MAGISTERUPPSA

TS

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård, 60 h

Oro hos den perioperativa patienten

Bakomliggande faktorer ochanestesisjuksköterskans åtgärder

Peter Bergholtz och Bianca Kalajdzic

Omvårdnad-inriktning mot anestesisjukvård 15 hp

Halmstad 2015-01-23

Oro hos den perioperativa patienten Bakomliggande faktorer och anestesisjuksköterskans åtgärder

Peter Bergholtz

Bianca Kalajdzic

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård, 60 hp Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot anestesisjukvård 15 hp Ht 2014 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301 18 Halmstad

Titel Oro hos den perioperativa patienten: Bakomliggande faktorer och anestesisjuksköterskans åtgärder

Författare Peter Bergholtz Bianca Kalajdzic

Sektion Sektionen för hälsa och samhälle

Handledare Kerstin Wickström-Ene, Klinisk lektor, Fil.dr.

Examinator Barbro Boström, Universitetslektor, Med. dr

Tid Höstterminen 2014

Sidantal 13

Nyckelord Anestesi, Omvårdnad, Oro, Perioperativ

Sammanfattning Omvårdnadsforskningen har visat att en majoritet av de perioperativa patienterna upplever oro som är direkt kopplad till anestesi och kirurgiska ingrepp. Syftet med denna litteraturstudie var att genom integrativ metod beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra den perioperativa oron. I studien ingick 11 artiklar och under granskningen framkommer två tema som ligger till grund för resultatet: Faktorer som skapar oro samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro. Resultatet kan komma att vara till nytta för anestesisjuksköterskan för att bättre kunna bemöta oro hos den perioperativa patienten och ge en god omvårdnad. Något som främjar patientens delaktighet, patientsäkerheten och som i förlängningen kan leda till kortare vårdtider.

Title Anxiety in the perioperativ patient: Contributing factors and the nurse anesthetist's interactions

Author Peter Bergholtz Bianca Kalajdzic

Departement School of Social and Health Sciences

Supervisor Kerstin Wickström-Ene, Clinical Lecture, PhD

Examiner Barbro Boström, Senior Lecture, PhD

Period Autum 2014

Pages 13

Key words Anesthesia, Anxiety, Nursing, Perioperative

Abstract Nursing Research has shown that a majority of the perioperative patients experience anxiety directly related to anesthesia and surgery. The purpose of this integrative method study was to describe what causes anxiety in the patient during anesthesia and to describe what a nurse anesthetist can do to ease the perioperative anxiety. The study included 11 articles and two themes that form the basis of the result was found during the review: Factors that create anxiety and The nurse anesthetist’s abilities to reduce anxiety. The result may be of use for the nurse anesthetist when it comes to addressing the preoperative patient’s concerns and providing a good care. This can promote the patient’s participation, patient safety and may in turn lead to shorter hospital stays.

Innehåll

Inledning .................................................................................. - 1 -

Bakgrund ................................................................................. - 1 -

Anestesi ................................................................................................ - 1 -

Oro ........................................................................................................ - 1 -

Anestesiologisk omvårdnad ............................................................... - 2 -

Evidensbaserad vård .......................................................................... - 3 -

Problemformulering ........................................................................... - 3 -

Syfte .......................................................................................... - 3 -

Design ................................................................................................... - 4 -

Urval .................................................................................................................... - 4 -

Datainsamling ..................................................................................... - 4 -

Problemidentifikation ........................................................................................ - 4 -

Litteratursökning ............................................................................................... - 4 -

Tabell 1: Sökord. ................................................................................................ - 5 -

Databearbetning ................................................................................. - 5 -

Dataevaluering ................................................................................................... - 5 -

Dataanalys ........................................................................................... - 6 -

Etik ........................................................................................... - 6 -

Resultat .................................................................................... - 6 -

Faktorer som skapar oro.................................................................... - 7 -

Känna sig utlämnad ........................................................................................... - 7 -

Miljön .................................................................................................................. - 7 -

Oro över återhämtningen .................................................................................. - 7 -

Personalens tidsbrist .......................................................................................... - 8 -

Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro ...................... - 8 -

Information och undervisning .......................................................................... - 8 -

Icke farmakologiska metoder (musik, avslappning, handmassage) ............. - 9 -

Metoddiskussion...................................................................... - 9 -

Konklusion ............................................................................. - 12 -

Implikation ............................................................................ - 12 -

Referenser ................................................................................ - 1 -

Bilagor .............................................................................................

Bilaga A. ......................................................................................................

Tabell 2. Sökhistorik. ................................................................................................

Bilaga B. ......................................................................................................

Kvalitetsgranskningsprotokoll för litteraturstudie. ..............................................

Bilaga C. ......................................................................................................

Tabell 3: Artikelöversikt ..........................................................................................

1

Inledning

Årligen genomför slutenvården i Sverige ca 800 000 kirurgiska ingrepp (Socialstyrelsen., 2014). Majoriteten av dessa ingrepp utförs under anestesi. I den perioperativa verksamheten syftar anestesin främst till att förhindra lidande hos den som genomgår ingrepp eller undersökningar som annars skulle ha varit smärtsamma eller förknippade med starkt obehag. Dock anger många av de perioperativa patienterna att de upplevt oro inför, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. Den perioperativa oron är främst kopplad till rädsla för smärta, obehag, medvetslöshet och själva operationen (Mitchell., 2005). Karlsson, Ekebergh, Mauléon och Almerud Österberg (2012) anger den perioperativa patientrollens passivitet och den kontrollförlust som det innebär att överlämna ansvaret för sin egen kropp till någon annan, som en stark källa till oro. Den perioperativa oron kan, förutom lidande och en försämrad upplevelse av ingreppet, ha fysiologiska effekter för patienten (Mottram., 2011). Bland dessa nämns bland annat ökad smärtkänslighet och en negativ effekt på patientens förmåga till rehabilitering efter ingreppet. En orolig patient kan dessutom ta längre tid i anspråk inför ingreppet, vilket i sin tur kan leda till förseningar i arbetet och högre kostnader för sjukvården (Mitchell., 2005).

Bakgrund

Anestesi

Anestesi definieras som bortfall av alla medvetna sinnesintryck såsom smärta, temperaturkänsla, tryck och kroppsläge och har till huvuduppgift är att eliminera den smärta och de obehagliga upplevelser som en operation kan medföra för den enskilde patienten (Hovind., 2013). Generell anestesi (narkos) innebär att patienten försätts i ett reversibelt medvetslöst tillstånd. Lokal anestesi verkar genom att orsaka en reversibel nervblockad inom ett begränsat område. Valet av metod är beroende av patientens behov och typ av ingrepp (Hovind., 2013).

Oro

Ottosson & D’Elia (2008) menar att oro är en naturlig del av livet. Personer kan uppleva oro på olika sätt, dels som rädsla och upprördhet som är den psykiska delen av oro eller den fysiska såsom spänningar i kroppen. Oro orsakas oftast av en rädsla för att något dåligt kommer att hända och är en överlevnadsstrategi, som går ut på att förutse och upptäcka faror. Det är vanligt att undvika det som orsakar oron, för att på så sätt undviks även de tänkta farorna. På kort sikt kan det vara en lättnad att undvika saker

2

som framkallar oro, men på lång sikt kan det leda till att personen undviker allt fler aktiviteter vilket gör att det sociala livet blir lidande. Genom att vara förberedd kan patienten känna en viss kontroll över sin oro. Både oro och rädsla handlar om vad som kan hända i framtiden. Oro är subjektiv till sin natur och trots att den inte är lika lätt att identifiera som fysiologiska reaktioner betyder det inte att oron är mindre verklig för den person som upplever den (ibid).

