välkomna till kursen vårdens organisation och ledning ht 2008! kursledare: hilmar thór hilmarson

Välkomna till kursenVårdens organisation och

ledning ht 2008!

Kursledare: Hilmar Thór Hilmarson

Välkomna till kursenVårdens organisation och

ledning ht 2008!

Kursledare: Hilmar Thór Hilmarson

Medicinsk informatik – yrkesroll och utbildningsprogram

Teknisk kunskap och kompetens

Medicinsk kunskap och kompetens

Kunskap och kompetens relaterat till verksamhet och

organisation

Metodisk kunskap och kompetens för genomförande av projekt- och förändringsarbete. Kunskap om människors och olika systems

egenskaper och beteenden

Yrkesroll

Monica Nyström [email protected] 08-524 836 20

Kursen - Vårdens organisation och ledning, 4pKursen - Vårdens organisation och ledning, 4p

Syfte/Mål• Kursen ska ge en övergripande förståelse för vårdorganisationers särskilda villkor och

möjligheter till kvalitetsutveckling samt hur detta kan gagnas av IT och medicinsk informatik.

• För att öka förmågan att bidra till kvalitetsutveckling i vården ska studenterna skaffa sig grundläggande kunskaper om ledarskap och förändringsmetod samt en kännedom om olika vårdformer.

Innehåll Innehåll • Orientering i vårdprocessens samspel på politisk, administrativ och

professionsmässig nivå. Verksamhets- och ekonomistyrning, förändrings och kvalitetsarbete, inklusive dessas IT-stöd.

• Organisationskunskap med tillämpning på sjukvård. Basal introduktion till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

• Driva projekt: Ledarskap och kommunikation under förändringsprocesser. Analys och åtgärdsplanering vid planerad utveckling/förändring.

Syfte/Mål• Kursen ska ge en övergripande förståelse för vårdorganisationers särskilda villkor och

möjligheter till kvalitetsutveckling samt hur detta kan gagnas av IT och medicinsk informatik.

• För att öka förmågan att bidra till kvalitetsutveckling i vården ska studenterna skaffa sig grundläggande kunskaper om ledarskap och förändringsmetod samt en kännedom om olika vårdformer.

Innehåll Innehåll • Orientering i vårdprocessens samspel på politisk, administrativ och

professionsmässig nivå. Verksamhets- och ekonomistyrning, förändrings och kvalitetsarbete, inklusive dessas IT-stöd.

• Organisationskunskap med tillämpning på sjukvård. Basal introduktion till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

• Driva projekt: Ledarskap och kommunikation under förändringsprocesser. Analys och åtgärdsplanering vid planerad utveckling/förändring.


Examinationsuppgifter

1. Hemtenta: Se webb: Examinationsuppgift hemtenta. 2008

2. Projektrapport: Se webb: Mall för projektrapport. 2008

3. Redovisa ert projekt: Se webb: 2008. Tips på hur ni kan presentera er uppsats.

Hur nå målen?

Föreläsningar/seminarier Föreläsningar/seminarier

Böcker och artiklarBöcker och artiklar

Hemtent: Individuell examinationsuppgift Hemtent: Individuell examinationsuppgift

Grupp examinationsuppgift: Analys projekt och redovisa dettaGrupp examinationsuppgift: Analys projekt och redovisa detta

….. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka… forts…

Erfarenheter och träning / medveten reflektion / lärande / eget ansvarErfarenheter och träning / medveten reflektion / lärande / eget ansvar

+

++

+

Kunskaper om vården/org/ledning

Kunna förstå och bidra till kvalitetsutveckling

inom vården

Kunna arbeta med förändring/utveckling

/analysera, planera åtgärder ,(utföra, utvärdera)

Monica Nyström [email protected] 08-524 836 20 / 070-265 90 40

Föreläsningar/seminarierInnehåll: •Sjukvårdens processer och styrning •Hälso- och sjukvårdspolitik•Introduktion till hälso- och sjukvårdens organisation – en medicinsk informatikers arbetsroll i relation till vårdens organisationer •Att arbeta med praktiska projekt i organisationer: Problemanalys och åtgärdsplanering•Förändrings- och utvecklingsprocesser inom vårdens organisationer•Registerverksamhet - del av informations-försörjningen inom vården•Hälsoekonomi - Hur används vårdens resursers och hur kan man följa upp detta?

