utbildningsförvaltningen kvartalsrapport 4 - 2012 un:s … · 2018. 2. 20. · det är positivt...

1

Kvartalsrapport 4 - 2012

UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn - använder modern teknik i sitt lärande

Uppföljning görs i kvartal

4 år 2013

IT-utrustning på skolor och förskolor

Antal

elever/barn Antal

klasser Antal fsk-

avdelningar Datorer Ipads

Smartboards Cleverboards

Övriga projektorer

Dokument-kameror

Norra området 250 10 3 141 6 5 10 7

Köpings skola 133 8 - 51 27 3 7 6

Viktoriaskolan 234 14 - 95 12 4 5 0

Slottsskolan 205 10 - 108 195 11 12 3

Södra området 267 12 6 71 5 9 5 2

Borgholms förskolor 140 - 5 21 11 4 1 3 Antalet datorer bygger på den senaste inventarielista som IT-avdelningen upprättat. Det handlar om det totala antalet datorer,

bärbart och stationärt, administrativa- och utbildningsdatorer.

1. Fyll i antalet vad gäller övrig IT-utrustning för din enhet!

2. Beskriv hur ni använder utrustningen (klassuppsättningar, en-till-en osv).

3. Vilka resultat ger it-stödet i undervisningen?

4. Finns det goda exempel på hur pedagoger använder IT på din enhet? Beskriv detta

och/eller skicka med arbeten som gjorts på era enheter.

Fråga 2-4 besvaras i Analys-rutan nedan.

Norra området

Analys

2. Vi använder bl a klassuppsättning till: skriva sig till läsning, gemensamma texter,

informationskälla, respons kring Lgr 11, respons omdömen.

För de yngsta skolbarnen används datorerna mycket i två till en, dvs två elever en dator för att få

det naturliga samtalet kring vad som händer i (på) datorn.

Det är också en rättvisefråga. Alla kan och vill skriva både pojkar och flickor.

3. Genom att använda IT kan man lättare följa läroplanen eftersom den mycket handlar om att

hämta och sovra information samt utveckla egna åsikter utifrån de fakta de hittar. Källkritik är

också väldigt bra att lära sig med hjälp av källor på internet.

Eleverna skriver rapporter eller gör PP-presentationer som de redovisar för varandra. Det leder till

diskussioner som man kan använda för att se hur de uppfyller kriterierna på att delta i samtal och

leda diskussionen framåt.

Det ger skrivglädje och lustfyllt lärande.

Dator och tangentbordskunskap

Utbildningsförvaltningen

Sammanställning alla enheter

2

Man ges rikliga tillfällen att lära av varandra.

4.Projektet ”Skriva sig till läsning”

Blogg – biblioteksprojekt

Ett exempel på hur pedagoger använder IT på enheten:

”Jag använder en filmkamera och filmar eleven och mig/min röst i olika situationer. Jag använder

ett redigeringsprogram för att klippa ut olika intressanta delar som jag sedan analyserar.

Jag tittar t ex sedan på:

elevens lärande i situationen

min interaktion med eleven

hur jag ger instruktioner

hur eleven tar emot mina instruktioner

hur vi samarbetar kring uppgiften

ger jag eleven tal/tänkutrymme

vad kan jag göra bättre?

hur går vi vidare?”

Åtgärder Vem är ansvarig? Hur ska det göras? När ska det göras?

Uppföljning

Köpings skola

Analys

2. Beskriv hur ni använder utrustningen (klassuppsättningar, en-till-en osv.)

Klassuppsättningen Ipads på skolan används till elevernas fördjupningsarbeten, både som ett

redskap för att söka efter fakta på Internet och som verktyg för att presentera de färdiga arbetena.

Program som används till detta är Pages och Keynote. Vi använder även Ipads till

färdighetsträning i t.ex. matematik, med hjälp av appen King of Math. Alla Ipads har också

Google Earth installerat, så att detta kan användas i geografiundervisningen. Vi använder även

kameran till att ta bilder och filma. I musikundervisningen används appen Garage Band. I svenska

används datorer/Ipads för textbearbetning och bildhantering.

Personalen använder Ipads för att förbereda lektioner, presentationer av stoff etc.

Specialpedagogerna på skolan använder sig av Ipads i undervisningen en-till-en. De används då

för färdighetsträning i matematik, svenska, engelska och teckenundervisning, söka fakta, spela in

tal, skriva, rita och måla samt fotografering. Även talsyntes används för lässvaga elever. Även

undervisningen i SVA använder sig av Ipads/datorer.

Smartboards/projektorer används till redovisningar av elevarbeten, bildstöd i klassundervisningen,

faktasökning vid (oväntade) elevfrågor, strömmade filmer från AV-media och som interaktiv

skrivtavla (smartboards). Vid stora händelser i världen och Sverige kan man även titta på

nyhetssändningar, tidningsartiklar etc.

Dokumentkameror används vid genomgångar i t.ex. No-ämnena.

3. Vilka resultat ger it-stödet i undervisningen?

Lässvaga elever får möjlighet till talsyntes, bildstöd, färdighetsträning.