Ottosson och D’Elia (2008) menar vidare att oro kan utlösas genom inre och yttre faktorer. Yttre faktorer innebär att drabbas av sjukdom och/eller förlust av något slag medan inre faktorer hos individen innebär rädsla för att drabbas av sjukdom eller olyckor, men kan även utgöra osäkerhet och tvivel på den egna förmågan att klara av och hantera vissa händelser i livet. Oro och ångest inför framtiden är en överlevnadsstrategi med syfte att hjälpa människor att kunna förutse eventuella hot som gör att individen söker säkerhet och trygghet (ibid). En stark långvarig oro och ångest har däremot en skadlig effekt på den psykiska hälsan men i förlängningen även på den fysiska i form av hypertoni, högre hjärtfrekvens och andra stressrelaterade symtom (Mottram., 2011).

Rosén, Svensson och Nilsson (2008) nämner faktorer som tidigare sjukdomshistoria, vårderfarenheter, social situation, ålder, kön och självuppfattning som faktorer som alla har betydelse för uppkomsten av oro inför anestesi. Ett centralt begrepp i sammanhanget som syftar till att hantera oro är: coping, vilket definieras som: ”den taktik och de försvarsmekanismer som individen vidtar för att kunna hantera en stressande situation.” Dessa försvarsmekanismer är inte alltid av en medveten och strukturerad art och beror ytterst på individens grundförutsättningar” (Snyder., 1999, s9). Det tillkommer även de erfarenheter och åsikter som innehas utav patientens familj och sociala nätverk och som, på gott eller ont, kan komma att prägla patientens egna upplevelser (Krohne & Slangen., 2005).

Anestesiologisk omvårdnad

Anestesiologisk omvårdnad utgår från den enskilde patientens resurser och behov. Anestesisjuksköterskan ska inge patienten lugn, trygghet och förvissning om att han eller hon får professionell omvårdnad. Anestesisjuksköterskans uppgift är vidare att skapa tillit, trygghet för patienten och att arbeta förebyggande för att underlätta vård (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeföreningen., 2012).

För att bemöta oro hos patienten skapar anestesisjuksköterskan en relation genom den perioperativa dialogen som tar upp patientens tidigare erfarenhet av vården, förväntningar, behandlingar, och det stundande ingreppet. Den perioperativa dialogen består av tre delar som innefattar det pre- intra- och postoperativa samtalet mellan patient och sjuksköterska. Målet med samtalen är att skapa förutsättningar för en värdig vård, skydda patientens integritet och skapa patientsäker vård (Lindwall & von Post., 2009).

3

Enligt Mitchell (2005) har problematiken kring den perioperativa oron varit känd under lång tid, men det är först på senare år som omvårdnadsforskningen på allvar har börjat intressera sig för ämnet. Tidigare psykologiska förklaringsmodeller, som med tiden har visat sig vara otillräckliga eller i vissa fall direkt olämpliga, håller nu på att ersättas med nya rön, för att sjuksköterskan ska kunna bemöta den perioperativa oron i kraft av sin yrkesroll (de Bie, Massuger, Lenselink, Derksen, Prins, & Bekkers., 2011; Mitchell., 2005; Rosén et al., 2008). Det har även tillkommit ytterligare metoder för att bemöta perioperativ oro hos patienter, till exempel: musikterapi och avslappningsövningar (Johnson, Raymond, & Goss, 2012; Lin., 2010). Även operationsmetodernas utveckling och dagkirurgins framväxt under de senaste 20 åren har betydelse. Antalet dagkirurgiska patienter ökar ständigt och operationer som tidigare innebar en längre tids sjukhusvistelse för patienten har idag ersatts av besök som endast tar några timmar, vilket förstärker behovet av kunskap om den perioperativa oron från anestesisjuksköterskans sida (McIntosh & Adams., 2011; Mottram., 2011). Mitchell (2005) skriver: ”sjukvårdens alla tidigare metoder för uppskattning och förebyggande av perioperativ oro har blivit förlegade i och med den moderna dagkirurgins inträde” (s.73).

Evidensbaserad vård

Syftet med evidensbaserad vård är att använda sig av metoder som är beprövade, med den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen inom området, som gör störst nytta för patienten och är mest kostnadseffektiva (Edberg, Ehrenberg, Friberg, Walin, Wijk, Öhlen., 2013). Att praktisera evidensbaserad vård innebär att ta fram vetenskapliga underlag för beslut om vilka vårdåtgärder som skall vidtas och att leda evidensbaserad vård innebär att aktivt bidra till att implementera ny kunskap (ibid).

Problemformulering

Oro kopplat till operativa ingrepp kan vara ett problem för den utsatta patienten och kunskap om hur och varför denna oro uppkommer, förebyggs eller lindras är grundläggande för att anestesisjuksköterskan ska kunna ge en god vård.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som oroar patienter i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oron.

4

Metod

Design

Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie enligt Polit och Tatano Beck (2012). För insamling, bearbetning och analys valdes den intergrativa metod (mixmethod-review) som beskrivits av Whittemore och Knalf (2005). Den intergrativa metodens bredd gör det möjligt att kombinera data från såväl teoretisk som empiriska litteratur och forskning. Avsikten är att sammanfoga olika källor till en syntes i avsikt att förstå och kunna förklara ett fenomen (Polit & Beck., 2012; Whittemore & Knafl., 2005). Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det väsentligt att den intergrativa studien utförs metodiskt för att undvika feltolkningar och bias i resultatet. Denna studie följer därför de fem steg som beskrivits av Whittemore och Knafl (2005):

1. problemidentifikation 2. litteratursökning 3. dataevaluering (kvalitetsbedömning) 4. dataanalys 5. presentation

Urval

Studien inkluderar artiklar med tillgängliga abstract, hämtade från vetenskapliga tidskrifter (peer-review), som är publicerade mellan åren 2005-2014. Exklusionskriterier var review-artiklar och forskning som berör barn.

Datainsamling

Problemidentifikation

Problemområdet identifierades genom studiens syfte: Att beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oron. Ett väl avgränsat syfte underlättade bedömningen av vilka artiklar som var relevanta eller icke-relevanta för studien (Whittemore & Knafl., 2005). Litteratursökning

De sökord som bedömdes vara relevanta för studiens syfte och som användes i sökningen var: anesthesia, anxiety, nursing, perioperative. De databaser som valdes för sökningen var Cinahl och PubMed. Sökord som svarade mot studiens syfte kontrollerades mot de bägge databasernas respektive ämnesordlista Thesaurus.

5

Tabell 1: Sökord.

Sökorden kombinerades med den booleska termen AND samt de inklusions- och exklusionskriterier som är nämnda i urvalet, för att ytterligare avgränsa sökningen och få fram ett mer specifikt resultat (Forsberg & Wengström., 2003). Under sökningen framkom samma artiklar i de bägge databaserna vid åtskilliga tillfällen. För att underlätta översikten så står samtliga utvalda artiklar listade under Cinahl i sökhistoriken eftersom ingen av dessa förekom endast i Pubmed. Sökningen gav 125 artiklar där samtliga titlar granskades och abstrakt lästes inför urval 1. Av de granskade artiklarna befanns 26 svara mot studiens syfte (Bilaga A). Bland de exkluderade studierna ingick: specifika riktlinjer, artiklar avsedda för studenthandledning samt de artiklar som behandlade ångest och oro som inte gick att koppla till anestesisjuksköterskans verksamhet eller kompetensområde.

