Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning

Anders AlanäräInstitutionen för Vilt, Fisk och Miljö SLU

1. Fiskodlingens miljöeffekter – resultat från undersökning

2. Lokalisering av odlingslokaler och dimensionering av tillstånd

3. Kontrollprogram och uppföljning

Utsläpp från fiskodling

År1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

0

5

10

15

20

25

30

35

kg fosfor per ton prod. fisk

Typvärden• 6-7 kg P / ton• 55-65 kg N / ton

Projektets mål har varit att 1. klargöra de huvudsakliga närsaltseffekterna av

fiskodling genom att systematiskt analysera kontrollprogram

2. belägga vilka typer av vattenområden som är lämpliga för odling

3. ge förslag till en ny modell för att beräkna lämplig produktionsvolym utifrån ett givet närsaltsutrymme.

Rapporten finns på www.slu.se/viltfiskmiljo

Följande kriterier har används för val av odlingar: 1. odlingen skall ligga i sötvatten (sjö eller

kraftverksmagasin), 2. bedrivit verksamhet under minst 10 år, 3. program för recipientkontroll skall finnas

tillgängliga, 4. samt att odlingens produktion under perioden

skall finnas dokumenterad.

Av 191 undersökta odlingar uppfyllde 13 odlingar ovanstående kriterier.

Metod

Närsaltseffekter av fiskodling

Inteckning av P-utrymme

Odling• Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt

2750 ton. • Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Odling

Påverkansgrad

00,20,40,60,8

11,21,41,6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

God status

Hög status

Ursprungsstatus

Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall

Närsaltseffekter av fiskodling

EU:s ramdirektiv för vattenkvalitet

Fiskodling och relation till ramdirektivet:• Fosfor• Växtplankton• Siktdjup• Syrgas• mm

Dimensionering av tillstånd

Verktyg för bransch och myndigheter

Modellutveckling pågår via uppdrag från Jordbruksverket

Projekt AquaBestDimensionering av odlingstillstånd och flödestransport av fosfor

?

Preliminärt beslut odlingsvolym utifrån tillgängliga data

Vid stor osäkerhet i datakvalitet tillämpas försiktighetsprincipen

Tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år

Under tiden inrättas ett kontrollprogram

Tillståndsgiven produktion revideras och fastställs

Huvudproblem vid tillståndsgivning: Tillförlitliga data saknas!

Utvärdering av kontrollprogram

Tolv av 13 utvärderade odlingar var anslutna till samordnade recipientkontrollprogram (SRK)

kvaliteten på kontrollprogrammen vid odlingen bedöms i

• fyra fall bedöms som hög, • sex fall som medelhög och • tre fall som låg

Avståndet till kontrollpunkt för provtagning ligger i genomsnitt 4.6 km från odling.

I fyra fall ligger kontrollpunkten mindre än 1 km från odlingen, medan den i tre fall ligger ca 10 km från odlingen

Utvärdering av kontrollprogram

Någon utvärdering och analys av miljöeffekter görs nästan aldrig!

Hur bör ett kontrollprogram se ut?Uppdrag från Jordbruksverket

• Vilka kemiska och biologiska parametrar bör ingå?

• Andra parametrar: lukt, ljud, etc ?• Provtagningsfrekvens?• Differentierade program beroende på

produktionens storlek - kostnadsaspekt?• Samordnade eller enskilda program?• Vem ansvarar för uppföljning och analys?

Miljörapport

1. Innehåller uppgifter på produktion, dödlighet, fodertyp, foderanvändning, sjukdomar, rymlingar, mm

2. Odlingens miljöbelastning beräknas utifrån ovanstående uppgifter – ”fosfordos till miljön”

3. Den årliga belastningen måste sammankopplas med resultaten från kontrollprogrammet – ”effekt av fosfordos”

Miljörapport

Kontrollprogram

Databas

Analys

Rapportering

Miljöövervakning av fiskodling

Pågående forskning: flöde av näringsämnen från odling till omgivande ekosystem