiktsplan för Nedre Fryken. Den fördjupade översiktsplanen beskriver föreslagen utveckling för område kring Nedre Fryken på en mer detal-jerad nivå än vad den kommunomfattande över-

siktsplanen gör. Den fördjupade översiktsplanen ska fortsätta gälla även efter att den nu aktuella översiktsplanen antas. Föreslagen utveckling i den fördjupade översiktsplanen samspelar med presenterad utveckling i denna kommunomfat-tande översiktsplan.

BakgrundVarje kommun ska, enligt 3 kap. PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kom-munen. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan endast vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning.

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. PBL ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riks-intressen enligt 3 och 4 kap. MB anges särskilt.

Av översiktsplanen ska framgå:grunddragen i fråga om den avsedda använd-ningen av mark- och vattenområden,kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras,hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitets-normer,

hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,hur kommunen avser att tillgodose det långsik-tiga behovet av bostäder, ochsådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket MB.

Utöver lagregleringen styrs innehållet i över-siktsplanen även av politiska beslut som kommit till uttryck i visioner, handlingsprogram, måldo-kument och liknande på nationell, regional och kommunal nivå.

Kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod aktualitetspröva översiktsplanen och ta ställning till om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven på vad som ska framgå av översiktsplanen.

En översiktsplan kan ändras dels för en viss del av kommunen, genom en fördjupning, och dels för att tillgodose ett särskilt allmänt in-tresse, genom ett tillägg. För en ändring av översiktsplanen gäller samma krav på innehåll och förfarande som för en översiktsplan.

SyfteÖversiktsplanen har flera viktiga syften. Den ska vara vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planen ska också användas som ett politiskt handlingspro-gram för den kommande utvecklingen i kom-

SAMRÅDSHANDLING 11


munen, bidra till att förenkla och effektivisera plan- och bygglovshanteringen samt vara en överenskommelse mellan staten och kommunen om de allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande.

Tidshorisonten för den nu aktuella översiktspla-nen sträcker sig fram till år 2030.

tillfälle för myndigheter, kommunens invånare m.fl. att lämna synpunkter på planförslaget och eventuella förändringar som har gjorts sedan samrådet. Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter och redovisas eventuella förändringar av planförslaget som synpunkterna har föranlett i ett utlåtande. Planförslaget kan med hjälp av de inkomna synpunkterna komma att revideras igen och en antagandehandling arbetas fram. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen ska dock kommunen ställa ut planförslaget på nytt.

Kommunstyrelsen (KS) godkänner översiktspla-nen innan kommunfullmäktige (KF) fattar beslut om antagande. Tre veckor efter att det justerade protokollet har anslagits på kommunens an-slagstavla vinner översiktsplanen laga kraft, om ingen överklagar. Om översiktsplanen överklagas vinner den istället laga kraft när överklagandet slutgiltigt prövats och avslagits.

Tidsplan (preliminär)Framtagande av samrådshandling mar 2016 – aug 2017Samråd sep – okt 2017Utställning dec 2017 – jan 2018Antagande av kommunfullmäktige mar 2018Laga kraft apr 2019

Samråd Utställning Antagande Laga kraft

Under planprocessen kan man lämna synpunkter

PlanprocessenI planprocessen vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen, enligt PBL, samråda med myndigheter, kommuner och andra som är berörda samt ställa ut planförslaget och låta det granskas.

Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Länsstyrelsen, berörda kommuner, andra myndigheter, kommunens invånare och sammanslutningar samt enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av plan-förslaget ges möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter och eventuella förändringar av planförslaget till följd av dessa redovisas i en samrådsredogörelse.

Efter eventuella förändringar av planförslaget ska kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader. Utställningen utgör ytterligare ett

SAMRÅDSHANDLING12


VISIONKommunfullmäktige i Kils kommun antog den 22 juni 2005 en vision som ska vara vägledande för allt arbete inom kommunen.

Kil - på rätt spår

Den familjevänliga och omhändertagande kom-munen med valfrihet

• Den mest familjevänliga kommunen i regionen

• Det bästa boendealternativet för alla åldrar

• Engagerande föreningar med ett rikt ut-bud för en meningsfull fritid

• Samhällsplaneringen är inriktad på håll-bar utveckling och utgår från människans behov

Övergripande målKommunfullmäktige antog den 17 juni 2014 över-gripande mål för år 2015-2018 för alla kommu-nens verksamheter. Nedanstående övergripande mål bedöms vara relevanta för översiktsplanen.

UtvecklingsperspektivKils kommun ska vara en attraktiv och fram-gångsrik kommun med ett gott företagsklimat som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till att öka befolkningen. Målet är att vi år 2020 ska vara minst 12 500 invånare.

Detta åstadkommer vi genom att:• Bostadsområdet Runnevål-Skommita ska

vara utbyggt år 2016 och bostadsområ-dena Skommita-Tallåsen och Viksta by utbyggda år 2018.

• Detaljplaner för Dikartorp ska vara fram-tagna senast år 2018.

• Vi ska ha en livskraftig landsbygd med hög attraktionskraft.

• Vi ska erbjuda företag konkurrenskraftiga etableringsalternativ.

• År 2018 ska Kil vara omnämnd som den kommun som har Värmlands främsta näringslivsklimat.

• År 2018 ska Kil vara omnämnd som en av Värmlands främsta kulturkommuner.

• Vi ska senast år 2018 ha byggt minst två flerfamiljshus.

MedborgarperspektivKils kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i.

MiljöperspektivSamhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och kommande generationer.

Detta åstadkommer vi genom att:• Underlätta för ökat kollektivresande

genom att tåg kan nyttjas för pendling där det finns järnväg, busstrafiken förstärks där järnvägen saknas. Resecentrum ska vara byggt år 2017.

• Cykelpendling ska kunna ske till Karlstad på egen cykelväg.

• Vid samhällsplaneringen ska cykel- och gångtrafikanter gynnas före biltrafik i Kils centrum.

• Bilfria handelsdagar i centrum av Kil ska vara införda år 2017, med start år 2016.

Visionen ska vara vägledande

Den trygga mötesplatsen, en kraftkälla för ut-veckling och välmående

• Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss

• Den goda gemenskapen mellan männis-korna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen

• Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv

• Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen

SAMRÅDSHANDLING 13


KOMMUNENKils kommun ligger centralt i Värmland, i södra delen av länet. Europaväg 45 genomkorsar kom-munen i nord-sydlig riktning och ansluter bl.a. kommunen med Karlstads och Sunne kom-muner. Riksväg 61 genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning och ansluter bl.a. kommunen med Arvika och Karlstads kommuner. Länsväg 714 förbinder i öster kommunen med Forshaga kommun. Avståndet från Kils tätort till Karlstads stad i söder är knappt två mil.

Ytmässigt utgör Kil en av de mindre kommu-nerna i Värmlands län. Kommunen är ca två mil från norr till söder och ca tre mil från öst till väst, landarealen är ca 359 kvadratkilometer.

Kommunen består av socknarna Boda, Frykerud och Stora Kil. Kommunen, som den ser ut i dag, bildades år 1971 genom sammanläggning av kom-munerna Stora Kil, Frykerud och Boda försam-ling. Tätorten Kil är kommunens centralort. Det finns ytterligare två tätorter i kommunen, Fa-gerås och Högboda. Kommunen är en jordbruks-byggd som i öster domineras av några större herrgårdar, främst Apertin och Ekenäs.

HistorikTransportleden från Klarälven över Hyn- och Frykensjöarna till norra Värmland var betydel-sefull redan i förhistorisk tid. Gravfälten kring Frykens södra ände tyder på att där funnits en omfattande förhistorisk bosättning. Detta om-råde bildade också centrum i det Frikuhärad som bestod av Frykeruds, Stora Kils, Nors och Segerstad socknar. Vid både Prästbol, öster om Fagerås, och Apertin fanns kyrkor redan på 1200-talet. I slutet av 1300-talet splittrades Fri-kuhärad. Socknarna Frykerud, Stora Kil och Ulle-rud sammanfördes till Kils härad. På medeltiden var området vid Apertin socknens centrum men under 1600-talet kom istället Illberg att bli den centrala platsen. Detta eftersom Illberg under ca 300 år var en knutpunkt där vägar möttes och dit gästgivargård och skjutsstation var lokaliserade. Under 1800-talets slut uppfördes en ny kyrka vid Tollestad som ligger mer centralt i bygden vid Frykens västra sida. Det var meningen att ett

nytt sockencentra skulle byggas upp kring den nya kyrkan, men stambanans sträckning mel-lan Gävle och Göteborg gjorde istället Kil till en naturlig centralort.

Kils tätort är drygt 100 år gammal. Som järnvägs-knut blev Kils tätort attraktiv för både hantverka-re och köpmän som slog sig ner och byggde hus längs den nuvarande Storgatan. Området längs Storgatan bebyggdes mellan år 1880 och 1930. Söder om Storgatan tog Karlslunds ägor vid och det dröjde in på 1900-talet innan någon började bygga längs tvärgatorna. Kils tätort fick sin första stadsplan år 1905. Mellan åren 1965-1985 skedde en kraftig expansion av tätorten. Stora bostads-områden växte upp kring centrum, bland annat vid de gamla byarna Lersätter och Runnevål. Under 1990-talet växte området Kilslund fram och under 2000-talet har utbyggnaden fortsatt norrut inom Lövenstrand.

BefolkningsutvecklingBefolkningen i nuvarande Kils kommun ökade sakta under 1600- och 1700-talen för att efter några missväxtår i början av 1800-talet öka kraf-tigt. Det var dock svårt att klara försörjningen och under 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade många till Amerika. I början av 1900-talet började inflyttningen till Kils tätort samtidigt som befolkningsökningen avtog.

Befolkningsutvecklingen i Kils kommun var rela-tivt jämn fram till ca år 1965 för att sedan under de följande tjugo åren öka snabbt. Kommunens befolkning mer än fördubblades under dessa år. Ökningen låg helt i tätorterna, framförallt i Kils Kils kommun i Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING14


tätort, medan landsbygden sakta avfolkades. Sedan sjönk invånarantalet under några år och från år 2008 till i dag syns en svag ökning igen av invånarantalet i kommunen. Avfolkningen av landsbygden har dock upphört och allt fler väljer nu istället att bosätta sig på landsbygden. Kom-munen har i dag ca 11 800 invånare.

Fortsätter invånarantalet att öka i samma takt som det har gjort sedan år 2008 kommer invå-narantalet år 2020 att vara runt 11 900 personer.

procent av kommunens invånare mellan 20-64 år förvärvsarbetande. Motsvarande andel var för länet närmare 75 procent och för riket ca 77 pro-cent. Kvinnorna i kommunen är i en något lägre grad förvärvsarbetande än männen.

PendlingArbetspendlingen över kommungränsen är bety-dande. Den dagliga utpendlingen utgörs av drygt 3 000 personer och sker främst till Karlstad. Inpendlingen utgörs av närmare 1 150 personer och sker främst från Karlstad.

KOMMUNEN I REGIONENKils kommun ligger i södra delen av Värmlands län med fem grannkommuner, Arvika, Forshaga, Grums, Karlstads och Sunne kommuner. Sam-arbete är nödvändigt eftersom den geografiska kommungränsen inte alltid är den naturliga gränsen för ett intresse, men även för att kunna effektivisera verksamheten i en kommun av Kils storlek. Samverkan och samarbete sker på olika nivåer både mellan grannkommuner och regio-nalt.

Regionala samarbetenNedanstående regionala samarbeten bedöms vara relevanta samt av betydelse för kommunen och översiktsplaneringen.

Region VärmlandRegion Värmland är en organisation för regional utveckling, som ansvarar för utvecklings- och tillväxtfrågor, kultur, folkbildning samt kollektiv-trafik i Värmland. Vidare ansvarar regionen för infrastrukturplanering, fem folkhögskolor, Värm-landsarkiv, Mediecenter och Kulturcentrum. Re-gionen är ett gemensamt organ för Landstinget i Värmland och länets samtliga 16 kommuner.

Mellankommunala samarbetenNedanstående mellankommunala samarbeten bedöms vara relevanta samt av betydelse för kommunen och översiktsplaneringen.

KarlstadsregionenKarlstadsregionen är ett regionalt turismsamar-bete mellan Forshaga, Grums, Hammarö, Karl-

Invånarantalet ökar i kommunen

Befolkningens fördelning mellan kvinnor och män är mycket jämn i kommunen. Största delen av befolkningen är mellan 46 och 70 år.

Befolkningstätheten är drygt 30 personer per kvadratkilometer.

SysselsättningSysselsättningsgraden i kommunen är högre jämfört med i länet och riket. År 2014 var 78,5

Många arbetspendlar till och från kommunen

UtbildningsnivåUtbildningsnivån i Kils kommun är högre än för länet och riket i övrigt avseende gymnasial utbildning, men något lägre avseende eftergym-nasial utbildning. Generellt har kvinnorna i kom-munen högre utbildningsnivå än männen.

SAMRÅDSHANDLING 15


stads och Kils kommuner. Karlstadsregionen arbetar bl.a. med marknadsföring av Karlstads-området till målgrupper såsom besökare, arrang-örer, näringslivsaktörer och nyinflyttade.

Karlstad Business Region (KBR)Karlstad Business Region (KBR) är ett regionalt samarbetsorgan för kommunerna i Karlstadsre-gionen.

En viktig strategi för framtida tillväxt och utveck-ling är att fler företag etableras. Konkurrensen om kommersiella investeringar och etableringar är i dag stark och ökar. För att på ett mera offen-sivt sätt kunna marknadsföra och locka etablera-re och investerare samarbetar de fem kommuner-na i Karlstadsregionen sedan att antal år i KBR. Syftet är att gemensamt agera för att locka nya etableringar till Karlstadsregionen, att marknads-föra regionen som ett starkt och attraktivt etable-ringsalternativ samt att arbeta för frågor som rör gemensam infrastruktur. Samarbetet inom KBR innebär också att respektive kommuns unika förutsättningar och fördelar tydligare kan lyftas fram samtidigt som det på ett mera kraftfullt sätt går att visa på regionens samlade möjligheter och utbud.

Luftsamverkan VärmlandLuftsamverkan Värmland är en regional organi-sation som består av samtliga kommuner i Värm-lands län. Organisationen samverkar och utför gemensamma mätningar av luftföroreningar, nu under en programperiod år 2016 till och med år 2020. Perioden innefattar mätningar under fyra år i ett antal kommuner runt om i Värmlands

län med en efterföljande sammanställning och utvärdering. Dessa mätningar presenteras i en slutrapport under år 2020. Med utvärderingen som utgångspunkt är planen att under år 2020 ta fram ett nytt mätprogram för kommande mätpe-riod.

KrisledningsnämndenKrisledningsnämnden fungerar som kommu-nens ledningsfunktion, enbart vid extraordinära händelser. Kils kommun ingår tillsammans med Forshaga, Grums, Hammarö och Karlstad, i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. För-bundet ska underlätta samordning av resurser mellan kommunerna om en kris eller stor olycka skulle ske.

SamverkansnämndenSamverkansnämnden är en gemensam nämnd för Forshagas och Kils kommuner. Nämnden ska leda och samordna utvecklingen av informations-system, IT och datakommunikation i de båda kommunerna. Under nämnden finns en förvalt-ningsorganisation som består av kommunernas respektive IT-avdelningar.

ÖverförmyndarnämndenÖverförmyndarnämnden är en gemensam nämnd för Forshagas, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuner. Nämnden ger bl.a. stöd till sjuka, psykiskt eller fysiskt funktionshindrade i form av god man eller förvaltare.

Räddningstjänsten KarlstadsregionenKils kommun ingår i Räddningstjänsten Karl-stadsregionen som är ett kommunalförbund

som bildats av Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstads, Kils och Munkfors kommuner. Rädd-ningstjänsten Karlstadsregionen ansvarar för den kommunala räddningstjänsten.

Räddningstjänsten ska finnas till hands i kom-munerna för skadeavhjälpande insatser vid olyckor samt genom skadeförebyggande åtgärder se till att skapa säkra och trygga kommuner.

Räddningstjänsten Karlstadsregionen

Partnerskap BergslagsbananPartnerskap Bergslagsbanan är ett samarbetspro-jekt mellan de 14 kommuner som finns i anslut-ning till Bergslagsbanan. Kommunerna som är medlemmar i partnerskapet är Borlänge, Falun, Filipstad, Forshaga, Gävle, Hofors, Hällefors, Karlstad, Kil, Lindesberg, Ljusnarsberg, Ludvika, Sandviken och Smedjebacken.

Projektets övergripande syfte är att genom att verka för förbättrad tillgänglighet till och på Bergslagsbanan bidra till överlevnad och utveck-

SAMRÅDSHANDLING16


ling av regionens näringsliv.

Projektets verksamhet utgörs av att genom utred-ningar, information, stöd och påverkansarbete bidra till att beslutade åtgärder genomförs, medel från potter kommer Bergslagsbanan tillgodo. Vidare utgörs projektets verksamhet av att verka för att ytterligare åtgärder ingår i nästa långsik-tiga åtgärdsplan och att underlag tas fram så att kommuner och/eller andra aktörer kan utveckla kringtjänster runt en väl fungerande Bergslags-bana.

Näringslivets och partnerskapets ansträngningar har sedan starten bidragit till att Bergslagsbanans standard har förbättrats avsevärt vilket även har lett till att banan, av regeringen, pekats ut som huvudvägvalet för godstransporter från Norrland och Bergslagen mot Göteborg.

Mellankommunala intressenNedan följer en kort kommunvis presentation över de mellankommunala intressen med an-knytning till mark- och vattenanvändning som berörs i översiktsplanen. De vanligaste mel-lankommunala intressena rör sådant som inte kan anpassas efter administrativa gränser, som exempelvis områden med höga naturvärden samt sjöar och vattendrag. Andra stora mellankom-munala frågor är kommunikationer och teknisk försörjning.

Arvika kommunRiksintressenFlera av de riksintressen som finns i Kils kom-mun sträcker sig över gränsen mellan kommu-

nerna såsom Värmlandsbanan och riksväg 61. Kommunerna ska gemensamt se till att riksin-tressena tillgodoses.

MiljökvalitetsnormerKommunerna ska tillsammans verka för att miljökvalitetsnormerna för vattenförvaltningen uppnås i sjöar och vattendrag.

Miljökvalitetsnormerna ska uppnås

KommunikationerKommunerna ska verka för att standarden på riksväg 61 förbättras och att vägen byggs om till en s.k. 2+1-väg, dvs. en mötesfri väg som har omväxlande en eller två körfält i en given riktning samt mitträcke.

Vidare ska kommunerna verka för att standarden på Värmlandsbanan förbättras och att kapacite-ten ökar. Detta bl.a. genom att dubbelspår an-läggs längs järnvägen, främst till Karlstad.

NaturmiljöÖver gränsen mellan kommunerna sträcker sig

ett flertal värdefulla naturmiljöer såsom natur-reservatet Krokstadön, utvidgat strandskydd för Värmeln, områden utpekade i Kils naturvårds-program, nyckelbiotoper, värdefulla vattenområ-den för natur och fiske samt avrinningsområden. Kommunerna ska samverka för att bevara natur-miljöerna.

Teknisk försörjningKraftledningar sträcker sig mellan kommunerna.

Miljö, hälsa och säkerhetKommunerna ska verka för att Rinnen och Vitsandälven, som har problem med försurning, kalkas regelbundet.

Forshaga kommunRiksintressenFlera av de riksintressen som finns i Kils kom-mun sträcker sig över gränsen mellan kom-munerna såsom Klarälvens nedre lopp, Apertin - Illberg - Ekenäs, Bergslagsbanan och Karlstads flygplats. Kommunerna ska gemensamt se till att riksintressena tillgodoses.

MiljökvalitetsnormerKommunerna ska tillsammans verka för att miljökvalitetsnormerna för vattenförvaltningen uppnås i sjöar, vattendrag och grundvatten.

KommunikationerKommunerna ska verka för att standarden på länsväg 714 förbättras.

Vidare ska kommunerna verka för att standarden på Bergslagsbanan förbättras och att kapaciteten

SAMRÅDSHANDLING 17


ökar.

Kommunerna ska även verka för att en ny gång- och cykelväg anläggs mellan Kils tätort och Forshaga.

Dessutom ska kommunerna tillsammans verka för att bibehålla samt förbättra flygförbindelserna till och från Karlstads flygplats.

Karlstads flygplats

NaturmiljöÖver gränsen mellan kommunerna sträcker sig ett flertal värdefulla naturmiljöer såsom utvidgat strandskydd för Visten, Norra Hyn och Södra Hyn, områden utpekade i Kils naturvårdspro-gram, värdefulla vattenområden för natur, våt-marker enligt våtmarksinventeringen, sumpsko-gar och avrinningsområden. Kommunerna ska samverka för att bevara naturmiljöerna.

KulturmiljöEn fornlämning och en kulturhistoriskt värdefull väg enligt Trafikverket sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Kommunerna ska samver-

ka för att bevara fornlämningen och den kultur-historiskt värdefulla vägen.

Rekreation och friluftslivVandringslederna SISU-leden och Dömleleden sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Lederna ska fortsätta att underhållas och utveck-las.

Grums kommunRiksintressenEtt av de riksintressen som finns i Kils kommun sträcker sig över gränsen mellan kommunerna, europaväg 45. Kommunerna ska gemensamt se till att riksintresset tillgodoses.


KommunikationerKommunerna ska verka för att standarden på europaväg 45 förbättras, speciellt avseende tra-fiksäkerhet.

NaturmiljöÖver gränsen mellan kommunerna sträcker sig ett flertal värdefulla naturmiljöer såsom utvidgat strandskydd för Värmeln, områden utpekade i Kils naturvårdsprogram, värdefulla vattenområ-den för natur och fiske, sumpskogar och avrin-ningsområden. Kommunerna ska samverka för att bevara naturmiljöerna.

KulturmiljöEn fornlämning och en kulturhistoriskt värdefull bro enligt länsstyrelsen sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Kommunerna ska samver-ka för att bevara fornlämningen och bron.


Vandringslederna ska utvecklas

Teknisk försörjningVattenskyddsområdet för vattentäkten Visten sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Kommunerna ska samverka för att skydda vat-tentäkten.

Kraftledningar sträcker sig mellan kommunerna.

Miljö, hälsa och säkerhetKommunerna ska vidta åtgärder för att minska övergödningen i Södra Hyn.

SAMRÅDSHANDLING18


Miljö, hälsa och säkerhetKommunerna ska vidta åtgärder för att minska övergödningen i Stor-Emsen.

Karlstads kommunRiksintressenFlera av de riksintressen som finns i Kils kom-mun sträcker sig över gränsen mellan kommu-nerna såsom Värmlandsbanan, Norge/Väner-banan, europaväg 45, riksväg 61 och Karlstads flygplats. Kommunerna ska gemensamt se till att riksintressena tillgodoses.

MiljökvalitetsnormerKommunerna ska tillsammans verka för att miljökvalitetsnormerna för vattenförvaltningen uppnås i sjöar, vattendrag och grundvatten.


Vidare ska kommunerna verka för att standarden på riksväg 61 förbättras och att vägen byggs om till en s.k. 2+1-väg, dvs. en mötesfri väg som har omväxlande en eller två körfält i en given riktning samt mitträcke.

Kommunerna ska även verka för att standarden på Värmlandsbanan förbättras och att kapacite-ten ökar. Detta bl.a. genom att dubbelspår an-läggs längs järnvägen, främst till Karlstad.

