6 Ciklidbladet 1/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Varför inte en röd tilapia? Text och foto: Mikael Lundberg

Hybrider i akvariet

Har du tröttnat på dina papegojciklider? Är dina flowerhorn inte lika spän-

nande längre? Du vill byta ut dina slöjfenade guldscalare och marlborodiscusar mot något nytt. Men du vill inte ha en ciklid som finns i naturen utan den ska vara konstgjord, något som män-niskan skapat. Då kan jag rekom-mendera den röda tilapian.

� Sveri�e är den röda tilapian ännu �ör�hållandevis �känd. � mån�a andra länder har den d�ck vunnit st�r p�pularitet �ch �armas i imp�nerande skala. Länder s�m Kina, �ilipinerna, Taiwan, Brasilien, �SA, Ecuad�r, ��l�m�ia �ch Jamaica är st�rpr�ducenter, �åde �ör den inhemska marknaden �ch �ör exp�rt. Mina er�aren�heter �e�ränsar si� d�ck till Peru där pr��dukti�nen ännu är �örhållandevis �ly�sam �m än stadi�t ökande.

S�m ni säkert �örstått �dlas den röda tilapian inte �ör akvarie�iskmarknaden utan �ör att säljas s�m mat�isk. � Peru kan man köpa röd tilapia på marknader �ch i livsmedels�utiker. En del �utikskedj�r salu�ör till �ch med röda tilapi�r levande i akvarium.

Olika hybridlinjerSedan län�e har tilapia �dlats s�m mat�isk i � lera länder med tr�piskt �ch su�tr��

piskt klimat. Olika arter har k�rsats �ch urvals�dlats �ör att �å �ram hy�rider med önskvärda e�enskaper s�m sna�� tillväxt, saltt�lerans, tåli�het �ör hö�a eller lå�a temperaturer. Den röda tilapian härstam�mar �rån sp�ntana r�sa, �ran�e eller röda mutati�ner av Oreochromis�arter.

Det �inns ett � lertal avelslinjer med �lika ursprun� �ch e�enskaper. Då de k�rsats �riskt under en lån� tid är det ��tast �möjli�t att veta det exakta ursprun�et till de �lika linjerna men ��tast är arterna Oreochromis mossambicus, O. niloticus,

O. aureus, �ch O. hornorum in�lan�dade.

Den röda t i la�p i a n ä r l i k s �m mån�a andra hårt urvals�dlade �iskar nå��t känsli�are än vild��rmen �ch har nedsatt repr��dukti�ns�örmå�a. Det �lir �ärre yn�el �ch hö�re dödli��het �land yn�len. Detta k�mpenseras d�ck av att �dlaren �år �ättre �etalt �ör

röd tilapia än �ör de �råa varianterna. Det verkar s�m mån�a k�nsumenter �örknippar tilapians röda �är� med dyrare röda havs��iskar, s�m t.ex. red snapper, �ch således är villi�a att �etala ett hö�re pris än �ör �rå tilapia. En st�r del av pr�dukti�nen säljs �ch exp�rteras s�m �rysta �iléer �ch då har det naturli�tvis in�en �etydelse �m de är röda eller �rå e�ters�m �är�en på köttet är lika.

KönsbyteTilapi�r �lir könsm��na lån�t innan de nått �ull st�rlek. De �år �ckså st�ra kullar. Detta �rsakar pr��lem i �dlin�sdammarna. � stället �ör att växa �ch �li st�ra �år ener�in åt till att ��rtplanta si�. Det �lir en massa små�isk s�m tar upp plats �ch äter dyrt ��der istället �ör att �li st�ra �ina �iskar s�m kan säljas.

En äldre met�d �ör att m�tverka detta är att plantera in r�v�iskar s�m äter upp yn�len i �dlin�sdammarna. Det visade si� d�ck svårt att �å rätt �alans. Är det �ör mån�a r�v�iskar äts nästan alla tilapi�r upp �ch �m det är �ör �å ute�lir den öns�kade e��ekten. Betydli�t e��ektivare är det att s�rtera h�n�r �ch hanar �ör hand �ch placera dem i �lika dammar. Man kan med lite tränin� köns�estämma tilapi�r

Röd tilapia, hane.

Röd tilapia, hona.

www.ciklid.se Ciklidbladet 1/2007 - Årgång 40 7

redan vid en län�d av tre cm �en�m att titta på �enitalöppnin�en. Met�den är d�ck tidskrävande vilket k�star pen�ar �ch pers�nal. Nu�örtiden använder man huvudsakli�en h�rm�ner s�m med�ör att h�nyn�len �yter kön �ch �lir hanar. På senaste tiden har man även �ått �ram avels�linjer s�m vid k�rsnin� endast �er hanar i avk�mman. �anarna växer sna��are �ch �lir större vilket �er hö�re ink�mst.