3

Omvärlden blir mer konkret för eleverna när nyheter/bilder/filmer etc. bara är ett

knapptryck bort

Alltid tillgång till färsk statistik, senaste forskningsrönen etc.

Möjlighet för de som använder smartboards att skriva ut lektionsanteckningar till

frånvarande elever.

Lätt att arbeta med film, foto, musik. Nå läroplanens mål för IT.

Eleverna lär sig använda teknik för att klara sig i framtidens samhälle.

Elever med annat modersmål använder översättningsfunktioner, bildstöd osv. Detta är en

ovärderlig hjälp!


Uppföljning

Viktoriaskolan

Analys

2. En klassuppsättning med 22 bärbara datorer. Dessa används dagligen och bokas. I varje

klassrum finns tillgång till ca 3 stationära datorer. Dessa används i alla ämnen på olika sätt.

3. Vi har sett stora pedagogiska vinster i engelska vad gäller den muntliga biten. Eleverna får träna

på att prata engelska samtidigt som de får höra sig själva prata engelska på ett roligt sätt. I matten

har vi använt flera olika appar där eleverna tränar sina olika färdigheter och det har gett bra

resultat och motivation hos eleverna.

4. 8 av ipadsen används i första hand av år 6. De resterande delas mellan 3-5.

Vi har använt pedagogiska appar i matte, sv och eng. De används också som presentationsverktyg

både av elever och lärare. Vi använder också ipadsen till att göra gemensamma tankekartor, filmer

och böcker. Vi har även använt ipadsen som ett verktyg i engelska där eleverna får spela in

dialoger.

Vi använder vår IT-utrustning på olika sätt. Det vi använder är laptops och Ipads. Vi använder

ordbehandlingsprogram för att skriva berättelser. Ser på film från AV-media, Låtoteket i musik.

Några använder sig av de program som ligger under ”Skolavtalet” på våra datorer. Vi laddar ner

lämpliga lär-appar på våra Ipads, som barnen får använda för att bekräfta och förstärka det de lärt

sig i den övriga undervisningen. SVA-läraren använder översättningstjänster och bilder för

ordförståelse. Vi använder även våra datorer till att söka information tillsammans med barnen.

Barnen blir säkrare på att stava och får en bättre meningsbyggnad. De lär sig snabbt och hjälper

gärna varandra. Barnen får bättre motivation till att lära sig saker. De får även lära sig att datorn/

Ipaden inte bara är till för spel, utan har ett större och bredare användningsområde.


Arbetslag 3-6 Vi ser ett behov av att få en bra struktur kring inköp,

användande och fortbildning vad gäller bra, pedagogiska appar.

Under vt 13.

Uppföljning

4

Södra området

Analys

2. Användning Runsten

Det finns två datorer i varje klassrum och en dator i Förskoleklassen. I ett mindre grupprum finns

en dator och i ett lite större grupprum finns 3 datorer.

I personalrummet finns 7 personaldatorer. På fritids finns en dator.

Det finns inte tillgång till en klassuppsättning datorer när 3-4:an och 5-6:an, som är 12 elever i

varje klass, ska arbeta. Det hindrar undervisning och inlärning för dessa grupper. Alla elever kan

inte vara igång samtidigt med sina arbeten eftersom datorerna inte räcker till. Dessutom är

datorerna utspridda och det kan vara störande både för eleven själv och för klassen där datorn

finns när eleverna går in i andra klassrum för att arbeta där.

Datorerna används i undervisningen vid genomgångar via smartboarden, som ett sök- och

skrivredskap vid skolarbete, som ett inlärningsmaterial (pedagogiska program och spel, internet,

Office olika program, mm), för att visa film, mm.

Rälla

Ipads används en till en elev. Smarboards används gemensamt i klassen likaså används projektorer

gemensamt i klassen.

Gärdslösa

Vi använder oss av interaktiva läromedel i alla klasser på våra smartboards, den används även till

både filmvisning och till skrivtavla.

3. Resultat

Det är positivt för inlärningen att få arbeta med datorer för många av våra elever. Det upplevs

roligare och lättare att arbeta med t.ex. pedagogiska program enskilt, i mindre grupper eller i

specialundervisningen.

Vissa elever behöver använda datorns möjligheter för att kunna göra redovisningar lättare, t.ex.

genom att använda PowerPoint som ett stöd vid redovisningen.

Vissa elever gör skriftliga arbeten mycket fortare och med mer inspiration när de får använda

datorn som hjälp.

IT-utrustningen gör att eleverna får flera inlärningssätt att ta till sig.

Rälla

It-stödet ger omväxling, varierande lektionsplaneringar, lustfyllt lärande, snabbsökning, möjlighet

att på ett enkelt sätt spara texter.

Gärdslösa

IT-stöd i undervisningen ökar variationen. Eleverna ges möjlighet att skapa dokument och

powerpointpresentationer.

4. Goda exempel

Programmet PowerPoint har varit toppen för några elever att arbeta med inför redovisningar. Det

har gett dem mycket bättre självförtroende och nu vågar de också redovisa böcker, arbeten eller

resor/händelser de varit med om.

