tyst och stilla i kyrkan - diva portal902295/fulltext01.pdf · tyst och stilla i kyrkan en...

Tyst och stilla i kyrkan

En kvalitativ studie om meditationspraktik inom Svenska kyrkan

Still and Silent In the Church

A qualitative study of the meditation practice within the Church of Sweden

Edward Olsson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Religionsvetenskap III/Fristående

C–uppsats/15hp

Handledare: Ramona Ivener

Examinator: Ulrika Svalfors

2016-01-21

ABSTRACT

The purpose of this bachelor thesis is to investigate what approach or approaches the Church

of Sweden have to meditation and how meditation is used by the parishes that this investigation

is built upon. I have made two question formulations to meet this purposes:

Why does the parishes I have studied organize meditation?

How is meditation used and performed by the parishes in the Church of Sweden that I

have studied?

I have in order to answer this questions used a ritual theoretic model, composed of Peter

Habbe´s theory as it is described in Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de

isländska släktsagorna and Caroline Humphrey and James Laidlaw´s ritual theory that is

presented in their work The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the

Jain rite of worship. The theoretical model that I have put together consists of what is

characterizing a ritual, and through this model I have examined my empirical material, the

phenomenon of meditation and how it crystallizes in the context of the Church of Sweden. The

empirical material consists of five interviews with five leaders of meditation in the Church of

Sweden and three participative observations at three meditation occasions held by parishes in

the Church of Sweden. The interviews are qualitative deep interviews that have a semi–

structured nature. Based on this material, I have then typologized the phenomenon through my

theoretical model and from there answered the research questions that my purpose demanded.

The meditation in the parishes that I have visited in this study are very similar, and there is

conformity among the parishes in order how the meditation is to be executed. The most

differentiating inquiry among the parishes is why they are organizing meditation, if it is because

the participants are to embrace the Christian faith, or if everyone is free to participate with the

faith or non–faith he or she has got. In this question there is a split up in two groups among my

informants, those who deem that the meditation has to have a pronounced Christian orientation,

and those who deem that it isn´t possible to divide the meditation activity in confession or non–

confession, and that it is up to everyone to decide the orientation of the meditation.

Key words: meditation, Church of Sweden, Zen, ritual theory, qualitative interview.

ABSTRACT

Denna c-uppsats har som syfte att undersöka vilket eller vilka förhållningsätt Svenska kyrkan

har till aktiviteten meditation och hur den används inom de församlingar som ligger till grund

för denna undersökning. För att möta denna föresats har jag formulerat två frågeställningar:

Varför anordnar de församlingar jag studerat meditation?

Hur används och utförs meditation av de församlingar i Svenska kyrkan jag studerat?

För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en ritualteoretisk modell, sammansatt av

Peter Habbes teori som beskrivs i Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de

isländska släktsagorna samt Caroline Humphrey och James Laidlaws ritualteori som läggs

fram i deras verk The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain

rite of worship. Den teoretiska modell jag satt samman utifrån dessa teorier består av vad som

karaktäriserar ett ritual och jag har genom denna undersökt mitt empiriska material och

fenomenet meditation och hur det utkristalliserar sig i Svenska kyrkans kontext. Mitt empiriska

material består av fem intervjuer med fem meditationsledare inom Svenska kyrkan samt tre

deltagande observationer på tre meditationstillfällen anordnade av församlingar inom Svenska

kyrkan. Intervjuerna är kvalitativa djupintervjuer som är semi–strukturerade till sin natur.

Utifrån detta material har jag sedan typologiserat fenomenet utifrån min teoretiska modell och

därifrån besvarat de forskningsfrågor som mitt syfte krävt. Meditationen inom de olika

församlingarna jag har besökt i denna studie är mycket likartad och det råder konformitet

mellan församlingarna när det gäller hur de utför och lär ut meditation. Det som skiljer mest

mellan församlingarna är frågan om varför man anordnar meditation, om det är för att

deltagarna ska anamma den kristna tron eller om var och en är fri att delta med den tro eller

icke–tro hen har. I denna fråga kan mina informanter delas upp i två grupper, de som anser att

meditationen måste ha en uttalat kristen inriktning för att användas inom Svenska kyrkan, och

de som anser att meditation inte kan delas in i konfessionell eller icke–konfessionell och att det

är upp till var och en att bestämma inriktning på meditationen.

Nyckelord: meditation, Svenska kyrkan, zen, ritualteori, kvalitativ intervju.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledningskapitel 1

1.1 Inledning 1

1.2 Syfte och forskningsfrågor 2

1.3 Metod och material, avgränsningar och urval 3

1.3.1 Deltagande observation 3

1.3.2 Kvalitativ intervju 4

1.3.3 Intervjufrågor 5

1.3.4 Bearbetning av material 6

1.3.5 Avgränsning 6

1.3.6 Snöbollsmetoden 7

1.3.7 Urval 7

1.4 Tidigare forskning 8

1.4.1 Svenska kyrkan och Stiftelsen Berget 9

1.4.2 Sekulär och religiös mindfulness 11

1.4.3 Luthersk askes 13

1.4.4 Sammanfattning 15

1.5 Teori och begrepp 15

1.6 Disposition 19

2. Undersökningsdel 20

2.1 Bakgrund 20

2.2 Tankefigur 20

2.2.1 Berget i Rättvik 20

2.2.2 Hans Hof 21

2.2.3 Per Mases 22

2.2.4 Konfessionell eller icke–konfessionell meditation 23

2.2.5 Tradition 24

2.2.6 Wilfrid Stinissen 25

2.2.7 Psykologi 26

2.2.8 Gun Kronberg 26

2.2.9 Sammanfattning: tankefigur 27

2.3 Arketyp 27

2.3.1 Vad meditation är 27

2.3.2 Meditationens arketyp 28

2.4 Stipulerat ritual 28

2.4.1 Instruktioner för meditation 29

2.4.2 Meditationens stipulation 29

2.5 Utövarens intention 30

2.5.1 Kristen eller icke–troende 30

2.6 Ritualiserad handling 32

2.6.1 Meditationstillfälle 1 32



3. Slutsatser och diskussion 36

Bilaga 39

Käll- och litteraturförteckning 40

1

1. INLEDNINGSKAPITEL

1.1 Inledning

Personligen har jag länge haft ett intresse för hur människan kan behandla livsfrågor och söka

mening med sitt liv. Det kan ske både genom att hon studerar vad andra kommit fram till,

exempelvis inom filosofi och religiösa traditioner, samt genom att hon söker inom sig själv och

hänger sig åt olika praktiker som kan fylla ett behov hos människan, ett behov av mening och

en livstolkning. Meditation är en av de praktiker som genom tiderna har utövats i detta syfte

och Svenska kyrkan har inlemmat meditation som en av de verksamheter som den erbjuder.

I den pluralistiska religionsdialog som började prägla den protestantiska kyrkan efter andra

världskriget öppnades dörrarna för andra religioners praktiker och förhållningssätt.1 Denna

pluralism har bidragit till inkorporerandet av meditation i en kristen kontext, och är enligt

Jonathan Mermis-Cava ett uttryck för deltagarnas variationsrika religiösa identiteter. Genom

meditationens tystnad och stillhet kan meditatören finna ett ordlöst språk som sträcker sig

utanför den egna konfessionen och kan knyta an till andra erfarenheter på den religiösa paletten.