Föreläsare:Mats Brommels, PhD, professor och chef för Medical Management Centre (MMC), läkareJohan Thor, PHD, läkare, Forskare (MMC)PiaMaria Jonsson, PhD, forskare(MMC) läkare, tidigare anställd vid SocialstyrelsenStaffan Lindblad, PhD, forskare (MMC) läkare, Institutionen för medicin, SolnaClaes Rehnberg, PhD, docent, forskare i Hälsoekonomi (MMC)Hilmar Thor Hilmarsson lärare (MMC)

Förväntningar:•Att ni är nyfikna och närvarande, ställer frågor och är delaktiga •Att ni försöker se vården i sitt komplexa sammanhang på olika nivåer, via olika perspektiv ochdimensioner och ger detta tid och möjlighet•Att ni kopplar kunskaper från föreläsningar/seminarier till böcker, projekt och egna

studieuppgifter

Innehåll: •Sjukvårdens processer och styrning •Hälso- och sjukvårdspolitik•Introduktion till hälso- och sjukvårdens organisation – en medicinsk informatikers arbetsroll i relation till vårdens organisationer •Att arbeta med praktiska projekt i organisationer: Problemanalys och åtgärdsplanering•Förändrings- och utvecklingsprocesser inom vårdens organisationer•Registerverksamhet - del av informations-försörjningen inom vården•Hälsoekonomi - Hur används vårdens resursers och hur kan man följa upp detta?

Föreläsare:Mats Brommels, PhD, professor och chef för Medical Management Centre (MMC), läkareJohan Thor, PHD, läkare, Forskare (MMC)PiaMaria Jonsson, PhD, forskare(MMC) läkare, tidigare anställd vid SocialstyrelsenStaffan Lindblad, PhD, forskare (MMC) läkare, Institutionen för medicin, SolnaClaes Rehnberg, PhD, docent, forskare i Hälsoekonomi (MMC)Hilmar Thor Hilmarsson lärare (MMC)

Förväntningar:•Att ni är nyfikna och närvarande, ställer frågor och är delaktiga •Att ni försöker se vården i sitt komplexa sammanhang på olika nivåer, via olika perspektiv ochdimensioner och ger detta tid och möjlighet•Att ni kopplar kunskaper från föreläsningar/seminarier till böcker, projekt och egna

studieuppgifter

Projektarbete

Syfte:

•Göra en problemanalys och ett åtgärdsförslag: Vad uppfattar ni som huvudproblemet och sedan göra ett åtgärdsförslag.

•Att ge en fördjupad inblick i någon del av hälso- och sjukvårdssystemet där man utvecklar sitt IT-stöd och få en viss förståelse för den aktuella organisatoriska projektomgivningen.

•Att ge träning i problemanalys för att både kunna analysera och planera projekt-uppdrag. Att få öva tillvägagångssätt för det viktiga ”initiala skedet” av ett projekt.

•Att få genomföra analyser som ger en verklighetsbaserad bild av både komplexiteten inom vården och dynamiken över flera organisatoriska nivåer och system.

•Att få öva analys-, problemlösning- och kommunikationsförmåga i ett praktiskt sammanhang och få en ökad förståelse för hinder och möjligheter i utvecklings och förändringsprojekt samt få en förståelse för och viss egen erfarenhet av

förändringsprocesser på individ-, grupp- och organisatorisk nivå

Syfte:

•Göra en problemanalys och ett åtgärdsförslag: Vad uppfattar ni som huvudproblemet och sedan göra ett åtgärdsförslag.

•Att ge en fördjupad inblick i någon del av hälso- och sjukvårdssystemet där man utvecklar sitt IT-stöd och få en viss förståelse för den aktuella organisatoriska projektomgivningen.

•Att ge träning i problemanalys för att både kunna analysera och planera projekt-uppdrag. Att få öva tillvägagångssätt för det viktiga ”initiala skedet” av ett projekt.

•Att få genomföra analyser som ger en verklighetsbaserad bild av både komplexiteten inom vården och dynamiken över flera organisatoriska nivåer och system.

•Att få öva analys-, problemlösning- och kommunikationsförmåga i ett praktiskt sammanhang och få en ökad förståelse för hinder och möjligheter i utvecklings och förändringsprojekt samt få en förståelse för och viss egen erfarenhet av

förändringsprocesser på individ-, grupp- och organisatorisk nivå


Individuell examinationsuppgiftUppgiften kan lösas på olika sätt beroende på val av organisation och uppgift.

Uppgiften är indelad i tre steg och anknyter både till kursens litteratur/övriga innehåll och aktuella verksamheter inom vården.

