PERSONALTIDNING FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET

3/2011

VAL AVNY DEKANUSLäs på sid 10

FERNSTRÖMSPRISETTILL ANDERS BJÖRKLUNDLäs på sid 9

ANNA APPELBERGIN ENGLISHRead, page 20

Ett forskningsområdei förändringNationell utvärdering. Goda exempel. Sid. 4-8

TEMA: VÅRDFORSKNING

2

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Sara LiedholmE-post: sara.liedholm@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschef

Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martiosson, Elsa Warkander, Jens Pers-son, Jimmie Kristensson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Lena Brundin, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Viktoria Klingefors och en representant från SUS (vakant)

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: ElandersOmslagsbild: Kennet Ruona

NR 3/2011

KÄRA LÄSARE!Förändringens vindar viner runt oss. I dagarna (jag hoppas verkligen att Närv hinner ut före) stundar valet av ny dekanus och prodekanus. Den nuvarande fakultetsled-ningen som har suttit på sin post i sex år lämnar vid årsskiftet över till en ny ledning som kommer att utses av den nya dekanen. Närv återkommer i nästa tidning med en summering och återblickar på vad som hänt den senaste sexårsperioden. I det här numret presenterar vi valberedningens förslag till ny dekanus och prodekanus, Gunilla Westergren-Thorsson och Kristian Riesbeck, båda i dag prefekter.I en minintervju med valberedningens ordförande, Carl-David Agardh, får vi veta hur det går till när man vaskar fram en ny ledare, och han uppmanar alla röstberättigade att delta i röstningen! Se sid 10-11.

Närv har tidigare belyst hur forskningens förutsättningar förändrats; regeringens satsningar på strategiska forskningsområden, tillkomsten av UMCS, vikten av infra-strukturella satsningar etc. Ett forskningsområde som genomgått en stor förändring är vårdforskningen. På ett par decennier har den gått från noll (liggandes utanför univer-sitetsorganisationen utan någon nämnvärd forskning) till att bli ett av de strategiska forskningsområdena. För att få ett grepp om vad vårdforskning är, hur bra den är, och vilka satsningar som ska göras i framtiden, genomförs nu en omfattande utvärdering av vårdforskningen vid landets alla lärosäten. Susanne Iwarsson har fått rektors uppdrag att ansvara för kartläggningen och självvärderingen av forskningen vid Lunds universi-tet och Närv gör ett försök att beskriva detta. Vår populärvetenskapliga forskningssajt ”Aktuellt om vetenskap och hälsa”, www.vetenskaphalsa.se, har ytterligare artiklar och filmer som exempel på vad som sker inom ämnet. Se sid 4-8.

Studenterna får också ta del av den utveckling och förändring som sker omkring oss. BMC:s studentcentrum börjar bli klart och det blir jättefint. Redan innan verksamhe-ten och möblerna helt kommit på plats har studenterna hittat dit och alla verkar nöjda med resultatet. Internationella avdelningen flyttar dit liksom delar av Bibliotek&IKT. Se sid 15.

Vad gäller den tekniska utvecklingen ligger studenterna som vanligt i framkant. Studenterna på mastersprogrammet för folkhälsovetenskap är pionjärer vid Lunds universitet vad gäller att använda sk surfplattor, iPads, i utbildningen. Med den kan de kommunicera och få handledning, föra anteckningar och ha tillgång till ständigt uppdaterade dokument. Målet är enligt Anette Agardh att helt upphöra med studiema-terial i pappersform, för att sparar miljö, pengar och arbetstid för personalen. Läs mer på sid. 15.

Än så länge kommer dock Närv att förbli en pappersprodukt. Tidningen har även den genomgått en stor förändring och fortfarande så strävar vi efter att bli en så tillgänglig och ändamålsenlig tidning som möjligt. För att öka läsbarheten byter vi typsnitt och ökar kontrasten mellan text och bakgrund. Har du synpunkter på hur Närv kan bli ännu bättre, hör gärna av dig till mig: sara.liedholm@med.lu.se.

Trevlig läsning!Sara Liedholm, redaktör

Närvaro och nerv= NÄRV!

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: sara.liedholm@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

3

AKTUELLTINNEHÅLL

TEMA:

I DETTA NUMMER:

ALLTID I NÄRV!

Prodekanus Susanne Iwarsson 4

Uppdrag: Utvärdering 4-5

Vård utifrån barnens behov förenklar 6-7 vardagen

Björns drömmaskiner hjälper funktions- 6 hindrade

Hud-mot-hud viktigt för för tidigt födda 7

CASE-dagen 8

Tio år med Vårdalinstitutet 8

Anders Björklund får Fernströmspriset 9

Val 2011: Gunilla kan bli fakultetens 10 nya dekanus

Prissatta utbildningar prisas av studenterna 14

Nytt och mobilt lärande med surfplatta 15

BMC Studentcentrum klart för inflyttning 15

Exellensseminarium 17

Första kallade LU-professorn på plats 17

Dagboken 12-13

På nytt jobb 18

Utmärkelser 9

Porträttet 19

Anna Appelberg: In english 20

Invited Lecture in Infection Medicine

6/10Time: Kl 15:00-16:30Place: Seminar room B1441, Biomedical Center, Floor B14, Klinikgatan 26 / Sölvegatan 19 Title: The double life or Propionibacterium acnes on and under our skinLecturer: Holger Brüggemann, PhD, Max Planck Institute for Infection Biology, Berlin, GermanyHost: Mattias Collin, mattias.collin@med.lu.se

Mini symposium - Inflammation and ”omics” - in research and for clinical use14/10 Tid:Kl 09:00-16:30Plats: Belfragesalen, BMC D15, Klinikgatan 32, Lund Kontakt: Gudrun Kjellander, Gudrun.Kjellander@med.lu.se

Nytänkande i vården - examensarbete med vårdperspektiv25/10Tid: Kl 12:00-15:00Plats: Aulan, Centralblocket, Skånes universitetssjukhus, Lund Kontakt: Viktoria Klingenfors, Viktoria.Klingenfors@med.lu.seSyftet med dagen är att återföra resultat från examensarbeten med potentiell nytta för vården till olika vårdgivare och andra intressenter.Program och anmälan: http://www.med.lu.se/utbildning/aater-kommande_arrangemang/nytaenkande_i_vaarden_examensar-bete_med_vaardperspektiv

Sandblomdagen Tema: DÖDEN26/11Tid och plats: kl.13.30–17.30, Aulan, Universitetssjukhuset, LundStudenter, medarbetare och kollegor, allmänhet - alla med intresse för humaniora och medicin hälsas varmt välkomna!Program: http://www.med.lu.se/forskning/sandblomdagen/sand-blomdagen_2011

Forskningens dag - Andningen och livet från första till sista andetaget1/11 Tid: Kl 13:30

Plats: Skånes universitetssjukhus i Malmö 2/11 Tid: Kl 13:30Plats: Skånes universitetssjukhus i Lund Mer information om Forskningens dag 2011: http://www.med.lu.se/forskning/forskningens_dag

Mini symposium - C1q - a complement recognition mole-cule with multiple functions24/11Tid: Kl 09:00-16:00Plats: Belfragesalen, BMC D15, Klinikgatan 32, Lund Kontakt: Gudrun Kjellander, Gudrun.Kjellander@med.lu.se

TEM

A

4

Rektor Per Eriksson har uppdragit åt Medicin-ska fakultetens prodekanus Susanne Iwarsson att samordna arbetet. Redan före sommaren har hon, med hjälp av med Birgitta Wästberg som anställts tillfälligt som utredare vid fakultetskansliet, utifrån olika infallsvinklar försökt kartlägga var vårdforsk-ning bedrivs. De har baserat kartläggningen på personlig kännedom, gått igenom externa anslag och disputationer, utnyttjat befintliga adminis-trativa system samt gått via dekaner och prefekter för att identifiera forskare med vårdanknytning. I detta steg efterfrågades vilka de primära och sekun-dära forskningsämnena är och vilken inriktning forskningen har (hälsobefrämjande/förebyggande, omvårdande, rehabiliterande eller övergripande). Kartläggningen resulterade i en lista med ett 70-tal forskargrupps-/enhetschefer inom LU.

Frågorna och de uppgifter som sedan samlats in under sommaren är detaljerade och omfattar t ex samtlig berörd personal och hur deras tjänstgöring fördelats på undervisning och forskning under perioden 2005-2010, antal disputerade, exempel på publikationer, omfattningen av externa anslag, mm.

Enligt Vetenskapsrådet som handlägger kart-läggningen åt regeringen är syftet att redovisa den svenska vårdforskningens omfattning och inrikt-ning.

– Det har inte varit helt lätt att samla in alla uppgifter som efterfrågas under semesterperioden, men eftersom deadline närmar sig finns det ingen tid att förlora, säger Susanne Iwarsson.

För att få in ytterligare synpunkter och idéer bjöd Susanne Iwarsson in dem som besvarat enkäten till ett möte i slutet av augusti om det fortsatta arbetet.

Utöver enkätsvaren vill Vetenskapsrådet ha ytter-ligare information från varje lärosäte. De vill veta:

• Vår definition av vårdforskning• Våra ”main areas”• Våra ”leading positions”

På regeringens uppdrag kartlägger nu alla svenska lärosäten vilken vård-forskning man bedriver och hur fram-gångsrik den är. I uppdraget ingår en omfattande självvärdering inklusive en detaljerad redovisning av finansiering och personal.

Nytt nätverk ska främja hälso- och vårdforskning

Fakultetsstyrelsen har beslutat att avsätta 500 000 kronor i tre år för främja hälso- och vårdve-tenskaplig forskning vid fakulteten.

Tanken är att stärka samarbetet och öka kon-taktytorna mellan forskargrupperna inom fakul-teten.

UPPDRAG: UTVÄRDERINGUnder de senaste decen-

nierna har svensk vårdforskning genom-gått en stark utveck-ling, där de ämnen

som betraktas som vårdforsk-ningens kärna utvecklats från att enbart ha representerat ämnesinnehål-

let i vårdutbildningar till att etableras som vetenskapliga discipliner. Utvecklingen tog fart i slutet av 1980-talet, efter det att resultaten av en nationell utvärdering av de vårdutbildningar som på den tiden bedrevs i landstingsregi ledde till att utbildningarna överfördes till högskolor och universitet. Forskningsområdets status manifesterades för ett par år sedan av det blev föremål för regeringens satsning på strategiska forskningsområden.

I Lund hade sjukgymnastutbildningen redan sedan den inrättades tillhört universitetets medicinska fakultet, medan omvårdnads- och arbetsterapeut-utbildningarna 1998 flyttades från Vårdhögskolan till fakulteten. Omvård-nadsutbildningarna bildade då en egen insti-tution, medan sjukgymnastutbildningen till-hörde Institutionen för rörelseorganens sjuk-domar och arbetsterapeututbildningen kom att tillhöra Institutionen för klinisk neurove-tenskap. Åren som följde präglades av ansträng-ningar för att utveckla såväl grund- som magis-ter- och forskarutbildning, parallellt med att bygga upp forskningsmiljöer för de aktuella ämnena. Gästprofessorer knöts till verksam-heten och flera av fakultetens egna professorer gjorde stora insatser för att stödja utvecklingen. De första sjuksköterskorna och arbetsterapeu-terna som disputerade avlade oftast sin examen i ett annat ämne än sitt eget, under handled-

ning av professorer som inte själva var vårdforskare. De juniora vårdforskarna fick sedan ta ansvaret för de egna ämnenas utveckling. Under de första åren tillsköt staten en del extra fakultetsmedel för att stödja utvecklingen av vårdforskningen, dock inte alls i den omfattning som kunde anses motiverad i förhållande till grundut-bildningsuppdragets stor-lek. Eftersom tilldelningen av fakultetsmedel var knapp blev det nödvändigt att bygga upp forskningsverk-samheten mestadels med hjälp av externa medel. För att säkra tillväxten av vård-forskare för framtiden fick de som disputerat tidigt ta

på sig ett stort ansvar, bl a med mycket stora åtaganden som handledare i forskarutbild-ningen. Idag har en hög andel av lärarna vid våra vårdutbildningar forskarutbildning och vår fakultet är den enda i landet där samtliga utbildningsprogram godkändes vid Högskole-verkets senaste utvärdering.

