världshorisont nr 4/10, tema fredsbyggande

4/2010Utges av Svenska FN-förbundet

Hon blev Årets FN-vän 2010

Hård kritik mot fredsbyggande kommissionensidan 12

Romer i Sverige förföljda och föraktade sidan 18

sidan 20

Mödosam process att

bygga freden

2 Världshorisont4/10

w

FN-NOTISER

Ny glObal SaTSNINg pÅ kvINNOR OcH baRNUnder toppmötet om FN:s millenniemål som hölls i New York 20-22 september lanserades bl a en ny global satsning på 40 miljarder dollar för att förbättra kvinnors och barns hälsa. Mötet bjöd på storpolitisk dramatik när Irans president Mahmoud Ahmadinejad i sitt tal hävdade att de flesta tror att USA:s regering låg bakom 11- septemberattackerna, ett uttalande som resulterade i att delegationerna från USA och flera andra länder lämnade salen.

Preliminära bedömningar visar att millenniemålen hittills uppfyllts till ca 40 procent. I slutdokumentet från mötet konstaterades att stora framsteg gjorts i många länder när det gäller bl a ökad skolgång och förbättrad hälsovård. Vidare bekräftade världens ledare sitt engagemang för att nå målen och listade konkreta åtgärder för att påskynda en positiv utveckling.

NORgE I TOpp I UNDp-RappORTI november presenterade FN:s utvecklings program UNDP sin årliga rapport om utvecklingen i världen, Human Development Report. Vissa nyhe-ter i sättet att mäta gör att rankningen av världens länder i det s k Human Development Index (HDI) inte är direkt jämförbar med tidigare års HDI.

I 2010 års rankning ligger Norge i topp följt av Australien, Nya Zeeland, USA, Irland, Liechtenstein, Nederländerna, Kanada och därefter Sverige på nionde

plats. Lägst utvecklingsnivå i världen har enligt UNDP Mali, Burkina Faso, Liberia, Chad, Guinea-Bissau, Moçambique, Burundi, Niger, Kongo och Zimbabwe.

avgöRaNDE FOlkOMRöSTNINg I SUDaN NäRMaR SIgDen 9 januari kommer invånarna i södra Sudan att rösta om huruvida regionen ska bilda en egen stat eller inte. Samtidigt kommer invånarna i den centrala regionen Abyei att rösta om det ska tillhöra norra eller södra delen av nuvarande Sudan.

Hur folkomröstningen avlöper kommer att bli avgörande för de framsteg som uppnåtts sedan fredsuppgörelsen från 2005, understryker FN:s general-sekreterare Ban Ki-moon, och uppmanar alla parter att fördubbla sina ansträng-ningar för att valet hålls i tid och blir fritt, rättvist och trovärdigt. Händelseutveck-lingen bedöms ha avgörande betydelse inte bara för Sudans framtid utan för hela regionen. Ban Ki-moon har tillsatt en särskild panel för att följa processen och FN:s mission i Sudan (UNMIS) ger tekniskt, logistiskt och annat stöd.

Nya läNDER I SäkERHETSRÅDET FN:s generalförsamling har beslutat vilka länder som ska sitta i säkerhetsrådet efter årsskiftet. De fem nya länder som i januari 2011 inleder tvååriga mandat-perioder är Indien, Sydafrika, Tyskland, Portugal och Colombia. Bosnien, Brasilien, Gabon, Libanon och Nigeria sitter kvar i rådet ett år till.

Permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA.

kONgOSTyRkOR aNklagaS FöR vÅlDTäkTERFN:s särskilda rapportör för sexuellt våld i konflikter, Margot Wallström, anklagade i oktober regeringstrupperna FARDC i Kongo för att ha begått våldtäkter i det område där rebellgrupper begick hundra-tals våldtäkter och andra övergrepp i somras. Wallström uppmanade Kongos politiska ledning att skyndsamt utreda frågan, att ta itu med bristen på konse-kvenser för personer som gör sig skyldiga till sexuellt våld och att signalera att frågan har högsta prioritet för regeringen. De dagliga övergreppen mot kvinnor och barn i Kongo kommer att få förödande effekter för många år framåt, varnade hon.

SvERIgE STOppaR STöD TIll glObala FONDENSverige har stoppat ett bidrag på 1,5 miljarder kronor till den globala fonden som bekämpar hiv/aids, malaria och tuberkulos i 130 länder. Orsaken är att FN:s revisorer upptäckt korruption i fyra av länderna.

Sverige var en av initiativtagarna till fonden när den bildades 2002 och har varit det land som har bidragit med mest pengar per capita. Regeringens beslut har fått hård kritik från biståndsexperter som menar att livsviktiga projekt på många platser nu kommer att få avbrytas.

avgÅENDE FN-ExpERT EFTERlySER kONvENTION OM FÅNgaREn global konvention om fångars rättig-heter vore ett sätt att angripa de inhu-mana förhållanden som råder i fängelser världen över. Det sa Manfred Nowak när han i oktober avrundade sex år som FN:s särskilde rapportör för tortyr och annan grym, inhuman och kränkande behand-ling eller bestraffning. Nowak talade om ”den globala fängelsekrisen” och framhöll att många fångar idag hålls under full-ständigt oacceptabla förhållanden i smutsiga, mörka och trånga celler, ibland i flera år. I de flesta av världens länder är förhållanden i fängelser och häkten, och ibland även psykiatriska institutioner och anstalter, sådana att de kan betecknas som inhuman och kränkande behandling, sa Nowak. Vidare sa han att han upp-skattar att var tionde medlemsstat i FN tillämpar tortyr.

Nowak har efterträtts som rapportör av Juan Mendez från Argentina.

FN-STRaTEgI FöR bIOlOgISk MÅNgFalD En ny global 10-årsstrategi för att hejda förlusten av biologisk mångfald antogs vid ett toppmöte i Nagoya, Japan, i oktober. Miljöministrar från 193 länder deltog i mötet som var en partskonferens under FN:s konvention om biologisk mångfald (UN Convention on Biological Diversity, CBD).

Strategin innebär bl a att de deltagande länderna inom två år ska ta fram nationella handlingsplaner för att säkra genetiska resurser. Förhoppningen är att strategin kommer att bidra till att stoppa överfisket, skydda korallrev och minska nedsmutsningen m m. Vidare antogs ett viktigt tilläggsprotokoll om jordens genetiska resurser.

Många länder rapporterar om framsteg med millenniemål 2 om skolgång för alla barn. bilden är från västbanken.

Foto:Fn/Evanschneider


w

INNEHÅll

världshorisontsvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmtel:08–4622540Fax:08–6418876E-post:[email protected]:www.fn.se/varldshorisont

Redaktör: AnnalenaAndrews

ansvarig utgivare: lindanordinthorslund

layout:tomorro’

Tryckeri:Printcenter

annonser: display.Kontaktalisaljadas,[email protected]

Förejbeställtmaterialansvarasej.Artikelförfattarnasvararsjälvaförinnehålletirespektiveartikel.

VärldshorisontutgesavsvenskaFn-förbundet.

issn0042-2134

Prenumerationspris:190kr(helår,4nr)

PlusGiro:50990-1

tidningensäljsä[email protected]

Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor.Vårgrundidéärattförasammanindivi-derochorganisationeriettgemen-samtarbeteförettstarkareFn.

Som enskild medlemiFn-förbundetfårduinbjudningartillkurser,semi-narierochstudieresor;medlemspri-serpåmaterial;fyranummerperåravVärldshorisontsamtenFn-pin.dufårmöjlighetattdeltaiutbild-nings-ochopinionsbildningsarbetetidinFn-förening,medverkaiförbun-detskampanjer.omduärunder26årfårduinbjudningartillungdoms-aktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumererapåVärldshorisont,ring08–[email protected].

På rätt väg, bort från kriget

2022

12

4 13

10

8 18

artisten anna bergendahl berättarvadhongörpåFn-förbundetskansli.

Utvärdering av fredsbyggande kom-missionenkanledatillbehövlignystart.

FN:s fem år gamla fredsbyggandearkitekturharännuintehållitmåttet.

Fortsatt kamp i motvind förkvinnorsdeltagandeifredsprocesser.

Framstegen i Sierra leone ärmångamendenstorafattigdomenoroar.

För ett antal år sedan jobbade jag med att samla fakta och information om barn-soldater i världen. Jag läste mängder med skildringar från olika krigshärdar. De händelseförlopp som beskrevs var ofta så groteska att det kändes omöjligt att

fatta att de verkligen ägt rum. Om ungdomar och barn, ibland bara åtta-nio år, som under obeskrivligt brutala former skiljdes från sina familjer och för att överleva tvingades forma sig själva till krigets grymma verktyg.

Sierra Leone var ett av de länder där striderna vid denna tidpunkt rasade för fullt. Amputationerna blev detta krigs signum. Armar, händer, fingrar och fötter hackades av i en fruktansvärd omfattning för att bestraffa och sprida skräck. Ändå kan de fysiska spåren och ärren inte mäta sig med de osynliga psykiska skador som dessa händelser och kriget i sin helhet orsakade hos människor. Skador som för många av offren aldrig kommer att läka helt.

När ett fredsavtal äntligen skrevs under i Sierra Leone 2002 var industrier och infrastruktur sönderslagna, försörjningssystemen förstörda och stora delar av befolkningen traumatiserad. Inte minst de före detta barnsoldaterna själva som outbildade och drogberoende drog omkring på gatorna utan annan kunskap än den om hur man mördar och förstör. Det säger sig självt att det är en gigantisk utma-ning att ta sig från detta läge till stabilitet, fred och välstånd. Ändå verkar det som om Sierra Leone nu är på god väg att lyckas. En del av förklaringen är det stöd som landet har fått genom FN:s fredsbyg-gande kommission. Felicity Thompsons reportage på sidan 8 är väl-kommen läsning, särskilt med tanke på den omfattande kritik som riktats mot kommissionens arbete hittills. Nu har detta nya FN- organ utvärderats och ett antal förslag till förbättringar har nyligen klubbats igenom. En annan spännande händelseutveckling under 2010 är att de krigsdrabbade staterna själva har bildat ett eget nät-verk, g7+, för ömsesidiga diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Att bygga fred är en komplicerad och ytterst tålamodskrävande process. En utmaning i sig är det faktum att fredsbyggandet måste ske mitt emellan de tre pelare som FN-arbetet baseras på: fred och säkerhet, utveckling och mänsk-liga rättigheter. Det gör att invanda roller, etablerade tankesätt och traditionell ansvarsfördelning ofta måste brytas upp. Trots detta finns tecken på att allt fler aktörer har allt större insikt om vad som krävs för att lyckas. Nya samarbeten och nya lösningar dyker ständigt upp och sammantaget framstår fredsbyggande som en vetenskap under snabb framväxt. Att Sveriges regering ser ut att prioritera frågan är glädjande. Att människor som överlevt ett krig ska slippa se det bryta ut på nytt måste vara bland de frågor som står allra högst på den globala agendan.

Omslagsbild nr 4/10: En murare arbe-tar med att bygga ett nytt fängelse i stadsdelen croix des bouquets i port-au-prince, Haiti. bygget finansieras delvis av FN:s stabiliserande mission i Haiti (MINUSTaH) och är en viktig del av arbetet med att bygga upp säkerhets-sektorn och etablera en rättsstat i landet. Foto: FN/ logan abassi

Flerårigt arbete för FN-tanken leddetillattCarroblevÅretsFn-vän.

Det här kan DU göra förattbidratillfredochutvecklingivärlden!

Utanförskap och diskriminering alltjämtenrealitetförromerisverige.

Redaktör AnnaLena [email protected]


FREDSbyggaNDE

Vid 2000-talets början jobbade dåvarande generalsekreterare Kofi Annan hårt med att identifiera

olika brister i FN-systemet och att finna lösningar. Ett av de uppenbara problemen var att krigsdrabbade länder där man lyckats nå fred löpte mycket stor risk att återfalla i konflikt så fort de fredsbevarande styrkorna rest hem. Närmare hälften av alla inbördeskrig bröt ut igen inom fem år.

Glädjen var därför stor när FN vid reformtoppmötet 2005 beslutade att inrätta ett nytt organ: den fredsbyggande kommissionen (UN Peacebuilding Commission; PBC). Kommissionens

uppgift skulle vara att hjälpa krigs-drabbade länder genom den kritiska efterkrigsfasen och vidare till en hållbar fred och utveckling.

För att markera frågans vikt och dess spännvidd över både säkerhets- och utvecklingsfrågorna bildades kommis-sionen genom parallella resolutioner i FN:s generalförsamling och säkerhetsråd. Enligt resolutionerna från december 2005 skulle kommissionen:• föra samman alla relevanta aktörer för

att skapa resurser och ge råd om lämpliga strategier för fredsbyggande och återhämtning;

• bidra till att en finansiering för tidiga in - satser säkerställs liksom stabila finansiella investeringar för insatser på längre sikt;

• ta fram erfarenheter och riktlinjer för fredsbyggande i samarbete med aktörer på områdena politik, säkerhet, humani-tärt arbete och utvecklingsarbete.

För att lösa finansieringsfrågan beslutade man samtidigt att inrätta en fredsbyggande fond (Peacebuilding Fund, PBF) samt ett sekretariat i FN-högkvarteret (Peacebuilding Support Office, PBSO). Tillsammans utgör de tre FN:s nya ”fredsbyggande arkitektur”.

öppEN FRÅgaIdag, fem år efter inrättandet, menar bedömare att det fortfarande är en öppen fråga hur lyckad reformen varit. Henrik Hammargren är chef för Sidas avdelning för mänsklig säkerhet:

långochlångsamprocessfrån krig till fred och utveckling

De länder som drabbas av krig hör ofta till de fattigaste i världen. att efter kriget få fart på ekonomin och människors försörjning är en avgörande del av fredsbyggandet. Människorna på bilden deltar i lanseringen av en kampanj för ökad jordbruksproduktion i liberia 2008.

Fredsbyggandehandlaromdetarbetesommåstegörasförattnåvaraktigfrediettlandefterattettkrigavslutats.MentrotsdetuppenbarabehovetavettFn-organfördessafrågorharFn:snyafredsbyggandekommissionfåttenknaggligstart.Femårefterdesstillkomstkämpardenfortfarandemedattetablerasigsomenledandeaktör.