Strömmande video används mycket mer nu och har en positiv inverkan på inlärning och

undervisning.

Skolavtalets program, Multigram, Klicker och SoftoGrams program är till stor nytta vid inlärning i

ibland annat svenska, matte och engelska.

Vi har använt oss av datorer och ipad för att filma redovisningar, något eleverna ska förklara och

visa att de lärt sig eller eget gjorda filmer.

I musiken används YouTube ofta som komplement till undervisningen.

5

Med hjälp av dokumentkameran kan man lätt se bilder från böcker, elevers bilder, saker/djur som

intresserar, arbeten av elever... Detta kan sedan vara utgångspunkt för intressanta diskussioner.

Rälla

Powerpoint; förbereder lektioner och gör det lätt att repetera vid nästa tillfälle. Eleverna lär

sig redovisa sina arbeten i powerpoint. Publisher används till bl.a. tipsrundekortmallar,

bilder t.ex. en termometer gör det enkelt d vi pratar om och följer temperaturen. Pengar

som eleverna lätt flyttar och räknar med.

Skolavtalet har mycket användbart!

Gärdslösa

Till smartboarden kan man hitta fantastiska sidor som när 1-2:an arbetade med rymden och vi

kunde arbeta interaktivt med solsystemet på en sida från NASA.

Åtgärder

Vem är ansvarig? Hur ska det göras? När ska det göras?

Utb.förvaltningen/Rektor

Utbildningsförv/Rektor

När ekonomin tillåter köpa in fler datorer

(laptops) så att man åtminstone har 10 st.

bärbara per skola.

Vi behöver göra inköp av datorer,

dokumentkamera samt I-pads till fritids och

förskoleklass och förskola. Alla lärare bör

ha bärbara datorer.

Snarast

Snarast

Uppföljning

Utbildningsförvaltningen bör ha en plan för datorinköp både när det gäller elevdatorer samt

personaldatorer. Inventera vad som finns och se till att alla skolor har en likvärdig standard både

gällande uppkopplingsmöjligheter och övrig utrustning.

Förskolan: Det är viktigt att förskolan inte glöms bort i detta sammanhang. Det finns ett stort

intresse bland personalen att få tillgång till I-pads så att man kan använda de fina pedaogiska

program som finns att ladda ner. Under året bör varje avdelning få tillgång till minst en I-pad.

Borgholms förskolor

Målet är uppnått när:

*All personal har gjort Pim steg 1 och 2 under 2012

*Enheten bildat en arbetsgrupp för it/teknik under ht 2012

*All personal känner sig bekväm med att hantera de olika tekniska hjälpmedlen vi har tillgång till.

*All personal dokumenterar (för loggbok) hur man anväder tekniken i den dagliga verksamheten.

Hasselbacken

Arbetssätt:

All personal har fått en bokat tid med itpedagogen Janne för att komma igång med Pim. På

förskolan finns ett schema som visar hur långt alla kommit och målet i år. Det är då upp till

var och en att uppnå sina mål.

Susanne går på enhetens It möten.

Ingen Ipad vid öppning och stängning just nu.

Alla barn ska få en ”grundkurs” i hantering av Ipaden.

Ipaden som val under verkstadstid. Appar som finns tillgängliga då är Matte, språk, TRAS

(kategorisera)

Nya appar introduceras vid Smartboarden.

6

Ipaden används i våra temaarbeten för att filma, spela in ljud, tar fram filmer, ljud.

Ge barnen återkoppling via Smartborden, spela upp filmer vi spelat in på paddan.

Strömmande video via smartboarden i våra teman. Sagor, sånger, redovisningar t.ex.

”Hemma hos”.

Tisdag och torsdag används smartboarden av Hasselmössen mellan 10-11. Även torsdag

mellan 13-13.30.

Klättermössen använder smartboarden i tema tis,tors,fre.

Det finns en Loggbok vid Smartboarden där man skriver vad och hur man använt den. Man

signerar det man skrivit för att se att alla använder tekniken.

Vi har en extra padda för att jobba med ett barn med särskilt behov. Syftet i dagsläget är att

barnet ska lära sig att peka!

Datum uppföljning Hasselbacken: 121030

Hur/när/av vem

Arbetssättet har diskuterats fram av personalen under mötestid. Uppföljningen gjordes den

30/10 av förskollärarna på Hasselbacken.

Personalen ligger bra till i Pim, alla har uppnått sina mål för vårterminen. Vissa har även

gjort steg två och alla får möjlighet under vecka 44 att jobba med det på arbetstid.

Itgruppen ska ha sitt andra möte under vecka 44.

Alla känner sig inte bekväma med de tekniska hjälpmedlen än men vi är på god väg. Under

vecka 44 ska smartboarden vara på för personalen att testa. De som gått kurs för hjälpa de

som inte gått. 4 personal är det som inte var på kursen.

Loggboken finns tillgänglig och alla måste fylla i den.

Björkviken

Ipaden används så gott som dagligen. Pedagogerna tar kort och filmar och vi kan

reflektera direkt tillsammans med barnen utan att behöva koppla upp oss till en dator.