Vad är då vårdforskning eller vårdvetenskap? Ur ett historiskt perspektiv kan man identifiera en utveckling som gått från en avgränsning som utgår från yrkestillhörighet till en som baseras på de problem som skall utforskas. Den yrkesmässiga definitionen går tillbaka till den period då forskningsområdet var nära associerat med vårdutbildningarna och avgränsas på detta sätt utifrån vem det är som bedriver forsk-ningen. Den idag dominerande definitionen är istället problemorienterad, vilket innebär att forskningsområdet avgränsas utifrån forsk-ningsproblem som anses viktiga inom vård och omsorg. Den definition som Vetenskapsrådet formulerade inför utlysningen av de strategiska forskningsområdena är bred och spänner från hälsofrämjande och förebyggande över omvår-dande till rehabiliterande insatser. I Medicinska fakultetens strategiska plan benämns forsk-ningsområdet hälso- och vårdvetenskap, vilket speglar bredden i den utbildning och forskning som bedrivs på ett sätt som stämmer väl överens med Vetenskapsrådets definition.

Forskningen inom hälso- och vårdveten-skap vid vår fakultet är extremt beroende av tilldelningen av externa medel, men vi har haft framgång i detta avseende och har idag flera långsiktigt finansierade forskningsmiljöer som är nationellt och internationellt erkända. Fakulteten har under årens lopp stärkt fakul-tetsfinansieringen till vårdforskning, t ex i form av medfinansiering till Vårdalinstitutet. Vi har också vidtagit åtgärder för att likrikta finan-sieringsmodellen för läraranställningar inom fakulteten. Antalet seniora forskare är dock för-hållandevis lågt och konkurrensen med andra lärosäten om de mest meriterade individerna är påtaglig. Dessutom är pensionsavgångarna många, vilket innebär att handledarkapaciteten i forskarutbildningen fortfarande är otillräck-lig. Även kompetensförsörjningen för utbild-ning på grund- och avancerad nivå är en stor utmaning, men fakultetens styrka är att vi har många engagerade och kvalificerade lärare med hög pedagogisk kompetens. Resultaten av den nu pågående nationella utvärderingen av vård-forskning kan komma att visa sig värdefulla i arbetet med att utveckla vårdforskningen för framtiden. Den bredd av forskning som finns representerad vid Medicinska fakulteten är en tillgång och styrka. För att vi ska uppnå visionen – att bryta ny mark för ett bättre liv – är stark forskning också inom det hälso- och vårdvetenskapliga området avgörande.

SUSANNE IWARSSON PRODEKANUS

5

- Det är vi själva som ska formulera och välja ut vad vi anser är vårdforskning och hur vi definierar det, och det är viktigt att komma ihåg att detta är en utvärdering av den forskning vi hittills bedrivit och inte en programbeskrivning för framtida forskning, betonade Susanne Iwarsson.

Mötesdeltagarna var överens om att det gäller att hålla ihop bredden och samtidigt lyfta fram det som är specifikt, och för att klara av att göra detta på utsatt tid träffas berörda forskare framöver i mindre arbetsgrupper.

Till sin hjälp har de professor Karen Luker som är ledamot i fakultetens Scientific Advisory Board och hedersdoktor vid fakulteten. Luker är själv sjuksköterska och har utsetts till Storbritanniens mest framstående forskare inom sitt område.

- Hon ska granska det material vi nu samlat in

och ge oss synpunkter främst på vilka områden som kan anses vara våra huvudområden och de områden där LU har en ledande position, inför det att vi skriver samman självvärderingsrapporten och skickar den till VR.

Rapporten ska lämnas till Vetenskapsrådet den 15 oktober.

SARA LIEDHOLM

On the instruction of the Govern-ment, all Swedish higher education institutions are now mapping the health sciences research which they carry out and how successful it is. The task comprises an extensive self-evaluation, including a detailed account of finances and staff.Pro-dean Susanne Iwarsson is responsible for the inquiry at Lund University and has invited research group leaders and unit managers to take part in the discussion.Karen Luker, honorary doctor at the faculty and a member of the faculty’s Scientific Advisory Board, will review the material and offer her input.The report is to be submitted to the Swedish Research Council on 15 October.

TEMA: VÅRDFORSKNING

Vem är vem? Håkan Olsson, professor i onkologi roade sig med att teckna av deltagarna vid mötet. Känner du igen dem?

UPPDRAG: UTVÄRDERING

TEM

A

6

– Med tekniskt avancerade handdato-rer, smartphones och surfplattor som bas skapar jag ”drömmaskiner” som för-enklar vardagen för funktionshindrade. Det berättar Björn Breidegard som är forskare vid Certec, LTH.

Vad är en ”drömmaskin”?– En ”drömmaskin” hjälper dig

att uppfylla en dröm - att kunna göra något som tidigare varit omöj-ligt eller svårt, t ex att kunna svara ja och nej, hålla rätt på en inköpslista i mataffären, få hjälp att komma igång eller få hjälp att hitta hem.

– Listan över vilka ”drömmaski-ner” man skulle kunna göra är nästan oändlig. Jag är ute mycket på särskolor, dag-center osv och träffar både funktionshindrade människor och omsorgspersonal – personliga

assistenter, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och lärare exempelvis. När jag visar dem vad man kan göra brukar inte idéerna saknas.

Kan du ge fler exempel på ”drömmaskiner”?– En av de viktigaste är den som kan hjälpa

någon som har svårt eller omöj-ligt att tala, att uttrycka ja eller nej. På så sätt kan den funk-tionshindrade ta kommando över sitt liv. Han eller hon kan med ett rungande Ja eller Nej svara på de frågor som ställs. Det finns också andra Dröm-maskiner där man kan välja bland bilder och få handdatorn

att säga vad man vill ha eller vad man vill göra.

NINA HULT

Certec är Avdelningen för reha-biliteringsteknik inom design-institutionen vid Lunds tekniska högskola. Ladda ned de ”dröm-maskiner” Björn skapat på Certecs hemsida: http://www.certec.lth.se

Vård utifrån barnensbehov förenklar vardagen

Vad är vårdforskning? Vetenskapsrådets definition spänner från hälso-främjande och förebyggande över omvårdande till rehabiliterande insat-ser. Tyngdpunkten inom universitetet ligger vid vår fakultet men det är ett gränsöverskridande ämne och Närv ger här ett axplock på aktuell forskning:

Björns drömmaskiner hjälper funktionshindrade

Se filmerna om ”drömmaskinerna” på http://www.youtube.com/user/veten-skaphalsa

Björn Breidegard.

När ett barn insjuknar i en långvarig och all-varlig sjukdom drabbas hela familjen. Balan-sen rubbas och det normala familjelivet ersätts med långa behandlingsperioder på sjukhus. Vilka är barnens behov i en sådan svår situation? Hur kan man underlätta var-dagen för familjen?

– Tidigare har man ofta baserat vården på vad som fungerar bäst för personal och sjukvård. Vad vi försöker göra är att vända på det och fråga föräldrar och barn vad de behöver och vad de tycker fung-erar bäst och sedan förändra vårdrutiner utifrån det, säger Inger Hallström, professor i pediatrisk omvårdnad på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Trygghet för barn och föräldrarBarns primära behov är att ha sina föräldrar

nära. De har även samma behov som friska barn – att utforska, känna att de är delaktiga och veta som händer. När barn känner att föräldrarna har kontroll och sjukvårdspersonalen är stabil, behöver barnet bara ha kontroll över sig själva vilket ger en bättre och tryggare miljö för barnen.

Föräldrarnas behov är att känna sig trygga. Barnet ska tas om hand på ett kompetent sätt och organisationen på sjukhuset måste fungera. Föräld-rarna själva ska orka förmedla trygghet och vara en

länk mellan barn och sjukhus. De har även behov att ha en bra kommunikation och ha kontroll över det som händer.

Hemsjukvård i KöpenhamnPå Rigshospitalet i Köpenhamn gjordes en studie

där man såg att 25 procent av de cancersjuka bar-nens behandlingar istället skulle kunna göras i hemmet. Då inrättades en sjukhusbaserad hem-sjukvård där man anställde sjuksköterskor som bedrev vård i hemmet.

– Det här har blivit väldigt positivt – barn och familjer säger att vården i hemmet har hjälpt dem att komma hela ur sjukdomsperioden. Det har hjälpt dem att upprätta en normalitet i vardagen och samtidigt har barnen fått en säker behandling. Resultaten har varit så positiva att man sedan års-skiftet har infört sjukhusbaserad hemsjukvård som en rutin i Köpenhamn, säger Inger Hallström.

Självhushåll på sjukhusDet finns flera liknande forskningsprojekt. Ett

exempel är när barn insjuknar i diabetes. Efter att föräldrarna har fått lära sig diabetesbehandling under ett par veckors tid på sjukhus, upplever de ändå att övergången till vardagen är mycket svår. Man ska passa in behandlingen med familjens olika tider, ändra matvanor, barnens aktiviteter mm. Då

stämmer inte insulindoser eller blodsockervärde och den kunskap man förvärvade på sjukhus blir svår att tillämpa i hemmet.

– Vi utformade ett annat sätt att hantera diabe-tesbehandlingen i Lund – samma saker ska ingå som i det nationella vårdprogrammet men det görs på ett lite annorlunda sätt. Hela familjen erbjuds att bo på Ronald McDonald där man lagar sin mat själv och förhållandena liknar de man har i sin vardag. Familjen får daglig och personligt stöd utifrån sina aktuella behov av en diabetessjuksköterska och stannar kvar tills familjen känner sig mogen att komma hem.

De olika behandlingsmetoderna testas just nu. Än så länge är det lite tidigt att dra några stora slut-satser men erfarenheterna är hittills goda.

Inger Hallström, professor i pediatrisk omvårdnad och prefekt

7

Forskare vid Lunds universitet och Rigshospi-talet i Köpenhamn har kunnat visa att vård hud-mot-hud ger positiva effekter på bar-nets hälsa. För både barn och föräldrar är möjligheten till närhet betydelsefull.

Att vårdas hud-mot-hud hos en förälder har hos för tidigt födda barn positiva effekter på barnets temperaturreglering, hjärtfrekvens, andning och sömn- /vakenhetsmönster. Även anknytningen mellan barnet och föräldern påverkas positivt.

Kan hud-mot-hud-vård användas till extremt för tidigt födda barn (född före den 28:e graviditets-veckan) under deras första levnadsveckor?

För att få svar på detta undersöktes om välmå-ende, extremt för tidigt födda barn, kunde behålla en normal hudtemperatur när de vårdades hud-mot-hud hos en förälder.

Forskarna registrerade fysiologiska parametrar två timmar före, under och två timmar efter hud-mot-hud vård hos 22 stabila barn som var

extremt för tidigt födda.Tiden barnen vårdades hud mot hud var i

genomsnitt 1 timme och 38 minuter. Av de 22 barnen vårdades 16 barn hos sin mamma, 5 hos sin pappa och ett barn hos en äldre syster.