�ör de läsare s�m vill �ördjupa si� i den k�mmersiella tilapia�armnin�ens myste�rier �inns det mycket att hämta �åde på �nternet �ch i ��khandeln. En �ra �örjan är ��ken Tilapia �ulture av El�Sayed, A��. M. (2��5).

Röd tilapia som akvariefiskPå �rund av sin st�rlek kan röd tilapia endast k�mma i �rå�a s�m akvarie�isk �ör de s�m har ett st�rt akvarium. Väl�ödda dammupp�ödda exemplar kan nå en län�d på närmare 5� cm �ch vä�a 4 k�. � akva�rium �lir den d�ck sällan över ��� cm lån�. Tr�ts st�rleken är de �örhållandevis �red�li�a. Lämpli�t sällskap är andra �redli�a �iskar i liknande st�rlek s�m k�ikarpar �ch al�ätande malar. De klarar inte av att �reda si� m�t a��ressiva �iskar s�m till exempel centralamerikanska ciklider. En peri�d höll ja� mina röda tilapi�r tillsammans med Cichlasoma festae, s�m d�minerade dem t�talt tr�ts att de �ara var häl�ten så lån�a s�m tilapi�rna.

Även �m den röda tilapian kan överleva dåli�a �örhållanden s�m lå� syrenivå, smutsi�t vatten �ch över�e��lknin� så ska man i akvarium er�juda dem rent �ch syrerikt vatten. En viss salttillsats minskar risken �ör svampan�repp. Den röda tilapian har hö� saltt�lerans. Nå�ra avelslinjer klarar till �ch med av att leva �ch ��rtplanta si� i saltvatten. På vissa ställen �dlas de i multikulturer tillsammans med havsräk�r i rent havsvatten.

Akvariets st�rlek �ch inrednin� anpas�sas e�ter st�rleken på tilapi�rna. S�m små �år de utmärkt att hållas i akvarium inredda med växter. Varte�ter s�m de �lir större k�mmer de d�ck att äta upp väx�terna �ch �örja mö�lera �m den övri�a inrednin�en.

Den röda tilapian är en allätare. Ja� har huvudsakli�en matat dem med spe�ciella tilapiapellets men i st�rt sätt allt äts. Man �ör se till att de �år en allsidi� k�st �estående av �åde ve�eta�ilisk �ch animalisk �öda. Tilapi�r växer ��rt när de �år �rdentli�t med mat. Då de smutsar ner akvarievattnet i samma �m�attnin� s�m de har aptit är en kra�ti� �iltrerin� önskvärd.

Fortplantning i akvariumDen röda tilapian är en munruvare. Det är h�nan s�m ruvar r�men. Om man upp�yl�ler dess �rundlä��ande �eh�v samt har exemplar av �åda könen är den mycket lätt�örökad. Det kan i�land vara svårt att �å ta� på h�n�r e�ters�m de � lesta k�nverteras till hanar på �armarna. ��s vuxna �iskar har hanarna mer utdra�en ry��� �ch anal�ena. Med tillta�ande ålder �år de även den karakteristiska anknä��s�liknande munnen. Könsskillnaden är �lika utprä�lad h�s �lika avelslinjer. På un�djur �år man jäm�öra �enitalöppnin�arna �ör att vara säker.

Den starkaste hanen �räver en st�r lek��r�p på sedvanli�t tilapiamanér. Däre�ter �ör han allt han kan �ör att l�cka dit lekvil�li�a h�n�r samt ja�a ��rt k�nkurrerande hanar. Man måste övervaka �iskarna n��a så att sva�a hanar �ch icke lekvilli�a h�n�r inte �lir �ör hårt åt�ån�na av den d�minanta hanen. Olika avelslinjer är �lika a��ressiva �ch individuella skillnader kan vara påta�li�a.

Om h�n�rna är välut��drade dröjer det inte län�e innan de �lir lekvilli�a. Nå�ra da�ar innan leken kan man se ä��lä���nin�sröret sticka �ram. �ör att l�cka h�nan till lek�r�pen imp�nerar han på henne �en�m att spänna ut �en�r �ch �äll�ck. Gen�m att slå med kr�ppen skickar han tryckvå��r med vatten m�t h�nan vilket visar henne hur stark han är. Till slut låter h�nan si� överty�as �ch �öljer med till lek�r�pen. En st�r h�na kan lä��a upp till ���� ä��. En h�na runt �2 cm lä��er un�e�är 5� ä��.

När leken är avslutad �ch h�nan har r�mmen i munnen tappar hanen intresset �ör henne. ��n �lir hänsynslöst ��rtja�ad �ch hanen inriktar si� istället på att l�cka andra lekvilli�a h�n�r till sin �r�p. � vissa �all kan det vara nödvändi�t att skilja

h�nan �rån hanen. Om hanen �år �ör hårt �ram m�t den ruvande h�nan äter h�n upp r�men eller sp�ttar ut den.