Språkutvecklande , inte minst för de allra yngsta barnen. Till föräldramötet använde vi

Book Creator för att visa hur en dag ser ut här på förskolan och kopplade upp oss på

Smartboarden. Ett bra sätt att visa bilder, film och text. Det var uppskattat och det blev bra

diskussioner under tiden vi visade boken.

I Book Creator har pedagogerna också gjort böcker om barnen inför utvecklingssamtal.

Det upplevs enkelt och väldigt användbart. På så sätt har en del dokumentationer gjorts

direkt på Ipaden och lagts in i barnens böcker. (Återstår dilemmat huruvida det går att

skriva ut de böcker vi gjort.)

Barnen använder Ipaden för att ”spela” på. De äldre barnen går efter ett schema för att alla

ska få möjlighet att använda den. Oftast spelar barnen tillsammans, och de övar sig i att

samarbeta och hjälpa varnadra. Emellanåt sitter de också själva vid Ipaden.

Vi tittar och lyssnar på musik, tex på youtube. Enkelt sätt att hitta musik som barnen vill

höra. Också ett bra sätt att hitta olika sorters musik/ olika kategorier. Vi har lyssnat på

populärmusik, orientalisk musik, latino, klassiskt etc. Vi har kopplat Ipaden till

Smartboarden för att få större bildskärm när vi lyssnar på musik och dansar. Vi hämtar

också från AV-centralen och ser tex filmer som anknyter till teman vi arbetar med.

Pedagogerna är positiva till att använda IT-materialet. Smartboarden känner vi oss dock

inte bekväma med! Den är bra som stor bildskärm. Vi pedagoger har faktiskt glömt det vi

fick lära oss på utbildningen vi fick. Antagligen för att vi inte direkt praktiserade och

övade, men det var ingen som upplevde att vi hade möjlighet till det. Nätverket på

Björkviken är segt. Det hakar upp sig ibland och det är ett förtret, både för oss pedagoger

när vi arbetar vid datorerna och när vi tillsammans kopplar upp oss mot något tillsammans

7

med barnen, när det plötsligt bryts.

Humlan

Från Humlan ingår en personal i arbetsgruppen it/teknik som bildats under ht 2012.

All personal kan använda de tekniska hjälpmedel som finns på Humlan. Ipad, kanon samt

digitalkamera. Vi arbetar tillsammans med barnen med de olika appar som laddats ner.

Vi kan fotografera och filma med iPaden och visa det i större format på väggen med hjälp

av kanonen.

Dock anser vi att vi behöver mera kunskap och utbildning för att kunna göra och redigera

våra filmer.

Vi för inte loggbok över hur vi arbetar med iPaden.

Tyvärr har inte all personal gjort Pim steg 2 ännu trots att det avsatts tid både på

arbetsplatsen och till hemarbete, 1 av 4 har gjort Pim steg 2.

Målet är således inte uppnått vad gäller Pim steg 2. Vad gäller att föra loggbok så är det

inte gjort men det finns dokumentation som visar hur vi använder tekniken i den dagliga

verksamheten.

Skogsbrynet

Havet ht. 2012, Kajutan och Kabyssen.

Fyra pedagoger av sex st. har gjort Pim steg 1 och 2. Målet är att alla skall göra det inom 2012.

Enheten har bildat en arbetsgrupp för it/teknik under ht. 2012.

All personal känner sig okunniga och är ej bekväma med att hantera de olika tekniska

hjälpmedlen vi har tillgång till, men intresse, ambition och vilja finns. Vi tycker att vi har

fått för lite utbildning och tid för att lära oss tekniken. Ej från början diskuterat

förhållningssätt tillsammans när det gäller användandet av de tekniska hjälpmedlen. Vi

försöker göra så bra som möjligt, men skall utöka våra kunskaper för att utveckla

teknikområdet i förskolan. Personalen skall läsa, experimentera och lära sig att använda

tekniken ännu mer i det pedagogiska arbetet. Gemensamt diskutera förhållningssätt. De

tekniska hjälpmedlen används en hel del, men vårat mål är att utveckla detta ännu mer.

Fört loggbok till viss del. Några har börjat dokumentera arbetet, medan andra inte fört

loggbok ännu. Pedagogerna skall skriva ner i loggboken hur tekniken används

De som ej gjort både steg 1 och 2 i PIM skall göra det under 2012.

Pedagogerna skall försöka att hitta tid för att lära mer om tekniken och därigenom få in det

ännu mer som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten.

Skriva loggbok hur vi använder tekniken i det vardagliga arbetet.

Solen

Pim – fem av sex i arbetslaget har gjort steg 1. Den sjätte har nyligen gjort

introduktionskursen. Steg 2 – tre har gjort introduktionsfilmen och ska börja på uppgiften.

En IT-arbetsgrupp har bildats på enheten.

Personalen blir mer och mer bekväm med de olika tekniska hjälpmedlen. En del är mer

bekväma och en del mindre bekväma.