Foto:Fn/Christopherherwig

Världshorisont4/10 5

– Är de nya FN-strukturerna bra? Kanske. Det beror på vad som händer fort-sättningsvis, inte minst hur effektivt PBSO kommer att visa sig vara. På landnivå är det svårt att i dagsläget beskriva några avgörande positiva effekter, säger han.

Måns Molander på utrikesdeparte-mentets avdelning för säkerhetspolitik är mer positiv. Han framhåller att fem år är en kort tid i detta sammanhang:

– Efter att kommissionen bildats följde en period då det inte verkade hända så mycket. Diskussioner om administrativa frågor och om landmandaten tog lång tid. Men samtidigt ska man ha klart för sig att detta var något helt nytt och att det är svårt att komma in som en ny gökunge och hitta sin plats i konkurrensen med andra aktörer, både inom och utanför FN.

De grundande dokumenten slog fast att fredsbyggande kommissionen skulle utvärderas efter fem år, vilket också skett under 2010. I rapporten från utvärderingen som offentliggjordes i augusti identifieras ett antal svagheter.

– Fortfarande återstår t ex för kommis-sionen att visa mer tydliga resultat av sitt fältarbete och, framförallt, att den har ett mervärde i förhållande till andra aktörer på området, säger Måns Molander.

– En avgörande faktor för hur det går framöver är att övriga FN-systemet tar kommissionen till sig mer aktivt än hittills. Framförallt är det viktigt att säkerhetsrådet engagerar sig, att rådet släpper in kommissionen i diskussionerna, använder sig av den och efterfrågar dess åsikter, fortsätter han.

– En fråga som Sverige drivit är att det måste finnas en komponent av freds-byggande i mandaten för FN:s freds-främjande missioner. Så när mandaten ska formuleras vore det naturligt att säker-hetsrådet konsulterade kommissionen.

FEM läNDER pÅ agENDaNDe första länderna på kommissionens agenda var Burundi och Sierra Leone. Därefter tillkom Centralafrikanska Republiken och Guinea Bissau. I september 2010 antogs Liberia som femte land.

Några veckor senare hölls en stor diskussion om fredsbyggande i FN:s säkerhetsråd. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon framhöll vikten av att alla insatser i en efterkrigssituation styrs av nationella behov och prioriteringar, att det finns stabil finansiering för både

snabba och långsiktiga insatser samt att kvinnor deltar i processen.

Liksom Molander framhöll han vidare vikten av att fredsbyggande kommis-sionen har ett nära samarbete med säkerhetsrådet.

– Ett närmare samarbete kan hjälpa rådet att ge ett bättre stöd till fredsbyg-gande insatser från första stund, t ex genom att ge möjlighet till fredsbevarande missioner att fungera som ”tidiga freds-byggare”, sa generalsekreteraren.

I ett uttalande efter mötet betonade säkerhetsrådet vikten av nationellt ägande-skap i alla insatser och prioriteringar som rör fredsbyggandet i ett land. Vidare framhöll rådet att det i en efterkrigssitua-tion är viktigt med snabba insatser för att bl a reformera säkerhetssektorn, återupp-rätta rättsstaten, ställa förbrytare inför rätta, tillhandahålla grundläggande sam-hällsservice, skaffa jobb till ung domar och få fart på ekonomin.

cENTRal ROllEn annan del av FN som har central betydelse för det fredsbyggande arbetet är utvecklingsprogrammet UNDP. UNDP har kontor i över 130 länder, däribland samtliga stater som antingen befinner sig i en efterkrigssituation eller betecknas som instabila (”fragile states”). Dessutom har UNDP en central roll som både för-

valtare och förmedlare av pengarna i PBF, den fredsbyggande fonden.

En grundläggande orsak till UNDP:s särskilda intresse för postkonflikt- och instabila länder är att de ligger allra sämst till i fråga om mänsklig utveckling. Ut-värderingar av de åtta millenniemålen visar att dessa länder oftast ligger 40 till 60 procent efter de resultat som andra låg- och medelinkomstländer har upp-nått. Krig slår inte bara sönder fungerande samhällen och sociala nätverk utan även alla försök att skapa hållbar och långsiktig utveckling. Att förebygga väpnade konflik t-er och snabbt skapa stabilitet i en efter-krigssituation är därför en prioriterad fråga för många olika typer av aktörer.

Jordan Ryan är chef för UNDP:s byrå för krisprevention och återhämtning (Bureau for Crisis Prevention and Recovery, BCPR). Som namnet antyder jobbar BCPR en hel del med att förhindra att konflikter bryter ut. Ett argument som kan bidra till att prevention prioriteras är att detta är mycket billigare än att hantera en konflikt som redan brutit ut, säger han, och ger ett exempel:

– Våldet i Kenya 2007-2008 i samband med valet kostade hela 3,6 miljarder dollar. I augusti i år hölls en folkomröst-ning i Kenya utan något som helst våld, till stor del tack vare en massiv preventiv insats med stöd av FN. Notan slutade då på 5 miljoner dollar.

HögT pÅ DagORDNINgENDet finns en tendens idag att benämna alla möjliga typer av utvecklingsinsatser som fredsbyggande, fortsätter Jordan Ryan, eftersom frågan står högt på dag-ordningen inom det internationella samfundet och det finns pengar att söka, bl a från fredsbyggande fonden. Själv tycker han att man måste börja med att noggrant analysera orsakerna till konflikt-en. För att tala om en insats som freds-byggande bör den ha en effekt på någon av de faktorer som driver konflikten, och insatserna måste baseras på hur den lokala situationen ser ut.

En annan viktig aspekt att framhålla är att fredsbyggande är en lång och långsam process, fortsätter han. Därför krävs ett långsiktigt åtagande av berörda aktörer.

– Attityder, beteenden och kulturell identitet är saker som tar lång tid att forma. Det handlar om en process över många år. Man ska inte tro att man är

FREDSbyggaNDE

” Grundläggande samhälls-service som elektricitet och

vatten saknas ofta helt i post-konfliktländer. Att tillhanda-hålla den servicen är en viktig

del av fredsbyggandet.”

Foto:PawelFlato

H E N R I k H a M M a R g R E N , S I D a .


färdig när man har gjort enstaka insatser.Med detta i åtanke menar Ryan att den

viktiga och unika roll som fredsbyggande kommissionen skulle kunna spela är att utgöra en envis röst för behovet av kontinuerlig uppmärksamhet kring freds byggandet.

– Eftersom kommissionen är en skapelse av både säkerhetsrådet och generalförsam-lingen tror jag att den har en unik möjlig-het att på detta sätt vara en talesman för de länder som det gäller, säger han.

NaTIONEllT ägaNDESkapNationellt ägandeskap i processen och hänsyn till lokala omständigheter är nyckelfrågor som återkommer gång på gång i diskussionen om fredsbyggande. Tyvärr har verktyg och strategier ofta utarbetats långt bort från de samhällen och människor som det handlat om, något som gjort att de varit dömda att misslyckas. En av de grundläggande insikterna under senare tid har därför varit att en noggrann analys av den natio-nella och lokala situationen måste ligga till grund för alla fredsbyggande insatser och att lokala krafter, inte minst kvinnor, måste involveras.

Med detta i åtanke är det särskilt gläd-jande att sju postkonflikt- och instabila länder i våras bildade en egen intresse-grupp som de humoristiskt kallade g7+

(”little g seven plus”), med syftning på det stora och mäktiga G7*. Idag har fler länder anslutit sig och nu ingår 17 länder och områden, däribland Afghanistan, Haiti, Kongo, Nepal, Sierra Leone, Somalia, Södra Sudan och Östtimor.

Gruppen är resultat av en process med ursprung i biståndsvärlden, International Dialogue on Peacebuilding and State building, berättar Henrik Hammargren på Sida:

– Dialogen sattes upp p g a att postkon-fliktländerna själva insåg att frågorna om fredsbyggande och statsbyggande är helt avgörande för deras fattigdomsbekämp-ning och utveckling, och för hur de ska komma någon vart med millenniemålen, säger han.

FORMUlERa RESpONSI Dialogen medverkar postkonflikt- och instabila länder, biståndsgivande länder och flera internationella aktörer, där-ibland UNDP, PBSO och Världsbanken.

– Syftet är dels att ta fram riktlinjer för hur man kan arbeta med fredsbyggnad och statsbyggnad, dels att formulera respons på FN-systemets arbete och organisation på området. Det vi kommer fram till ska presenteras vid nästa stora globala biståndskonferens som äger rum i Sydkorea i november 2011, säger Henrik Hammargren.

Vid Dialogens första globala konferens i Dili, Östtimor, i april 2010 antogs sju mål för fredsbyggande och statsbyggande som ett komplement till de åtta millennie-målen. De sju nya målen handlar bl a om försoning, grundläggande säkerhet, grundläggande samhällsservice, försörjning och arbete, rättskipning och en inkluderande politisk process.

Vid Dili-konferensen bildades också g7+ vid ett särskilt sidoevent.

– Det är oerhört värdefullt att de här länderna formar en egen gruppering där de kan träffas och diskutera de särskilda frågor som de ställs inför. Särskilt som många tongivande länder i G77* inte är intresserade av att förknippas med krig och sönderfallande stater. När det gäller statsbyggnad finns det också skrivningar om att ”bygga på demokratisk grund” och liknande som t ex Kina inte tycker om, säger Henrik Hammargren.

Bland de 40 länder som deltar i Dialogen ingår Sverige, som tillsammans med Afghanistan leder en arbetsgrupp som tittar på hur biståndet till postkon-flikt- och instabila stater kan förbättras.

STORT INTRESSEÖverlag är Sverige ett av de länder som engagerat sig starkast i frågan om freds-byggande och FN:s roll. Det hänger samman dels med ett traditionellt stort

FREDSbyggaNDE

Foto:UnMil/Christopherherwig

”För att lyckas med fredsbyggandet måste det ske tillsammans med och genom lokala aktörer. Man måste få med olika grupper och även olika nivåer i samhället, gräsrötter så väl som beslutsfattare”, säger Jordan Ryan, UNDp. på bilden befinner han sig i liberia.

” Det handlar om en process över många år. Man ska inte tro att

man är färdig när man har gjort

enstaka insatser.” J O R D a N Rya N , U N D p


De projekt som vi stödjer i dessa länder handlar om att involvera

och stärka det civila samhället, inte minst kvinnor och ungdomar, och att bygga förtroende mellan grupper”, säger FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

Det kongolesiska FN-förbundet har under senare år arbetat med en metod som kallas Peoples Forum. I korthet går den ut på att samla grupper som berörs av en konflikt för att på ett strukturerat sätt försöka hitta kompromisser och ar-betssätt som alla kan godta.

I processen medverkar representanter för t ex etniska grupper, kvinnoorganisa-tioner och byledare. Sammansättningen på gruppen och de metoder som används varierar mellan olika situationer och olika geografiska områden. Peoples forum kan också användas till att formulera ett

budskap som förs vidare till berörda makthavare.

I Södra Kaukasien (Georgien, Armenien och Azerbajdzjan) stödjer Svenska FN-förbundet framväxten av nationella FN-förbund. FN-förbunden i Georgien och Armenien är idag väletablerade medan det i Azerbajdzjan kämpar i stark motvind. Tanken är att de tre organisationerna ska kunna samarbeta i allt högre utsträck-ning, något som skulle vara betydelsefullt i denna av konflikter splittrade region.

Varje år hålls ett läger i Georgien för ungdomar från de tre länderna. Georgien är det enda landet av de tre dit deltagarna kan ta sig utan problem. Medborgare från Armenien och Azerbajdzjan får inte besöka varandras länder p g a konflikten över utbrytarenklaven Nagorno- Karabach. Under lägerveckan ägnar sig ungdomarna åt FN-rollspel, föreläsningar, praktiska övningar och sport i syfte att motverka stereotyper och ge dem kunskap och verktyg för konfliktlösning. n

intresse för näraliggande frågor, men också med den centrala roll som Sverige spelade vid reformtoppmötet 2005. Göran Persson var ordförande under själva toppmötet och senare under hösten, när besluten om den fredsbyg-gande arkitekturen antogs, var Jan Eliasson ordförande för FN:s generalförsamling.

I sitt allmänna tal inför generalförsam-lingen i september i år betonade Sverige sitt stora intresse för både konfliktföre-byggande och fredsbyggande. Dessa frågor är ”en central utmaning för FN och en nyckelprioritering under detta årtionde” enligt det tal som lästes upp av nye svenske FN-ambassadören Mårten Grunditz.

Trots det omvittnat stora svenska stödet till fredsbyggande, både finansiellt och på andra sett, verkar det finnas utrymme för förbättringar. Henrik Hammargren nämner ett par saker som Sverige kan arbeta på:

– Vi måste förstå att det är stora risker

förknippade med att arbeta i post-konflikt- och instabila stater och vår benägenhet att våga ta de riskerna måste öka. För om vi inte är villiga att ta risker kommer vi inte att få de resultat med fredsbyggande och statsbyggande som vi vill ha.

– Sverige behöver också arbeta med att vidareutveckla vår PGU (Politik för Global Utveckling) så att den tillämpas fullt ut. Och utvidga debatten om utveck-ling och fred till att omfatta mer än bara Afghanistan, säger Henrik Hammargren.

alaRMERaNDE SITUaTIONFN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund deltog i september i FN:s toppmöte om millenniemålen. Tyvärr fick inte postkonflikt- och instabila stater det utrymme som de borde ha haft, säger hon:

– Den allmänna utvecklingssituationen i dessa länder är alarmerande. Ser man på

millenniemålen så ligger de mycket långt efter, det blinkar rött överallt!

– Därför måste vi i den rika delen av världen jobba mycket mer med de här länderna och verkligen prioritera dem. Men det kräver också att vi jobbar delvis på ett nytt och mycket bredare sätt. För stats- och fredsbyggande räcker det inte med bara vanligt bistånd, säger hon.

n Text: AnnaLena Andrews

FREDSbyggaNDE

svenskaFn-förbundetssysterorganisationeriKongoochisödraKaukasusjobbarmedtypisktfredsbyggandearbetepågräsrotsnivå–projektsomlängefåttstödavFn-förbundetisverige.

läsenlängreintervju(påengelska)medJordanryanpåwww.fn.se/ryan

läsmerom2010årsutvärderingavfredsbyggandekommissionenpåsid12.