Databearbetning

Dataevaluering

I studiens tredje steg bedömdes artiklarnas kvalitet. Artiklarna lästes först igenom av bägge författarna och granskades i avsikt att få en överblick över materialet (Polit & Tatano Beck., 2012). Därefter kvalitetsgranskades varje artikel efter en egen framtagen kvalitetsgranskningsmall som var utformad efter Forsberg och Wengströms (2013) samt Whittemore och Knafls (2005) rekommendationer. Artiklarnas värde i förhållande till denna granskningsmall avgjorde vilka artiklar som ingick i den slutliga litteraturstudien. Kvalitetsgranskningsmallen (Bilaga B) består av 18 olika påståenden och artiklarna bedömdes efter hur många JA som besvarade dessa. De artiklar som fått 12-18 JA bedömdes vara av hög kvalitet. Artiklarna med 8-12 JA bedömdes vara av medelkvalitet och de under 8 JA bedömdes vara av låg kvalitet.

Sökord Cinahl PubMed

Anesthesia Anesthesia (Cinahl heading)

Anesthesia (MeSH term)

Anxiety Anxiety (Cinahl heading)

Anxiety (MeSH term)

Nursing Nursing (Cinahl heading)

Nursing (MeSH term)

Perioperative Perioperative (Cinahl heading)

Perioperative (MeSH term)

6

I urval 2 granskades 26 artiklar varav 11 artiklar ansågs svara väl mot studiens syfte och uppfyllde det kvalitetskrav som fastställdes genom kvalitetsgranskningsmallen. Av de resterande bedömdes 8 artiklar vara av hög kvalitet och 3 av medelkvalitet. Artiklarna är redovisade i artikelöversikten, (bilaga C).

Dataanalys

Analysens fjärde steg innebar en tolkning av artiklarnas relevans och kvalitet samt att skapa en syntes av deras innehåll. Artiklarna lästes igenom av bägge författarna i avsikt att genom att kondensera materialet kunna bilda kategorier och finna gemensamma subteman och teman, (tabell 2) (Polit & Tatano Beck., 2012). Fynden grupperades efter resultat. Avsikten därmed var att skapa en syntes av materialet från olika källor som svarar till denna studies syfte och därigenom, enligt Whittemore och Knafl (2005), ligger till grund för studiens resultat.

Tabell 2: Exempel från analys

Kategori Subtema Tema

Upplevelsen av brist på integritet och värdighet i väntan på operation skapade oro hos patienterna.

Känna sig utlämnad. Faktorer som skapar oro.

Ett pre-operativt besök från en anestesi-sjuksköterska gjorde att patienterna upplevde mindre perioperativ oro vid ankomsten till operations-avdelningen.

Information och undervisning.

Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro.

Etik

Samtliga artiklar och det resultat som svarade till studiens syfte redovisades för att undgå bias. I de artiklar som ingick i studien redogjordes för etiska aspekter. (Polit & Beck., 2013). Artiklar som framtagits i marknadsföringssyfte ingick inte i studien (Forsberg och Wengström 2003).

Resultat

Efter granskningen av artiklar framkom följande teman i resultatet: Faktorer som

skapar oro, med subtema: känna sig utlämnad, miljön, oro över återhämtning och

personalens tidsbrist. Samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro, med följande subtema: information och undervisning och icke farmakologiska metoder

(musik, avslappning, handmassage)

7

Faktorer som skapar oro

Känna sig utlämnad

Förberedelser för en operation eller annat invasivt ingrepp var en källa till oro och ångest för patienten. Den preoperativa väntetiden i förberedelserummet bidrog till stress genom att ge tid för patienten att tänka och oroa sig kring det kommande ingreppet. Patienten kände ofta rädsla över att något skulle kunna gå fel under själva ingreppet eller över en kommande eventuell smärta eller obehag. Det som skapade oro var känslan av förändrad kroppsuppfattning i samband med operation, känslan av förlust av självständighet, personlig identitet under vistelse på sjukhuset och oro för familj och arbete samt en känsla av att händelserna var bortom egen kontroll (Brand, Munroe & Gavin., 2013; Deyirmenjian Karam & Salameh., 2006).

I studien av Gilmartin och Wright (2008) framkom att väntrum kan vara en källa till oro. Patienterna såg det som ett problem med att patienter av olika kön använder samma pre-operativa väntrum. Många upplevde sig utsatta och generade när de tvingades vänta tillsammans med medpatienter utav motsatt kön.

Miljön

Miljön på operationssalen var en stor stressfaktor då den associerade till det kirurgiska ingreppet. Operationssalen sågs som en egen speciell miljö där all utrustning var potentiellt orosframkallande. Ljudet i operationssalen, inskränktheten i rörelsefrihet då patienten befinner sig på operationsbordet och låg temperatur på salen var alla faktorer som upplevdes störande och bidrog till oro (Mitchell., 2008). Patienter med tidigare oros- eller depressionsproblematik kände mer oro vid ankomsten till operationssalen och i samband med anestesiinduktion än de som saknade dessa erfarenheter. En annan bidragande faktor till oro under operationsförberedelserna är uppkoppling till övervakning och monitorering. Åsynen av medicinsk utrustning och ljud och alarm från monitorer och övervakningsutrustning uppfattades som en källa till oro (Haugen et al., 2009).

Oro över återhämtningen

Den postoperativa fasen upplevdes som en orosalstrande faktor trots att själva operationen var överstånden. Smärta, illamående och kräkningar och andra bieffekter inverkade negativt på patientens upplevelse av oro (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009). Även den efterföljande rehabiliteringen och pressen på att komma ”ur sängen” uppfattades som oroande. Somliga patienter uppgav att de var oförberedda på nästa steg i den operativa fasen. De tvingades lämna uppvakningsavdelningen innan de var redo för det och upplevde att detta orsakade dem oro och obehag (Worster & Holmes., 2009).

8

Personalens tidsbrist

I studien utförd utav Lee och Lee (2012) beskriver sjuksköterskor hur det inte alltid var möjligt att ta sig tid att gå igenom det förväntade förloppet och hur detta var en källa till oro för patienterna. Gilmartin och Wright (2009) beskriver hur patienterna kände sig övergivna i den operativa miljön och hur upplevd tidspress ifrån personalens sida gjorde att tekniska frågor fick prioritet över information och bemötande.

Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro

Information och undervisning

Flera av artiklarna beskriver hur information kunde minska oro såväl pre- som postoperativt (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Hoseini, Soltani, Babaee Beygi & Zarifsanaee., 2013). Denna information gavs i många olika former även om tonvikten studierna ligger på pre-operativa samtal med anestesisjuksköterska och ansvarig kirurg. Det pre-operativa samtalet kan antingen äga rum på vårdavdelningen eller under väntan på operationsavdelningen och upplevs i bägge fallen positivt utav en majoritet utav patienterna i artiklarna. Detsamma gäller möjligheten till fortlöpande information under väntetiden och eventuella uppdateringar kring förändringar i operationsprogrammet eller andra faktorer som rör operationen. Korrekt och personlig information har även betydelse för den upplevda oron postoperativt och den efterföljande rehabiliteringen (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Sadati et al., 2013; Worster & Holmes., 2009).

Informationssökning kring operation och anestesi kan vara ett försök från patientens sida att erhålla kontroll över situationen. Vilka coping-mekanismer patienten väljer beror på vilka resurser patienten äger i form av hälsa, energi, problemlösningsförmåga, social kompetens, social stöd eller materiella resurser. Behovet av kunskap kan skilja sig åt mellan olika kulturer. I vissa fall föredrar patienter att vara okunniga om det förväntade förloppet då kunskap bara ökar deras oro (Deyirmenjian et al., 2006).