På Solen har en loggbok precis påbörjats. Där skriver vi in de aktiviteter som görs, vem

som gör dem, datum de görs och vilka barn som deltar. Genom loggboken kommer

arbetslaget tydligt se vad som görs, vilka som deltar och hur aktiva pedagogerna är.

8

Slottsskolan

2. På vår enhet är samtlig pedagogisk personal utrustad med en personlig iPad. Elever i år 7

och 8 har även de en personlig iPad. För eleverna i år 9 finns det en klassuppsättning iPads

till utlåning. Samtliga lektionssalar (utom slöjd och hemkunskap) har stationära datorer

kopplade till antingen Smartboard eller projektor med ljudanläggning. Vi har en datasal

som f.n. är utrustad med 16 bärbara datorer. Utöver detta har vi ett antal (ca. 8) bärbara

datorer som kan användas av elever och personal. Vår spec-institution Navet har 8

stationära datorer samt 1 bärbara. Sv2-rummet är utrustat med 4 bärbara datorer.

Bildinstitutionen har 4 stationära och 2 bärbara datorer. Våra lärararbetsrum har vardera 2-

3 stationära datorer.

IT-utrustningen används mycket i verksamheten. För att få en överblick över användandet

följer här ett antal exempel på användningsområden:

iPads: Eleverna använder dem till sina digitala läromedel. År 7 har sina läromedel i kemi,

biologi, fysik, matematik, engelska och svenska i iPaden. År 8 har samma ämnen utom

matematik. Under läsåret är vi med i ett pilotprojekt med Gleerups för att utvärdera dessa

digitala läromedel. Utöver detta används iPaden till skriv- och anteckningsverktyg, e-

postkommunikation, faktasök på Internet, bildbehandlings- och animeringsappar, google

earth, musikskapande, fotografering samt filmskapande. Förutom detta använder eleverna

diverse appar som kan vara användbara i vissa ämnen (t.ex. receptappar i Hkk, avancerade

miniräknare i matten och periodiska systemet i kemin).

Vår klassuppsättning med utlånings-iPads används av årskurs 9. De är ganska flitigt

använda, men eftersom eleverna inte kan vara inloggade på personliga Apple-ids så har de

begränsade användningsområden. De används nästan uteslutande till faktasökning på

Internet. Vi har även fått använda dessa iPads för tillfälliga utlån då elever i 7:an och 8:an

haft defekta/skadade iPads.

Personalen använder iPaden till bl.a. anteckningshjälp, kommunikation, uppdatering av

information, skapande av lektioner/presentationer, videofilmning och ljudinspelning av

elevarbeten, fotodokumentation, frånvaroregistrering. Givetvis använder vi även de

läromedel och lärarhandledningar vi utvärderar tillsammans med Gleerups.

Stationära datorer i salarna: Dessa används mycket till strömmande video från AV-media.

Det strömmande formatet har på kort tid blivit det nästan enda filmformatet som används.

Utöver detta körs det PowerPoint-presentationer och vi har ofta de digitala läromedlen

”uppslagna” på projektorn. I de salar som utrustats med Smartboards (ungefär hälften av

våra salar) har läraren även möjligheter att bygga upp lektioner i verktyget Notebook.

Antingen kan läraren bygga upp lektioner på förhand under planeringsstadiet, eller så har

man möjlighet att efter en lektion spara anteckningar o.d. för att plocka fram vid senare

tillfälle, eller kanske till och med maila frånvarande elever. Vi har fått kablar för att kunna

ansluta våra iPads till projektorerna. Detta är en användbar funktion om man vill

demonstrera appar o.d.

9

Stationära datorer i arbetsrum: Eftersom vår lärplattform edWise fungerar mycket dåligt

med iPaden så är vi utelämnade till att sköta elevdokumentation på PC:n. Många tycker

även att det är bekvämare att arbeta vid en dator med större skärm vid t.ex. större

skrivuppgifter och provkonstruktion. Vi har inte så många arbetsstationer men de används

flitigt. Dessutom måste allt som vi vill skriva ut gå genom PC:n. Många av oss saknar

utskriftsfunktionen på iPaden.

3. Resultaten av IT-stödet är ganska svåra att precisera. IT har blivit en såpass naturlig del av

vår pedagogiska vardag att det är få lärare som skulle kunna tänka sig en skola utan IT-

stöd. En vanlig lektion innehåller ofta både digitala och ”analoga” moment. Skall man

ändå försöka precisera vilka resultat IT-stödet har på skolan så kan vi hitta både positiva

och negativa sidor. Positivt är givetvis tillgången till all fakta och alla lärresurser som finns

på Internet. De redan nämnda strömmande filmernas lättillgänglighet är suverän. De elever

som har personliga iPads har ständig tillgång till appar för ordbehandlig, kalkyler,

presentation, fotografering, filmning, film- och bildredigering, musikskapande osv. osv.

Allt detta skapar möjligheter som var otänkbara för bara några få år sedan. Men vi måste

samtidigt se att dessa möjligheter även skapar svårigheter. Vi har stora problem med den

distraktion Facebook, chattappar som Kik och diverse spel orsakar. Vi har i nuläget svårt

att komma åt detta problem. Vi har också sett att många elever snabbt tappar respekten för

iPadens värde. Ett relativt stort antal (ca.15) iPads har gått sönder under läsåret.