Fredsbyggande FN-förbund får stöd från Sverige

Svenska FN-förbundet har samarbetsprojekt med FN-förbund i flera länder där det varit väpnade konflikter. på bilden arbetar FN-förbundet i kongo med att utbilda lärare och skolledare i barns och kvinnors rättigheter.

*G7bildades1976dåfinansministrarnafrånvärldenssjurikasteländerbörjadeträffaspåregelbundnamöten.*G77ärutvecklingsländernassamarbetsgruppiFn.

Foto:Fn-förbundet


Sumaila Moseray är bara 25 år men han driver redan ett framgångsrikt litet företag. Moseray är en av 6 500

personer i Sierra Leone som fått ta del av ett program för sysselsättning för unga som finansieras med medel från FN:s fredsbyggande fond.

Som de flesta andra ungdomar i Sierra Leone hade Moseray efter kriget kämpat hårt för att få mat för dagen. Han hade inget jobb eller regelbunden inkomst och tjänade omkring en dollar om dagen på att sälja kontantkort för mobiltelefoner på gatan.

– Det var ingen idé att försöka spara pengarna, de gick åt direkt, säger han.

Idag tjänar Moseray omkring 240 000 leoner (ca 385 kronor) i provision varje månad genom sin verksamhet för företa-get Splash, som erbjuder överföring av pengar via mobil. Han vet hur mycket han tjänar, hur mycket han måste spara och hur mycket han måste investera i sitt företag för att verksamheten ska växa.

Moseray säger att han har fått ett bättre liv tack vare den utbildning och det stöd

han har fått. Han planerar redan att utöka verksamheten med två kiosker och att lära upp sin första anställda.

– När man har ett företag måste man fokusera på vad man behöver, inte vad man vill ha, säger han.

FöRlORaD gENERaTIONSierra Leones brutala inbördeskrig slog sönder landet, drev två tredjedelar av befolkningen på flykt och traumatiserade människor genom våldtäkter, mord och avhuggandet av kroppsdelar. En s k ”för-lorad generation” av barn växte upp utan skolgång och normalt familjeliv. Tio tu-sen barn tvingades delta i striderna och unga kvinnor och flickor tvingades in i sexuellt slaveri.

Decenniet av krig satte också stora spår i landets infrastruktur. Arbetet med lan-dets första vattenkraftverk avstannade, broar och vägar förstördes, byar och åkermark övergavs och gruvbrytning upphörde. Halvfärdiga byggnader och en kraftig befolkningsökning i huvudstaden Freetown var andra synbara effekter av det krig som rasade.

Åtta år efter krigsslutet är det uppen-bart att Sierra Leone tagit stora steg mot fred och stabilitet. Världens vid tillfället största fredsbevarande styrka packade ihop och lämnade landet i slutet av 2005 och ett par år senare hade den ersatts med en fredsbyggande mission (United Nations Integrated Peacebuilding Mission, UNIPSIL) som tillsammans med reger-ingen började arbeta fram en kraftfull strategi för fred och utveckling i landet.

TIOTUSENTalS HaR avväpNaTSMia Seppo är chef för FN:s utvecklings-program UNDP i Sierra Leone. Hon säger att landet gjort anmärkningsvärda framsteg, inte minst genom att tiotusen-tals soldater avväpnats.

– Med tanke på hur kriget i Sierra Leone såg ut är det häpnadsväckande att man idag inte tänker på de tidigare soldaterna som ett

orosmoment, som ett hot, säger Seppo.Förutom avväpningen har flera andra

milstolpar passerats på vägen mot fred. En förvuxen efterkrigsarmé har bantats ner till 8 500 soldater och har nu börjat träna personal som ska kunna delta i freds beva-rande missioner i andra konfliktdrabbade afrikanska länder. Andra faktorer som bidragit till lugnet är det relativt fredliga maktskiftet mellan de två domine rande politiska partierna 2007, aktiva nationella kommissioner för mänskliga rättigheter och mot korruption samt skapan det av ett statligt radio- och TV-bolag.

De 35 miljoner dollar som Sierra Leone har fått från FN:s fredsbyggande fond har varit avgörande för de insatser som gjorts. Pengarna från fonden har kanali-serats till fem huvudområden: säkerhet och rättvisa, sysselsättning för unga, en-ergiförsörjning, förbättrade administra-tiva rutiner samt god samhällsstyrning.

NaTIONEllT ägaRSkap2009 höll FN:s fredsbyggande kommis-sion ett särskilt högnivåmöte om Sierra Leone som resulterade i att kommission-en anslöt sig till regeringens strategi, ”the Agenda for Change”. Resultatet blev ett genuint nationellt ägarskap för den fredsbyggande processen.

– Den enda fredsbyggande strategin måste vara regeringens Agenda for Change. Det måste vara en nationell strategi, säger Michael Schulenburg, generalsekreterarens särskilde represen-tant och chef för UNIPSIL.

– Vi har kommit överens om fem prioriteringar och 21 program, och alla FN-kontor, organisationer och myndig-heter jobbar tillsammans utifrån ett dokument, säger han.

Debatten i Sierra Leone har övergått från att handla om olika aspekter av säker-het och stabilitet till frågor som rör social och ekonomisk utveckling – hur man ska bygga grunden för en varaktig fred.

Men samtidigt som utvecklingen är

sierraleonevarettavdetvåförstaländernapåfredsbyggandekommissionensagenda.Ettgenuintnationelltägarskaphargjortinsatsenframgångsrik.

Foto:Fn/EricKanalstein

Att bevara fre den

Föräldralösa och hemlösa barn som bor vid färje-lägret i kuststaden lungi, Sierra leone, tigger mat och pengar från nigerianska FN-soldater som är på väg att lämna landet.

FREDSbyggaNDE


positiv när det gäller val, politisk tolerans och reformering av säkerhetssektorn, så befinner sig landet i botten i olika rank-ningar av social och ekonomisk utveck-ling i världen, påpekar Seppo.

– Om fattigdomsnivån inte åtgärdas med tiden kommer den att bli en källa till konflikter. Om ingenting förändras – om vi fortsätter att se korruption och människors liv inte förbättras, trots fredsavtalet – så finns risken att det blir krig igen, säger hon.

Ännu saknar omkring hälften av lan-dets unga ordentlig sysselsättning. Inter-nationella drogkarteller som har härjat i närliggande länder, t ex Guinea-Bissau, utgör ett allvarligt hot mot stabiliteten i Sierra Leone vars underbetalda tjänste-män och arbetslösa ungdomar kan lockas av de stora pengar som är inblandade i droghandeln. I juli 2008 beslagtog reger-ingen t ex ett plan lastat med 600 kilo kokain, värt omkring 54 miljoner dollar.

kORRUpTION EN UTMaNINgAndra kvarvarande utmaningar är korruptionen och hanteringen av landets naturresurser, trots framgångsrika insat-

ser av kommissionen mot korruption.Det finansiella stödet via FN:s fredsbyg-gande kommission är nu på väg att avslu-tas. De sista 200 000 dollarna ska använ-das till att skapa ett fredsmuseum så att yngre generationer inte glömmer krigets verklighet och konsekvenser.

Det planerade valet 2012 kommer att bli slutprovet för Sierra Leone, menar många. Om allt går väl kommer FN:s fredsbyggande insats inte längre att vara berättigad och landet skulle i stället över-gå till att bli ett ”vanligt” utvecklingsland.

Men bidrag från fredsbyggande fonden kan fortfarande bli aktuella i vissa situa-tioner. Ett exempel är det politiska våld som bröt ut i landet i samband med regio-nala val i mars 2009, och ledde till sam-mandrabbningar mellan politiska grupper i Freetown. Tack vare pengar från freds-byggande fonden kunde FN agera omedel-bart. Resultatet av insatsen blev en gemen-sam kommuniké från de två dominerande politiska partierna där de lovade att till-sammans utarbeta en fredlig lösning där hänsyn togs till alla parter.

– Så även när Sierra Leone inte längre är ett fall för fredsbyggande kommissionen,

kommer bidrag från fonden fortfarande att spela en viktig roll under överskådlig tid, säger Mia Seppo.

FINaNSIEllT STöDMichael Schulenburg framhåller också betydelsen av finansiellt stöd under alla olika faser efter en konflikt.

– Våra största misslyckanden handlar om att vi har saknat finansiella resurser. Gapet mellan humanitära insatser efter kriget och traditionella utvecklingsinsat-ser måste överbryggas.

– Så när Sierra Leone ska fortsätta med sin samhällsomvandling är det helt avgö-rande att det alltjämt finns tillgång till stabil finansiering.

Sumaila Moseray för sin del är optimis-tisk inför framtiden.

– Just nu sparar jag för att kunna plug-ga vidare. Jag vill lära mig mer om bok-föring så att jag med tiden kan få ett ännu bättre jobb.

– Jag är säker på att det kommer att gå bra. Man måste vara optimist!

n Text: Felicity Thompson, frilansjournalistn Översättning: AnnaLena Andrews

Sumaila Moseray (till vänster) har en fram-gångsrik liten rörelse där han erbjuder överföring av pengar via mobil. Mannen till höger är en av hans kunder.

Foto:Felicitythompson

Att bevara fre den ”Valet2012slutprovförsierraleone”

FREDSbyggaNDE


Det är märkligt att det är de som bär vapen, som är våldsamma och destruktiva, som per automatik

får en inbjudan till förhandlingsbordet. Medan krafter som verkar för fred och dialog inte har den här givna platsen, säger Lena Ag, generalsekreterare för bistånds-organisationen Kvinna till Kvinna.

Fredsförhandlingar är fortfarande en enkönad affär. Män med kostym övertalar män med vapen att skaka hand inför världspressen och sedan göra upp bakom lyckta dörrar. Kvinnor och civilsamhälle stängs ute.

– Man fokuserar på de stridande parterna. Det är självklart när man ska uppnå eld upphör, men inte för den större fredsprocessen, fortsätter Lena Ag.

MaSSIv lObbyINSaTSFör att råda bot på detta antog FN:s säkerhetsråd för tio år sedan resolution 1325. Frågan hade förts upp på dagord-ningen genom en massiv lobbyinsats av den globala kvinnorörelsen.

– Vi var en av de organisationer som på 90-talet drev frågan om den här resolutionen, att de här perspektiven – kvinnor, fred och säkerhet – skulle upp på säkerhetsrådets bord. Vår första rapport var helt enkelt en jämställdhets-analys av Daytonavtalet. Det hade aldrig gjorts förut, säger Lena Ag.

Under förhandlingarna inför Dayton-avtalet, som 1995 officiellt satte stopp för kriget i Bosnien-Hercegovina, fanns inte en enda kvinna närvarande.

Syftet med resolution 1325 var i princip

tudelat: att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser och att förbättra säker-heten för kvinnor i krig. Egentligen ganska självklara saker.

Madeleine Rees är internationell generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

– Någon beskrev resolutionen för mig som en försiktig påminnelse från säker-hetsrådet till sig själv om innehållet i CEDAW (konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor), säger hon.

– Resolutionen i sig säger inget nytt. Allt man gjorde var att föra upp frågan på säker-hetsrådets agenda, vilket höjde dess status.

Utestängs kvinnor från fredsprocesser får det konsekvenser för resultatet. Dayton-avtalet berörde t ex knappt frågan om det brutala sexuella våld som över 20 000 kvinnor fallit offer för.

blÅ baSkRaRResolutionen syftade också till att öka kvinnors deltagande i fredsbevarande operationer. Om beväpnade män från de stridande parterna ersätts med beväp-nade män i blå basker, cementeras före-ställningen hos civilbefolkningen om att makt och maskulinitet går hand i hand. En mer blandad styrka bryter det mönst-ret. Ett framgångrikt exempel är den kvinnliga polisstyrka som Indien skicka-de till Liberia 2007.

Kvinnor anses överlag fredligare än män. – Vad 1325 säger om kvinnor är att vi är

bärare av fred, att möjligheterna till en fredlig lösning ökar om man får in en

kritisk massa av kvinnor i fredsförhand-lingar och statliga strukturer. Vi vet inte om det är sant eller inte, med det finns forskning som tyder på det, säger Madeleine Rees.

Samtidigt höjer hon ett varnande finger mot övertro på att allt kan lösas med fler kvinnor på höga positioner.

– Det beror på vilka de är. Jag föredrar att arbeta med en man som förstår sig på genusfrågor än en kvinna som inte gör det.

MaSSvÅlDTäkTERFler kvinnor minskar också risken för att hjälparna själva gör sig skyldiga till sexu-ella övergrepp, som i Kongo t ex. Där har de väpnade fraktionerna använt massvåldtäkter som krigsstrategi, vilket bidrog till att säkerhetsrådet 2008 antog en sorts uppföljning till 1325 – resolution 1820 om sexuellt våld i väpnade konflikt-er. Förutom att repetera det redan sagda, kräver den att krigsförbrytelser som in-begriper sexuellt våld undantas från de amnestier som brukar bli resultatet av förhandlingar. Resolution 1325 sa det-samma, men med förbehållet när så är möjligt.

Världens vrede inför det sexuella våldet i Kongo fick FN:s medlemsstater att lätta på plånboken och bl a finansiera Margot Wallströms nyligen påbörjade arbete som generalsekreterarens särskilda represen-tant mot sexuellt våld i konflikter. Många av givarna hade tidigare visat sig ovilliga att öka kvinnligt deltagande i fredspro-cesser, och resolution 1820 blev därför orsak till en del debatt inom kvinnorö-

resolution1325tioår

Myrsteg mot kvinnors deltagandeFörtioårsedanfastslogsäkerhetsrådetattvärldeninteharrådattfortsättastängautekvinnorfrånfredsprocesser.resolution1325bekämparkrigmedjämställdhet.

FREDSbyggaNDE


relsen. Många menade att kvinnor alltför mycket framställts som skyddsbehövande offer, och att grundfrågan om rätten till deltagande hamnat i skymundan.

blygSaMMa FRaMSTEgFaktum är att trots all uppmärksamhet runt resolution 1325 har framstegen varit blygsamma. Inte en enda kvinna har lyckats bli chef för något av FN:s med-lingsuppdrag. Och sedan 1992 har bara åtta procent av deltagarna i FN-stödda fredsförhandlingar varit kvinnor, enligt Unifem. Endast 24 av de 192 medlems-staterna har nationella handlingsplaner för hur resolutionen ska förverkligas.

