verklighetsekonomi.–del.1. · 2013-01-17 · • mikro/makro. • jämviktslägen, perf ......

Verklighetsekonomi – Del 1 [email protected]

Klaus Bernpaintner, KTHFS och

Ludwig von Mises InsFtutet i Sverige

Economics is haunted by more fallacies than any other study known to man. This is no accident. The inherent difficulFes of the subject would be great enough in any case, but they are mulFplied a thousand fold by a factor that is insignificant in, say, physics, mathemaFcs or medicine-‐the special pleading of selfish interests. (…) While certain public policies would in the long run benefit everybody, other policies would benefit one group only at the expense of all other groups. In addiFon to these endless pleadings of self-‐interest, there is a second main factor that spawns new economic fallacies every day. This is the persistent tendency of men to see only the immediate effects of a given policy, or its effects only on a special group, and to neglect to inquire what the long-‐run effects of that policy will be not only on that special group but on all groups. It is the fallacy of overlooking secondary consequences.

(Economics in One Lesson, Henry HazliX, 1946)

“… more fallacies than any other study …” 1.  Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) 2.  EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans 3.  Bankväsendet är systemkriFskt och måste räddas Fll varje pris 4.  Förtroende för systemet är nödvändigt för en stabil ekonomi 5.  En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 6.  Konjunkturcykler är en inneboende egenskap hos fria marknader 7.  PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 8.  Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” 9.  EX växande BNP betyder högre levnadsstandard, det är önskvärt med hög BNP-‐Fllväxt 10.  Högkonjunktur är bra och lågkonjunktur är dåligt 11.  InflaFonsspiralen: Högkonjunktur -‐> högre löner -‐> högre priser -‐> högre löner-‐> … RB bromsar! 12.  Det är bra med en konstant “lagom” inflaFon (2%), deflaFon är DÅLIGT 13.  Man kan sFmulera fram välstånd med mera pengar 14.  InjekFon av nya pengar leder Fll en posiFv mulFplikatoreffekt 15.  Asien växer på USAs och Europas bekostnad 16.  KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt 17.  Producenter utnyXjar konsumenter 18.  … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter 19.  Det blir katastrof när oljan tar slut 20.  Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression 21.  Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras 22.  Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien 23.  Etc…

VikFgt? För vem?

•  För aX förstå världen – idag och historia •  AX påverka och förbäXra •  Inse möjligheter och begränsningar •  Sila mediebruset •  Fördröja jordens undergång •  Hur investera och skydda sig

Vad slags vetenskap är ekonomi?

Naturvetenskaper •  Fysik, kemi, biologi •  Naturlagar stabila •  Naturlagar universella •  Upprep.bara experiment •  Kontrollerad miljö •  Data, modeller •  KvanFtaFva förutsägelser

Sociala vetenskaper •  Ekonomi, filosofi, poesi •  Människor väljer, ändras •  Människor individuella •  Unika händelser •  Inget ceteris paribus •  Icke-‐kvanFfierbart •  KvalitaFva förutsägelser

“The dismal science”

Olika synsäX på ekonomisk vetenskap

“Konven4onell” ekonomi •  Naturvetenskaplig metod •  MatemaFk, ekonometri •  Data, modeller, grafer •  Data-‐>modell-‐>teori •  KvanFtaFva förutsägelser •  Aggregade data, sum, avg •  Mikro/makro •  Jämviktslägen, perf. comp. •  Mekanisk, staFsk •  “FörbäXra” •  Utbud+eserfrågan-‐>pris

“Österrikisk” ekonomi •  Praxeologisk metod •  DedukFon, logik •  Resonemang •  Teori förklarar data •  KvalitaFva förutsägelser •  Metodologisk individualism •  Sammanhängande “mikro” •  Entreprenörer-‐>förändring •  Organisk, entreprenörer •  Förklara •  Konsument-‐>värde-‐>pris

Ex: KonvenFonell (neoklassisk) mikroekonomi: The Economic Man

Makroekonomi

Kvalité på ekonomisk teori

Grekisk MedelFd

SkolasFk Fransk

Klassisk Marx

Österrikisk

Neoklassisk

Keynes

Chicago

Mainstream

Kort ekonomisk historia

•  Hesiodos 700 fKr –  Knapphet, arbete, Fd, kapital,

konkurrens –  Ascra: ”A sorry place...bad in winter,

hard in summer, never good." •  Pythagoras 570-‐495 fKr

–  MatemaFsk mysFker –  Allt är tal

•  Demokritos 460-‐370 fKr –  SubjekFv nyXa

•  Platon 428-‐348 fKr –  EliFsFsk kommunist

•  Xenofon 428-‐354 fKr –  Oikonomikos (Om hushåll)

•  Aristoteles (“Filosofen”) 384-‐322 fKr –  Privat egendom –  Pengar –  Likvärdighet vid handel

Grekerna MedelFd Spanska skolasFker MERKANTILISM Fransoserna BriXerna, klassisk LIBERALISM KONSERVATISM Marx SOCIALISM Österrikarna Neoklassiker Keynes Chicago Mainstream

Kort ekonomisk historia •  RäX pris – Vad är det? – Pris och värde

•  Är ränta Fllåtet? – Är det moraliskt? – Ocker?