Under 2011-2012 togs det i kommunen, under ledning av IT-pedagog Jan-Erik Karlsson,

fram ett dokument som listar de IT-krav som finns beskrivna i LGR11. Enligt vår

bedömning så har vi goda möjligheter att uppfylla dessa krav med nuvarande utrustning,

förutom möjligtvis kraven på hantering av geografiska informationssystem (GIS) i

geografins kursplan.

4. Det finns mängder med goda exempel på hur våra pedagoger använder IT i sin

undervisning. Här är några exempel: I Musiken används iPaden mycket till både

musicerande, rytmträning och framställande av musikvideos. Bilden använder den till att

göra animeringar och bildbehandlingar. Svenskämnet gör givetvis mycket skrivövningar

digitalt. IT-stödet kommer även in som en förstärkning för de elever som har läs- och

skrivsvårigheter. SO:n har bl.a. arbetat med historiska filmprojekt, Google Earth, digitala

presentationer, och anteckningsstöd i appar som Notability. I matematiken har vi kunnat

arbeta med avancerade grafritare i iPaden, diverse digitala färdighetsträningsappar och

trevliga mattespel. Listan kan göras lång.

För att se resultaten av vårt pilotprojekt för utvärdering av digitala läromedel tillsammans

med Gleerups, gå till www.gleerups.se/lab. Under länken Interaktiva böcker Pilot 7-9 finns

våra blogginlägg med synpunkter.

http://www.gleerups.se/lab

http://lab.gleerups.se/lab/lab-interaktiva-bocker/interaktiva-bocker-pilot-7-9/

10

Förslag på områden som behöver förbättras:

Vi måste få en lärplattform som fungerar med iPaden. Skall vi överge edWise eller

satsa på annan teknik än apples? Detta MÅSTE lösas.

Vi måste ha en mailfunktion som kan administreras av skolan. Dagens upplägg där

eleverna får skapa egna mailkonton (pga. edWise mail inte fungerar) är inte bra.

Alldeles för många elever glömmer inloggningsuppgifter och har mailstrul.

Hur skall vi komma åt distraktionen i form av Facebook, chatt och spel? Totalförbud?

Hur skall vi administrera elevernas konton till appstore?

Hur får vi eleverna att bli mer rädda om sina iPads?

Det måste vara möjligt att skriva ut från våra iPads.

Vi ser med oro på de höga kostnaderna för digitala läromedel. Ofta kostar digitala

varianter 2-3 ggr så mycket som tryckta böcker med tanke på att vi är vana vid att

återanvända böckerna flera år. Läromedelskontona måste höjas om vi ska ha råd med

inköp av digitala läromedel.


Uppföljning

PIM Uppföljning görs i kvartal 4 år 2013

Totalt antal

examinerade

Norra området 2 22

Köpings skola 7 11

Viktoriaskolan 2 29

Slottsskolan 0 20

Södra området 18 46

Borgholms förskolor 18 27

Musikskolan 0 1

Antal som examinerats sedan

förra mätningen ht 2011

PIM 2012

I tabellen redovisas hur många som examinerats på någon nivå sedan vi gjorde den förra mätningen för ett drygt år sedan. Det framgår också hur många som överhuvudtaget examinerats på någon nivå sedan vi började med PIM 2007. En reservation måste göras för att personal har bytt arbetsplats sedan förra mätningen och då kanske hamnat fel i den här statistiken. Här framgår inte helt hur enheterna ligger till i förhållande till kommunens uppsatta mål, men ni kan få en uppfattning om den nuvarande och om den totala aktiviteten i PIM.

11

Norra området

Analys

Vi har inte prioriterat PIM under detta år. Vi behöver avsätta tid t ex halv studiedag för detta. Det

är kanske också så att vi ska satsa mer på direkta och konkreta utbildningar mot efterfrågade IT-

kompetenser.


Avsätta studiedagstid för PIM. Genomföra fler riktade

utbildningar tex kring bloggar, flippade klassrum, smartboards.

2013

Uppföljning

Köpings skola

Analys


Uppföljning

Viktoriaskolan

Analys

På Viktoriaskolan finns endast två pedagoger som inte uppnått nivå 1. För att få en full

måluppfyllelse hos personal måste dessa båda ges förutsättningar och stöttning för att nå nivå 1.


Rektor Överenskommelse med berörd personal Under vt 13

Uppföljning

Södra området

Analys

Inom södra ro. har vi lyckats med att nå upp till de mål som förvaltningen hade satt upp. Vi har

avsatt tid på studiedagar och andra tillfällen för att hinna med. Även i förskolan har man åkt in till

datateket och kommit igång sedan har man fortsatt hemma. All personal har varit fantastiskt

duktiga och alla har gjort så gott man har kunnat så att vi tillsammans nådde målet! Därför är det

mycket glädjande att förvaltningen nu börjar en it-satsning på södra området.