Dessutom ska kommunerna verka för att stan-darden på Norge/Vänerbanan förbättras.

Kommunerna ska också verka för att en ny gång- och cykelväg anläggs mellan Kils tätort och Karlstad.

nerna ska samverka för att bevara och skydda det kulturhistoriskt värdefulla området samt bevara den kulturhistoriskt värdefulla vägen.

Rekreation och friluftslivEn skog med höga sociala värden enligt Skogs-styrelsen och vandringsleden Skutbergsleden sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Skogen med höga sociala värden ska bevaras och utvecklas. Leden ska fortsätta att underhållas och utvecklas.

En ny gång- och cykelväg föreslås

Skutbergsleden

Vidare ska kommunerna tillsammans verka för att bibehålla samt förbättra flygförbindelserna till och från Karlstads flygplats.

NaturmiljöÖver gränsen mellan kommunerna sträcker sig ett flertal värdefulla naturmiljöer såsom utvidgat strandskydd för Södra Hyn, områden utpekade i Kils naturvårdsprogram, nyckelbiotoper, områ-den med naturvärden och avrinningsområden. Kommunerna ska samverka för att bevara natur-miljöerna.

KulturmiljöDet kulturhistoriskt värdefulla området Backar-na, enligt länsstyrelsen kulturmiljöprogram och Kils kulturmiljövårdsprogram, och en kulturhis-toriskt värdefull väg enligt Trafikverket sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Kommu-


Miljö, hälsa och säkerhetKommunerna ska vidta åtgärder för att minska övergödningen i Södra Hyn och Tolerudsbäcken.

Sunne kommunRiksintressenFlera av de riksintressen som finns i Kils kom-mun sträcker sig över gränsen mellan kommu-

SAMRÅDSHANDLING 19


Miljökvalitetsnormerna ska uppnås

Naturmiljöerna ska bevaras Kraftledningar sträcker sig mellan kommunerna

nerna såsom Fryksdalsbanan, europaväg 45 och Fryksdalen. Kommunerna ska gemensamt se till att riksintressena tillgodoses.



Vidare ska kommunerna verka för att Fryksdals-banan elektrifieras och att standarden på järnvä-gen förbättras.

Kommunerna ska även verka för båttrafik på Frykensjöarna mellan Kils, Sunne och Torsby tätorter.

NaturmiljöÖver gränsen mellan kommunerna sträcker sig ett flertal värdefulla naturmiljöer såsom utvidgat strandskydd för Mellan-Fryken och Visten, om-råden utpekade i Kils naturvårdsprogram, värde-fulla vattenområden för fiske, en sumpskog och avrinningsområden. Kommunerna ska samverka för att bevara naturmiljöerna.

KulturmiljöDet kulturhistoriskt värdefulla området Getmos-sen, enligt länsstyrelsens kulturmiljöprogram och Kils kulturmiljövårdsprogram, en fornläm-ning och en kulturhistoriskt värdefull väg enligt Trafikverket sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Kommunerna ska samverka för att bevara och skydda det kulturhistoriskt värdefulla området samt skydda fornlämningen och den kulturhistoriskt värdefulla vägen.

Teknisk försörjningVattenskyddsområdet för vattentäkten Visten sträcker sig över gränsen mellan kommunerna. Kommunerna ska samverka för att skydda vat-tentäkten.

Kraftledningar sträcker sig mellan kommunerna.

För närvarande handläggs ansökan om uppföran-de ett antal av vindkraftverk en bit norr om Kils kommun, i Sunne kommun.

SAMRÅDSHANDLING20


STYRDOKUMENTFlera varianter av handlingar på olika nivåer, nationellt, regionalt och kommunalt, rör den kommunala fysiska planeringen. På nationell, regional och kommunal nivå finns ett flertal olika mål, planer och program för olika frågor och verksamheter. Oftast är planerna och program-men inriktade på ett ämne, fråga eller område till skillnad från översiktsplanen som har en över-gripande helhetssyn. Nedanstående nationella, regionala och kommunala styrdokument bedöms vara relevanta samt av betydelse för kommunen och översiktsplaneringen.

Nationella

Vision för Sverige 2025Boverket har tagit fram en vision för var Sverige bör vara år 2025 för att nå de satta målen för ett hållbart samhälle till år 2050. Visionen är tänkt att ge inspiration till åtgärder för en hållbar sam-hällsutveckling på alla nivåer, från nationell till lokal. Visionen är uppbyggd på fyra megatrender och tolv Sverigebilder. Megatrenderna är stora pågående förändringar i samhället och utgör givna förutsättningar i samtliga Sverigebilder.

De fyra megatrenderna är Ett ändrat klimat, En globaliserad värld, En urbaniserad värld och En digitaliserad värld. De tolv Sverigebilderna är sorterade under fyra huvudgrupper.

Nedanstående delar i visionen bedöms vara rele-vanta för Kils kommun:

• utvecklade kollektivtrafik- och cykelstråk,

• de svenska städerna förtätas på ett plane-rat sätt,

• biltrafiken har minskat och man har gjort plats för gång, cykel och mötesplatser,

• bostadsbeståndet utvecklas i stationssam-hällena och deras omland,

• allt byggande sker med fokus på männis-kors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser,

• energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat,

• de arkitektoniska, estetiska och kulturhis-toriska värdena är en självklarhet vid allt byggande,

• olika intressen såsom råvaruuttag, föräd-lingsindustri och besöksnäring gynnas av utvecklade öst-västliga järnvägsstråk mel-lan de större norska och nordliga svenska hamnstäderna,

• besöksnäringen ökar och allt fler använ-der delar av semestern och sin fritid till att utforska sin närmiljö,

• besöksnäringen har blivit en av Sveriges viktigaste näringar och vi har gjort oss kända för att värna våra natur- och kul-turmiljöer,

• flera järnvägstråk utvecklas mellan viktiga nordiska hamnar,

• en ökad samverkan och samnyttjande av transportinfrastrukturen mellan länderna i Norden manifesteras genom planerna på en höghastighetsbana mellan Oslo och Hamburg,

• en god tillgänglighet inom och mellan storstäderna samt omgivande stations-samhällen är avgörande för städernas och

regionernas utveckling,• energieffektivisering och en aktiv utveck-

ling och utbyggnad av sol-, vind-, våg- och bioenergi samt en utbyggnad av smarta elnät som binder samman Europa gör att Sverige närmar sig ett fossilfritt elenergi-system,

• Sveriges dricksvattentillgångar har kart-lagts och deras kvalitet och kvantiteter är säkrade för dagens och morgondagens befolkning,

• för medborgarnas välbefinnande och hälsa, liksom för landets attraktivitet för besökare, har stränder och tätortsnära na-tur skyddats och utvecklats för rekreation och friluftsliv,

• Sveriges odlingsmarker har blivit allt vik-tigare för matproduktion, och

• merparten av odlingsmarkerna är nu långsiktigt skyddade och igenväxning samt exploatering har bromsats.

Odlingsmark

SAMRÅDSHANDLING 21


Nationell strategi för hållbar utvecklingDen nationella strategin för hållbar utveckling omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveck-ling, dvs. ekologisk, social inklusive kulturell och ekonomisk hållbarhet.

Strategin grundas på Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling, dvs. en utveck-ling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Visionen är att Sverige ska gå i spetsen för om-ställningen till ett hållbart samhälle. I strategin har nedanstående åtta kärnområden valts ut som viktiga för de tre dimensionerna av hållbar utveckling:

1. framtidens miljö - allas vårt ansvar,2. begränsa klimatförändringarna,3. befolkning och folkhälsa,4. social sammanhållning, välfärd och trygg-

het,5. sysselsättning och lärande i ett kunskaps-

samhälle,6. hållbar ekonomisk tillväxt och konkur-

renskraft,7. regional utveckling och sammanhållning,

och8. utveckling av ett hållbart samhällsbyg-

gande.

I den nationella strategin ses samhällsplanering som ett av flera verkningsfulla styrmedel och verktyg för att uppnå visionen.

Nationella miljökvalitetsmålRiksdagen godkände år 2010 en ny målstruktur för det nationella miljöarbetet med ett genera-tionsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Regeringen beslutade år 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmålen i miljö-målssystemet.

Nedanstående 14 miljökvalitetsmål bedöms vara relevanta för Kils kommun:

• begränsad klimatpåverkan,• frisk luft,• bara naturlig försurning,• giftfri miljö,• skyddande ozonskikt,• säker strålmiljö,• ingen övergödning,• levande sjöar och vattendrag,• grundvatten av god kvalitet,• myllrande våtmarker,• levande skogar,• ett rikt odlingslandskap,• god bebyggd miljö, och• ett rikt växt- och djurliv.

Nationella mål för friluftslivspolitikenRegeringen beslutade i december år 2012 om mål för friluftlivspolitiken. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva frilufts-liv där allemansrätten är en grund för friluftsli-vet. Alla människor ska ha möjlighet att få natur-upplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

Det övergripande målet specificeras med nedan-

stående tio mål:• tillgänglig natur för alla,• starkt engagemang och samverkan,• allemansrätten,• tillgång till natur för friluftsliv,• attraktiv tätortsnära natur,• hållbar regional tillväxt och landsbygdsut-

veckling,• skyddade områden som resurs för frilufts-

livet,• ett rikt friluftsliv i skolan,• friluftsliv för god folkhälsa, och• god kunskap om friluftslivet.

Frykstahöjden

Nationella folkhälsomålDet övergripande nationella målet för folkhälso-arbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förut-sättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en målstruktur med elva mål-områden utvecklats.

SAMRÅDSHANDLING22


Nedanstående fem målområden bedöms vara relevanta för översiktsplanen:

• delaktighet och inflytande i samhället,• ekonomiska och sociala förutsättningar,• barns och ungas uppväxtvillkor,• miljöer och produkter, och• fysisk aktivitet.

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025Regeringen fastställde den 3 mars 2014 en natio-nell plan för transportsystemet. Utgångspunkten för planen är det övergripande transportpolitiska målet som ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj-ning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet kompletteras av två andra mål, funktionsmålet och hänsynsmålet.

Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska med-verka till att ge alla en grundläggande tillgäng-lighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Trans-portsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbe-hov.

Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpas-sas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

I Kils kommun pekas Norge/Vänerbanan ut som en del av det strategiska nätet för långväga gods.

Vidare utgör Bergslagsbanan mellan Kil och Ställdalen en namngiven investering där upprust-ning ska ske.

Fastställda objekt i planen som berör Kils kom-mun är:

• kapacitetshöjande åtgärder längs Berg-slagsbanan mellan Kil och Ställdalen,

• kraftförsörjningsåtgärder längs Norge/Vänerbanan mellan Kil och Öxnered,

• mötesstationer längs Värmlandsbanan mellan Kil och Laxå, och

• kapacitetshöjande åtgärder längs Värm-landsbanan mellan Arvika och Laxå.

I Kils kommun utgör även europaväg 45 och riksväg 61 vägar i det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik för personer med funktionsned-sättning.

Bredbandsstrategi för SverigeRegeringen beslutade år 2009 om en bredbands-strategi för Sverige.

Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Strategin syftar till att möjliggöra för marknaden att åstadkomma följande täckningsgrad för bredband:

• 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

Enligt bredbandsstrategin bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Regionala

Värmlandsstrategin 2014-2020För Region Värmland finns en regional utveck-lingsstrategi (RUS) med en vision och fyra prio-riterade områden med tillhörande 33 mål för den regionala utvecklingen fram till år 2020.

Visionen för regionen är: Värmland - ett skönare liv.

I utvecklingsstrategin pekas fyra prioriterade områden ut som särskilt viktiga för regionens utveckling. Dessa är:

• livskvalitet för alla,• fler och starkare företag,• höjd kompetens på alla nivåer, och• bättre kommunikationer.

Nedanstående mål bedöms vara relevanta för översiktsplanen.

• Nettoinflyttning till Värmland om 5 000 personer.

Flera järnvägar i kommunen föreslås åtgärdas

SAMRÅDSHANDLING 23


• Värmland ska vara mer känt för sina styrkeområden och det vi vill att dessa förknippas med.

• Antalet nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet.

• Andelen som vill vara företagare ska öka.• Andelen förvärvsarbetande (förvärvsfrek-

vens) ska vara högre än riksgenomsnittet.• Antalet förvärvsarbetande 16 år och äldre

i Värmland ska öka med 5 000.• Utsläppen av växthusgaser ska minska

mer i Värmland än i riket som helhet.• Förnybar energi som produceras i regio-

nen ska öka.• Ökade möjligheter att bo och arbeta i hela

Värmland.• Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka

sina andelar av persontransporterna.• Restiderna med tåg och buss till Oslo,

Stockholm och Göteborg (gällande mor-gon och eftermiddagstrafik) ska minska.

• Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka.

• Direktflyg till Köpenhamn och minst en annan internationell knutpunkt.

• Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s.

Värmlands framtida befolkning 2030Region Värmland har tagit fram en befolknings-prognos för Värmlands län fram till år 2030.

Enligt prognosen kommer folkmängden i länet att öka med drygt 8500 personer till år 2030. Prognosen baseras på ett negativt födelsenetto och ett positivt flyttningsnetto, där inflyttningen

från utlandet medför att folkmängden ökar i länet. Den ökade folkmängden i länet kommer i stor utsträckning att ske inom åldersgrupperna 0-19 år och 65 år och äldre. Vidare kommer ma-joriteten av befolkningsökningen att utgöras av män.

Länsplan för regional transportinfrastruk-tur i Värmland 2014-2025För regionen finns en länsplan för regional trans-portinfrastruktur (länstransportplan) som omfat-tar sam- och medfinansieringslösningar.

I länstransportplanen konstateras att bl.a. eu-ropaväg 45 och riksväg 61 utgör de viktigaste pendlingsstråken i länet. Vidare är dessa vägar även viktiga stråk för både långväga och kortväga godstransporter.

Riksväg 61 är ett av de utpekade vägobjekten i länstransportplanen. Enligt den handlingsplan som finns för riksvägen är det tänkt att den ska byggas om till en s.k. 2+1-väg, dvs. en mötesfri väg som har omväxlande en eller två körfält i en given riktning samt mitträcke.

I länstransportplanen konstateras att den regio-nala och interregionala tågtrafiken är en viktig förutsättning för fortsatt regionförstoring. Vidare anges att det är viktigt att fortsätta utvecklingen med resecentrum, byteshållplatser och pendlar-hållplatser utmed stomlinjerna för att öka möjlig-heten till byte mellan olika trafikslag.

Trafikverket genomförde på uppdrag av reger-ingen en kapacitetsutredning under åren 2011-

2012. Där pekades Värmlandsbanan ut som en av flera banor med stor kapacitetsbrist i det svenska järnvägssystemet.

Fryksdalsbanan är ett av de nationella objekten som omnämns i länstransportplanen, vilken bedöms vara strategiskt viktig inte bara ur ett nationellt utan även ur ett regionalt perspektiv. Enligt planen är en planerad upprustning av Fryksdalsbanan en viktig förutsättning för fort-satt regionförstoring. Målsättningen är att resti-den mellan Torsby och Karlstad ska vara mindre än 70 minuter. Under år 2013 tog Trafikverket fram en utredning för att se vilka kostnadseffekti-va åtgärder som är möjliga att utföra på sträckan Kil-Sunne. Åtgärderna ska bidra till att restiden kan minska.

Cykling bör ses som ett attraktivt alternativ

SAMRÅDSHANDLING24


Cykling bör enligt länstransportplanen ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan och den bör kunna kombineras med kol-lektivtrafik på ett bra sätt. Enligt planen finns det störst potential till ökad cykling inom tätorter samt mellan tätorter som ligger fem till sju kilo-meter från varandra.

Regionalt trafikförsörjningsprogramRegion Värmland har tagit fram ett regionalt tra-fikförsörjningsprogram som utgör ett långsiktigt strategiskt dokument för hur kollektivtrafiken är tänkt att utvecklas i länet under åren 2014-2018. Region Värmland håller på att ta fram ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram som ska er-sätta det nuvarande programmet, vilket är tänkt att gälla från och med år 2017.

Det gällande trafikförsörjningsprogrammet inne-håller bl.a. fyra områden med tillhörande mål.

Nedanstående mål bedöms vara relevanta för översiktsplanen.

• Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsom-rådena Stockholm, Göteborg och Oslo.

• Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgäng-liga system.

• Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafik-

systemets negativa miljöpåverkan.

I trafikförsörjningsprogrammet finns även en övergripande kollektivtrafikstrategi. Nedanstå-ende delar i den övergripande kollektivtrafikstra-tegin bedöms vara relevanta för översiktsplanen.

• Utveckla hela trafiksystemet baserat på resenärsperspektivet och hela resan.

• Utveckla den regionala tåg- och busstrafi-ken för att möjliggöra arbets- och studie-pendling mellan samtliga kommunhuvud-orter och Karlstad.

• Vidmakthålla och utveckla matarlinjer på lokal nivå med anslutning till stomlinjer för arbets- och studiependling.

• Utveckla trafiken för att tillvarata det stora behovet av arbets- och studiepend-ling i Karlstad och kranskommunerna.

• Förbättra möjligheterna till dagsresor till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo.

• Utveckla länsgemensamt system för servicetrafik i områden med begränsade möjligheter till linjelagd kollektivtrafik som tillgodoser behov av serviceresor.

• Verka för framkomligheten för kollektiv-trafikens fordon i väg- och järnvägsnätet.

Regional cykelplan för VärmlandFör regionen finns även en regional cykelplan som omfattar strategiska områden, åtgärdsområ-den, analys av cykelvägar och önskemål om nya cykelvägar.

I cykelplanen utgör samhällsplanering/fysisk

planering, ökad vardagscykling, hela resan-per-spektivet samt cykling för rekreation och turism strategiska områden som ska vara en ledstjärna för insatser för ökad cykling i Värmland.

Av de åtgärdsområden som redovisas i cykel-planen bedöms nedanstående vara relevanta för översiktsplanen:

• ta fram kommunala cykelplaner,• fortsätt utveckla cykelinfrastrukturen,• förbättra bytespunkter mellan kollektiv-

trafik och cykel,• genomför trafiksäkerhetsåtgärder, och• håll hög standard på drift och underhålls-

åtgärder.

Enligt analysen uppfyller inga nya cykelvägar som berör Kils kommun helt kriteriet för sepa-rat cykelväg mellan tätorter. Däremot uppfyller nya cykelvägar mellan Kils tätort och Forshaga, via Dyvelsten, samt mellan Kils tätort och Skåre, vidare till Skoghall, delvis kriteriet för separat cykelväg mellan tätorter.

I den regionala cykelstrategin finns i Kils kom-mun nedanstående sju önskemål om cykelvägar:

• mellan Högboda och Lerbodatorp,• mellan Mogården och Hynån,• mellan Vikstadskolan och Vikstad by,• mellan Vikstadskolan och Tallåsen,• mellan Lund, Fagerås och Lersäter, Kil,• inom Norra Hannäs, och• mellan Tollstatorp och Äng alternativt

Jonsbol.

SAMRÅDSHANDLING 25


Klimat- och energistrategi för Värmlands länLänsstyrelsen har tagit fram en regional klimat- och energistrategi för länet. Programmet består av en vision med tillhörande målformulering och sex fokusområden med åtgärdsförslag.

Visionen är att Värmland år 2020 är klimatsmart med hållbara, effektiva energisystem och intel-ligent logistik. Målformuleringen omfattar att Värmland ska vara klimatneutralt år 2030.

De sex fokusområdena för att nå ett klimatneu-tralt län är:

• vägtrafikens användning av bensin och diesel,

• industrins användning av olja och gas,• utvinning av förnybar energi,• energieffektivisering och kapning av ef-

fekttoppar i el- och värmeförbrukning,• metan- och lustgasutsläpp från jord- och

skogsbruk, och• konsumtionens klimatpåverkan.

Nedanstående åtgärdsförslag bedöms vara rele-vanta för översiktsplanen.

• Genomför en stadsplanering som gyn-nar kollektivtrafik och syftar till minskat bilresande. Speciellt viktigt i Karlstadsre-gionen eftersom det där byggs och reses mest.

• Prioritera utbyggnadslägen utifrån möj-ligheterna till god kollektivtrafikförsörj-ning.

• Bygg fler gång- och cykelvägar.• Planera för en väl fungerande kollektiv-

trafik i dels hela Karlstadsregionen, som hyser ungefär halva länets befolkning, dels i övriga tätorter samt mellan länets kommuncentra och Karlstad.

• Bygg ut järnvägsbanan Stockholm-Karl-stad-Oslo till högre hastighet och dubbel-spår.

• Öka såväl produktionen som distributio-nen och konsumtionen av miljövänliga drivmedel, framför allt biogas.

• Utnyttja spillvärme från industriprocesser till fjärrvärme.

• Vidta åtgärder för att öka anslutningen till fjärrvärmenäten.

• Bygg ut snabbtåg på banan Oslo-Stock-holm (gods- och persontransport).

• Stimulera ökad produktion av solpaneler och solel.

Regional handlingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad kli-matpåverkanLänsstyrelsen har tagit fram en regional hand-lingsplan för samverkan inom energiomställning och minskad klimatpåverkan för länet. Hand-lingsplanen omfattar fjorton insatsområden med tillhörande åtgärder.

Nedanstående insatsområden bedöms vara rele-vanta för översiktsplanen:

• samhällsplanering som verktyg för mins-kat bilberoende,

• arbetspendling och tjänsteresor med kol-lektivtrafik och cykel,

• godstransporter på båt och tåg,• flexibilitet i energisystemet,

• uttag och användning av skogsbränsle,• elproduktion från vind och sol, och• biogas från restprodukter.

Regionala miljömålLänsstyrelsen är den regionala miljömyndighet som har en övergripande och samordnande roll i länet för att uppnå de svenska miljökvalitetsmå-len.

I Värmlands län utgör varje nationellt miljökvali-tetsmål med tillhörande etappmål, förutom Hav i balans samt levande kust och skärgård respek-tive Storslagen fjällmiljö, regionala miljömål.

Frisk luft är ett av de regionala miljömålen

Kommunala

Gång- och cykelplanEn gång- och cykelplan för Kils kommun antogs i tekniska nämnden den 25 september 2014. Pla-nen innehåller att antal åtgärder för att skapa ett bättre sammanhängande gång- och cykelvägnät.

SAMRÅDSHANDLING26


I planen identifieras ett antal sträckor där det finns behov av nya gång- och cykelvägar såsom längs Grinnemogatan, mellan Sämjan och Fa-gerås skola, mellan Halsmo och Frykstahöjden, mellan Stenåsen och Hagagatan, mellan Fältga-tan och Slåttervägen samt en strandpromenad mellan Frykstaudden och vandrarhemmet.

Handlingsplan för vattenförvaltningKommunen har en handlingsplan för Kils vat-ten från år 2012. Handlingsplanen är en samlad strategi för kommunens arbete med miljökvali-tetsnormer för vattenförvaltningen, till stöd för både tjänstemän och politiker i kommunen. Den kan användas som ett underlag till kommunal informationsstrategi och planering samt vara ett stöd vid myndighetsutövning. Konkret ska hand-lingsplanen bana vägen för arbetet med att värna vattnen i kommunen.

Risk- och sårbarhetsanalysSäkerhetsavdelningen på Räddningstjänsten Karlstadsregionen har tagit fram en risk- och sårbarhetsanalys för Kils kommun för åren 2015-2018.