Samtidigt som meditation inom kristendomen är ett uttryck för mångsidighet och öppna gränser

för andra livsåskådningar och religioner, befästs även den egna religionen och den kristna

meditatören står fast i sin egen religiösa tradition och är bekännelsetrogen. Den kristna

meditationspraktiken uppfattas ha sina rötter hos de ökenfäder i urkyrkan som under

kristendomens första århundraden levde som asketer i Egyptens, Syriens och Judéens öknar.2

Meditationen inom Svenska kyrkan är även influerad av buddhistisk zenmeditation och har

tagit mycket av sin inre och yttre form från den zenbuddhistiska meditationspraktiken. De

jesuitmunkar som mötte zenmeditationen under sin missionerande verksamhet i Japan under

1500–talet såg likheter mellan den zenbuddhistiska fromheten och sin egen och började hitta

sätt att använda denna praktik i sin religionsutövning. Denna utveckling har fortsatt och har så

småningom nått den evangelisk–lutherska Svenska kyrkan, och är nu ett levande inslag i många

församlingar där meditation efterfrågas och erbjuds.3 Denna stillsamma och reflekterande

praktik är enligt Svenska kyrkan också öppen för människor utanför den religiösa sfären då den

1 Robert Wuthnow, The Restructuring of American Religion: Society and Faith Since World War II. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1988, s. 15. 2 Jonathan Mermis-Cava, “An Anchor and a Sail: Christian Meditation as the Mechanism for a Pluralist Religious Identity.” Sociology of Religion, 70:4, 2009, s. 433, 437, 443–447. DOI:10.1093/socrel/srp064 Clifford Hughes Lawrence, Medieval Monasticism – Forms of religious life in Western Europe in the Middle Ages, 4 uppl., Routledge, Abingdon, Oxon, 2015, s. 3, 6. 3 Liselotte Frisk, Peter Åkerbäck, Den mediterande dalahästen – religion på nya arenor i samtidens Sverige. Dialogos Förlag, Stockholm, 2013, s. 186.

2

kan användas som stressbehandling, för hjälp mot koncentrationssvårigheter, för avslappning

och allmänt välbefinnande.4

Jag har genom åren deltagit i några av Svenska kyrkans meditationsgrupper samt i

zenbuddhistiska grupper. Detta har varit sporadiskt, någon regelbunden utövning har jag aldrig

riktigt fått till, även om jag har försökt. Eftersom det varit svårt att hitta någon buddhistisk

grupp att sitta med utanför storstäderna, har Svenska kyrkans grupper som finns ute på

landsbygden i mitt hemområde varit ett alternativ. Dock har jag personligen känt att den

meditationsform Svenska kyrkan erbjudit inte motsvarat mina (kanske felaktiga) förväntningar

om vad meditation är, även om själva tekniken verkar vara identisk. Vad detta beror på har jag

undrat över och jag vet inte om jag kan hitta ett svar på det genom detta uppsatsarbete. Jag vill

i alla fall försöka kasta ljus över vad Svenska kyrkans syn på meditation är och varför man

anordnar det.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

Meditation erbjuds av många församlingar inom Svenska kyrkan runt om i Sverige. En sökning

på ordet `meditation´ ger på organisationens hemsida flera träffar och jag får intrycket av att

meditation är en accepterad del i det kristna församlingslivet. Jag är som nämnts intresserad av

vad meditation betyder i detta sammanhang, varför Svenska kyrkan anordnar meditationsträffar

och hur det går till när de äger rum. Det finns flera olika beteckningar för meditationen som

används och erbjuds, såsom meditation enligt zazen–metoden, zenmeditation, kristen

djupmeditation, objektslös meditation med flera. Jag vill ta reda på varför dessa olika

beteckningar på företeelsen används och vad skillnaden mellan de olika är, om det finns någon.

De likheter och skillnader som eventuellt står att finna mellan buddhistisk meditation och den

meditation Svenska kyrkan tillhandahåller, hur och om man förändrat den zenbuddhistiska

utövningen av meditationen för att passa både i en kristen och icke–konfessionell kontext är

områden som står till grund för mitt intresse. Syftet med denna uppsats är således att belysa det

eller de förhållningsätt som Svenska kyrkan har till meditation, och hur detta eller dessa omsätts

i praktiken.5

Mina forskningsfrågor är:


4 Meditation. Broschyr om meditation utgiven av Svenska kyrkan, okänt datum. 5 Svenska kyrkan, sökning på termen `meditation´. https://www.svenskakyrkan.se/Admin/Sve/Moduler/Sökning/Content%20Pages/Sökresultat.aspx?searchInputQuery=meditation&searchInputParish=&searchInputCounty=&MaxRequests=8&WebId=0 [2015-11-04]

https://www.svenskakyrkan.se/Admin/Sve/Moduler/Sökning/Content%20Pages/Sökresultat.aspx?searchInputQuery=meditation&searchInputParish=&searchInputCounty=&MaxRequests=8&WebId=0


3


Eftersom meditation kan användas på många olika sätt, för olika ändamål och i olika kontexter

av många olika människor, skulle jag vilja utröna vad Svenska kyrkans intention med

meditation är, och om den intentionen också varierar beroende på vem som leder meditationen.

Eftersom Svenska kyrkan har en viktig roll i det svenska samhället, anser jag att en tydlig och

öppen redovisning för kyrkans olika funktioner och vad kyrkan erbjuder människor är

önskvärd, och denna uppsats är ett försök att klargöra detta när det gäller meditation i Svenska

kyrkan.

1.3 Metod och material, avgränsningar och urval

Jag har för detta arbete gagnat mig av två metoder: kvalitativ intervju och deltagande

observation. Den deltagande observationen har jag inkluderat för att kunna triangulera de

påståenden som delgivits mig under intervjuerna. I detta fall har det gällt beskaffenheten av

meditation i Svenska kyrkan, och jag har deltagit i meditationsstunder för att se hur meditation

utförs i de församlingar jag besökt. De meditationstillfällen som jag har valt att delta i för att

kunna undersöka fenomenet hänger ihop med de intervjuer jag genomfört. Jag har frågat mina

informanter om det är möjligt för mig att delta i meditationen som denne leder och har då, om

någon grupp för tillfället varit aktiv, inbjudits till att delta. Av de fem informanter jag intervjuat

har jag efter förfrågan från min sida inbjudits att delta i tre olika meditationsgrupper som drivs

i Svenska kyrkans regi. De erfarenheter och observationer som jag har gjort under

meditationerna har antecknats efteråt och sedan tolkats, analyserats och dokumenterats.6

1.3.1 Deltagande observation

Jag har utgått ifrån den så kallade `Chicagoskolan´ när jag har utformat min metod för den

deltagande observationen. Chicagoskolans inställning till vetenskapen är att forskaren måste ut

i världen och uppleva de fenomen hen vill undersöka.7 Robert Park, som var professor vid

University of Chicago där denna utveckling av det sociologiska fältarbetet ägde rum, ”(…) var

mycket upptagen av att det inte räckte att ha kunskap om något, du måste också känna till det.”8

Det har varit viktigt för mig att få en heltäckande bild av meditationen i de församlingar jag

undersökt för att kunna utröna hur fenomenet ser ut, fungerar och hur det används som en

levande praktik. Därför är den deltagande observationen användbar för att den ger en känsla för

det som inte kan beskrivas enbart genom de intervjuer jag har genomfört. Den ordlösa och

personliga upplevelsen är svår, för att inte säga omöjlig att förmedla på annat sätt än genom att

6 Judith Bell, Introduktion till forskningsmetodik. 3 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 88. 7 Katrine Fangen, Deltagande observation. Liber, Malmö, 2005, s. 14-15. 8 Ibid., s. 15.

4

forskaren upplever den genom en förstahandserfarenhet. Att enbart observera

meditationstillfällena skulle ha gett en bild av vad som utspelades under meditationen men det

skulle inte fånga upp det spektrum av känslor och engagemang som en deltagare eventuellt

erfar.9

1.3.2 Kvalitativ intervju

Den andra av mina metoder, den som är mest tongivande i detta arbete, är semi–strukturerad

kvalitativ intervju där intervjuaren och informanten utgår från ett frågeformulär fast med

utökning av följdfrågor och det informanten tycker är relevant att ta upp.10 Frågorna jag har

ställt under intervjuerna har utgått från mina forskningsfrågor och jag har låtit mina

uppföljningsfrågor styras utifrån de svar jag fått av mina informanter. Steinar Kvale och Svend

Brinkmann kallar denna metod för den halvstrukturerade livsvärldsintervjun och de lyfter upp

samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade, informanten.

