miljÖresultat 2018 naturvetenskapliga fakulteten...vehicle) för att kunna minska antalet skrap av...

MILJÖRESULTAT 2018NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

ForskningMål:

• Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar.

Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att:

• Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten

Antal artiklar GU inom hållbar utveckling: 390 stycken

Publikationer som mäts av bibliometriker:

• Artikel i vetenskaplig tidskrift,

• Artikel i övriga tidskrifter

• Forskningsöversiktsartiklar

MILJÖRESULTAT 2018 NATFAK

2

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2014 2015 2016 2017 2018

Antal vetenskapliga artiklar hållbar utveckling

3


0 20 40 60 80 100 120

Sven Lovén centrum för marin infrastruktur

Matematiska vetenskaper

Marina vetenskaper

Kulturvård

Kemi och molekylärbiologi

Geovetenskaper

Fysik

CEMEB

Biologi och miljövetenskap

Artiklar hållbar utveckling 2018

236 artiklar inom hållbar utveckling publicerades vid Naturvetenskapliga fakulteten 2018. Det motsvarar 60 % av artiklarna i samma kategori vid GU

UtbildningMål

• Universitetet ska öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.


• Synliggöra och stödja användningen av fakultets-

anpassade verktygslådor för hållbar utveckling;

• Främja kompetensutveckling inom hållbar

utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta

yrkeskategorier;

• Integrera hållbar utveckling i kurser

och utbildningsprogram;

• Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning

av kurser och utbildningsprogram.


104 hållbarhetsmärkta kurser (22 % av GUs 471 stycken)15 program är hållbarhetsmärkta ( 43 % av GUs 35 stycken)

4

StudentmedverkanMål

• Universitetet ska öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället.


• Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen;

• Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling;

• Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna;

• Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling.

Resultat GU:

Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter var 289 stycken, en ökning med 3 procent sedan 2017.


5

Upphandling och inköpMål• Universitetet skall ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar.

• Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden.

Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: • Verka för att det ställs hållbarhetskrav vid inköp.

Resultat GU

Under 2018 ställdes hållbarhetskrav i 86 procent av

ramavtalsupphandlingarna (24 av 28 st).

Det ställdes också hållbarhetskrav i 18 procent av

objektsupphandlingarna (6 av 34 st).

Exempel från Natfak:

Livscykelperspektiv finns i högsta grad vid inköp utanför avtal. Lokalodlad/lokalfiskad mat, ekologiska produkter, återanvända begagnade möbler till studentförläggning. Klimatfondspengar beviljade för vegetarisk matlagningskurs. KRAN-märkt vatten i samarbete med Strömstads kommun våren 2018 dvs undvika köpa flaskvatten.


Ekonomiskt värde av de produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, av totalt värde, inom respektive prioriterat produktområde.

Ekonomiskt värde (tkr)

Andel (%)

Förändring från 2017

Datorer och bildskärmar 320 93 98 ↗Möbler 11 332 74 ↗Drycker (Kaffe/Te/Choklad) 2 821 99 →Mjukpapper (Tork/Toa) 2 382 100 →Mobiltelefoner 2 213 64 ↗Frukt 1 530 100 →Bilar 1 190 100 ↗Kontorspapper 830 98 ↗Profilprodukter 555 73 ↗Städkemikalier 198 85 ↗Kontorsmaterial 151 9 ↗Totalt: 56 132 88 ↗

6

ResorMål

• Universitetet ska minska utsläppen av koldioxid från

tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015.


• Verka för att minska antalet flygresor

mellan Göteborg och Stockholm;

• Främja personalens användande av

tekniker för res-fria möten (distansmöten);

• Underlätta och skapa incitament för

personal att miljöanpassa tjänsteresor

samt resor till och från arbetet.