En orsak till misslyckandet är att inga konkreta och mätbara mål sattes upp från början. Även svenska regeringens hand-lingsplan har kritiserats av kvinnoorgani-sationer för att inte tydligt tala om vilka myndigheter som ska göra vad, och för att inte inkludera en budget för arbetet.

I praktiken är resolution 1325 ett verk-tyg som fredsaktivister har använt olika beroende på var i världen de arbetar. Rita Martin från den sudanesiska organisatio-nen Eve håller workshops om resolutio-nen för kvinnor från hela landet. Att bara

15 procent av dem kan läsa och skriva försvårar uppgiften.

– I Sudan vet inte folk vad de har för rättigheter. En del frågor kan man inte prata om, som våldtäkt. Gör du din röst hörd som kvinna blir du slagen. Så det är en stor utmaning att sprida kunskapen om resolution 1325, säger hon.

Ute på fältet tas resolutionens stora ord ner på jorden.

– När kvinnor hör om 1325, skydd av kvinnor och deltagande, säger de ”OK, jag kommer inte försöka bli guvernör eller något sådant, men jag skulle vilja vara delaktig i besluten i mitt eget hem”.

INFlyTaNDE I HEMMETAtt resolutionen skulle kunna användas för att kräva inflytande i hemmet var kanske inte riktigt säkerhetsrådets avsikt, men det fungerar. Och utan grundläg-gande jämställdhet som bas blir det svårt för kvinnor att få inflytande över den mansdominerade säkerhetspolitiken.

I Sudan har kvinnorna lyckats få viss inverkan på fredsförhandlingarna.

– Under fredsförhandlingarna om Dar-fur i Doha t ex så var det en kvinnogrupp som hade möten med de olika stridande

grupperna och lade fram sina synpunkter. Både rebellerna och regeringen lyssnade, även om ingen kvinna fick delta senare under förhandlingarna. Vi ser det som ett framsteg att de kunde organisera sig och föra fram sitt budskap, säger Rita Martin.

n Jöran Lindeberg, frilansjournalist

resolution1325harantagitsavsäker-hetsrådetochFn:smedlemsstaterärdär-förskyldigaattförverkligaden.ipraktikenärdedocktämligenfriaattgörasomdevill.resolutionenkräverblaökatkvinn-ligtdeltagandeifredsprocesser,bättreskyddavkvinnorochflickorikonfliktersamtettgenusperspektivpåallaformeravfredsarbete.

2008komresolution1820omskyddmotsexuelltvåldikonflikter.2009antogsresolution1888somleddeframtilldennyaposten”särskildrepresentantmotsexuelltvåldikonflikter”.straxdärefterantogsresolution1889somuppmanartillskapandetavglobalaindikatorersomvisarhurimplementeringenavresolution1325framskrider.

”Fredsförhandlingar är fortfarande en enkönad affär”, säger lena ag, kvinna till kvinna.”kvinnor är bärare av fred”, säger Madeleine Rees, IkFF.

”vissa framsteg har gjorts i Sudan tack vare 1325”, säger Rita Martin från organisationen Eve.

Foto:Estersorri

FREDSbyggaNDEFoto:Jöranlindeberg

Foto:Jöranlindeberg


FREDSbyggaNDE

Med start i mars i år genomförde Irlands, Mexikos och Sydafrikas FN-ambassadörer på Ban Ki-

moons uppdrag en omfattande utvärdering av fredsbyggande kommissionens arbete. De tre lade så småningom fram en starkt kritisk rapport med en lång rad förslag till förbättringar. Den 29 oktober fastställde generalförsamlingen och säkerhetsrådet med var sin resolution gruppens rekom-mendationer. Blir de verklighet kan man tala om en verklig nystart för kommissio-nen och för FN:s fredsbyggande arbete.

REDaN NäR kOMMISSIONEN såg dagens ljus 2005 bestämdes att den skulle utvärderas 2010. Men redan ett par år efter starten började bedömare peka på svagheter och tillkortakommanden.

Utvärderingsrapporten är en smärtsam läsning som med råge bekräftar den negativa bild som vuxit fram. Löftena från december 2005 har inte infriats, konstaterar rapportens författare.

Till att börja med har kommissionen tills helt nyligen bara tagit sig an fyra länder, samtliga på den afrikanska konti-nenten. Även Liberia, som tillkommit under hösten, ligger i Afrika. Denna snäva inriktning beror på flera faktorer. Länder som just har lämnat krig och konflikter bakom sig drar sig för att söka hjälp eftersom det upplevs som ett stigma att vara föremål för kommissionens arbe-te. Men kommissionen har också brustit i flexibilitet när den inte har kunnat erbju-da mindre omfattande hjälpprogram, anpassade till ländernas behov.

FRaMSTEg HaR äNDÅ gJORTS. Framför allt har kommissionen lyckats med sitt vikti-gaste uppdrag, att förhindra återfall i krig. Vidare har man med framgång uppmuntrat till dialog och skapat fora för kontakt mellan politiska motståndare, vilket i sin tur utmynnat i framgångsrika fredliga val. Men framstegen har inte lett till att kommissionen uppfattats som en institu-tion som verkligen gör skillnad ute på fältet. Tvärtom, mycket av kritiken har riktats mot det faktum att besluten fattas i

New York, långt från de problem som ska lösas. Rapporten understryker behovet av att stärka FN-folkets roll på plats, främst generalsekreterarens speciella och exeku-tiva representanter.

”NaTIONal OwNERSHIp” är en etablerad princip för fredsbyggande. Den innebär att det är de nationella aktörerna – regering-arna, det civila samhället, de politiska partierna, näringslivet – som ska äga pro-cessen. Men de aktuella ländernas brist på ekonomiska och administrativa resurser och kvalificerad personal har ofta lett till att principen eftersatts. Rapportförfattarna vill att kommissionen tidigt i processen bygger upp ländernas förmåga att själva ta hand om fredsbyggandet. I sammanhanget lägger de särskild vikt vid att kvinnoorga-nisationer ska ges de resurser som behövs för att de ska få en framträdande roll.

”Ingen fred utan utveckling och ingen utveckling utan fred” skriver de tre am-bassadörerna vidare i sin rapport. Och det första steget mot utveckling är arbete. I länder som har varit i krig finns det stora grupper av ungdomar som deltagit i kriget och riskerar att hamna i destruk-tiva beteenden ifall de lämnas sysslolösa

och utan möjlighet till egen försörjning. Att skapa arbetstillfällen, särskilt för ungdomar, bör vara en central del av kommissionens arbete.

DEN SkaRpaSTE kRITIkEN riktar rapporten mot kommissionens organisationskom-mitté, eller rättare sagt mot enskilda länder, utan namns nämnande, som 2005 käm-pade hårt för att få en plats där. Sedan dess har deras entusiasm svalnat och de avstår ofta från att delta i mötena eller låter sig representeras av tjänstemän av lägre rang. Författarna menar att kommissionens poli-tiska tyngd också har skadats av ett begräns-at samarbete med säkerhetsrådet och andra viktiga institutioner som t ex Världs-banken. Ytterst har kommissionens poli-tiska svaghet lett till att fredsbyggande inte fått den framträdande plats bland FN:s prioriteringar som man hoppades på 2005.

Nu har generalförsamlingen och säkerhetsrådet alltså ställt sig bakom rekommendationerna i ambassadörernas rapport. De är många och långtgående. Kanske kommer nästa utvärdering om fem år att finna att de gamla löftena har blivit verklighet.n Text: Carlos Garat, frilansjournalist

Utvärderingavfredsbyggandekommissionen

Foto:Fn/ryanBrown

Kraftig kritik kan ge nystart

Medlemsstaterna i fredsbyggande kommissionens organisationskommitté utses av FN:s general församling i maj 2006.

Fortsätter på nästa sida.

FREDSbyggaNDE

Nya FN-strukturer hjälper länder efter krig

Inom FN togs ett avgörande steg på detta område vid toppmötet om FN-reformer 2005. Då beslutades bl a att inrätta ett helt nytt FN-organ, Fredsbyggande kommissio-nen, som sjösattes några månader senare. Till FN:s nya ”fredsbyggande arkitektur”

hör även Fredsbyggande fonden och Stödkontoret för fredsbyggande.

FREDSbyggaNDE kOMMISSIONENFN:s fredsbyggande kommission (United Nations Peacebuilding Commission, PBC) bildades i december 2005 genom parallella beslut i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd. Den påbörjade sitt arbete i juni 2006.

Kommissionen är ett mellanstatligt rådgivande organ som stödjer länder i efterkrigssituationer med återhämtning, återuppbyggnad och utveckling. Dess bildande är ett viktigt tillskott till det internationella samfundets kapacitet att främja fred i bred mening. Tanken är att kommissionen ska utgöra en bred bas för FN:s samlade erfarenheter och att den därigenom ska kunna hjälpa länder att bygga fred och försoning efter en konflikt.

Kommissionen är underställd både generalförsamlingen och säkerhetsrådet och ska fungera som ett rådgivande organ till dem liksom till FN:s alla medlemslän-der. Vid val av dess 31 medlemsstater tas särskild hänsyn till erfarenheter av återupp-byggnad efter en konflikt. Dess löpande arbete utförs av speciella landkommittéer, vars sammansättning skräddarsys efter den konfliktsituation som ska hanteras.

Kommissionen väntas ägna sig åt länder där fredsavtal har ingåtts och det finns ett minimum av säkerhet. Initiativet till att ta upp ett land på kommissionens agenda kan komma från säkerhetsrådet, FN:s generalsekreterare, ECOSOC, generalför-samlingen eller från landet självt. Landet i fråga behöver också uttrycka ett intresse av att tas upp på agendan. Sannolikt kommer inga länder att tas upp ifall dess regering motsätter sig det.

burundi var ett av de första länderna som togs upp på agendan av FN:s nya fredsbyggande kommission. på bilden talar generalmajor Derrick Mbuyiselo Mgwebi från FN:s operation i burundi (ONUb) i samband med att Internationella dagen för fredsbevarare högtidlighålls i maj 2006.

FN-fakta FREDSbyggaNDE

Fredsbyggandeärettbrettochövergripandebegreppsomanvändsförattbeskrivaprocesserochaktivitetersomsyftartillattlösakonflikterochåstadkommaenhållbarfredochvälmåendesamhällen.Bakgrundentillattdetfåttalltstörrebetydelseundersenareårärenväxandeinsiktomattslutetpåenväpnadkonfliktinteautomatisktinnebärbörjanpåenfredligochstabilekonomiskochsocialutveckling.

Foto:Fn/Mariorizzolio

Foto:Fn/AlbertGonzalezFarran

2010 var kommissionen verksam i Burundi, Sierra Leone, Centralafrikanska Republiken och Guinea Bissau. Liberia ansökte i augusti 2010 om att tas upp på kommissionens agenda, något som be viljades en månad senare. Även Guinea-Conakry har nyligen uttryckt sitt intresse.

Fredsbyggande kommissionen består av tre olika strukturer:• Organisationskommittén• Landspecifika möten/kommittéer• Arbetsgrupp för lärdomar

Organisationskommittén (PBOC; Peace building Commission Organizational Committee) ansvarar för övergripande beslut om verk-samheten och fastställer kommissionens agenda. I kommittén sitter 31 av FN:s medlemsländer på för nyelsebara tvåårs-mandat enligt följande fördelning:

Sju länder som väljs av säkerhetsrådet (f n Frankrike, Gabon, Kina, Mexiko, Ryssland, Storbritannien och USA);

Sju länder som väljs av generalförsam-lingen (f n Benin, Chile, Peru, Sydafrika,

Thailand, Tjeckien och Uruguay);Sju länder som väljs av ECOSOC, FN:s

ekonomiska och sociala råd (f n Australien, Brasilien, Egypten, Guinea-Bissau, Marocko, Polen och Sydkorea);

Fem länder som är bland dem som bidrar mest till FN:s budget och övrig FN- verksamhet (f n Japan, Kanada, Neder-länderna, Sverige och Tyskland); samt

Fem länder som är bland dem som bidrar mest med militär och polisiär personal till FN:s missioner (f n Bangladesh, Indien, Nepal, Nigeria och Pakistan).

landspecifika möten (CSM; Country Specific Meetings) hålls för de länder som står på fredsbyggande kommissionens agenda. Agendan utformas individuellt för de situa-tioner det gäller. Vid mötena deltar olika aktörer som är engagerade i uppbyggnads-processen i landet, däribland medlemmarna av organisationskommittén, representanter för det aktuella landet, representanter för regionala och subregionala organisationer och FN:s kontor i landet. De nationella aktörerna deltar ofta via videolänk.

En arbetsgrupp för lärdomar (Working Group on Lessons Learned) har inrättats för att dra ut erfarenheter från olika nationella och internationella insatser i efterkrigssituatio-ner. Syftet är att utveckla och sammanställa rekommendationer och riktlinjer för kommande strategier och insatser.

FREDSbyggaNDE FONDENI de resolutioner som innebar att fredsbyg-gande kommissionen bildades fanns också beslut om att inrätta en fredsbyggande fond (United Nations Peacebuilding Fund; PBF). Fonden administreras av FN:s stödkontor för fredsbyggande. Pengarna i fonden utgörs av frivilliga bidrag från regeringar, organisa-tioner och individer. Fondens medel förvaltas av FN:s utvecklingsprogram UNDP:s MDTF-kontor (Multi-Donor Trust Fund Office). Sverige är den största bidragsgivaren till fonden.

Sedan starten har fonden givit stöd till över hundra projekt i 18 länder. De fem länder som 2010 stod på kommissionens agenda har fått mer än hälften av medlen. Länder som inte står på kommissionens agenda kan också få stöd om FN:s general-sekreterare finner dem lämpliga. Hittills har t ex Elfenbenskusten, Guinea, Komorerna, Kongo och Nepal fått stöd.

Projekt som kan få stöd från fonden ska upp fylla ett eller flera av följande kriterier. De…• syftar till att bemöta omedelbara hot mot

fredsprocessen eller hot mot initiativ som stödjer fredsöverenskommelser och politisk dialog;

• bygger upp eller stärker kapaciteten i landet för fredlig samexistens och konfliktlösning;

• stimulerar ekonomisk återhämtning som har positiv effekt på freden;

• återupprättar avgörande administrativa funktioner.