Generellt var den genomsnittliga hudtempe-raturen för alla barn, liksom övriga fysiologiska parametrar, signifikant oförändrade före, under

samt efter hud-mot-hud vård. Det framkom dock att när man tittade på vem som barnen satt hos, ökade den genomsnittliga hudtemperaturen med 0.1 grad när barnet satt hos sin mamma och sjönk med 0.3 grader när de satt hos sin pappa.

Studien visade att extremt för tidigt födda barn som är välmående kan behålla en normal hudtem-peratur liksom stabilitet i fysiologiska parametrar under tiden de vårdas hud-mot-hud hos föräldern. Detta ger förutsättningar för barnet och föräldern att tidigt påbörja den betydelsefulla anknytnings-processen.

RAGNHILD MÅSTRUP, SJUKSKÖTERSKA, CERT. AMNINGSKONSULENT (IBCLC) OCH

DOKTORAND

GORM GREISEN, LÄKARE OCH PROFESSOR

Hud-mot-hud viktigt för för tidigt födda

TEMA: VÅRDFORSKNING

Fler exempel på vårdforskning: Minnen från intensivvården kan vara påfrestande

Att som patient vistas på en intensivvårdsavdelning, IVA, kan vara mycket påfrestande. Minnesstörningar, oro och påfrestande upplevelser kan dröja kvar även efter vistelsen och kan leda till psykologiska problem. Patienterna måste därför följas upp efter IVA.

Läs mer: http://www.vetenskaphalsa.se/minne-fran-intensivvarden-kan-vara-pafrestande/

Stor självläkande kraft vid mjölkstockningHög feber och stenhårda bröst är vanliga symtom vid mjölkstockning.

Forskning har visat att de flesta kvinnor återhämtar sig snabbt även utan antibiotika. Sjukdomsframkallande bakterier i bröstmjölken spelar förmod-ligen liten roll då de finns även hos friska ammande kvinnor. Detta är viktig kunskap eftersom överanvändning av antibiotika är ett globalt problem.

Läs mer: http://www.vetenskaphalsa.se/stor-sjalvlakande-kraft-vid-mjolk-stockning/

Allvarligt psykiskt sjuka är en eftersatt gruppAllvarligt psykiskt sjuka har ofta en låg livskvalitet där stigmatisering och

utanförskap är viktiga komponenter. Trots de psykiatrireformer som genom-förts faller de ofta utanför de vård- och stödinsatser som finns idag.

Läs mer: http://www.vetenskaphalsa.se/allvarlig-psykiskt-sjuka-ar-en-eftersatt-grupp/

För lite mat rubbar hormonsystemetAtt hålla igen på ätandet är vanligt bland kvinnor i västvärlden – omkring

en femtedel får i sig för lite energi i förhållande till vad de gör av med. Hur påverkar det kroppen om man samtidigt tränar?

Läs mer: http://www.vetenskaphalsa.se/for-lite-naring-rubbar-hormon-systemet/

Med ålderns rätt – Gott åldrande i SkåneKommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårda-

gens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg.

http://www.vetenskaphalsa.se/med-alderns-ratt-gott-aldrande-i-skane/

Foto: Ragnhild Måstrup

Även runt behandlingsmetoderna för långvarigt sjuka barn har man börjat man tänka annorlunda. För barn med cancer är det t. ex. ett stort problem att tvingas gå igenom många undersökningar där de, för att ligga still, måste sövas upp till fem gånger i veckan. Det finns alltid en risk i att bli sövd och det blir en ökad påfrestning för hela familjen. Genom att förbereda barnen på deras egen nivå med kunskap, lekar och modeller har man fram-gångsrikt kunnat använda sagor och filmer för att få barnen att vara stilla under behandlingen.

- Vår forskning ska tjäna till att underlätta varda-gen så mycket det bara går för sjuka barn och deras familjer, avslutar Inger Hallström.

ÅSA HANSDOTTER

på Institutionen för hälsa vård och samhälle. Foto: Åsa Hansdotter

Karin Samuelson.

Linda Kvist.

Lars Hansson

Åsa Segerström.

Sölve Elmståhl.

8

TEM

A

I år firar Vårdalinstitutet 10-årsjubileum.Målet är att befinna sig i frontlinjen för kunskapsbildning om vård och omsorg.De kommande åren trappar fakulteten ned sitt ekonomiska stöd, så vad har man uppnått?

Vårdalinstitutet arbetar med tre plattformar: • Långvarigt psykiskt sjuka och/eller

funktionshindrade,• Äldre och äldres vård och omsorg • Långvarigt sjuka och/eller funktions-

hindrade Fokus i forskningen har de senaste fem åren

varit främst interventionsforskning (studerar införandet av en ny behandling eller diag-nosmetod) men även implementeringsforsk-ning vars resultat ska kunna användas i den praktiska/kliniska verksamheten. Detta forsk-ningsfokus är baserat på en analys av pågå-ende internationell och nationell vård- och omsorgsforskning samt den efterfrågan som finns av forskningsresultat som ska kunna bidra en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Interventionsstudier i hälso- och sjukvård och omsorgsmiljöer ställer speciella krav då inter-ventionen och dess effekter oftast är komplexa

och genomförs i miljöer som befinner sig i förändring. I forskningsprogram prövas nya arbetssätt och samverkansmodeller som inrym-mer samhällsvetenskapliga, ekonomiska och humanistiska frågeställningar. Under den snart gångna tioårsperioden har man producerat ca 35 avhandlingar.

Ny teknik och studiecirklarMed ny teknik i kombination med tradi-

tionella studiecirklar sprider Vårdalinstitutet information och kunskap. Målgruppen är vårdpersonal, patienter, anhöriga och allmän-heten. Vårdalinstitutet har skapat ett antal tematiska rum på internet där man samlar populärvetenskaplig information tillsammans med manualer och underlag för studiecirklar. I dag finns nio olika rum: Leva med demens, Leva med smärta, Etikrummet, Näring och ätande, Palliativa rummet, Strokerummet, Hjärtrummet, Äldres hälsa och Kulturrum-met. Varje rum har en redaktion bestående av två redaktörer, en från Lund och en från Göteborg.

ELSA WARKANDER

Fakta/VårdalinstitutetVårdalinstitutet bildades 2001 initierat av Vårdalstiftelsen och är ett tvärvetenskapligt cen-trum som bedriver forskning och forskarutbildning inom vård och omsorg. Vårdalinstitutet som organisatoriskt tillhör Medicinska fakulteten har som uppgift att bidra till utveckling av vårdens kvalitet och den patientnära verksamheten. Verksamheten sker vid Lunds och Göteborgs universitet vid olika fakulteter. Vårdalinstitutet har under tio år erhållit ca 400 miljoner kronor huvudsakligen från Vårdalstif-telsen, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Region Skåne och Västra Götalandsregionen för sin verksamhet. Medicinska fakulteten har bidragit med 55 miljoner kronor.

Mer information: http://www.vardalinstitutet.net/

Tio år med Vårdalinstitutet

Cerebral Pares: Att arbeta evi-densbaserat och familjeoriente-rat - hur får vi till det?

Vad är värdet av att använda standardiserade bedöm-ningsinstrument i evidensbaserad habilitering och sjukvård? Vilka metoder finns för att implementera forskningsresultat i praktiken och hur kan man säker-ställa att de åtgärder som erbjuds är evidensbaserade?Dianne Russell, från School of Rehabilitation Science, McMaster University i Canada är inbjuden till Sverige som Folke Bernadotte-stipendiat för att ge sin syn på ovanstånde frågor. Dianne Russell har har utvecklat många viktiga mätinstrument för barn med cerebral pares, exempelvis GMFCS och GMFM, som används i stora delar av världen. GMFM har även vidareut-vecklats och idag finns det tre olika versioner. Nihad Almasri undervisar vid Physical Therapy Department, Rehabilitation Sciences Faculty Uni-versity of Jordan, Amman. Nihad Almasri har forskat vid Drexel university i Philadelphia, USA, kring familjecentrerad habilitering, behov, tillgänglighet för barn, ungdomar med cerebral pares och deras familjer. Seminariet är kostnadsfritt och vänder sig till dig som arbetar med habilitering och sjukvård, studenter, kliniska handledare, lärare och forskare. När? 29 sepember 2011Var? SSSH-salen, Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund.Anmälan? Senast den 20 september till eva.nordmark@med.lu.se

Knowledge, translation and exchange - How to increase the use of research evidence in clini-cal practice?

Välkommen till tvärprofessionell interaktiv work-shop med Folke Bernadottestipendiat 2011 - Dianne Russell! Workshopen berör angelägna frågar runt praktiskt arbete och evidensbaserad habilitering och sjukvård. Dianne Russell arbetar med och forskar kring metoder för kunskapsöverföring vid CanChild - Centre for Childhood Disability Research i Canada. Avsikten är att överbrygga klyftan mellan teori och

praktik så att forskningsresultat används i praktiken och att åtgärderna som erbjuds vilar på bästa möjliga aktuella kunskaps-läge, evidens.Workshopen kommer att hållas på engel-ska och innehåller föreläsning, gruppak-tiviteter, frågor och diskussioner. När: Onsdagen den 5 oktober 2011 med start kl 12.45-16.00 Var: Rosenlunds Aula, plan 0, Tidelius-gatan 12, 118 69 Stockholm. Kostnad: 750 kr, inkl förfriskning.Anmälan: Deltagarantalet är begränsat! Bindande anmälan skickas till eva.nord-mark@med.lu.se Uppge namn, yrkes-kategori, arbetsplatsens adress, telefon, e-post samt fullständig faktureringsadress.Frågor: Kontakta Folke Bernadotte Sif-telsens ordförande Eva Nordmark på eva.nordmark@med.lu.se eller 0767-814488. Varmt välkommen!

AKTUELLT

220 personer - såväl privatpersoner, politiker, arkitekter som vårdpersonal – deltog i CASE-dagen den 30 augusti.

Syftet med dagen var att öka kunskapen om hur man planerar för att miljön ska bli ett stöd i åldrandeprocessen. Regissören och författaren Carin Mannheimer föreläste om det egna ansvaret och nio CASE-forskare presenterarde aktuell forsk-ning i tre parallella sessioner; ”Boende och publika lokaler ”, ”Utemiljö och trafikmiljö” och ”Att åldras

med funktionsnedsättning”. Medverkade gjorde även William L Randall, professor i gerontologi, från Kanada, Ines Uusmann, ordförande för CASE brukarråd och Susanne Iwarsson, föreståndare för CASE.

Moderator var frilansjournalisten Ulf Wickbom.Läs mer om CASE: www.med.lu.se/case.

SARA LIEDHOLM

CASE-dagen:

That’s the CASE

9

– Jag blev alldeles överraskad! Vi har hållit på så länge, det är många involverade, säger en glad Anders Björklund.

Han nämner sina närmaste med-arbetare; Olle Lindvall och Patrik Brundin som varit med i hela arbe-tet liksom Håkan Widner och Stig Rehncrona.

Vad driver och motiverar dig i ditt arbete?

– Forskning är en slags utmaning som aldrig tar slut.

Anders Björklund började sin läkar-studier på 60-talet, men en dynamisk ung professor, Bengt Falck lockade honom att hoppa av från studierna och ge sig in i forskning. Falck hade nyligen utvecklat sin revolutione-rande mikroskopiska metod för att studera nervtransmittorer i hjärnan, som gav en nya fantastiska möjligheter för en nyfiken ung forskare.

Varför har ni lyckats så bra inom ert område?