Analysen identifierar ett antal åtgärder både kommunövergripande och förbundsövergripande som ska genomföras under perioden för att sä-kerställa att kommunen kan upprätthålla sam-hällsviktiga verksamheter om en extraordinär händelse inträffar.

I analysen ses bl.a. dammbrott i Klarälven, olyck-or med farligt gods och väderrelaterade händel-ser såsom översvämning samt ras och skred som risker för kommunen.

ekonomisk och social synvinkel, på både lokal och global nivå. Detta för att nuvarande och kom-mande generationer ska kunna leva i en hälso-sam och god miljö.

Enligt miljöpolicyn ska kommunen:• planera för ett hållbart samhälle,• använda naturresurser och energitillgång-

ar på ett långsiktigt hållbart sätt,• arbeta förebyggande mot skadliga effekter

för människan och miljön,• vara ett gott föredöme och motivera andra

till ett hållbart agerande,• samarbeta och kommunicera med andra

aktörer i miljö- och energifrågor,• ta särskild hänsyn till miljö- och naturre-

sursfrågor om intressekonflikt uppstår,• i så stor grad som möjligt restaurera mil-

jön om skador och försämringar uppstått på grund av oaktsamhet eller olyckor, och

• arbeta målinriktat och systematiskt för ständiga förbättringar.

TrafiknätsanalysFör Kils kommun finns en trafiknätsanalys från år 2010. Syftet med analysen är att beskriva trafiknäten i kommunen, dels hur de i sin nu-varande utformning och användning uppfyller de olika trafikantgruppernas anspråk samt dels hur de i principiell form bör utformas för att nå kvalitets- och funktionsmål som finns för trafik-näten. Vidare är syftet med trafiknätsanalysen att få ett underlag för att kunna skapa de åtgärdspla-ner som kan komma att krävas för att förbättra trafiksäkerheten enligt nollvisionen.

Vattnen i kommunen ska värnas

I handlingsplanen föreslås åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna.

Olyckor med farligt gods är en risk för kommunen

MiljöpolicyKommunfullmäktige i Kils kommun antog den 25 oktober 2012 en miljöpolicy. Syftet med miljöpo-licyn är att kommunen ska bedriva sin verksam-het på ett långsiktigt hållbart sätt, ur ekologisk,

SAMRÅDSHANDLING 27


I analysen föreslås bl.a. ändrade hastighetsgrän-ser på vägar, förändrat gång- och cykelvägnät samt utryckningsvägnät.

Utvecklingsprogram för Kils tätortFör Kils tätort finns ett utvecklingsprogram som antogs av kommunfullmäktige den 21 augusti 2014. Syftet med programmet är att sätta upp en grund för ett långsiktigt arbete med tätortsut-veckling. Programmet ska vara ett underlag i ar-betet med att skapa ett långsiktigt och konstruk-tivt samarbete mellan fastighetsägare, företagare och kommunen.

I utvecklingsprogrammet finns bl.a. förslag för offentliga platser såsom torg och parker samt förtätningsmöjligheter för bebyggelse.

I arbetet med utvecklingsprogrammet togs även en åtgärdslista fram. Nedanstående åtgärder be-döms vara relevanta för översiktsplanen:

• laddningsstolpar för elcyklar och elbilar,• bygg flera butikslokaler i anslutning till

torget,• bygg tryggt, centralt äldreboende eller

seniorboende, och• förstärk stråket Sannerudsskolan mot

KilArena.

För kommunen finns en trafiknätsanalys

SAMRÅDSHANDLING28


PLANFÖRSLAGI planförslaget har de slutgiltiga avvägningarna och ställningstaganden gjorts mellan olika all-männa och enskilda intressen. Det ger vägled-ning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planförslaget är vägledande för efterföljande planläggning, lovgiv-ning och tillståndsprövning.

Kommunen ska planera och arbeta för att ge-nomföra planförslaget som också kan ses som en prioriteringslista med koppling till det kommu-nala budgetarbetet.

UtvecklingsstrategiFör att illustrera de strategiskt långsiktiga inten-tioner för kommunens samhällsutveckling har en utvecklingsstrategi tagits fram. Utvecklings-strategin redovisar på en övergripande nivå med breda penseldrag kommunens målsättning för den strategiskt långsiktiga samhällsutvecklingen, vilken ligger till grund för mark- och vattenan-vändningen.

Samhällsutvecklingen inom kommunen före-slås koncentreras till fyra utvecklingsstråk och utvecklingsområden för Kils tätort och övriga stationsorter längs järnvägen.

De fyra utvecklingsstråken för bebyggelse före-slås längs riksväg 61, europaväg 45 samt längs Nedre Frykens västra och östra stränder. Ut-vecklingsstråken och utvecklingsområdena längs järnvägen främjar en levande landsbygd där

Utvecklingsområdet kring Kils tätort bedöms omfatta ett område med ca fem kilometers radie från resecentrum. Fem kilometer bedöms utgöra det avstånd där gång- och cykeltrafik kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till biltrafik. Av-ståndet främjar hållbart resande till bl.a. rese-centrum samt offentlig och kommersiell service. Detta gynnar även miljövänliga kommunikatio-ner och folkhälsan.

Genom att koncentrera samhällsutvecklingen inom kommunen till utvecklingsstråken och utvecklingsområdena kan i stor utsträckning be-fintliga kommunikationer och teknisk försörjning användas samtidigt som det stärker underlaget för kollektivtrafik, service och verksamheter. Detta bidrar till en långsiktigt hållbar samhällsut-veckling, inte minst ekonomiskt.

Inom utvecklingsstråken och inom utvecklings-områdena längs järnvägen ska ny bebyggelse främst tillkomma inom eller i anslutning till befintliga tätorter, stationsorter och byar. Inom utvecklingsområdet för Kils tätort ska ny bebyg-gelse främst tillkomma inom befintlig kärna och föreslagna utvecklingsstråk. Vidare ska kommu-nala satsningar, såsom nya gång- och cykelvägar, främst prioriteras inom de föreslagna utveck-lingsstråken och utvecklingsområdena.

I utvecklingsstrategin utgör Kils tätort en kärna. Kils tätort har stor betydelse för kommunens utveckling och omfattar majoriteten av kom-munens bostäder och verksamheter. Kils tätort är kommunens servicecentrum både vad gäller offentlig och kommersiell service.Två utvecklingsstråk föreslås längs järnvägar

befintliga tätorter, stationsorter och byar gynnas.

Landsbygdsutveckling handlar om hela samhäl-lets utveckling. De resurser som finns på lands-bygden är avgörande för att skapa en hållbar utveckling och för att stärka kommunens attrak-tionskraft.

SAMRÅDSHANDLING 29


SAMRÅDSHANDLING30


Resecentrum i Kils tätort och järnvägsstatio-nerna i Fagerås, Högboda, Tolita och Frykåsen utgör i utvecklingsstrategin befintliga noder för transporter. Dessa är viktiga knutpunkter för kommunens kommunikationer, främst för kol-lektivtrafiken. Vidare utgör järnvägsstationerna i Lene, Gunnita och Trångstad framtida noder för transporter.

Bergslagsbanan, Fryksdalsbanan, Värmlandsba-nan och Norge/Vänerbanan samt de större vä-garna i kommunen, europaväg 45 och riksväg 61, utgör i utvecklingsstrategin transportsamband. Dessa är särskilt viktiga för att upprätthålla goda kommunikationer inom, till och från kommunen. Järnvägarna utgör tillsammans med de större vägarna kommunens ”livsnerv”. Vidare föreslås i utvecklingsstrategin båttrafik mellan Kils, Sunne och Torsby tätorter. Investeringar i transportin-frastrukturen ska främst prioriteras till de utpe-kade transportsambanden.

I utvecklingsstrategin har tre större natur- och rekreationsområden markerats. Dessa utgörs av Fryksta och Lökeneskogen samt områden vid Fa-gerås och Rennstad. Inom områdena finns höga natur- och rekreationsvärden.

RiksintressenNedan redovisas hur kommunen avser att tillgo-dose de redovisade riksintressena.

NaturvårdenKlarälvens nedre loppI planförslaget ligger riksintresset inom ett större markområde med användningen natur och ett

mindre område med användningen landsbygd. Användningarna bedöms tillgodose riksintresset och de naturvärden som finns inom området.

För att skydda riksintresset mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön ska ny bebyg-gelse undvikas inom området och inga åtgärder få vidtas inom området som kan påverka natur-värdena negativt. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning i närheten av riksintresset ska naturvärdena värnas.

KulturmiljövårdenVid planläggning, lovgivning och tillståndspröv-ning i närheten av riksintressena ska kulturvär-dena värnas.

Apertin - Illberg - EkenäsI planförslaget ligger riksintresset inom ett större markområde med användningen natur och två mindre områden med användningen landsbygd. Användningarna bedöms tillgodose riksintresset och de kulturvärden som finns inom området.

För att skydda riksintresset mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön ska ny bebyg-gelse inom området anpassas till och ta hänsyn till områdets kulturvärden och inga åtgärder få vidtas inom området som kan påverka kulturvär-dena negativt.

En förutsättning för bevarandet är att kultur-miljön hålls samman och att byggnader med tillhörande anlagda parker får behålla sina ur-sprungliga karaktärer samt att odlingslandskapet hålls öppet och sammanhängande. Vidare är det

viktigt att gravfälten och banvallen inom området bibehålls. Vård och underhåll av dessa ska ske med varsamhet och hänsyn till kulturmiljön samt till de enskilda byggnadernas kulturvärden.

Delar av riksintresset är i dag detaljplanelagt. För att säkerställa områdets kulturvärden bör samtliga detaljplaner gås igenom samt behovet av skydds- och varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud ses över. Även för de resterande delarna av riksintresset bör detaljplan eller områ-desbestämmelser upprättas.

Apertins herrgårdRunnevålI planförslaget ligger riksintresset inom ett större markområde med användningen natur och några mindre områden med användningen landsbygd respektive bostäder. Användningarna bedöms tillgodose riksintresset och de kulturvärden som finns inom området.

För att skydda riksintresset mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön ska ny bebyg-gelse undvikas inom området och inga åtgärder

SAMRÅDSHANDLING 31


SAMRÅDSHANDLING32


få vidtas inom området som kan påverka kultur-värdena negativt.

En förutsättning för bevarandet är att kultur-miljön hålls samman och att gravfältet bibehålls samt att odlingslandskapet hålls öppet och sam-manhängande. Underhåll av gravfältet ska ske med varsamhet och hänsyn till kulturmiljön.

Gravfältet

En mindre del av riksintresset är i dag detaljpla-nelagt. För att säkerställa områdets kulturvärden bör samtliga detaljplaner gås igenom. Även för de resterande delarna av riksintresset bör detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas.

Anläggningar för kommunikationerFör att skydda riksintressena mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten till eller utnytt-jandet av anläggningarna ska ingen bebyggelse få tillkomma inom områdena och inga åtgärder få vidtas inom områdena som kan påverka anlägg-ningarna negativt. Vid planläggning, lovgivning

och tillståndsprövning i närheten av riksintres-sena ska anläggningarnas funktioner värnas.

BergslagsbananKils kommun ska tillsammans med övriga berör-da kommuner verka för att standarden på järnvä-gen förbättras och att kapaciteten ökar.

FryksdalsbananKils kommun ska verka för att järnvägsstatio-nerna i Tolita och Frykåsen behålls och att sta-tionsområdena utvecklas. Vidare ska kommunen verka för att järnvägsstationerna i Gunnita och Trångstad åter tas i bruk för persontrafik. Kom-munen ska även verka för att järnvägen elektri-fieras.

Tillsammans med övriga berörda kommuner ska Kils kommun verka för att standarden på järnvä-gen förbättras.

Fyra järnvägar inom kommunen är av riksintresse

VärmlandsbananKils kommun ska verka för att resecentrum i Kils tätort och järnvägsstationerna i Fagerås samt Högboda behålls och att stationsområdena utvecklas. Vidare ska kommunen verka för att järnvägsstationen i Lene åter tas i bruk för per-sontrafik.

Tillsammans med övriga berörda kommuner ska Kils kommun verka för att standarden på järn-vägen förbättras och att kapaciteten ökar. Detta bl.a. genom att dubbelspår anläggs längs järnvä-gen, främst till Karlstad.

Norge/VänerbananKils kommun ska tillsammans med övriga berör-da kommuner verka för att standarden på järnvä-gen förbättras.

Europaväg 45Kils kommun ska tillsammans med övriga be-rörda kommuner verka för att standarden på europavägen förbättras, speciellt avseende trafik-säkerhet.

Riksväg 61Kils kommun ska tillsammans med övriga berör-da kommuner verka för att standarden på riksvä-gen förbättras och att vägen byggs om till en s.k. 2+1-väg, dvs. en mötesfri väg som har omväx-lande en eller två körfält i en given riktning samt mitträcke. Detta i första hand vid Lenekorset och sträckan förbi Högboda.

SAMRÅDSHANDLING 33


SAMRÅDSHANDLING34


Karlstads flygplatsKils kommun ska tillsammans med övriga berör-da kommuner verka för att bibehålla samt för-bättra flygförbindelserna till och från Karlstads flygplats.

För att skydda riksintresset mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturvärdena ska ny bebyggelse undvikas utanför utpekade områden och inga åtgärder få vidtas inom områ-det som kan påverka natur- eller kulturvärdena negativt. Vid planläggning, lovgivning och till-ståndsprövning i närheten av riksintresset ska natur- och kulturvärdena värnas.

Karlstads flygplats

TotalförsvaretFörsvarsmakten ska kontaktas i tidigt skede vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning som avser höga objekt.

Rörliga friluftslivetFryksdalenI planförslaget ligger riksintresset inom ett större markområde med användningen natur och flera mindre områden med användningen bostäder, landsbygd och grönområde samt ett mindre område med användningen stadsbygd. Använd-ningarna bedöms tillgodose riksintresset och de naturvärden som finns inom området. Detta då riksintresset, enligt MB, inte ska utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.

kvalitetsnormer följs. Metoder ska utvecklas för regelbunden kontroll av miljökvaliteten. Särskilt åtgärdsprogram ska upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna följas.

UtomhusluftI planförslaget föreslås samhällsutvecklingen inom kommunen koncentreras till sex utveck-lingsstråk och ett utvecklingsområde med fem kilometers radie från resecentrum i Kils tätort.

En utveckling enligt planförslaget innebär att ny bebyggelse främst tillkommer inom Kils tätort, Fagerås, Lene, Högboda, Gunnita, Trångstad, Tolita, Frykåsen samt längs Nedre Frykens västra och östra stränder.

Ett ökat antal människor betyder med nödvän-dighet att transportbehovet kommer att öka. Till viss del kommer detta att ske med bil, vilket påverkar miljökvalitetsnormerna. Å andra sidan finns det anledning att anta att närheten till kol-lektivtrafik innebär ett minskat bilberoende. En utveckling enligt planförslaget bedöms därför inte i märkbar grad påverka förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna.

OmgivningsbullerMiljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller, såsom de är formulerade, gäller egentligen inte Kils kommun.

I planförslaget föreslås dock inga åtgärder som märkbart försämrar bullersituationen inom kommunen. För bebyggelse förtydligas förut-sättningarna genom att riktvärden för buller och

Fryksdalen

En förutsättning för bevarandet är att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friliftslivets, intressen beaktas. En utveckling av de frilufts-anläggningar som finns inom området, såsom Frykstahöjden, bedöms stärka riksintresset yt-terligare.

MiljökvalitetsnormerNedan redovisas hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer.

Kommunen ska beakta miljökvalitetsnormerna vid all planläggning, lovgivning och tillstånds-prövning samt säkerställa att gällande miljö-

SAMRÅDSHANDLING 35


skyddsavstånd till bullriga verksamheter anges. Överskrids riktvärdena eller underskrids skydds-avstånden ska kommunen verka för att åtgärder vidtas som förbättrar ljudmiljön.

VattenförvaltningEn utveckling enligt planförslaget innebär att ny bebyggelse främst tillkommer inom områden som är eller kommer att anslutas till kommu-nens verksamhetsområden för vattenförsörjning och spillvatten. Vidare ska kommunen verka för att enskilda avloppsanläggningar med brister förbättras så att dagens reningskrav uppfylls. Dagvatten ska omhändertas lokalt och vid behov renas innan det når recipient.

Rinnen

Kommunen ska även verka för att markområden som är förorenade undersöks och vid behov sane-ras så att inga risker för miljön och människors hälsa föreligger. Vad det gäller försurning, som är en bidragande orsak till att kvicksilver frigörs i våra sjöar och vattendrag, ska kommunen verka för att de inte försuras ytterligare.

En utveckling enligt planförslaget bedöms utifrån detta inte påverka förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna.

BostäderEnstaka nya bostäder, upp till och med fem enbostadshus, ska kunna prövas genom lovgiv-ning utan att behöva föregås av planläggning. Ny sammanhållen bebyggelse med fler än fem enbostadshus ska däremot prövas i detaljplan. Vid eventuella konflikter med andra intressen ska det från fall till fall avgöras om även färre än fem enbostadshus ska prövas i detaljplan.

Inom eller i närheten av de utpekade områdena för nya bostäder kan det finnas djur eller växter som omfattas av bestämmelserna i artskydds-förordningen. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning ska detta klargöras.

Flera av de föreslagna områdena för nya bostäder ligger helt eller delvis inom strandskyddat områ-de. De flesta av dessa områden är redan utpekade som LIS-områden i gällande tillägg till översikts-planen. Inom de områden som inte är utpekade som LIS-områden kan nya bostäder däremot endast tillkomma om något annat särskilt skäl enligt MB är tillämpligt.

Kils tätortI planförslaget utgör Kils tätort stadsbygd. Nya bostäder bör främst tillkomma inom tätorten i anslutning till befintlig offentlig och kommersiell service samt resecentrum. Inom Kils centrala delar bör nya bostäder främst uppföras i form av flerbostadshus, i ytterområdena även som radhus

och parhus samt friliggande enbostadshus.

Inom Lövenstrand bör detaljplaner upprättas för ännu inte planlagda områden såsom Södra Fryksta och Dikartorp. Vidare bör även området öster om Apertinsvägen detaljplaneläggas för nya bostäder.

En fördjupning av översiktsplanen bör tas fram för Kils tätort som redogör för tätortens utveck-ling ur ett helhetsperspektiv. Fördjupningen bör bl.a. omfatta förtätningsmöjligheter för bebyg-gelse, offentliga platser såsom torg och parker, utformningen av verksamhetsområden samt kommunikationer mellan bostäder, verksamhe-ter, skolor och resecentrum. Vidare bör fördjup-ningen peka ut områden för pendlarparkeringar.

Lövenstrand

SAMRÅDSHANDLING36


Inom Kils tätort behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för kulturmiljö-

vården för Runnevål,• områden av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer,• området av riksintresse för det rörliga

friluftslivet för Fryksdalen,• den tillståndspliktiga zonen utmed riks-

väg 61,• biotopskyddsområden,• strandskydd,• ett område utpekat i kommunens natur-

vårdsprogram,• nyckelbiotoper,• ett område enligt ängs- och betesmarksin-

venteringen,• en sumpskog,• två kulturhistoriskt värdefulla områden

utpekade i länsstyrelsens kulturmiljöpro-gram och kommunens kulturmiljövårds-program,

• fornlämningar,• byggnadsminnen,• skog med höga sociala värden,• vandringslederna Frykenleden och Skut-

bergsleden,• potentiellt förorenade områden,• miljöfarliga verksamheter,• risk för höga vattenstånd,• ras- och skredrisk,• buller från större vägar och järnvägar,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på riksväg 61,

länsväg 699, länsväg 714, länsväg 715, länsväg 716 och järnvägar, och

• elektroniska och magnetiska fält från bl.a. kraftledningar.

FageråsI planförslaget utgör Fagerås stadsbygd. Nya bostäder bör främst tillkomma inom tätorten i anslutning till befintlig offentlig och kommersiell service samt järnvägsstationen. Inom Fagerås bör nya bostäder främst uppföras i form av frilig-gande enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

• en nyckelbiotop,• områden med naturvärden enligt Skogs-

styrelsen,• fornlämningar,• potentiellt förorenade områden,• ras- och skredrisk,• buller från större vägar och Värmlandsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på europaväg

45, länsväg 715 och Värmlandsbanan, och• elektroniska och magnetiska fält från bl.a.

kraftledningar.

LeneI planförslaget utgör Lene ett område för bostä-der. Vidare föreslås ett område för bostäder söder om Lene. Nya bostäder bör främst tillkomma i anslutning till järnvägsstationen. Inom områdena bör nya bostäder främst uppföras i form av frilig-gande enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

Inom Fagerås behöver hänsyn tas till:• områden av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer,• den tillståndspliktiga zonen utmed euro-

paväg 45,• strandskydd,• två områden utpekade i kommunens na-

turvårdsprogram,

SAMRÅDSHANDLING 37


Inom Lene behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer för Värmlandsba-nan,

• strandskydd,• landskapsbildsskydd för Bråtsjön,• en nyckelbiotop,• ett område med naturvärden enligt Skogs-

styrelsen,• ett kulturhistoriskt värdefullt område

utpekat i länsstyrelsens kulturmiljöpro-gram och kommunens kulturmiljövårds-program,

• fornlämningar,• potentiellt förorenade områden,• buller från större vägar och Värmlandsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på Värmlands-

banan, och• elektroniska och magnetiska fält från bl.a.

kraftledningar.

HögbodaI planförslaget utgör Högboda stadsbygd. Nya bostäder bör främst tillkomma inom tätorten i anslutning till befintlig offentlig och kommersiell service samt järnvägsstationen. Inom Högboda bör nya bostäder främst uppföras i form av frilig-gande enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

Inom Högboda behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer för Värmlandsba-nan,

• strandskydd,• ett område utpekat i kommunens natur-

vårdsprogram,• fornlämningar,• en kulturhistoriskt värdefull bro,• en skog med höga sociala värden,

GunnitaI planförslaget utgör Gunnita ett område för bostäder. Nya bostäder bör främst tillkomma i anslutning till järnvägsstationen. Inom Gunnita bör nya bostäder främst uppföras i form av frilig-gande enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

Inom Gunnita behöver hänsyn tas till:• fornlämningar,• buller från större vägar och Fryksdalsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på länsväg 715

och Fryksdalsbanan, och• elektroniska och magnetiska fält från bl.a.

kraftledningar.

TrångstadI planförslaget utgör Trångstad ett område för bostäder. Nya bostäder bör främst tillkomma i anslutning till järnvägsstationen. Inom Trångstad bör nya bostäder främst uppföras i form av frilig-gande enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

• potentiellt förorenade områden,• ras- och skredrisk,• buller från större vägar och Värmlandsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på Värmlands-

banan, och• elektroniska och magnetiska fält från

järnvägens kontaktledningar.

SAMRÅDSHANDLING38


Inom Trångstad behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer för Fryksdalsbanan,• området av riksintresse för det rörliga

friluftslivet för Fryksdalen,• ett område utpekat i kommunens natur-

vårdsprogram,• en nyckelbiotop,• fornlämningar,• ett potentiellt förorenat område,• buller från större vägar och Fryksdalsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,

enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

Inom Frykåsen behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer för Fryksdalsbanan,• två områden utpekade i kommunens na-

turvårdsprogram,• en fornlämning,• buller från större vägar och Fryksdalsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på Fryksdals-


kraftledningar.