En översyn av fondens arbete har gjorts vilket ledde till att riktlinjerna för den reviderades 2009.

STöDkONTORET FöR FREDSbyggaNDEI FN:s högkvarter i New York har ett stödkontor för fredsbyggande (Peacebuilding Support Office, PBSO) inrättats. Kontoret ska assistera och stödja fredsbyggande kommissionen, administrera fredsbyggande fonden samt arbeta med att samordna och stödja verksamhet som rör fredsbyggande i FN:s övriga organ, program och fonder. PBSO ska utgöra ett kunskapscentrum för erfaren-heter av och riktlinjer för fredsbyggande.

Chef för kontoret är en assisterande general-sekreterare (Assistant Secretary-General for Peacebuilding Support). 2010 innehades posten av Judy Cheng-Hopkins från Malaysia.

övRIga akTöRERUtöver kommissionen, fonden och kontoret för fredsbyggande finns inom FN-systemet flera andra aktörer som på olika sätt arbetar med dessa frågor. Det gäller t ex FN:s ut-vecklingsprogram (UNDP), FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) och FN:s avdelning för politiska frågor (DPA). En annan viktig aktör, som också räknas till FN-systemet, är Världsbanken.

Aktörer utanför FN-systemet som arbetar med fredsbyggande är bl a regionala organisationer som EU, biståndsaktörer som OECD-DAC, tankesmedjor som International Peace Institute och olika nationella regering-ar. Länder i vår del av världen som engage-rat sig starkt i frågan om fredsbyggande är bl a Sverige, Norge och Storbritannien.

bEgREpp INOM kONFlIkTHaNTERINgBegreppet fredsbyggande är en av många delar av det som brukar kallas för konflikt-

I Tora i norra Darfur, Sudan, ska en skola för f d barnsoldater byggas. vattnet på bilden har levere-rats till platsen för att man ska kunna tillverka tegelstenar.


hantering. Vilka åtgärder som är möjliga och effektiva att genomföra beror på i vilket skede konflikten befinner sig. Figuren här ovan visar en konfliktkurva där konfliktens olika faser och åtgärder är utmärkta, bland dem de fredsbyggande.

Här följer ett urval av olika begrepp och definitioner inom konflikthantering:

konfliktförebyggande åtgärder vidtas i det första skedet av en konflikt för att förhindra att den tar sig våldsamma uttryck. Snarare än att undvika konflikter i sig handlar det i stället om att kanalisera dem så att de kan hanteras på ett fredligt sätt. Konfliktförebyg-gande åtgärder kan även sättas in för att förhindra att en pågående väpnad konflikt sprider sig. Att förebygga konflikter eller lösa dem innan de utmynnar i våld kan spara stora kostnader i människoliv och pengar. Förebyggande åtgärder kan vara att rätta till ekonomiska och utvecklings-mässiga strukturella konfliktorsaker eller att hitta fredliga kanaler för att hantera de konflikter som naturligt uppstår i ett samhälle, t ex genom ett fungerande demokratiskt och politiskt system.

Exempel på en konfliktförebyggande insats i FN:s regi är FN:s mission i Makedonien, UNPREDEP, 1995-1999.

Fredsskapande åtgärder sätts in om de förebyggande åtgärderna misslyckats, spänningarna ökar och våld utbryter.

Främst handlar det om diplomatisk verk-samhet, medling och förhandling, för att nå en uppgörelse mellan de stridande parterna, t ex ett fredsavtal. En förutsättning är att parterna själva är villiga att förhandla.

Militära fredsbevarande insatser har traditionellt haft som syfte att skydda ett existerande fredsavtal genom att t ex upp-rätthålla buffertzoner mellan stridande parter eller överse ett vapenstillestånd. Konceptet bygger på de tre principerna om medgivande från konfliktens parter, opartisk-het och att våld bara får användas i själv-försvar. På senare år har styrkorna fått mer än bara en säkerhetsskapande funktion och också fler civila delar. Fredsbevarade insatser med utökat uppdrag kallas ibland multidimensio-nella eller komplexa fredsbevarande insatser.

Exempel på en traditionell fredsbevarande insats är FN:s insats på gränsen mellan Etiopien och Eritrea 2000-2008 (UNMEE). Exempel på en multidimensionell fredsbeva-rande insats är ONUMOZ som över vakade och bistod Mocambiques valprocess 1992-1994.

Fredsframtvingande insatser skiljer sig från de fredsbevarande genom att de har ett utökat mandat att använda våld och hot om våld för att tvinga en eller flera parter att hålla fast vid ett fredsavtal eller att tvinga dem till förhandlingsbordet. Insatsstyrkorna kan agera som part i konflikten och behöver inte heller medgivande från alla parter. Tving-

ande insatser kan också vara civila åtgärder som vidtas utan parternas medgivande för att tvinga dem att ändra sitt beteende, t ex politiska eller ekonomiska sanktioner.

Exempel på en fredsframtvingande insats är UNOSOM II i Somalia 1993-1995, med syfte att upprätthålla säkerheten för att möjliggöra humanitär hjälp till landet.Fredsbevarande och fredsframtvingande insatser kallas ofta med ett svensk samlings-namn för fredsfrämjande insatser.

Länder som varit i väpnad konflikt löper stor risk för återfall. Det fredsbyggande verktyget sätts in efter att en våldsam kon-flikt avslutats, i en postkonfliktsituation, för att bidra till lösningen av den konflikt som låg till grund för att våld bröt ut och för att hindra att den blossar upp på nytt. Där fredsbevarande militära insatser syftar till att hålla stridande parter isär syftar freds-byggande till att skapa dialog och broar mellan människor. Målet är att förbättra de ekonomiska, sociala och demokratiska förhållandena och uppnå vad som brukar kallas hållbar fred. Det finns därmed en nära koppling mellan konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder. Fredsbyggande involverar en stor mängd olika områden och är en lång och långsam process. En del är att ta hand om krigets konsekvenser, t ex att återintegrera tidigare soldater i sam-hället, samla in och förstöra lätta vapen, genomföra försoningsprogram och röja

STABIL FRED

HÅLLBAR FRED

INSTABIL FRED

KRIS

KRIG

ökade spänningar

konfrontation

våldsutbrott

vapenvila

förlikning

närmande

försoning

konfl iktförebyggande

fredsskapande

fredsframtvingande

fredsbevarande

fredsbyggande

FN-fakta nr 4/10: Fredsbyggande. text:AnnalenaAndrewsochlindaÅkerströmFaktabladetkanbeställasfrånFn-förbundet(upptill10exgratis,portotillkommerdock).

E-post:[email protected]·telefon:08–4622540·Webb:www.fn.se

5Läs på!Kunskapärgrundenförallhandling!informeradiggenomattläsavidarepå:

www.un.org/peace/peacebuildingwww.unpbf.orgwww.peacebuildinginitiative.org

3Delta i kampanjen Osjälvisk status!svenskaFn-förbundetdriverkontinuerligtkampanjerförattbidratillhållbarfred.Undervintern2010/2011pågårkampanjenosjälviskstatuspåFacebook.För20krkanduköpaenstatusochpublicerapådinFacebook-sida.samtidigtsomdettexstårattdu”utbildarlärareiKongoommänsk-ligarättigheter”bidrardumedpengartilldetprojektet.Kampanjenbyggerpåattdensprids.Köpdärförenosjälviskstatuspåhttp://osjalviskstatus.fn.seochhjälptillattspridakampanjentillalladinavänner!ärkampanjenöver?Gåinpå www.fn.seochsevilkenkampanjsomförbundetdriverjustnuochhurdukanbidra.

1Skriv insändare!närmanserpånyheternaomkonflikteriandraländerärdetlättattkännavanmakt.Mentillsammanskanvigöraskillnad!skriveninsändaretilldinlokaltidningomenkonfliktsomdukännerengagemangför!detärviktigtattbetonaattenkonfliktinteärlöstförattstridernaäröver.långsiktigacivilainsatserkrävsävenefterkonfliktenförattskapahållbarfred.detärsärskiltviktigtiländermedenlånghistoriaavåterkommandestridigheter,såsomKongoochAfghanistan.

6Bidra till minskad fattigdom!Endelavfredsbyggandeärattförbättradeekonomiskaochsocialaförhållandenaikonfliktländer.Fattigdomochklyftormellangrupperisamhälletökarriskenattvåld-sammakonflikteråterkommer.Etteffektivtsättattbekämpafattigdomärattgegratisskolmattillbarnifattigaländer,någotsomFn:slivsmedelsprogramWFParbetarmedsedanmångaår.härisverigesamlarkampanjenskolmatblirkunskapinpengartillWFP:sarbete.

GEEttEGEtBidrAG!Gåtill www.fn.se/skolmatellersättinpengarnapåpgnr900079-5(ange”skolmat”).dukanocksåstödjakampanjenenlängretidgenomattbliautogirogivare.

4Sprid Världshorisont och faktabladet om fredsbyggande!

Världshorisontkanbeställasibuntartillrabatteradepriser.Beställentraveochgebort,spridutellersälj!tidningenbörhasingivnaplatspåbokbordochandraeve-nemangarrangeradeavFn-föreningar.denbörocksåfinnasmedsomettverktygvidmedlemsvärvning.

BeställVärldshorisontpåFn-förbundetsbutikpånätet:www.fn.se/butik.dettafaktabladomfredsbyggandekanbeställasgratisfrånFn-fö[email protected].

2Hjälp till att bygga fredliga samhällen!Aktivåteruppbyggnadavsamhällenefterenkonfliktäravgörandeförattfåigångenpositivutvecklingochförattförhindraattkonfliktenbryterutigen.iomkring60avvärldensländerligger70miljonerminorkvarimarken.dettaförhindrarennormaltillvarodärjordenkanbrukasochbarnkanlekafritt.Varjehalvtimmeskadasenmän-niskanågonstansivärldenavenmina.

KampanjenRöj-en-minaarbetarmedattsamlainpengartillFn:sminröjnings-arbete.Geettpersonligtbidragellerblifadder.Gåinpåwww.röj-en-mina.nu

Det här kan DU göra!De länder som drabbats av krig hör till de fattigaste och mest sårbara i världen. Omvärldens stöd behövs för att de ska lyckas ta sig ur de onda cirklarna av våld och konflikter. Vi har

alla en möjlighet att hjälpa till – här kommer några förslag på vad DU kan göra:

minor. En annan del är att åtgärda grund-läggande konfliktorsaker, t ex arbeta med att stärka rättsstaten, öka respekten för de mänskliga rättigheterna och att främja demokratiska institutioner och kanaler för fredlig konflikthantering. Ett exempel på fredsbyggande insatser är de program

för att integrera före detta soldater i sam-hället som fredsbyggande fonden stödjer i Elfenbenskusten.

En del av fredsbyggande som fått stor uppmärksamhet är SSR, säkerhetssektor-reform. SSR har som mål att skapa institu tioner som kan tillgodose behovet

av säkerhet på ett demokratiskt och rätts-säkert sätt. Det kan t ex vara att öka den demokratiska kontrollen av militär-makten, att öka legitimiteten hos de demo-kratiskt valda och att främja fristående granskningsfunktioner i samhället, t ex ett civilt samhälle och fria medier. n


För två år sedan skickades då 9-åriga Yanninesh Yorga från sin hemby till huvudstaden Addis Abeba för att arbeta. Här tvingas hon varje dag bära enorma risknippen i flera mil. Bördor som väger mer än hon själv och som förstör hennes kropp.

Nu har hon börjat i vår kvällsskola. Målet är att vi helt ska befria henne från sin omänskliga situation.

Sätt in din gåva på pg 90 00 21-7. Skriv ”barnslav” på talongen. Du kan också ge din gåva via sms.

Din gåva blir ett steg på vägen.

Befria mig!

MOBIL 100

Sms:a mOBiL100 till 72930 så skänker du 100 kronor.

gåvogiro: 90 00 21-7


Frankrikes spektakulära utvisning av 8000 romer sedan årets början har gjort att romernas situation äntligen

hamnat på agendan på toppnivå i EU. Kommissionen vill nu utreda hur med-lemsländerna uppfyller de gemensamma bestämmelserna om fri rörlighet.

I somras utvisade den svenska gräns-polisen 50 rumänska romer, som hade ägnat sig åt tiggeri i Stockholm. Tiggeri är inte förbjudet i vårt land, men utvisningen välkomnades av migrationsminister Tobias Billström, som menade att tiggeri är ett "oärligt sätt" att försörja sig på.

aNTIzIgaNISMEN ökaR FöRFäRaNDE i Europa. Sverige är på intet sätt oskyldigt när det gäller diskrimineringen av romer. Romernas svenska historia är fylld av berättelser om diskriminering och för-följelse alltsedan de första romerna kom hit i början på 1500-talet.

Zigenarna, eller tattarna som man kallade dem, kom snart att betraktas som ett samhällsproblem. De passade inte in i det

svenska samhället. De klädde sig annor-lunda, talade ett eget språk och reste omkring i stora sällskap. Man ville bli av med dem. Med en rad grymma lagar och förordningar gjorde man allt för att de skulle finna för gott att lämna landet.

En ny utlänningslag 1914 fastslog att zigenare inte var önskvärda i riket och all zigensk invandring förbjöds. Lagen, som gällde ända till 1954, innebar att romerna i Sverige fullständigt isolerades från sina släktingar i Europa. Under denna tid lyckades bara tre romer komma in i landet. Norge och Danmark införde liknande lagar.

En ödesdiger konsekvens av dessa lagar var att romer som sökte undkomma för-intelsen inte kunde få skydd i de nordiska länderna.

ETT UTTalaNDE FRÅN RIkSDagENS fattig-vårdslagstiftningskommitté år 1922 är betecknande för hur samhället såg på romerna:

"Då zigenarnas inordnande i samhället

hos oss synes vara ett olösligt problem är enda utvägen att på ett eller annat sätt få zigenarna ut ur landet. Då de flesta av dem torde vara svenska undersåtar och i allt fall deras medborgarrätt i annat land svårligen läte sig bevisas, kan deras för-svinnande ur landet icke nås på annat sätt än att så starka inskränkningar lades på deras rörelsefrihet, att de finna med sin egen fördel förenligt att lämna landet och utvandra till ett land med för dem gynn-sammare förhållanden."