– Vi kom in ett tidigt skede när synen på hjärnan och ryggmär-gen betraktades som ett fixt organ som man inte kunde röra. Vår idé att inplantera omogna nervceller i hjärnan betraktades som lite udda, en ganska hopplös tanke. Lyckligtvis var Medicinska forskningsrådet till-räckligt vidsynta att ge oss stöd så vi kunde hålla på. Under sex-sju år var vi tämligen ensamma att driva den här forskningslinjen, vilket visade sig vara till vår fördel. På det viset kom vi att tidigt inta en ledande position i detta nya forskningsfält, som vuxit sig starkt

genom åren. Idag är hjärnreparation ett centralt forskningsområde inom både stamcellsforskning och regene-rativ medicin.

Vad har du för råd till dagens unga forskare?

– Som forskare ska man undvika att hela tiden drivas av det som är inne för stunden, det går trender i allt och det är lätt att fastna för det som får uppmärksamhet för tillfället. Och så är det som när man bygger, när man väl lagt grunden måste man tänka ut hur man ska komma vidare. Att sys-tematiskt och målmedvetet utveckla en forskningslinje är lika viktigt som att vara originell. Jag tror också att det är viktigt med dynamiska samarbe-ten mellan forskargrupper som kom-pletterar varandra och som får jobba långsiktigt, både klinik och grund-forskning. Vi på den prekliniska sidan måste också bli bättre på att göra vår forskning begriplig och relevant i ett större kliniskt perspektiv.

Vad tror du händer inom ditt forskningsområde de kommande 10-15 åren?

– Jag tror att metoder för reparation av skador i hjärnan och ryggmärgen kommer att bli en realitet, och att man utifrån dagens stamcellsforskning så småningom kommer att utveckla helt nya sätt att hjälpa patienter med vissa typer av hjärnskador. Parkinsons sjuk-dom är en bra ”test-bädd” för detta utvecklingsarbete. Enbart i Sverige finns 20 000 patienter med Parkinson, men implikationerna av denna forsk-ning är mycket större än så.

SARA LIEDHOLM

Grattis...

…Anders Björklund, årets mottagare av Fernströmstif-telsens Nordiska pris med en prissumma på en miljon kronor!

Hur känns det?

UTMÄRKELSER

Lunds lokala Fernströmpris till Mattias BeltingMattias Belting har utsetts till Lunds uni-versitets egen Fernströmpristagare för sin forskning på cellers kommunikation och hur det påverkar tumörers utveckling.Tumörers utveckling handlar till stor del om hur cancerceller samverkar med var-andra och med andra, ”normala” celler i tumören. Mattias Belting bedriver mycket framgångsrik forskning kring hur celler tar emot och sänder ut komplex information. Mattias Belting är forskare och läkare vid avdelningen för Onkologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, samt Skånes Onkologiska Klinik, Skånes universitetssjukhus.

The Svedbergpriset 2011 till Karin LindkvistKarin Lindkvist tilldelas The Svedberg-priset om

35 000 kronor för sina studier av aquaporiners struktur och dess reglering, och även för sin forskning kring T cells aktivering av superantigener. Karin Lindkvist verksam som forskare inom medicinsk strukturbiologi vid Lunds universitet. The Svedbergpriset delas ut av Svenska För-eningen för Biokemi och Molekylärbiologi (SFBM), en sektion av svenska Kemistsamfundet.

”Skalpellen” till Louise Walther Sturesson Louise Walther Sturesson, läkare vid Anestesikliniken,

får det pedagogiska priset ”Skalpellen”, som delas ut av läkarstudenterna på termin 8. Louise Walther Sturesson tilldelas priset, som avser vårterminen 2011, för ”sitt varma mottagande och dagliga engagemang för att vi studenter ska få en meningsfull och lärorik placering. Med inspire-rande undervisning och ett genomtänkt upplägg ser hon till att studenterna vill och kan uppnå kunskapsmålen”.

Robert A. Pritzker Prizetill Anders Björklund Lunds universitets Anders Björklund har tilldelats

Robert A. Pritzker Prize för sitt mångåriga ledarskap inom parkinsonforskningen. Priset är sedan länge en institution inom amerikansk arkitektur och delas i år ut för första gången för att uppmärksamma även medicinsk forskning i frontlinjen.

Jonas Larsson ledamot i Sveriges unga akademiJonas Larsson, forskare inom molekylär medicin och

genterapi, har utsetts till ledamot i nybildade Sveriges unga akademi. Sveriges unga akademi har startat på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, och är ett tvärveten-skapligt forum och en forskningspolitisk plattform för de bästa unga forskarna inom alla discipliner i Sverige. Inled-ningsvis består Sveriges unga akademi av 22 ledamöter.

Medeonstipendiet till Anders RosengrenAnders Rosengren vid Lunds Universitets Diabetes

Centrum har tilldelats det nyinstiftade Medeonstipendiet. Det nyinstiftade stipendiet på 25 000 kr är tänkt att delas ut till unga lovande forskare vid Clinical Research Center (CRC) i Malmö som uppmuntran inför framtiden.

Stipendium till Anna HolmbergPfizer, i samarbete med Svenska Infektionsläkarför-

eningen, har delat ut ett stipendium, vars syfte är att stödja klinisk forskning inom infektionsområdet, till Anna Holmberg, Avdelningen för infektionsmedicin i Lund, för projektet ”Biofilmsbildningens betydelse för antibiotika-resistens vid protesrelaterade infektioner”.

9

10

VAL

2011

Vem är du?– Jag är professor i medicinsk cellbiologi och

min forskargrupp på 11 personer är lokaliserad på BMC i Lund.

Forskningen är inriktad på att studera plas-ticiteten av bindvävsproducerande celler vid reparations processer i lungan och hur den lokala mikromiljön kan styra inflammatoriska proces-ser samt hur man i förlängningen kan styra detta med olika farmakologisk principer.

Forskningen är translationellt inriktad och vi samverkar nära med främst kliniken på allergi- och lungmedicin men även reumatologen och kirurgen. Gruppen inom luftvägsforskning fick det stora anslaget på 15 miljoner från Hjärta-Lungfonden för något år sedan som delas ut en

gång per år, vilket har haft stor bety-delse för forskningen i området.

Förutom detta är jag prefekt vid Institutionen för experimentell medi-cinsk vetenskap.

Familjen består av Hanna som går på Spyken och Johan som precis börjat i högstadiet och min man Lars som arbetar med klinisk forskning inom läkemedelsindustrin. Vi bor på väster i Lund.

Du kan bli den första kvinnliga dekanen vid Medicinska fakulteten någonsin, hur känns det?

– Spännande att skriva historia och naturligtvis utmanande att göra ett bra arbete förutsatt att jag nu blir vald förstås.

Vilka är dina hjärtefrågor?• Medicinska fakulteten skall vara en krea-

tiv innovativ miljö och en excellent forsk-nings- och utbildningsmiljö, där det är viktigt med samverkan för att hålla vår position som ett ledande universitet även i framtiden.

• I detta gäller att förstärka den kliniska forskningen som är en förutsättning för att skapa en stark translationell forskning med grundforskningen men också mot andra områden inom och utom fakul-teten.

• Att vi skall ha ett nytänkande att dels utnyttja våra starka forskningsmiljöer i ett bredare perspektiv men också stimulera ämnesmässig mångfald.

• Det är även mycket viktigt att skapa en klar karriärplan för de yngre forskarna, vilka är vår framtid och att Medicinska fakulteten skall vara en attraktiv arbets-plats. Karriärplanen skall också kunna ha olika spår.

• Vi behöver även tydliga förebilder och mötesplatser för spontana möten.

• Grundutbildning och forskning behöver integreras mer och personer med forsk-ning och klinik bör bli mer synliga i utbildningssammanhang.

• Forskarutbildningen skall ge möjlighet till ett utbyte mellan olika discipliner. Dvs man kan exempelvis göra en prekli-nisk avhandling och sedan arbeta inom klinik eller tvärtom.

• Naturligtvis är de demokratiska värdena viktiga och självklara i arbetet vid Medi-cinska fakulteten och i detta gäller det att vi har förståelse för att vår vardag för olika lärare/forskare inom fakulteten är väldigt olika. Förståelsen är viktigt för att kunna få en optimal samverkan.

Vad anser du är fakultetens största utma-ning inför framtiden?

• Att få en bra kommunikation och sam-verkan med Region Skåne.

• Att identifiera och ge möjligheter för morgondagens strategiska områden.

• Att på bästa sätt få till möjligheterna på Ideon Medicon Village med en klinisk interaktion.

• Att få till bra samverkan inom ”Life Sci-ence” och förbereda möjligheterna med MAX IV och ESS.

• Att arbeta på samverkan mellan Lund/Malmö men även mot Köpenhamn.

• Att Medicinska fakulteten skall vara en av de starkast medicinska fakulteterna nationellt och även ha en internationell viktig betydelse, vilket vi på många områden redan har visat att vi är, men det krävs hårt arbete för att hålla positionen och även för att klättra vidare.

SARA LIEDHOLM

I slutet av september väljs ny dekanus, prodekanus och ny fakultetsstyrelse för Medicinska fakulteten för mandatperi-oden 2012-2014. Gunilla Westergren-Thorsson är valberedningens förslag till dekanus. Vem är hon? Närv bad henne presen-tera sig själv och sina hjärtefrågor.

Fakta om valetValet genomförs som poströstning. Senast den 22 september kl 16.00 ska din röst vara Ingrid Dahlberg på fakultetskansliet tillhanda. En offentlig röstsammanräkning äger rum kl 13.00 den 26 september. Man har rösträtt om man är lärare med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens inom områdes-styrelsens ansvarsområde.

Mer information: http://www.med.lu.se/val_2011

Gunilla kan bli fakultetens nya dekanus

...och Kristian Riesbeck prodekanusValberedningens förslag till fakultetsstyrelse:Lärarrepresentanter:Susanne Iwarsson, Institutionen för hälsa vård och samhälleGudrun Edgren, MedCulUrban Gullberg, Institutionen för laboratoriemedicin i LundErik Renström, Institutionen för kliniska vetenskaper i MalmöHåkan Olsson, Institutionen för kliniska vetenskaper i LundAllmänrepresentanter:Cristina Glad, vice VD Bioinvent International ABTorbjörn Brorson, VD Sustainable Improvement.

Kristian Riesbeck, profes-sor i klinisk bakteriologi

Gunilla Westergren-Thorsson (till höger) bredvid doktoranden Sara Rolandsson som studerar lungvävnad hos en person med BOS (avstötning vid lungtranplantation). Foto: Sara Liedholm

11

...Carl-David Agardh!

Kan du beskriva valbered-ningens arbete?- Efter vårt konstituerande möte gick vi ut med en uppmaning om att få in förslag på kandidater till posten som dekanus respektive prode-kanus och fick in 23 förslag. Av dem valde vi ut åtta som vi kallade till en 20 minuter lång intervju. Inför intervjuerna hade de nominerade lämnat in sina cv:n och efter att de presenterat sig fick de svara på valberedningens frågor.

Vilka frågor ställde ni?- Hur de såg på rollen, på forskning och undervisning och andra frågor som karriärvägar i forskningen, kontakten med sjukvården, kontak-ten med rektorsämbetet, styrkor och svagheter i verksamheten, yngre forskares roll osv. Efter diskussioner fastnade vi för Gunilla Westergren-Thorsson och Kristian Riesbeck. Valberedningen var helt enig.

Vad utmärkte dem?De är båda mångsidiga inom både utbildning och forskning och båda två har administrativ erfarenhet eftersom de är prefekter, vilket vi såg som en styrka. Och Kristian har den kliniska erfarenhet Gunilla saknar, så de kompletterar varandra vilket också är viktigt.

Ni presenterade era förslag (till dekanus, prodekanus och fakul-tetsstyrelse reds anm) i god tid?- Vi har haft god tid på oss, men det är roligt att vi kunde bli klara i god tid eftersom det ger fakultetskansliet tid att förbereda sig. Det är mycket som ska bli klart till valet.