Nedre FrykenFör området kring Nedre Fryken håller en för-djupning av översiktsplanen på att tas fram som redogör för områdets utveckling ur ett helhets-perspektiv. Fördjupningen kommer bl.a. att be-

Inom Tolita behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer för Fryksdalsbanan,• strandskydd,• potentiellt förorenade områden,• buller från större vägar och Fryksdalsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på Fryksdals-


kraftledningar.

FrykåsenI planförslaget utgör Frykåsen ett område för bostäder. Nya bostäder bör främst tillkomma i anslutning till järnvägsstationen. Inom Frykåsen bör nya bostäder främst uppföras i form av frilig-gande enbostadshus, men även som radhus och parhus samt mindre flerbostadshus.

• transporter av farligt gods på länsväg 716 och Fryksdalsbanan, och


TolitaI planförslaget utgör Tolita ett område för bostä-der. Nya bostäder bör främst tillkomma i anslut-ning till järnvägsstationen. Inom Tolita bör nya bostäder främst uppföras i form av friliggande

SAMRÅDSHANDLING 39


handla områdets utveckling och bevarande med fokus på bostadsbebyggelse, friluftsliv, rekreation och naturvärden. Syftet med fördjupningen av översiktsplanen ska vara att skapa möjligheter för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling för Kils tätort att växa norrut med attraktiv bebyg-gelse och attraktiva friluftsområden.

• sex områden utpekade i kommunens na-turvårdsprogram,

• en nyckelbiotop,• områden med naturvärden enligt Skogs-

styrelsen,• Nedre Fryken och Pickerudsbäcken som

värdefulla vattenområden för fiske,• två kulturhistoriskt värdefulla områden

utpekade i länsstyrelsens kulturmiljöpro-gram och tre kulturhistoriskt värdefulla områden utpekade i kommunens kultur-miljövårdsprogram,

• fornlämningar,• vandringsleden Frykenleden,• ett potentiellt förorenat område,• risk för höga vattenstånd,• buller från större vägar,• vibrationer från vägtrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på länsväg 714

och länsväg 716, och• elektroniska och magnetiska fält från

kraftledningar.

LandsbygdNya bostäder utanför utpekade områden bör främst tillkomma på landsbygden. I planförslaget utgör delar av kommunen landsbygd. Nya bostä-der bör främst tillkomma i anslutning till befint-lig bebyggelse, kommunikationer och teknisk för-sörjning. På landsbygden bör nya bostäder främst uppföras i form av friliggande enbostadshus, men eventuellt även som mindre flerbostadshus.

VerksamheterKommunen ska verka för en god och varierad of-fentlig och kommersiell service i Kils tätort samt goda förutsättningar till närservice i kommunens övriga orter och på landsbygden.

Kils kommun ska erbjuda verksamheter konkur-renskraftiga etableringsalternativ. Kommunens näringslivsarbete ska underlätta för verksamhe-ter att etablera sig och verka i kommunen och i Karlstadsregionen.

Kommunen ska samarbeta med fastighetsägare och handlare för att handeln ska utvecklas, bl.a. genom att skapa en trivsam och attraktiv miljö i Kils tätort. Vidare ska kommunen verka för att stärka det befintliga utbudet i centrum och skapa möjligheter för nya etableringar, bl.a. genom fortsatt centrumutveckling och upprustning av Storgatan.

Kils vårdcentral

Inom områdena behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för kulturmiljö-

vården för Runnevål,• området av riksintresse för det rörliga

friluftslivet för Fryksdalen,• strandskydd,

SAMRÅDSHANDLING40


Inom eller i närheten av de utpekade områdena för nya verksamheter kan det finnas djur eller växter som omfattas av bestämmelserna i art-skyddsförordningen. Vid planläggning, lovgiv-ning och tillståndsprövning ska detta klargöras.

Flera av de föreslagna områdena för nya verk-samheter ligger helt eller delvis inom strandskyd-dat område. De flesta av dessa områden är redan utpekade som LIS-områden i gällande tillägg till översiktsplanen. Inom de områden som inte är utpekade som LIS-områden kan nya verksam-heter däremot endast tillkomma om något annat särskilt skäl enligt MB är tillämpligt.

Kils tätortI planförslaget utgör Kils tätort stadsbygd. Nya verksamheter bör främst tillkomma inom tät-orten i anslutning till befintliga verksamheter och resecentrum. Inom tätorten bedöms främst verksamheter med låg omgivningspåverkan vara lämpliga.

En fördjupning av översiktsplanen bör tas fram för Kils tätort som redogör för tätortens utveck-ling ur ett helhetsperspektiv. Fördjupningen bör bl.a. omfatta förtätningsmöjligheter för bebyg-gelse, offentliga platser såsom torg och parker, utformningen av verksamhetsområden samt kommunikationer mellan bostäder, verksamhe-ter, skolor och resecentrum. Vidare bör fördjup-ningen peka ut områden för pendlarparkeringar.

Inom Kils tätort behöver hänsyn tas till:• området av riksintresse för kulturmiljö-

vården för Runnevål,• områden av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer,• området av riksintresse för det rörliga

friluftslivet för Fryksdalen,• den tillståndspliktiga zonen utmed riks-

väg 61,• biotopskyddsområden,• strandskydd,• ett område utpekat i kommunens natur-

vårdsprogram,• nyckelbiotoper,• ett område enligt ängs- och betesmarksin-

venteringen,• en sumpskog,

• två kulturhistoriskt värdefulla områden utpekade i länsstyrelsens kulturmiljöpro-gram och kommunens kulturmiljövårds-program,

• fornlämningar,• byggnadsminnen,• skog med höga sociala värden,• vandringslederna Frykenleden och Skut-

bergsleden,• potentiellt förorenade områden,• miljöfarliga verksamheter,• risk för höga vattenstånd,• ras- och skredrisk,• buller från större vägar och järnvägar,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på riksväg 61,

länsväg 699, länsväg 714, länsväg 715, länsväg 716 och järnvägar, och


I planförslaget föreslås fyra områden för verk-samheter i anslutning till Kils tätort.

Runnevåls och Lersätters industriområde samt Centrala handels- och industriområdetI planförslaget utgör industri- och handelsområ-dena områden för verksamheter. Nya verksam-heter bör främst tillkomma genom förtätning i anslutning till befintliga verksamheter. Inom området bedöms både verksamheter med låg och hög omgivningspåverkan vara lämpliga.

Lövenstrand

SAMRÅDSHANDLING 41


Inom området behöver hänsyn tas till:• områden av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer,• ett biotopskyddsområde,• en nyckelbiotop,• en fornlämning,• potentiellt förorenade områden,• miljöfarliga verksamheter,• buller från större vägar och järnvägar,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på järnvägar,

och• elektroniska och magnetiska fält från bl.a.

kraftledningar.

Stenåsens handels- och industriområdeI planförslaget utgör industri- och handelsområ-det ett område för verksamheter. Nya verksam-heter bör främst tillkomma genom förtätning i anlutning till befintliga verksamheter. Inom området bedöms både verksamheter med låg och hög omgivningspåverkan vara lämpliga.


för kommunikationer,• potentiellt förorenade områden,• buller från större vägar och järnvägar,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på länsväg 699,

länsväg 715 och järnvägar, och• elektroniska och magnetiska fält från

järnvägens kontaktledningar.

SätterbergaI planförslaget utgör Sätterberga ett område för verksamheter. Inom området bedöms främst verksamheter med hög omgivningspåverkan vara lämpliga.


för kommunikationer,• buller från större vägar och järnvägar,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på järnvägar,

och• elektroniska och magnetiska fält från bl.a.

kraftledningar.

Södra LersätterI planförslaget utgör Södra Lersätter ett område för verksamheter. Inom området bedöms både verksamheter med låg och hög omgivningspå-verkan vara lämpliga. Området lämpar sig väl för verksamheter i behov av skyltläge eller närhet till kommunikationer.


för kommunikationer,• potentiellt förorenade områden,• buller från större vägar och järnvägar,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på järnvägen,

samt

• elektroniska och magnetiska fält från järnvägens kontaktledningar.

FageråsI planförslaget utgör Fagerås stadsbygd. Nya verksamheter bör främst tillkomma inom tätor-ten i anslutning till befintliga verksamheter och järnvägsstationen. Inom tätorten bedöms främst verksamheter med låg omgivningspåverkan vara lämpliga.

I planförslaget föreslås två områden för verksam-heter i anslutning till Fagerås. Det ena i Prästbol. Inom området bedöms både verksamheter med låg och hög omgivningspåverkan vara lämpliga.

Området i anslutning till korsningen mellan europaväg 45 och riksväg 61 bedöms vara lämp-ligt för verksamheter med behov av bra skyltläge. Inom området bedöms främst verksamheter med hög omgivningspåverkan vara lämpliga.

SAMRÅDSHANDLING42


med låg och hög omgivningspåverkan vara lämpliga.

och Värmlandsbanan, och• elektroniska och magnetiska fält från bl.a.

kraftledningar.

SävelnI planförslaget utgör udden vid Björkenäs, vid sjön Säveln, ett område för verksamheter. Områ-det är utpekat som ett LIS-område för besöksnä-ring i gällande tillägg till översiktsplanen.

RinnenI planförslaget utgör udden vid sjön Rinnen och en del av Halvardsön två områden för verksam-heter. Områdena är utpekade som LIS-områden för besöksnäring i gällande tillägg till översikts-planen.

Nedre FrykenI planförslaget utgör områdena vid Äng, Fryksta och Stubberud, vid sjön Nedre Fryken, områden för verksamheter. Även i Hannäs och Örnäs före-slås verksamheter i kombination med föreslagen bostadsbyggnation. Området vid Äng är i gäl-lande tillägg till översiktsplanen utpekat som ett LIS-område för småbåtshamn med tillhörande servicebyggnader m.m.

Områdena vid Fryksta och Stubberud är i gäl-lande tillägg till översiktsplanen utpekade som LIS-områden för besöksnäring och friluftsliv. Även Hannäs och Örnäs utgörs av LIS-områden.

För området kring Nedre Fryken håller en för-djupning av översiktsplanen på att tas fram som redogör för områdets utveckling ur ett helhets-perspektiv. Området hanteras mer i detalj i den

Inom Fagerås behöver hänsyn tas till:• områden av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer,• den tillståndspliktiga zonen utmed euro-

paväg 45 och riksväg 61,• strandskydd,• två områden utpekade i kommunens na-

turvårdsprogram,• en nyckelbiotop,• områden med naturvärden enligt Skogs-

styrelsen,• fornlämningar,• potentiellt förorenade områden,• ras- och skredrisk,• buller från större vägar och Värmlandsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på europaväg

45, riksväg 61, länsväg 715 och Värm-landsbanan, och


HögbodaI planförslaget utgör Högboda stadsbygd. Nya verksamheter bör främst tillkomma inom tätor-ten i anslutning till befintliga verksamheter och järnvägsstationen. Inom tätorten bedöms främst verksamheter med låg omgivningspåverkan vara lämpliga.

I planförslaget föreslås ett område för verksam-heter i anslutning till Högboda, vid Lerbodaäl-ven. Inom området bedöms både verksamheter

Inom Högboda behöver hänsyn tas till:• områden av riksintresse för anläggningar

för kommunikationer,• den tillståndspliktiga zonen utmed riks-

väg 61,• strandskydd,• ett område utpekat i kommunens natur-

vårdsprogram,• fornlämningar,• en kulturhistoriskt värdefull bro,• en skog med höga sociala värden,• potentiellt förorenade områden,• ras- och skredrisk,• buller från större vägar och Värmlandsba-

nan,• vibrationer från väg- och järnvägstrafik,• markradon,• transporter av farligt gods på riksväg 61

SAMRÅDSHANDLING 43


Frykstabacken

fördjupade översiktsplanen.

Mellan-FrykenI planförslaget utgör Hagudden, vid sjön Mellan-Fryken, ett område för verksamheter. Området är utpekat som ett LIS-område för rekreation i gällande tillägg till översiktsplanen.

LandsbygdNya verksamheter utanför utpekade områden bör främst tillkomma på landsbygden. I planför-slaget utgör delar av kommunen landsbygd. Nya verksamheter bör främst tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse, kommunikationer och teknisk försörjning.

TurismUtvecklingen av turismen och besöksnäringen ska främst bygga på de natur-, kultur- och rekre-ationsvärden som finns inom kommunen.

Befintliga besöksanledningar ska förädlas och nya ska utvecklas.

Kommunen ska verka för ökad tillgänglighet och skyltning till besöksmål, aktiviteter och sevärd-heter.

Turismsatsningar i anslutning till Fryksta, Fryk-stahöjden och Lökeneskogen ska stimuleras. Vidare ska kommunen verka för båttrafik på Frykensjöarna mellan Kils, Sunne och Torsby tätorter.

Kommunen ser även positivt på att Frykenba-dens camping och Kils golfklubb expanderar och

Betesmarker bör hållas öppna

Jordbruksmarkens värde som spridningskorridor ska beaktas vid all planläggning, lovgivning och tillståndsprövning.

utvecklar sina verksamheter.

I planförslaget utgör stora delar av kommunen natur. Inom naturområdena bör befintliga verk-samheter inom besöksnäringen kunna expandera och utvecklas samt nya verksamheter kunna tillkomma. En utveckling av turismen bedöms stärka värdena inom naturområdena ytterligare.

JordbrukUtanför utpekade områden ska ny bebyggelse undvikas på åkermark. Ny bebyggelse ska lokali-seras så att jordbruksnäringens framtida möjlig-heter att utveckla och tillvarata produktionskapa-citeten inte begränsas.

Jordbruket ska ges förutsättningar så att ett öp-pet landskap bibehålls. Betesmarker inom kom-munen bör i så stor utsträckning som möjligt hållas öppna och kommunen ska verka för att åkermark inte växer igen. Igenplantering av åker-mark bör undvikas.

Mängden småbiotoper i odlingslandskapet, såsom våtmarker och småvatten, ska bevaras och vid behov restaureras. Kommunen ska verka som en koordinator mellan olika parter för att upp-rätthålla eller restaurera naturvärden i odlings-landskapet.

SkogsbrukUtanför utpekade områden ska ny bebyggelse lo-kaliseras så att skogsnäringens framtida utveck-lingsmöjligheter inte begränsas. Vid lokalisering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till skogsnäring-ens framtida utvecklingsbehov.

Skogen ska även i framtiden vara en källa till många råvaror och tjänster. Det ska finnas ut-rymme för produktion av skogsråvara likväl som för möjligheten till rekreation.

SAMRÅDSHANDLING44


Ett rationellt och långsiktigt skogsbruk ska be-drivas med hänsyn till naturvårdens, friluftslivets och landskapsbildens värden.

I skogsbruket ska stor hänsyn tas till natur- och kulturvärdena. Kommunen ska arbeta för att ge skogar med höga natur- och kulturvärden ett långsiktigt skydd enligt MB och KML.

Skogsbrukets värde som spridningskorridor ska beaktas vid all planläggning, lovgivning och till-ståndsprövning.

Andelen äldre lövrik skog ska öka och undantas vid planläggning, lovgivning och tillståndspröv-ning.

Kantzoner kring sjöar, myrar, vattendrag och raviner ska sparas efter naturliga förutsättningar.

Kalavverkning i ravinbranter eller ravinbottnar med höga naturvärden ska undvikas.

Hänsyn ska tas till skogens ekosystemtjänster såsom träråvara, bioenergi, klimatreglering, översvämningsskydd, livsmedel, pollinering, na-turupplevelser och funktionen som kolsänka.

Skog med höga sociala värden ska bevaras och utvecklas för friluftslivets intressen. Skolors behov av lättillgänglig natur ska säkras. Befintliga skolskogar ska värnas och kommunen ska i sam-verkan med bl.a. skolor och markägare verka för att fler områden pekas ut som skolskogar.

KommunikationerDet är viktigt att det finns goda kommunikationer inom, till och från kommunen för såväl företag som boende och besökare.

VägarEtt bra vägnät inom både kommunen och regio-nen är av stor betydelse för kommunens utveck-ling. Det underlättar för pendling och godstran-sporter samt gör kommunen attraktiv för boende och verksamheter. Det är av stor betydelse för utvecklingen av kommunen att det finns bra väg-förbindelser i alla väderstreck.

Europaväg 45 har stor betydelse för kommuni-kationerna norrut mot Sunne och söderut mot Karlstad. Kils kommun ska verka för att standar-den på europavägen förbättras, speciellt avseende trafiksäkerhet.

Riksväg 61 har stor betydelse för kommunika-tionerna västerut mot Arvika och söderut mot Karlstad. Standarden på riksvägen är undermå-lig, speciellt avseende framkomlighet och trafik-

säkerhet. Vidare är riksvägen hårt trafikerad och olycksdrabbad. Kils kommun ska verka för att standarden på riksvägen förbättras och att vägen byggs om till en s.k. 2+1-väg, dvs. en mötesfri väg som har omväxlande en eller två körfält i en given riktning samt mitträcke. Detta i första hand vid Lenekorset och sträckan förbi Högboda.

Riksväg 61

Spridningskorridorer ska beaktas

Länsväg 714 har betydelse för kommunikationer-na inom kommunen och österut mot Forshaga. Standarden på länsvägen är bitvis undermålig, speciellt avseende trafiksäkerhet. Kils kommun ska verka för att standarden på länsvägen för-bättras, bl.a. längs backen vid Fryksta.

Kommunen ska ha en dialog med Trafikverket om förslagen som berör det statliga vägnätet.

Det kommunala vägnätet ska utformas och un-derhållas på sådant sätt att bra framkomlighet, hög trafiksäkerhet och god trafikmiljö uppnås.

Kommunen ska verka för att det övriga vägnätet

SAMRÅDSHANDLING 45


SAMRÅDSHANDLING46


inom kommunen håller hög standard, både vad det gäller framkomlighet och trafiksäkerhet.

Kils kommun ska verka för en väl fungerande laddinfrastruktur för elfordon inom kommunen och att nya laddstationer eller laddstolpar an-läggs vid strategiskt viktiga platser, såsom offent-lig service och pendlarparkeringar. Nya laddsta-tioner eller laddstolpar bör främst prioriteras längs utvecklingsstråken och inom utvecklings-områdena. Bland annat bör laddstationer eller laddstolpar anläggas i anslutning till resecentrum i Kils tätort, järnvägsstationerna längs Fyksdals-banan och Värmlandsbanan samt längs europa-väg 45 och riksväg 61.

JärnvägarKommunen ska verka för att tågförbindelserna även fortsättningsvis är goda och har stopp i Kils tätort, Fagerås, Högboda, Tolita och Frykåsen. Vidare ska kommunen verka för att järnvägssta-tionerna i Lene, Gunnita och Trångstad åter tas i bruk för persontrafik.

Kils kommun ska verka för att standarden på Bergslagsbanan förbättras och att kapaciteten ökar. Kommunen ska även verka för att Fryks-dalsbanan elektrifieras och att standarden på järnvägen förbättras.

Vidare ska kommunen verka för att standarden på Värmlandsbanan förbättras och att kapa-citeten ökar. Detta bl.a. genom att dubbelspår anläggs längs järnvägen, främst till Karlstad. Kils kommun ska även verka för att standarden på

Norge/Vänerbanan förbättras.

Generellt ska kommunen verka för fler dubbel-spår eller mötesspår längs järnvägarna.

Enligt Trafikverket bör generellt sett ingen ny bebyggelse tillåtas inom 30 meter från järnvägen, räknat från närmaste spårmitt. Skyddsavståndet syftar till att skydda bebyggelse från urspårning av tåg och ger utrymme vid eventuella räddnings-insatser om det skulle ske en olycka. Ny bebyg-gelse ska undvikas inom 30 meter från närmaste spårmitt.

Gång- och cykelvägarEtt gent och sammanhängande gång- och cykel-vägnät är av stor betydelse för ökad gång- och cykeltrafik. Det främjar miljövänliga kommuni-kationer och folkhälsan.

Kommunen ska verka för att gång- och cykel-vägnätet byggs ut och att nya cykelparkeringar anläggs vid strategiskt viktiga platser. Nya gång- och cykelvägar ska främst prioriteras inom ut-vecklingsstråken och utvecklingsområdena samt bör i första hand anläggas som separata gång- och cykelvägar. Bland annat bör nya gång- och cykelvägar anläggas förbi Stora Kils kyrka samt till Karlstad och Forshaga.

Kommunen ska verka för att gång- och cykel-vägnätet håller hög standard. Den kommunala gång- och cykelplanen ska utgöra ett strategiskt dokument för kommunens framtida satsningar på gång- och cykelvägnätet.

Vid exploatering av nya områden ska gång- och cykelvägnätet kopplas ihop med det övergripande gång- och cykelvägnätet för att öka trafiksäker-heten, bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle samt öka tillgängligheten.

KollektivtrafikKollektivtrafiken ska utvecklas ytterligare genom samordning av kommunikationerna inom länet och med angränsande län. Vidare behöver tidta-bellerna för buss- och tågtrafiken samordnas. För att öka kollektivtrafikresandet behöver kollektiv-trafiken bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ till biltrafiken.

Kils kommun ska verka för att buss- och tågtrafi-ken är god inom, till och från kommunen. Detta speciellt till och från resecentrum i Kils tätort. Kommunen ska även verka för förbättrad kol-lektivtrafik till och från Fagerås, Lene, Högboda, Gunnita, Trångstad, Tolita och Frykåsen. Vidare ska kommunen verka för ökad turtäthet med tåg och buss, även under veckoslut.

Då Kils kommun historiskt sett är en kommu-nikationsknutpunkt och flera av kommunens orter är uppbyggda kring järnvägsstationer är det viktigt för orternas fortlevnad och utveckling att järnvägarna fortsätter att trafikeras. Kommunen ska därför arbeta för en väl utbyggd tågtrafik till kommunens samtliga järnvägsstationer längs Fyksdalsbanan och Värmlandsbanan samt för en ökad tågtrafik mellan Grums, Kil och Karlstad. Genom att möjliggöra pendling med tåg bidrar kommunen även till en levande landsbygd och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

SAMRÅDSHANDLING 47


Kollektivtrafiken ska utvecklasKommunen ska verka för båttrafik på Frykensjöarna

Kommunen ska arbeta för att antalet regionbus-sar dubbleras under rusningstrafik. Genom en dubblering av antalet regionbussar kan en större del av Kils tätort försörjas med kollektivtrafik och möjligheterna att resa kollektivt ökar.

Vidare ska kommunen verka för att samåknings- och pendlarparkeringar anläggs vid strategiskt viktiga platser inom kommunen.

FlygKarlstads flygplats är viktig för kommunen och regionen, bl.a. för näringslivet och turismen. Kils kommun ska verka för att bibehålla samt för-bättra flygförbindelserna till och från Karlstads flygplats.

BåttrafikKils kommun ska verka för båttrafik på Fryken-sjöarna mellan Kils, Sunne och Torsby tätorter.

NaturmiljöKommunens naturmiljöer ska uppmärksammas, lyftas fram och göras mer kända bland invånare samt besökare. Värdefulla naturmiljöer ska be-varas och utvecklas samt göras mer tillgängliga. Informationen om och tillgängligheten till värde-fulla naturmiljöer ska öka.

Den biologiska mångfalden i kommunen ska skyddas, bevaras och utvecklas för framtiden så att nuvarande och framtida generationer får till-gång till en god livsmiljö med rika naturupplevel-ser. Kommunen ska värna om befintliga värden samt skapa förutsättningar för biologisk mång-fald. De mest värdefulla områdena bör säkerstäl-las genom ett långsiktigt skydd enligt MB.