Målet med uppgiften är att tillämpa teorier och kunskaper från kurslitteraturen/kursens innehåll på en specifik analysuppgift med koppling till existerande verksamheter.

En väl genomförd examinationsuppgift ger en teoretisk beskrivning med tydlig koppling till det praktiska exemplet, och en argumentation. Här kan du även välja att komplettera ditt resonemang med koppling till andra relevanta teoretiska bidrag, utöver de som efterfrågas i uppgiften.

Förväntningar:•Att ni sätter er in i en tänkt konsultroll•Att ni använder olika begrepp och teorier, analyserar och gör tydliga kopplingar mellan teori och praktiska exempel. •Att man kan följa en röd tråd i ert resonemang

Uppgiften kan lösas på olika sätt beroende på val av organisation och uppgift. Uppgiften är indelad i tre steg och anknyter både till kursens litteratur/övriga innehåll och aktuella verksamheter inom vården.

Målet med uppgiften är att tillämpa teorier och kunskaper från kurslitteraturen/kursens innehåll på en specifik analysuppgift med koppling till existerande verksamheter.

En väl genomförd examinationsuppgift ger en teoretisk beskrivning med tydlig koppling till det praktiska exemplet, och en argumentation. Här kan du även välja att komplettera ditt resonemang med koppling till andra relevanta teoretiska bidrag, utöver de som efterfrågas i uppgiften.

Förväntningar:•Att ni sätter er in i en tänkt konsultroll•Att ni använder olika begrepp och teorier, analyserar och gör tydliga kopplingar mellan teori och praktiska exempel. •Att man kan följa en röd tråd i ert resonemang


Hälso- och sjukvården i Sverige

• Ansvarfördelning – Offentligt reglerad: Staten – övergripande ansvar, reglering och tillsyn Landsting – huvuddelen av ansvaret, utförare Kommuner – ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och

dagverksamhet

• 18 Landsting och 2 regioner + Gotlands kommun som har landstingsansvar

• Privat – offentlig verksamhet• Finansiering – Offentligt finansierat, skatter/försäkringar till mer än

80%• Decentralisering – Marknadsanpassning - prestationsfinansiering -

kvalitetssäkring• Beställar-utförarmodell


Tabell V 7 Specialiserad vård. Dagsjukvård. Besök (1000-tal) 2005

Samtliga besök

Huvudman Specialiserad Specialiserad Summa Specialiserad Specialiserad Summa (med och utan

somatisk psykiatrisk somatisk psykiatrisk läkarmedverkan)

vård vård vård vård

Stockholm 67,6 1,2 68,8 2,6 21,3 23,8 92,7

Uppsala 67,1 - 67,1 42,4 2,5 44,9 112,0

Sörmland 10,1 - 10,1 14,7 1,5 16,2 26,3

Östergötland 9,7 - 9,7 7,2 1,7 8,8 18,5

Jönköping - - - - - - -

Kronoberg 17,1 0,0 17,1 27,0 3,2 30,2 47,3

Kalmar 26,7 - 26,7 9,8 - 9,8 36,6

Blekinge 12,1 0,0 12,1 16,2 1,6 17,8 30,0

Skåne 152,4 4,6 157,0 44,2 17,5 61,8 218,8

Halland 24,0 - 24,0 1,5 0,7 2,2 26,2

Västra Götaland - - - - - - -

Värmland 15,7 0,5 16,2 4,3 4,0 8,4 24,5

Örebro 21,2 0,6 21,8 7,7 8,5 16,1 37,9

Västmanland 12,2 0,0 12,2 21,7 3,5 25,3 37,5

Dalarna - - - 42,7 1,6 44,2 44,2

Gävleborg 10,2 - 10,2 15,0 1,8 16,8 26,9

Västernorrland 29,1 0,0 29,1 2,7 - 2,7 31,8

Jämtland 14,7 0,0 14,7 5,2 1,2 6,4 21,1

Västerbotten 2,5 1,0 3,5 13,1 1,9 15,0 18,5

Norrbotten 11,7 0,0 11,7 6,6 7,2 13,8 25,4

Gotland 2,4 0,4 2,9 - 7,4 7,4 10,2

TOTALT 506,5 8,4 514,9 284,7 86,8 371,5 886,5

Med läkarmedverkan Utan läkarmedverkan

Typer av sjukvårdsproducenter - Primärvård

Primärvården utgör ”första linjens” sjukvård som dels sköter många vardagliga sjukdomar och skador, såsom luftvägs- och urinvägsinfektioner, krämpor i rörelseorganen, t ex ”ryggskott”, mindre skador såsom skärsår eller stukningar, samt psykiska besvär såsom depression eller sömnsvårigheter. Man remitterar ibland patienter till specialistvård på sjukhus och tar också emot patienter för uppföljning efter vård på sjukhus. Många vårdcentraler bedriver även mödra- och barnavårdscentraler.