Den kvalitativa intervjun kan enligt Kvale och Brinkmann ses genom tre olika perspektiv,

det ena är den intervjuades perspektiv, det andra är intervjuarens perspektiv och det tredje är

kunskapen som uppstår i mötet mellan de två. I tolkningen av intervjun har jag växlat mellan

de tre perspektiven och försökt sammanställa en nyanserad bild av fenomenet, i det här fallet

användandet av meditation inom några församlingar i Svenska kyrkan. Det andra och tredje

perspektivet, intervjuarens (forskarens) och det perspektiv som kommer ur kunskapen mellan

informanten och forskaren, är eventuellt lättare att förhålla sig till som forskare än det

perspektiv som informanten har, eftersom detta är personligt och svårt att sätta sig in i för en

utomstående. Dock kan förhoppningsvis kunskapen som uppstår i mötet mellan intervjuaren

och den intervjuade ge en bild även av informantens åsikter, utgångspunkter och kunskap.11

Eftersom mina forskningsfrågor rör ett varför och ett hur, anser jag med stöd av Kvale och

Brinkmann, att det kvalitativa arbetssättet passar min studie bättre än det kvantitativa, då jag

inte i detta fall är intresserad av att göra generaliseringar utifrån mängd eller andra

kvantifierbara data. Det fenomenologiska perspektivet ligger till grund för mitt val av metod då

det lämpar sig väl för att undersöka mina informanters inställning och förståelse för saken i

fråga, meditation, och hur den används av dem. Jag har främst haft som mål att genom

intervjuerna få en beskrivning av deras syn på fenomenet, så utförlig och nyanserad som

möjligt. Detta deskriptiva element är det sedan, enligt Kvale och Brinkmann, forskarens roll att

förstå och tolka för att kunna utröna varför denna situation eller uppfattning har uppstått. Dock

har jag under intervjuerna märkt att även informanterna i vissa fall har varit självkritiska och

9 Ibid., s. 7, 15, 144, 187. 10 Anna Hedin, En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Uppsala universitet, 1996, s. 6. https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp/student/filearea?uusp.portalpage=true&entityId=88018&toolAttachmentId=108197&toolMode=studentUse&mode=filearea108197 [2015-12-01] 11 Steinar Kvale, Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl., Studentlitteratur AB Lund, 2014, s, 18, 19, 174, 176-182.

https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp/student/filearea?uusp.portalpage=true&entityId=88018&toolAttachmentId=108197&toolMode=studentUse&mode=filearea108197


5

analyserat sitt förhållande till meditation, och redan påbörjat analyserandet av ämnet innan

intervjun är färdig, alltså har mina informanter försökt ta över forskarrollen och leverera ett

färdigt svar på undersökningen åt mig redan under intervjuns gång. Detta är även det en sorts

deskription av fenomenet och deras förhållande, som jag sedan kan tolka och analysera.12

Intervjuerna som genomförts har, för att tala med Kvale och Brinkmann, varit ett slags

elitintervjuer. Informanterna, som har varit präster, diakoner och vaktmästare med stor vana av

att vara ett ansikte utåt för Svenska kyrkans meditationspraktik och kyrkans övriga

verksamheter, är verkligen experter på sitt område med erfarenhet av att förklara sin, sina

församlingars och Svenska kyrkans ståndpunkter. Mina expertinformanter har till viss del styrt

intervjuerna och jag som intervjuare har låtit mig styras av dem ibland under intervjuerna. Dock

har jag genom följdfrågor försökt precisera mig för att få svar på det jag undrar. Mitt intresse

för ämnet kan i vissa fall ha gett intervjuerna ett drag av sokratisk dialog, där intervjustoffet tar

språnget från doxa, informantens kunskaper, upplevelser och åsikter, till episteme, kunskapen

som har behandlats genom samtalet och den dialektiska undersökningen.

Mina intervjuer har varit en blandning av vad Kvale och Brinkmann kallar den narrativa,

den diskursiva och den konfrontatoriska intervjun. Jag har dels varit intresserad av att få reda

på mina informanters historier och den bakgrund de har inom meditation, dels har jag velat

klargöra hur mina informanter talar om meditation, vilka språkspel de använder och hur denna

diskurs ligger i förhållande till de andra informanternas och min egen. Sedan har ett

konfrontatoriskt element använts för att undersöka mina informanters ståndpunkter i vissa

frågor, till exempel för vilka meditationen är öppen och vilka som deltar i meditationen.

Inriktningen på intervjuerna har fått växa fram under intervjuernas gång, men jag har i efterhand

sett att de kan typologiseras utefter ovanstående tre typer.13

1.3.3 Intervjufrågor

De frågor som jag har använt mig av i mina intervjuer har jag betraktat snarare som

ämnesområden att samtala med mina informanter om och som markeringar som jag som

intervjuare och den intervjuade kan röra oss runt. Några av frågorna har varit raka och lätta att

ge ett enkelt svar på medan andra har krävt mer resonerande svar.14 De inledande frågorna eller

ämnesområdena i min intervjuguide har varit faktaorienterade. Sedan har de gradvis under

intervjun blivit mer djupsinniga och öppna för tolkning. I många fall har följdfrågorna som jag

följt upp de skrivna frågorna med varit viktigare och gett mer givande svar än de frågor jag från

början hade gjort till intervjuerna. Många gånger kände jag under intervjuerna att de förberedda

frågorna var fyrkantiga och att mina informanter redan besvarat frågorna när jag ställde dem.

Dock gjorde detta att ämnet förtydligades och nyanserades. Ibland förde även dessa

12 Ibid., s. 31, 44, 46, 47, 160. 13 Ibid., s. 55, 187, 188, 194-202. 14 Se bilaga, s. 44.

6

upprepningar med sig att mina informanter motsade sig själva och visade upp kontrasterande

förhållningssätt till samma område. Jag har försökt att ställa öppna frågor och de frågor som

varit slutna ja/nej frågor har mina informanter fått komplettera med motiveringar till sina svar.

Detta har de gjort utan anmodan och alla intervjuer har förlupit i en öppen och språksam

atmosfär.15

1.3.4 Bearbetning av material

Efter att intervjuerna har genomförts och spelats in så har jag transkriberat och översatt dem

från muntligt till skriftligt språk. Detta innebär att jag har utelämnat utfyllnadsord och ljud från

de skriftliga versionerna av intervjuerna. Sådana talspråkliga element kan vara viktiga för

förståelsen och tolkningen av meningen, och i de situationer där det är av vikt för betydelsen

av utsagan har de inkluderats i utskriften. I transkriberingens inledande skede hade jag

ambitionen att nedteckna samtliga ljud, upprepningar och pauser i utskriften av intervjuerna,

men efter att ha varseblivit vilket tidsödande arbete detta är, har jag valt att skala av dessa delar

från de transkriberade intervjuerna.

Redan i utskrivningen av intervjuerna har jag valt att fingera namn och platser för att skydda

mina informanters identitet och alla namn på informanterna är fingerade i uppsatsen. Enligt de

etiska riktlinjer som anges av Göran Hermerén för Vetenskapsrådets etikkommitté i

Hanteringen av integritetskänsligt forskningsmaterial har jag erbjudit mina informanter

möjligheten att vara anonyma, vilket de också har velat vara.16 I vissa fall har jag varit nödgad

att sammanfatta delar av intervjuerna, då ämnet har hamnat utanför ramarna för studiens

intresse. Jag hänvisar här till Anna Hedins Liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på

intervju: ”Om informanten är mycket pratsam och bubblar om irrelevanta saker som blommor

och resan till Mallorca kan man dock hoppa över detta och bara kort kommentera vad man

hoppat över.”17 Efter att jag transkriberat intervjuerna har jag kodat och kategoriserat

uttalandena för att sedan analysera dem utifrån mitt teoretiska perspektiv.

