utbildning, nätverk och diskriminering
DESCRIPTION
Utbildning, nätverk och diskriminering. Lena Schröder, associerad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) och Institutet för social forskning (SOFI) [email protected]. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Utbildning, nätverk och diskriminering
Lena Schröder, associerad till Stockholms
universitets Linnécentrum för integrationsstudier
(SULCIS) och Institutet för social forskning (SOFI)
• Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än inrikes födda kvinnor?
• Bakgrund: har utrikes födda kvinnor större svårigheter på arbetsmarknaden än utrikes födda män?
• Varför ser det ut så här?
• Vad bör göras?
Andel sysselsatta inrikes och utrikes födda, kvinnor och män, 20-64 år
40,0
45,0
50,0
55,0
60,0
65,0
70,0
75,0
80,0
85,0
90,0
95,0
Inrikes födda kvinnor
Utrikes födda kvinnor
Inrikes födda män
Utrikes födda män
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna
Skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, procentenheter
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
kvinnor
män
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna
Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 20-64 år,
vistelsetid 0-4 år, kvinnor. Procent
0
10
20
30
40
50
60
70
80
87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04
Asien och Oceanien Afrika LatinamerikaÖvriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden
Källa: Integrationsverket 2006 a
Andel sysselsatta i befolkningen utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, 20-64 år,
vistelsetid minst 20 år kvinnor. Procent
0
10
20
30
40
50
60
70
80
87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04
Asien och Oceanien Afrika LatinamerikaÖvriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden
Källa: Integrationsverket 2006a
Andel sysselsatta i befolkningen, utrikes födda efter födelseregion och vistelsetid 1987-2004, 20-64 år, kvinnor. Procent
0
10
20
30
40
50
60
70
80
87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04
Asien och Oceanien Afrika LatinamerikaÖvriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden
0
10
20
30
40
50
60
70
80
87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04
Asien och Oceanien Afrika LatinamerikaÖvriga Europa Norden utom Sverige EU15 utom Norden
vistelsetid 0-4 år vistelsetid minst 20 år
Varför större genderskillnader bland utrikes födda än bland inrikes födda?
• Invandrade kvinnor dubbelt diskriminerade, både som invandrade och som kvinnor?
• Invandrade kvinnor har ett lägre arbetskraftsutbud pga. mer traditionella familjevärderingar?
• Vad säger den kvantitativa forskningen (nationalekonomi och sociologi)?
• Löneskillnaderna mindre mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män, när hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer.
• För invandrade kvinnor minskar nackdelen med att vara invandrad över tid, men nackdelen att vara kvinna kvarstår över tid.
• För invandrade män kvarstår nackdelen med att vara invandrad över tid.
• Inget stöd för mer traditionella familjevärderingar.(Edin & Åslund 2001, leGrand & Szulkin 2002, Nekby 2003, Rashid 2004)
0
10
20
30
40
50
60
70
vistelsetid 0-4 år vistelsetid >20 år
kvinnor
män
Sysselsättningsgrad för kvinnor respektive
män födda i Afrika med olika vistelsetid, 2004
Källa: Integrationsverket 2007
Källa: Integrationsverkets databas STATIV
Skillnader i sysselsättningsgrad mellan infödda: föräldrarna födda i
Sverige minus föräldrarna födda i Mellanöstern. Sverige 2004.