��nan äter knappt nå��ntin� under ruv�nin�stiden. Ruvnin�stiden �er�r på tem�peraturen �ch på antalet ä��. Vid varmare vatten kläcks yn�lena ��rtare. Om det är en st�r kull släpper h�nan ut dem tidi�are på �rund av att de inte �år plats i hennes mun. Om allt �år väl kan man räkna med att �å se det �örsta yn�let e�ter un�e�är två veck�r vid en temperatur på 2����. � �örjan �år yn�lena �ara vara ute k�rta stunder �ch återvänder till h�nans mun vid minsta tecken på �ara. ��nan ja�ar �ryskt ��rt andra �iskar s�m k�mmer �ör nära. Man �ör nu �örja mata �örsikti�t med �inmald tilapiapellets. Yn�lena är sex till sju mil�limeter lån�a i detta skede. E�terhand utökas tiden i �rihet �ch e�ter nå�ra da�ar till�rin�ar yn�lena endast natten i h�nans mun. Varte�ter yn�lena växer �år inte alla plats i h�nans mun län�re �ch allt e�ters�m tappar h�nan intresset �ör dem. Redan två till tre veck�r e�ter att h�n sp�ttat yn�lena är h�n red� att leka i�en.

Yn�lena växer raskt �m de har rent vatten �ch rikli�t med mat. Ja� matar dem uteslutande med �inmald tilapiapellets. E�terhand s�m de växer kan man se att de alla har �lika �är� �ch tecknin�. De �lesta liknar sina �öräldrar med r�sa��ran�e�röd �är� men ett �åtal har ursprun�s��rmens �råa nyans.

Besök på en tilapiafarm� �örjan på 2��6 �esökte ja� �MARPE’s tilapia�arm i Tam�� de M�ra vid �hincha. Den li��er i departamentet �ca två �ch en halv timmes �ilresa söderut �rån Lima. �MARPE, s�m �etyder �nstitut� del Mar del Perú, sysslar �rämst �iskeri�rå��r �ch havs��rsknin�. De �edriver även viss �örsöksverksamhet med �dlin� av marina �iskar �ch skaldjur.

Röd tilapia. Hane vid sin nygrävda lekgrop.

8 Ciklidbladet 1/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Verksamheten leds av �n�. �laudi� An�eles Meran� s�m välvilli�t visade mi� runt på anlä��nin�en �ch avslöjade tilapia�armandets alla hemli�heter. Sy�tet med �MARPE’s tilapia�dlin� är att sprida kunskap �m �ch ut�ilda intresserade i tilapia�armandets ädla k�nst. Denna anlä��nin� �öder inte upp tilapia �ör mat�

k�nsumti�n utan de pr�ducerar �ch säljer un�djur på 2�4 cm st�rlek, så kallade �in��erlin�s, till upp�ödare s�m sedan drar upp djuren till en st�rlek lämpli� �ör �örsäljnin� �ör k�nsumti�n. Det är nämli�en två helt skilda verksamheter att �dla tilapia �ch att �öda upp tilapia till �örsäljnin�sst�rlek. Endast de största �armerna har resurser �ör

att klara av �åda aktiviteterna. Att �dla tilapia i k�mmersiellt sy�te kräver speci�ella anlä��nin�ar samt ��da kunskaper i �enetik.

Klimatet län�s Perus centrala �ch södra kust är e�entli�en nå��t kyli�t �ör tila�pia�dlin�. Dammarna är k�nstruerade så att de ska utnyttja s�lvärmen så e��ektivt s�m möjli�t. Detta �år upp temperaturen tillräckli�t så att tilapian växer �ra. D�ck krävs det en hö�re temperatur �ör att de ska �öröka si�. �ör att höja temperaturen ytterli�are i de dammar där avelsdjuren hålls har man �y��t tält av transparent plast över dessa. Ett mål med avelsar�etet här är att �å �ram en tilapialinje s�m klarar lä�re temperaturer.

Avelsdjuren hålls i st�ra �rupper i �as�sän�er �j�rda av �ummiduk. De har �lera �lika stammar s�m de experimenterar med, �land annat nå�ra �rån ��l�m�ia. Djuren ut��dras en�art med speciellt tilapiapellets. De leker k�nstant så det �år tu��ande h�n�r i dammarna hela tiden. �ör att ta till vara alla yn�el så töms h�n�rna på yn�el �ch ä�� med intervall s�m �er�r på temperaturen. Ä��en kläcks i la��rat�riet �ch yn�len �örs sedan över till mindre upp�ödnin�sdammar. Där �ehandlas de med h�rm�ner under tre veck�r �ör att alla

Röd tilapia, tuggande hona.