I en studie utförd av Lee och Lee (2013) framkom att perioperativ information och utbildning är ett bra instrument för att lindra patientens oro och främjar deras postoperativa återhämtning och rehabilitering. Personlig kontakt med anestesisjuksköterskan, professionell framförhållning och en väl tilltagen patienttid ledder till minskad oro hos patienter. De mest använda metoderna att ge information till patienter var: muntlig information, information i form av olika broschyrer och muntlig förklaring med hjälp av bilder. Informationssökning på internet och att titta på videoband är det sättet som patienterna minst föredrog att använda sig av. Att använda ett enkelt språk är att föredra när informationen ges. Den information som patienter efterfrågade mest var: detaljer om anestesiform, detaljer om operationen, perioperativa förberedelser och postoperativa förväntningar. (ibid)

9

Icke farmakologiska metoder (musik, avslappning, handmassage)

Gilmartin och Wright (2008) pekar i sin artikel på patientens behov av att bli bekräftad under den pre-operativa väntan. Att patienten blir sedd och görs delaktig i processen genom dialog leder till minskad perioperativ oro i många fall. Genom dialog med anestesisjuksköterskan kan patienten redogöra för sina egna farhågor och resurser, vilket hjälper anestesisjuksköterskan att bättre förstå vad det är som orsakar obehag för den enskilde patienten, genom att individanpassa den perioperativa omvårdnaden så att patientens egna styrkor kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Sedati et al., 2013).

Gonzales et al., (2010) har granskat användningen utav den psykoterapeutiska arbetsmetoden Guided Imagery och funnit den vara effektiv i att lindra perioperativ oro hos dagkirurgiska patienter. I studien av Brand et al. (2013) framkom att användandet av handmassage i det perioperativa skedet minskade oro, ångest, stress och smärta hos patienter. För att kunna bedöma effekten av handmassage gjordes fysiologiska mätningar av vitalparametrar som puls och blodtryck. De psykologiska effekterna av behandlingen utvärderades med hjälp av en visuell analog skala som visade att patienterna upplevde mindre stress kopplad till det operativa ingreppet efter att ha erhållit handmassage. Detta inkluderade även patienter som opererades i lokalbedövning. Handmassage som en aktiv form av stöd och beröring gav minskad ångest, oro, upplevelse av smärta samt mindre muskelspänningar. Cirkulationen förbättrades, hjärtfrekvensen och blodtrycket minskade och den mentala avslappningen ökade. Patienterna kände sig uppskattade och kände en högre nivå av komfort i den stressfyllda situationen. Den perioperativa tiden är en begränsad tid och därför kan handmassage vara ett bra sätt att hjälpa patienten att minska oro och ångest. Handmassage tar kort tid att lära och att genomföra och är därför är en både enkel och ekonomisk metod för att minska oro. (ibid)

Binns-Turner et al., (2009) visar i sin studie på hur musik kunde minska oron hos de patienter som var känsliga för ljuden i den perioperativa miljön och då även bidrog till minskad oro postoperativt.

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva vad som oroar patienter i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oro. För insamling, bearbetning och analys av data valdes den integrativa metoden. Detta eftersom en första övergripande pilotsökning visade på en stor bredd i metodik och analysmetoder när det gällde att bedöma och beskriva oro. Den integrativa metoden, är en form av mixed-metod review som lämpar sig för att kunna bearbeta och kombinera kvalitativa och kvantitativa resultat till en syntes (Politi & Beck., 2012; Whittemore & Knafl., 2005).

10

Studiens inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskningsmallen utgjorde förutsättningarna för att kunna jämföra olika studiers resultat och metoder och för att kunna identifiera teman och subteman. Artikelsökningen begränsades till åren 2005-2014 för att generera ny forskning inom ämnet. En generell svaghet med en systematisk litteraturstudie är den att de inte tillför någon ny originaldata, vilket empiriska studier gör, men en styrka är att kunskapsluckor kan identifieras vilket pekar på behov av ny forskning i ämnet. Att inkludera artiklar med skiftande design nyanserar och stärker studiens validitet, då inget resultat väljs bort på grundval av metoden. Samtidigt ökar risken för bias då sammanfogandet av studier med olika design bygger på en personlig tolkning av materialet. Vi har därför valt att gå stegvist till väga och följa de rekommendationer och fem steg som definierats utav Forsberg och Wengström (2013). Databaserna Cinahl och Pubmed inkluderar omvårdnadsforskning och valdes därför ut för litteratursökningen. De valda sökorden är meningsbärande ord som svarar till studiens syfte och inklusions -och exklusionskriterier (Forsberg & Wengström., 2013). Vid första urvalet gav sökningen 125 artiklar. Artiklarnas titlar och abstract lästes igenom med avsikten att fånga upp data som inte hade framkommit i artikelns titel och som kunde bidra till studiens syfte och resultat. Efter det andra urvalet återstod 26 artiklar som lästes i sin helhet av bägge författarna. Elva relevanta artiklar valdes ut. Artiklarna i detta tredje urval var de vars resultat helt och hållet svarade till studiens inklusionskriterier och syfte. Tio utav de elva artiklarna var kvantitativa. Forsberg och Wengström (2013) bekräftar att kvantitativ metod är den mest använda metoden då det gäller att beskriva och förklara samband, där statistiska och mätbara resultat eftersöks. Det var överraskade att fördelningen inte var jämnare och att det inte framkom fler kvalitativa studier i urvalet. Detta då begreppet perioperativ oro behandlar patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter. Tydligt är att det saknas övergripande konsensus inom forskningsområdet då ingen av de tio ovan nämnda artiklarna använde sig utav samma skalor eller mätinstrument för att beskriva sina fynd. Litteratursökningens samtliga steg är väl definierade och beskrivs ingående i bilaga A tillsammans med sökord och sökvägar vilket vi menar stärker studiens reliabilitet. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades efter en egen granskningsmall då det finns några tillgängliga mallar för studier med integrativ metod som grund som svarade till studiens syfte. Vi valde därför att använda oss av en modifierad kvalitetsgranskningsmall för kvantitativa och kvalitativa studier som följer principer framtagna av Forsberg och Wengström (2013) och Whittemore och Knafl (2005). Whittemore och Knafl (2005) menar att den integrativa metoden inte kan använda sig av en i förväg fastställd granskningsmall utan att varje studie måste behandlas som en unik företeelse utifrån ämnesvalet och omvårdnadsforskningens komplexitet. Samtliga 11 artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades i studien. Åtta av artiklarna bedömdes ha hög kvalitet och tre vara av medelkvalitet.

11

Artiklarnas ursprungsländer var USA, UK, Libanon, Iran, Kina och Norge vilket inte förankrar studiens resultat i någon enskild kultursfär. Detta kan anses vara en god sak eftersom den perioperativa oron framträder som ett globalt fenomen i studien. Men det ställer samtidigt krav på att lösgöra sig från det synsätt som präglar vår egen (författarnas) uppfattning om hur oro definieras och yttrar sig. Samtliga artiklar var etiskt granskade då det enligt Forsberg och Wengström (2013) är viktigt att de inkluderade studierna har blivit prövade utav en etisk kommitté efter noggranna etiska överväganden. Artiklarnas resultat analyserades först enskilt och sedan tillsammans. Detta får ses som en fördel för studien och en styrka då vi hade olika förståelse för ämnet och texttolkning och därigenom kunde erhålla ett vidare perspektiv. Enligt Forsberg och Wengströms (2013) rekommendationer läggs stor vikt vid forskarnas olika perspektiv och förståelse vid tolkning av data. Dataanalysen var en stor utmaning på grund av de stora mängder data som skulle göras förståeliga. Resultaten sammanställdes därför i en pågående diskussion där skapandet av subtema och därpå följande tema fick växa fram under processens gång (ibid).