5 Mosebok kapitel 23 19. Du skall inte ta ränta av din broder, varken på pengar, livsmedel eller på något annat som man kan ta ränta på. 20. Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder



Värde (nyHa) kontra pris Exempel: Orderdjup

Bud Antal

SÄLJ 108 20

SÄLJ 106 50

SÄLJ 105 10

SÄLJ 103 80

SÄLJ 101 90

KÖP 100 70

KÖP 99 70

KÖP 97 30

KÖP 96 50

KÖP 95 20

KÖP 93 10

Senast betalt 102 60

Kort ekonomisk historia •  Sena skolasFkerna 1400-‐talet, Salamanca Universitet (est 1218)

•  Thomas Acquinas (1225-‐1274) eserföljare

•  Dialog som vetenskaplig metod •  Ekonomiska lagar existerar –  Utbud/esefrågan, inflaFon, växelkurser, subjekFva värderingar, marknadspriser

•  Österrikiska skolans röXer •  För egendom, kommers, kontraktsfrihet, mot skaX, regleringar, priskontroller

•  Ränta är omoraliskt


Kort ekonomisk historia •  NaFonalstatens ekonomiska filosofi

•  Bygga den starka staten •  NaFonen = ekonomisk enhet •  Handel är nollsummespel •  ProtekFonism •  SubvenFoner, privilegier, monopol, handelsöverskoX, protekFonism, tullar, regleringar

•  InflaFonspoliFk •  Recept för fargdom



•  Richard CanFllon (1860-‐1734) –  SkolasFker –  Grundare av ekonomi som egen vetenskap –  Entreprenören –  Lånemarknaden –  Penningmängdökningsprocessen –  Pengars icke-‐neutralitet kontra kvant-‐teori

•  A.R.J. Turgot (1727-‐1781) –  Pengars natur –  SubjekFv ranking Ekonomiska val –  Löste vaXen-‐diamant-‐paradoxen –  AnF ocker-‐lagar, frimarknadsivrare –  Finansminister (1774-‐1776)

•  RevoluFon 1776 (Am), 1789 (Fr) •  Jean BapFste Say (1767-‐1832)

–  Betydelsen av kapital för arbetsdelning –  AxiomaFska metoden, teori före data –  Ekonomi är ej matemaFk –  “Långvarig överprodukFon och underkonsumFon omöjlig vid

fri prissäXning” (Say’s law) –  AnF stat och skaX –  Entreprenörer allokerar opFmalt

•  Claude-‐Frédéric BasFat (1801-‐1850) –  Liberal filosof, poliFker –  Konsumenten är allFngs början –  “Broken window fallacy”, “Candlemakers’ peFFon”



•  David Hume (1711-‐1776) –  NyXofilosof –  Pris-‐specie-‐mekanismen

•  Adam Smith (1723-‐1790) –  Kallas “Father of economics” –  Wealth of NaFons (1776) –  Inte mycket ny teori –  Frihandel, raserade merkanFlismen –  Handel, ömsesidig nyXa, sparande, kapital,

investeringar, arbetsdelning –  Utbud och eserfrågan ger pris –  “Osynliga handen” allokerar –  Människor utbytbara, inga entreprenörer –  Värde=kostnad=lön+material+vinst

•  David Ricardo (1772-‐1823) –  Absoluta och komparaFva fördelar –  Klasskonflikt –  Värde=kostnad=lön

•  Problem –  Long-‐run equilibria – staFsk värld –  Värde = ObjekFva kostnader –  Värde-‐paradoxen – igen!