Exempel: Vårdcentralen i Grums, , Landstinget i Värmland.

Ett rikare liv vid Vänerns strandVi på vårdcentralen i Grums erbjuder ett brett utbud av vård för de vanligaste sjukdomarna och flera olika yrkesgrupper samverkar i team kring patienten.Här finns allt det som normalt ingår i en vårdcentral, som distriktsläkar-/familjeläkar-mottagning, distriktssköterskor, barnavårds- och mödravårdscentral samt ungdomsmottagning. Service till kommunens äldrevård samt skolhälsovård ingår också i vårt uppdrag.I samma hus som vårdcentralen finns också apotek och folktandvård


Typer av sjukvårdsproducenter – Länsdelssjukhus/Närsjukhus

Målet är att finnas nära den befolkning man betjänar och erbjuda god basal specialistsjukvård inklusive akutsjukvård. Närsjukhusen i Stockholm avlastar de specialiserade akutsjukhusen och även till viss del primärvården.

Ex: Enköpings lasarett, Landstinget i Uppsala Län 83 vårdplatser, ett Medicinskt och ett Kirurgiskt centrum, 550 anställda

Välkommen till Lasarettet i Enköping Vi finns i första hand till för dig i Enköping och Håbo, men vi tar även emot många patienter från Uppsala och andra delar av landet. Vi finns här för att hjälpa dig på bästa sätt och hos oss ska du som patient kunna känna trygghet i hög medicinsk standard och god omvårdnad av kompetent personal.


Typer av sjukvårdsproducenter -Länssjukhus

Länssjukhus fungerar på samma sätt som länsdelssjukhusen för den befolkning som bor närmast, och har dessutom ytterligare specialiteter och ett bredare utbud som är tillgängligt även för patienter som bor längre bort men behöver denna specialistvård.

EX: Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Landstinget i Sörmland

Mälarsjukhuset i Eskilstuna är länets största sjukhus, och betjänar i första hand befolkningen i norra Sörmland. Alla sörmlänningar har dock möjlighet att söka vård här, och inom vissa områden har sjukhuset s.k. länsfunktion. Sjukhuset har en nära samverkan, och delvis gemensamma kliniker, med Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. 412 vårdplatser, 2500 anställda

Här finns: •Specialistmottagningar i öppen vård •Akutmottagning •Vårdavdelningar för sluten vård •Enheter för diagnostik och behandling •Operationsavdelning •Rehabiliteringsenheter


Typer av sjukvårdsproducenter - Regionsjukhus

Regionsjukhusen är ännu mer subspecialiserade än länssjukhusen och har många kliniker som tar emot patienter även från kringliggande landsting. Idag är gränsen mot universitetssjukhusen väldigt liten.

Ex.: Sunderby sjukhus, Luleå, Norrbottens Läns Landsting441 vårdplatser 2347 anställdaVerksamheter och enheter:1. Akutsjukvård2. Allmänkirurgi/urologi3. Barnsjukvård4. Kvinnosjukvård5. Laboratoriemedicin6. Medicin, 7. Ortopedi, 8. Radiologi/klinisk fysiologi, 9. Rehabilitering och 10. Vuxenpsykiatri och reumatologi11. Ögon, 12. Öron, näsa, hals och käkkirurgi


Typer av sjukvårdsproducenter - Universitetssjukhus

Universitetssjukhusen kombinerar sitt sjukvårdande uppdrag med en stor volym forskning, utveckling och undervisning. Här finns spetskompetens inom olika områden, ibland i världsklass vilket gör att man också tar emot utländska patienter.

Ex.: : Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen

- Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är norra Europas största sjukhus. - 2 036 vårdplatser fördelade på 165 avdelningar. - Verksamheten har en kostnad på runt 9,5 miljarder kr/år. - Ca 16 900 anställda spritt på flera geografiska områden i Göteborg och Mölndal; SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal, SU/Östra, SU/Lillhagsparken och SU/Högsbo. - SU är den kliniska basen för forskning vid Göteborgs universitet.