Kommunen ska verka för att bevara och utöka mängden småbiotoper till förmån för den bio-logiska mångfalden. Inga nyckelbiotoper bör utsättas för förändringar som kan påverka natur-värdena negativt.

Våtmarker ska bevaras och skyddas för att deras ekologiska funktion i landskapet ska kunna bibe-hållas.

Kommunen ska verka för att sammanhängande grönstråk, spridningskorridorer, mellan olika naturområden bevaras och vid behov skapas så att växter och djur ges möjlighet att utveckla livs-kraftiga bestånd.

Ekosystemtjänster, såsom rening av dagvatten, frisk luft och utjämning av lokalklimat ska säkras vid all planläggning, lovgivning och tillstånds-

Digitala kommunikationerKils kommun ska verka för att fiber fortsätter att byggas ut så att digitala kommunikationer blir möjliga att använda i hela kommunen. En utbyggnad av fiber bör främst prioriteras längs utvecklingsstråken och inom utvecklingsområ-dena. För att stimulera fortsatt fiberutbyggnad ska nedgrävning av fiber alltid beaktas vid andra grävningsarbeten, såsom för fjärrvärme och el.

Kommunen ska verka för en god mobiltäckning inom hela kommunen. Nya telemaster ska ut-formas och placeras med hänsyn till stads- eller landskapsbild och till natur- och kulturvärdena på platsen. I första hand ska de lokaliseras till re-dan exploaterade områden där det finns tillgång till vägar.

Samlokalisering ska eftersträvas för att begränsa antalet master. Antenner ska dock företrädes-vis placeras på befintliga höga byggnader och anläggningar istället för på nya master, om det medför en diskretare placering.

SAMRÅDSHANDLING48


SAMRÅDSHANDLING 49


prövning.

Om det vid planläggning, lovgivning eller till-ståndsprövning befaras uppstå en konflikt mellan naturvårdsintressen och andra intressen ska en inventering göras. Eventuella naturvärden ska tas tillvara och ges stor hänsyn.

Ingrepp som kan medföra att Kilsravinernas struktur eller Hyndalsåns hydrologi ändras får inte utföras.

Vid all planläggning, lovgivning och tillstånds-prövning ska hänsyn tas till värdefulla vattenom-råden.

Pickerudsbäcken med sina höga naturvärden ska bevaras som ett oreglerat vattendrag.

Kommunen ska verka för fiskens fria uppvand-ring i Norsälven.

Ängs- och betesmarker enligt länsstyrelsens in-ventering ska inte få sänkta värden. Kommunen ska verka för att dessa bevaras och hävdas så att naturvärdena bibehålls.

Kommunen ska utveckla och öka samarbetet i naturvårdsfrågor med grannkommunerna.

Det kommunala naturvårdsprogrammet ska ligga till grund för kommunens arbete med naturvård och friluftsliv.

NaturI planförslaget utgör stora delar av kommunen natur.

Inom områdena finns förutom värden för skogs-bruk även en mängd natur-, kultur- och rekrea-tionsvärden. Områdena är till sin karaktär i stor utsträckning opåverkade av exploatering. Inom områdena bör främst natur-, kultur- och rekrea-tionsvärdena värnas och utvecklas.

Stora opåverkade områdenI planförslaget föreslås ett område som bedöms utgöra ett stor opåverkat område. Området utgör ett större område, större än tio kvadratkilometer, med värdefulla skogar och sjöar. Inom området bedöms pågående markanvändning kunna fortgå.

RennstadOmrådet ligger mellan Rennstad och Bodetta. Området omfattar bl.a. naturreservatet Renn-stadsnipan och ett flertal natur- samt rekrea-tionsvärden. Inom området saknas bebyggelse

och det finns endast små skogsvägar.

Exploatering eller andra ingrepp i miljön som kan påverka den orörda karaktären, värdet för friluftslivet och naturvärdena ska inte få tillkom-ma inom området.

Rennstad

Kilsravinerna

SAMRÅDSHANDLING50


KulturmiljöKommunens kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader är en tillgång som ska uppmärk-sammas, lyftas fram och göras mer kända bland invånare samt besökare. Kulturhistoriskt värde-fulla områden och byggnader ska vårdas, bevaras samt göras mer tillgängliga. Informationen om och tillgängligheten till intressanta områden och byggnader ska öka.

Vid planläggning, lovgivning och tillståndspröv-ning ska kulturhistoriska värden beaktas.

Kommunen ska ha ett aktuellt kulturmiljövårds-program för hela kommunen som identifierar och värderar kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt byggnader.

Kommunen ska verka för att kulturhistoriskt vär-defulla byggnader ges en meningsfull användning anpassad till dess värden.

Vid ändringar av en byggnad med ett dokumen-terat kulturhistoriskt värde bör samråd ske med länsmuseet.

Rekreation och friluftslivGenom att skapa förutsättningar för ett aktivt fri-luftsliv i tillgängliga och attraktiva miljöer bidrar kommunen till invånarnas välbefinnande. Områ-den för rekreation och friluftsliv ska utformas så att de uppmuntrar till fysisk aktivitet.

Befintliga natur- och friluftsområden ska skötas och förses med skyltar, information samt an-ordningar för friluftslivet såsom bord, bänkar, eldstäder och fågeltorn. Befintliga friluftsanlägg-ningar ska underhållas och vid behov restaureras. Vandringsleder ska hållas tillgängliga och vara tydligt utmarkerade i terrängen.

Kommunen ska aktivt arbeta med att tillgänglig-göra natur- och friluftsområden genom tillgäng-lighetsanpassade vandringsleder, anordningar m.m.

En friluftsplan ska tas fram där kommunen ska identifiera befintliga natur- och friluftsområden samt utreda behovet av ytterligare områden i samband med att kommunen utvecklas. I friluft-splanen ska tätortsnära natur beaktas och värde-fulla områden pekas ut för utveckling.

Kils kommun ska verka för att tillgängligheten till sjöar och vattendrag ökar.

Hagudden ska skötas så att områdets fritids- och rekreationsvärden främjas.

Frykstahöjden och Lökeneskogen friluftsvärden ska bevaras och utvecklas.

Flera av de kulturhistoriskt värdefulla områdena och byggnaderna i kulturmiljövårdsprogrammet är i dag inte är detaljplanelagda. För att säker-ställa områdenas och byggnadernas värden bör detaljplaner eller områdesbestämmelser upprät-tas samt vid behov skydds- och varsamhetsbe-stämmelser samt rivningsförbud införas.

Sannerudsvallen

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska skyddas

FågeltornGrönområdenI planförslaget utgör de större tätortsnära grön-områdena i och i närheten av Kils tätort och

SAMRÅDSHANDLING 51


Fagerås grönområden. Mindre parker och natur-områden i bl.a. Kils tätort ingår däremot i an-vändningen stadsbygd.

Idrotts-, motions- och sportområdenKils kommun ska stimulera idrotten genom att satsa på anläggningar för utövande. Inom idrot-ten ska kommunen satsa på en bredd som ger alla invånare möjlighet att delta. Satsningarna ska bl.a. syfta till att förbättra folkhälsan och invånarnas möjligheter till motion.

Området kring Sannerudsvallen ska utvecklas för idrotts- och föreningsaktiviteter.

Kommunen ska verka för att utveckla områden där spontanidrott kan utövas. Genom spontani-drottsplatser ökar möjligheten för kommunens invånare att utöva idrott spontant på egen hand, utan krav på medlemskap i en idrottsförening.

Kils kommun ska verka för att skapa förutsätt-ningar för cykelleder.

FiskeKils kommun ska verka för att bli en attraktiv kommun ur ett sportfiskeperspektiv. Ett aktivt sportfiske inom kommunen skulle gynna den biologiska mångfalden genom en ökad medveten-het, ökat intresse och vård av fiskbestånden samt sjöar och vattendrag.

Artrikedomen i kommunen sjöar och vattendrag ska bibehållas och ökas genom aktiva bevaran-de- och skötselåtgärder. Sådana åtgärder skulle även öka tillgängligheten till vattnen samt gagna sportfiske och friluftsliv.

Teknisk försörjning

VattenförsörjningKommunens verksamhetsområden för vatten-försörjning har kapacitet att ansluta ytterligare hushåll. Inom de utpekade områden där det inte är möjligt att ansluta till kommunens verksam-hetsområden för vattenförsörjning bör främst gemensamma lösningar eftersträvas. Det samma gäller för ny bebyggelse på landsbygden.

Kommunen ska säkerställa vattenförsörjningen genom att identifiera reservvattentäkter till befintliga vattentäkter. För Högboda och Nilsby vattentäkter samt de nya reservvattentäkterna behöver vattenskyddsområden och föreskrifter fastställas.

Ny bebyggelse ska undvikas inom befintliga och tillkommande vattenskyddsområden.

För att undvika negativ påverkan på grund-vattentillgångarna ska ny bebyggelse inte tillkom-

Frykstabacken

Kommunen ska verka för sportfisket

Grönområdena används i stor utsträckning som frilufts- och strövområden av bl.a. kommunens skolor, där Frykstahöjden och Lökeneskogen är de mest välbesökta områdena.

Områdena ska skyddas, bevaras och göras mer tillgängliga. Informationen om och tillgänglighe-ten till grönområdena ska öka.

Kils kommun ska verka för att grönområden inom Kils tätort undersöks när det gäller förut-sättningar för ekosystemtjänster och spridnings-korridorer.

Förutsättningarna för stadsodling i Kils tätort ska utredas i samarbete med föreningar.

SAMRÅDSHANDLING52


ma på rullstensåsar.

SpillvattenKommunens verksamhetsområden för spillvatten har kapacitet att ansluta ytterligare hushåll. Inom de utpekade områden där det inte är möjligt att ansluta till kommunens verksamhetsområden för spillvatten bör främst gemensamma lösningar eftersträvas. Det samma gäller för ny bebyggelse på landsbygden.

Enskilda avloppsanläggningar står för en bety-dande del av utsläppen av närsalter i kommu-nen. Kommunen ska verka för att standarden på enskilda avloppsanläggningar höjs.

DagvattenDagvatten ska omhändertas lokalt och vid behov renas innan det når recipient. Där det är möjligt och motiverat kan det behöva anläggas öppna dagvattenmagasin, såsom dammar eller våtmar-ker, som fördröjer avrinningen till sjöar och vat-tendrag. Därigenom möjliggörs rening av vattnet innan det återförs till det naturliga kretsloppet. Områden för dagvattenhantering kan även be-höva reserveras vid bl.a. planläggning.

Kommunen ska verka för att antalet våtmarker för omhändertagande av dagvatten ökar.

Om lokalt omhändertagande av dagvatten inte är möjligt eller rimligt ska dagvatten avledas i separat system, s.k. duplikatsystem.

EnergiAll energianvändning påverkar miljön. Hur stor miljöpåverkan blir beror främst på valet av ener-gikälla samt hur energin framställs.

Energiförsörjningen ska tryggas genom system som grundas på varaktiga, förnybara och helst inhemska energikällor.

ElförsörjningKommunen ska generellt verka för att nya och befintliga kraftledningar inom tätorterna mark-förläggs för att minimera sårbarhet och risker.

FjärrvärmeKommunen ska verka för en fortsatt anslutning till och utbyggnad av fjärrvärmenätet.

bedöms utifrån detta inte vara goda inom kom-munen. Kommunens inställning till nya vind-kraftverk bör därför vara restriktiv.

Miljö, hälsa och säkerhet

Förorenade områdenRisken för markföroreningar ska beaktas tidigt vid exploatering. I samband med detaljplane-ring ska regelmässigt en redovisning av tidigare verksamheter i området göras. Om förorenade områden ska bebyggas ska exploateringen före-gås av en miljöteknisk markundersökning som klargör föroreningarnas omfattning och typ samt fastställer behovet av sanering för den planerade användningen.

I rapporten Förorenade områden i den fysiska planeringen - en vägledning, framtagen av Länsstyrelsen i Östergötland, anges rekommen-dationer för bl.a. känslig och mindre känslig markanvändning. Rapporten ska tillämpas som en vägledning vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning.

ÖversvämningsriskI första hand ska ny bebyggelse undvikas inom riskområden för höga vattenstånd.

För ny bebyggelse inom riskområden för höga vattenstånd ska lägsta nivå på färdigt golv ligga minst:

Kraftledningar inom tätorterna bör markförläggas

VindkraftI dagsläget finns inte några områden av riks-intresse för anläggningar för energiproduktion inom kommunen. Förutsättningar för vindkraft

SAMRÅDSHANDLING 53


Buller ska särskilt uppmärksammas vid järnvägar

• 0,8 meter över beräknat högsta flöde och Svenska kraftnäts översvämningskarte-ring i bostadsutrymmen för ny samman-hållen bebyggelse, för samhällsviktiga verksamheter och funktioner samt verk-samheter med stor miljöpåverkan, och

• 0,8 meter över 100-årsflödet och Svenska kraftnäts översvämningskartering i bo-stadsutrymmen i enstaka enbostadshus och för verksamheter med ingen eller liten miljöpåverkan.

Enklare byggnader och funktioner av mindre vikt kan däremot tillkomma på lägre nivåer.

I rapporten Översvämningsrisker i fysisk pla-nering, rekommendationer för markanvändning vid bybebyggelse, framtagen av länsstyrelserna i Mellansverige, anges rekommendationer för markanvändning vid ny bebyggelse. Vidare anges rekommendationer för markanvändning vid ny bebyggelse i rapporten Stigande vatten, en hand-bok för fysisk planering i översvämningshotade områden, framtagen av länsstyrelserna i Värm-lands och Västra Götalands län.

ErosionI första hand ska ny bebyggelse undvikas inom områden med erosionsförutsättningar och ero-sionskänsliga jordarter.

Ny bebyggelse inom områden med erosionsförut-sättningar och erosionskänsliga jordarter ska fö-regås av geotekniska undersökningar som klargör riskerna samt anger vilka åtgärder som eventuellt krävs för att undvika erosion.

Ras- och skredriskI första hand ska ny bebyggelse undvikas inom områden med förutsättningar för ras och skred.

Ny bebyggelse inom områden med förutsättning-ar för ras och skred ska föregås av geotekniska undersökningar som klargör riskerna samt anger vilka åtgärder som eventuellt krävs för att und-vika ras och skred.

BullerI Förordningen om trafikbuller vid bostadsbygg-nader, 2015:216, finns bestämmelser om riktvär-den för buller utomhus från spår-, väg- och flyg-trafik vid bostadsbyggnader. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR).

I Boverkets rapport 2015:21 Industri- och an-nat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder finns riktvärden för buller från industri och annan verksamhet utomhus vid bostadsfasad.

Riktvärden för motorsport- och bilprovningsba-nor finns angivna i Naturvårdsverkets allmänna råd 2004:16. När det gäller skjutbanor finns rikt-värden angivna i Naturvårdsverkets allmänna råd 2005:15. Vidare har Naturvårdsverket tagit fram riktvärden för buller från vindkraft.

Ny bebyggelse ska lokaliseras och uppföras så att riktvärdena för buller inte överskrids. Detta ska särskilt uppmärksammas i anslutning till järnvä-gar och större vägar.

Ny offentlig service såsom skolor, vård och om-sorg ska inte tillkomma inom områden som är utsatta för buller. Nya bostäder ska i första hand tillkomma inom områden som inte är utsatta för buller och där särskilda bullerskyddande åtgär-der inte behöver vidtas.

Vid ny bebyggelse i närheten av en bulleralstran-de verksamhet eller vid exploatering av en bulle-ralstrande verksamhet ska riktvärdena för buller säkerställas.

VibrationerTrafikverket och Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer för vibrationer som anger att 0,4 mm/s (RMS 1-80 Hz) inte bör överskridas vid perma-nentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler.

Ny bebyggelse ska lokaliseras och uppföras så att riktvärdet för vibrationer säkerställs. Detta ska särskilt uppmärksammas i anslutning till järnvä-gar och större vägar.

SAMRÅDSHANDLING54


MarkradonMarkradon ska uppmärksammas vid planlägg-ning och lovgivning. Krav ska ställas på grund-konstruktionens utförande så att radongashalten i ny bebyggelse underskrider gränsvärdet 200 Bq/m³ i inomhusluft. Hänsyn måste även tas till att fyllnadsmassor kan påverka radonhalten.

Inom områden som utgörs av ett högriskom-råde eller normalriskområde för markradon ska bebyggelse normalt uppföras i radonsäkert res-pektive radonskyddat utförande. Inom områden som utgörs av ett lågriskområde för markradon kan bebyggelse normalt uppföras utan några radonskyddande åtgärder. Oavsett på vilken typ av mark eller var i kommunen det ska byggas måste dock markradon beaktas. Detta eftersom det alltid finns radon i tillräckligt höga halter i jordluften för att det, om byggnaden är otät mot marken, ska kunna leda till radonhalter över gränsvärdet inomhus.

Kommunen ska verka för att systematiska mät-ningar av radon i bostäder och skolor genomförs.

Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Boverkets rapport Åtgärder mot radon i bostäder.

Gränsvärden för radon i dricksvatten finns i Livs-medelsverkets dricksvattenföreskrifter.

Transporter av farligt godsI rapporten Farligt gods - riskhantering i fysisk planering, framtagen av Länsstyrelsen i Dalarnas län, föreslås en zonindelning som underlag för

riskbedömning inom ett avstånd av 150 meter från transportleden. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella området är avgörande för bedömning av lämpligt avstånd. Persontäthet och exploateringsgrad är exempel på faktorer som påverkar risknivån. En lämplig lokalisering innebär också att hänsyn tas till plat-sens unika förhållanden såsom topografi, me-teorologi, bebyggelsens placering inom området samt dess yttre och inre utformning.

I rapporten anges riktvärden för olika typer av markanvändning som skyddsavstånd till trans-portleder för farligt gods, inom ett område av 150 meter från transportleden.

Ny bebyggelse inom 150 meter från transportled för farligt gods ska riskbedömas. Bedömningen ska utgå från de platsspecifika förutsättningarna och den tilltänkta markanvändningen. Om ris-kerna anses betydande ska exploateringen före-gås av en riskanalys.

Elektroniska och magnetiska fältDen magnetfältsnivå som inte bör överskridas för miljöer där människor stadigvarande vis-tas kan sättas till 0,4 μT utifrån den vägledning som utarbetats av Socialstyrelsen i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strål-skyddsinstitut.

Ny bebyggelse för stadigvarande vistelse ska pla-ceras så att magnetfältsnivån från kraftledningar, järnvägens högspänningsledningar och andra upphovskällor underskrider 0,4 μT.

Nya kraftledningar, master och andra upphov-skällor av elektroniska och magnetiska fält ska uppföras så att magnetfältsnivån underskrider 0,4 μT för bebyggelse för stadigvarande vistelse.

Skyddsavstånd mellan spänningsförande led-ningar och olika verksamheter, vad gäller elsä-kerhet, finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter.

DjurhållningI skriften Hästar och bebyggelse, underlag för den fysiska planeringen, utgiven av länsstyrelsen i Skåne län, anges att en indelning av hästanlägg-ningar med avseende på storlek bör göras.

I Boverkets Vägledning för planering för och invid djurhållning anges att efter 50-100 meter från källan är värdena för hästallergener låga eller under detektionsgränsen. Dock är spridningen av allergener beroende av de lokala förutsättning-arna på platsen såsom antalet hästar, avstånd, Risker kring transporter av farligt gods ska beaktas

SAMRÅDSHANDLING 55


Behovet av skyddsavstånd ska beaktas

förhärskande vindriktning, topografi och vegeta-tion. I öppna landskap och i den förhärskande vindriktningen kan därför fortsatta och succesivt avklingande nivåer av allergener uppmätas på längre avstånd från hästgårdar än 50-100 meter.

Ny bebyggelse i närheten av djurhållning eller vid anläggande av djurhållning ska behovet av skyddsavstånd beaktas med hänsyn till de rikt-värden som finns i Boverkets vägledning.

SkyddsavståndI Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete finns rekommenderade skyddsavstånd för olika typer av verksamheter. Här redovisas olika verksamheters risker samt skyddsavstånd till framförallt bostäder.

Ny bebyggelse i närheten av en verksamhet med hög omgivningspåverkan eller vid exploatering av en verksamhet med hög omgivningspåverkan ska behovet av skyddsavstånd beaktas med hänsyn till de riktvärden som finns i Boverkets allmänna

råd.

Det är angeläget att skyddsavstånd beaktas i den fysiska planeringen, dock måste hänsyn tas till de lokala förutsättningarna i det enskilda fallet. Ett riktvärde är inte juridiskt bindande utan fungerar som vägledning vid bedömningar.

RäddningstjänstenVid planläggning eller lovgivning som avser bygg-nader högre än fyra våningar ska kontakt tas med Räddningstjänsten för att säkerställa brandskyd-det.

ÖvergödningKommunen ska fortsätta inventeringen av en-skilda avloppsanläggningar för att minska utsläp-pen till sjöar och vattendrag. Detta speciellt kring sjöarna Bråtsjön, Gösjön, Pråmsjön, Stor-Emsen, Södra Hyn och Torpsjön samt vattendragen Ka-nalen, Lerbodaälven, Tolerudsbäcken och Tolita-älven.

Kommunens verksamhetsområden för vattenför-sörjning och spillvatten har kapacitet att ansluta ytterligare hushåll, något som bedöms minska övergödningen i några av sjöarna och vattendra-gen.

FörsurningKommunen ska verka för att de sjöar och vat-tendrag som har problem med försurning kalkas regelbundet.

SAMRÅDSHANDLING56


PLANERINGSFÖRUTSÄTT-NINGAR

Planeringsförutsättningar utgör en samlad nu-lägesbeskrivning med kunskaper om befintliga förhållanden, intressen och pågående föränd-ringar som är nödvändiga förutsättningar för all planering. Dessa kunskaper finns på olika håll såsom i diverse rapporter, dokument samt hos nyckelpersoner inom olika sektorer.

RiksintressenRiksintressen är mark- och vattenområden som är av nationell betydelse för något av de syften som anges i 3 och 4 kap. MB. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada, försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem eller motverka dem.

Värdebeskrivningarna tillhörande de redovisade riksintressena har förkortats nedan och finns i sin helhet på länsstyrelsens hemsida.

NaturvårdenInom kommunen finns ett område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § MB.

Klarälvens nedre loppOmrådet utgörs av Klarälvens nedre lopp. Fisk-faunan på sträckan är mycket artrik, bl.a. före-kommer lax, öring och flodkräfta.

Klarälvens nedre del är av största betydelse som vandringsområde och för avelstäkt av klarälvslax och klarälvsöring.

Inom Kils kommun omfattar riksintresset Norra Hyn.

Norra Hyn

KulturmiljövårdenInom kommunen finns två områden av riksin-tresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § MB.

Apertin - Illberg - EkenäsHerrgårdslandskap med karakteristiska uttryck för värmländsk bruks- och högreståndskultur från 1700- och 1800-talen. Inom området finns Apertins herrgård med barockinteriör och f.d. biskopsgården Ekenäs med anlagda parker, alléer och stora sammanhängande odlingsytor. Här finns även en bevarad sträcka av Sveriges första järnväg, den så kallade Fryksta-Clara Elfs järn-väg, anlagd år 1849.