Kort ekonomisk historia •  Liberalism – NaturräX •  RäXen Fll liv •  RäX Fll egendom

•  Förminskning av staten och mer inflytande Fll individer och entreprenörer

•  Handel utan hinder •  Industriella revoluFonen 1750-‐1850

•  Snabbt växande allmänt välstånd


Kort ekonomisk historia •  KonservaFsm – ReakFon mot liberalism

•  Strävan aX föra Fllbaka makt Fll staten och Fdigare inflytelserika grupper


Kort ekonomisk historia •  Karl Marx 1818-‐1883 •  Social “vetenskap” •  CivilisaFonens utveckling

–  Stamsamhälle: PrimiFv Kommunism –  Slavsamhälle: NaFonalstater, aristokraF föds –  Feodalism: Aristokrater leder, handelsmän blir kapitalister –  Kapitalism: Kapitalister leder, anställer proletariatet –  Socialism: Klassmedvetandet växer; revoluFon –  Kommunism: Det klasslösa samhället

•  Byggde på arbetsvärdesteorin – Allt mervärde Fll arbetarna


Kort ekonomisk historia •  Socialism •  Utopiskt samhälle •  Ingen privat egendom •  Alla lika •  Ingen specialisering och division of labor

•  Kapitalets exploatering av proletariatet


Kort ekonomisk historia •  Carl Menger 1840-‐1921 •  Principles of Economics 1871 •  Åter Fll skolasFk/fransk •  Marginalist-‐revoluFonen •  “Causal-‐realist economics” •  “Economizing Man” •  Lyckades för första gången länka objekFvt pris Fll konsumenters subjekFva värderingar

•  AxiomaFska metoden •  Pristeori, ränta (lösningen) •  “Österrikisk”, eX öknamn


Kort ekonomisk historia •  Lausanne school •  MatemaFserad variant av marginalvärdesteori

•  Aggregat •  Axiom

1.  Mätbara nyXoalternaFv 2.  Maximera nyXa/vinst

genom raFonella val 3.  Oberoende agerande på

fullständig informaFon

•  General Equilibrium



•  Jonh M. Keynes 1883-‐1945 •  General Theory of Employment, Interest

and Money (1936) •  Makroekonomi, hög aggregeringsnivå:

aggregate demand, arbetslöshet, lönenivå, kapital, etc.

•  Introducerade psykologi, mulFplikatorn, “animal spirits”, sparande-‐paradoxen

•  BNP=C+I+G –  Konsumenter C stabila –  I är instabil, stabiliseras av G med

•  FinanspoliFk = skaXer, offentlig sektor •  PenningpoliFk = ränta (centralbank)

•  IntervenFonism, sFmulering, statsskuld •  Great Depression, New Deal •  Erövrade världen •  Motbevisats många gånger, men står

ännu stark


Kort ekonomisk historia •  Milton Friedman (1912-‐2006), nobel 1976

•  Frimarknadsekonomi med viss intervenFon –  Förkastar finanspoliFk –  Justera för “externaliteter” –  Stödjer penningpoliFk

•  Monetarism –  Justera ekonomin med penningmängd

•  AnF Keynes •  Strävar eser stabila priser •  Mäta, räkna, staFsFk


Kort ekonomisk historia •  “Skolekonomi” •  = Neoklassisk + Keynes + Chicago


Kvalité på ekonomisk teori

Grekisk MedelFd

SkolasFk Fransk

Klassisk Marx

Österrikisk

Neoklassisk

Keynes

Chicago

Mainstream

Hur är en “österrikare”? •  Österrikiska ekonomiska skolan är visserligen “posiFv” (beskrivande/åsiktsfri/icke-‐normaFv)

•  Men i prakFken är många österrikare frimarknadsliberaler, och ogillar därför –  SkaXer (finanspoliFk) –  Centralbanker (penningpoliFk) –  Regleringar (övrig poliFk)

•  Anhängare av hard-‐money, “fria” pengar •  Dock ej anhängare av “ekonomismen” •  Värderar rikFga entreprenörer

MerkanFlism, igen

•  Handel=nollsummespel •  Tillstånd, Fllstånd •  Industrisubsidier för aX gynna export och få posiFv handelsbalans

•  ProtekFonism •  HandelsrestrikFoner •  Tullar, kvarnar •  Ständigt fixande och ingrepp

•  Sedan gamla Fder “regale”, privilegiebrev –  Skog, vaXen, berg (grundregale)

–  Salt, tobak, sprit, post, universitet, post, stad, skråväsende, etc.

