underlagsrapport - trafikverket...4 resvanor i gteborg vren 2012 – en del i utvärderingen av...

Analys & Strategi

UNDERLAGSRAPPORT

Metodbeskrivning Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

2013-11-26 slutversion

Analys & Strategi

Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Telefon: 010-722 50 00 E-post: [email protected] Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se/analys Foto:

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsut-veckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisat-ioner för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs in-för, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö.

Analys & Strategi

Innehåll

SAMMANFATTNING ..............................................................................1

1 INLEDNING ....................................................................................3 1.1 Västsvenska paketet.......................................................................3 1.2 Förändrade resvanor ......................................................................3 1.3 Definitioner .....................................................................................3

2 METODBESKRIVNING ..................................................................5 2.1 Principiellt upplägg .........................................................................5 2.2 Urval och stratifiering ......................................................................5 2.3 Frågeformulär och resdagbok .........................................................8 2.4 Datainsamling .................................................................................8 2.5 Bearbetning och analys ..................................................................9 2.6 Svarsfrekvens ...............................................................................10 2.7 Viktning av inkomna svar ..............................................................12 2.8 Bortfallsundersökning ...................................................................13 2.9 Färdmedelsfördelning i Göteborgs infartsstråk..............................17

BILAGA 1 – PENDLINGSRELATIONER FÖR URVAL..........................19

BILAGA 2 – FRÅGEFORMULÄR OCH RESDAGBOK ..........................21

BILAGA 3 – VIKTNINGSFAKTORER ...................................................33

BILAGA 4 – BORTFALLSANALYS FÖREMÄTNINGEN .......................35

BILAGA 5 – BORTFALLSANALYS EFTERMÄTNINGEN......................39

Analys & Strategi

Analys & Strategi 1

Sammanfattning

Bakgrund och syfte Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förut-sättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Gö-teborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen. Göteborgs Stad, Trafikverket och andra aktörer i Västsvenska paketet har tagit fram ett utvärderingsprogram i syfte att undersöka vilka effekter paketet får för tra-fiksystemet, medborgarna, näringslivet och regionen. Bland annat har en resvane-undersökning genomförts för att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens infö-rande. En första större mätning (föremätning) genomfördes våren 2012 inför träng-selskattens införande, och en andra större mätning (eftermätning) våren 2013 efter trängselskattens införande. Tillsammans ger de två mätningarna svar på om medborgarna har förändrat sina resvanor för att anpassa sig till trängselskatten. De samlade resultaten från resvane-undersökningen presenteras i rapporten ”Förändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg (WSP, november 2013)”. Till denna rapport hör två underlagsrapporter, en som beskriver svarsgruppen samt den här aktuella metodbe-skrivningen.

Metod Urvalsram för undersökningen var alla boende i åldern 18-70 år i Göteborgs kom-mun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö. Urvalet till föremätningen gjordes som ett stratifierat urval på 8 090 personer fördelat på tre stratum: ”berörda pendlare”, ”övriga boende i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille” samt ” övriga bo-ende i resterande kommuner i urvalsområdet”. Föremätningen besvarades av 4 080 personer. I eftermätningen bestod urvalet av de 4 018 personer som besvarat före-mätningen och som fortfarande bodde kvar i undersökningsområdet. Enkäten bestod av två delar och kunde besvaras antingen per post eller via webben. Den första delen var ett formulär med frågor om respondenterna och deras resva-nor, med särskilt fokus på arbetsresor. Den andra delen var en resdagbok där re-

2 Analys & Strategi

spondenterna fick redogöra mer ingående för alla sina resor under en specifik mät-dag. Datainsamlingen gjordes under mars och april 2012 respektive 2013. Föremätningen besvarades av totalt 4 080 respondenter, vilket motsvarar en svars-frekvens på ca 50 procent. Eftermätningen besvarades av totalt 2 924 respondenter, vilket motsvarar en svarsfrekvens på knappt 75 procent. För att korrigera för såväl olika urvalssannolikhet för olika stratum, samt för de skevheter som uppstår på grund av varierande svarsfrekvenser i olika grupper har vikter beräknats. Viktning-en möjliggör analyser som beskriver hela populationen (de boende i de elva utvalda kommunernas) resvanor. En bortfallsundersökning gjordes för få svar på hur de som inte svarat skiljer sig från dem som har besvarat enkäten, och därmed ge underlag för slutsatser om huruvida de inkomna svaren är representativa för urvalsgruppen. Undersökningen visade bland annat att de yngre åldersgrupperna är underrepresenterade och att de äldre åldersgrupperna är överrepresenterade i svarsgruppen, samt att kvinnor har besvarat enkäten i större utsträckning än män.

Analys & Strategi 3

1 Inledning

1.1 Västsvenska paketet Västsvenska paketet är en storsatsning på kollektivtrafik, vägar och järnvägar i Västsverige. Syftet med satsningen är att bidra till den goda livsmiljö och de förut-sättningar för tillväxt som krävs för att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Bakom Västsvenska paketet står Gö-teborgsregionen, Göteborgs Stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket i nära samarbete med Västtrafik och Transportstyrelsen.

1.2 Förändrade resvanor Göteborgs Stad, Trafikverket och andra aktörer i Västsvenska paketet har tagit fram ett utvärderingsprogram i syfte att undersöka vilka effekter paketet får för tra-fiksystemet, medborgarna, näringslivet och regionen. Bland annat har en resvane-undersökning genomförts för att följa upp hur regionens invånare anpassar sig till förändringarna i Västsvenska paketet, med särskilt fokus på trängselskattens infö-rande. En första större mätning (föremätning) genomfördes våren 2012 inför träng-selskattens införande, och en andra större mätning (eftermätning) våren 2013 efter trängselskattens införande. Tillsammans ger de två mätningarna svar på om medborgarna har förändrat sina resvanor för att anpassa sig till trängselskatten. I vilken utsträckning har man an-passat sig till ökade kostnader för bilresor genom att minska antalet resor man gör? Genom att samåka? Genom att byta till andra färdmedel? Hur berörs resor med olika ärenden? Hur påverkas olika grupper? De samlade resultaten från resvaneundersökningen presenteras i rapporten ”För-ändrade resvanor, Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg (WSP, novem-ber 2013)”. Till denna rapport hör två underlagsrapporter, en som beskriver svars-gruppen samt den här aktuella metodbeskrivningen.