1.3.5 Avgränsning

Jag har i denna uppsats intervjuat fem anordnare av meditation verksamma i fyra olika

församlingar inom Svenska kyrkan för att undersöka vilka tankar de har om vad meditation är

och hur de förhåller sig till meditation. Ett annat tillvägagångssätt hade kunnat vara att dessutom

intervjua de som kommer till meditationen för att få reda på vad de vill få ut av meditationen i

Svenska kyrkan. Eftersom mitt syfte med denna uppsats i första hand är att utröna Svenska

kyrkans motivation till varför man anordnar meditation, har jag dock valt att bortse från att

15 Gunilla Eklund, Intervju som datainsamlingsmetod. 2012, s. 1-3. 16 Ibid., s. 223, 224, 227, 228. Göran Hermerén, Hanteringen av integritetskänsligt forskningsmaterial. Vetenskapsrådet, 2007, s. 3, 5, 6. 17 Hedin, s. 7.

7

inkludera de personer som uppsöker Svenska kyrkans meditationsverksamhet i uppsatsen.

Dock så upptas de och redovisas för i den deltagande observation som jag har utfört till detta

arbete.

Denna studie är kvalitativ till sin natur och jag har därför valt att inte göra några statistiska

generaliseringar utifrån det resultat jag fått genom min empiri.18 Istället anser jag att en

analytisk generalisering kan göras utifrån mitt material genom att dra slutsatser ifrån ett

teoretiskt perspektiv, då de intervjuade är anställda inom Svenska kyrkan och tillhandahåller

meditationsundervisning och praktik i Svenska kyrkans regi. Det är alltså möjligt att dra

slutsatsen att mina informanters inställning och förhållande till meditation är representativ för

Svenska kyrkan.19

1.3.6 Snöbollsmetoden

Urvalet av de intervjuade är genomfört utefter snöbollsmetoden genom att jag har uppsökt en

person som leder meditation inom Svenska kyrkan, denna person har då fått rollen av en

nyckelinformant. Nyckelinformanten har då gett mig information om andra meditationsledare

som lär ut och praktiserar meditation inom Svenska kyrkan. De personer som

nyckelinformanten har angett kontaktas av mig och så har de i sin tur tipsat om någon person

och så vidare. Jag har alltså utnyttjat det kontaktnät som finns inom Svenska kyrkan och på så

sätt hittat mina informanter. Upptagningsytan har därför av naturliga skäl blivit begränsad till

ett ganska snävt geografiskt område, dels kanske på grund av omtanke om mig som student,

dels för att det nätverk som informanterna har är geografiskt begränsat.20

1.3.7 Urval

Mina informanter har bestått av anställda inom Svenska kyrkan som leder eller har lett

meditation i sin församling. De är alla verksamma i mellanstora städer i Mellansverige. Jag har

gett de intervjuade namnen Barbro, Börje, Cecilia, Håkan och Lennart, för att i möjligaste mån

göra deras medverkan anonym. Barbro, är diakon och har varit det i flera år. Hon har lett

meditation i sin församling i många år, men vid tillfället för min intervju ligger verksamheten

nere. Börje är präst i Svensk kyrkan och har varit det sedan 80–talet. Han leder en

meditationsgrupp i sin församling som träffas en gång i veckan.

Cecilia har nyligen blivit diakon men hon har tidigare haft en annan anställning inom

Svenska kyrkan och har varit aktiv inom kyrkan, bland annat som deltagare i

meditationsgruppen. Nu är hon ansvarig ledare för gruppen. Min informant Håkan som är präst,

leder en meditationsgrupp i Svenska kyrkans regi men inte i kyrkans lokaler. Han har tidigare

lett meditation även i kyrkobyggnaden, men meditationen där har nu tagits över av andra

18 Ibid., s. 3. 19 Kvale, s. 312. 20 Maria Normann, Snöbollsmetodens utmaningar för en viktimologisk studie om finlandssvenska homosexuella kvinnor. Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet, 2005, s. 3, 8.

8

personer, även om han ibland också deltar där. Lennart är kyrkvaktmästare med venia, han har

alltså rätt att predika men inte hålla förrättningar, förutom meditationen som han leder en gång

i veckan. Han har varit anställd i Svenska kyrkan i 30 år och predikar ofta på gudstjänster.

1.4 Tidigare forskning

Fenomenet meditation är en ganska ny företeelse inom Svenska kyrkan och forskningen som

rör detta område är än så länge ganska lätt överblickbar. Senare i detta avsnitt kommer jag att

presentera Liselotte Frisk och Peter Åkerbäcks Den mediterande dalahästen där meditation i

Svenska kyrkan är ett av de områden som behandlas. Karin Johannesons studie om luthersk

teologi i förhållande till andlig övning samt en avhandling om mindfulness/vipassana av

Katarina Plank kommer också att tas upp. Först kommer en redogörelse för dagens

forskningsläge när det gäller meditativa praktiker inom Svenska kyrkan.

En kandidatuppsats som behandlar ämnet är Pernilla Ericsons Kristen djupmeditation som

religiös praxis i Svenska kyrkan som skrevs 2011 för Göteborgs universitet. Ericson har

intervjuat deltagare i Svenska kyrkans meditationsgrupper för att undersöka vilken betydelse

meditation har i organisationen, vad som motiverar människor att delta i den och vad de får ut

av verksamheten. Deltagarna anger att ordlösheten i meditationen är viktig för dem och de

beskriver att Gud kommer inifrån människan som en kärleksfull kraft. En inre, privatreligiositet

eller andlighet som är öppen för andra religioner och mystika upplevelser är betecknande för

den trosutövning som Ericson funnit i sin studie. Ericson menar att Svenska kyrkan i och med

ordnandet av meditation blir en sorts `hälsokyrka´ där man fångar upp människor som i annat

fall skulle ha vänt sig till nyandliga rörelser. Fenomenet kan också ses som en inbjudan till den

mystik som enligt Ericson inte varit en del av den evangelisk–lutherska kyrkan under lång tid.21

Ett närliggande område är de pilgrimsvandringar som Svenska kyrkan börjat anordna. Om

detta skriver Anna Davidsson Bremborg i sina två artiklar ”Creating sacred space by walking

in silence: Pilgrimage in a late modern Lutheran context” och “Spirituality in Silence and

Nature: Motivations, Experiences and Impressions among Swedish Pilgrims”.

Pilgrimsvandringar förbjöds 1544 av den svenska evangelisk–lutherska kyrkan men har sedan

den senare hälften av 1900–talet åter tagits i bruk.22 Det finns likheter mellan människors

förhållande till pilgrimsvandring och det mina informanter berättar om människors förhållande

till meditation. Ofta handlar det om en längtan efter tysthet, lugn och stillhet och

pilgrimsvandring kan ses som meditation i rörelse. Davidsson Bremborg har bland annat funnit

21 Pernilla Ericson, Kristen djupmeditation som religiös praxis i Svenska kyrkan. Göteborgs universitet, 2011, s. 5, 19, 33-35, 38, 39. 22 Anna Davidsson Bremborg, “Creating sacred space by walking in silence: Pilgrimage in a late modern Lutheran context”, Social Compass, 60(4), 2013, s. 545. DOI: 10.1177/0037768613503092

9

att de tysta partierna i vandringen är populärast bland alla deltagarna trots att det finns många

olika motiveringar till att de deltar i pilgrimsvandringarna. I undersökningen finner hon också

att bland deltagarna finns en grupp som har ett större intresse för religion än befolkningen i

allmänhet men som inte utövar och deltar i religiösa aktiviteter annars. Pilgrimsvandring kan

då vara ett sätt att nå dessa människor.23

Detta har varit en överblick över forskningsläget i området Svenska kyrkan och meditativa

aktiviteter. Som sagt så är forskningen i Svenska kyrkans förhållande till och användning av

meditation ganska liten och detta kan bero på att företeelsen meditation i kyrkan är ett

förhållandevis nytt fenomen. När det gäller kristendomens användande av meditation i stort och

katolska kyrkans förhållande till meditation är området mer utforskat och omskrivet av bland

andra Mermis–Cava som jag hänvisat till i inledningen av detta arbete. När det gäller

användandet av meditation i japanska kristna kyrkor är Greg Wilkinson och Mauro Properzis

”From Sectarian to Holistic: The Practice of Meditation in Modern Japan” anbefallen läsning.