Procentenheter
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
20-24 år 25-34 år 35-64 år
Kvinnor
Män
Andel högskoleutbildade kvinnor och män, födda i olika delar av världen, 2007
02468
10121416182022242628303234363840424446485052
kvinn
or Sve
rige
män
Sve
rige
kvinn
or övr
. Nord
en
män
övr
. Nor
den
kvinn
or övr
. EU27
mäm
övr
. EU27
kvinn
or Afri
ka
män
Afrik
a
kvinn
or Asie
n
män
Asie
n
kvinn
or Syd
amer
ika
män
Syd
amerika
Andel med kvalificerat arbete, män med högskoleutbildning, 26-55 år, 2001. %
Källa: Ekberg & Rooth (2004)
81,1
57,4
74,8
80,5
70,8
79,9
53,5
65,5
52,4
64,5
49,5
61,8
52,4
57,9
43,7
69,4
30,7
49,8
0,0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
80,0
90,0
Andel med kvalificerat arbete, kvinnor med högskoleutbildning, 26-55 år, 2001. %
Källa: Ekberg & Rooth (2004)
0,0
10,0
20,0
30,0
40,0
50,0
60,0
70,0
80,0
90,0
Född i S
verige
Utrikes född
Varav född i:
Norden 5-15
Norden 16-35
Västeuropa 5-15
Västeuropa 16-35
Östeuropa 5-15
Östeuropa 16-35
Sydeuropa 5-15
Sydeuropa 16-35
Mellan östern 5-15
Mellan östern 16-35
Asien 5-15
Asien 16-35
Latinamerika 5-15
Latinamerika 16-35
Afrika 5-15
Afrika 16-35
Andel akademiker med kvalificerat arbete, kvinnors andel minus mäns andel, 26-55
år, 2001. Procentenheter.
Källa: Ekberg & Rooth (2004)
-10,0
-5,0
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
Född i S
verig
e
Utrik
es fö
dd
Vara
v fö
dd i:
Nord
en 5
-15
Nord
en 1
6-3
5
Väste
uro
pa 5
-15
Väste
uro
pa 1
6-3
5
Öste
uro
pa 5
-15
Öste
uro
pa 1
6-3
5
Sydeuro
pa 5
-15
Sydeuro
pa 1
6-3
5
Mella
n ö
ste
rn 5
-15
Mella
n ö
ste
rn 1
6-3
5
Asie
n 5
-15
Asie
n 1
6-3
5
Latin
am
erik
a 5
-15
Latin
am
erik
a 1
6-3
5
Afrik
a 5
-15
Afrik
a 1
6-3
5
VARFÖR SKILLNADER
MELLAN INRIKES OCH
UTRIKES FÖDDA?
Utbudssidan
Forskningstradition:
Tidigare : Låg utbildning, främmande kultur, söker inte jobb.
Ännu tidigare: Underlägsen ras.
Ny tradition: Religion (=islam), normer.
Utbudssidan
•Låg utbildning
•Söker inte jobb
•Kultur, religion, ras, normer
•Otillräckliga kunskaper i svenska
•Små och resurssvaga nätverk
Nej
Ja
Nätverk:
De flesta jobb tillsätts via informella kanaler (släkt, vänner, grannar, skolkamrater) och inte via formella kanaler (arbetsförmedling, annons)
• Gäller i synnerhet för inrikes födda
• Informella jämfört med formella kanaler högre lön för inrikes födda lägre lön för utrikes födda
• Utrikes födda har mindre omfattande nätverk, med en svagare ställning på arbetsmarknaden
Källa: Olli Segendorf (2005), Behtoui (2006)
Efterfrågesidan
Olika behandling, dvs diskriminering
• på arbetsmarknaden
• samhällets institutioner
Diskriminering:
• Skillnader i sysselsättning och lön mellan infödda ungdomar med föräldrar födda i Sverige och föräldrar födda utanför Europa (kontrollerat för bl.a. betyg i svenska)
• Skillnader i sysselsättning mellan adoptivbarn med europeiskt och icke-europeiskt utseende.
• Utrikes födda hade högre risk att förlora sina jobb än inrikes födda under 90-talskrisen (kontrollerat för bl.a. anställningstid på företaget).
xx
Vad betyder efternamnet?
• Utrikes födda med ett efternamn som låter afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt har en högre benägenhet att byta till ett svenskklingande namn.
• Detta gäller särskilt efternamnet Mohammed.
(Arai m fl 2006 och Arai & Skogman Thoursie 2009)
Genomsnittliga årsinkomster för Namnbytare och
en kontrollgrupp av Icke-namnbytare
40
50
60
70
80
90
100
110
120
130
140
-7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7
År
Tusenta
ls k
r
Före året för namnbytet
Efter året för namnbytet
Namnbytare
Icke namnbytare
Källa: Arai m.fl. (2006)
• Byte från ett afrikanskt, asiatiskt eller slaviskt klingande namn innebär en årlig inkomstökning på i genomsnitt 15 %.