1.3 Definitioner I detta stycke definieras några av de begrepp som används i rapporten:

· Panel-urval. Undersökning där likartade frågor ställs till samma individer vid flera olika tillfällen.

· Stratifierat urval. Urvalsmetod där populationen först delas in (stratifie-ras) i grupper av element (individer) kallade strata. Ur varje stratum dras sedan ett slumpmässigt urval av element (individer).

4 Analys & Strategi

· Stratum. En grupp av element (individer) som utgör en del av hela popu-lationen.

· Urvalssannolikhet. Sannolikheten att en individ i ett visst stratum ska komma med i urvalet.

· Urvalsram. Förteckning över den population urvalet dragits ifrån.

· Population. Boende i åldern 18-70 år i Göteborgs kommun samt i kom-munerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö.

· Respondenter. De som svarat på enkätundersökningen och vars svar utgör underlag för uppräkning till hela populationen.

· Mätdag. Den dag för vilken respondenten beskrivit sitt resande.

· Resa. Med resa menas i det här sammanhanget en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende vid målet.

· Huvudsakligt färdsätt. Det färdsätt som använts för längsta delen av re-spektive resa.

Analys & Strategi 5

2 Metodbeskrivning

2.1 Principiellt upplägg Undersökningsupplägget utreddes i en förstudie inför resvaneundersökningen1, och baseras på följande principer:

· Panel-urval (likartade frågor ställs till samma individer vid flera olika till-fällen) ur registret över totalbefolkningen (RTB)

· Stratifierat urval, med högre urvalssannolikheter för ”berörda pendlare”2

· Urvalsstorlekar och urvalssannolikheter anpassas i syfte att medge:

o en god noggrannhet i beskrivningen av de genomsnittliga anpass-ningsstrategierna för typiska resor

o särskilt god noggrannhet när det gäller att beskriva anpassnings-strategierna för arbetsresor3

o en acceptabel noggrannhet i beskrivningen av anpassningsstrategi-erna hos olika befolkningsgrupper

· En första större mätning genomfördes våren 2012 (föremätning)4

· Tre mindre mätningar genomfördes i december 2012-februari 20135

· En andra större mätning genomfördes våren 2013 (eftermätning)

I de följande styckena görs en mer detaljerad beskrivning av upplägg och metod för resvaneundersökningen.

2.2 Urval och stratifiering Urvalsram för undersökningen var alla boende i åldern 18-70 år i Göteborgs kom-mun samt i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum,

1 Förstudie inför resvaneundersökning, Trängselskatt i Göteborg (WSP, oktober 2011). 2 I detta sammanhang avser ”berörda pendlare” personer som enligt RAMS (registerbase-rad arbetsmarknadsstatistik) har sin bostad och arbetsplats placerad på så sätt att deras ar-betsresor sannolikt kommer att beröras av trängselskatten i Göteborg. 3 Det särskilda intresset för arbetsresor motiveras dels av att arbetsresor är koncentrerade till högtrafik (när belastningen på trafiksystemet är som störst), dels av att Västsvenska pa-ketet har ett särskilt syfte i att förbättra möjligheterna till arbetspendling i regionen. 4 Resvanor i Göteborg våren 2012 – en del i utvärderingen av Västsvenska paketet (WSP, augusti 2012) respektive Så reste Göteborgarna våren 2012 (Västsvenska paketet, novem-ber 2011). 5 Redovisning av resultat från resvaneundersökningarna i Göteborg – Mellanundersökning-arna (WSP, juni 2013).

6 Analys & Strategi

Mölndal, Partille, Stenungsund och Öckerö6. Detta motsvarar en population på ca 607 000 invånare7, varav ungefär två tredjedelar förvärvsarbetar.

Föremätningen

Urvalet till föremätningen gjordes som ett stratifierat urval på 8 090 personer för-delat på tre stratum:

· Stratum 1, ”berörda pendlare”. De individer vars arbetsresor sannolikt kommer att beröras av trängselskatten. Definitionen av vilka som kommer att bli berörda har gjorts utifrån RAMS (registerbaserad arbetsmarknads-statistik) i kombination med en bedömning av vilka pendlingsrelationer som innebär att trängselskattezonen passeras8. I Bilaga 1 finns en matris som visar vilka relationer som har bedömts bli berörda av trängselskatten.

· Stratum 2, övriga boende i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille.

· Stratum 3, övriga boende i resterande kommuner i urvalsområdet.

Syftet med det stratifierade urvalet var att det skulle ge så god precision som möj-ligt i beskrivningen av hur det arbetsresande som berörs av trängselskatten föränd-ras i och med införandet av trängselskatt. Därför har stratum 1 betydlig högre ur-valssannolikhet än stratum 2 och 3. Urvalets fördelning på de tre stratumen framgår av Tabell 1. Tabell 1 – Urvalets fördelning på de tre stratumen (föremätningen)

Stratum 1 Stratum 2 Stratum 3 Totalt

Antal boende 181 000 295 000 149 000 625 000

Urvalsstorlek 6 050 1 540 500 8 090 Urvalssannolikhet 3,3% 0,5% 0,3% 1,3%

6 Urvalet baseras på att detta är de tio kommuner som har störst inpendling till Göteborg (hela kommunen, inte enbart de delar som kommer att beröras av trängselskatten). 7 I föremätningen var urvalsramen något större, ca 625 000 invånare. Detta beror på att en del personer har emigrerat, flyttat från undersökningsområdet eller avlidit. Samtidigt har nya personer flyttat in i undersökningsområdet. Dessa inflyttare har dock inte lagts till i urvalsramen för eftermätningen. 8 Berörda är dels de som pendlar från en bostad på ena sidan trängselskattesnittet till en arbetsplats på andra sidan snittet, dels de som tvingas passera genom trängselskattezonen på väg till sin arbetsplats. Den första kategorin är enkel att definiera. Den andra kategorin kräver antaganden om vilka pendlingsrelationer som blir berörda. I verkligheten kommer inte alla individer som pendlar i en viss relation att bli berörda, men där merparten har be-dömts bli berörda har relationen ändå räknats till de som ingår i stratum 1.