Bland annat tas den av Kawai Shinsui grundade `Christian Heart Church´ upp. I denna kyrka

ses meditation och den ur den uppkomna upplysningen som nödvändig för att människan ska

kunna ta del av den kristna frälsningen. Detta interreligiösa eller synkretistiska förhållningssätt

återfinns i flera japanska religiösa rörelser enligt artikeln. Wilkinson och Properzi framhäver

dock att den meditationspraktik som används inom de interreligiösa rörelserna inte är identiska

med den praktik som finns inom den monastiska zenbuddhismen. Det förhållningssätt som gjort

det möjligt att använda meditation utanför zen–klostren kommer av den lekmannareform som

gradvis förändrat inställningen till meditationspraktik.24

Jag kommer nu gå igenom ännu tre alster som jag tycker är relevanta när det gäller

fenomenet meditation inom Svenska kyrkan. Arbetena tar upp delar av det område jag

undersöker i denna uppsats och är viktiga landvinningar inom ämnet meditation och

förhållandet mellan meditation, Svenska kyrkan och dagens religiösa och icke–religiösa

människa.

1.4.1 Svenska kyrkan och Stiftelsen Berget

En av mina informanter, Lennart, uttrycker att inkorporerandet av meditation i Svenska kyrkan

kan ses som ett svar på ett behov hos nutidsmänniskan som kyrkan svarar på.25 Detta fenomen

tas upp i ett kapitel i Den mediterande dalahästen – religion på nya arenor i samtidens Sverige,

där Liselotte Frisk och Peter Åkerbäck lyfter upp hur Svenska kyrkan i Dalarna förhåller sig till

en pluralistisk omgivning. Intressant för min undersökning är också Svenska kyrkans

motivation till att arrangera meditation och vilken sorts meditation som är accepterad inom

23 Anna Davidsson Bremborg, ” Spirituality in Silence and Nature: Motivations, Experiences and Impressions among Swedish Pilgrims”, Journal of Empirical Theology, 21, 2008, s. 149, 158, 163. DOI: 10.1163/157092508X349845 24 Greg Wilkinson, Mauro Properzi, ”From Sectarian to Holistic: The Practice of Meditation in Modern Japan” The International Journal of Religion and Spirituality in Society, vol. 5, nr. 4, 2015, s. 30-36. 25 Intervju, Lennart, 2015-11-09. Telefonsamtal med Lennart, 2015-10-27.

10

Svenska kyrkan. I en intervju som Frisk och Åkerbäck gjort, säger prästen Anders Litborn att

meditation är förenlig med Svenska kyrkan, så länge den används som en teknik för att finna

välbefinnande. Om meditation används för andra syften och med andra mål, kan kyrkan enligt

honom inte stödja meditation. I min studie vill jag fortsätta och utveckla denna tankegång om

vilken funktion meditation fyller och vilken motivation som ligger bakom meditationen i de

församlingar jag besökt.

Frisk och Åkerbäck skriver om Stiftelsen Berget i Rättvik, där S:t Davidsgården och

Meditationsgården ingår. Flera av deltagarna på kurserna i meditation som anordnades på

Berget i Rättvik tog med sig sina kunskaper till sina församlingar runt om i Sverige, och så har

bruket av meditation spridits i Svenska kyrkan. De ledare av meditation som jag intervjuat för

detta arbete har deltagit i eller lett kurser på Stiftelsen Berget och samtliga anger institutionen

som tongivande och ledande när det gäller meditation i kyrkan. Stiftelsen går enligt Frisk och

Åkerbäck en sorts balansgång mellan vad som inte accepteras inom Svenska kyrkan, och vad

som accepteras. Populärreligiösa och katolska element har tagits i bruk inom olika kurser och

retreater som Berget erbjudit, och gården har varit som en bro mellan olika religiösa och andliga

uttryck.26 Frisk och Åkerbäck skriver: ”Möjligen kan man betrakta S:t Davidsgården som en av

de portar som populärreligiösa element kan passera för att kunna vinna acceptans inom

kyrkan.”27

Frisk och Åkerberg tar upp hur mötet mellan zenbuddhistisk meditation och kristendomen

har uppkommit. De berättar om hur tyska jesuitmunkar kom i kontakt med japansk

zenmeditation och anpassade den till dels en kristen kontext, dels en sekulär. Inom Svenska

kyrkan ses meditation, enligt Frisk och Åkerbäck, som en teknik som kan fyllas med ett annat

ideologiskt innehåll än vad den hade från dess början inom zen. På detta vis kan då

zenmeditationen användas både i en sekulär och i en kristen kontext. Hur och om det katolska

missionsarbetet för kristendom inom Japan på 1500–talet ligger till grund för den

meditationspraktik vi i dag ser inom Svenska kyrkan och hur det hänger ihop med de tankar

och motivationer som de ledare av meditation jag intervjuat härbärgerar tas upp av mina

informanter under intervjuerna.

I studien beskrivs också hur ett meditationstillfälle ser ut i en kyrka i Dalarna. De beskriver

den inledande introduktionen, några ord från den kvinnliga prästen som leder meditationen om

att rikta in sig på godhet, ljus och Jesus. Sedan tar meditationen vid och avslutas i tystnad.

Någon bredare studie av meditationspraktiken inom Svenska kyrkan har inte Frisk och

Åkerberg utfört då de endast gjort observationen i en kyrka vid ett tillfälle. Deras beskrivning

är dock i stort sett överensstämmande med den praktik jag har observerat i detta arbete även

om det skiljer sig i detaljnivå mellan de olika tillfällena och platserna.28

26 Frisk, s. 171-177, 27 Ibid., s. 177. 28 Ibid., s. 177-180, 186.

11

1.4.2 Sekulär och religiös mindfulness

En del av den meditationspraktik som Svenska kyrkan använder sig av är hämtad ur andra

religiösa traditioner varav den mest tongivande är zenbuddhismen. Katarina Plank behandlar i

sin avhandling Insikt och närvaro – akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation

och mindfulness insteget av mindfulness och vipassana–meditation i Sverige. Plank har

undersökt hur mindfulness och meditation används i en sekulär kontext, närmare bestämt inom

sjukvården samt hur mindfulness och meditation används i en buddhistisk kontext. Jag drar

paralleller från hur den theravadabuddhistiska mindfulnessmeditationen används inom

sjukvården och hur den zenbuddhistiska meditationen används inom Svenska kyrkan. Är det i

båda fallen fråga om en religiös praktik som har förändrats och fyllts med ett annat innehåll för

att passa i en ny kontext?

Förutom en deltagande observation där Plank själv har deltagit i meditationsretreater hållna

av den buddhistiska Goenka–rörelsen består arbetet även av intervjuer, en enkät, informella

samtal och studiet av skrifter utgivna av den organisation hon studerar. Plank tar upp

buddhismens moderna historia och hur occidentalismen har påverkat den. Västerländska

akademiker och religiösa företrädare skapade en bild av buddhismen som dels blev

dominerande både i de buddhistiska länderna och i västvärlden. Det som fästs störst vikt vid av

de västerlänningar som kom i kontakt med buddhismen med början i jesuitmunkars mission i

Asien på 1500–talet, under upplysningens vurm för kinesisk filosofi och det Teosofiska

Samfundets intresse av buddhism, var den skriftliga läran så som den utlades i Pali–kanon.

Detta är av intresse för min uppsats då jag lyfter upp frågan om hur förhållandet mellan skrifter

och kroppslig praktik ser ut samt hur historien för det västerländska intresset för buddhism har

förlupit.

När man under 1800–talets orientaliska renässans översatte de buddhistiska theravada–

texterna till europeiska språk blev de av stort intresse för intellektuella och filosofer som till

exempel Arthur Schopenhauer. Denna orientalistiska och romantiserande beskrivning av

buddhismen anammades även av buddhistiska religiösa företrädare samt akademiker, varav

Daisetz Teitaro Suzuki tas upp som exempel. Synen på meditation förändrades från att ha varit

en praktik avsedd för monaster till att bli tillgänglig för lekmän och meditationens betydelse för

buddhismen förstärktes. Buddhismen lyftes fram som en filosofi snarare än en religion och ett

kritiskt ifrågasättande sågs som en del av Buddhas lära. En ekumenisk, universell buddhism

kom till. Plank hänvisar till Donald Lopez som säger att den moderna buddhismen kan ses som

en religion skild från övrig buddhism.