I området ingår även tre gravfält av yngre järn-ålderstyp med högar och övertorvade stensätt-ningar.

Fryksta-Clara Elfs järnväg

RunnevålLandskapet runt nedre Fryken och Kil utgör en sammanhängande jordbruksbygd av hög ålder med flera gravfält i anslutning till odlingsmarken och gårdsbebyggelsen. Runnevål är Värmlands största gravfält från förhistorisk tid med närmare hundratalet välbevarade gravhögar, övertorvade stensättningar och hålväg.

Anläggningar för kommunikationerInom kommunen finns sju områden av riksin-tresse för anläggningar för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § MB.

BergslagsbananBergslagsbanan är av nationell betydelse och sträcker sig mellan Gävle och Kil/Frövi. Banan ingår i det utpekade strategiska godsnätet.

FryksdalsbananFryksdalsbanan är av särskild regional betydelse. Banan går från Kil till Torsby och trafikeras av person- och godstrafik.

SAMRÅDSHANDLING 57


VärmlandsbananVärmlandsbanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade Trans European Trans-port Network, TEN-T. Banan sträcker sig från Laxå till Charlottenberg och är mycket viktig för person- och godstransporter. Den ansluter till Västra stambanan vid Laxå och är en viktig länk i förbindelsen Stockholm-Oslo.

som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Delen mellan Göteborg och Gällivare ingår även i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Europaväg 45 sträcker sig genom nästan hela Sverige, från Göteborg till Karesuando. Vägen benämns också Inlandsvägen.

Riksväg 61Riksväg 61 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik vidare till Norge. Riksvä-gen förbinder Karlstad med Eda och Kongsvinger vidare till Oslo på norska sidan.

Karlstads flygplatsFlygplatsen är av fundamental regional betydelse.

Järnvägar vid resecentrum i Kils tätort

Norge/VänerbananNorge/Vänerbanan är till största delen av inter-nationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T-nätet. Banan sträcker sig från Göteborg till Kil respektive Kornsjö där förbindelsen Göteborg-Norge, som går via Skälebol och Kornsjö, ingår i det utpekade TEN-T-nätet. Sträckan Skälebol-Kil ingår inte i TEN-T-nätet men är av nationell betydelse. Hela banan ingår i det utpekade strate-giska godsnätet och är mycket viktig för både person- och godstrafik.

Europaväg 45Europaväg 45 ingår i det nationella stamvägnätet

Karlstads flygplats

TotalförsvaretInom kommunen finns inga områden av riks-intresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § MB. Däremot finns anläggningar, utspridda över

landets yta, av riksintresse för totalförsvaret som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet och som kan påverkas av höga objekt. Med anledning härav utgör hela landets yta influensområde för höga objekt, objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse eller högre än 45 me-ter inom sammanhållen bebyggelse.

Rörliga friluftslivetInom kommunen finns ett område av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 § MB.

FryksdalenFryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kom-mun är med hänsyn till de natur- och kulturvär-den som finns i området i sin helhet av riksintres-se. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ex-ploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bin-dande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. MB och beslutas av regeringen. De anger den läg-sta godtagbara miljökvalitet som människan eller miljön anses tåla. I dag finns MKN för utomhus-luft, olika föroreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. Kommunen är ansvarig för att miljökvalitetsnor-merna följs.

UtomhusluftFör utomhusluft finns MKN vad gäller kväve-dioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

SAMRÅDSHANDLING58


SAMRÅDSHANDLING 59


ozon, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. När det gäller utom-husluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i kommuner likt Kil, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normer-na för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid.

Kils kommun är sedan år 2012 medlem i Luft-samverkan Värmland, som utför gemensamma mätningar av luftföroreningar i Värmlands län. I kommunen finns mätningar gjorda under åren 2012 och 2013. Mätvärdena låg i samtliga fall under gällande miljökvalitetsnormer.

Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten par-tiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen.

Fisk- och musselvattenDet finns inga sjöar eller vattendrag inom kom-munen som ingår i Naturvårdsverkets förteck-ning över fisk- och musselvatten som ska skyd-das.

OmgivningsbullerMiljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare.

VattenförvaltningInom ramen för det s.k. vattendirektivet behand-las alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvalt-ningen har en klassning av alla sjöars och vatten-drags ekologiska samt kemiska status gjorts och miljökvalitetsnormer har antagits. Vidare har en klassning gjorts och miljökvalitetsnormer anta-gits för alla grundvattens kvantitativa status.

Målet är att normen god status ska uppnås till år 2015 och att statusen inte får försämras. För vissa vattenförekomster har tidpunkten för statusen skjutits fram till år 2021 eller 2027.

Sjöar och vattendrag i kommunen uppnår i dag överlag måttlig ekologisk status och några en-staka sjöar samt vattendrag uppnår i dagsläget otillfredsställande ekologisk status. Vad det gäller den kemiska statusen uppnår inga sjöar eller vattendrag i kommunen god kemisk status. Detta beror på att gränsvärdet för kvicksilver, vilket i nuläget överskrids i alla ytvattenförekomster i landet. Den kemiska och kvantitativa statusen är däremot god i samtliga grundvatten i kommunen.

BostäderBostadsmarknaden i kommunen har under flera år präglats av brist på lediga bostäder, främst i centralorten Kil. Priserna på småhus har ökat och låg år 2014 i snitt på drygt 1,3 miljoner kronor. En stor del av kommunens bostäder byggdes under 1960- och 70-talen och dessa bostäder har under de senare åren varit föremål för en genera-tionsväxling. Efterfrågan på tomter för småhus är stor. Inom Lövenstrand har tre detaljplaner upp-rättats under senare år för i huvudsak småhus. Mellan-Fryken

SAMRÅDSHANDLING60


SAMRÅDSHANDLING 61


SAMRÅDSHANDLING62


Enstaka tomter finns fortfarande till försäljning.

Kils tätortKvarteren i anslutning till Storgatan utgör tätor-tens centrum. Här finns en blandad bebyggelse i en till sex våningar. Några kvarter söder om Storgatan är bebyggda med flerbostadshus men i övrigt domineras bostadsbebyggelsen i Kils tätort av friliggande enbostadshus. Äldre bebyggelse finns bland annat i centrumkvarteren, gamla Runnevål och Mon. Dessa områden omges av typiska småhusområden från 1960-, 70-, 80- och 90-talen såsom Dalliden, Stenåsen, Lersätter, Runnevål, Karlslund och Kilslund.

Inom Lövenstrand, vid Fryksdalens södra ände, har under de senaste åren flera områden detalj-planelagts för bostäder. Områdena håller i dags-läget på att bebyggas med nya bostäder, främst friliggande enbostadshus och radhus.

FageråsFagerås är i huvudsak bebyggd med friliggande enbostadshus. Bebyggelsen ligger i anslutning till den gamla korsningen mellan europaväg 45 och riksväg 61 samt i sluttningen upp mot Köpung i söder. Avståndet till Kils tätort är ca åtta kilome-ter.

HögbodaHögboda är bebyggt med friliggande enbo-stadshus från olika tidsepoker och beläget ca 18 kilometer nordost om Kils tätort. Bebyggelsen är koncentrerad till området nordost om Bodavä-gen. Högboda är ett exempel på bybildning som genomgått relativt små förändringar.

SAMRÅDSHANDLING 63


BostadsbeståndMajoriteten av bostadsbebyggelsen i Kils kom-mun finns i Kils tätort. Därutöver finns bostads-bebyggelse främst i Fagerås, Högboda, Lene, Gunnita, Trångstad, Tolita och Frykåsen samt på landsbygden.

I kommunen finns närmare 6200 bostäder, varav majoriteten, närmare 4300 bostäder, utgörs av småhus. Av dessa är de flesta äganderätter, men det finns även småhus i form av både hyres- och bostadsrätter.

Vidare finns det närmare 1700 lägenheter i flerbostadshus i kommunen, varav majoriteten är hyresrätter. Kommunens bostadsbolag, Kils-bostäder, har i dag närmare 800 hyresrättslägen-heter, varav de flesta lägenheterna i flerbostads-hus och drygt 30 lägenheter i radhus. Samtliga lägenheter i flerbostadshus finns i Kils tätort, medan lägenheter i radhus finns både i Kils tätort och Fagerås.

Bostäder i Kils tätort

I kommunen finns även drygt 150 lägenheter i särskilda boenden, såsom bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, och i senior-boende. Samtliga av dessa är hyresrätter.

Inom kommunen finns ett flertal fritidshus. De flesta finns i anslutning till någon sjö såsom Aplungen, Gösjön, Nedre Fryken, Stor-Emsen, Södra Hyn och Visten. Det finns även fritidshus i skogslandskapet. Under de senaste åren har en förändring skett där befintlig fritidsbebyggelse omvandlas till permanentbostäder.

Kommunen äger, förutom det kommunala bo-stadsbolaget, också ett tjugotal lediga tomter runt om i kommunen. Någon tomtkö finns dock inte i kommunen.

Planlagda områdenPlanberedskapen när det gäller bostäder är min-dre god inom kommunen, främst på grund av att det saknas tillräckligt många planlagda områden för bostäder med lediga byggrätter. Uppskatt-ningsvis finns möjlighet att uppföra ca 20 nya bostäder i kommunen inom planlagda områden.

I Kils tätort, Fagerås och Säbytorp finns ett fåtal lediga byggrätter inom planlagda områden. I öv-rigt finns inga lediga byggrätter för bostäder.

BostadsbehovKils kommun har under ett antal år lidit av bo-stadsbrist, främst i Kils tätort. Störst har behovet varit av friliggande enbostadshus för barnfamiljer och tillgänglighetsanpassade bostäder i hyresrätt för äldre.Flerbostadshus i centrala Kil

SAMRÅDSHANDLING64


SAMRÅDSHANDLING 65


Kommunen anser att det är underskott på bo-stadsmarknaden i kommunen som helhet, i cen-tralorten och i kommunens övriga delar. Behovet av bostäder är därför stort avseende i stort sett alla typer av bostäder.

Det finns en efterfrågan på villatomter och an-talet lediga byggrätter inom planlagda områden anses i dagsläget inte vara tillräckligt.

Dessutom saknas tillgänglighetsanpassade lägen-heter för äldre och personer med funktionsned-sättning i bostadsbeståndet.

Därtill finns i dag få lediga byggrätter för flerfa-miljshus inom kommunen.

VerksamheterArbetsplatser, handel och servicenäringar utgör viktiga delar i ett fungerande och välmående samhälle. De är viktiga för samhällsekonomin och inte minst för sysselsättningen. De skapar naturliga mötesplatser för människor och är helt enkelt nödvändiga för vår överlevnad.

Kils tätort är kommunens servicecentrum både vad gäller offentlig och kommersiell service.

Offentlig serviceOffentlig service såsom skolor, vård och omsorg är i dag främst koncentrerad till Kils tätort.

I kommunen finns i dagsläget sju förskolor, varav majoriteten ligger i Kils tätort. Utöver det finns förskolor i Fagerås, Högboda och Tolita. Det finns även åtta kommunala grundskolor och en

särskola. Majoriteten av grundskolorna ligger i Kils tätort, med verksamhet för årskurs F-9. I Fagerås, Högboda och Tolita finns grundskolor med verksamhet för årskurs F-6.

Tolitaskolan

Kils kommun bedriver ingen gymnasieutbildning utan köper istället utbildningsplatser av om-kringliggande kommuner och friskolor, främst av Hammarö och Karlstads kommuner. Närmaste universitet finns i Karlstad. Det korta avstån-det ger kommunen möjligheter till väl utbildad arbetskraft samt att delta i forskning och utveck-ling.

I kommunen finns tre särskilda boenden för äldre, Karslund, Sannerud och Åkerbo, och fem särskilda boenden för personer med funktions-nedsättning. De särskilda boendena omfattar sammanlagt drygt 120 lägenheter och finns i Kils tätort samt i Fagerås. Vidare finns ett seniorbo-ende i Kils tätort med drygt 30 lägenheter.

I Kils tätort finns en vårdcentral. Närmaste sjuk-

hus finns i Karlstad. Kommunens bibliotek finns i Fagerås, Högboda och Kils tätort.

Kommersiell serviceDagligvaruhandel och annan kommersiell service i Kils kommun är i hög grad koncentrerad till Kils tätort. Kils tätort har ett brett utbud av kommer-siell service koncentrerat kring Storgatan och in-tilliggande kvarter samt vid infarten till tätorten.

Vidare finns viss kommersiell service i Fagerås och Högboda.

Handel i Kils tätort

NäringslivKils näringsliv kännetecknas traditionellt av en mycket stark småföretagarstruktur. Närheten till en stor arbetsmarknadsregion i Karlstadsregio-nen bidrar också till ett brett och attraktivt utbud på arbetsmarknaden. Mycket bra kommunika-tioner på väg och järnväg liksom närheten till Karlstad Airport ger Kils kommun fördelar både som etablerings- och bostadsort.

SAMRÅDSHANDLING66


För en långsiktig tillväxt och konkurrenskraft är detta viktiga utgångspunkter. Bredden och mång-falden bland företagen, närheten till en större stadsregion och en stark infrastruktur med bl.a. möjligheter till smidig pendling ger Kil utmärkta förutsättningar både för möjligheter att effektivt driva företag och ett gott vardagsliv. Inte minst är detta viktiga grunder för många småföretagare som vill kunna kombinera den privata sfären med det egna företagandet. Kombinationen starkt företagande och attraktiv arbetsmarknad attraherar såväl nya invånare att flytta in som befintliga att bo kvar.

I Kils kommun finns i dag drygt 1 100 aktiva företag. Den absoluta majoriteten av dessa är mikroföretag med en till två anställda. Drygt 60 företag har fyra eller fler anställda. Detta gör att kommunen, utifrån en statistisk jämförelse, är en renodlad småföretagskommun. Också de företag som lokalt betraktas som stora ingår vid en natio-nell jämförelse i begreppet småföretag.

Den lokala näringslivsstrukturen med de många små företagen avspeglar sig också i företagens relativa betydelse för sysselsättningen. I Kils kommun är andelen företagare 17 procent av det totala antalet förvärvsarbetande, jämfört med 14 procent i Sverige. I större regioncentra, som ofta framhålls som starka tillväxtcentra, är motsva-rande siffra drygt 13 procent.

Även vid en jämförelse inom Karlstadsregionen märks Kils småföretagarstruktur. Andelen företa-gare i befolkningen är 6,8 procent medan övriga kommuner ligger strax under eller alldeles över

fem procent.

Småföretagsstrukturen har många fördelar såväl ur ett tillväxt- som ett stabilitetsperspektiv. Ge-nom att företagen verkar inom så många skilda branscher och på så många olika marknader blir de sammantaget mindre marknadskänsliga än orter som domineras av ett fåtal mycket stora fö-retag. Ur tillväxtsynpunkt är också småföretagen intressanta. I dag skapas fyra av fem nya jobb i de små företagen.

Många av företagen inom kommunen finns fram-förallt i Kils tätort, Fagerås och Högboda. I Kils tätort finns verksamhetsområdena Runnevåls industriområde, Lersätters industriområde, Cen-trala handels- och industriområdet, Karlslunds handels- och industriområde samt Stenåsens handels- och industriområde. Företag finns även integrerade i Kils tätorts centrala delar och på Mon.

I Fagerås finns ett mindre verksamhetsområde i Prästbol och i Högboda finns ett verksamhetsom-råde vid Lerbodaälven.

Lersätters industriområde

Stenåsens handels- och industriområde

Runnevåls industriområde

Karlslunds handels- och industriområde

Centrala handels- och industriområdet

SAMRÅDSHANDLING 67


TurismTurismen är en viktig näringsgren med goda tillväxtmöjligheter. Kils kommun arbetar för att skapa reseanledningar vilket gynnar den lokala handeln och befintliga turistanläggningar. Kil är en av fem kommuner som ingår i Karlstadsregio-nen med visionen att regionen ska vara Sveriges mest gästvänliga region och resans mål.

Kils kommun erbjuder ett rikt kultur- och fri-luftsliv med många kultur- och naturupplevelser. Som besökare kan man välja på olika boende-former med närhet till skog, natur och vatten. I närområdet finns i dag god tillgång på vandrings-leder.

Inom kommunen finns många vandringsleder

På södra sidan om Kils tätort ligger naturreserva-tet Kilsravinerna. Ravinsystemet är ett av länets mäktigaste och anses unikt för Värmland. Norr och öster om Kils tätort ligger Frykstahöjden som är Kils största friluftsområde. Här finns ett flertal motions- och skidspår samt vandringsleder. Ned-anför höjden finns Kils populära badstrand samt

området Piren där ångbåten Freja ligger förtöjd. Strax norr om Kils tätort ligger Lövenstrand med naturstigar och anlagd ädellövskog.

I kommunen finns flera övernattningsmöjligheter såsom Kils Hotell, Sköna rum bed and breakfast, Frykenbadens camping och Eskebohl Måltid och Mångfald som också erbjuder bed and breakfast. Sammanlagt har dessa boenden omkring 37 000 gästnätter per år.

Planlagda områdenPlanberedskapen när det gäller verksamheter är mindre god inom kommunen, främst på grund av att det saknas tillräckligt många planlagda områ-den för verksamheter med lediga byggrätter.

Det är främst i Kils tätort, i Runnevåls och Ler-sätters industriområden, som kommunen har planlagda områden för verksamheter med lediga byggrätter.

JordbrukKommunen är en jordbruksbygd med gamla anor som har en blandning av jordbruksmark och skogsmark. De största jordbruksbygderna finns väster om Norra Hyn, kring Stora Kils kyrka, vid Norsälven samt i Nilsby och Frykerud.

Ett aktivt jordbruk är en förutsättning för ett le-vande och öppet landskap. Ungefär 18 procent av kommunens landareal utgörs av åkermark.

Inom kommunen finns fyra större jordbruk med djurbesättningar av mjölkkor. Även ett antal småskaliga jordbruk med hästar, köttdjur, får och

svin finns inom kommunen.

Odlad öppen mark finns främst i ett stråk mellan riksväg 61 och Frykensjöarna. Spannmål odlas främst i kommunens södra delar.

Den senaste tiden har allt fler mjölkproducenter tillfälligt övergått till köttproduktion, varefter de ofta avvecklar verksamheten. Specialiserad nöt-produktion förekommer dock och har även ökat något. Samtidigt ökar antalet hästgårdar, vilket är positivt eftersom hästarna bidrar till att hålla landskapet öppet.

Kommunen är en jordbruksbygd

SkogsbrukNärmare 60 procent av kommunens landareal utgörs av skogsmark. Kommunen äger ca tre procent av skogsmarken. En stor del av skogs-marken inom kommunen ägs av Svenska kyrkan och Bergvik skog. Skogen kring Kils tätort ägs till stor del av kommunen, där stora delar används som rekreation- och närströvområde.

SAMRÅDSHANDLING68


SAMRÅDSHANDLING 69


Skogen i Kils kommun består mestadels av barr-träd men innehåller även områden med lövträd. Förr i tiden fanns stora lövskogsbälten längs Frykensjöarna. Längs Nedre Frykens och Mellan-Frykens västra strand finns fortfarande en stor del lövträd kvar. På en del platser vid sjöarna görs ansträngningar för att få tillbaka lövträd längs strandkanten. Endast på några få platser i kommunen finns ädellövskog.

Det finns områden i kommunen där skogen har fått stå orörd längre perioder och som har värden som naturskog. Dessa områden återfinns främst i branter och raviner, där det har varit besvär-ligt för skogsbruket att komma fram. Längs med Frykensjöarna finns flera branter som har fått stå orörda i mer än 100 år.

I kommunen finns fyra skolskogar, varav två i Kils tätort, en i Högboda och en i Tolita. En skol-skog är en skog som omfattas av ett kontrakt mel-lan skolan och markägaren som anger att skolan får bedriva utomhuspedagogik i ett visst område. I skolskogarna bedrivs normalt skogsbruk.

Det finns ca 30 registrerade skogsföretag i Kils kommun.

KommunikationerMed kommunikationer menas alla de olika trafiknät och stråk som på olika sätt används för transport av människor och gods. Det kan exem-pelvis vara vägar, järnvägar, gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik.

I dagsläget kan pendling till arbete, utbildning samt natur- och kulturupplevelser i Kils kommun ske med bil, tåg, buss och cykel.

VägarVia vägnätet är förbindelserna goda till, från och inom Kils kommun. Europaväg 45, mellan Göte-borg och Karesuando, genomkorsar kommunen i nord-sydlig riktning. Riksväg 61, mellan Karlstad och Eda, genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Dessa vägar utgör kommunens ”livs-nerv”. Vidare förbinder länsväg 714 i öster kom-munen med Forshaga kommun.

Inom kommunen finns statliga, kommunala och enskilda vägar. Vissa av de enskilda vägarna får statligt eller kommunalt bidrag för driften av vägarna.

I dagsläget saknas laddinfrastruktur för elfordon, såsom laddstationer eller laddstolpar. Detta med-för att kommunens invånare och företagare samt genomresande inte kan ladda sina elfordon inom kommunen.

Tillståndspliktig zonLänsstyrelsens tillstånd krävs om byggnader eller anläggningar som kan inverka på trafiksäker-heten ska uppföras inom den tillståndspliktiga zonen, det s.k. byggnadsfria avståndet enligt 47 § väglagen. Den tillståndspliktiga zonen sträcker sig generellt 12 meter från den allmänna vägens vägområde. Utmed de flesta större vägar har zonen utökats efter beslut från länsstyrelsen. I Kils kommun gäller utökad tillståndspliktig zon utmed europaväg 45 och riksväg 61 där zonen sträcker sig 30 meter från vägområdet. Länssty-relsens tillstånd krävs inte om åtgärden prövas i en detaljplan eller i ett bygglov.

Det finns främst barrskog inom kommunen

Skogsbruket har till stor del lagt om från att vara en nästan uteslutande produktionsinriktad verksamhet till att vara en verksamhet som tar hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i skogarna.

Väg på landsbygden

SAMRÅDSHANDLING70


JärnvägarKommunen och Kils tätort har utvecklats kring järnvägsstationen, där tätorten är en järnvägs-punkt. Centralt i Kils tätort finns även ett spår-område med växlingsbangård.

Genom kommunen sträcker sig fyra järnvägar. Bergslagsbanan sammanbinder kommunen med Gävle i nordost. Fryksdalsbanan sträcker sig mel-lan Kil och Torsby via Sunne och är i dagsläget oelektrifierad.

och Frykåsen. I anslutning till resecentrum i Kils tätort och järnvägsstationerna finns goda parke-ringsmöjligheter.

Inom ca en timmes restid med Värmlandstrafik når man Charlottenberg i nordväst, Torsby i norr, Åmål i sydväst och Kristinehamn i sydost.

Gång- och cykelvägarSeparat gång- och cykelvägnät finns främst i Kils tätort, Fagerås och Högboda samt längs större vägar. Kommunen svarar för ca 30 kilometer gång- och cykelvägar.

I övriga delar av kommunen sker gång- och cykeltrafik i form av s.k. blandtrafik, dvs. ute i gatumiljön.

KollektivtrafikRegion Värmland äger Värmlandstrafik som svarar för buss- och tågtrafiken i Värmlands län. Även andra tågoperatörer trafikerar järnvägarna. Från Kil finns direktförbindelser med buss och tåg till bl.a. Arvika, Karlstad och Sunne.