Analys & Strategi 7

Oavsett hur noggrant urvalet definieras och fördelas på olika stratum kommer inte alla individer att tillhöra rätt stratum. Ett helt perfekt urval skulle innebära att alla individer i stratum 1 berörs av trängselskatten när de pendlar till sin arbetsplats, men att inga individer i urvalets stratum 2 och 3 berörs. Det finns flera anledningar till att urvalet inte blir helt korrekt. Problem som upp-står i alla undersökningar är att det finns en viss eftersläpning i registerdata, vilket gör att en del personer hinner flytta eller byta arbetsplats innan de nås av enkäten. Det finns också problem med precisionen i arbetsmarknadsstatistiken, bland annat beroende på att ett huvudkontor ofta registreras som arbetsställe trots att den an-ställde i fråga arbetar på något annat av företagets kontor. Dessutom finns det i just den här undersökningen relativt stora osäkerheter i defi-nitionen av vilka som berörs av trängselskatten när de åker till sin arbetsplats. För en del pendlingsrelationer finns det möjlighet att välja både alternativ som gör att trängselskattesnittet passeras, och alternativ där snittet inte passeras. Genom att kontrollera överensstämmelsen mellan stratum i urvalet och grupptillhö-righet utifrån hur respondenterna besvarat enkäten kan vi beräkna hur stor andel av individerna som hamnat i rätt stratum i urvalsdragningen. Återigen blir överens-stämmelsen i jämförelsen inte helt korrekt, eftersom vi inte säkert kan säga om per-soner i vissa relationer berörs eller inte9. Ett helt perfekt urval skulle innebära att 100 procent av individerna i stratum 1 berörs av trängselskatten när de pendlar till sin arbetsplats. Enligt svaren i vår undersökning är den siffran i stället 85 procent10. På samma sätt skulle ett perfekt urval innebära att 0 procent av individerna i urva-lets stratum 2 och 3 berörs, jämfört med 25 procent enligt svaren i den aktuella undersökningen.

Eftermätningen

Föremätningen besvarades av 4 080 personer. I eftermätningen bestod urvalet av de 4 018 personer som besvarat föremätningen och som fortfarande bodde kvar i undersökningsområdet (se Tabell 2).

9 En annan orsak till detta är att en finare områdesindelning användes vid urvalet än i enkä-tens svarsalternativ. Stadsdelen Majorna-Linné delades i urvalet upp i en del som tillsam-mans med stadsdelen Centrum ligger innanför trängselskattesnittet, och en del som till-sammans med stadsdelarna Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo ligger utanför snittet. I enkätens svarsalternativ gjordes inte motsvarande uppdelning av stadsdelen Ma-jorna-Linné, detta för att enkäten annars skulle bli för svår att svara på. 10 Erfarenheter från motsvarande undersökning i Stockholm visar att motsvarande siffra då var 75 procent, dvs. något lägre än i den aktuella undersökningen.

8 Analys & Strategi

Tabell 2 – Urvalets fördelning på de tre stratumen (eftermätningen)

Stratum 1 Stratum 2 Stratum 3 Totalt

Antal boende 185 000 276 000 146 000 607 000

Urvalsstorlek 3 147 622 249 4 018

2.3 Frågeformulär och resdagbok Enkäten bestod av två delar. Den första delen var ett formulär med frågor om re-spondenterna och deras resvanor, med särskilt fokus på arbetsresor. Den andra de-len var en resdagbok där respondenterna fick redogöra mer ingående för alla sina resor under en specifik dag. I eftermätningen ingick en extra fråga (fråga 16) i frågeformuläret jämfört med i föremätningen. Den handlade om bilpassager förbi trängselskattens betalstationer. Enkäten från eftermätningen återges i Bilaga 2. I ett par av frågorna i enkäten fick respondenterna svara på i vilken av de tio stads-delarna i Göteborgs kommun eller i vilken annan kommun de bor respektive nor-malt reser till arbete eller skola. Samma indelning användes för start- och målpunkt för resorna i resdagboken. I analyserna har de tio stadsdelarna i Göteborgs kom-mun slagits samman till fem stadsdelsområden, se Tabell 3. Tabell 3 – Indelning av Göteborgs kommun i stadsdelsområden

Stadsdelsområde Ingående stadsdelar

C Centrala Göteborg Centrum, Majorna-Linné H Hisingen Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen

NO Nordost Angered, Östra Göteborg

SO Sydost Örgryte-Härlanda

SV Sydväst Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg

2.4 Datainsamling Enkätutskicket föregicks i föremätningen av ett vykort med kortfattad information om att de utvalda individerna snart skulle få möjlighet att delta i en resvaneunder-sökning. Datainsamlingen genomfördes sedan i både före- och eftermätningen som en kombination av postalt utskick och webbenkät. Enkät och resdagbok skickades tillsammans med ett introduktionsbrev ut till samtliga individer i urvalet. I intro-duktionsbrevet fanns en länk till en webbenkät så att de som så önskade kunde fylla i enkäten digitalt i stället för på papper. En fjärdedel av de som besvarade enkäten