– Myntregale, inflaFon

Exempel: Ölands kvarnar •  Konungens Höga Befallningshafwande har,

under hållen Jordransakning härpa landet (Öland), ögonskenligen anseJ deJa öwerflödiga qwar(n)byggandet för eJ skogsödande missbruk, och fördenskuld utlåNt sig, at eOer den Nden borde inskränkning ske, och allenast nådiga Tullqwarnar nyJjas. Icke dess mindre ser man än flera sedermera än förr wara upsaJe; hwaruN grunden derNl ligger, är mig obekant. (PeXer Åstrand, sent 1700-‐tal)

•  1697 år kvarnkommission: Såsom alla emot specificerade, sma skvalta-‐ och väderkvarnar, äre av sa ringa värde aJ de omöjeligen kunna Nll något skaJ läggias helst som största delen intet äre större an de kunna bära stenarna uN dem, varest de vilja, varföre ock allmogen, på senaste riksdag underdånigst ansökt Kongl. Maj:t aJ bliva för någon skaJlägning befriade, vilket ock Hans Kongl. Maj:t aller nådigst eOergivit har, ty varda de här med allenast med deras nampn införde, samt varest de äre belägne.

0

500

1000

1500

2000

2500

VaXenkvarnar Väderkvarnar

Klassisk frimarknadsekonomi •  Liberalism, klassisk ekonomi, raserade merkanFlismen •  Vad är välstånd? •  Klassisk ekonomi: Välstånd skapas genom

–  Arbetsdelning, specialisering; på mikronivå och globalt –  Handel – skapar ömsesidig nyXa, ej 0-‐summa –  Sparande och kapital – verktyg, maskiner, etc. –  Privat egendom, ej genom omfördelning

•  Samhälle och marknader är komplexa system –  Prissignaler är samhällets nervsystem

•  För aX skapa materiellt välstånd – släpp friX, laissez-‐faire •  Ömsesidig vinst •  Resultat: hXp://mises.org/daily/4884

AX göra en penna -‐ grovt förenklat “I, pencil” (Leonard Read) hXp://mises.org/daily/4736

Klassisk ekonomi -‐ Arbetsdelning

•  Specialisering ger effekFvare produkFon – Smiths nålfabrik

•  CivilisaFon bygger på arbetsdelning •  Ju mer arbetsdelning desto högre civilisaFon •  Större populaFon, vidare arbetsdelning (jämför stad med by)

•  Transport, “pengar” möjliggör vidare delning •  Vad hindrar arbetsdelning och välstånd?

Klassisk ekonomi -‐ Handel

•  AX handla/byta frivilligt •  Ömsesidig vinst •  Båda parter ger upp

något mindre värt för något mer värt

•  Ingen utnyXjar någon •  Vinst är bästa indikaFon

på konsumentnyXa •  Absoluta och komparaFva

fördelar (assoc.lagen)

•  Exempel: Absolut fördel •  A har Äpplen, B har Bröd. •  A värderar 1B < 5Ä •  B värderar 2Ä < 1B •  Handla? Vad blir priset? •  Vem exploaterar vem? •  Pris är växelkurs.

0 1 2 3 4 5 6 PÄ/B

A: OK B: OK

KomparaFva fördelar (associaFonslagen) Paul Peter

ProdukFon / 12h Bär 2 4 Fisk 3 9

AlternaFvkostnad för prd. av … 1 bär (fisk per bär) 3/2 < 9/4 … 1 fisk (bär per fisk) 2/3 > 4/9

6h bär-‐ och 6h fiskprod. Bär 12 24 Fisk 18 54

Specialiserad produkFon, för aX byta 12B mot 24F Bär 24 12 Fisk 0 81

Fördelning eser spec. Bär 12 24 Fisk 24 57

•  Peter är bäXre än Paul på ALLT. Handla?

•  Finns det olikheter kan man göra ömsesidig vinst

•  Olikheter bra, gynnar båda •  Egenvist gynnar båda •  Samhällets grund •  Skillnader, arbetsdelning,

ömsesidigt beroende förenar

•  hXp://mises.org/daily/4635

Klassisk ekonomi -‐ Kapital •  Kapital är verktyg, maskiner, (kapitalvaror) inte “pengar” (sparkapital)

•  Sparande är förutsäXning för kapitalbildning •  Mer kapital höjer produkFvitet, dvs mer prylar per Fdsenhet

•  Varför är människor i Europa, USA rikare än i Afrika?