Röd tilapia, tuggande hona.

www.ciklid.se Ciklidbladet 1/2007 - Årgång 40 9

ska �li hanar. D�ck är denna met�d inte helt per�ekt utan det �rukar alltid �li nå��n pr�cent h�n�r i alla �all. Yn�len ut��dras med �in�ördelad tilapiapellets.

Varte�ter de växer �lyttas de successivt till större dammar tills de nått �örsäljnin�s�st�rleken. O�ta �ehöver man täcka dam�marna med nät �ör att �örhindra att �å�lar äter upp tilapi�rna.

Utplanterade tilapior Att plantera in djurarter i nya �rämmande miljöer leder ��tast till pr��lem. �ntr��

dukti�nen av nila���rre i Vict�riasjön är ett känt skräckexempel �ör �iklid�ladets läsare. Nästan lika illa kan det i�land vara när a�rikanska tilapi�r k�mmer ut i asia�tiska eller sydamerikanska vattendra�. � de �lesta länder där det pr�duceras tilapia �ör k�nsumti�n har det eta�lerats vilda p�pulati�ner, i�land avsiktli�t utsatta �ch i�land �avsiktli�t �örrymda.

�uruvida det ännu �inns vilda p�pulati��ner av röd tilapia känner ja� inte till. Det är alltid svårt att helt undvika att en del individer rymmer �rån dammarna. De �ör�

vildade tilapi�rna, �avsett �m det handlar �m k�nst�j�rda hy�rider eller ursprun�li�a arter, k�nkurrerar med p�pulati�ner av den ursprun�li�a �aunan �ch kan slå ut dessa helt. Att �yta kön på yn�len �ch en�art �öda upp hanar minskar naturli�tvis risken att vilda p�pulati�ner �ildas.

Var�ör �ör�juder man då inte tilapia�ar�mer utan�ör respektive tilapia�arts natur�li�a ut�rednin�s�mråde? �ur kan man tillåta att k�nst�j�rda tilapiak�rsnin�ar hålls i dammar där de kan spridas till naturen?

Röd tilapia, hona som vaktar sina yngel.

Nyspottade yngel, sex till sju mm långa. Tre veckor gamla yngel, 20 mm långa.

�0 Ciklidbladet 1/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

�isk är en vikti� pr�teinkälla �ör �ss människ�r. Med j�rdens växande �e��lk�nin� �ch ut�isknin�en av haven ökar �eh�vet av �armad �isk. År 2���� (ja� har inte lyckats �inna mer aktuella si��r�r) var ��2 % av värdens k�nsumti�n av �isk �ch skaldjur �dlad (�AO Year���k �� �ishery Statistics). �nder samma år var pr�duk�

ti�nen av tilapia �ch andra ciklider �,6 milj�ner t�n, det m�tsvarar �,�� % av värdens t�tala k�n�sumti�n av �isk �ch skaldjur. Andelen �dlad �isk �ch skal�djur ökar �ckså år �ör år. Det k�mmer inte att dröja län�e innan mer än häl�ten är �armat.

De � lesta tilapia��armer li��er i �atti�a länder där livsmed�els�örsörjnin� pri��

riteras �ram�ör miljövård �ch naturskydd. Även �m det ��ta �inns la�ar �ch re�ler är k�ntr�llen att de e�terlevs ��ta ��e�intli�. Också i utvecklade länder hamnar �isk �rån k�mmersiella �dlin�ar i naturen. �nder en hård st�rm i N�r�e �ör ett ta� sedan �örsvann st�ra män�der �dlad lax ur kassarna ut i Atlanten. Gån� e�ter �ån�,

när de årli�a �rkanerna drar �ram över akvarie�isk�dlin�ar i �l�rida, k�mmer män�der med �rämmande �iskarter ut i naturen där en del �ildar repr�ducerande p�pulati�ner. �örvildade tilapi�r �ch andra �iskar är ett st�rt pr��lem, �ch det k�mmer �ara att �li värre.

Tr�ts den lite pr�v�cerande inlednin�en vill ja� �et�na att ja� pers�nli�en �öredrar vild��rmer av såväl �iskar s�m andra djur. Kunskap är d�ck alltid nytti�t, även �m sådant man inte är så �örtjust i.

Färsk röd tilapia i kyldisken.

Livsmedelskedjan Wong säljer även levande röd tilapia.

För att höja temperaturen i dammarna för avelsdjuren har man byggt ett tält av plast över dem. IMARPE’s tilapiaodling i Tambo de Mora, Peru.

För att skydda tilapiorna från att bli uppätna av fåglar har nät lagts över tillväxt-dammarna. IMARPE’s tilapiaodling i Tambo de Mora, Peru.

Äggen kläcks artificiellt dessa skålar i laboratoriet. Därefter sätts ynglena ut i speciella dammar för hormonbehandling. IMARPE’s tilapiaodling i Tambo de Mora, Peru.