Resultatdiskussion

Studien visar att den perioperativa patientens utsatta situation och den perioperativa miljön orsakar oro hos många patienter. I resultaten framkommer vidare att anestesisjuksköterskans möjligheter för att minska oro hos patienter i samband med kirurgiska ingrep bestod utav information och undervisning samt av icke-farmakologiska metoder. Anestesisjuksköterskan har även möjlighet att med aktiva åtgärder åstadkomma en så lugn omgivning som möjligt genom att minimera störande inslag i miljön. Information och undervisning omnämndes som den mest betydelsefulla åtgärden i flera utav de granskade artiklarna (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Hoseini, Soltani, Babaee Beygi & Zarifsanaee., 2013). Information som behandlade pre-operativa förberedelser, anestesiform och postoperativa förväntningar var den som efterfrågades mest. För bästa effekt skulle denna information helst delges under ett personligt samtal med patienten och enkelt språk uppskattades (Lee & Lee., 2013). Enkla åtgärder som att hålla patienten informerad, uppdatera väntetider, ge information, förklara andra aspekter av vården, vara uppmärksam och ta sig tid att lyssna och samtidigt ge verbal uppmuntran och bekräftelse till patienten, skapar förtroende mellan patienten och anestesisjuksköterskan och bidrar därmed till att minska oro. Patientens tillfredsställelse av vården och förloppet står i relation till god information och kommunikation (Rhodes, Miles & Pearson., 2006).

Det fanns motsägelsefulla uppgifter i de studier som behandlar vikten av information. Där somliga artiklar pekade ut information och undervisning som den i särklass mest

12

effektiva metoden för att bekämpa perioperativ oro så fanns det andra som angav kunskap kring det förestående ingreppet och efterförloppet som en källa till oro i sig. Orsaken därtill står enligt vår mening att finna i studiernas infallsvinkel och syfte.

I resultatet framkommer att kännedom om hur den pre-och operativa miljön påverkar patienterna och hur anestesisjuksköterska åstadkommer en lugn omgivning är av stor vikt för att förhindra uppkomsten av perioperativ oro. Miljön i väntrummet och på operationssalen har visat sig att vara en stor källa till oro hos patienter på grund av all utrustning som finns där och olika ljud som framkommer (Haugen et al., 2009; Mitchell., 2008). För att lindra oro hos patienten kan anestesisjuksköterskan använda sig av olika sorters musik (Binns-Turner et al., 2009). Eftersom varje patient är unik som individ och oro är svårbedömd, enligt Ottosson och D’Elia (2008) är det endast patienten själv som kan bedöma och avgöra vad som minskar eller lindrar hans/hennes oro och vilken slags musik skall användas. Att få lov att behålla sin integritet genom hela vårdkedjan identifierades som en viktig fråga för patienter. Under väntan på en operation upplevde flertalet att de förlorade kontroll över både sin kropp och sin tid. Detta stärks i studien av Susleck et al., (2007) där patienterna beskriver känslan av att tappa kontrollen över kroppen och få känslan att bli behandlade som ett barn eller ett föremål. Läkemedel förekom inte som en kategori i studien trots att pre-medicinering omnämns i flera av artiklarna som varande standardförfarande vid perioperativ oro. Trots detta är det bara en av artiklarna (Haugen et al., 2009) som försökt att utvärdera dess effekter och då utan att kunna påvisa några signifikanta skillnader i oro hos medicinerade kontra icke-medicinerade patienter.

Konklusion

Uppsatsens syfte var att undersöka vad som oroade den perioperativa patienten och vad för åtgärder som anestesisjuksköterskan kunde ta till för att lindra denna oro. Resultatet sammanställdes i två kategorier med underliggande subtema. Faktorer som skapar oro och anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro.

Implikation

Perioperativ oro är ett vanligt förekommande fenomen hos de patienter som anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete. Det är därför av stor vikt att anestesisjuksköterskan äger ingående kunskap om fenomenet och hur hon kan motverka detta på bästa vis. Vilka metoder som står till buds avgörs av den enskilde patientens bakgrund och resurser samt den operativa miljöns beskaffenhet och är subjektiva till sin natur.

13

Resultatet av denna studie kan vara av betydelse för anestesisjuksköterskan för att kunna bättre bemöta oro hos patienter, få bättre förståelse för patienten som genomgår en operation och ge en god omvårdnad. Detta främjar både patientens delaktighet i planeringen av omvårdnaden, patientsäkerheten och kan möjligen leda till kortare vårdtider. Trots detta så saknas inte sällan övergripande strategier för bekämpandet av perioperativ oro och mer forskning kommer att krävas inom området.

Referenser

*Binns-Turner, P. G., Wilson, L. L., Pryor, E. R., Boyd, G. L., & Prickett, C. A. (2011). Perioperative Music and Its Effects on Anxiety, Hemodynamics, and Pain in Women Undergoing Mastectomy. AANA Journal, 79(4 Suppl), 21-7.

*Brand, L. R., Munroe, D. J., & Gavin, J. (2013). The Effect of Hand Massage on Preoperative Anxiety in Ambulatory Surgery Patients. AORN Journal, 97(6), 708-717.

de Bie, R., Massuger, L., Lenselink, C., Derksen, Y., Prins, J., & Bekkers, R.

(2011).The role of Individually targeted information to reduce anxiety before colposcopy: a randomised controlled trial. BJOG: An International Journal of

Obstetrics & Gynaecology, 118(8), 945-950.

*Deyirmenjian, M., Karam, N., & Salameh, P. (2006). Preoperative patient education for open-heart patients: a source of anxiety? Patient Education & Counseling, 62(1), 111-117.

Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Walin, L., Wijk, H., Öhlen, J. (2013).

Omvårdnad på avancerad nivå-kärnkompetenser inom sjuksköterskans

specialistområden. Lund: Studentlitteratur Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data

synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockhom: Natur och Kultur.

*Gilmartin, J., & Wright, K. (2008). Day surgery: patients' felt abandoned during the preoperative wait. Journal of Clinical Nursing, 17(18), 2418-2425.

*Gonzales, E., Ledesma, R., McAllister, D., Perry, S., Dyer, C., & Maye, J. (2010). Effects of guided imagery on postoperative outcomes in patients undergoing same-day surgical procedures: a randomized, single-blind study. AANA Journal, 78(3), 181-188.

Halmstad högskola. (2013). Riktlinjer för skriftliga uppgifter och examensarbete.

Halmstad: Halmstad högskola.

*Haugen, A., Eide, G., Olsen, M., Haukeland, B., Remme, A., & Wahl, A. (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical

Nursing, 18(16), 2301-2310. *Hoseini, S., Soltani, F., Babaee Beygi, M., & Zarifsanaee, N. (2013). The effect of

educational audiotape programme on anxiety and depression in patients undergoing coronary artery bypass graft. Journal of Clinical Nursing, 22(11/12), 1613-1619.

Hovind, I. L. (red.). (2013). Anestesiologisk omvårdnad.

Malmö: Studentlitteratur. Johnson, B., Raymond, S., & Goss, J. (2012). Perioperative Music or Headsets to

Decrease Anxiety. Journal of Perianesthesia Nursing, 27(3), 146-154. Krohne, H., & Slangen, K. (2005). Influence of social support on adaptation to

surgery. Health Psychology, 24(1), 101-105. Karlsson, A., Ekebergh, M., Mauléon, A., & Almerud Österberg, S. (2012). “Is that My

Leg?” Patients’ Experiences of Being Awake During Regional Anesthesia and Surgery. Journal of Perianesthesia Nursing, 27(3), 155-164.

*Lee, C., & Lee, I. F. (2013). Preoperative patient teaching: the practice and perceptions among surgical ward nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(17/18), 2551-2561.

Lin, P. (2012). An evaluation of the effectiveness of relaxation therapy for patients

receiving joint replacement surgery. Journal of Clinical Nursing, 21(5/6), 601-608. Lindwall, L., & von Post, I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative

dialogue -- a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 395-401.