Det var endast det nedskrivna ordet som intresserade de intellektuella, vetenskapsmännen

och filosoferna under denna tid, från 1800–talet fram till 1950–talet. Den levda och traditionella

buddhistiska praktiken lämnades därhän. Detta förändrades under 1960– och 70–talen då

människor blev mer intresserade av buddhismen som praktik, till exempel meditation och flera

andliga ledare besökte väst för att hålla föredrag och lära ut buddhistisk praktik. Andliga sökare

reste till Asien för att söka vägledning och lära sig vipassana och zenmeditation och tog med

12

sig sin praktik tillbaka till väst. Jag undrar om detta sedan låg till grund för Svenska kyrkans

anammande av buddhistisk meditationspraxis vilket jag undersöker i min uppsats.

Plank säger vidare att den buddhistiska meditationspraktiken har ett bredare

användningsområde än meditation och kontemplation i en kristen kontext. Där meditation och

kontemplation inom kristendomen ses som en inåtgående praktik där en personlig

gudsupplevelse eftersträvas och skiljs från det dagliga livet och vardagen, är meditation i en

buddhistisk kontext innefattad i hur en människa ska leva sitt liv och följa den åttafaldiga vägen

genom att odla moral, koncentration och visdom.29 Plank skriver: ”Träningen av sinnet sträcker

sig alltså [inom buddhismen] över ett mycket bredare fält än vad som innefattas av det kristna

användandet, liksom den generella uppfattningen av meditation, och innefattar individens

livsföring.”30

Catherine Bells ritualteori används i avhandlingen och Plank redogör för Bells fyra

typologiseringar av rituella strukturer som hon kallar behagande och vädjande, kosmiskt

ordnande, moraliskt gottgörande samt personlig andlighet. Plank menar att Goenka–rörelsen

kan placeras i den tredje gruppen, moraliskt gottgörande, eftersom meditationen används som

ett sätt att förbättra sitt moraliska bagage, karma, men att den även kan placeras i den andra

typologin, gruppen för personlig andlighet. Detta kommer sig av att de som står bakom

Goenka–rörelsen ser den som ett sätt att följa en moralisk idé, samtidigt som de som är

mottagare av rörelsens kurser och praktik deltar och utövar meditationen för att utveckla sin

individuella andliga potential. Dessa typologiseringar är ett område som rör även min uppsats

om meditation i Svenska kyrkan, huruvida de som kommer till meditationsgrupperna i kyrkan

ser praktiken som ett sätt att utvecklas personligen och andligt eller om de skulle tillhöra någon

av de andra grupperna.

När Plank skriver om att mindfulness som teknik används som ett medicinskt och

terapeutiskt verktyg inom sjukvården hänvisar hon till Jeff Wilson och använder begreppet

buddhistisk appropriator för att beteckna dem som tolkar och behandlar mindfulness så som

det framställs i en buddhistisk kontext och särskiljer mindfulness från dess religiösa

konnotationer. Denna tolkning av fenomenet, i det här fallet mindfulness, ligger sedan till grund

för användandet av det och hur man ser på det inom den sektorn, i det här fallet den medicinska.

Finns det även sådana appropriatörer när det gäller ämnet för min uppsats? Har

zenmeditationspraktiken tolkats och behandlats för att kunna ingå i en kristen kontext? Plank

poängterar vikten av att undersöka vad konsekvenserna blir av att ta bort moraliska och

religiösa element ur mindfulness och lyfta in praktiken i en annan kontext. Hon ser inte det

medicinska användandet av mindfulness som icke–effektivt, snarare tvärtom, men hon anser

att det är viktigt att klargöra skillnader och likheter mellan sekulär mindfulness och religiös.

29 Katarina Plank, Insikt och närvaro – akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation och mindfulness. Makadam förlag, Göteborg, 2011, s. 12, 20, 21, 36-38, 57, 67-71, 144, 145. 30 Ibid., s. 36, 37.

13

Eventuellt förhåller det sig likadant när det gäller meditation i en kristen kontext visavi en

buddhistisk vilket är området för mitt arbete, att det är viktigt att klargöra skillnader och likheter

mellan buddhistisk, kristen och sekulär meditation.31

1.4.3 Luthersk askes

I sin bok Helgelsens filosofi – om andlig träning i luthersk tradition tar Karin Johanneson upp

frågan om hur man kan inkorporera meditation, pilgrimsvandringar och retreater i den Svenska

kyrkan.32 För att bearbeta detta område använder hon följande frågeställning: ”Hur kan andlig

träning förstås som rekommendabel inom ramen för en tradition som på ett mycket

grundläggande sätt vilar på antagandet att människan inte kan göra något alls i syfte att närma

sig Gud?”33 Johannesson tar upp begrepp som helgelse, rättfärdiggörelse, den fria viljan och

den trälbundna viljan till att problematisera detta område. Orden askes, andlig övning och

andlig träning behandlas av Johannesson synonymt och är utbytbara för de praktiker som hon

problematiserar, däribland meditation.

Askes förknippas med en strävan efter att uppnå helgelse och helgelsen i sin tur ses inom

den ortodoxa och romersk–katolska traditionen som ett medel för att uppnå rättfärdighet och

närhet till Gud. Enligt en del tolkningar av Luthers teologi kan människan inte själv välja att

göra något för att uppnå rättfärdighet utan måste förlita sig på Guds nåd. Att ändå askes och

andliga övningar används inom den lutherska traditionen beror på att Luther inte var helt

kategoriskt avvisande till askes, och att hans förhållande till andlig träning var komplext och

mångfacetterat.

Johannesson analyserar och granskar kritiskt tre utläggningar av Luthers teologi utförda av

tre olika teologer, Tuomo Mannermaa, Arvid Runestam och Rudolf Hermann. De tre

redogörelserna har det gemensamt att de alla argumenterar genom Luthers teologi för att askes

kan inkluderas i den evangelisk–lutherska tron. Hon finner att Hermanns utläggning är den som

klarar hennes kritiska granskning bäst och att de båda andra utläggningarnas ontologiska och

antropologiska brister kan åtgärdas genom att man applicerar Hermanns teorier på dem. Den

typ av askes som Hermann enligt Johannesson skulle finna rekommendabel utifrån ett lutherskt

perspektiv är någon form av andlig övning där människan genomgår en jag–utveckling i form

av ett kristet självförverkligande där människan kan se sig själv som både rättfärdig och

syndare.34

Askes kan enligt Luther utföras med två olika förhållningssätt. Det ena är när den andliga

träningen utförs för att föra människan närmare Gud och därigenom bli en frommare människa.

Det andra är när den andliga träningen motiveras och drivs av Kristus och den Helige Anden

31 Ibid., s. 137-140, 209, 210, 274. 32 Karin Johannesson, Helgelsens filosofi – om andlig träning i luthersk tradition. Verbum AB, Stockholm, 2014, s. 9. 33 Ibid. 34 Ibid., 10-17, 20-22, 51, 52, 192.

14

och är uttryck för tro. Det första sättet, att bedriva andlig träning för att bli en from människa,

är enligt Luther ont och ett uttryck för egenrättfärdighet. Det andra sättet, när den andliga

träningen drivs av nåd genom tron, är en uppmuntransvärd askes enligt Luther. Samma aktivitet

kan alltså bedömas vara ond eller god utifrån vilken motivation som ligger bakom, om

handlingen drivs av människans strävan efter rättfärdighet eller om handlingen drivs av Andens

verk och närvaro.35 Detta dras enligt Johannesson till sin spets av Mannermaa–skolan, då den

ser ”(…) möjligheten att karaktärisera så vitt skilda aktiviteter som pilgrimsvandring och

dubbdäcksbyten som god andlig träning, förutsatt att de är inspirerade av Anden och används

av henne i syfte att gynna den handlande människans helgelse.”36

Runestam ser enligt Johannesson däremot målet för askesen som det viktiga när det gäller

huruvida askesen ska ses som rekommendabel enligt ett lutherskt perspektiv. Askesen ska

förändra människans handlande från att drivas av en jagisk attityd till att drivas av en saklig

attityd. Den sakliga attityden härrör från evangeliet och den jagiska attityden härrör från lagen.