0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

256

30

82

38

3

68 46

553

77

8

Enkelresor med flyg Gbg‐Sthm

2016 2017 20187


4 3824 399

4 862

4 797

4 724

4100

4200

4300

4400

4500

4600

4700

4800

4900

2014 2015 2016 2017 2018

8

Koldioxidutsläpp tjänsteresor totalt GU (ton)

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och fartyg/båtar Naturvetenskapliga fakulteten 2018

Tåg0%

Bil/Taxi/bilpool5% Fartyg

16%

Flyg <500 km7%

Flyg >500 km72%

Tåg

Bil/Taxi/bilpool

Fartyg

Flyg <500 km

Flyg >500 km


Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor samt användning av båtar och fartyg uppgick till 1042 ton 2018, en marginell minskning från 2017.

9

Koldioxidutsläpp från resor per reseslag och fakultet 2018 (kg)

10


0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1400000

41783

9

81812

3 121

813

3

18265

0

16703

1

66607

9

46433

6 24944

3

3125

4 21640

8

Tåg Flyg Bil/taxi/bilpool

Tjänsteresor med tåg respektive bil vid Naturvetenskapliga fakulteten

11


0

100

200

300

400

500

600

700

800

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Tåg‐ km x 1000 Egen bil‐km x 1000

2018 gav tågresorna gav upphov till utsläpp av 1,5 kg CO2och bilresorna gav upphov till utsläpp av 31 226 kg CO2

Energi och byggnaderMål

• Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015.

• Universitetet ska vid alla nybyggnationer och större

ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande

Miljöklassad byggnad nivå Guld.


• Verka för att minska energianvändningen i

verksamhetens lokaler;

• Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya,

och befintliga, campusutvecklingsprojekt.


0

50

100

150

200

250

300

350

400

Genomsnittlig el‐ och värmeanvändning (kWh/m2) 2017‐2018

2017 201812

Kemiska ämnen och miljöriskerMål

• Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.


• Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA;

• Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid institutionen;

• Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för riskbedömningar;

• Tillse att fakulteten har en slut‐granskare i KLARA;

• Säkerställa att GURIA används för avvikelserapportering och förbättringsförslag inom miljö och hållbar utveckling.


13

Återanvändning och avfallMål

• Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015.

• Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015.


• Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan

eller återanvänds.

Resultat

Den totala mängden avfall uppgick till 179 ton (18 % av GU totala volym)

vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med 2017.

Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras

är 25 procent, en minskning med sex procentenheter sedan 2017.


0

50

100

150

200

250

2016 2017 2018

Avfallsmängder i fraktioner (ton)

energiutvinning materialåtervinning kompost

farligt avfall, elektronik övrigt

14

Institutionernas inrapporterade aktiviteterMiljö och hållbar utveckling

• Forskning

• Utbildning

• Studentmedverkan

• Resor

• Energi och byggnader

• Kemiska ämnen och miljörisker

• Återanvändning och avfall


15

Forskningexempel på forskningsprojekt som rapporterats

• SWEMARC (om att odlad mat från havet behövs för att vi ska bli mindre sårbara för klimatförändringar och för att kunna få en mer miljövänlig matproduktion)

• Centrum för hav och samhälle

• ”Capacity building" i utvecklingsländer om havsförsurningens mekanismer och konsekvenser

• Centrum för Global Biodiversitet

• FRAM (om hälsovådliga miljögifter och hur de kan begränsas)

• CeCAR (om utveckling av en empiriskt grundad teori som kan förklara faktorerna bakom framgångsrikt kollektivt handlande och lösningar till storskaliga miljöproblem)


16

Forts Forskning• antibiotikaresistens• atmosfärs/miljövetenskap• elektrokemi• cancer, cellförändringar/åldrande • virtuella städer• bildning och spridning av makro- och mikroplast • projekt för att minska sjöfartens stora miljöavtryck • partiklar i miljön • ålgräset som kustzonens viktiga landskapsbyggare• klimatförändringar på fjällekosystem, på hav och i sjöar• förvaltning av värdefull natur • forskning inom akvakultur och växtförädling som kan bidra till jordens framtida matproduktion• nordisk forskarskola i akvakultur