Analys & Strategi 9

valde webbalternativet. Andelen som valde webbalternativet var högst (37-38%) för de yngre (18-24 år) och lägst (14-16%) för de äldre (65 år eller äldre). För varje individ fanns en speciellt utsedd mätdag för vilken respondenterna be-skrivit sitt resande i resdagboken. Den ordinarie mätperioden för enkäten inföll på vardagarna i vecka 12 och 13 (andra halvan av mars) i föremätningen, och på var-dagarna i vecka 11 och 12 (mitten av mars) i eftermätningen. Urvalet fördelades ut jämnt på de olika veckodagarna. Enkäterna skickades ut successivt så att de nådde fram 1-3 dagar före mätdagen. Tack- och påminnelsekort skickades ut inom en vecka. Efter 2-3 veckor fick de som inte svarat efter den första påminnelsen ytterligare en påminnelse, denna gång i form av ett utskick innehållande en enkät med ny mätdag. Den nya mätdagen in-föll på samma veckodag som i huvudutskicket. Mätperioden för påminnelsen inföll på vardagarna i vecka 16 (mitten av april) i föremätningen, och på vardagarna i vecka 15 (också mitten av april) i eftermätningen. Ungefär 90 procent av respon-denterna fyllde i enkäten för den ordinarie mätdagen, och resterande ca 10 procent fyllde i enkäten för den nya mätdagen.

2.5 Bearbetning och analys Alla svar från undersökningen har registrerats i en databas i SPSS-format. Databa-sen har bearbetats och anpassats för att underlätta analyserna, bland annat genom att nya aggregerade variabler har skapats. Databasen finns i två versioner, en indi-vidfil där varje rad representerar en respondent och en resefil där varje rad repre-senterar en resa. I resefilen återfinns de respondenter som gjort mer än en resa un-der mätdagen på flera rader, medan de respondenter som inte gjort någon resa alls inte heller finns med i denna fil utan enbart i individfilen. Vid analysen av eftermätningen har sammanslagna individ- respektive resefiler skapats. I den sammanslagna individfilen ingår de individer som besvarat både fö-remätningen och eftermätningen, det vill säga de individer som utgör undersök-ningens panel. I den sammanslagna resefilen ingår de individer som gjort minst en resa i någon av de båda mätningarna. De analyser som gjorts i samband med efter-mätningen baseras på dessa båda sammanslagna filer.

10 Analys & Strategi

2.6 Svarsfrekvens Drygt en tredjedel av de tillfrågade personerna besvarade både före- och eftermät-ningen. Sett till de två mätningarna var för sig var svarsfrekvensen drygt 50 procent i föremätningen och knappt 75 procent i eftermätningen.

Föremätningen

Enkäten i föremätningen besvarades av totalt 4 080 respondenter, se Tabell 4. Svarsfrekvensen har beräknats för nettourvalet11 och uppgår till 51 procent. Svars-frekvensen är högst för stratum 1 (”berörda pendlare”, 53%) och lägst för stratum 2 (övriga boende i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, 42%). Tabell 4 – Urval och svar fördelat på stratum (föremätningen)

Stratum Bruttourval Nettourval Inkomna svar

Svars-frekvens

Stratum 1 6 050 6 047 3 189 53% Stratum 2 1 540 1 530 642 42% Stratum 3 500 499 249 50%

Totalt 8 090 8 076 4 080 51% Tabell 5 visar vidare att svaren är jämnt fördelade på de olika veckodagarna. Tabell 5 – Urval och svar fördelat på veckodag (föremätningen)

Veckodag Bruttourval Nettourval Inkomna svar

Svars-frekvens

Måndag 1 618 1 617 836 52%

Tisdag 1 618 1 614 813 50%

Onsdag 1 618 1 614 805 50%

Torsdag 1 618 1 617 813 50%

Fredag 1 618 1 614 813 50%

Totalt 8 090 8 076 4 080 51%

11 Nettourval = Bruttourval - Övertäckning. Med övertäckning avses personer som vid tiden för utskicket inte längre tillhörde målpopulationen, i det här fallet personer som emigrerat, flyttat ut ur undersökningsområdet eller avlidit.

Analys & Strategi 11

Svarsfrekvensen varierar mellan olika grupper, till exempel mellan män och kvin-nor (se Tabell 6). Män har svarat i lägre utsträckning (46%) än kvinnor (55%). Tabell 6 – Urval och svar fördelat på kön (föremätningen)

Kön Bruttourval Nettourval Inkomna svar

Svars-frekvens

Man 4 196 4 190 1 944 46% Kvinna 3 894 3 886 2 136 55%

Totalt 8 090 8 076 4 080 51% Genom att ta fram medelvärden för de vikter som beräknats för olika svarsgrupper för att väga upp för ojämn svarsfrekvens grupperna emellan (se nästa stycke) kan ytterligare svar på vilka som varit mest respektive minst benägna att besvara enkä-ten urskiljas. Eftersom storleksordningen på vikterna skiljer sig mycket åt mellan de olika stratumen har jämförelsen gjorts per stratum. Låga vikter motsvarar hög svarsfrekvens, och höga vikter motsvarar låg svarsfrekvens. Jämförelsen visar att äldre svarar i större utsträckning än yngre, de med hög in-komst i något större utsträckning än de med låg inkomst samt att de som förvärvs-arbetar svarar i något mindre utsträckning än övriga.

Eftermätningen

Enkäten i eftermätningen besvarades av totalt 2 924 respondenter, se Tabell 7. Svarsfrekvensen har beräknats för nettourvalet12 och uppgår till 73 procent. Svars-frekvensen är, precis som i föremätningen, högst för stratum 1 (”berörda pendlare”, 74%) och lägst för stratum 2 (övriga boende i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, 66%). Tabell 7 – Urval och svar fördelat på stratum (eftermätningen)

Stratum Bruttourval Nettourval Inkomna svar

Svars-frekvens

Stratum 1 3 147 3 142 2 331 74%

Stratum 2 622 622 413 66% Stratum 3 249 249 180 72%

Totalt 4 018 4 013 2 924 73%

12 Nettourval = Bruttourval - Övertäckning. Med övertäckning avses personer som vid tiden för utskicket inte längre tillhörde målpopulationen, i det här fallet personer som emigrerat, flyttat ut ur undersökningsområdet eller avlidit.