I denna rasfientliga atmosfär växte en hel generation av dagens svenska romer upp.

År 1934 infördes steriliseringslagen, liksom i många andra länder under 1930-talet. ”Felaktiga element” som för-ståndshandikappade, homosexuella, judar, zigenare och människor med so-ciala problem skulle rensas ut ur folk-stammen. Det sades ofta rent ut att det framför allt var tattare och zigenare som avsågs. Ända fram till 1976, då lagen avskaffades, opererades omkring 63 000 människor.

irkaCederberg,journalistochförfattare,redogörförromernassituationisverigegenomtidernaochframtillidag.

”Sveriges första zigenarskola, Stockholm. Fröken Hartman undervisar i den trånga skolsalen” lyder bildtexten till denna bild från 1948.

romerisverige

förföljda och föraktade

Foto:iBlBildbyrå/svensktFotoreportagessamling


Romer i Sverige – födda fördömda eller medborgare på lika villkor?Tid:10decemberkl9-11.30Plats:Kulturhusetstockholm,KlarabiografenMedverkande:ErikUllenhag,integrationsminister;sorayaPost,ordförandeförinternationalromaWomennetwork;Marialeissner,demokratiambassadörochordförandeidelegationenförromskarättigheter,mfl.läsmerpåwww.fn.se.Föranmälankrä[email protected] eller tel 08-462 25 56.

Seminarium på DE MäNSklIga RäTTIgHETERNaS

Dag

DEN SNabba INDUSTRIalISERINgEN under 1900-talets första hälft medförde att tra-ditionella romska yrkeskunskaper inte längre efterfrågades: förtenning, kop-parslageri, tivoliverksamhet, hästhandel, skrotförsäljning och musicerande.

På 1950-talet stod nästan alla svenska romer utan både arbete och bostäder. De flesta var analfabeter och många psykiskt och fysiskt märkta av ett hårt liv i under-måliga bostäder. De tilläts bara stanna i tre veckor på en ort och var förföljda och föraktade. Under sådana förhållanden var det naturligtvis inte möjligt med ordnad skolgång för deras barn.

Katarina Taikons bok Zigenerska, som kom år 1963, blev en väckarklocka. Här gavs en chockerande bild av de svåra för-hållanden som rådde för romerna. Den opinionsstorm som boken väckte tvingade myndigheterna att inse att romerna i Sverige äntligen måste få människo-värdiga bostäder och tillgång till skola.

Under 1970-talet inledde myndigheter-na aktiviteter för att skaffa bostäder åt romska familjer som dittills bott i hus-vagnar och eländiga ruckel. Man ville satsa på vuxenutbildning och inslussning på arbetsmarknaden. Kommunerna till-satte särskilda familjepedagoger, som skulle hjälpa till att infoga romerna i det svenska samhällslivet. En rad kommuna-la projekt sattes i gång.

Vid mitten av 1980-talet upphörde de flesta särskilda insatser för romer, till stor del som en följd av uppgivenhet hos både myndigheter och romer. Man tvivlade på romernas integrationsmöjligheter. Ro-merna å sin sida ansåg att man tagit för lite hänsyn till deras synpunkter.

2004 pUblIcERaDE Diskrimineringsom-budsmannen en rapport om diskrimine-ringen av romer i Sverige, som var en svidande vidräkning med det svenska samhällets behandling av romerna genom tiderna. Slutsatsen var, skrev DO, att anti-ziganismen, till skillnad från anti semitis-men, aldrig har ifrågasatts. "Den fortlever".

I en aktuell rapport från DO görs en uppföljning av diskrimineringsärenden sedan 2004. Utredaren, Heidi Pikkarainen, berättar att DO får in 30–40 anmälningar från romer varje år. Av dessa leder om-kring 10 procent till fällning i domstol. De flesta amälningarna kommer från kvinnor. De rör huvudsakligen vardagliga situationer som hur man bemöts i affärer, men också om diskriminering på bo-stadsmarknaden och inom socialtjänsten. Heidi Pikkarainen tror att många fall av diskriminering aldrig anmäls och att mörkertalet således fortfarande är stort.

Sedan år 2000 är romerna erkända som en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Delegationen för romska frågor, som inrättades av regeringen 2007, presente-rade i somras sitt betänkande, "Romers rätt – en strategi för romer i Sverige". Där konstateras att det finns en strukturell antiziganism i Sverige. En rad åtgärder föreslås för att välfärdsgapet mellan ro-mer och övriga i Sverige ska överbryggas. Delegationen vill också att en sannings-kommission ska inrättas som ska kartläg-ga de historiska orättvisorna mot romer.

n Text: Irka CederbergFörfattarenkom2010utmedbokenFödd

fördömd,omromernashistoriaochnutidasituationiEuropa.

romerna,somtidigarekalladeszigenare,ärEuropasstörstaetniskaminoritet.Avvärldensuppemot20miljonerromerfinns12–15miljoneriEuropa,varavminst50000isverige.debeståravolikagruppermedsinsemellanolikakulturochtraditioner.Gemensamtfördemallaärdetindiskaursprunget.Kalderasha,lovaraocharliutgörstoraromskagrupper.Förgruppernasinti,resanderomer,manoucheochkalébetyderrommänniskaochdekallarsiginteromer.detfinnsett60-talolikadialekteravdetromskaspråket,romanichib,ochallaförstårinteheltvarandra.

I oktober reste 17 personer tillsammans med personal från Svenska FN-förbun-det till Genève i Schweiz. En liknande resa görs varje höst i syfte att ge delta-garna fördjupade kunskaper om FN:s arbete och verksamhet. I år besöktes den svenska FN-representationen, sju olika FN-kontor, Rådet för mänskliga rättigheter, FN-förbundens Världsfede-ration WFUNA, Världshandelsorgani-sationen WTO, Geneva International Center of Humanitarian Demining samt Palais des Nations.

Studieresan ingår i FN-förbundets program med ABC-kurser där A är en grundkurs om FN, B är fördjupnings-kurser och C utgörs av studieresan till Genève. I juni genomfördes dessutom för första gången en C-kurs i form av en studieresa till New York.

•läsmerpåwww.fn.se/ckurs2010

17deltogistudieresatillGenève

KlimatdialogmedKinasochindiensFn-förbundSvenska FN-förbundets general-sekreterare Linda Nordin Thorslund och ordförande Aleksander Gabelic reste i oktober till Peking för ett dialog-möte om klimatfrågan med Indiens och Kinas FN-förbund. I mötet deltog även FN:s utvecklingsprogram UNDP, miljöprogrammet UNEP, Kinas utrikesdepartement med flera.

Mötet tillkom på Svenska FN- förbundets initiativ i syfte att främja diskussionen om ett nytt bindande globalt klimatavtal.

•läsmerpåwww.fn.se/peking

regeringenuppvaktasommillenniemålenI samband med FN:s dag för de mänskliga rättigheterna den 10 decem-ber kommer FN-förbundet tillsam-mans med övriga organisationer i FN-familjen i Sverige att uppvakta reger-ingen. Vid tillfället kommer ett upprop till stöd för millenniemålen att över-lämnas. De tusentals personer som skrivit under uppropet uppmanar världens ledare att hålla sitt löfte till världens fattiga.

•densomännuinteskrivitunderuppropetkangöradetpåwww.fn.se/uppropframtillden6december.


Jag känner mig väldigt hedrad av att hamna i sällskap med bl a Jan Eliasson, Hans Blix och Birgitta Ohlsson, sa en

mycket glad Carolina Klüft när hon den 22 oktober utnämndes till Årets FN-vän inför 300 personer i Stockholms Konserthus.

Utmärkelsen instiftades av Svenska FN-förbundet 2005 och ska gå till en person eller organisation i Sverige som har verkat till stöd för FN och FN-tan-ken. 2005 gick den till Hans Rosling och därefter till Jan Eliasson (2006), Birgitta Ohlsson (2007), Inga-Britt Ahlenius (2008) och Hans Blix (2009).

I sin motivering konstaterar FN- för bundet att ”Carolina Klüft medverkar regelbundet och förtjänstfullt i Svenska FN- förbundets utåtriktade verksamhet. Med entusiasm och engagemang sprider hon kunskap om FN:s humanitära arbete

och dess betydelse för många människor. I sitt idrottande och sitt ambassadörskap för FN-förbundet ger Carolina uttryck för en vilja att spränga gränser i en global värld."

FöRDJUpaT ENgagEMaNgDet var 2006 som Carolina inledde sitt samarbete med FN-förbundet. Sedan dess har hon utvecklat och fördjupat sitt engagemang för globala frågor, även på det personliga planet, berättar hon.

– Jag studerade freds- och utvecklings-frågor vid Linnéuniversitetet i Växjö förra vintern. Och senare i höst kommer jag att börja läsa internationell politik, berättar hon.

– Min karriär som idrottare är ju inte slut ännu, men jag ser ett slut om ett par år. Och då känner jag att jag vill jobba med de här frågorna, fortsätter hon.

På frågan om vad som varit roligast att göra för FN-förbundet funderar hon gan-ska länge, men kommer fram till att träf-farna med en rad samhällsaktörer i Göte-borg och Linköping nog varit det roligas-te. FN-förbundet bjöd då in företrädare för det lokala näringslivet, kommunen, universitet och organisationer till lunch-möten. Förutom Carolina medverkade

FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

– Mötena kretsade kring engagemang och för mig var det viktigt att företrädare för idrottsrörelsen deltog. Jag tycker det är jätteviktigt att idrottsrörelsen också tar sitt ansvar och jobbar med de globala frågorna, säger hon.

– Att vara med vid bokmässan i Göte-borg i september var också väldigt kul. Det var första gången jag var där. Att gå runt på internationella torget och titta på alla organisationer och se vad de jobbar med var väldigt spännande.

FOlk blIR FöRvÅNaDE”Hur reagerar folk på att du är ambassa-dör för FN-förbundet?” är nästa fråga.

– Folk som inte känner mig kanske blir förvånade över att mitt engagemang är så starkt. Det är ju ganska vanligt att kända personer engagerar sig och ställer upp med sitt namn. Men jag ser på mitt enga-gemang som lite djupare; jag ställer upp med mitt namn men även med hela mig, med allt jag har att ge, säger hon.

– Så det kan göra folk förvånade. Men samtidigt reagerar man positivt för FN förknippas med något positivt . FN- tanken är djupt förankrad hos människor i Sverige.

Två aspekter tycker hon är särskilt vik-tiga med Svenska FN-förbundet. Det ena är att förbundet fungerar som en brygga mellan folket i Sverige och FN, som an-nars skulle kännas stort och långt borta. Det andra är att FN-förbundet jobbar med hela bredden av globala frågor, från fred och säkerhet till utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och miljö.

– Att spännvidden över frågorna är så stor passar mig väldigt bra för mitt intres-se är brett, säger hon.

Detta kommer även att prägla hennes engagemang på längre sikt, efter att hon lagt av med idrotten, tror hon:

– Jag är en mångkampare i själen. Jag kommer att vilja bidra på olika sätt och engagera mig i många olika frågor.


starktpersonligtengagemangochbrettintressepräglarfriidrottarenCarolinaKlüftsinsatssomambassadörförFn-tanken.den22oktoberbelönadeshonmedutmärkelsenÅretsFn-vän.

– Folk som inte känner mig kan bli förvånade över att

mitt engagemang för globala frågor är så starkt, säger carolina klüft, Årets

FN-vän 2010.

Årets FN-vän en mångkampare i FN-arbetet

Foto:Jonashallberg

Foto:tobiashedlund


I Stockholm och Göteborg är det tra-dition att FN-förbundet bjuder in till seminarier inför FN-dagen. Festliga

inslag som FN-bakelser och musik blan-das med mer allvarliga programpunkter som diktläsning, tal och paneldebatt.

I år inleddes båda seminarierna med sång och gitarrspel av Anna Bergendahl och Joel Sjödin, och tal av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic. I Göte-borg talade dessutom landshövding Lars Bäckström medan EU-minister Birgitta Ohlsson talade i Stockholm.

I båda städerna var Kongo ämnet för paneldebatterna och på främsta raden satt särskilt inbjudna veteraner från den svenska insatsen i Kongo på 60-talet. Frågan som diskuterades var hur Sverige och omvärlden kan verka för en fredlig utveckling i detta land som är ett av värl-dens fattigaste och mest våldsutsatta.

Journalisten Marika Griehsel och riks-

dagsledamoten Christian Holm deltog i båda debatterna tillsammans med Jan-Gunnar Isberg, chef för FN-styrkan i östra Kongo 2003-2005, Lars Ronnås, UD samt riksdagsledamoten Carina Hägg (i Stockholm) och riksdagsledamöterna Hans Linde och Eva Flyborg samt Uni-fems ordförande Margareta Winberg (i Göteborg).

vIcTORIa OcH DaNIElI Göteborg närvarade Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel under semina-riets första 40 minuter. Kronprinsessan höll ett kort, spontant anförande och uttryckte sitt engagemang för FN-förbun-dets arbete. De fick tillsammans med övriga hedersgäster motta ett tryck av årets FN-dagskonstnär, Lena S Hellqvist.

Ett särskilt seminarium i Göteborgs universitet hölls dessutom samma dag till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg, som

gick bort i våras, och hennes stora engagemang för FN och utsatta människor. I Stock-holms konserthus tillkännagavs vilka som utsetts till Årets FN-vän och Årets FN- supporter. Läs mer om detta här intill.

I Stockholm börjar det också bli tradi-tion att den s k FN-familjen samlas på Centralstationen för att uppmärksamma förbipasserande på FN:s betydelse. Så skedde också i år då ett 40-tal talare och artister medverkade samtidigt som funk-tionärer samlade namnunderskrifter för millenniemålen och uppmanade folk att skriva på en klottervägg.


Det finns inte många tomma luckor i Gunvor Ngarambes kalender. Som Stock-holms FN-förenings ordförande gör hon allt från att skura golv till att hålla i ut-bildningar. Gunvor är stolt över att hennes engagemang har uppmärksammats.

– Det betyder jättemycket att någon uppskattar det man håller på med. Jag är verkligen en stark supporter av FN. Det var hemma i Malmberget som Gunvor Ngarambe hittade till FN-

kunglig glans närFn-dagenfirades

kongoveteraner på första parkett i Stockholms konserthus.