Busstrafiken söderut mot Karlstad, norrut mot Sunne och nordväst mot Arvika är av mycket stor betydelse för arbets- och studiependling, inköps-resor samt som matartrafik till tåg och flyg.

Resecentrum finns på Magasingatan i Kils tätort. Från resecentrum går dagligen två busslinjer. Vi-dare går det dagligen fem busslinjer från Fagerås.

I dagsläget finns ingen lokaltrafik inom kom-munens tätorter, men kommunen diskuterar och

Fyra järnvägar sträcker sig genom kommunen

Värmlandsbanan sträcker sig mellan Charlotten-berg och Laxå via Kristinehamn, Karlstad, Kil och Arvika. Vid Laxå ansluter Värmlandsbanan till Västra stambanan som i sin tur förbinder Stock-holm och Göteborg.

Vidare sträcker sig Norge/Vänerbanan mellan Kil och Göteborg, via Säffle och Trollhättan.

Tågförbindelserna är goda med bra turtätheter och stopp i Kils tätort, Fagerås, Högboda, Tolita

planerar för detta. Inom kommunen finns ett flertal pendlingsparkeringar och det diskuteras och planeras även för ytterligare pendlingsparke-ringar.

Kollektivtrafiken är viktig för pendlingen

FlygDet finns flera flygplatser som är belägna inom några timmars bilresa från Kils tätort. Den när-maste flygplatsen finns i Karlstad, ca tio kilome-ter söder om Kils tätort.

Flygplatsen har dagligen avgångar inrikes och utrikes samt både reguljärflyg och charterflyg till flera olika destinationer. Under vinterhalvåret har flygplatsen fler avgångar för reguljärflyg än charterflyg.

Karlstads flygplats har tillstånd för ca 33 000 flygrörelser per år, men antalet flygrörelser är i dagsläget lägre. Det finns därför ett stort utrym-me för ökad trafik på Karlstads flygplats. Enligt flygplatsen sker cirka 50 procent av flygningarna över Kils kommun, för den stora merparten av

SAMRÅDSHANDLING 71


SAMRÅDSHANDLING72


dessa flygningar sker starter och landningar över sjön Södra Hyn.

Digitala kommunikationerDe digitala kommunikationsmöjligheterna blir allt viktigare i samhället. I ett alltmer digitaliserat samhälle utvecklas de digitala tjänsterna stän-digt och nya tjänster växer fram, vilket gör att efterfrågan på överföringskapacitet är stor. Bra digitala kommunikationsmöjligheter är även en förutsättning för en levande landsbygd.

I dag erbjuds abonnenter dataöverföring med hög hastighet via trådlös kommunikation, fiber och koppartråd. Utvecklingen går mot att tele-foni, TV och internettjänster allt mer kommer via samma överföring. Datakommunikation av god kvalitet är också en förutsättning för att kunna använda offentliga förvaltningars e-tjänster.

betar med att bygga ut fibernätet ytterligare. Kils Stadsnät AB har ansvaret för att bygga ett stamnät i kommunen. Stamnätet ska koppla ihop lokala bynät och berör både landsbygd och tätort.

Möjligheten att använda mobiltelefon förbättras successivt och inom kort kan mobiltelefon utnytt-jas praktiskt taget var som helst inom kommu-nen. I dagsläget finns 13 större telemaster inom kommunen.

NaturmiljöOmsorgen om den fysiska miljön samt utveckling och skydd av naturresurser är centrala frågor i kommunernas översiktliga mark- och vatten-planering. Det är också av stort värde att bevara naturmiljöer för kommande generationer.

Nedan presenteras olika skydd för naturmiljöer som finns upptagna i svensk lagstiftning och som är av betydelse för den kommunala mark- och vattenplaneringen. Därefter följer en redovisning av övriga naturmiljöer som är av betydelse för den kommunala mark- och vattenplaneringen, men som inte finns upptagna i svensk lagstift-ning.

NaturreservatEtt mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller ny-skapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som natur-

Tillgången till fiber är god

I Kils kommun är tillgången till fiber god och möjligheten att ansluta via fiber är väl utbyggd i stora delar av kommunen. Kommunen ar-

reservat.

I Kils kommun finns fyra naturreservat, varav Kilsravinerna är ett kommunalt naturreservat.

Naturreservatet Kilsravinerna

BiotopskyddsområdenBiotopskyddsområden är små mark- och vatten-områden som är livsmiljöer för hotade djur- el-ler växtarter eller annars är särskilt skyddsvärda enligt MB. Det finns två olika former av biotop-skyddsområde, den första innebär ett generellt skydd för vissa biotoper, den andra innebär att skydd för en biotop beslutas i det enskilda fallet.

De biotoper som är generellt skyddade i hela landet är alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruks-mark, stenmurar i jordbruksmark och åkerhol-mar. Dessa biotoper har minskat starkt som en följd av rationaliserad markanvändning.

Den andra formen av biotopskyddsområde utgörs

SAMRÅDSHANDLING 73


SAMRÅDSHANDLING74


av enskilda biotoper som Länsstyrelsen, Skogs-styrelsen eller kommunen kan besluta om, exem-pelvis ängar och äldre naturskogsartade skogar. I Kils kommun finns endast biotopskyddsområden som Skogsstyrelsen har beslutat om. Ett beslut om biotopskydd innebär att samtliga åtgärder som skadar naturvärdena är förbjudna. Det går att söka om dispens mot förbudet att skada området hos den myndighet som har beslutat om biotopskyddet.

I Kils kommun finns 20 biotopskyddsområden.

Dubbelsidig allé

Djur- och växtskyddsområdenDjur- och växtskyddsområden är områden där det behövs särskilt skydd för en djur- eller växt-art inom ett visst område. Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana områden och föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området.

I Kils kommun finns ett djur- och växtskyddsom-

råde, Hjärtön i Gösjön. Ön utgår ett fågelskydds-område där störningskänsliga fågelarter häckar. Skyddet innebär att det är förbjudet att besöka området under häckningssäsong.

NaturvårdsavtalNaturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller kommunen och markägare. Avtalet skrivs på upp till 50 år. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga natur-värden. Markägaren får vanligtvis viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför.

I Kils kommun finns ett fåtal naturvårdsavtal, varav samtliga är tecknade av Skogsstyrelsen.

StrandskyddVid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevarandet av goda livsvill-kor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsom-råde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet be-sluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften.

Inom ett strandskyddsområde får bl.a. inte nya byggnader uppföras eller vissa andra åtgärder vidtas utan att strandskyddet upphävs eller att Nedre Fryken

SAMRÅDSHANDLING 75


SAMRÅDSHANDLING76


särskilt tillstånd har beviljats, s.k. strandskydds-dispens. Särskilda skäl enligt MB krävs för att upphäva eller få dispens inom ett strandskydds-område.

I Kils kommun gäller utvidgat strandskydd på 300 meter vid Mellan-Fryken, Nedre Fryken, Norra Hyn och Södra Hyn samt ett utvidgat strandskydd på 200 meter vid Värmeln och Vis-ten. Övriga sjöar och vattendrag omfattas av det generella strandskyddet.

Enligt beslut av länsstyrelsen från år 2014 ska förbuden i 7 kap. 15 § MB inte gälla komplette-ringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter och i förekom-mande fall inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens.

LandskapsbildsskyddLandskapsbildsskydd är en äldre form av natur-skydd som tillkom för att kunna ingripa mot så-dant som kan uppfattas som förfulande i landska-pet. Skyddet härstammar från naturvårdslagen. Även om begreppet inte längre finns i dagens lagstiftning, MB, gäller fortfarande bestämmel-serna i landskapsbildsskyddsområdena. Inom dessa områden får vissa åtgärder inte genomföras utan tillstånd från länsstyrelsen. Vilka åtgärder det innefattar varierar från område till område.

I Kils kommun finns sju områden som omfattas av landskapsbildsskydd.

Nilsbybron

ArtskyddsförordningenArtskyddsförordningen innehåller bl.a. bestäm-melser om fridlysning av vilda djur och växter. I förordningen finns bl.a. förbud mot att döda, skada, fånga eller störa vilt levande djur eller att ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon. Vidare finns bestämmelser mot att ta bort, skada eller ta frön eller andra delar från vilt levande växter. Vilka djur och växter som omfat-tas av bestämmelserna framgår av bilagorna till förordningen.

Via inrapporteringar till Artportalen kan man få en indikation på om det finns djur och växter som omfattas av bestämmelserna inom ett specifikt område.

Det går att söka om dispens mot förbuden i art-skyddsförordningen hos länsstyrelsen.

Stora opåverkade områdenStora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploate-

ringsföretag eller andra ingrepp i miljön, såsom större vägar, ska enligt 3 kap. 2 § MB så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtag-ligt påverka områdenas karaktär. Större sam-manhängande naturområden är viktiga för en livskraftig biologisk mångfald och ekologiska funktioner. Bevarandet av stora opåverkade om-råden är en viktig resurs för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling men även en viktig tillgång för rekreation och friluftsliv.

Övriga naturmiljöerKommunens naturvårdsprogramI kommunens naturvårdsprogram finns kun-skap samlad om värdefull natur. För att de höga naturvärdena i kommunen ska kunna bevaras för framtiden utgör programmet även kommunens långsiktiga handlingsplan där mål och åtgärder för naturvårdsarbetet sätts upp. Naturvårds-programmet är under revidering och förväntas bli antaget under år 2016. Det nuvarande na-turvårdsprogrammet gäller tills dess att det nya programmet antas.

NyckelbiotoperNyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden som bör prioriteras för beva-rande, men som saknar formellt skydd i svensk lagstiftning. De har en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade växter och djur. Vidare har de förutsättningar för att vara livsmiljöer för hotade och rödlistade arter. Samråd ska ske med Skogs-styrelsen innan åtgärder görs inom en nyckelbio-top.

Ett stort antal nyckelbiotoper finns inventerade,

SAMRÅDSHANDLING 77


SAMRÅDSHANDLING78


mest på bolagsmark. Skogsstyrelsen har regist-rerat 128 nyckelbiotoper inom Kils kommun motsvarande 351 hektar, men fortfarande finns många oregistrerade nyckelbiotoper i länet.

Områden med naturvärdenOmråden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den bio-logiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckel-biotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. I Kils kommun finns ett åttiotal områden utpekade som naturvärden. Dessa omfattar sam-manlagt ca 390 hektar.

Ängs- och betesmarksinventeringenLänsstyrelsen genomförde mellan åren 2002 och 2004 en nationell inventering av ängs- och betes-marker. Inventeringen var en uppföljning av den ängs- och hagmarksinventering som genomför-des mellan åren 1987 och 1991. Alla marker som registrerades bedömdes antingen som värdefulla eller möjliga att restaurera. Inventeringen var dock inte heltäckande och det kan finnas vär-defulla ängs- och betesmarker som ännu inte är registrerade.

I Kils kommun finns enligt inventeringen ett drygt trettiotal ängs- och betesmarker.

Värdefulla vattenområden natur och fiskeKils kommun är rik på sjöar och vattendrag, allt från små tjärnar till större sjöar såsom Fry-ken, Visten och Värmeln. Naturvårdsverket och Fiskeriverket har tillsammans med länsstyrel-

serna sammanställt områden med Sveriges mest värdefulla sötvattenmiljöer. För de nationellt särskilt värdefulla natur- och fiskeområdena som är i behov av skydd är målet att 50 procent ska skyddas och 25 procent av de nationellt värde-fulla områdena restaureras till år 2010. Många av de uppmärksammade områdena är redan i dag skyddade i naturreservat eller ingår i planerade reservatsbildningar.

I Kils kommun finns sex uppmärksammade vat-tenområden. Av dessa utgör Norra Hyn, Södra Hyn och Värmeln värdefulla naturområden. Vidare utgör Mellan-Fryken, Nedre Fryken, Värmeln och Pickerudsbäcken värdefulla fiske-områden.

sätt minskar risken för översvämning vid kraftiga regn. Ett stort antal växter och djur är dessutom beroende av våtmarkernas miljöer.

Våtmarksinventeringen (VMI) är en nationell inventering genomförd av länsstyrelsen med stöd från Naturvårdsverket. Inom VMI registreras samtliga hydrologiskt sammanhängande våtmar-ker och de klassificeras efter naturvärde. Våtmar-kerna delas in i fyra klasser. Klass 1 har mycket höga naturvärden, klass 2 har höga naturvärden, klass 3 har vissa naturvärden och klass 4 saknar kända naturvärden.

I Kils kommun har tio våtmarker klassificerats efter naturvärde. De flesta av dessa ligger i de centrala delarna av kommunen. Norra Hyn är klassificerad som klass 1, medan övriga våtmar-ker tillhör klass 3.

Norra Hyn

VåtmarkerVåtmarker fungerar som naturens egna renings-verk genom att de tar upp näringsämnen såsom kväve och fosfor och på så sätt motverkar över-gödning samt upprätthåller dricksvattnets kva-litet. Dessutom dämpas vattenflöden och på så

Våtmark

SumpskogarMellan åren 1991 och 1998 genomförde Skogs-styrelsen en inventering av landets sumpskogar.

SAMRÅDSHANDLING 79


SAMRÅDSHANDLING80


SAMRÅDSHANDLING 81


Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden, i moget stadium, har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent.

I Kils kommun finns närmare 150 sumpskogar utspridda inom kommunen, med en total areal på ca 370 hektar.

Sumpskog

AvrinningsområdenAvrinning är det fria vattenflöde från ett område, som kommer från nederbörd, och som rinner till områdets sjöar och vattendrag. Höjdförhållanden och geologiska förhållanden avgör hur vattnet rör sig och vilket landområde som dräneras till vilket vatten. Ett avrinningsområde är ett samman-hängande markområde där ytvattenavrinningen har en och samma huvudriktning.

Hela Kils kommun ligger inom Göta älvs hu-

vudavrinningsområde, som är Sveriges största. Huvudavrinningsområdena är uppdelade i avrin-ningsområden som i sin tur är uppdelade i flera mindre delavrinningsområden. Kils kommun berörs av två avrinningsområden, Borgviksälvens och Norsälvens.

KulturmiljöMed kulturmiljö menas den av människan påver-kade fysiska miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang.

Kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnaderLänsstyrelsen har i sitt kulturmiljöprogram för Värmland från år 1989, Ditt Värmland, uppmärksammat kulturhistoriskt värdefulla områden i länet. I Kils kommun finns 14 kultur-historiskt värdefulla områden. Dessa är Apertin - Illberg - Ekenäs, Backarna, Boda kyrka, Frykfors, Fryksta, Getmossen, Gunnarsby, Göpåsberget, Kil, Olserud, Runnevål, Stora Kils kyrka, Sälde-bråten och Västra Glänne - Frykeruds kyrka.

Apertins kapell

Kils kommun har i sitt kulturmiljövårdsprogram från 2002 uppmärksammat kulturhistoriskt värdefulla områden, byggnader och ett stort antal fornminnen i kommunen. Dessa utgör ett värde-fullt kulturarv och anses vara speciellt intressanta att bevara ur kulturmiljövårdssynpunkt.

I kommunen finns 18 kulturhistoriskt värdefulla områden och 193 kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De kulturhistoriskt värdefulla om-rådena är Apertin - Illberg - Ekenäs, Backarna, Boda kyrka, Frykfors, Fryksta, Getmossen, Gun-narsby, Göpåsberget, Hannäs, Högboda, Mon, Olserud, Runnevål, Sannerud, Siggerud, Stora Kils kyrka, Säldebråten och Västra Glänne - Fry-keruds kyrka.

Kommunens kulturmiljövårdsprogram kommer att revideras under år 2016.

FornminnenFornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider som har tillkom-

Kulturhistoriskt värdefull byggnad

SAMRÅDSHANDLING82


SAMRÅDSHANDLING 83


mit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Dessa skyddas enligt 2 kap. KML. Till fornlämningar hör fornlämningsområden som är så stora områden på marken, sjö- eller havsbot-ten som behövs för att bevara fornlämningarna och ge dem ett tillräckligt utrymme med hänsyn till deras art och betydelse.

I Kils kommun finns flera hundra fornlämningar utspridda inom kommunen.

ByggnadsminnenEn byggnad som har ett synnerligen högt kultur-historiskt värde eller som ingår i ett bebyggelse-område med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länssty-relsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen får också tillämpas på parker, trädgårdar eller andra anläggningar. Dessa skyddas enligt 3 kap. KML.

I Kils kommun finns två byggnadsminnen. Dessa är Apertins herrgård och Fryksta gamla järnvägs-station.

Frykeruds kyrka

Fryksta gamla järnvägsstation

Kyrkliga kulturminnenKulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyr-kotomter, kyrkliga inventarier och begravnings-platser är skyddade som kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. KML. Enligt KML avses kyrko-byggnader som är uppförda, kyrkotomter som har tillkommit och begravningsplatser som har anlagts före utgången av år 1939. Enligt KML av-ses med kyrkobyggnader byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.

I Kils kommun finns tre kyrkor som är kyrkliga kulturminnen. Dessa är Boda kyrka, Frykeuds kyrka och Stora Kils kyrka.

Kulturhistoriskt värdefulla vägar och broarTrafikverket har inventerat och identifierat statli-ga vägar samt vägmiljöer som är kulturhistoriskt värdefulla. Vägarna avspeglar den väghistoriska

utvecklingen i landskapet.

I Kils kommun finns fyra vägar som är kulturhis-toriskt värdefulla. Dessa är länsvägarna 690, 710, 714 och 716.

Länsstyrelsen har inventerat och identifierat broar som är kulturhistoriskt värdefulla.

I Kils kommun finns fyra broar som är kulturhis-toriskt värdefulla. Dessa är en bro över Lerboda-älven, två broar över Norsälven och en bro över Tomta kanal.

Rekreation och friluftslivNärhet till natur- och friluftsområden, aktiv fritid och friluftsliv är av stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rekreation och frilufts-liv innebär såväl fysisk aktivitet som upplevelser och återhämtning. Tillgång till natur och frilufts-liv bidrar även till kommunens attraktivitet och gynnar besöksnäringen.

Tätortsnära grönområdenDen tätortsnära naturen är ett prioriterat område i den svenska naturvårds- och friluftspolitiken. Enligt de nationella friluftsmålen har kommu-nerna ett stort ansvar för den tätortsnära natu-ren. Betydelsen av natur i närheten av bostaden är viktig för människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet. För personer som har svårare att ta sig ut eller förflytta sig långa sträckor blir den tätortsnära naturen extra viktig. Tätortsnära natur är även viktig för skolor, både för raster och undervisning.

SAMRÅDSHANDLING84


Närmiljöns utformning är av stor betydelse för spontanidrott, särskilt för att barn och ungdomar ska uppmuntras samt ges förutsättningar till fysisk rörelse i bostadens närhet.

Tätortsnära grönområde

Skogsstyrelsen identifierade under år 2009 sko-gar med höga sociala värden i Kils kommun. Syf-tet var att peka ut skogsområden som är viktiga för rekreation och friluftsliv. Skogar med höga sociala värden ska:

• vara tillgängliga eller med enkla medel göras tillgängliga,

• ha god kvalitet vilket innebär att de har ett eller flera attraktiva upplevelsevärden, och

• nyttjas av lokala eller tillresta besökare.

I Kils tätort har de flesta bostadsområdena tillgång till natur inom gångavstånd och större områden för friluftsliv inom cykelavstånd.

VandringslederI kommunen finns flera vandringsleder. Längs

Nedre Frykens östra sida, mellan Fryksta och Nilsby, sträcker sig Frykenleden som är ca 19 ki-lometer lång. Längs vandringsleden finns många vackra utsiktspunkter bland annat mot Nilsby-bron, Säby och Hannäs. Leden går förbi nyckel-biotoper, forn- och kulturlämningar. Naturstigen vid Lövenstrand är en del av Frykenleden. Längs den 3,2 kilometer långa stigen får man uppleva ett varierat växt- och djurliv. Stigen passerar bland annat Dikartorpsravinen, ädellövsplante-ring och ängsmarker.

Falletleden som är ca 5,5 kilometer viker av från Frykenleden strax norr om Frykenbaden och följer Pickerudsbäckens ravinsystem söderut och ansluter åter på Frykenleden vid fornlämningen Fryksta Clara Elfs järnvägs gamla banvall.

som man kan sitta och vila på. Under mitten av 1800-talet började den väg som går öster om fjäl-let att användas allt mer och Kyrkstigens bety-delse minskade.

Ömansmilen är ca 12 kilometer lång och röj-des ursprungligen av Karl Öman och användes tidigare flitigt av Friluftsfrämjandet, när de hade sin klubblokal vid gården Grinna. Själva Ömans-milen börjar och slutar i höjd med ridhuset i Lökeneskogen. I öster ansluter SISU-leden och Dömleleden till Ömansmilen. SISU-leden går till SISU-gården i Forshaga och Dömleleden viker av via Dömle till Skidstugan i Deje.

Naturreservatet Kilsravinerna ligger ca en halv kilometer sydväst om Kils tätort. Genom natur-reservatet går Skutbergsleden som fortsätter in i Karlstads kommun och ner till Skutberget. Nere i Kilsravinerna kan man göra en avstickare in på naturstigen, där det finns skyltar med infor-mation om växt- och djurliv. För att ta sig ännu djupare in i naturreservatet kan man gå Kolthoffs stig som sträcker sig långt västerut till delar som tidigare har varit mer otillgängliga.

Frykenleden

Kyrkstigen är ca fem kilometer lång och går mellan Boda och Bässbol i södra änden av Rin-nen. Stigen går över Stora och Lilla Valfjället. Kyrkstigen var viktig för de som bodde i de norra delarna av socknen när de skulle ta sig till Boda kyrka. Längs stigen finns gamla vilstenar Skutbergsleden

SAMRÅDSHANDLING 85


SAMRÅDSHANDLING86


BadplatserI Kils kommun finns det gott om sjöar och vat-tendrag som erbjuder fina möjligheter till bad, både vid naturliga och anlagda badplatser. Inom kommunen finns tre kommunala badplatser; Fryksta, Hagudden och Klacksjön. Vidare finns sex allmänna badplatser, Frykenbaden, Renstad, Ringstadtjärn, Sjön, Sörgårdslandet och Ärtetan, samt två övriga badplatser, Hasselbol och Bråt-sjön. Badplatsen vid Klacksjön är tillgänglighets-anpassad. De allmänna badplatserna sköts av lokala intresseföreningar.

Badplats vid Ringstadtjärn

Idrotts-, motions- och sportområdenInom kommunen finns flera olika anläggningar för fritids- och sportaktiviteter. Strax nordost om Kils tätort ligger Fryksta och Lökeneskogen som är kommunens största friluftsområde. Området är välbesökt och lättillgängligt. Inom området finns vandringsleder, elljusspår, slalombacke, badplats, ridskola, motorcrossbana, bågskytteba-na, gokartuthyrning utsiktsplats, skjutbana, ute-gym, naturlekpark, föreningsstugor m.m. Stigen

ut till utsiktsplatsen är tillgänglighetsanpassad.

Kils golfklubb ligger på den östra sidan av Nedre Fryken. Banan har 18 hål och är en naturskön skogs- och parkbana. I närheten till golfbanan ligger Frykenbadens camping där det även finns badstrand och minigolf.

Kils golfbana

I kommunen finns även ett antal anläggningar för idrott och motion såsom fotbollsplaner, frii-drottsanläggning, ishall och sporthallar.