Tabell 8 visar att svaren är relativt jämnt fördelade på de olika veckodagarna, med en tendens mot högre svarsfrekvens i början av veckan (måndag-onsdag) och lägre svarsfrekvens i slutet av veckan (torsdag-fredag). Tabell 8 – Urval och svar fördelat på veckodag (eftermätningen)

Veckodag Bruttourval Nettourval Inkomna svar

Svars-frekvens

Måndag 822 820 613 75% Tisdag 793 792 576 73%

Onsdag 799 799 598 75%

Torsdag 801 800 577 72%

Fredag 803 802 560 70%

Totalt 4 018 4 013 2 924 73% Svarsfrekvensen varierar mellan olika grupper13, till exempel mellan män och kvinnor (se Tabell 9). Män har även i eftermätningen svarat i något lägre utsträck-ning (71%) än kvinnor (74%). Tabell 9 – Urval och svar fördelat på kön (eftermätningen)

Kön Bruttourval Nettourval Inkomna svar

Svars-frekvens

Man 1 921 1 918 1 370 71%

Kvinna 2 097 2 095 1 554 74%

Totalt 4 018 4 013 2 924 73%

2.7 Viktning av inkomna svar Vikter har beräknats för varje observation (individ) för att korrigera både för de olika urvalssannolikheterna, och för de skevheter som uppstår på grund av varie-rande svarsfrekvenser i olika grupper. Syftet med viktningen är att möjliggöra ana-lyser som beskriver hela populationens (de boende i de elva utvalda kommunernas) resvanor.

13 Här beskrivs endast skillnaden mellan grupperna män och kvinnor. I den tekniska rapport som tagits fram av SCB (Teknisk Rapport, En beskrivning av genomförande och metoder, Trängselskatt i Göteborg, Huvudundersökning 2 (SCB, våren 2013)) beskrivs även skillna-derna mellan olika grupper vad gäller ålder, födelseland, medborgarskap, civilstånd och inkomst.


I föremätningen beräknades vikter dels utifrån vilket stratum individen tillhör, dels utifrån de socioekonomiska faktorerna ålder, hushållinkomst, civilstånd samt om respondenten förvärvsarbetar eller inte. Andra socioekonomiska faktorer, till ex-empel utbildningsnivå och födelseland prioriterades bort eftersom det skulle ge för stora justeringsvikter att använda alla faktorerna tillsammans. I eftermätningen har nya vikter beräknats, den här gången utifrån vilket stratum individen tillhör samt utifrån de socioekonomiska faktorerna kön och ålder. En del individer har bytt stratum (flyttat eller bytt arbetsplats) mellan de två mättillfällena och viktningen baseras därför på två olika stratumvariabler, den som användes vid urvalet och den som gäller enligt den senast uppdaterade versionen av RAMS (re-gisterbaserad arbetsmarknadsstatistik). Eftersom antalet svar i eftermätningen är färre än i föremätningen kan inte lika många socioekonomiska faktorer användas, återigen för att det skulle ge för stora justeringsvikter att använda alla faktorerna tillsammans. Viktningsförfarandet för eftermätningen beskrivs mer detaljerat i en teknisk rapport som tagits fram av SCB14. De framräknade vikterna återfinns i Bilaga 3. Vid jämfö-rande analyser av före- och eftermätningen (panelen) har vikterna för eftermätning-en använts för båda mätningarna.

2.8 Bortfallsundersökning

Föremätningen

En bortfallsundersökning gjordes för få svar på hur de som inte svarat skiljer sig från dem som har besvarat enkäten, och därmed ge underlag för slutsatser om huruvida de inkomna svaren är representativa för urvalsgruppen. Förutom att fråga varför intervjupersonerna valt att inte besvara enkäten (bortfallsorsak) ställdes där-för några av de resefrågor som fanns i enkäten även i bortfallsintervjuerna. Bortfallsundersökningen för föremätningen gjordes med hjälp av telefonintervjuer under perioden 22 maj till 4 juni 2012. Ett slumpmässigt urval på 300 personer drogs bland de individer som inte besvarat enkäten. Av dessa personer saknade så många som 47 telefonnummer15. Det genomsnittliga antalet kontaktförsök för res-terande personer i urvalet var 3 stycken. Telefonintervjuerna resulterade i 93 svar.

14 Teknisk rapport, En beskrivning av genomförande och metoder, Trängselskatt i Göte-borg, Huvudundersökning 2 (SCB, våren 2013). 15 Telefonnummer kunde inte identifieras trots maskinell såväl som manuell spårning.


Den vanligaste bortfallsorsaken i föremätningen var ”hade inte tid”, se Tabell 10. Endast 14 procent av de svarande har uppgett bortfallsorsaker som handlar speci-fikt om den aktuella undersökningen, orsaker som hade att göra med enkätens ut-formning eller brist på intresse för ämnet. Övriga har uppgett bortfallsorsaker som inte är specifika för den här undersökningen, utan som finns i större eller mindre utsträckning i alla undersökningar. Det handlar om att man inte nåddes av enkäten, att man inte hade tid att svara, att man av princip aldrig besvarar enkäter och att man glömde att svara. Tabell 10 – Bortfallsorsak (föremätningen)16