Med begreppen lag respektive evangelium menar Runestam att det handlande som styrs av

lagen är ett uttryck för det ondas försök att förleda och binda människan medan evangeliet

befriar från denna lagbundenhet.37

Hermann lyfter fram Luthers uppfattning om rättfärdigheten och synden som två delar av

människan. Rättfärdigheten kommer av tiden och hör samman med den kristna tidsåldern.

Genom att välja att leva jämte Kristus kan människan, enligt Hermann, leva i rättfärdighet

samtidigt som hon är syndfull. Kristus arbetar enligt denna teologi konstant mot synden och

människan måste leva med Kristus för att vara rättfärdig. Det är enligt Hermanns synsätt genom

bönen och syndabekännelsen som människan kan använda sig av den andliga träningen. Då

dialogen med Gud och det kristna språket aktualiseras i den andliga övningen är det en

rekommendabel askes. Det är därför viktigt att övningen styrs i denna riktning och att den som

praktiserar lär sig klä sin bön i en kristen språkdräkt. Hermann framhåller tre element som det

kristna språket behöver för att på rätt sätt kunna frambära en dialog med Gud: förlåtelse, bön

om hjälp och tacksägelse. Genom dessa tre språkregler kan sedan en uppmuntransvärd askes

byggas, endera genom utsagda ord i en bön, handlingar som bygger på detta språk eller ordlös

bön i denna anda.38

Det är enligt Johannesson inte möjligt att identifiera exakt vilka andliga övningar som är

rekommendabla utifrån Luthers helgelseuppfattning och säga att dessa övningar ständigt och i

alla lägen är kompatibla med den evangelisk–lutherska Svenska kyrkans teologi. Den

rekommendabla askesen eller andliga träningen är istället avhängig den kontextberoende

funktion den har då den utförs och verkar. Alltså kan en och samma praktik, till exempel

meditation, vara endera till gagn eller förfång för en utövares religiösa utveckling, sett ur ett

35 Ibid., s. 70, 72, 73. 36 Ibid., s. 73. 37 Ibid., s. 114, 115, 118. 38 Ibid., s. 158, 159, 179.

15

lutherskt–kristet perspektiv, beroende på i vilken situation och i vilket sammanhang praktiken

utförs. Johannesson skriver vidare att det är viktigt att ledarna för den andliga träningen tänker

över och är lyhörda för hur de som deltar i övningarna uppfattar situationen och vad deltagarna

uppfattar att de gör när de deltar i övningen. Eftersom språket enligt Hermann är avgörande för

huruvida askesen ses som uppmuntransvärd eller inte är de instruktioner som ges och vad som

sägs under övningen avgörande för praktikens funktion för de som utför den.39

1.4.4 Sammanfattning

De tre områden som dessa tre arbeten rör sig i kan sägas vara hur meditation inkorporerats i

Svenska kyrkan, hur mindfulness används i ett sekulärt, medicinskt syfte samt hur meditation

kan sammanfogas med den lutherska teologin. Det dessa arbeten har gemensamt är hur två olika

fenomen möts, hur dessa kan samspela, hur de skiljer sig åt och vad som ligger bakom intresset

att sammanföra dem. Alla tre verken, i synnerhet Plank och Johannesons, påvisar att det är

viktigt att klargöra meditationens roll i utövandet samt att ha en öppen dialog kring vad

fenomenet innebär för ledare och utövare av aktiviteten.

1.5 Teori och begrepp

I mitt arbete om meditation inom Svenska kyrkan har jag valt att anlägga ett ritualteoretiskt

perspektiv. Genom att analysera fenomenet meditation genom detta perspektiv vill jag

undersöka om fenomenet kan klassificeras som ett ritual eller om det inte uppfyller de

kriterierna. Jag kan från detta perspektiv undersöka meditationens komponenter och helhet för

att se vad fenomenet har för funktion inom Svenska kyrkan, varför man använder det och hur

man använder det. Mina informanters beskrivningar och utsagor om meditation kan jämföras

med den ritualteoretiska synen på meditation för att se huruvida de stämmer överens och

likheter och skillnader kan observeras.

Utifrån Anne–Christine Hornborgs Ritualer – teorier och tillämpning, som ger en översiktlig

presentation över flera ritualteoretiska utgångspunkter som forskare utvecklat genom tiderna,

har jag funnit att den teori som passar detta arbete bäst är Caroline Humphrey och James

Laidlaws ritualteori som presenteras i deras verk The Archetypal Actions of Ritual. Där

presenterar de en allmän ritualteori som lyfter fram ritualet som ett universellt fenomen färgat

av kulturell kontext, men som ändå har vissa element som särskiljer en ritualiserad handling

från till exempel en vardaglig handling. Dessa element kan då lyftas fram för att undersöka om

fenomenet ifråga är ett ritual eller inte. Humphrey och Laidlaw använder fyra kännetecken för

vad som konstituerar ett ritual: icke–intentionalitet, stipulation, arketyp och begripbarhet.

39 Ibid., s. 170, 171, 191.

16

Att en rit är icke–intentionell betyder att den är befriad från en inneboende mening som är

bestämd och likadan för alla som utför riten. Enligt Humphrey och Laidlaw är alla riter

bestämda till form och innehåll medan meningen med en rit eller dess inriktning kan variera

från individ till individ och se mycket olika ut, även om det yttre skeendet är identiskt lika och

följer samma ritualistiska handlingsmönster. Detta handlingsmönster eller den mall som ritualet

följer är det som gör ritualet stipulerat. Det man gör under en rit blir då genom denna

stipuleringsprocess förvandlat från att vara en vardaglig handling som fyller en funktion till att

vara en handling betydelsefull för handlingen i sig, och som inte direkt fyller ett syfte utan är

föreskriven utifrån de kulturella konventionerna.

Arketypen för ett ritual är den prototyp som handlingen utgår från. Ritualet kan varieras och

se annorlunda ut men det utgår ändå från en modell, en arketypisk idé om hur denna handling

ska se ut och vad som konstituerar den. Kulturen och individen möts i ett samspel och ritualet

är den plattform där mötet äger rum.40 Jag citerar här Hornborg: ”Vi har i riten därmed att göra

med ett dubbelt författarskap. Kulturen är författare till den handling som officiellt representerar

riten. Deltagaren skall sedan författa sin egen variant efter den modell kulturen

tillhandahåller.”41 Ritualet begripliggörs för utövaren genom att denne fyller det med egen

innebörd och egna syften. Ett ritual kan genomföras som enbart handling, ett mönster som man

lär sig genom att härma och sedan fyller med någon slags innebörd som kommer från utövaren

själv eller genom idéer denne har tillgodogjort sig. Riten kan också hållas tom på innehåll och

endast utföras för handlingens skull i sig, där själva handlingen blir ritens innebörd, syfte och

mening. Riten görs alltså till ens egen och flera utövare av ett ritual kan ha många olika syften

med att utföra det.42

Ritualbegreppet kan enligt Peter Habbe i hans avhandling Att se och tänka med ritual

användas endera i ett aktörsstyrt perspektiv eller i ett strukturellt perspektiv. Det aktörsstyrda

sättet att förhålla sig till ritual och ritualisering är knutet till själva upplevelsen av handlingen

och hur individen som utför den upplever den. Det strukturella förhållningssättet intar ett

ovanifrånperspektiv på företeelsen och analyserar de diskurser och förhållningssätt som uppstår

i och runtomkring bruket av ritual. Aktören och dennes personliga förhållande till ritualet

utesluts inte i det strukturella perspektivet, utan det inkorporeras i en större kontext och

sammanfogas med kulturell, religiös och samhällelig diskurs. Forskaren kan genom detta

perspektiv analysera och få en bild av det sammanhang där ritualet spelar in. Den strukturella

forskningen kan utgå från en aktörsnära forskningsmetod men resultatet behöver inte för den

sakens skull utgå från ett aktörsnära perspektiv, utan kan ha en strukturell utgångspunkt.43

Handlingar kan enligt Habbe delas in i formella och icke–formella. De formella

handlingarna karaktäriseras utifrån att de följer en förutbestämd ordning där regel och disciplin

40 Anne–Christine Hornborg, Ritualer – teorier och tillämpning. Studentlitteratur, Lund, 2005, s. 86-90. 41 Ibid., s. 89. Se även Peter Habbe, Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna. Nordic Academic Press, Lund, 2005, s. 45. 42 Hornborg, s. 89, 90. 43 Habbe, s. 40, 41.