Gunvorngarambebrinnerförjämställdhetsfrågor.iöver30årharFnvarithennesverktygiarbetetförenbättrevärld.FörsittmångårigaengagemangutsågshonioktoberavFn-förbundettillåretsFn-supporter.

kvinnorättskämpe blev årets FN-supporter

isambandmedFn-dagenvardetsomvanligtfullfartidensvenskaFn-rörelsen.FörutomallaaktiviteteriFn-föreningarochdistriktgenomfördeFn-förbundetstörreevenemangistockholmochGöteborg.

gunvor Ngarambe från Stockholms FN-förening blev Årets FN-supporter 2010.

kronprinsessparet deltog vid seminariet i göteborg inför FN-dagen.

Mark levengood skriver på klotterväggen: ”Droppar i havet är väldigt viktiga för den som är törstig”.

läsomaktiviteternaiFn-föreningarochdistriktpåsid24-26.


Foto:Jonashallberg

Foto:AnnalenaAndrews

Foto:AnnalenaAndrews


rörelsen för första gången. Hon blev snart framröstad som lokalförening-ens ordförande. 1977 byttes den norr-bottniska gruvorten ut mot Kenyas huvudstad Nairobi. Under de kom-mande nio åren arbetade hon med bl a bistånd i Kenya, Tanzania och Angola.

– Jag trivdes jättebra. Jag tycker mycket om den afrikanska mentalite-ten, säger hon.

ÅTERväNDE TIll SvERIgE1985 återvände Gunvor till Sverige. Då blev hon återigen aktiv i FN-rörelsen och bara några få månader senare blev hon ordförande i Stockholms föreningen.

– Jag har varit så här engagerad hela mitt liv. Jag har alltid kämpat för något.

Gunvor menar att allt hänger ihop. Ska vi få världsfred och nå millennie-målen måste vi inkludera världens kvinnor också. Det var något som FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan också tog fasta på.

– Han brukade tala om ”the African farmer and her husband”. I väst ser många bonden som en man, men så är det inte alltid. Vi måste gå via kvinnan för att nå ut till familjen.

Men när Gunvors nuvarande mandat går ut år 2012 lämnar hon över. Efter 24 år börjar det bli dags för Stockholmsföreningen att byta ord-förande, menar hon. Men det betyder inte att hennes engagemang i FN- rörelsen tar slut.

– FN är det största och viktigaste i mitt liv!

vaD göR DU pÅ FN-FöRbUNDETS kaNSlI pÅ MÅNDagaR?– Jag är där som praktikant fram till jul. Främst jobbar jag med att förbereda en workshop för FN-elevföreningar. Den ska hållas i början av december. Jag sitter också med på veckomötet på måndags-förmiddagen och har även varit lite del-aktig i förberedelserna inför den nya kampanjen Osjälvisk status.

NäR OcH HUR FIck DU kONTakT MED FN-FöRbUNDET?– Faktiskt så var jag med på Debaser redan för ett par år sedan och sjöng till förmån för Röj-en-mina. Sedan fick jag kontakt med Jonas Nyström (FN-förbun-dets kampanjansvarige) i samband med att han föreläste på min gymnasieskola, Tessinskolan i Nyköping, som är en FN-skola.

pÅ vIlkET SäTT MäRkTES DET aTT DU gIck pÅ EN FN-SkOla?– Det sitter planscher uppe och finns mycket annat material på skolan som handlar om FN. Skolan har också något som heter ”globala valet” där man bl a studerar geografi, internationella relatio-ner och u-landskunskap. I det samman-hanget får eleverna ibland möjlighet att

resa till Indien. Vi var där i våras i nästan tre veckor. Jag studerade skolhälso-vården i området och gjorde en jämförelse med skolhälsovården i Nyköping.

vaD kOM DU FRaM TIll?– I det område som vi besökte var skol-hälsovården seriös och bra och hade ett liknande upplägg som den svenska med regelbundna kontroller och vaccinations-program. Men självklart finns det inte lika mycket resurser. Hälsoläget är också annorlunda. Många barn har t ex prote-inbrist och anemi. Vi kom också in en del på sexualundervisning och hiv/aidspre-vention men det är svårt för många där att prata om sådana frågor.

HaR DU ENgagERaT DIg SJälv akTIvT I FN-FRÅgOR? – Ja, jag var väldigt engagerad på skolan tills jag tog studenten i juni. Bl a åkte jag till Kalmar och deltog i FN-rollspel där. Sedan gick jag en ordförandekurs så att jag kunde vara ordförande på våra FN-rollspel på Tessinskolan. Rollspel är en väldigt bra undervisningsform där man får in så gott som alla ämnen och lär sig väldigt mycket.

INFöR FN-DagEN SJöNg DU pÅ FN- FöRbUNDETS aRRaNgEMaNg I bÅDE STOckHOlM OcH göTEbORg. HUR vaR DET aTT vaRa MED DäR?– Väldigt roligt och spännande! Kanske kommer jag att engagera mig ännu mer för FN-förbundet i fortsättningen. Vi dis-kuterar den möjligheten just nu.

vaD göR DU övRIg TID, NäR DU INTE pRakTISERaR pÅ FN-FöRbUNDET?– Då jobbar jag både med uppföljning av mitt debutalbum, som kom i våras, och med att skriva musik till mitt nya album som kommer ut under 2011. Jag håller också på att tenta av en kurs i naturkun-skap som jag inte hann med i våras.

Anna Bergendahl blev känd för allmänheten när hon

hösten 2008 som 16-åring deltog i musiktävlingen

Idol i TV4. Hon slutade på femte plats. Våren 2010

deltog hon i Melodifestivalen och vann den med

låten ”This Is My Life”. Det innebar att hon blev

Sveriges representant i Eurovision Song Contest

2010. Hennes debutalbum Yours Sincerely släpptes

i april och uppföljaren kommer under 2011. Läs mer

om Anna på www.anna-bergendahl.se.

” Jag har varit så här engagerad hela

mitt liv. Jag har alltid kämpat för något.”

n Text och foto: Emma Sundelin, frilansjournalist

Foto:Matsoscarsson

Hallå där! AnnaBergendahl

gUNvOR NgaRaMbE, ÅRETS FN-SUppORTER 2010


På 1600-talet kom holländarna till den ostindiska övärlden. De tog kontroll över den viktiga och lön-

samma handeln med kryddor från denna del av jorden och behöll kontrollen över öarna under århundraden. 1942 invade-rade japanerna Indonesien, lockade av landets råvaror. Efter den japanska kapitu-lationen vid andra världskrigets slut 1945 inträdde ett maktvakuum som den indo-nesiska befrielserörelsen utnyttjade till att utropa Indonesiens självständighet. När européerna återkom och försökte återta kontrollen utbröt intensiva strider. Dessa pågick till sommaren 1946 då förhand-lingar inleddes. I november samma år träf-fades Linggajati-avtalet och parterna kom överens om att bilda Indonesiens förenta stater, som skulle bli självständigt 1949.

öMSESIDIg MISSTRO gJORDE dock att nya strider utbröt 1947. Holländarna gick hårt fram mot indonesiernas fästen. Un-der sommaren uppstod dessutom interna strider inom befrielserörelsen och hollän-darna beslutade att öka insatserna. Den 20 juli inleddes militära operationer för att erövra ekonomiskt viktiga områden på

Sumatra och Java. Befrielserörelsen hade bedrivit en diplomatisk offensiv under flera år. Det gav utdelning när FN:s säkerhets-råd den 1 augusti 1947 tog upp situationen och krävde att striderna omedelbart skulle upphöra och att konflikten skulle lösas med fredliga medel. Fyra dagar senare slöts en vapenvila men knappt hann rådet lovprisa freden förrän kriget fortsatte.

SäkERHETSRÅDET UTSÅg DÅ en diplomat-grupp bland beskickningarna i Jakar-ta. Gruppen lade fram en rapport om situationen och rådet beslutade att utse en medlingsgrupp för att lösa tvisten. Medlingsgruppen samlade parterna på neutralt territorium, det amerikanska krigsfartyget USS Renville, och parterna slöt i januari 1948 det s k Renville-avtalet. Men parterna litade inte på varandra och nya strider blossade upp – igen. FN upp-manade parterna att sluta fred och att genomföra Renville-avtalet.

SaMTIDIgT gJORDE INDONESIENS kom-munistparti uppror på Java, ett upp-ror som slogs ner av befrielserörelsen. I december 1948 gick holländarna till för-

nyat anfall och tog den indonesiska reger-ingen som fångar, vilket fick säkerhets-rådet att markera sitt ogillande med starka formuleringar. Befrielserörelsens seger över de kommunistiska upprorsmakarna hade dessutom gjort att USA svängt till indonesiernas favör och därför satte press på holländarna. Under sommaren 1949 började förberedande förhandlingar för att genomföra det av FN framförhandlan-de Renville-avtalet. I augusti inleddes tre månaders rundabordsförhandlingar i Haag innan man till slut kom överens och befri-elsekriget var över. Holländarna lämnade Indonesien som blev självständigt den 27 december 1949 och medlem av Förenta Nationerna den 28 september 1950. n

Dramatiskt förlopp närindonesienbildadesiårärdet60årsedanindonesienblevmedlemiFn.historieskribentenochFn-vännenPerZacharoffberättarhäromlandetsvägtillsjälvständighet,ettavFn:sförstaärenden.

Foto:FnarkivUr FN:s

president Sukarno anländer till huvudstaden i den nybildade republiken Indonesien den 28 december 1949. Han deklarerar i sitt tal att det fria Indonesien kommer att leva i vänskap med världen.

anslagstavlan InformatIon från SvenSka fn-förbunDet LINDA ÅKErSTröM började den 11

oktober som handläggare för fred, säker-

het och nedrustning på FN-förbundet.

På MR-dagen 10 december arrangerar FN-förbundet

ett seminarium i Stockholm om romers rättigheter.

Läs mer på www.fn.se

Seminarium om romers rättigheter

FiNNS dU På Facebook?kolla in vår nya kampanj osjälvisk status: http://osjalviskstatus.fn.se/

a-kurs i Göteborg den 14 januari 2011.

För mer information gå in på www.fn.se

NOrDIC MUN 2011

WebSTaMPSStöd Svenska fn-förbundet och Skolmat blir kunskap – skaffa ett "frimärke" som du kan bifoga till dina mejl! Läs mer och köp webstamps från www.webstamp.se

Förbundsstyrelsen samman-träder den 3 december.

ge bort en prenumeration på

världshorisont i julklapp!

beSTäLL PReSeNTkoRT FöR 170 kR

på www.fn.se/varldshorisont

17-25 år och engagerad i klimat-

frågan? välkommen till Nordic MUN

2011, ett internationellt FN-rollspel i

form av ett klimattoppmöte. Nordic

MUN arrangeras i kalmar den 22-25

mars 2011 av de svenska, finska och

norska FN-förbunden. välkommen med

din anmälan påwww.nordicmun.org.

Sista anmälningsdag är den 17 januari.


ALINgSÅS FN-FörENINg firade FN- dagen på Lilla Torget i Alingsås. 250 personer hade trotsat det dåliga vädret för att lyssna till riksdagsledamoten Anita Brodén. Anna Stålsjö Helin och Magnus Bruto bidrog med skönsång.

BOLLNäS FN-FörENINg firade FN-dagen i samverkan med Bollnäs församling. Ett fackeltåg gick till kyrkan där bl a Lina Ahl från FN-skolan Voxnadalens gymnasium och biskop Ragnar Persenius talade. Bollnäs nya gospelkör stod för skönsång.

FALU FN-FörENINg arrangerade aktiviteter vid Falu gruva. Erik Arrhén från Världs-arvrådet berättade om varför pyrami-derna, bergsgorillan och Falugruvan är världsarv. Mats Bergström berättade om sina erfarenheter som FN-soldat på Cypern.

gäVLE FN-FörENINg uppmärksammade FN-dagen med bokbord på biblioteket.

– Vi delade ut Världshorisont, FN-godis, knappar och flaggor. Många stannade till

och ville skriva på listorna för millennie-målen, säger Margareta Björkenstam, ordförande i FN-föreningen.

göTEBOrgS FN-FörENINg firade FN-dagen på Världskulturmuseet med en intressant föreläsning av den amerikanska socialantropologen Brian Palmer. Föreningen presenterade sin verksamhet och bjöd på kaffe och FN-bakelse.

HApArANDA FN-FörENINg högtidlighöll FN i Haparanda kyrka med stor interna-tionell fanborg, tal och sång. Årets invandrarstipendium delades ut till Marju Matsin från Tartu i Estland.

HELSINgBOrgS FN-FörENINg hade ett program på Stadsbiblioteket med temat ”Afghanistan idag – 30 år av krig”. Anders Davidsson gav sitt perspektiv från tre årtiondens arbete i Afghanistan.

KALMAr/öLAND FN-FörENINg uppmärk-sammade FN-dagen genom att ordna ett informationsbord på Jenny Nyströms-skolan i Kalmar. Eleverna var mycket intresserade och alla ville ha FN-ballonger och FN-tatueringar. Både lärare och elever visade intresse för medlemskap.

a k T I v I T E T E R I F N - F ö R E N I N g a R O c H D I S T R I k T

Ett axplock av FN-dagsfirande landet runt

– Den 7 oktober hade vi samlat in 19 498 kronor till Skolmat blir kunskap och 1 919 kronor till Haiti, säger Pertti Lundin, kassör i Gotlands FN-förening.

Grattis! Utomordentligt bra jobbat! säger vi till gotlänningarna.

Nu har Västmanlands läns FN-distrikt satt fart på medlemsvärvningen.

– Först ut var Hallstahammar där torget fylldes med flitiga rekryterare. Alla FN-föreningar i länet deltog samt

styrelse ledamöter ur FN-distriktets sty-relse. Efter Hallstahammar står Köping och Västerås på tur, säger Nelly Björk-lund, ordförande i distriktet.

västmanlands läns FN-distrikt satsar på medlemsvärvning

gotlänningarna kan känna sig stolta över sin insats

Världshorisont4/10 25a k T I v I T E T E R I F N - F ö R E N I N g a R O c H - D I S T R I k T

redaktör:Anitaseidel.textentilllandetruntärskrivenavAnitaseidelomannatejanges.