Bortfallsorsak

Andel

Nåddes inte av enkäten17 20% Hade inte tid 41%

P.g.a. enkätens utformning18 7%

Är inte intresserad av ämnet 7%

Besvarar aldrig enkäter/Vill inte medverka 12%

Glömde att svara 8%

Vill inte hjälpa Trafikkontoret 0%

Annan orsak 7%

N=4 010, n=92

Nedan beskrivs kortfattat resultatet från bortfallsundersökningen för föremätningen angående eventuella skillnader mellan de som besvarat enkäten och de som låtit bli. En mer detaljerad beskrivning av skillnaderna återfinns i Bilaga 4. De som sva-rat på den ursprungliga enkäten betecknas ”svarsgrupp” och de som svarat på bort-fallsintervjun betecknas ”bortfallsgrupp”. Bortfallsundersökningen för föremätningen visar att det finns skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp. Endast en del av skillnaderna är dock statistiskt sig-nifikanta19. En sådan signifikant skillnad visar att yngre (gruppen 18-24 år) är un-derrepresenterade i svarsgruppen (har i mindre utsträckning valt att besvara enkä-ten) medan personer i åldern 40-64 år är överrepresenterade (har i större utsträck-

16 Procentsatserna är avrundade till heltal varför summan skiljer sig från 100. 17 Omfattar svarsalternativen ”Har inte fått enkäten”, ”Var bortrest” och ”Såg den inte”. 18 Omfattar svarsalternativen ”Enkäten var för omfattande”, ”Enkäten var dåligt utformad” och ”Mätdagen passade inte”. 19 Som indikation på statistisk signifikans använder vi här bortfallsgruppens 95-procentiga konfidensintervall. Om konfidensintervallet för bortfallsgruppen ligger helt utanför svars-gruppens observerade frekvens antas skillnaden vara signifikant.


ning valt att besvara enkäten). Undersökningen tyder även på att kvinnor har be-svarat enkäten i större utsträckning än män samt att studenter svarat i mindre ut-sträckning och pensionärer i större utsträckning än övriga. Dessa skillnader är dock inte statistiskt säkerställda. Fyra resefrågor ställdes:

· Åkte du till din arbets/studieplats igår?

· Vilket var det huvudsakliga färdsättet för din resa till arbete/studier igår?

· Vart åker du normalt när du åker till arbete eller skola?

· Ungefär hur långt är avståndet mellan din bostad och din normala ar-bets/studieplats?

För den första och tredje frågan identifierades inga skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp. För den fjärde frågan finns det dock signifikanta skillnader. De som har angett kortare avstånd till arbetsplatsen har svarat i större utsträckning än övriga, och de som angett längre avstånd till arbetsplatsen i mindre utsträckning än övriga. Konsekvensen av detta är att reslängden har underskattats i analyserna. För frågan om huvudsakligt färdsätt tyder bortfallsundersökningen på att de som anger bil som färdmedel besvarat enkäten i mindre utsträckning än övriga, samt att de som anger kollektivtrafik eller cykel/elcykel som färdmedel besvarat enkäten i större utsträckning än övriga.

Eftermätningen

Bortfallsundersökningen för eftermätningen gjordes med hjälp av telefonintervjuer under perioden 29 april till 19 maj 2013. Ett slumpmässigt urval på 330 personer drogs bland de individer som inte besvarat enkäten. Fem av dessa personer kodades som övertäckning20 och ytterligare femton personer uppgav att de redan svarat via papper/webb. Det genomsnittliga antalet kontaktförsök var 8 stycken. Telefonin-tervjuerna resulterade i 190 svar. Tabell 11 visar vilka bortfallsorsaker de svarande i bortfallsuppföljningen för ef-termätningen angav. Det var möjligt att ange flera svar på frågan, varför summan i tabellen överstiger 100 procent. Endast 13 procent av de svarande uppgav bort-fallsorsaker som handlar specifikt om den aktuella undersökningen – orsaker som har att göra med enkätens utformning, brist på intresse för ämnet eller en ovilja att hjälpa Trafikkontoret. Majoriteten av svaren handlar i stället om bortfallsorsaker som inte är specifika för den här undersökningen, utan som finns i större eller mindre utsträckning i alla

20 Med övertäckning avses personer som vid tiden för intervjun inte längre tillhörde målpo-pulationen, i det här fallet personer som flyttat ut ur undersökningsområdet eller avlidit.


undersökningar. Det handlar om att man inte nåddes av enkäten (21%), att man inte hade tid att svara (34%), att man av princip aldrig besvarar enkäter (3%) och att man glömde att svara (12%). Tabell 11 – Bortfallsorsak (eftermätningen)21

Bortfallsorsak

Andel

Nåddes inte av enkäten22 21%

Hade inte tid 34%

P.g.a. enkätens utformning23 10%

Är inte intresserad av ämnet 1%

Besvarar aldrig enkäter/Vill inte medverka 3%

Glömde att svara 12%

Vill inte hjälpa Trafikkontoret 2%

Annan orsak 36%

N=2 924, n=190

Nedan beskrivs kortfattat resultatet från bortfallsundersökningen angående eventu-ella skillnader mellan de som besvarat enkäten och de som låtit bli. En mer detalje-rad beskrivning av skillnaderna återfinns i Bilaga 5. De som svarat på den ur-sprungliga enkäten betecknas ”svarsgrupp” och de som svarat på bortfallsintervjun betecknas ”bortfallsgrupp”. Bortfallsundersökningen visar att det finns skillnader mellan svarsgrupp och bort-fallsgrupp. Endast en del av skillnaderna är dock statistiskt signifikanta24. En sådan signifikant skillnad visar att åldersgruppen 25-39 år är underrepresenterade i svars-gruppen (har i mindre utsträckning valt att besvara enkäten) medan personer i ål-dern 40-64 år respektive 65 år eller äldre är överrepresenterade (har i större ut-sträckning valt att besvara enkäten). Undersökningen visar också att kvinnor har besvarat enkäten i större utsträckning än män.

