SG dagar 2013 2013-09-20

Margit Alt Murphy 1

Margit Alt Murphy

Doktorand, Göteborgs Universitet

Specialistsjukgymnast, Rehabiliteringsmedicin,

Högsbo, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

INSTRUMENTELL RÖRELSEANALYS FÖR ÖVRE EXTREMITETEN EFTER STROKE

Översikt

1 • Instrumentell rörelseanalys för armen efter stroke

2 • ARMLAB på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3 • Vad ska man mäta och varför

4 • Klinisk implementering

5 • Framtidsperspektiv

1870-tal (stillbildskamera)

California

Paris

Tidiga studier Muybridge

Marey Gånganalys

40-50-tal: filmkameror

70-80-tal: television kameror kopplad till en dator

80-tal: klinisk användning

Rörelseanalys för armen

Validitet, reliabilitet, känslighet för förändring

Vardagliga aktiviteter (dricka, tvåhandsaktiviteter)

Andra teknologi-baserade metoder (robotar,

aktivitetssensorer)

90-tal Motorisk kontroll och beteende

Första kliniska studierna för stroke

2000-tal

”Reaching”, ”pointing”, ”trunk movement”

Vardagliga aktiviteter för friska, men få studier för stroke

Första interventionsstudier, RCT (efter 2005)

2010-tal

Varför är det så svårt?

Stor variation i

armrörelser

Rörelser i flera

frihetsgrader

Interaktion med

föremål Utrustning

Ingen konsensus i metodiken

ARMLAB på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

ARMLAB 5 opto-elektroniska kameror

SG dagar 2013 2013-09-20

Margit Alt Murphy 2

3-D datoranimering av rörelsen

Normalt

rörelsemönster Person med hemipares

head

thora

x

Hand

path

shoulder

hand

head

Kinematiska mått

• Rörelsetid och -hastighet

• Rörelsestrategi

• Rörelsesmidighet och koordination

• Kompensatoriska rörelser av bål och arm

• Ledvinklar

Hastighetsprofil hos friska personer

Stroke

Friska

Interjoint coordination

Att nå och ta ett föremål (reach-to-grasp)

• Långsammare rörelser, lägre maxhastighet

• Maxhastighet nås tidigare, längre decelarationsfas

• Ojämna rörelser, fler rörelseenheter på hastighetskurva

• Sämre koordination mellan olika segment

(axel/armbåge)

• Mindre rörelseutslag (skuldra, armbåge)

• Kompensatoriska rörelsemönster (överkroppen fram,

ökad abduktion och inåtrotation i axel)

Stroke

SG dagar 2013 2013-09-20

Margit Alt Murphy 3

Vi kan mäta mycket . . .

. . . men vi måste veta:

»vad ska vi mäta

Ȋr det stabilt

»är det känsligt för förändring

Ȋr det kliniskt meningsfullt

Vad

• Rörelse i en led

• Rörelser flera leder

• Aktivitet

• ….

Varför

• Biomekanisk modell

• Motorisk kontroll

• Utvärdering

• ….

Vilka mått

• Temporala mått

• Ledvinklar

• Strategier

• ….

Att peka (reach-to-point) arm-hand rör sig som en enhet

Högre hastighet

Längre accelerationsfas

Att nå och ta (reach-to-grasp) arm- hand kontrolleras separat men i

interaktion (temporal coupling)

Långsammare rörelse

Längre decelarationsfas

Mål och kontext – spelar det roll? • Ökad precisionskrav - långsammare rörelse (Fitts’ law)

glasets diameter och mängd av vatten påverkar (Latash 2002)

Ett tomt glas – snabbare, öppning av handen senare

Ett fullt glas – postural segmentell anpassning (Steenberger 1995)

Målinriktad aktivitet med riktiga

föremål gör rörelsen:

jämnare

snabbare

kraftfullare

Vad ska man mäta? Vilka kinematiska mått?

Alt Murphy 2011

SG dagar 2013 2013-09-20

Margit Alt Murphy 4

Hur korrelerar kinematik med kliniska mått ?

Kan de fånga en förändring? Vilka kinematiska rörelseanalysmått kan:

korrelerar med kliniska mått ?

fångar en förändring över tid?

Hand

path

shoulder

hand

head

Rörelsetid

Smidighet

Bålrörelse

ARAT särskilja mellan olika funktionsnivåer efter stroke?

Hur kan denna kunskap implementeras i kliniken?

Rörelsetid Smidighet

Rörelsemönster

Ett bra kliniskt bedömnings-

instrument ska innehålla alla de aspekter

Rörelsetid speglar rörelseförmågan

Kompensatorisk bålrörelse är centralt för att

bedöma rörelsemönster

ARAT speglar den aktuella

rörelseförmågan mätt med

rörelseanalys

Framtidsperspektiv

Förbättrad bearbetning av data

Mera visuell och direkt återgivning av resultat

Förenklade system

Nya mätsystem

Markörlösa system

Aktivitets sensorer

Robot-baserad

Virtuell verklighet

Utvärdering av behandlingsresultat kommer vara ännu viktigare i framtiden

Vi behöver objektiva och bra instrument för att kunna identifiera de bästa träningsmetoderna

En bra utvärdering är till grund för patientens delaktighet och motivation

Hur bedömer jag de kvalitativa aspekterna av rörelseförmåga hos en person? Använder jag standardiserade instrument som fångar kvalitativa aspekter? Vilka rörelseegenskaper skulle vara intressanta bedöma hos en person? Hur skulle ett sådant instrument kunna se ut?