Vad vill du säga till alla lärare som läser det här?- Att det är viktigt att man röstar. Det är alltid viktigt att man deltar!

SARA LIEDHOLM

Hallå där...

In the next few days, a new dean, pro-dean and faculty board will be elected at the Faculty of Medicine for the 2012–2014 term of office. The nominating committee has proposed Gunilla Westergren-Thorsson for dean and Kristian Riesbeck for pro-dean.The election will be held by means of postal votes. Those who are entitled to vote must ensure their votes reach Ingrid Dahlberg at the Faculty Office by 16:00 on 22 September. A public count will be held on 26 September at 13:00. Those entitled to vote are members of academic staff with research or artistic exper-tise in the field of responsibility of the faculty board.

More information: http://www.med.lu.se/medarbetare/val_2011

Forskningens dag 2011: ANDNINGEN OCH LIVET –Från första till sista andetagetI Skåne sker omfattande forskning kring andningen och sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar. Forskningen undersöker bakomlig-gande orsaker och hur de drabbade kan få bästa stöd och behandling. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne tillsam-mans med Eric K. Fernströms Stiftelse bjuder in till Forskningens dag där forskare vid Lunds universitet och Region Skåne presentera sin forskning på temat Andningen och livet – från första till sista andetaget.

MALMÖTisdag 1 novemberJubileumsaulan, SUS, MalmöKl 13.30 – ca 18.00

LUNDOnsdag 2 novemberAulan, SUS, Lund Kl 13.30 – ca 18.00

Vid Forskningens dag i Lund delas Eric K. Fernströms Nordiska Pris och Svenska Pris till yngre forskare ut. Vid Forskningens dag i Malmö delas pris för Yngre framgångsrik klinisk forskare inom Region Skåne ut.Forskningens dag är öppet för alla som är nyfikna på aktuell forskning. Deltagande är kostnadsfritt och ingen anmälan krävs.

Info och program: www.med.lu.se/forskningensdag2011

© Sofia Wrangsjö/sublim design

Kärlek i allt -

KG Hammar & Bob Hansson talar om kärleken, livet och hur man orkar med sina arbetskamrater. Ett unikt samtal för dig som vill veta hur man gör i kärlek - är det möjligt att älska alla eller ens nödvändigt?

När: 15 november 2011, kl 13-15Var? Lunds universitet, Health Sciences Centre, SSSK-salen, Barav 3, Lund. Fri entré!

Välkommen!

möjligt?

Bob HanssonEn estradpoet men också författare till en rad böcker bland an-nat intervjuboken ”Kärlek - hur fan gör man” där han inter-vjuar de som vet, däribland KG Hammar. Bob Hansson är även verksam som pedagog och en sällsynt klok och förändrande injektion i den svenska lagomheten.

KG HammarTidigare ärkebiskop i Svenska kyrkan, professor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet, förfat-tare med stort engagemang i samhällsfrågor. Både hans liberal-teologiska linje och hans ställningstaganden i en del sakfrågor ledde till att hans ärkebiskopsgärning var omdiskuterad och kritiserad men sågs även som en mycket omtyckt kyrkoledare.

Kärlek i allt - är den första föreläsningen i en serie om tre, som äger rum under hösten 2011 och våren 2012.

nödvändigt?

www.med.lu.se/hvs

15/11

12

DAGB

OKEN Måndag

Eva:Den här veckan är det min tur att bevaka

nyheter som kan vara intressanta till forsk-ningssajten. Jag går igenom pressmeddelan-den från Lunds universitet, kontrollerar de medicinska institutionernas egna hemsidor och sedan skannar jag av externa nyhets-sajter. Idag fick vi napp på SVT som har gjort ett bra inslag om Lundaforskaren Arne Egesten som har upptäckt en kroppsegen medicin som kanske kan bota KOL. Vi bestämmer oss för att göra en notis på detta och länka till SVT Play.

Sedan väntar ett avdelningsmöte där jag ska informera om att forskningssajten nu finns på Facebook.

Nina:Jag hade tänkt börja skriva på två artiklar

inför nästa nummer av Aktuellt om veten-skap & hälsa idag. Men det blir aldrig som man planerat … Jag har i stället använt för-middagen till att svara på mejl och slutgran-ska en helt annan artikel som en doktorand, Pernilla Peterson, har skrivit om hur man med magnetkamerans hjälp kan mäta hur mycket fett som finns lagrat i olika organ. Eva och jag håller i en kurs för doktorander i populärvetenskapligt skrivande och det är

jätteroligt när någon är intresserad av att få en artikel om sin forskning publicerad på vår hemsida.

TisdagEva:Idag har jag ägnat förmiddagen åt nyhets-

bevakning och läst in mig på yoga-andning inför morgondagens intervju.

Nina:Äntligen fick jag tid att ge mig in i mast-

cellens värld! Jag gjorde en intervju med Cecilia Andersson i förra veckan som ska ha en poster på Forskningens dag. Idag lyss-nade jag igenom inspelningen och skrev rent anteckningarna från intervjun. När det är komplicerade ämnen brukar jag spela in intervjun för att lättare hamna rätt. Nackde-len är att det tar mer tid när man ska skriva

FAKTA/

Aktuellt om vetenskap & hälsa på webben

Sedan drygt ett år tillbaka finns en gemensam webbplats om medi-

cinsk forskning i Skåne: www.vetenskaphalsa.se. Det är ett sam-

arbete mellan Skånes universitetssjukhus, Labmedicin Skåne och

Psykiatri Skåne vid Region Skåne samt Medicinska fakulteten vid

Lunds universitet. På ett enkelt, informativt och sakligt sätt berättar

vi om forskningen inom medicin och hälso- och vårdvetenskap.

Vår målsättning är att täcka ett så brett område som möjligt – allt

från molekylära mekanismer bakom sjukdomar till psykisk ohälsa

och omvårdnad av äldre. Vi ser gärna att forskare kontaktar oss

angående nya forskningsresultat som kan vara intressanta för all-

mänheten.

Kontaktuppgifter finns på www.vetenskaphalsa.se

Namn: Eva Bartonek Roxå

Titel: Forskningsjournalist

Utbildning: Molekylärbiologi, disputerad i

bioteknik, vetenskapsjournalistik.

Arbetar: På halvtid med forskningssajten

www.vetenskaphalsa.se, resten i det egna

företaget Naturvetartext

Familj: Man och två döttrar (17 och 20 år)

Intressen: Naturen - med hunden, kajaken

eller på en fjälltopp. Böcker, vänner och

god mat.

Namn: Nina Hult

Titel: Forskningsjournalist

Utbildning: Journalistik, vetenskapskommu-

nikation, molekylärbiologi, miljöskydd m.m.

Arbetar: På halvtid med forskningssajten

www.vetenskaphalsa.se

Familj: Man och två döttrar (11 och 13 år)

Intressen: Familjen, god mat & vara ute i

naturen.

En vecka med forskningssajten

Nina Hult och Eva Bartonek Roxå ingår i redaktionen för sajten Aktuellt om vetenskap och hälsa och filmar och skriver populärvetenskapligt om medicin, hälso- och vårdvetenskaplig forskning i Skåne.

13

artikeln. I morgon ska jag försöka pussla ihop ett första utkast till artikel.

Jag har också jobbat med två kortare texter till nästa nyhetsbrev från sjukhuset och universitetet om sjukgymnast Åsa Segerströms forskning. De handlar om nya rön kring vilken träning som är lämplig för personer med typ 2-diabetes och vad bantning kan ställa till med hos dem som tränar.

OnsdagEva:Tillsammans med fotografen Roger Lund-

holm bar det iväg till den vackra Alnarpsparken för en intervju med Åsa Marsal om yoga och andningens betydelse för vår hälsa.

Åsa jobbar deltid som narkossköterska vid SUS och som yogainstruktör i eget företag. Hon ska hålla i pausprogrammet på Forskningens dag vars tema i år är ”Andningen och livet”. Exakt vad

hon tänker bjuda på kan vi inte avslöja i förväg men hon berättar entusiastisk om hur andningen ger oss möjlighet att aktivera det parasympatiska nervsystemet och därmed minska stresshormo-nerna och sänka blodtrycket. Och hur enkelt det är att förbättra sin hälsa bara genom att andas rätt.

Nina:Fortsatte skriva på mina artiklar. Inget färdigt

än, men jag har kommit igång med en fjärde artikel nu, som handlar om hur celler i lungorna reparerar en skada. Jag har intervjuat Gunilla Westergren-Thorsson som ska berätta om detta på Forskningens dag. Lite mycket kanske att jobba med fyra artiklar parallellt, men det är å andra sidan bra att låta texterna ligga någon eller några dagar så att man sen kan återkomma till dem med fräscha ögon.

TorsdagEva & Nina:Idag har vi filmat och det underlättar om man är

två. Nina skötte intervjun och Eva kameran – nästa gång gör vi tvärtom för det är kul att filma!

Vi träffade Björn Breidegard på Certec vid LTH och det var svårt att inte låta sig smittas av hans entu-siasm. Han jobbar med att utveckla tekniska hjälp-medel för handikappade och visade oss sina dröm-maskiner och hur man kan styra datorn med hjälp av nästippen. Blir ni nyfikna? Då får ni hålla utkik efter vårt reportage på www.vetenskaphalsa.se och i Närv.

FredagEva & Nina:Vi börjar dagen hos forskningsjournalisten

Ingela Björck i Universitetshuset med ett redak-tionsmöte inför nästa nummer av tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa. Vår forsknings-sajt med samma namn är en vidareutveckling av tidskriften som är tematisk och kommer ut två gånger per år. Höstens nummer är alltid knutet till Forskningens dag medan vårens nummer bestäms av redaktionen.

Vi avslutar förmiddagen med ett planerings-möte för höstens aktiviteter på forskningssajten innan det är dags att packa ihop inför helgen. Vi jobbar ju bara halvtid med sajten.

Möte, möte, möte – men man får väl ha sådana dagar också.

Eva Bartonek Roxå och Nina Hult turas om att filma och intervjua. På www.vetenskaphalsa.se finns forskarporträtt, filmer och artiklar om fakultetens forskning.

Björn Breidegard på Certec vid LTH utvecklar tekniska hjälpmedel åt funktionshindrade (läs mer på sid 7 och se filmen på http://www.youtube.com/user/vetenskaphalsa)

Eva Bartonek Roxå intervjuar Åsa Marsal som ska hålla i pausprogrammet på Forskningens dag i november.

14

UTBI

LDN

ING

Från och med i höst är studier vid svenska universitet och högskolor avgiftsbelagda för utomeuropeiska medborgare. En del av Medicinska fakultetens program och kurser har därför fått sätta prislappar på sin utbildning.Vad säger studenterna som betalar? Och hur har det påverkat antalet sökanden?

Det gäller inte studenter som redan är antagna, men samtliga utomeuropeiska studenter som söker till program eller kurser vid svenska läro-säten behöver numera betala för sina studier i Sverige. För oss gäller det främst de två inter-nationella masterspro-

grammen i Sports Science samt Public Health, men även kurser på mastersnivå som humanbiologi, Stemcell Biology och Bio Medicine.

Fram tills nu har vi inte behövt bekymra oss för att hitta studenter till våra program. Med avgifterna hamnar vi i ett nytt konkurrensläge där studen-ter kommer att jämföra vad som erbjuds mellan olika lärosäten och program.