•  Kapital gör arbetskras effekFvare, och rikare •  Alla vinner på kapital •  Kapitalbildning tar Fd (österrikisk käpphäst)

Klassisk ekonomi -‐ Privat egendom

•  Privat egendom implicerar räXen aX behålla •  Samt räXen aX byta, sälja, överlåta egendom Fll villkor man Fllsammans med motparten kommer överens om, utan annans inblandning

•  Skydd för egendom är förutsäXningen för aX arbeta och investera

•  Skydd för egendom är avgörande för framsteg

Klassisk ekonomi -‐ Privat egendom

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

10

1413

1643

1658

1673

1688

1703

1718

1733

1748

1763

1778

1793

1808

1823

1838

1853

1868

1883

1898

1913

1928

1943

1958

1973

1988

2003

Folkmängd i Sverige (miljoner)

1789 Förenings-‐ och säkerhetsakten. Allmänt jordägande!

Den klassisk-‐ekonomiska världsbilden

Land Labor+Capital Varor

Prissignaler och resursallokering •  Marknader är komplexa •  De hålls ihop av –  Priser, som bestäms av utbud och eserfrågan –  Avkastning, som kapitalister strävar aX maximera

•  Utbud-‐eserfrågan-‐>Priser-‐>Avkastning-‐>Allokering •  Resurser allokeras dit de ger bäst avkastning –  Överavkastning i en viss bransch lockar Fll högre produkFon vilket ger lägre priser normalavkastning

–  Underavkastning, minskar produkFon högre priser •  Klassikerna fixerade vid naturligt objekFvt värde och pris, och naturlig avkastningsnivå

Resursallokering

•  Avkastning är signal på aX man Fllfredsställer eserfrågan, jämför konkurser

•  Entreprenörer allokerar opFmalt •  Naturresurser •  Löner •  Kapitalvaror •  Sparkapital •  Brister vid naturkatastrofer •  Entreprenörers allokering kan inte “förbäXras”

MarknadsmanipulaFon •  IntervenFon: Priser, utbud och eserfrågan •  Leder Fll obalanser: brister och överskoX •  Exempel

–  Kvarnar –  Tullar, importhinder –  Brist på hyresbostäder –  Arbetslöshet –  “Överpriser” och brist på el, prisreglering –  ÖverskoX på utbildning –  Brist på sjukvård, subvenFonerade taxor –  Penningtryckeri (konjunkturcykler)

•  Marknadsprocessen kan inte förbäXras •  Ingrepp gynnar allFd någon på andras bekostnad

Klassiska teorins kris •  Trots frimarknadsinsikterna fanns allvarliga brister •  Makroskopisk, staFsk (ingen konsument, entreprenör) •  Kunde förklara utbudet (mekanisFskt kalkylerbart) •  … men inte konsumenteserfrågans koppling Fll pris •  Var siXer motorn maskineriet, var börjar allt? •  FelakFg värdeteori (sökande eser objekFva inneboende värden),

värdeparadoxen igen •  Oförklarligt pris på unika eller värdelösa varor: konst, skräp etc. •  Motsägelse: Priser drivs av utb/es OCH av långFdspris som är

inneboende, ackumulerat värde •  Meningslös distribuFonsteori (fördelning av produkten på LLC) •  Vilken är den naturliga avkastningen och naturliga räntan?

Försök Fll reparaFon: NEOklassisk

Några missförstånd, debunked 1.  Det är vikFgt aX gynna exporFndustrin (och skydda inhemsk industri) 2.  EX land bör vara självförsörjande och ha posiFv handelsbalans 3.  En marknadsekonomi är av naturen instabil och behöver statligt beskydd 4.  PoliFska ingrepp i ekonomin kan höja det allmänna välståndet 5.  Naturliga monopol, “market failures”, “externaliFes”, ”imperfect compeFFon” 6.  Asien växer på USAs och Europas bekostnad 7.  KonsumFon leder Fll Fllväxt, sparande motverkar Fllväxt 8.  Producenter utnyXjar konsumenter 9.  … fast rika konsumenter utnyXjar farga producenter 10.  Det blir katastrof när oljan tar slut 11.  Naturkatastrofer och krig kan skapa rikedom och ta eX land ur depression 12.  Det är brist på jobb och, med andra ord, överskoX på arbetskras 13.  Mänskligheten har aldrig varit smartare och har därför inget aX lära av historien

Några snabba, färska illustraFoner

Kursplan

1.  Klassisk ekonomi och ekonomisk historia 2.  Österrikisk ekonomi 3.  Monetär ekonomi 4.  IntervenFonisFsk ekonomi

Till nästa gång •  Frivillig uppgis: maila in länk med förklarande kommentar Fll någon arFkel som illustrerar eller missförståX ekonomiska principer från idag –  PRIS utdelas Fll vassaste! –  Tema t.ex: oavsiktliga konsekvenser vid ingrepp, störning av prismekanismen, gynnande av särintressen

•  Lös värdeparadoxen •  Maila gärna in frågor, synpunkter •  TiXa in på www.mises.se –  Forum och uppsatstävling

verklighetsekonomi.–del.1. · 2013-01-17 · • mikro/makro. • jämviktslägen, perf ......

Documents