17

Utbildning

• Landvad används inte längre i informationsverksamheten och endast undantagsvis i universitetsutbildningen. (Tjärnö)

• Klimatfondspengar beviljade till en mindre ROV (remote operatedvehicle) för att kunna minska antalet skrap av bottnar. (Tjärnö/Marina)

• Bättre kommunikation mellan kursledare har medfört återanvändning av djur i flera på varandra följande kurser för att minska antalet skrap. (Tjärnö/Marina)

• Ny utbildningsplan för kandidatexamen i kemi, där ett lokalt mål om hållbar utveckling har lyfts fram. (Kemi)

• Hållbarhetsmärkningen i kursplaner har medfört större integrering av hållbarhetsaspekter i undervisningen. (Kulturvård)


18

Studentmedverkan

• Vi har planerat att erbjuda en student via Miljöbron ett examensarbete kring hur vi hanterar båtar i stort på stationen. Det gäller allt från bränsle och bottenfärg till material i rep och tampar. Det bör finns stora förbättringar att göra med ganska små medel. (Kristineberg)

• Diskussion pågår kring samverkan institution/fakultet med Mariestads kommun vad det gäller hållbar samhällsutveckling. (Kulturvård)

• I kursen Miljökemi (KEM490) ska studenterna nu aktivt studera de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030), identifiera var i målen miljökemiska aspekter finns, utvärdera möjligheter och hinder som finns i anslutning till kopplingen till miljökemi och slutligen redovisa hur miljökemin kan bidra till en positiv utveckling av arbetet med de identifierade målen. (Kemi)


19

Resor• Nyinvesteringar och /eller uppdatering av befintlig e-mötesutrustning har skett vid flera

institutioner. Medvetenheten är mycket hög och kraven på fungerande tekniker har även uppmärksammats av Medieteknik under 2018.

• Prefekterna har uppmanat personal att utnyttja använda el-cykel, videomöten liksom att ta tåget till Stockholm. Laddstolpe för elbil finns. (Bioenv/Marina)

• Videokonferenser används ofta. Miljösamordnaren har uppmanat Medieteknik vid GU att skapa plattform för video som fungerar för både Mac och PC, vilket under hösten blivit möjligt. (Bioenv/Marina)

• Videokonferenser används flitigt; rummet var bokat vid 115 tillfällen 2018. Ytterligare en utrustning budgeterad för 2019. I hörsalen har all teknik uppdaterats 2018 för att ge bättre möjligheter till aktivt deltagande på distans. (Tjärnö/Marina)

• Videokonferensanläggning i ett av våra mötesrum har under senaste året moderniserats och uppfyller numera verksamhetens krav. Investerats i e-mötesteknik i hörsal och kan nu streama möten och föreläsningar på ett sätt som är tillfredsställande. Bägge dessa faciliteter används flitigt. (Kristineberg/Marina)


20

Energi och byggnader

• Genomfört nattvandringar för att kontrollera öppna dragskåp och tända lampor och återrapporterat till personal. (Bioenv/Marina)

• Förstudie för solceller på tak finns. Planerat möte med Akademiska Hus för att gå vidare. (Tjärnö)

• Frågan lyfts på Husmöten tillsammans med Campusservice. I Mariestad sänks temperaturen i outnyttjade lokaler under vinterhalvåret. (Kulturvård)

• Fastighetsägaren har monterat temperaturgivare i ett antal rum för att bättre kunna styra inomhusklimatet. (Matematik)

• Under 2017-2018 har Akademiska Hus genomfört en omfattande ombyggnad av värme- och kylsystem för att effektivisera och optimera fastighetens system. (Kristineberg)

• Förtätning (Geovetenskaper)• Optimerat ventilation i Geovetarcentrum• Hållbarhetsperspektiv i projektering av Naturvetenskap Life


21

Kemiska ämnen och miljörisker• Vidareutbildar personal i säkerhetstänk, kemikalieanvändning, avfallshantering och minskade utsläpp till miljön. (Kristineberg/Bioenv/Marina)