Erwin Apitzsch som är programdi-

rektör för Sports Science funderar:– Masterprogrammet i idrottsvetenskap star-

tade 2009. Av de som antogs till programmet 2009 var drygt hälften från utomeuropeiska länder. Hösten 2011 utgör de endast 30 procent av de antagna. Vi kan också notera en förskjut-ning beträffande studenternas hemländer. År 2009 kom de flesta ansökningarna från Kina, Bangladesh, Indien och Pakistan och i år från den amerikanska kontinenten. En annan iakttagelse är att vi 2009 inte hade en enda sökanden från Europa, om vi undantar de nordiska länderna, medan vi i år har antagit 14 europeiska studenter.

Av de betalningsskyldiga internationella studen-terna har alla, utom en, stipendier av olika slag. Antagningsproceduren har i år varit avsevärt mindre tidskrävande än

de föregående åren, men i övrigt har vi ännu inte gjort något särskilt med tanke på att vi numera också har betalstudenter.

Public healthAnette Agardh är programdirektör för mas-

tersprogrammet i Public Health. Programmet startade år 2001 och har sedan dess haft en genomströmning på cirka 400 studenter, varav ungefär hälften kommit från utomeuropeiska länder. Programmet är ett av de mastersprogram

vid universitetet som lockat flest avgiftsbetalande studenter, och har fortfarande en lång reservlista. Mer än en tredjedel av gruppen på 40 studenter kommer från ett utomeuropeiskt land.

Anette är nöjd med utfallet. – Vi har ett lika stort antal nationaliteter repre-

senterade på programmet som förra året vilket är värdefullt för det globala klassrummet.

Är det någon risk att kvaliteten på våra engelskspråkiga program förändras?

– Kraven på hög kvalitet i programmet påver-kas inte av att några av studenterna betalar avgif-ter. Vi strävar alltid efter att hålla högsta kvalitet i utbildningen och kraven för att bli godkänd är oförändrade, säger Anette Agardh.

KARIN FRYDENLUND

Tian från Kina läser Sports Science:

– För det första har det svenska utbild-ningssystemet ett väldigt gott rykte, och inom idrottsve-tenskap som jag ska studera, är ni definitivt ledande i världen. Och jag hade tidigare träffat några riktigt trevliga svenskar, så mitt intryck av lander var redan gott.

Har det faktum att du var tvungen att betala terminsavgift spelat någon roll?

– Ja, det är klart, det är en stor summa pengar oavsett var du kommer ifrån, men eftersom jag verkligen vill veta mer om landet och försöker lära mig något, tror jag det kan värt det.

Vad vet du om Sverige och Lunds universitet?– Tja, förutom Volvo, Ikea, Sony Ericsson, Electrolux och

köttbullar naturligtvis, kände jag till Sverige lite eftersom jag varit här två gånger tidigare. Jag blev chockad av den makalöst vackra naturen och jag gillar att folk verkar leva lyckliga i ett lugnt tempo, så som jag verkligen önskar jag kunde haft det i mitt land. Ärligt talat visste jag inte mycket om Lunds universitet innan jag hittade det här programmet.

Natalia Vincens från Brasilien läser Public Health:

– För ett par år sedan besökte min man Sverige för att delta i ett möte där han träffade han en pro-fessor från Lunds universitet och började fundera på fullfölja sin doktorsexamen vid samma insti-tution. En sak ledde till det andra och jag började leta efter Lunds masterprogram. Jag blev intresserad av Master’s Programme in Public Health som verkade mycket välstrukturerat och hade en viktig fördel: att hela kursen är på engelska.

Har det faktum att du var tvungen att betala terminsavgift spelat någon roll?

– Jag ansökte om Lunds universitets globala stipendium och även några brasilianska, men tyvärr har jag inte fått något av dessa. Nu väntar jag på svar om det finns alternativa möjligheter.

Vad vet du om Sverige och Lunds universitet?– Det sådan vacker natur, är välorganiserat och fredligt, och

upprätthåller den offentliga politiken inriktad på befolkning-ens välbefinnande. Folk är vänliga, hjälpsamma och mycket välutbildade - alla talar engelska nästan flytande. För mig som brasilianska, är det omöjligt att inte tala om väder och vintersport - speciellt curling. När det gäller kultur tycker jag om Ingmar Bergmans filmer och Stig Larssons böcker. Om Lunds universitet vet jag att det är ett viktigt och välkänt universitet.

Prissatta utbildningar prisas av studenterna

Fakta/Vad kostar det?Två års studier på de internationella mastersprogrammen:Sports Science: 260,000 SEKPublic Health: 340 000 SEKEn termin i Stemcell Biology på matster-nivå: 85 000 SEK

Läs mer: http://www.lunduniversity.lu.se/international-students/apply-fees-scholarships-housing/tuition-fees-and-payment

”Av de betalningsskyldiga internationella studenterna har alla, utom en, stipen-

dier av olika slag.”

15

Ombyggnationen av BMC Studentcen-trum är nu i det närmaste klar. Studen-terna har redan flyttat in, trots att det vid Närvs rundvandring ännu saknas möbler och utrustning.

I modellrummen, med anatomimodeller som flyttats hit från zoofysiologen, sitter studenterna i grupper och vid de provisoriskt utplacerade borden i uppehållsrummet hänger några gäng som äter sin medhavda lunch eller pluggar. Bland dem sitter Anders Lind som varit studen-ternas representant i planeringsarbetet.

- Vi slogs för tysta läsesalar och tillräckligt med matplatser och mikrovågsugnar och att det skulle finnas trådlösa nätverk, säger han.

Han och andra studenter Närv talar med är nöjda med sina nya lokaler.

Daniel Ehinger och Lisa Ellegård studerar på termin 4 på läkarlinjen. Det är glada över att studenterna nu får en egen plats.

- Det var så trångt innan när vi läste anatomi, nu har man allt på ett ställe.

Tillsammans med vicedekanus Ingemar Carl-stedt som är ciceron för rundvandringen och ansvarig för ombyggnaden, diskuterar de tv-skärmarna som hänger i taken. Kanske man kan

arrangera filmkvällar? Ingemar Carlstedt är villig att diskutera saken, men säger att skärmarna i första hand är tänkta för att digitalisera informa-tionen till studenterna; tentaresultat etc.

I dagarna flyttar fakultetens Internationella avdelning in i lokalerna för att få närmare till studenterna och så snart den nya servicedesken kommer på plats kommer fakultetens bibliotek att flytta hit delar av sin verksamhet.

Ingemar Carlstedt är också nöjd. Han tycker samarbetet har gått bra med alla inblandade; LU byggnadsenhet, BMC Service, studenter och grundutbildningsorganisationen

- Det har blivit som vi tänkt... eller bättre!

TEXT&BILD: SARA LIEDHOLM

Stort söktryck till våra utbildningar

Ansökningsstatistik från verket för högskole-service gällande programutbildningar i landet inom medicin och vård inför antagningen höst-terminen 2011, visar att söktrycket (antalet sökande i första hand per plats) till Lund jämfört med andra orter är stort. Detta gäller särskilt arbetsterapeut-, läkar-, röntgensjuksköterske-, sjuksköterske- och sjukgymnastprogrammet.

Antagningsstatistiken visar att antalet antagna på program och kurser vid uni-versiteten och högskolorna, i höst drygt 270 000 personer, fortsätter att öka. Jämfört med i fjol är ökningen drygt 1 000 per-soner, vilket gör att summan antagna för i år slår rekord. Mer än 335 000 personer var behöriga sökande. Statistiken visar också att det krävs toppbetyg för att läsa till läkare i Lund, Solna och Uppsala, däremot inte i Göteborg, Linköping, Örebro och Umeå.

Fördelningen kvinnor och män bland det totala antalet antagna och behöriga sökande ser i stort sett ut som det gjort de senaste åren - i år 63 procent kvinnor och 37 procent män.

Den är lätt, elegant och öppnar för helt nya undervisnings- och inlärningsmöjligheter. Nu blir mastersprogrammet för folkhälso-vetenskap pionjärer vid Lunds universitet på att använda surfplattor i utbildningen.

Det internationella mastersprogrammet för folkhälsovetenskap, som har sitt huvudsäte på Clinical Research Centre, har i och med hös-tens terminsstart utrustat samtliga studenter och lärare med surfplattan iPad. Totalt är det ett 90-tal personer som omfattas av satsningen som delvis bekostas med strategiska utbildnings-pengar från institutionen för kliniska vetenska-per i Malmö.

Det nya hjälpmedlet blir en integrerad del av undervisningen, och därmed hoppas man att plattans många möjligheter kan utnyttjas optimalt.

– Vår utbildning är internationellt inriktad och detta möjliggör ett utökat samarbete med lärare från andra universitet. Och globala exper-ter vid exempelvis Sida och världshälsoorganisa-tionen WHO kan användas som resurspersoner i utbildningen. Via sina iPad:s kan våra studenter ta del av seminarier, få handledning och kom-municera direkt med dem, säger Anette Agardh, programdirektör för utbildningen.

Satsningen på surfplattorna syftar främst till att erbjuda studenterna ett användbart och pro-fessionellt verktyg för sina studier. Studenterna behöver inte bära runt på en massa papper i form av handouts, anteckningar, artiklar och annat material, utan kan ha tillgång till ständigt uppda-terade dokument i sin surfplatta. Målet är att helt

upphöra med att dela ut studiematerial i pap-persform, vilket också sparar miljö, pengar och arbetstid för personalen, menar Anette Agardh.

Plattan är enkel att ha med sig och utrustad med Blackboard, en kompatibel lärplattform på webben, som gör att man kan sitta var som helst och ta del av kursmaterial, webbaserade seminarier och gruppdiskussioner. Satsningen genomförs som ett tvåårigt pilotprojekt, för att därefter utvärderas.

BJÖRN MARTINSSON

Nytt och mobilt lärande med surfplatta

Studenterna Naila Tashbulatova och Alemante Gebru Kassa har inte använt surfplattor i undervisningen tidigare, men ser med spänning fram emot att använda det nya hjälpmedlet i sina studier. Betydligt enklare och smidigare än en laptop, var en första reaktion.

Foto: Michael de Rooy

BMC Studentcentrum klart för inflyttning

Ingemar Carlstedt pratar med Daniel Ehinger och Lisa Ellegård på läkarlinjen.

Nytt stamställe på BMC

Efter sommaren har Olles fik öppnat i ny regi, nu med namnet Stamstället. Köks-mästare Jakob Ahrén som jobbat som köks-mästare på olika håll i världen vill föra in internationella smaker på menyn och kallar sin matlagning ”molekylär gastronomi”.– Det är när man lagar mat på kemi och fysik och vet vad som händer, förklarar han.Restaurangchefen Johan Lundén, som har en bakgrund som sångare och artist i nöj-esbranschen, vill bjuda gästerna på goda upplevelser.– Vi tycker om att få folk nöjda och vår upp-gift är att leverera efter behov, oavsett om det är luncher, catering, stora fester, säger Johan Lundén.

Läs mer: www.stamstället.se

AKTUELLT

Fr. v: Janne Andersen, Johan Lundén, Jakob Ahrén, Sabina Larsson och Åsa Lovén.

16

INTERNATIONELLT

Teaching exchange with MelbourneTo facilitate global mobility in order to gain international teaching expe-rience, Lund University has provided the financing for university lecturers to actively participate in undergraduate and graduate level programs at part-ner universities worldwide. In Lund we are in the process of developing a new undergraduate curriculum for physiotherapy. Melbourne University has recently launched a new program which they call Doctoral Program in Physiotherapy and as Melbourne and Lund are partners within the global academic network Universitas 2, I app-lied for and was awarded a mobility grant to spend three weeks there as a guest lecturer in Physiotherapy.