• Störst inkomstökning för relativt lågavlönade.
Platsbanken på internet
• Arbetssökande med icke-nordiska namn, får nästan en tredjedel färre svar än arbetssökande med svenska namn (kontrollerat för utbildning, arbetslivserfarenhet mm mm).
• Detta gäller män i högre utsträckning än kvinnor.
(Eriksson & Lagerström 2007)
Fältexperiment
Correspondence testing: skriftliga ansökningshandlingar till samma lediga arbete från personer med likvärdiga meriter, den ene med ett utländskt den andre med ett svenskt klingande namn.
Correspondence testing: resultat
• Carlsson & Rooth (2006) Unga män med ett arabiskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.
• Bursell (2007) Unga kvinnor och män med ett arabiskt eller afrikanskt klingande namn kallas till intervju i mindre utsträckning än unga kvinnor och män med svenskt klingande namn och likvärdiga meriter.
Relativ frekvens att bli kallad till intervju för arbetssökande med svenskt klingande namn respektive arabiskt eller afrikanskt klingande namn.
Kvalificerade arbeten: Relativ frekvens
Gymnasielärare (1,2)
Sjuksköterska 1,3
Förskollärare 1,5
IT-personal 1,9
Ingenjör 2,0
Mindre kvalificerade arbeten:
Receptionist (1,4)
Kock 1,4
Försäljare 1,9
Lagerarbetare 2,1
Snickare 2,3
Chaufför 2,6
Städare 3,0
Kassör 3,1
Vårdbiträde 3,6
Källa: Bursell (2007), min översättning.
Fältexperiment
• Situation testing: samma lediga arbete söks av personer med likvärdiga meriter: hela kedjan från första telefonkontakt till tillsättning.
• Resultat: Unga infödda män och kvinnor med bakgrund Mellanöstern diskrimineras i samtliga led, och i synnerhet i steget från CV till intervju. (ILO 2007)
Gender aspekter på etnisk diskriminering
• Endast ett fåtal studier.
• Utrikes födda män löper större risk att bli diskriminerade än utrikes födda kvinnor.
• Inrikes födda män diskriminerar mer än inrikes födda kvinnor.
Integrationspolitiken och dess institutioner
• Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket
Integrationspolitiken och dess institutioner
• Överflyttning av ansvar för nyanlända invandrare från AMS till Invandrarverket
• Resursperspektivet ersattes med problemperspektivet, där den enskilde invandraren är ett problem som måste hanteras, motiveras och rustas av experter på människor med problem.
Integrationspolitiken och dess institutioner
• SFI: år efter år uppnår endast omkring en tredjedel målen inom två år.
Integrationspolitiken och dess institutioner
Bollande av individen mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, vuxenstudier och olika projekt. Incitament kan vara att flytta kostnaden till någon annans plånbok.
Svarte Petterspel.
Integrationspolitiken och dess institutioner
Några exempel
Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning
• 1997 började nästan 1 500 utrikes födda kvinnliga och nästan 1 000 manliga akademiker i grundläggande vuxenutbildning.
• Nästan hälften av dessa akademiker har sedan läst grundläggande vuxenutbildning mellan 5 och 13 terminer.
Källa: Integrationsverket (2007)
Utrikes födda akademiker i grundläggande vuxenutbildning, VARFÖR?
• Föreställning både hos tjänstemän och studerande att grundläggande vuxenutbildning är en normal fortsättning på svenska för invandrare (SFI), även för högskoleutbildade.
• Föreställning att endast svenska betyg och examina duger i Sverige. Bäst att börja om från början.
• Studiestöd/studielån i stället för försörjningsstöd.