• Naturvårdsgrupp har bildats för att minska vår påverkan på ekosystemen lokalt när vi håller kurser eller samlar in material. (Kristineberg/Bioenv/Marina)

• Lokalvården har testat nya städmetoder baserat på vassle (biprodukt från svensk mjölkproduktion) för att bli fullständigt kemikaliefria. Det finns även metod som använder kallt superrent vatten eller ren ånga. (Tjärnö)

• Inköp av presenning som skydd under båt för att förhindra påväxt och därmed undvika målning med giftig bottenfärg. Båtbottnar rengörs med högtryckstvätt -ingen bottenmålning genomförs längre. Genom att ha kunskap om settlingstider för vissa organismer kan man anpassa tider för upptag/rengöring. (Tjärnö/Marina)

• Farliga kemikalier finns i mkt små volymer, långsiktigt mål att de farligaste helt ska bort. Sedan i somras beslut om att all hantering av formalin ska upphöra och ev formalin skickas till destruktion. (Tjärnö/Marina)

• Ecopar bränsle i fartyget istället för diesel. Alkylatbensin i småbåtar. (Tjärnö)

• Vi har uppmärksammat riskerna med bland annat petrouleumeter som är ett högggradigt toxiskt material. Mindre hälsofarliga och miljöbelastande alternativ finns att tillgå, och bör alltid väljas. (Kemi)

• Infört elektroniskt introduktionssystem där alla nya medarbetare/masterstudenter i huset registreras och får en labsäkerhetsgenomgång och tillgång till KLARA. (Bioenv/Marina)

• Brandskyddsutbildning hösten 2018. Systematiskt brandskyddsarbete, flera arbetsmiljö-ronder, extern miljörevision genomförd samt inspekterade av räddningstjänsten kontinuerligt.(Tjärnö/Marina)

• Ecopar bränsle i fartyget istället för diesel, vid ev olycka/utsläpp är bränslet ofarligt för havsliv och miljö. (Tjärnö)

• Riskbedömningar görs vid nya metoder och vid fältarbete. (Tjärnö/Marina)

• Fått tillstånd från Kemikalieinspektionen att använda 0.27 gram kvicksilverklorid under de närmaste två åren. Denna hantering övervakas minutiöst Andra förekomster av metallisk kvicksilver samt kvicksilverföreningar är systematiskt undanröjda. Vi har med undantag av 1,2-dikloretan och trikloretan (kloroform) även fasat ut användningen av nästan alla andra halogenerade (klorerade) klorväten, samt även även en lång rad PRIO ämnen. (Kemi)

• Rutiner för avloppshantering är uppdaterade och kommunicerade. (Kulturvård)


22

Återanvändning och avfall

• Upplysning under labsäkerhetsgenomgången och erbjuder etiketter och behållare för farligt avfall. (Bioenv/Marina)

• Vid arbetsmiljöronder kontrolleras att avfall hanteras korrekt (Bioenv/Marina)• Kompostmaskinen fått viss renovering. Bra kompostjord efter allt matavfall men

visst besvär med att bli av med det, odlarförening i Strömstad har hämtat en del. Information bör spridas till fler. (Tjärnö/Marina)

• Flera bra initiativ kring återanvändning och återvinning. Begagnade möbler från Återbruket till studentförläggningen. Tre uttjänta plastbåtar i stort behov av renovering lämnades till båtfirma. En rustades kostnadsfritt och återlämnades till oss, båtfirman fick behålla, renovera och sälja vidare de andra två. (Tjärnö/Marina)

• Tillgång till ett nytt återvinningsrum för olika fraktioner avfall. Begagnade skrivbord köps in (Kemi)

• Installerat 3 miljöstationer och de används flitigt av medarbetare och studenter (Geovetenskaper)


23

miljÖresultat 2018 naturvetenskapliga fakulteten...vehicle) för att kunna minska antalet skrap av...

Documents