McIntosh, S., & Adams, J. (2011). Anxiety and quality of recovery in day surgery: a

questionnaire study using Hospital Anxiety and Depression Scale and Quality of Recovery Score. International Journal of Nursing Practice, 17(1), 85-92.

Mitchell, M. (2005) Anxiety management in Adult Day Surgery.

London: Whurr Publishers Ltd

*Mitchell, M. (2008). Conscious surgery: influence of the environment on patient anxiety. Journal of Advanced Nursing, 64(3), 261-271.

Mottram, A. (2011). Patients' experiences of day surgery: a parsonian analysis. Journal

of Advanced Nursing, 67(1), 140-148. Ottosson, J., & D'Elia, G. (2008). Rädsla, oro, ångest: behandling i samarbete.

Stockholm: Liber.

Polit, D-F., & Tatano Beck, C. (2012). Nursing research. Appraising evidence for

nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincot Williams & Wilkins.

Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).

Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.

Rhodes, L., Miles, G., & Pearson, A. (2006). Patient subjective experience and satisfaction during the perioperative period in the day surgery setting: A systematic review. International Journal of Nursing Practice, (12), 178-192.

Rosén, S., Svensson, M., & Nilsson, U. (2008). Calm or not calm: the question of anxiety in the perianesthesia patient. Journal of Perianesthesia Nursing, 23(4), 237-246.

*Sadati, L., Pazouki, A., Mehdizadeh, A., Shoar, S., Tamannaie, Z., & Chaichian, S. (2013). Effect of preoperative nursing visit on preoperative anxiety and postoperative complications in candidates for laparoscopic cholecystectomy: a randomized clinical trial. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 994-998.

Socialstyrelsen. (2014). Statistikdatabas för operationer I sluten vård.

Hämtad 2014-05-21, från: Http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard

Snyder, C. R. (1999) Coping: the psychology of what works.

Cary, NC, USA: Oxford University Press Susleck, D.,Willocks, A.,Secrest,J.,Norwood, B-

K.,Holweger,J.,Davis,M.,&Trimpey,M.(2007), The perianesthesia experience from the patient`s perspective. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 22(1), 10-20.

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology.

Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553.

*Worster, B., & Holmes, S. (2009). A phenomenological study of the postoperative experiences of patients undergoing surgery for colorectal cancer. European Journal

Of Oncology Nursing, 13(5), 315-322.

Bilagor

Bilaga A.

Tabell 2. Sökhistorik.

Datum Databas Sökord/Limits/Boolska

operatörer Antal träffar

Lästa abstract

Urval 1 Urval 2

2014-05-22

Cinahl Anesthesia AND Anxiety, Limits: eng. 2005-2014, adult, abstract, peer review

81 40 9 9

2014-05-22

Cinahl Anesthesia AND Anxiety AND Nursing, Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review

28 28 1 1

2014-05-22

Cinahl Anesthesia AND Anxiety AND Nursing AND Perioperative, Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review

8 8 0 0

2014-05-22

Cinahl Anxiety AND Nursing Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review

864 0 0 0

2014-05-22

Cinahl Anxiety AND Nursing AND Preoperative Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review

50 30 11 1

2014-05-22

Cinahl Anxiety AND Perioperative Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review

42 0 0 0

2014-05-24

Pubmed Anesthesia AND Anxiety Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract,

546 0 0 0

2014-05-24

Pubmed Anesthesia AND Anxiety AND Nursing Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract,

44 18 5 0

2014-05-24

Pubmed Anesthesia AND Anxiety AND Nursing AND Perioperative Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract,

5 1 0 0

Bilaga B.

Kvalitetsgranskningsprotokoll för litteraturstudie.

Utarbetad efter principer beskrivna av Forsberg & Wengström (2013) och Whittemore och Knalf (2005).

Bakgrund

1. Finns det vetenskaplig och teoretisk förankring beskriven? Ja/Nej

Problemformulering 2. Är problemformulering avgränsad? Ja/Nej 3. Är syftet med studien tydligt presenterat? Ja/Nej

Etik. 4. Föreligger det en etisk övervägning i studien? Ja/Nej

Urval 5. Är urvalet relevant? Ja/Nej 6. Är urvalskriterierna tydligt beskrivna? Ja/Nej 7. Redovisar studien bortfall? Ja/Nej 8. Är undersökningsgruppen lämplig för studien? Ja/Nej

Metod för datainsamling 9. Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja/Nej 10. Är modellbeskrivningen tydligt? Ja/Nej 11. Är data systematisk samlad genom t.ex. Intervjuguide, enkät eller protokoll?

Ja/Nej

Datanalys 12. Är dataanalys och tolkning av resultat diskuterade? Ja/Nej 13. Är resultaten trovärdiga och källor angivna? Ja/Nej 14. Är resultaten pålitliga och trovärdiga? Ja/Nej

Utvärdering 15. Kan resultatet återkopplas till problemformulering? Ja/Nej 16. Stödjer presenterade data forskarens resultat? Ja/Nej 17. Är resultaten klinisk relevant? Ja/Nej 18. Har metodiska brister och risker för bias diskuterats? Ja/Nej

Ska artikeln inkluderas i resultatet? Ja/Nej

Bil

ag

a C

.

Ta

bel

l 3

: A

rtik

elö

ver

sik

t

Pu

bli

ka

tio

nså

r, L

an

d,

Da

tab

as

Fö

rfa

ttare

T

itel

S

yft

e M

eto

d, U

rval,

Bort

fall

S

luts

ats

V

eten

ska

pli

g k

va

lite

t

2011

, USA

, Cin

ahl

Bin

ns-T

urne

r, P.

, Law

W

ilson

, L.,

Pryo

r, E

., B

oyd,

G

., &

Pri

cket

t, C

.

Peri

oper

ativ

e m

usic

and

its

effe

cts

on a

nxie

ty,

hem

odyn

amic

s, a

nd p

ain

in

wom

en u

nder

goin

g m

aste

ctom

y

Att

und

ersö

ka e

ffek

ten

av

mus

iken

s på

verk

an g

enom

fö

ränd

ring

ar i

blod

tryc

k,

hjär

tfre

kven

s, o

ro o

ch

smär

ta h

os k

vinn

or m

ed

diag

nost

iser

ad b

röst

canc

er

som

gen

omgi

ck

mas

tekt

omi.

Kva

si-e

xper

imen

tal s

tudi

e so

m in

klud

erad

e 24

pa

tien

ter

vara

v 11

utg

jord

e ko

ntro

llgru

ppen

. Int

et

redo

visa

t bor

tfal

l.

Inte

rven

tion

sgru

ppen

som

ha

de ly

ssna

t på

mus

ik i

förb

inde

lse

med

m

aste

ktom

i kän

de m

indr

e or

o så

väl f

öre

som

eft

er

ingr

eppe

t jäm

fört

med

ko

ntro

llgru

ppen

. Vid

are

uppl

evde

kvi

nnor

na i

inte

rven

tion

sgru

ppen

m

indr

e sm

ärta

po

stop

erat

ivt j

ämfö

rt m

ed

kont

rollg

rupp

en.

Med

el

2013

, USA

, Cin

ahl

Bra

nd, L

., M

unro

e, D

., &

G

avin

, J.

The

eff

ect o

f ha

nd m

assa

ge

on p

reop

erat

ive

anxi

ety

in

ambu

lato

ry s

urge

ry

pati

ents

.

Att

fas

tstä

lla o

m

hand

mas

sage

kun

de h

jälp

a pa

tien

ter

att k

änna

sig

m

indr

e or

olig

a i v

änta

n på

in

grep

pet.