Inskrivna vid Arbetsförmedlingen, december 2004
Kategori Antal utr. födda % av samtliga
Öppet arbetslösa 55 523 22,6
Kat. 14 ”Övriga” 16 851 43,3
Starta eget 1 251 18,5
Subv. anställn. 6 040 25,6
Div. och praktik 11 352 24,4
AMU 2 196 25,7
Förbered. utb. 5 707 35,3
Källa: Integrationsverket (2006b)
Inskrivna i AMS Kategori ”Övriga”
Utrikes födda Inrikes födda
2 år eller längre i Sverige 56,1%
Andel högskole-utbildade 31,1 17,7
Andel 25-44 år 64,0 46,7
Källa: Integrationsverket (2006b)
Kommunala program och validering
• Utrikes födda ofta i kommunala arbetsmarknadsprogram och kurser, syftet inte alltid att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Aldrig utvärderade!
• Validering av kompetens förvärvad utomlands: oöverskådlig, svårtillgänglig, ej naturligt inslag i introduktionen.
Källa: Integrationsverket (2006b)
Väntrumssyndrom: utrikes födda anses aldrig vara job-ready.
Institutionell tröghet: saknas effektiva verktyg för att åstadkomma förändring.
Program för invandrade utvärderas sällan, i sht inte i kommunerna.
Gap (avgrund) mellan politiska deklarationer och politikens genomförande.
Vad bör göras?
• motverka diskriminering
• ersätt bristen på resursfulla nätverk
• bygg på systematisk utvärdering av vad som fungerar och vad som inte fungerar och för vem
• utbildning viktigt
men också att
• kompensera för myndigheters bristande förmåga att erkänna kompetens förvärvad utomlands
ReferenserArai, Mahmood & Skogman Thoursie, Peter (2009), “Renouncing Personal Names: An Empirical Investigation of Surname
Change and Earnings, Journal of Labor Economics, vol. 27, 2009.
Arai, Mahmood, Schröder, Lena, Skogman Thoursie, Peter & Thoursie, Anna (2006), Måste alla heta som Svensson? Landsorganisationen och Integrationsverket.
Behtoui, Alireza (2006), Unequal Opportunities, akademisk avhandling, Linköping Studies in Arts and Science No. 369.
Bursell, Moa (2007) “What’s in a name? A field experiment test for the existence of ethnic discrimination in the hiring process”, Working Paper 2007:07, Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS).
Carlsson, Magnus & Rooth, Dan-Olof (2006), Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data, Institute for the Study of Labour (IZA), Discussion Paper No. 2281.
Edin, Per-Anders & Åslund, Olof (2001), Invandrare på 1990-talets arbetsmarknad, Forskningsrapport 2001:7, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Ekberg, Jan & Rooth, Dan-Olof (2004), Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad – skillnad mellan inrikes och utrikes födda personer, expertbilaga till Rapport Integration 2003.
Eriksson, Stefan & Jonas Lagerström (2007), ”Detecting discrimination in the hiring process: evidence from an Internet- based search channel “, Working Paper 2007:19, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
ILO (2007) “Discrimination against native Swedes of immigrant origin in access to employment", International Migrations Papers: 2, Geneva, International Labour Office.
Integrationsverket (2006a), Fickfakta. Statistik om integration.
Integrationsverket (2006b), Rapport Integration 2005.
le Grand, Carl & Szulkin, Ryszard (2002), "Permanent Disadvantage or Gradual Integration: Explaining the Immigrant-Native Earnings Gap in Sweden", Labour, 16 (1), 37-64.
Nekby, Lena (2003), “How Long Does it Take to Integrate? Employment Convergence of Immigrants and Natives in Sweden.” in Empirical Studies on Health Insurance, Employment of Immigrants and the Gender Wage Gap, PhD Thesis, Stockholm University, Dissertation in Economics 2003:2.
Olli Segendorf, Åsa (2005), ”Wage Effects of Search Methods for the Nordic and the Non-Nordic Born” i Job Search Strategies and Wage Effects for Immigrants. Institutet för social forsknings avhandlingsserie, nr 65, Stockholms universitet.
Rashid, Saman (2004), Immigrants’ Income and Family Migration, akademisk avhandling, Umeå Economic Studies, nr. 625.