Några exempel på andra organisationer inom Hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen – Nationella styrelsen för hälsa och välfärd - lagar, regelverk, uppföljning

Läkemedelsverket – Läkemedel och medicinska produkter ska vara säkra, effektiva och av hög kvalitet. En statlig myndighet som arbetar för patienternas säkerhet, främst genom kontroll, godkännande och information till hälso- och sjukvården.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU - en statlig myndighet med uppgift att kritiskt granska hälso- och sjukvårdens metoder och utvärdera metodernas nytta, risker och kostnader.

Carelink – ett svenskt nätverk för kommunikation i vården. Carelink ska medverka till att det finns en effektiv och samverkande vårddokumentation i hela vårdkedjan som underlättar kommunikation mellan olika vårdgivare och som ger patienterna en förbättrad vård. Carelink verkar även för att elektronisk kommunikation ska bli den dominerande metoden för informationsöverföring inom läkemedelshantering - recept, förrådsbeställningar mm.

Socialstyrelsen – Nationella styrelsen för hälsa och välfärd - lagar, regelverk, uppföljning

Läkemedelsverket – Läkemedel och medicinska produkter ska vara säkra, effektiva och av hög kvalitet. En statlig myndighet som arbetar för patienternas säkerhet, främst genom kontroll, godkännande och information till hälso- och sjukvården.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU - en statlig myndighet med uppgift att kritiskt granska hälso- och sjukvårdens metoder och utvärdera metodernas nytta, risker och kostnader.

Carelink – ett svenskt nätverk för kommunikation i vården. Carelink ska medverka till att det finns en effektiv och samverkande vårddokumentation i hela vårdkedjan som underlättar kommunikation mellan olika vårdgivare och som ger patienterna en förbättrad vård. Carelink verkar även för att elektronisk kommunikation ska bli den dominerande metoden för informationsöverföring inom läkemedelshantering - recept, förrådsbeställningar mm.


Några exempel på andra organisationer inom Hälso- och sjukvård

Sveriges Kommuner och Landsting (Landstingsförbundet & Kommunförbundet) Arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting (www.skl.se)

Vårdförbundet & Läkarförbundet – Fackliga organisationer

Svensk sjuksköterskeförening - Svensk sjuksköterskeförening (SSF) är en professionell sammanslutning av sjuksköterskor som företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling och utbildning inom vård och omsorg. Nära 100,000 medlemmar.

Svenska läkaresällskapet - Läkaresällskapets huvudsakliga verksamhet bedrivs inom dess sektioner, vilka har till uppgift att bevaka och främja utbildning, forskning och utveckling inom sina ämnesområden. Läkaresällskapet har 64 vetenskapliga sektioner.

Svenska Diabetesförbundet – Exempel på en patientorganisation

Karolinska Institutet – Medicinskt universitet, tidigare ett renodlat forskningsinstitut

Sveriges Kommuner och Landsting (Landstingsförbundet & Kommunförbundet) Arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting (www.skl.se)

Vårdförbundet & Läkarförbundet – Fackliga organisationer

Svensk sjuksköterskeförening - Svensk sjuksköterskeförening (SSF) är en professionell sammanslutning av sjuksköterskor som företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling och utbildning inom vård och omsorg. Nära 100,000 medlemmar.

Svenska läkaresällskapet - Läkaresällskapets huvudsakliga verksamhet bedrivs inom dess sektioner, vilka har till uppgift att bevaka och främja utbildning, forskning och utveckling inom sina ämnesområden. Läkaresällskapet har 64 vetenskapliga sektioner.

Svenska Diabetesförbundet – Exempel på en patientorganisation

Karolinska Institutet – Medicinskt universitet, tidigare ett renodlat forskningsinstitut


Lärandets dimensioner - KolbLärande en process med två olika dimensioner (fyra delmoment):

1) Konkret-Abstrakt = två motsatta sätt att generera kunskap2) Aktiv-Reflektiv = två motsatta sätt att transformera kunskap

För att en högre form av kognitiv och personlig utveckling ska ske måste samtliga fyra delmoment konfronteras och integreras till en kreativ syntes.

Konkret Konkret (direkt upplevelse)

AbstraktAbstrakt(begrepps- och teoribildning)

ReflektivReflektiv(observerande)

AktivAktiv(experimenterande)


välkomna till kursen vårdens organisation och ledning ht 2008! kursledare: hilmar thór hilmarson

Documents