Kva

si-e

xper

imen

tal s

tudi

e m

ed f

ör-o

ch e

fter

test

som

ut

värd

erin

g oc

h ic

ke-

slum

pvis

urv

al a

v pa

tien

ter

till

inte

rven

tion

och

ko

ntro

ll gr

upp.

101

pa

tien

ter

uppf

ylld

e kr

iter

iern

a. A

v de

ssa

slut

förd

e 45

stu

dien

i in

terv

enti

ons

grup

p oc

h 41

i k

ontr

oll g

rupp

. Bor

tfal

l: 15

.

Preo

pera

tiv

hand

mas

sage

ha

r vi

sat s

ig v

ara

en v

iktig

ti

llfre

dsst

älla

nde

fakt

or f

ör

våra

pat

ient

er. U

töva

nde

av

hand

mas

sage

har

i gr

unde

n fö

ränd

rat h

ur v

i tar

han

d om

vår

a pa

tient

er. V

åra

sjuk

sköt

ersk

or ä

r m

er

med

vetn

a om

pat

ient

erna

s ic

ke m

edic

insk

a be

hov

och

vilk

en r

oll s

juks

köte

rsko

r sp

elar

för

att

för

bättr

a pa

tien

ters

upp

leve

lse

av

dagk

irur

gisk

vår

d..

Hög

Pu

bli

ka

tio

nså

r, L

an

d,

Da

tab

as

Fö

rfa

ttare

T

itel

S

yft

e M

eto

d, U

rval,

Bort

fall

S

luts

ats

V

eten

ska

pli

g k

va

lite

t

2005

, Lib

anon

, Cin

ahl

Dey

irm

enji

an, M

., K

aram

, N

., &

Sal

ameh

, P.

Preo

pera

tive

pat

ient

ed

ucat

ion

for

open

-hea

rt

pati

ents

: A s

ourc

e of

an

xiet

y?

Att

utv

ärde

ra e

ffek

ten

av

preo

pera

tiv

pati

entu

tbild

ning

på

ånge

st

och

fysi

olog

isk

åter

häm

tnin

g på

pat

ient

er

som

har

gen

omgå

tt öp

pen

hjär

tkir

urgi

.

Kva

si-e

xper

imen

tal s

tudi

e so

m in

klud

erad

e 11

0 pa

tien

ter.

57 p

atie

nter

in

gick

i ex

peri

men

tal g

rupp

oc

h 53

i ko

ntro

llgru

pp.

Bor

tfal

l 0.

Det

fin

ns in

gen

ensk

ild

met

od f

ör a

tt ut

bild

a al

la

pati

ente

r: v

ad s

om ä

r fr

amgå

ngsr

ikt i

ett

sam

man

hang

och

kul

tur

behö

ver

inte

var

a de

t i e

tt an

nat.

Hög

2008

, UK

, Cin

ahl

Gilm

arti

n, J

., &

Wri

ght,

K.

Day

sur

gery

: pat

ient

s’ f

elt

aban

done

d du

ring

the

preo

pera

tive

wai

t.

Att

bes

kriv

a oc

h ut

värd

era

pati

ente

rs e

rfar

enhe

t av

mod

ern

dagk

irur

gi.

En

herm

eune

utis

k,

feno

men

olog

isk

stud

ie d

är

20 p

atie

nter

fic

k re

dogö

ra

för

sina

upp

leve

lser

gen

om

ostr

uktu

rera

de in

terv

juer

. E

fter

tran

skri

beri

ng f

ann

fors

karn

a 4

geno

mgå

ende

te

ma

vilk

a ut

gör

stud

iens

re

sulta

t. In

ga b

ortf

all

redo

visa

de.

En

maj

orite

t av

pati

ente

rna

känd

e si

g ut

läm

nade

och

öv

ergi

vna

pre-

oper

ativ

t tr

ots

att d

e va

r om

givn

a av

vå

rdpe

rson

al.

Hög

Pu

bli

ka

tio

nså

r, L

an

d,

Da

tab

as

Fö

rfa

ttare

T

itel

S

yft

e M

eto

d, U

rval,

Bort

fall

S

luts

ats

V

eten

ska

pli

g k

va

lite

t

2010

, USA

, Cin

ahl

Gon

zale

s, E

., L

edes

ma,

R.,

McA

llist

er, D

., Pe

rry,

S.,

Dye

r, C

., &

May

e, P

.

Eff

ects

of

guid

ed im

ager

y on

pos

tope

rati

ve o

utco

mes

in

pat

ient

s un

derg

oing

sa

me-

day

surg

ical

pr

oced

ures

: A r

ando

miz

ed,

sing

e-bl

ind

stud

y.

Att

utv

ärde

ra e

ffek

ten

av

pre-

oper

ativ

av

slap

pnin

gste

rapi

hos

am

bula

tori

ska

patie

nter

.

Ran

dom

iser

ad b

lind

stud

ie

med

44

delta

gare

jäm

nt

förd

elad

e m

ella

n en

in

terv

enti

onsg

rupp

och

en

kont

rollg

rupp

. In

terv

enti

onsg

rupp

en f

ick

möj

lighe

t att

lyss

na ti

ll av

slap

pnin

gsöv

ning

ar k

ort

före

ett

dag

-kir

urgi

skt

ingr

epp.

Inga

bor

tfal

l fin

ns

redo

visa

de.

Inte

rven

tion

sgru

ppen

kän

de

min

dre

oro

jäm

fört

med

ko

ntro

llgru

ppen

. De

uppv

isad

e äv

en m

indr

e sm

ärtn

ivåe

r oc

h be

hövd

e ko

rtar

e vå

rdtid

för

e he

mgå

ng.

Med

el

2009

, Nor

ge, C

inah

l H

auge

n, S

., E

ide,

G.,

Ols

en, M

., H

auke

land

, B.,

Rem

me,

Å.,

& W

ahl,

A.

Anx

iety

in th

e op

erat

ing

thea

tre:

a s

tudy

of

freq

uenc

y an

d en

viro

men

tal i

mpa

ct in

pa

tien

ts h

avin

g lo

cal,

plex

us o

r re

gion

al

anae

sthe

sia.

Att

utv

ärde

ra f

örek

omst

en

av in

tra-

oper

ativ

oro

, m

iljön

s in

verk

an p

å in

tra-

oper

ativ

oro

sam

t att

un

ders

öka

sam

band

et

intr

aope

rativ

oro

och

ån

gest

prob

lem

atik

och

de

pres

sion

.

Kva

ntit

ativ

met

od.

Pati

ente

r so

m g

enom

gått

in

grep

p i r

egio

nal a

nest

esi

fick

bes

vara

frå

gor

om

häls

osta

tus

och

sina

up

plev

else

r i s

amba

nd m

ed

ingr

eppe

t gen

om e

tt

fråg

efor

mul

är. 1

43

pati

ente

r ti

llfrå

gade

s, 1

1 ne

kade

att

delta

, 13

pati

ente

r ex

klud

erad

es p

å gr

und

av g

ener

ell a

nest

esi,

språ

ksvå

righ

eter

elle

r ko

gniti

v sv

ikt.

Pati

ente

r m

ed k

änd

ånge

st-

elle

r de

pres

sion

spro

blem

atik

up

pvis

ade

högr

e or

o i

sam

band

med

ingr

eppe

t än

övri

ga.

Hög

Pu

bli

ka

tio

nså

r, L

an

d,

Da

tab

as

Fö

rfa

ttare

T

itel

S

yft

e M

eto

d, U

rval,

Bort

fall

S

luts

ats

V

eten

ska

pli

g k

va

lite

t

2013

, Ira

n, C

inah

l H

osei

ni, S

., So

ltani

, F.,

Bey

gi B

abae

e, M

., &

Z

arif

sana

ee, N

.