MICHAEL MILLER Learn more about teaching mobi-

lity: http://www.med.lu.se/medarbe-tare/internationellt

Professor Stig Radners Lund Medical Summer School 2011

Den anrika traditionen Lund Medical Summer School (LMSS) tog 2011 emot 20 läkarstudenter från fyra kontinenter för klinisk praktik på SUS och forskningspraktik på BMC i Lund. Som sedvanligt spenderades de två första veckorna med en blandning av medicinska föreläsningar, introduktioner till det svenska vårdsystemet och demonstrationer av metoder och utrustning på BMC i Lund samt Universitetssjukhusen i Lund och Malmö, med besök Hörby vårdcentral för fler föreläsningar, workshops och en djupare inblick i svensk läkekonst. Studenterna kommer genom nätverket IFMSA (International Federa-tion of Medical Students’ Associations).

Mingel och smörgåstårta

Medicinska fakultetens faddergrupp tar emot utländ-

ska studenter. Sammanlagt kom 60 utländska studen-

ter till ”Welcoming” där det bjöds på smörgåstårta

och mingel.

Under tre intensiva juliveckor var Kajsa Landgren och Elizabeth Crang Svalenius, lärare från avdelningen för omvårdnad utbyteslärare vid Khon Kaen University (KKU) i norra Thailand.

Lärarutbytet ingår i ett Linneus Palme-projekt, initierat av professor Inger Hallström på Institu-tionen för hälsa, vård och samhälle, och kommer förhoppningsvis att fortsätta i ett studentutbyte. Vi blev mycket väl mottagna vid the Faculty of Nursing som är en av 14 fakulteter på KKU. Vi undervisade i forskningsmetodik, ultraljud, förlossning, familjefokuserat omhändertagande och spädbarnsvård. Vi handledde också master-studenter från Thailand, Vietnam, Kina och Indonesien i deras uppsatsskrivande vilket gav oss insikter om det sammanhang de vårdar i.

Vi blev fullmatade med studiebesök och fick verkligen se många olika vårdinrättningar. Ett sjukhus hade en utpräglad hälsoprofil, ett annat kan numera ägna sig åt de svårast sjuka patien-

terna då de genom en lyckad omorga-nisation av primärvården fått patienter med mindre allvarliga åkommor att söka vård på sin vårdcentral. Vi fick se en sådan, 10 kvadratmeter liten men mycket välfungerande, vårdcentral.

I en by där familjer som var intres-serade att förändra sina vanor har de fått lära nytt i ett tvärfackligt projekt som omfattat hälsa, kost, livsstil och jordbruk. Nu är de flesta familjer i byn självförsörjande och har bättre hälsa. Kort sagt fick vi se vård och problem-lösning på andra villkor än hemma i Skåne.

Det är fler patienter än vi är vana vid.

Väntrummen är fulla. På till exempel mödra-vårdscentralen undersöks flera kvinnor i samma rum och på BB låg 30 kvinnor och 30 nyfödda barn i samma sal. Å andra sidan finns det många sjuksköterskor och barnmorskor, och studenter har hela tiden sin lärare vid sin sida. Sjukhusen är materiellt sett inte lika moderna som här men det vi såg verkar välfungerande. Den holistiska synen på hälsa, kost och miljö och det hälsopreventiva arbetet var imponerande. Miljötänkandet märks: på sjukhuset serveras bara ”ren” och nyttig mat och inne på sjukhuset finns en marknad för organiskt odlad mat där personal, patienter och anhöriga kan handla.

När tio sydöstasiatiska länder kommer att gå samman till ett asiatiskt ”EU” om fyra år ska också deras sjuksköterskeutbildningar standardi-seras. Thailand leder kvalitetsligan, enligt KKU, och fakultetens dekanus uttryckte förhoppningar om att deras ”EU” ska samarbeta med vårt EU för att utveckla vården. Att vara en pusselbit i detta ger möjligheter till ett ömsesidigt stimu-lerande utbyte!

KAJSA LANDGREN

FAKTA/Linnaeus-PalmeLinnaeus-Palme är ett Sidafinansierat utbytesprogram för lärare och studenter inom utbildning på grund- och avancerade nivå. Programmet ger stöd till samarbeten mellan svenska lärosäten och lärosäten i utvecklingsländer. Beviljade projekt kan få medel för lärar- och studentmobi-lititet upp till åtta år. För att säkerställa att en reciprok mobilitet går att genomföra kan man söka medel för planeringsresor. För att uppnå den förankring inom institutionerna som är en grundförutsättning för vidare utbyte, ska planeringsresan genomföras av lärare som är väl eta-blerade vid sin institution. Vid Medicinska fakulteten har vi hittills planerat två L-P program; Sjukgymnastikprogrammet tillsammans med ett lärosäte i Kenya samt inom barnsjukvård med Khon Kaen University i Thailand.

Elizabeth visar barnmorskestudenter hur man förlö-ser foster i sätesbjudning och demonstrerar hur man använder sugklocka.

Barnmorskor på utbyte i ThailandUT

BILD

NIN

G

17

FORSKNIN

GExcellence Seminars:

Nobel Prize LaureatesAaron Ciechanover visits Lund

Lunds universitet var först ut i Sverige med att kalla en professor. Sedan i maj finns Gunnar Gouras, professor i expe-rimentell demensforskning vid Insti-tutionen för experimentell medicinsk vetenskap, på plats i Lund. Gunnar Gouras forskningsom-råde är experimentell forskning kring de cellulära och moleky-lära sjukdomsmekanismerna bakom demenssjukdomar som Alzheimers.

– Spetsforskning inom Parkin-sons sjukdom, i kombination med utmärkt klinisk vård av demens-sjuka, gör Lunds universitet till en perfekt plats att söka efter ett botemedel mot Alzheimers sjuk-dom, säger Gunnar Gouras när han motiverar varför han valt att komma till Lunds universitet.

Efter den så kallade autonomi-utredningen har Sveriges lärosäten fått möjlighet att kalla en professor till en professur.

Att kalla en professor innebär att man tillsätter en professor utan att tjänsten först ledigkungjorts. Innan den 1 januari i år skulle alla professurer, enligt högskolelagen, utlysas och tillsättas i konkurrens.

JOHANNA SANDAHL

Läs en längre intervju med Gunnar Gouras om hans forsk-ning i institutionens nyhetsbrev: http://www.med.lu.se/content/download/57850/446889/file/EMVNewsletterMay2011.pdf

Första kallade LU-professorn på plats

Gunnar Gouras söker efter botemedel mot Alz-heimers sjukdom.

Foto: Anna Appelberg

Aaron Ciechanover, one of the Nobel Prize Laureates in Chemistry of 2004, gave Lund University a quick but intense visit on Sep-tember the 8th. He taught, shared expe-riences and inspired students and resear-chers during a meeting with Future Faculty and on an open talk about his work.

His busy agenda was also filled with spon-taneous chats with young researchers eager on asking questions or even for some professio-nal advice. This energetic man is known for his patience and clear mind as he is constantly invi-ted to actively participate on the well renown Nobel Lindau Meetings in Germany, a sort of yearly “scientific summer camp” for a whole week together with more than 500 young researchers from all over the world.

From Israeli origins, Professor Ciechanover studied biochemistry and later medicine. He also did the compulsory military service in Israel for three years. This last was key element on his research life; while many scientists start in the research business on their twenties, Ciechanover begun on his thirties with a clear conviction of finding a research topic that he could enjoy but also the best possible scientific mentor: Avram Hershko (and co-recipient of the Nobel Prize).

During his talk at Lund University, Ciecha-nover explained how he found in basic research the passion, fun and purpose of life that became his driving motivation. He also showed how the beginnings of his research and of others that lead to the discovery of ubiquitin-mediated protein degradation and the ongoing work and questions that remain unsolved.

Last but not least, he transmitted his perso-nal view and advice when choosing a research topic is “to not go with the flow of the trends in research but instead looking for a relevant topic that remains unsolved”. Although Profes-sor Ciechanover understands the risk being a pioneer, he balances this risk with the fun and pleasure of working in a topic that he truly enjoys and in helping people through his work, two of the most professional rewards.

If you missed this chance to enjoy his talk, don’t get disappointed. Aaraon Ciechanover has strong ties to Lund University research community and he will be back soon to continue sharing his findings but also to inspire researchers on their daily work.

RONALD CARPIO

Professor Aaron Ciechanover from the technical university in Haifa held a lecture entitled “Why Our Proteins Have to Die so We shall Live: The Ubiqui-tin System for Intracellular Proteolysis – From Basic Mechanisms through Human Diseases and onto Drug Development”. Foto: Katrin Ståhl

During an informal lunch, Aaron Ciechanover shared some life and work experiences with junior researchers from the Future Faculty. This opportunity was very appreciated. One of the pieces of career advice Aaron Ciechanover offered was to establish a very own research niche: “When you find a research subject that interests you, you should behave like a dog with a bone: Hang on to that bone and don’t drop it!”.

Foto: Anna Appelberg

18

R

HEJ!

Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap:

Inger Remse, laboratorieingenjör, Neural plasticitetKatarina Johansson, arbetsmiljösamordnare, Kansli EMVBodil Israelsson, biomedicinsk analytiker, Experimentell demensforskningJohan Andersson, universitetslektor, EMVKarin Elbing, biträdande forskare, Medicinsk strukturbiologiAnna Hammarberg, forskningsingenjör , EMVMaria Swanberg, forskarassistent, EMVTomas Björklund, forskarassistent, EMVLaurent Roybon, forskarassistent, EMVKatarina Willén, forskninsgingenjör, Experimentell demensforskningSmiljanic Sandra, laboratorieass 1:e, Neurala stamcellerKajsmark Diana, utbildningsadministratör, Kansli EMVMalin Samuelsson doktorand, Leukocyte MigrationDan-Anders Jirenhed, biträdande forskare, Associativ inlärningAdnan Deronic, doktorand, ImmunologiLovisa Heyman, doktorand, Molekylär endokrinologi

Institutionen för hälsa, vård och samhälle:

Ingibjörg Hjaltadottir, avd för omvårdnadSusanne Bondesson, avd för omvårdnadJenny Gårdling, avd för omvårdnadElisabeth Björquist, avd för omvårdnadJohanna Douhan, projektadministratör, avd för geriatrik Gunilla Andersson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Emma Roybon, forskningsadministratör, avd för arbetsterapi och gerontologi Cajsa Skarin, projektadministratör, klinisk alkoholforskning Nelli Øvre Sørensen, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad Susanne Wollinger, universitetslektor, avd för omvårdnad Eva Persson, universitetslektor, avd för omvårdnad Birgitta Wästberg, universitetsadjunkt, avd för arbetsterapi och gerontologi Christina Brogårdh, universitetslektor, avd för arbetsterapi och gerontologi Eva Ekvall Hansson, universitetslektor, avd för sjukgymnastik Liselott Persson, universitetslektor, avd för sjukgymnastik Eva Grönlund, universitetsadjunkt, avd för omvårdnad

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund:

My Andersson, postdoktor, neurologiJonas Carlson, forskare, kardiologiErika Elgström, doktorand, onkologiDaniel Filipazzi, IT-ingenjör, onkologiMagnus Hillman, biträdande forskare, medicin Ida Johansson, doktorand, onkologi Diana N. Krause, gästprofessor, medicin Elise Kvarnström, projektkoordinator, pediatrik David Ley, professor, pediatrik Inga Newie, doktorand med utbildningsbidrag, onkologi Anastasia Nyström, biträdande forskare, öron-näsa-halssjukdomar Jemal Tatarishvili, laboratorieforskare, neurologi Tamara Tjitrowirjo, doktorand, onkologi Johannes Westman, doktorand med utbildningsbidrag, infektionsmedicin Marie Öberg, vik. universitetsadjunkt, logopedi, foniatri, audiologi