E-post:[email protected]·telefon:08–4622553

KArLSKOgA FN-FörENINg firade FN-dagen tillsammans med Komvux/SFI. Ett hundratal elever från 33 länder var samlade i aulan, många klädda i sina nationaldräkter. Christina Eriksson, ordförande i Karlskoga FN-förening, informerade om FN:s organisation och huvudsakliga arbete.

KArLSKrONA FN-FörENINg bjöd in till FN-konsert i Ulrika Pia Kyrka. Bo Engdahl talade om FN:s historia och avslutade med Afghanistans framtid. 740 kronor samlades in till Skolmat blir kunskap.

KATrINEHOLMS FN-FörENINg hade en debattartikel i lokaltidningen. Den följdes upp av en aktivitet på biblioteket.

KrISTIANSTADS FN-FörENINgS ordfö-rande, Ing-Britt Pettersson Nyholm, höll ett glödande tal för mångfald. Timmarna dessförinnan hade det varit full aktivitet inne på centrumet med bl a dansupp-visning, FN-rollspel och föredrag.

KöpINgS FN-FörENINg och Unga Örnar Köpingskretsen firade FN-dagen till-sammans för sjätte året i rad. I år fick Malmaskolan i Kolsva besök. En FN-flagga överlämnades till några av barnen i skolans kramgrupp. Senare på dagen hade föreningen medlemsvärvning på Hökartorget i Köping.

LAHOLMS FN-FörENINg bjöd den 25 oktober in till föreställningen Bortom Havet med teater Albatross. Handlingen handlar om en hållbar utveckling, den globala fiskekrisen, en afrikansk by, livet i Brooklyn samt internationell rättvisa och FN. Under vecka 42 serverades FN- bakelsen på flera konditorier i Laholm.

Både unga och gamla deltog i LANDS-KrONA FN-FörENINgS manifestation på FN-dagen. Tord Johanson, ordförande, höll tal om FN och dess arbete. Många visade engagemang och ställde sig bakom

millenniemålen genom att skriva upp sitt namn på de utlagda listorna.

LAxÅ FN-FörENINg firade FN-dagen den 23 oktober. Charles Swenson, ordförande i föreningen, berättade om hur FN bildades, varför och vad FN gör i dag. Alice Sand-ström läste två dikter av barn med FN som symbol. Pengar samlades in till Skolmat blir kunskap.

Redan på fredagen började firandet i Lid köping med att teater Albatross spelade föreställningen Kongo för över 500 elever. På lördagen fortsatte firandet med barn teater. I Särnmarkshuset fanns en utställning om arrangörerna. LIDKöpINgS FN-FörENINg var en av dem.

LjUNgBY FN-FörENINg firade FN-dagen i församlingshemmet med en konsert för Världens barn. Musikskolans orkester Mazeltov spelade musik från Balkan. Joel Skoglund medverkade med egen skriven musik och Maja-Lena Rydell och Kicki Sandström läste dikter med tonvikt på barn.

LULEÅ FN-FörENINg höll en mani-festation för mänskliga rättigheter i Dom kyrkan. Det blev en mycket stäm-

ningsfull och välbesökt FN-högtid varvad med tal, sång, förbön och ljuständning.

NACKA FN-FörENINg besökte Nacka sjukhus geriatikavdelningar och bjöd på FN-bakelse och Världshorisont, vilket blev mycket uppskattat.

NEDANSILjANS FN-FörENINg hade en lyckad tipspromenad och delade ut FN-material. I anslutning till tipspromenaden hade Leksand Kyrka ett tvåtimmars program för hela familjen med FN-tema. Siljans Konditori sålde FN-bakelsen med rykande åtgång.

NOrrA HELSINgLANDS FN-FörENINg firade FN-dagen i Hudiksvall med tal, samtal med kommunalpolitiker och dans. Maj-Britt Theorin, tidigare EU-parlamenta-riker och en av frontgestalterna inom svensk nedrustningspolitik, var huvud-talare vid samlingen i S:t Jakobsgården. NYKöpINgS FN-FörENINg firade FN-dagen med aktiviteter för både stora och små. Besökarna kunde gå en tipsprome-nad med frågor om FN. De allra yngsta sysselsatte sig med fiskdamm och

barn med FN-tatueringar under aktiviteterna i kristianstad.


26 Världshorisont4/10a k T I v I T E T E R I F N - F ö R E N I N g a R O c H - D I S T R I k T

redaktör:Anitaseidel.textentilllandetruntärskrivenavAnitaseidelomannatejanges.

E-post:[email protected]·telefon:08–4622553

pysselhörna. De kunde lägga världspus-sel, läsa om barnkonventionen eller måla sin egen flagga.

NYBrO FN-FörENINg firade FN-dagen genom att stå vid entrén till Kvantum-butiken och sälja krav- och rättvisemärkt kaffe och te som butiken sponsrat med. Kvantumbagaren sålde FN-bakelsen. Den var väldigt populär och gick åt i massor. Det var stort intresse för FN och några gick med direkt som medlemmar.

SOLLEFTEÅ FN-FörENINg bjöd på film och fika på FN-dagen. Den 27 oktober genomfördes den stora globaldagen tillsammans med Röda Korsets ung-domsförbund med syfte att inspirera Sollefteås ungdomar till internationellt engagemang. Programmet innehöll både föredrag och rollspel.

Både barn och vuxna blev engagerade när SOLLENTUNA FN-FörENINg firade FN-dagen. Barn och ungdomar målade och tryckte motiv från barnkonventionen medan de vuxna lyssnade till föredrag om nedrustning och kärnvapenhot.

På FN-dagen samlades Mariefredsborna vid Rådhuset för fackeltåg till kyrkan. I kyrkan inledde Ursula Falkringe, ord-förande i STräNgNäS FN-FörENINg. Högtidstalet hölls av riksdagens talman Bengt Westerberg. På programmet stod även sång och musik samt tal och freds-bön av kyrkoherde Torbjörn Burvall.

SUNDSVALLS FN-FörENINg firade FN-dagen med tal av kommunfullmäktiges ordförande Marianne Sjöblom m fl. Medlemmar i studentsektionen var i ett affärscentrum och samlade in pengar till Skolmat blir kunskap.

SYDVäSTrA SKÅNES FN-FörENINg hade öppet hus på Garvaregården med anled-ning av FN-dagen. Den 19 oktober deltog Aleksander Gabelic på en medlemsträff i Trelleborg. Han berättade om sina besök i Rwanda och Kongo och diskuterade FN:s framtid och betydelse med medlemmarna.

TIErpS FN-FörENINg firade FN-dagen den 20 oktober med en föreläsning av Desmond Ayim-Aboagye från Ghana. Hans föredrag präglades av kärlek till sitt folk liksom tilltro till Sverige och hopp om en gynnsam utveckling.

TINgSrYDS FN-FörENINg högtidlighöll FN-dagen med en FN-gudstjänst i Väckel-sångs kyrka. Barnkören medverkade och Anders Blomqvist tog i sin predikan upp betydelsen av samhällsansvar. Efteråt bjöds alla på mingelfika.

TOrSBY FN-FörENINg hade bjudit in Kari Berg, som varit fredsobservatör i ett flertal länder, att tala i Torsby bibliotek. Hon berättade om situationen i Väst-sahara. Det blev en välbesökt och lärorik kväll.

UMEÅ FN-FörENINg delade ut FN- material och värvade medlemmar. FN-bakelsen såldes på Café Mekka.

UppSALA FN-FörENINg uppmärksam-made FN-dagen genom att stå på Forum-torget i centrala Uppsala och informera allmänheten om varför vi firar FN-dagen. Man passade även på att informera om och samla in pengar till Röj-en-mina.

VArBErgS FN-FörENINg ordnade FN-firande med duktiga elever som bidrog med sång, musik och konstverk. En smårolig länsmuseichef talade om Världen i blickpunkten och Hallands historia i ett internationellt perspektiv.

Johannes Marainen berättade om sam-ernas kultur, sameby-arna och rennäringen när VÅrgÅrDA FN-FörENINg firade FN-dagen. Trubadu-ren Ove Gert sjöng på samiska och Ma-rianne Andersson, ordförande i föreningen, talade om FN:s 65-åriga historia.

Rut Lönnell i VärNAMO FN-FörENINg fanns en hel vecka på plats i Gnosjö församlingshem och bjöd på FN-bakelser bakade av några drivande vietnamesiskor. Intäkterna från försäljningen gick till Skolmat blir kunskap.

öSTHAMMArS FN-FörENINg tog upp flyktingfrågan genom att i samarbete med Upplandsmuseet anordna ett före-drag ”Till Sverige i en fiskebåt”. Detta för att minnas och hedra de många Estlandsflyktingar som kom till Sverige 1943-1944. Talare var förre talmannen Birgitta Dahl och redaktör Enn Kokk.

I Uppsala samlade man bland annat in pengar till Röj-en-mina.


Grunden för FN-samarbetet är den enskilda människan och hennes förutsättningar att leva i säkerhet, frihet och välstånd. FN:s huvuduppgift var vid världsorganisationens

bildande för 65 år att ingripa mot hot mot internationell fred och säkerhet. Den uppgiften måste ständigt omformuleras och vidgas.

Dag Hammarskjölds lansering av de fredsbevarande styr-korna under andra hälften av 1950-talet var banbrytande. I dag vet vi att enbart militära insatser inte räcker för att bygga lång-siktig och hållbar fred. Dels finns hoten mot människors säker-het i dag främst inom staters gränser, dels finns en insikt om att enbart militär säkerhet inte är tillräcklig.

I bl a Sudan, Kongo och Afghanistan har väpnade konflikter pågått i ett decennium eller mer. Det är uppenbart att FN:s och andras insatser i dessa länder inte har varit tillräckliga. Svenska FN-förbundet har under hösten pekat på en rad åtgärder som krävs för att hantera dessa och andra konflikter. Till dem hör stöd till stats- och institutionsbyggande och en fungerande rättsstat, konkret skydd för hotade civilbefolkningar och långsiktiga utvecklingsinsatser. Större krav måste också ställas på politiska ledare som gör sig skyldiga till korruption, hotar politisk opposition och media och emellanåt också själva är inblandade i våldsdåd. Allt detta förutsätter att FN:s medlems-stater ställer resurser och politiskt stöd till FN:s förfogande.

Försök görs att stärka världsorganisationen och göra den bättre rustad att möta alla de utmaningar som mänskligheten står inför. Det arbetet fick ett avstamp för fem år sedan när världens ledare vid ett FN-toppmöte i New York uttalade att FN ska byggas vidare på tre grundpelare: säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. De tre pelarna sammanfattar väl FN:s

huvuduppgifter och de är också beroende av varandra. Utveckling och mänskliga rättigheter är omöjligt utan fred och säkerhet, och fattigdom och förtryck skapar grogrund för krig och konflikter.

Höstens stora FN-toppmöte handlade om de åtta millennie-målen som talar om bl a halverad fattigdom och hunger. Fram-steg har gjorts för många av målen men det är högst osäkert om vi kommer att nå ända fram till år 2015 då arbetet ska utvärde-ras. Därför bedriver FN-förbundet tillsammans med andra FN-relaterade organisationer i Sverige ett opinionsbildningsarbete för större ansträngningar för att nå millenniemålen. Det är också ett arbete i fredsbyggandets tjänst.

Reformeringen av FN har bara börjat och en hel del återstår att göra. FN:s säkerhetsråd – organisationens mäktigaste organ – avspeglar inte tillräckligt väl hur världen ser ut i dag. FN:s råd för mänskliga rättigheter har ännu inte blivit det genombrott för försvaret av mänskliga rättigheter som många hade hoppats. FN:s fredsfrämjande verksamhet genomgår förändringar men det grundläggande behovet av större bidrag av både trupp och material från medlemsländerna kvarstår. Nedrustningsarbetet måste få en rejäl skjuts framåt.

FN har bred kompetens inom olika aspekter av konflikthante-ring. Världsorganisationens roll måste stärkas inom ramen för en bred strategi där målet är hållbar fred. I enlighet med det måste människors trygghet och rättigheter stå i centrum när Sverige och andra länder utformar sin omvärldspolitik.

Att alla grenar i FN-trädet samverkar är nödvändigt om världsorganisationen ska fortsätta att vara den fredsbyggare som vi alla önskar. n

Människan måste stå i centrum!

världen över diskrimineras flickor på en lång rad områden, en särbehandling som börjar redan innan de föds. könsstympning, våldtäkter och sexuellt slaveri är exempel på allvarliga kränkningar som särskilt drabbar flickor. I krig och andra typer av katastrofer är denna grupp särskilt utsatt.Samtidigt finns ett starkt samband mellan ett samhälles utveckling och medvetna satsningar på flickor – varje krona som

satsas på flickors utbildning ger nämligen mångdubbelt tillbaka i form av olika positiva utvecklingseffekter.

Hjälp till att sprida kunskap om flickors särskilda utsatthet, och om de stora möjlig heter som satsningar på världens flickor innebär. beställ extra exemplar av världs horisonts temanummer om flickors rättigheter och sprid dem i lämpliga sammanhang.

aleksander gabelicordförande i svenska fn-förbundet:

av världshorisont kommer ut den 3:e mars och ska handla om flickors rättigheter.

Nästa nummer

Foto:WFP/lauraM

elo

seFn-förbundetsbutikpåwebben:www.fn.se/butik

pOSTTIDNINg bAvsändaresvenskaFn-förbundetBox1511510465stockholmBegr.eftersändning

Skolmaten gör hela skillnaden!

bjud ett barn på skolmat! Förbara100kronorgerdulunchtilltvåhelaskolklasser.Geengåvapåpg 90 00 79-5ellerpåwww.fn.se.dininsatsgörhelaskillnaden!

Nu klarar jag av skolarbetet, maten gör att jag orkar, det är bra för jag vill studera och bli polis.”Det säger phon bun ly som är 12 år och går på skolan i kampong Speu, kambodja. Sedan ett par år tillbaka serverar FN:s livsmedelsprogram ett mål mat till barnen varje dag.

Skolmaten gör hela skillnaden! Mellan hunger och hopp. Mellan utarmning och utveckling. Ett barn som får utbildning klarar sig bättre i livet.

möt Phon bun Ly på www.fn.se

världshorisont nr 4/10, tema fredsbyggande

Documents