21 Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan i tabellen 100 procent. 22 Omfattar svarsalternativen ”Har inte fått enkäten”, ”Var bortrest” och ”Såg den inte”. 23 Omfattar svarsalternativen ”Enkäten var för omfattande”, ”Enkäten var dåligt utformad” och ”Mätdagen passade inte”. 24 Som indikation på statistisk signifikans använder vi här bortfallsgruppens 95-procentiga konfidensintervall. Om konfidensintervallet för bortfallsgruppen ligger helt utanför svars-gruppens observerade frekvens antas skillnaden vara signifikant.


Fem resefrågor ställde. Förutom de fyra frågor som ställdes vid bortfallsundersök-ningen i föremätningen ställdes följande tudelade fråga:

· Du som reste med bil, passerade du någon betalstation för trängselskatt på vägen till arbetet/studierna igår?

· Om ja, vad var kostnaden i trängselskatt för din enkelresa till arbe-tet/studierna igår?

Vad gäller resefrågorna identifierades nästan inga signifikanta skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp. För frågan om huvudsakligt färdsätt tyder bortfalls-undersökningen dock på att de som anger bil som färdmedel besvarat enkäten i mindre utsträckning än övriga, samt att de som anger kollektivtrafik som färdmedel besvarat enkäten i större utsträckning än övriga.

2.9 Färdmedelsfördelning i Göteborgs infartsstråk Analyser av arbetsresandet i regionen görs ibland utifrån en indelning i infartsstråk till Göteborg. För att möjliggöra jämförelse med andra analyser har färdmedelsför-delning även i den här studien tagits fram enligt en stråkindelning. Indelningen i stråk har utgått från den rapport av kollektivtrafikresandet i infartsstråken till Göte-borg som WSP tog fram i december 201125, i vilken modellberäknade kollektivtra-fikandelar för sju infartsstråk samt för Göteborgs stadsområde togs fram. Siffrorna gällde år 2006. Det är inte möjligt att göra exakt samma stråkindelning som i den rapporten utifrån det material som nu samlats in. För två av infartsstråken (”Väg 148” och ”Väg 155”) stämmer indelningarna så pass dåligt att en jämförelse inte blir relevant. För de fem huvudstråken kan däremot en jämförelse göras. För huvudstråken fanns det i den tidigare rapporten en indelning i en inre och en yttre del. Nu insamlade data omfattar däremot enbart stråkens inre del, med vissa justeringar (se Tabell 12). Tabell 12 – Definition av stråkindelningen

Stråk Ingående kommuner i inre del

Avvikelser jämfört med tidigare indelning

E6N/Bohusbanan Kungälv, Stenungsund Tjörn saknas E45/Norge-Vänerbanan Ale Lilla Edet saknas

E20/Västra Stambanan Partille, Lerum, Alingsås Vårgårda saknas

Väg 40/Kust till Kustbanan Härryda Bollebygd saknas

E6S/Västkustbanan Mölndal, Kungsbacka Även västra Kungsbacka ingår

25 Kollektivtrafikresandet i infartsstråken till Göteborg, Påverkan av trängselskatt och initi-ala åtgärder, Ett arbetsmaterial för arbetsgruppen MIIT (WSP, december 2011).


Även vad gäller indelningen av Göteborgs kommun finns det vissa avvikelser jäm-fört med den tidigare indelningen, eftersom den utgick ifrån en äldre indelning i olika stadsdelar medan indelningen i den aktuella resvaneundersökningen utgår ifrån nuvarande stadsdelsindelning. På en övergripande nivå stämmer dock de två indelningarna relativt väl överens. Färdmedelsfördelning för infartsstråken till Göteborg har tagits fram på tre olika nivåer: för resor till hela Göteborgs kommun, för resor till Centrala Göteborg samt för resor till Hisingen. Resultaten presenteras i huvudrapporten.


Bilaga 1 – Pendlingsrelationer för urval

C H NO SO SV Ale Alingsås HärrydaKungs-backa

Kungälv Lerum Mölndal PartilleStenung-

sundÖckerö

C - X X X X X X X X X X X X X XH X - X X X X X X X - X X X X -NO X X - - X - - X X - - X - - XSO X X - - X - - - - X - - - X XSV X X X X - X X - - X X - X X XAle X X - - X - - X X - - X - - XAlingsås X X - - X - - - X X - X - X XHärryda X X X - - X - - - X - - - X XKungsbacka X X X - - X X - - X X - X X XKungälv X - - X X - X X X - X X X - XLerum X X - - X - - - X X - X - X XMölndal X X X - - X X - - X X - X X XPartille X X - - X - - - X X - X - X XStenungsund X X - X X - X X X - X X X - XÖckerö X - X X X X X X X X X X X X -

X Berörda pendlare- Ej berörda


Tabell 13 – Indelning av Göteborgs kommun i stadsdelsområden

Stadsdelsområde Ingående stadsdelar och primärområden*

C Centrala Göteborg Centrum, Masthugget, Änggården, Haga, Annedal, Olivedal

H Hisingen Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen

NO Nordost Angered, Östra Göteborg

SO Sydost Örgryte-Härlanda SV Sydväst Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Göteborg, Kungsladugård,

Sanna, Majorna, Stigberget

* Primärområdena ingår i stadsdelen Majorna-Linné

Figur 1 – Karta över Göteborgs stadsdelar inklusive primärområden26

26 Karta: Grafiska gruppen, Göteborgs stad.


Bilaga 2 – Frågeformulär och resdagbok


Bilaga 3 – Viktningsfaktorer27

27 Vikterna baseras på vilket stratum individen tillhör samt på de socioekonomiska fak-torerna kön och ålder. En del individer har bytt stratum (flyttat eller bytt arbetsplats) mellan de två mätningarna och viktningen baseras därför på två olika stratumvariabler, den som användes vid urvalet och den som gäller enligt den senast uppdaterade versionen av RAMS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik).