Rektor/Arbetslagsledare Ge ny personal tillfälle att komma

igång med PIM

När det är lämpligt utifrån

verksamheten.

Uppföljning

12


Analys

Se ovan.


Uppföljning

Slottsskolan

Analys

PIM har fört en mycket anonym tillvaro under de senaste två läsåren. Det har inte funnits någon

som drivit frågan på enheten. Personalen har inte velat lägga ner egen tid för att höja PIM-nivån.

Skolan har inte avsatt några studiedagar eller komptid för PIM-arbetet. Dessutom kom

teknikskiftet till iPads in vid julen 2011 för oss på Slottsskolan. Då var intresset större för att lära

sig den tekniken än att jobba med PIM. Skall vi fortsätta satsa på PIM måste nog

skolan/kommunen avsätta studiedagar eller åtminstone komptid till detta.


Uppföljning

SVA och modersmål Uppföljning görs i kvartal 4 år 2013

Ur Q4 år 2011, förvaltningens förslag till åtgärder: Det krävs samordnade insatser, exempelvis att sammanföra elever från samma språkgrupp så att det blir möjligt att skapa undervisningsgrupper. Samordning mellan skolorna vad gäller SVA-kompetens är också nödvändig. Möjligheten att genomföra distansundervisning på webben i samarbete med Kalmar bör utredas vidare. På förskolorna har en arbetsgrupp tillsatts för att skapa goda exempel och rutiner för modersmålsstudier på förskolan.

1. Hur har du löst undervisningen för de elever på din enhet/dina enheter som är berättigade till SVA?

2. Hur har du löst undervisningen för de elever på din enhet/dina enheter som är berättigade till modersmålsundervisning?

3. Hur har du löst modersmålsstödet för de barn i din förskola/dina förskolor som är berättigade till sådant stöd?

13

Norra området

Analys

Vår SVA-lärare har varit tjänstledig under året och eftersom det har varit en liten del i den tjänsten

har vi inte kunnat ersätta den kompetensen med någon behörig SVA-lärare. Det uppdraget har

utförts av andra lärare bl a ordinarie lärare i svenska.

Vi har inte kunnat genom föra någon modersmålsundervisning.

Det har varit mycket svårt att ge mer än allmänt språkstöd för de barn som har ett annat modersmål

än svenska i förskolan.


Uppföljning

Köpings skola

Analys

De elever som är berättigade till SVA får undervisning av behörig SVA-lärare.

De elever som är berättigade till modersmålsundervisning får ej behovet tillgodosett. Ingen

modersmålsundervisning ges.


Undervisningen ges både i särskild undervisningsgrupp och inom

klassens ram. Ansvarig är SVA- lärare i samarbete med berörda

pedagoger. Eftersom det är få elever på enheten, som är

berättigade till modersmålsundervisning i olika språk, skulle en

central samordning inom kommunen kunna möjliggöra detta.

Uppföljning

Fortlöpande uppföljning, exempelvis med stöd av bedömningsmaterialet ”Nya språket lyfter”, och

avstämning mot kursplanemålen görs av SVA-lärare tillsammans med berörda pedagoger.

Viktoriaskolan

Analys

1. Arbetet med SVA-eleverna på Viktoriaskolan är mycket varierande och flexibelt, beroende på

vilka elever jag har. Nyanlända elever försöker jag träffa varje dag, andra behöver kanske inte mer

än en lektion i veckan och då arbetar vi med sådant som behöver befästas extra.

Viktigt är att eleverna lär sig basordförrådet samtidigt som de lär sig ämnesorden som lärs in för

varje årskurs. Därför är det viktigt att eleven får delta i den ordinarie klassundervisningen. Jag

försöker så mycket som möjligt samarbeta med övriga lärare i klassen. När ex ett nytt temaarbete

inleds i klassen kan jag ge eleverna förförståelsen av vissa specifika ord som ingår i temat och

även förbereda dem på vad som ska ske.

Jag försöker integrera det de lär sig i klassrummet med "bassvenskan". Ibland sker det inne i

klassrummet tillsammans med övriga klassen, men oftast enskilt eller tillsammans med andra

elever på samma nivå.

För att nå ett gott resultat gäller samarbete och samsyn. Alla lärare på Viktoriaskolan tar lika stort

ansvar för att eleverna ska lära sig svenska och försöker underlätta så mycket som möjligt för att

eleverna ska komma in i det svenska språket./ Eva CL (SVA-lärare på Viktoriaskolan)

2. Emma Fredriksson har två undervisningsgrupper i modersmål engelska med 4 respektive 2

14

elever. Grupperna är baserade på elevernas ålder och förkunskaper. Undervisningstiden är 40

minuter per grupp per vecka. De elever som har annat modersmål än svenska och engelska har

idag inte någon modersmålsundervisning.

3. En av eleverna tillhör förskoleklass och ingår i en av grupperna.


Rektor De elever som har annat modersmål än svenska och engelska ges

möjlighet att få modersmålsundervisning i sina respektive språk.