Vidare finns ett flertal sammanslutningar runt lokala intressen inom kommunen såsom fören-ingar, byalag och båtklubbar. Inom Kils kommun finns sammanlagt ett hundratal aktiva fören-ingar.

FiskeInom kommunen finns en mängd fiskevatten av varierande typer och ett flertal fiskevårdsområ-den. Sportfisket är betydande inom kommunen och det finns möjlighet att utöva alla sportfiske-

Kommunen är rik på fiskevatten

grenar. På Frykensjöarna kan man bedriva trol-ling efter gös, gädda och öring.

Det finns även mindre vatten som erbjuder ”put-and-take fiske”. Ett flertal sjöar erbjuder även ett gott spinnfiske efter gös, gädda och abborre. Fisket inom kommunen är varierande med olika typer av sjöar och artsammansättningar inom ett relativt litet område.

Teknisk försörjningMed teknisk försörjning menas de tekniska funktioner som finns i samhället såsom vatten-, avlopps- och energiförsörjning samt avfallshan-tering. Ett exempel är de ca 300 kilometer långa vatten- och avloppsledningarna som kommunen ansvarar för.

VattenförsörjningKils kommun har en unik tillgång till stora mäng-der grundvatten av mycket god kvalitet.

Kommunens verksamhetsområden för vatten-

SAMRÅDSHANDLING 87


försörjning är i dag uppdelade på områdena Kils tätort, Fagerås, Gunnita, Tolita, Högboda och Nilsby. Hushåll och verksamheter inom verksam-hetsområdena är anslutna till det kommunala ledningsnätet, medan hushåll och verksamhe-ter utanför verksamhetsområdena har enskilda brunnar för vattenförsörjning. Inom kommunens verksamhetsområden finns kapacitet att ansluta omkring 1000 nya hushåll.

Kils tätort, Fagerås, Gunnita och Tolita försörjs av vattentäkten i Fryksta. Högboda och Nilsby har egna vattentäkter. Samtliga vattentäkter ut-görs av grundvattentäkter och saknar i dagsläget reservvattentäkter.

Vattentäkten i Fryksta är den största i kommu-nen och den enda av kommunens vattentäkter med vattenskyddsområde. För vattenskyddsom-rådet finns föreskrifter som reglerar vilka typer av verksamheter och åtgärder som får vidtas inom den inre och yttre skyddszonen. Vatten-skyddsområdet är dock äldre och fastställdes av länsstyrelsen år 1975. Ett nytt förslag till vatten-skyddsområde har tagits fram och handläggs för närvarande av länsstyrelsen. Vattentäkten har stort strategiskt värde som huvudvattentäkt för Kils kommun och bedöms ha ett mycket högt till extremt högt skyddsvärde.

Högboda vattentäkt har stort strategiskt värde och bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde och ett stort skyddsbehov.

Vattentäkten i Nilsby bedöms, till skillnad från de andra vattentäkterna, ha en begränsad kapacitet

och periodvis dålig vattenkvalitet. Kommunen har därför inlett en utredning för att hitta en ny lokalisering för en vattentäkt. Vattentäkten bedöms dock ha ett högt till mycket högt skydds-värde.

Utöver vattentäkten i Fryksta omfattas även vat-tentäkten Visten, för Forshaga kommun, av ett vattenskyddsområde med tillhörande föreskrif-ter.

Vidare finns ett antal rullstensåsar utspridda inom kommunen som utgör skyddsvärda grund-vattentillgångar.

Kils vattentorn

SpillvattenKommunens verksamhetsområden för spillvatten är i dag uppdelade på tre områden. Hushåll och verksamheter inom verksamhetsområdena är an-slutna till det kommunala ledningsnätet, medan hushåll och verksamheter utanför verksamhets-områdena har enskilda avloppsanläggningar för spillvatten. Inom kommunens verksamhetsområ-den finns kapacitet att ansluta närmare 6000 nya hushåll.

Kils tätort, Fagerås, Gunnita och Tolita försörjs av Kils avloppsreningsverk, medan Högboda och Nilsby försörjs av egna avloppsreningsverk. Kils avloppsreningsverk tar även emot slam från en-skilda brunnar samt från de kommunala avlopps-reningsverken utanför Kils tätort.

Omkring 1500 fastigheter i kommunen har enskilda avloppsanläggningar, varav de flesta finns på landsbygden. En stor andel av lands-bygdens permanent- och fritidsbostäder har äldre avloppsanläggningar med system som inte uppfyller dagens krav på rening av spillvatten. En inventering av avloppen i kommunen pågår för att kartlägga situationen.

DagvattenDagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hård-gjorda ytor såsom hustak, vägar, parkeringsplat-ser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. I det naturliga kretsloppet rinner det mesta av dag-vattnet igenom marklagren och det tar längre tid för det att nå närmaste sjö eller vattendrag vilket

SAMRÅDSHANDLING88


SAMRÅDSHANDLING 89


i sin tur minskar belastningen på sjöar och vat-tendrag.

Kommunala ledningar för dagvatten finns i dag i Kils tätort, Fagerås, Gunnita, Tolita och Nilsby. Dagvattnet leds via ledningarna orenat till recipienten. Inom nya exploateringsområden är ledningarna utförda enligt duplikatsystem, där dagvatten har separata ledningar. I övrigt omhändertas dagvatten inom kommunen i dag främst lokalt, via markinfiltration, öppna diken och till viss del via det kommunala spillvatten-nätet.

Dagvattnet från Kils tätort släpps ut i ravinerna runt tätorten. Detta påverkar ravinerna genom ökad erosion och påverkan på ravinernas na-turvärden samt medför risker för de som rör sig inom områdena, eftersom ravinerna rasar. Vidare rinner föroreningar och tungmetaller direkt ut i sjöar och vattendragen.

År 2012 antog Kils kommun en dagvattenpolicy. Policyn reglerar bl.a. ansvars- och kostnadsför-delning, förbindelsepunkters lägen och anslut-ning till den allmänna anläggningen.

AvfallKils Avfallshantering AB ansvarar för all hante-ring av hushållsavfall i kommunen. Avfalls- och latrininsamling utförs på entreprenad. Det orga-niska avfallet rötas i en rötningsanläggning som ett led i att återföra näring till kretsloppet.

I kommunen finns nio återvinningstationer, va-rav sju återvinningsstationer i Kils tätort och en i

vardera Fagerås och Högboda. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) är den organisation som förpackningsindustrin skapat för insamling och borttransport av uttjänta förpackningar och som ansvarar för samtliga återvinningsstationer i kommunen.

Förpackningar och returpapper samlas även upp vid återvinningscentralen i Lersätter, där dessutom grovavfall och farligt avfall samlas in. Brännbart avfall skickas till Heden i Karlstad för förbränning.

Återvinningscentralen i Lersätter

kraftnät två ledningar tillhörande stamnätet inom kommunen. Genom kommunen sträcker sig kraftledningar med 30 kV, 130 kV och 400 kV kapacitet för eldistribution.

Inom och genom kommunen sträcker sig även det lokala nätet med 0,4 kV och 10 kV kapacitet för eldistribution.

VattenkraftI Norsälven vid Frykfors har Fortum ett vat-tenkraftverk med en årlig elproduktion på ca 26 GWh. I övrigt finns inga vattenkraftverk i kom-munen.

År 2008 antog Kils kommun en avfallsplan. Må-let med avfallsplaneringen är att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanering och avfalls-hantering sker i samverkan mellan Hammarö, Grums, Kils, Forshaga och Karlstads kommuner.

EnergiElförsörjningElförsörjningen i Kils kommun distribueras i dag av ett bolag, Ellevio AB. Vidare har Svenska

Frykfors vattenkraftverk

FjärrvärmeKils Energi AB producerar och distribuerar fjärrvärme till Kils tätort. Råvaran för värmepro-duktionen är uteslutande biobränslen. Fjärrvär-meleverantören har i dagsläget ca 630 anslut-ningspunkter mot kund. Utifrån dagens kapacitet och struktur i fjärvärmenätet finns det möjlighet att ansluta drygt 100 nya hushåll.

SAMRÅDSHANDLING90


människors hälsa eller miljön.

Inom kommunen finns enligt EBH-stödet, läns-styrelsens databas över potentiellt eller konsta-terade förorenade områden, drygt hundra poten-tiellt förorenade områden. De flesta av dessa är i dagsläget inte riskklassade men det finns bl.a. ett område i kommunen som tillhör riskklass ett, dvs. omfattas av mycket stor risk. Området ligger i Högboda. Vidare finns ett flertal områden inom kommunen som tillhör riskklass två, tre och fyra.

av mark och vatten, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, vatten eller luft eller annan risk för olägen-heter för människors hälsa eller miljön. Miljöfar-liga verksamheter regleras i MB.

Miljöfarliga verksamheter delas, beroende på verksamhetsslag och storlek, in i A-, B- och C-an-läggningar samt övriga s.k. U-anläggningar. För A-anläggningar krävs tillstånd i miljödomstol, för B-anläggningar krävs tillstånd hos länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och C-anläggningar ska anmälas till miljö- och byggnadsnämnden i kommunen.

I Kils kommun finns en s.k. A-anläggning, Ler-sätters värmeverk. Vidare utgör Kils avlopps-reningsverk, Caria Lastbilar AB och Lersätters avfallsupplag s.k. B-anläggningar. Dessutom finns närmare ett sjuttiotal U-anläggningar i kommunen.

ÖversvämningsriskI Sverige orsakas översvämningar främst av stor vattentillförsel till sjöar och vattendrag från kraf-tiga regn eller snösmältning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har reger-ingens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktliga översvämnings-karteringar över områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag.

I Kils kommun finns en översiktlig översväm-ningskartering för Norsälven från år 2015 som visar de områden som hotas av översvämning när vattenflödena uppnår en viss nivå. Karteringen

Förorenade områden finns bl.a. på Hannäsudden

VindkraftI dagsläget finns inga vindkraftverk inom kom-munen. Däremot handläggs för närvarande ansö-kan om uppförande av vindkraftverk inom flera grannkommuner.

Miljö, hälsa och säkerhetMänniskan, miljön och samhället i sin helhet utsätts för många olika hot. Vissa händelser drab-bar oss plötsligt såsom olyckor med farligt gods, medan annat byggs upp långsamt och drabbar oss först efter lång tid såsom försurning. Samhäl-let måste arbeta förebyggande, men samtidigt ha beredskap för plötsliga händelser och gardera sig mot hotfulla händelser som utvecklas långsamt.

För att kunna skapa ett långsiktigt hållbart sam-hälle är det viktigt att ta hänsyn till nedanstående miljö- och riskfaktorer i samband med föränd-ringar av bebyggelsen och vid beslut om hur mark- och vattenområden ska användas.

Förorenade områdenMed förorenade områden menas avfallsupp-lag samt markområden, grundvatten, ytvatten, byggnader och sediment som genom lokala utsläpp har fått påtagligt högre föroreningshalter än omgivningarna. Områdenas risk för hälso- och miljöskador klassas med hjälp av MIFO-metoden, Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Risken för hälso- och/eller miljöska-dor kring ett förorenat område är beroende av föroreningens farlighet, föroreningsnivå, sprid-ningsförutsättning, områdets känslighet samt områdets skyddsvärde. Förorenade områden kan ofta behöva saneras för att inte bli en risk för

Flera av de förorenade områdena är bl.a. påver-kade av tidigare sågverk, massa- och pappersin-dustri eller utgör nedlagda deponier, skjutbanor och områden där drivmedelshantering har före-kommit. Det kan även finnas förorenade områ-den i kommunen som i dag inte är kända, såsom områden där förorenade massor kan har använts vid utfyllnad.

Miljöfarliga verksamheterMed miljöfarlig verksamhet menas användning

SAMRÅDSHANDLING 91


SAMRÅDSHANDLING92


visar vattnets utbredning för tre olika flöden, ett 100-årsflöde, ett 200-årsflöde och ett beräknat högsta flöde. 100- och 200-årsflödet har klima-tanpassats för att motsvara förväntade flöden med samma återkomsttid år 2098. Enligt den översiktliga översvämningskarteringen ligger bl.a. delar av Hannäs, Rud, Gunnita och Löven-strand inom riskområde för höga vattenstånd.

Vidare finns en översiktlig översvämningskar-tering för Klarälven från år 2013 som visar de områden som hotas av översvämning när vat-tenflödena uppnår en viss nivå. Karteringen visar vattnets utbredning för samma tre flöden som översvämningskarteringen för Norsälven. Enligt den översiktliga översvämningskarteringen ligger områdena närmast sjöarna Norra Hyn och Södra Hyn inom riskområde för höga vattenstånd. MSB har upptäckt brister i översvämningskarteringen för Klarälven, varför den inte visas på kartan. Översiktsplanen kommer att kompletteras med översvämningskarteringen när den är färdig.

Dessutom har Svenska kraftnät tagit fram en översiktlig översvämningskartering för Klarälven från år 2015 vid eventuella dammhaverier. Enligt den översiktliga översvämningskarteringen ligger områdena närmast sjöarna Visten, Norra Hyn och Södra Hyn inom riskområde för höga vatten-stånd vid eventuella dammhaverier.

ErosionErosion, som är exempel på nednötning i jord-täcket eller i berg, kan bl.a. orsakas av vind, rin-nande vatten och vågor. Olika jordarter är olika känsliga för erosion. Jordarter som byggs upp

med stora partiklar, såsom grus och sten, är svår-eroderade medan finkornigare jordarter, såsom sand och silt, är relativt lätteroderade. De allra finkornigaste jordarterna, lerorna, är dock oftast ganska svåreroderade eftersom de små lerpartik-larna hålls ihop av s.k. kohesionskrafter.

Statens geotekniska institut (SGI) har gjort en översiktlig inventering av havskusterna, vat-tendrag och insjöar för erosion. Den översiktliga inventeringen omfattar endast landets sex största sjöar och större vattendrag. Inventeringen utgår från de erosionskänsliga jordarterna grovsand-finsand, silt, svämsediment och fyllning. I Kils kommun omfattar den översiktliga inventeringen Norsälven, Nedre Fryken och Mellan-Fryken.

översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom kommunen främst av berg, lera, silt och morän. Områden med erosionskänsliga jordarter finns främst i anslutning till sjöar och vattendrag.

Ras- och skredriskRas och skred, som är exempel på snabba mass-rörelser i jordtäcket eller i berg, kan orsaka stora skador dels på mark och byggnader inom det drabbade området samt dels inom det nedan-förliggande markområde där ras- och skredmas-sorna hamnar.

Statens geotekniska institut (SGI) har år 2015 tagit fram en översiktlig skredriskkartering för Norsälven. Enligt den översiktliga karteringen omfattas stora delar av området längs Norsälven av skredrisk.

Mellan-Fryken

LövenstrandEnligt den översiktliga inventeringen finns erosi-onsförutsättningar längs stora delar av Norsälven och delar av Nedre Fryken och Mellan-Fryken, vid Ransby och Nilsby.

Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU)

SGI har tillsammans med Statens geologiska un-dersökning (SGU) även tagit fram en översiktlig kartering av förutsättningar för skred i finkorniga jordarter. Enligt den översiktliga karteringen om-

SAMRÅDSHANDLING 93


SAMRÅDSHANDLING94


fattas bl.a. delar av Fagerås, Kils tätort, Löven-strand och Nilsby av sådana förutsättningar.

Vidare finns enligt SGU spår efter jordskred på ett tjugotal platser i kommunen, bl.a. i anslutning till Norsälven. Enligt SGI har dessutom ett antal skred och övriga jordrörelser samt ett ras inträf-fat i kommunen, varav majoriteten i närheten av Norsälven.

Ras- och skredrisk finns även i vissa ravinavsnitt i Fagerås och Kils tätort.

BullerBuller är alla oönskade ljud. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är exempelvis väg-, järnväg- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbe-ten samt skjutbanor. I Kils kommun är det främst väg- och järnvägstrafik samt industriverksamhet som alstrar störande buller. De vägar som alstrar mycket buller är främst europaväg 45 och riksväg 61 samt de mest trafikerade länsvägarna.

VibrationerVibrationer från väg- och järnvägstrafik kan orsaka skador på byggnader samt ge upphov till störningar och obehag för människor. Det är dock mycket sällan vibrationer från väg- och järnvägstrafik orsakar skador, som exempelvis sprickor eller sättningar, på normalt grundlagda byggnader. Vibrationer från spårbunden trafik kan dock accelerera åldrandet av konstruktionen. Indikationer finns om att risken för skador på byggnader är mycket liten vid nivåer under 5,0 mm/s. Människor kan dock störas av vibrationer vid avsevärt lägre nivåer. Känseltröskeln är ca 0,1-0,3 mm/s (RMS 10-100 Hz).

MarkradonFörekomsten av radon varierar med markens innehåll av uran och radium. Radon transporte-ras i form av gas genom marken och kan tränga in i hus genom otätheter i grunden eller påverka dricksvatten i brunnar. Radon kan också före-komma i vissa byggnadsmaterial.

I den översiktliga markradonutredningen för Kils kommun, från år 1992, utgör den största delen av det karterade området i kommunen ett s.k. normalriskområde för markradon. Vidare utgör tre mindre områden s.k. högriskområde för markradon. Dessa är vid Klackskullen, Stubbe-rudshaget samt mellan Örnäs och Nilsby. Utred-ningen är dock mycket översiktlig och den bör därför användas som underlagsmaterial med stor försiktighet.

I början av 2000-talet påträffades höga radon-halter i dricksvattnet på flera ställen i ett stråk

från Illberg, förbi Apertin, upp mot Skärnings-berg. Det finns dock ingen översiktlig bild av hur detta ser ut i resten av kommunen.

Transporter av farligt godsMed farligt gods menas ämnen och produkter med sådana egenskaper att de kan skada männ-iskor, miljö, egendom eller annat gods om de inte hanteras rätt under transport. Genom Kils kommun transporteras farligt gods på både väg och järnväg.

För transporter av farligt gods på väg har länssty-relsen rekommenderat särskilda s.k. transport-vägar. Primära transportvägar för farligt gods genom kommunen är europaväg 45 och riksväg 61. Inom kommunen finns en uppställningsplats för transporter med farligt gods längs europaväg 45 och två längs riksväg 61. Vidare utgör länsvä-garna 699, 714, 715 och 716 sekundära transport-vägar för farligt gods.

I dagsläget finns ingen heltäckande information om vilka kemikalier som transporteras på järnvä-garna genom Kils kommun.

Elektroniska och magnetiska fältKring elektriska ledningar och apparater såsom kraftledningar, järnvägens kontaktledningar samt hushållsmaskiner alstras elektriska och magnetiska fält i någon omfattning. Även trådlös kommunikationsteknik som exempelvis radio-vågor från mobiltelefoner och basstationer för mobiltelesystem, master, ger upphov till elektris-ka och magnetiska fält. Diskussioner om hälsoef-fekter gäller främst magnetfälten som är svårast

Järnvägstrafik alstrar buller

SAMRÅDSHANDLING 95


SAMRÅDSHANDLING96


att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet och ökar med strömstyrkan.

Utifrån elsäkerhetssynpunkt finns dessutom be-hov av skyddsavstånd mellan spänningsförande ledningar och olika verksamheter.

DjurhållningOlika former av djurhållning kan ge upphov till störningar i form av lukt, flugor, damning, buller från bl.a. fläktar och risken för spridning av aller-gener. Hästallergener anses särskilt starka varför s.k. hästgårdar nära bostadsområden kan behöva hanteras med särskild hänsyn.

I kommunen finns närmare 70 hästgårdar och jordbruk med djurbesättningar.

Djurhållning kan ge upphov till störningar

bedrivas utan att medföra olägenheter för omgiv-ningen.

I Kils tätort, i Runnevåls och Lersätters indu-striområden samt Karlslunds och Stenåsens handels- och industriområden finns olika typer av industrier. Även i Fagerås och Högboda finns industriområden. Riskerna inom de befintliga industrierna varierar mycket och därför även behovet av skyddsavstånd.

Även värmeverket och panncentralerna i Kils tätort, kommunens tre avloppsreningsverk och drivmedelsanläggningarna i Kils tätort samt Fa-gerås utgör risker och berörs av skyddsavstånd.

RäddningstjänstenRäddningstjänstens möjligheter att rädda liv, egendom och miljö beror bl.a. på insatstiden, dvs. tiden från det att ett larm kommer in till stationen till dess räddningsarbetet kan påbör-jas. Vilken insatstid som krävs bestäms av den bebyggelse som finns inom det aktuella området. Omvänt kan även insatstiden styra utformningen av bebyggelsen.

Kils kommun ingår i Räddningstjänsten Karl-stadsregionen som är ett samarbete mellan och gemensamt kommunalförbund för Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstads, Kils och Munkfors kommuner. Insatstiderna är relativt korta inom hela kommunen.

Vid utrymning där räddningstjänstens utrustning utgör den alternativa utrymningsvägen, via ex-empelvis ett fönster eller en balkong, ska hänsyn

tas till vad den berörda räddningstjänsten har för utrustning. Räddningstjänsten Karlstadsre-gionens utrustning klarar utrymning på högst ca 23 meter över mark, dvs. högst ca åtta våningar. Utrustningen för räddningsstyrkan inom brand-stationsområdet Kil klarar dock utrymning på högst ca 11 meter över mark, dvs. högst ca fyra våningar.

ÖvergödningÖvergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa närings-ämnen kan hamna i miljön via utsläpp till luft av exempelvis kväveoxider från biltrafik, sjöfart och kraftverk. Andra orsaker till övergödning är läckage från jordbruket samt utsläpp från av-loppsreningsverk och industrier. Ämnena förs i sin tur med vattendrag till sjöar och hav.

TolitaälvenSkyddsavståndSkyddsavstånd används för att säkerställa en god och säker miljö för exempelvis bostadsbebyg-gelse, men även för att verksamheter ska kunna

Övergödning leder till syrebrist, igenväxning, algblomning och ofta även till minskad biologisk mångfald. I Kils kommun finns problem med

SAMRÅDSHANDLING 97


SAMRÅDSHANDLING98


övergödning i sjöarna Bråtsjön, Gösjön, Pråm-sjön, Stor-Emsen, Södra Hyn och Torpsjön. Vi-dare finns det problem med övergödning i vatten-dragen Kanalen, Lerbodaälven, Tolerudsbäcken och Tolitaälven.

FörsurningMark, grundvatten, sjöar och vattendrag blir försurade om de utsätts för ett stort nedfall av svavel- och kväveoxider eller ammoniak utan att samtidigt ha tillräckligt stor naturlig förmåga att neutralisera de syror som bildas. Försurningen påverkar den biologiska mångfalden, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen skadar även olika material vilket kan leda till skador på exempelvis byggnader, konstverk och fornläm-ningar. Förutom skador på material kan männis-kors hälsa påverkas genom att skadliga metaller kommer i omlopp via till exempel grundvattnet.

Rinnen

I Kils kommun finns problem med försurning i sjön Rinnen och i vattendraget Vitsandälven. Övriga sjöar i kommunen är belägna långt ner i vattensystemen och har en relativt god alkalini-tet, dvs. en hög motståndskraft mot försurning. Därför har kalkningsverksamheten inom kom-munen varit av ringa omfattning. Rinnen med omkringliggande tjärnar kalkas dock regelbun-det för att motverka att försurning uppstår eller minska försurningspåverkan.

SAMRÅDSHANDLING 99


Översiktsplan - kil final · 2017-09-29 · rsislan r ils mmun munen, bidra till att förenkla och...

Documents