18-29 år 30-39 år 40-49 år 55- år

Man 179 108 86 51

Kvinna 154 84 62 27

Man 213 142 120 85

Kvinna 188 118 96 61

Man 196 125 103 69

Kvinna 172 101 79 45

Stra

tum

urv

al 1 Stratum 1

Stratum 3

Stratum 2

18-29 år 30-39 år 40-49 år 55- år

Man 1 143 693 549 329

Kvinna 988 538 394 175

Man 1 360 910 766 546

Kvinna 1 205 755 611 392

Man - - - -

Kvinna - 648 - -Stratum 3S

trat

um u

rval

2 Stratum 1

Stratum 2

18-29 år 30-39 år 40-49 år 55- år

Man - - 857 -

Kvinna 840 616 273

Man - - - 853

Kvinna - - 954 -

Man 1 957 1 254 1 029 686

Kvinna 1 715 1 012 788 445

Stra

tum

urv

al 3 Stratum 1

Stratum 2

Stratum 3


Bilaga 4 – Bortfallsanalys föremätningen I denna bilaga finns en sammanställning där svarsgruppen och bortfallsgruppen i föremätningen jämförs med varandra. Tabellerna gäller oviktade data. Procentsat-serna är avrundade till heltal varför summan ibland skiljer sig från 100. Som indikation på statistisk signifikans för skillnader mellan grupperna använder vi här bortfallsgruppens 95-procentiga konfidensintervall. Om konfidensintervallet för bortfallsgruppen ligger helt utanför svarsgruppens observerade frekvens antas skillnaden vara signifikant. Endast de konfidensintervall som ligger helt utanför svarsgruppens observerade frekvens anges i tabellerna nedan. Kön Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Man 48% 53% Kvinna 52% 47%

n=4 080 n=93

Ålder Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

18-24 år 5% 14% 7% < p < 21% 25-39 år 30% 35%

40-64 år 57% 42% 32% < p < 52%

65 år eller äldre 9% 9%

n=4 080 n=93

Sysselsättning Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Förvärvsarbetar 80% 80% Studerar 5% 10%

Sjukskriven 1% 2%

Föräldraledig 3% 3%

Arbetssökande 2% 0%

Pensionär 7% 4%

Annat 2% 0%

n=3 965 n=89


Åkte till arbets/studieplats igår

Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Ja 81% 80% Nej 19% 20%

n=3 320 n=80

Huvudsakligt färdsätt Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Kollektivtrafik 32% 27% Cykel/elcykel 9% 5%

Bil 55% 64%

Moped/MC 0% 2%

Till fots 3% 3%

Annat 1% 0%

n=2 690 n=64

Område för arbets/studieplats


Göteborgs kommun 83% 85% Övriga kommuner 17% 15%

n=3 171 n=66



Centrala Göteborg 54% 54% Hisingen 26% 23%

Nordost 7% 9%

Sydost 3% 2%

Sydväst 9% 13%

n=2 641 n=56


Avstånd till arbets/studieplats


0-5 km 18% 15% 6-10 km 22% 21%

11-20 km 28% 12% 5% < p < 20%

21-50 km 28% 34%

Längre än 50 km 5% 18% 9% < p < 26%

n=3 342 n=73


Bilaga 5 – Bortfallsanalys eftermätningen I denna bilaga finns en sammanställning där svarsgruppen och bortfallsgruppen i eftermätningen jämförs med varandra. Tabellerna gäller oviktade data. Procentsat-serna är avrundade till heltal varför summan ibland skiljer sig från 100. Som indikation på statistisk signifikans för skillnader mellan grupperna använder vi här bortfallsgruppens 95-procentiga konfidensintervall. Om konfidensintervallet för bortfallsgruppen ligger helt utanför svarsgruppens observerade frekvens antas skillnaden vara signifikant. Endast de konfidensintervall som ligger helt utanför svarsgruppens observerade frekvens anges i tabellerna nedan. Kön Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Man 47% 57% 50% < p < 64% Kvinna 53% 43% 36% < p < 50%

n=2 924 n=190

Ålder Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

18-24 år 3% 4% 25-39 år 25% 38% 32% < p < 45%

40-64 år 60% 49% 42% < p < 57%

65 år eller äldre 13% 8% 4% < p < 12%

n=2 924 n=190

Sysselsättning Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Förvärvsarbetar 80% 82% Studerar 4% 3%

Sjukskriven 1% 2%

Föräldraledig 2% 2%

Arbetssökande 2% 4%

Pensionär 10% 6%

Annat 2% 1%

n=2 844 n=187


Åkte till arbets/studieplats igår


Ja 77% 80% Nej 23% 20%

n=2 318 n=160

Huvudsakligt färdsätt Svarsgrupp Bortfallsgrupp Konfidensintervall

Kollektivtrafik 35% 27% Cykel/elcykel 8% 9%

Bil 53% 59%

Moped/MC 0% 0%

Till fots 4% 5%

Annat 0% 0%

n=1 711 n=128



Göteborgs kommun 83% 85% Övriga kommuner 17% 15%

n=2 253 n=130



Centrala Göteborg 55% 61% Hisingen 27% 23%

Nordost 7% 5%

Sydost 3% 1%

Sydväst 9% 11%

n=2 253 n=130


Avstånd till arbets/studieplats


0-5 km 8% 25% 6-10 km 23% 15% 9% < p < 20%

11-20 km 28% 29%

21-50 km 26% 27%

Längre än 50 km 5% 4%

n=2 345 n=150

Passerade betalstation för trängselskatt


Ja 71% 75% Nej 29% 25%

n=900 n=76

WSP Analys & Strategi Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Telefon: 010-722 50 00 www.wspgroup.se/analys

WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjäns-ter för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av upp-drag. Tillsammans har vi 15 000 medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring 2 500 medarbetare.

Vår verksamhet bedrivs inom WSP Analys & Strategi, WSP Brand & Risk, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP Internation-al, WSP Management, WSP Process, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems.

Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensom-råden, kunder och typer av uppdrag. Vi är United by our difference.

underlagsrapport - trafikverket...4 resvanor i gteborg vren 2012 – en del i utvärderingen av...

Documents