Ht 13

Uppföljning

Södra området

Analys

1. De två elever som eventuellt skulle vara berättigade till SVA har fått extra stöd inom den

vanliga kursplanen. Skolinspektionen rekommenderade mig att göra så när de var på besök.

2. Jag har elever som är berättigade till modermålsstöd men vi har ännu inte lyckats samordna

med andra skolor för att få ihop en grupp.

3. Har inte några grupper som har modermålsstöd i förskolan.


Rektor Regelbundet stämma av läget med

övriga rektorer för att se om vi kan

samverka för att bilda en grupp.

I början av varje termin.

Uppföljning


Analys

Förskolorna arbetar efter den handlingsplan som arbetsgruppen tog fram.


Arbetsgruppen som

tog fram

handlingsplanen och

förskolechef.

En revidering av planen skall göras årligen

där exempel på material/aktiviteter

komletteras i takt med detta

utvecklingsområde.

Årligen under perioden

augusti-september.

Uppföljning

Slottsskolan

Analys

Slottsskolan har upprättat förslag till mottagande och individuell planering för dessa elever utifrån

Skolverkets allmänna råd. Mari Blad och personal som arbetar med sva-elever har tillsammans

utarbetad ett observationsmaterial.


Med stöd av ovanstående dokument får eleven undervisning i sva

(Annika Hellroth) och därtill ämnesstöd i Navet (Jonas Olsson)

15

Uppföljning

Nätverkens årsrapporter Uppföljning görs i kvartal 4 år 2013

Rapporterna har tidigare skickats ut till rektorerna.

Norra området

Analys

Nätverksdeltagarna behöver få uppgifter som på ett naturligt sätt sedan också ska redovisas

återrapporteras till hela skolan/förskolan. Nätverkens eget arbete har ju varje nätverk redovisat i

sin rapport. Vi ska också ge de olika nätverken möjlighet att sikta och satsa på olika saker,

exemplet praktiskt-estetiska nätverket.


Alltid ge tid och möjlighet och ett krav att

rapportera från nätverken vid arbetsplatsträffar.

Uppföljning

Köpings skola

Analys


Uppföljning

Viktoriaskolan

Analys


Uppföljning


Analys


16

Uppföljning

Södra området

Analys

Det är intressant att läsa nätverkens årsredovisningar och jag har gjort följande reflektioner:

Det verkar vara lättare att få engagemang i de nätverk som har haft konkreta uppgifter, typ

revidera mattematris eller engelska checklistan. Att hjälpas åt att skapa LPP:er borde väl

också vara en konkret uppgift som man kan känna att man har nytta av i sitt arbete.

Att bli säkrare i sin bedömning av elevarbeten och kunna stämma av med varandra på

bedömningskonferenser måste också vara värdefullt. Med tiden får vi en ökad samsynthet

vilket skapar större trygghet i bedömningsarbetet. En viktig uppgift för nätverken!

En synpunkt från slöjdnätverket om att växla slöjdart varannan vecka tror jag kan upplevas

rörigt. Har man otur och är sjuk en slöjddag kan det dröja en månad till nästa gång man får

fortsätta. Jag tror att eleverna vill se framsteg och inte hålla på med två slöjdprojekt

samtidigt. Det blir också svårt på småskolor där man bara har en slöjdsal och måst köra

terminsvis.

Specialpedagogiska-/Svenskanätverkets satsning på att köpa in en bok till alla i nätverket

för att sedan diskutera är säkert utvecklande. Så borde vi kanske göra i våra arbetslag och

sedan få tid att diskutera vad vi läst i mindre grupper t.ex. på en APT. Alla får vara aktiva

och utvecklas!

När vi läste specialpedagogik läste man gemensam litteratur som man sedan diskuterade i

grupper på den egna skolan vilket alla tyckte var givande.

Genusnätverkets rapport tar också upp intressanta synpunkter. Att flickor upplever större

stress/press i skolan än pojkar har flera undersökningar visat. Här gäller det att vi som

pedagoger försöker att sätta rimliga krav på alla. Gör ditt bästa men överarbeta inte! Jag

tror att det är viktigt att man tar upp och pratar om sådana frågor redan i sexan när man

kanske känner stress/press inför sina första betyg. Viktigt att man och att man också får

misslyckas ibland, det är ingen katastrof. Vad lärde jag mig på det här?

Skapa en trygg o lugn studiemiljö. Här kommer den sista punkten upp i redovisningen –

Värdegrunden att vi i skolan värnar om de mjuka värdena. Barn som är trygga och mår bra

har en högre måluppfyllelse! I södra ro. har vi tillsammans tagit fram ett material som vi

kallar våra ”tre grundpelare” där är den sociala biten med trygghet punkt nummer ett.


Rektorsgrupp/Nätverksledare

Rektor/Arbetslagsledare

Rektor

Tydliga mål/uppgifter till nätverken

Uppföljning av nätverkens arbete på

AE-konferens

Läsa gemensam litteratur och sedan

diskutera.

Inför varje termin

Ett par ggr/termin

Inför en APT

Uppföljning

utbildningsförvaltningen kvartalsrapport 4 - 2012 un:s … · 2018. 2. 20. · det är positivt...

Documents