Institutionen för laboratoriemedicin, Lund:

Roshanak Ghazanfari, projektassistent, Stamcellscentrum Neserin Ali, projektassistent, avdelningen för arbets- och miljömedicin Julia Broström, projektassistent, avdelningen för arbets- och miljömedicin Eva Ekman, projektassistent, avdelningen för arbets- och miljömedicin Amanda Ode, utbildningsbidrag, avdelningen för arbets- och miljömedicin Sofie Singbrant Söderberg, biträdande forskare, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Anna Nylén, doktorand, Stamcellscentrum Laura Tarnawski, doktorand, Stamcellscentrum Emma Rörby, doktorand, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Roger Rönn, doktorand, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Roksana Moraghebi, doktorand, avdelningen för molekylärmedicin och genterapi Chin Shing Ho, doktorand, avdelningen för MIG Manoj Puthia, laboratorieforskare, avdelningen för MIG Xiaoze Li, doktorand, avdelningen för medicinsk mikrobiologi Sara Bengtson, forskningsingenjör, VektorenhetenJavanshir Esfandyari, biomedicinsk analytiker, Stamcellscentrum Jörgen Adolfsson, biträdande forskare, avdelningen för hematologi och transfu-sionsmedicin Björn Nilsson, klinisk assistent, avdelningen för hematologi och transfusionsme-dicin

Övrigt:

Matthias Bank, bibliotekarie, Bibliotek och IKT-enheten CRC-Malmö Patrik Sjöholm, IT-tekniker, Bibliotek och IKT-enheten Magnus Persson, forskningsadministratör, Vårdalinstitutet Kristina Andersson, ekonomiadministratör, Enheten för biomedicinsk service.Mikael Rydahl, rekryteringshandläggare Medicinska fakultetens kansli (lärarför-slagsnämnden) Birgitta Wästberg, utredare Medicinska fakultetens kansli

...till våra nya professorer:

Nils Danielsen i ämnet morfologi särskilt makroanatomiUdo Häcker i ämnet utvecklingsbiologiKarin Jirström i patologi, IKVLJia-Yi Li, i neurovetenskap, EMVLena Eliasson, i experimentell diabetes-forskning, IKVL

18

Här presenteras de som har fått nya tjänster sen senaste Närv, ibland helt nya medarbetare och ibland gamla kända ansikten på nya tjänster!

PÅ NYTT JOBB

OXUDDE052-2011

LÖDDRAR PÅ

KROPPS-TOPP

SNART ETT MINNE BLOTT

SÖKER SIg MÅNgA

TILL uNDER SOMMAREN

SKRIVER SMÅTT OCH

PETIgT

SIST I BREV

REMSA ATT PLISSERA TYg MED

TRAgISK HJÄLTE I gREKISK MYTOLOgI

TON

SES PIA ÄVEN...?VÄRDE-PAPPERS-AVgIFT

SPIKARHAR VISS KNuTTE

PÅ LANTLIg POST-

ADRESS

gIFTORMFÅRHÅR

CIRKA

STARKT I ORIENTEN

MEDICINSKA FAKuLTETEN + SuS

KLARADE ÖVER-

SVÄMNINg

MITT I LAT-

RINENNY KuRS

PÅ LÄKAR-PROgRAM-

MET

HAR uPPKALLAT PRIS SOM

JOHAN gRuNE-

WALD OCH ANDERS EKLuND

FÅTTÄR Ju

ANTECK-NINgEN

SÅS TILL TAgLIA-TELLENKRYSSA

VIKTFLYgPLANS-

MODELL

SNORSÄNDER I

ETERN

PETRO-LEuM-BOLAg

LENNART MINTHONS OMRÅDETOLKAD

HÖRS I TJÄDER-SKOg

NATRIuMFLOTT

BILMÄRKE

RÅA

SAKuTFÖRS

MED LEVANDE MODELL

SES PÅ BILDEN OVAN

@ I LONDON

SÄLJER uT

TORK-HuSET

CIVIL-STÅND

ALS OCH RAD TILL

PASO DOBLE

VÄRME-KÄLLA

MORgON-AVISA

TRE ESS

ANgER PLATS FÖR FORDON

JAPANSK AKTIV

VuLKANTOPP

INLEDER FRuN-

TIMMERS-VECKAN

SLuTKORSIKA MADEIRA OCH IBIZA

SOCKEN-OMRÅDE

15 JuLI

BLOMSTER

TALLMARKHJÄLPER

KLOCKAN TJugOETT

KOM MED SMÅTT ENLIgT SÄgEN

TREVLIg SOMMAR!

SKREV JONATAN

G

S C H A M P O

B O A U L L

U M C S F

A R R A K S S P R I T

P L K G T A L P S Y K I A T

E X A M E N S A R B E T E N A R R

S A N D B E R G P R Y L K R O K I

T D A T E D A G B O K E N

N O T E R B A R D N A S O Ä

R O T E N I O D A N S K Ö N

S O M M A R D A G E L D S T A D

S T O R K E N P S A R A

Rätt svar på korsordet:

Grattis...

19

Det finns flera viktiga – men inte alltid särskilt synliga – kuggar för att forskningen på Medicin-ska fakulteten ska fungera frik-tionsfritt. Claes Moreau, som arbetar med personalfrågor, är en sådan.

Det började för 25 år sedan när Claes själv var student vid Lunds universitet och hade siktet inställt på en ekonomexamen. Men genom ett sommarjobb på universitetet kom han av en slump in på att administrera personalfrågor istället, något som han därefter hållit fast vid.

Sedan slutet av 1990-talet finns han på Medi-cinska fakulteten i Malmö, där han numera är en del av det gemensamma kansliet för kliniska vetenskaper och labmedicin.

Claes är knuten till ett 30-tal forskargrupper, som han servar mer eller mindre med det mesta som har med en anställning att göra. Det handlar om rekrytering, löneunderlag, tjänstledigheter, skattefrågor, regler kring reseräkningar m.m.

- Personaladministratör låter kanske inte så roligt, men jag trivs utmärkt. Jobbet innebär mycket kontakter och det är stimule-rande att kunna bidra med stöd och hjälp för att forskarnas arbete ska fung-era. Det är ett ganska fritt jobb, men under ansvar, berättar Claes.

På minussidan finns en ibland ganska omfattande pappersexercis. Dokument som ska vändas fram och tillbaka och så småningom arkiveras.

Man måste alltså inte gilla att sor-tera papper och lägga upp pärmar-kiv i ditt jobb?- Du har inte sett mina högar på rum-met, skrattar Claes, som dock tillägger att han ska städa upp och få allt på plats den närmsta tiden.

Har jobbet förändrats genom åren – och i så fall hur?- Numera arbetar jag mycket via datorn, med e-post, internet och administrativa

system. När jag började 1986 var det bara lönesystemet som var datoriserat. Det sköttes via en särskild terminal. För att nå omvärlden krävdes det en telefonkatalog.

I övrigt är Medicinska fakulteten idag en betydligt mer internationell miljö, med medarbetare från hela världen. Något som är

spännande, även om det ibland kan vara mer komplicerat också. Därtill har universitetets organisa-tion förändrats.

Claes är annars väl hemma i mil-jön på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Det var här han såg dagens ljus på KK en gång i tiden, och han har faktiskt varit staden trogen ända sedan dess.

En förändring på det privata planet på senare år är att barnen blivit vuxna. Nu är det bara yngsta dottern som bor hemma och det innebär mer tid till egna intressen.

Hur tillbringar du helst din lediga tid?- Det blir mycket böcker och film. Jag lånade min första bok på biblioteket som åttaåring och sedan dess har jag nog alltid haft en bok på gång. Jag är också inne på det 14:e året i en bokcirkel som en kamrat har startat. Vi ses åtta gånger om året.

I litteraturens värld framhåller Claes gärna Joseph Conrads klas-

siker ”Mörkrets hjärta” som även ligger till grund för Francis Ford Coppolas nog lika kända film ”Apocalypse Now”. Regissören Jim Jar-musch är en annan favorit med bl.a. den kultförklarade ”Down by Law” där Tom Waits återfinns i en av rol-lerna.

BJÖRN MARTINSSON

SNABBGUIDE:

Höst Vår

Cykel Moped

Trädgård Uteservering

Giroblankett Internetbank

Historia Fantasy

Jeans Kostym

Tv Bok

Vatten Vin

Illustration: Salvatore VuonoFoto: Björn MartinssonMontage: Sara Liedholm

Claes Moreau:Personalare med rätt att

ADMINISTRERA

Bor:

I lägenhet på Gamla Väster i Malmö.

Familj:

Singel med de tre barnen Helena, 28, Erik, 22, och Ellen, 19

Arbete:

Medicinska institutions-kansliet i Malmö

I huvudrollen: Claes Moreau

Ålder: 55 år

Intressen: Böcker och film

PORTRÄTTET

Illustration: Digitalart

R

IN EN

GLISHAvsändare:KommunikationsavdelningenMedicinska fakulteten, Lunds universitetKansli M, Hs 66, BMC F12 Box 117, 221 00 Lund

Don’t throw your peas before swineOnce upon a time there was a king that ruled a rich

and beautiful country. The king was bitten by the travel bug. But, instead

of exploring his own kingdom, he much preferred to travel abroad. One day he set out on a journey with his men. They walked all day. Finally they were tired and deci-ded to set up camp and tend to the horses. The weary horses were treated to generous helpings of peas. A monkey had spotted the horses from a distance. His mouth watered when he saw the tasty peas. He closed in on the horses and helped himself to big fistfuls, before he scampered back up into a tree. When he sat down to tuck in, one pea fell from his grasp. The monkey dropped all the other peas and ran down to look for the one he lost. It was nowhere to be found. He climbed up the tree again and sat down. He was looking very sad. He said to himself: “To get one pea I threw away everything I had.” The King who had witnessed the whole scene said to himself, “I would not be like this stupid monkey, who lost so much to gain a little. I will go back to my own country and enjoy what I have”.

Now, I think that monkey deser-ves recognition for his drive and initiative! Another go-getter monkey I know of is in love with a pigeon. Perhaps the relation-ship is not meant to be, but it did get him on Oprah and the cover of the best seller “Unlikely Friendships: 47 Remarkable Stories from the Animal Kingdom”. What’s the point of doing everything well? What’s more human than making a mistake? And returning to the monkey and the pigeon; Isn’t it better to love and have lost than to not have loved at all?”

Once upon a time a metropolitan Indian post doc I met at a conference revealed that she was really curious to try the Swedish rose-hip drink nyponsoppa. “How come there are no nypon for

sale but the store is full of this nypon powder?” she asked.

When an opportunity came along I invited her to a weekend in the countryside. Us city girls had a royal time making the forest unsafe by riding ramshackle bicycles through unchartered ter-rain, learning how to row, cooking improvised curry on the wood stove and scou-ting for nypon.

When I ask researchers at my department what would be the best thing that could happen to their field, they often say “more collaboration”. Exactly! Where was that king when the monkey could have used some help looking for his pea? My researchers often emphasize a willingness to acknowledge contributions, and share credit, on equal terms, regardless of pecking order. (Now, the prerequi-site for the king’s haughty reflections ”don’t bite off more than you can chew” and “there is no place like home” is certainly that he

was abroad. All the same I won’t argue that the prerequisite for a good collaboration constitutes a monkey.)

Let’s agree that “going back to my country to enjoy what I have” is truly a most boring option, and instead collaborate for all what it’s worth. We’ll find that pot of peas or nyponsoppa at the foot of the rainbow. Maybe it won’t taste like you’d imagined. And maybe you won’t get rich as a nypon vendor. But you sure had fun getting there.

ANNA APPELBERG