The

eff

ect o

f ed

ucat

iona

l au

diot

ape

prog

ram

me

on

anxi

ety

and

depr

essi

on in

pa

tien

ts u

nder

goin

g co

rona

ry a

rter

y by

pass

gr

aft.

Att

utv

ärde

ra e

ffek

ten

av

förh

ands

insp

elad

in

form

atio

n på

pat

ient

ers

uppl

evel

ser

av o

ro o

ch

neds

täm

dhet

i sa

mba

nd

med

en

hjär

t-op

erat

ion.

Ran

dom

iser

ad k

linis

k st

udie

. 70

pati

ente

r fö

rdel

ades

mel

lan

en

inte

rven

tion

sgru

pp o

ch e

n ko

ntro

llgru

pp.

Inte

rven

tion

sgru

ppen

fic

k ly

ssna

till

audi

o-in

form

atio

n rö

rand

e in

grep

pet.

Inte

rven

tion

sgru

ppen

up

pvis

ade

lägr

e ni

våer

av

oro

och

neds

täm

dhet

pos

t-op

erat

ivt j

ämfö

rt m

ed

kont

rollg

rupp

en.

Hög

2012

, Kin

a, C

inah

l L

ee, C

-K.,

& L

ee F

-K

Preo

pera

tive

pat

ient

te

achi

ng: t

he p

ract

ice

and

perc

epti

ons

amon

g su

rgic

al

war

d nu

rses

.

Att

und

ersö

ka s

amba

nd

mel

lan

uppf

attn

ing

och

prak

tiken

av

pre-

oper

ativ

un

derv

isni

ng o

ch ä

ven

de

fakt

orer

som

påv

erka

r ti

llhan

dahå

lland

et a

v un

derv

isni

ng u

r pe

rspe

ktiv

av

sju

kskö

ters

kor

som

ar

beta

r i

oper

atio

nsav

deln

inga

r.

Kva

ntita

tiv m

etod

där

st

udie

n ut

förd

es m

ed h

jälp

ut

av e

tt f

råge

form

ulär

. U

rval

et v

ar 1

00

sjuk

sköt

ersk

or m

ed

kopp

ling

till

oper

atio

nsav

deln

inge

n.

Bor

tfal

l: 14

sju

kskö

ters

kor

besv

arad

e in

te e

nkät

en..

Sjuk

sköt

ersk

or s

om a

rbet

ar

på o

pera

tion

savd

elni

ngen

hi

nner

inte

med

att

bedr

iva

preo

pera

tiv

unde

rvis

ning

. D

en p

rior

itera

s in

te p

å gr

und

av f

ör h

ög

arbe

tsbe

last

ning

i de

n kl

inis

ka m

iljön

.

Hög

2008

, UK

, Cin

ahl

Mitc

hell,

M.

Con

scio

us s

urge

ry:

infl

uenc

e of

the

envi

ronm

ent o

n pa

tien

t an

xiet

y.

Att

und

ersö

ka p

atie

nten

s ån

gest

som

upp

står

frå

n tid

igar

e er

fare

nhet

er a

v kl

inis

k m

iljö

i sam

band

m

ed e

n op

erat

ion

unde

r lo

kal/r

egio

nal a

nest

esi o

ch

att a

vslö

ja d

e sp

ecif

ika

aspe

kter

som

pat

ient

er

finn

er v

ara

ånge

stvä

ckan

de

och

möj

lighe

ten

av a

tt av

skrä

cka

dem

frå

n at

t vä

lja s

ådan

ane

stes

i for

m.

Kva

ntit

ativ

met

od. I

st

udie

n in

klud

erad

es 5

23

pati

ente

r so

m s

kulle

be

svar

a et

t frå

gefo

rmul

är.

Sam

man

lagt

var

det

214

pa

tien

ter

som

gen

omgi

ck

stud

ien.

Bor

tfal

l: 59

%

För

att m

insk

a ån

gest

och

or

o ho

s pa

tien

ter

är d

et

nödv

ändi

gt a

tt ta

hän

syn

till

tidig

are

erfa

renh

eter

och

att

ge in

form

atio

n om

val

et a

v an

este

sifo

rm i

god

tid f

öre

ingr

eppe

t.

Hö

Pu

bli

ka

tio

nså

r, L

an

d,

Da

tab

as

Fö

rfa

ttare

T

itel

S

yft

e M

eto

d, U

rval,

Bort

fall

S

luts

ats

V

eten

ska

pli

g k

va

lite

t

2013

, Ira

n, C

inah

l Sa

dati,

L.,

Pazo

uki,

A.,

Meh

diza

deh,

A.,

Shoa

r, S.

, Ta

man

naie

, Z.,

&

Cha

ichi

an, S

.

Eff

ect o

f pr

eope

rati

ve

nurs

ing

visi

t on

preo

pera

tive

anx

iety

and

po

stop

erat

ive

com

plic

atio

ns in

can

dida

tes

for

lapa

rosc

opic

ch

olec

yste

ctom

y: a

ra

ndom

ized

clin

ical

tria

l.

Att

und

ersö

ka o

m p

re-

oper

ativ

a sj

uksk

öter

skes

amta

l på

verk

ar p

re-o

pera

tiv

oro.

Sem

i-ex

peri

men

tal,

rand

omis

erad

stu

die.

100

pa

tien

ter

förd

elad

es m

ella

n ko

ntro

llgru

pp o

ch

inte

rven

tion

sgru

pp.

Kon

trol

lgru

ppen

erh

öll

norm

al o

mvå

rdna

d,

inte

rven

tion

sgru

ppen

fic

k de

ssut

om m

öjlig

het t

ill tv

å pe

rson

liga

sam

tal m

ed e

n sj

uksk

öter

ska.

Ett

på

avde

lnin

gen

i vän

tan

på

ingr

eppe

t och

ett

i sa

mba

nd

med

ank

omst

till

oper

atio

nsav

deln

inge

n.

Inga

bor

tfal

l är

redo

visa

de.

Inte

rven

tion

sgru

ppen

had

e up

plev

t min

dre

pre-

oper

ativ

oro

, de

uppl

evde

de

ssut

om m

indr

e ill

amåe

nde

och

smär

ta

post

-ope

rativ

t och

m

obili

sera

des

tidig

are

jäm

fört

med

ko

ntro

llgru

ppen

.

Med

el

2009

, UK

, Cin

ahl

Wor

ster

, B.,

& H

olm

es, S

. A

phe

nom

enol

ogic

ial s

tudy

of

the

post

oper

ativ

e ex

peri

ence

s of

pat

ient

s un

derg

oing

sur

gery

for

co

lore

ctal

can

cer.

Att

und

ersö

ka p

atie

nter

s up

plev

else

r av

åt

erhä

mtn

ing

unde

r de

n po

stop

erat

iva

fase

n ef

ter

kolo

rekt

al r

esek

tion

med

en

d-to

-end

ana

mos

tosi

s.

Kva

litat

iv d

eskr

ipti

v fe

nom

enol

ogis

k st

udie

ba

sera

d på

indi

vidu

ella

in

terv

juer

. 20

pat

ient

er v

ar

inte

rvju

ade.

In

ga b

ortf

all ä

r re

dovi

sade

.

De

inte

rvju

ade

pati

ente

rna

besk

rev

förl

uste

n av

vä

rdig

het o

ch d

en te

knis

ka

oper

atio

nsm

iljön

som

or

oand

e fa

ktor

er o

ch h

ur

den

post

oper

ativ

a åt

erhä

mtn

inge

n på

verk

ades

ut

av d

eras

sin

nest

illst

ånd

och

even

tuel

la o

ro.

Hög

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: registrator@hh.sewww.hh.se

Peter Bergholtz

Bianca Kalajdzic