17

dikterar utförandet av handlingen. Utförandet av den formaliserade handlingen är alltså

stipulerad, vilket är en av de egenskaper som Humphrey och Laidlaw anser känneteckna ett

ritual. De formaliserade handlingarna kan delas in i fyra olika grupper, där en och samma

handling kan överbrygga gränserna och tillhöra flera av grupperna. Dessa grupper eller typer

är enligt Habbe regelstyrd handling, ritualiserad handling, symbolisk handling och högtidlig

handling. En rit är alltså en handling som ritualiserats, ett begrepp som främst förknippas med

Catherine Bell och hennes arbete Ritual Theory, Ritual Practice. Formalisering är en av sex

delar i ritualiserandet av en handling enligt Bell, de andra fem är att handlingen

traditionaliseras, är regelbundet återkommande, är regelstyrd, sakraliserad genom

användandet av symboler och att den framförs sceniskt.44

Habbe bygger samman dessa modeller i sin teoretisering av begreppet ritual och anger ännu

en modell för hur man kan tänka med ritual och använda det som ett analytiskt verktyg. Han

tillfogar ett begrepp som han kallar tankefigur, där detta har betydelsen av att vara det som en

diskurs bygger på. Tankefiguren är tillkommen inom den idévärld som råder hos den

livsåskådning som är vedertagen i sammanhanget. En tankefigur kan då vara till exempel tron

på något transcendentalt som sedan byggs på och utvecklas i olika riktningar. Jag själv skulle

vilja exemplifiera det med att ateismen är en diskurs som bygger på tankefiguren teism, att det

finns en gud, eftersom det är inom denna tankefigurs kontext som diskursen utspelar sig. Detta

för vidare till ett annat begrepp som är viktigt för ritualteorin, handlingskontext. Det är inom

handlingskontexten som det avgörs om en handling är rituell eller inte. Enbart en handling i sig

kan inte sägas vara varken rituell eller vardaglig, utan det är endast en handling. Det är i

kontexten som handlingen utförs den kan klassificeras och undersökas utifrån ett ritualteoretiskt

perspektiv.

En annan faktor som enligt Habbe är viktig för ritualiserandet av en handling i ett analytiskt

perspektiv är plats. Platsen tillsammans med tankefiguren och diskursen är viktig för hur en

handling uppfattas och vilken karaktär handlingen får. En handling kan uppfattas annorlunda

och utföras annorlunda beroende på var den utförs, till exempel skulle jag bete mig annorlunda

hemma i min tv–soffa jämfört med hur jag beter mig i en kyrkbänk och vice versa. Tid är också

en viktig faktor för hur en handling klassificeras, hur lång tid en handling utförs, hur lång tid

det är mellan varje utförande och när den utförs. Habbe anger också han den stipulerade

avsikten som en faktor för att bestämma ett ritual. Samtidigt som den ritualiserade handlingen

har en stipulerad, fastställd avsikt kan den också fyllas med en personlig intention. Det som

skiljer en vardaglig handling från en rituell är att i en vardaglig handling påverkar den

personliga intentionen handlingens karaktär, medan i ett ritual är den rituella handlingen

opåverkad av den personliga intentionen och det är endast den stipulerade avsikten som är

synlig utifrån.

44 Ibid., s. 30, 48. Hornborg, s. 88.

18

Den sista faktorn är enligt Habbe de föremål som används i ritualet. De föremål som används i

ett ritual kan fyllas med symboliskt värde och ha betydelse för ritualets utfall även om ritualet

inte alltid är avhängigt föremålens närvaro. Dessa sex delar är enligt Habbe vad som

konstituerar en rituell handling ur ett analytiskt perspektiv.45 Sammanhanget mellan dessa delar

förklaras av Habbe på följande sätt:

Förhållandet mellan begreppen inom kategorin handlingskontext är sådant att

intentionen och den stipulerade avsikten är det skäl till att vissa handlingar utförs på

vissa mer eller mindre bestämda tidpunkter och till vilka aktören agerar inom en

specifik diskurs och utifrån mer eller mindre tydliga tankefigurer.46

Den intention som Habbe här menar styr den ritualiserade handlingens konstitution är vad

Humphrey och Laidlaw refererar till som ett rituals arketyp och den stipulerade intentionen

eller meningen som har skapat en ritualiserad handling. Men denna intention är inte

bestämmande för ritualets utförande och funktion. Till skillnad från en vardaglig handling är

ett ritual inte knutet till ett visst bestämt utfall av den handling deltagaren av ritualet utför.

Ritualet kan vara stipulerat till att symbolisera eller innebära ett visst utfall men det är skilt från

vad som äger rum under ritualet. Ritualet är icke–intentionellt på så sätt att dess handling inte

hänger ihop med dess resultat. Därför kan utövaren begripa ritualet på sitt sätt och fylla det med

sin egen intention och mening som kan vara samma som den stipulerade intentionen men inte

nödvändigtvis behöver vara det.

Humphrey och Laidlaw lyfter fram fem sätt som en utövare kan begripa eller förstå ritualet:

Kopiera, deltagaren kan kopiera utövandet och utföra handlingen på ett distanserat och

vanemässigt sätt. Förändrat medvetande, att deltagaren genom att genomföra ritualet förändrar

sitt medvetande genom mental och fysisk identifikation med handlingen. Mimesis, att ritualet

är en bild för någonting eller symboliserar någonting annat. `Halvhjärtad´ mening, ritualet har

en förklaring för deltagaren som denne förstår och applicerar på handlingen men utan att mena

det på ett helhjärtat sätt och uppleva meningen med ritualet fullt ut. `Helhjärtad´ mening, att

ritualdeltagaren upplever meningen med ritualet fullt ut, ärligt och med känsla.47

Genom dessa modeller vill jag undersöka meditation i Svenska kyrkan och ta dem som hjälp

att besvara mina frågeställningar och analysera min empiri. Jag har framtagit en modell för att

hjälpa mig förstå fenomenet genom det ritualteoretiska perspektivet (se figur 1).

45 Habbe, s. 21-24, 67-76. 46 Ibid., s. 68. 47 Caroline Humphrey, James Laidlaw, The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. Oxford University Press, Oxford, 1994, s. 89, 93, 94, 100, 101, 158-160, 213.

19

Tankefigur

Arketyp

Stipulerat ritual

Utövarens intention

Ritualiserad handling

Figur 1. Ritualteoretisk modell.

Den tankefigur och den diskurs som lett fram till mina informanters användande av meditation

kan ge ett svar på frågan varför Svenska kyrkan använder meditation och den intention som

meditationsledarna och utövarna fyller meditationen med kan ge ett svar på hur församlingarna

använder densamma.

1.6 Disposition

Efter att uppsatsens syfte, frågeställningar, metod, teori och en del av den tidigare forskningen

inom området har presenterats, kommer undersökningsdelen att ta vid där jag presenterar mitt

empiriska material och det resultat som min undersökning gett. Där har jag valt att dela upp

innehållet utifrån den teoretiska modell som jag utgår ifrån. Avsnittet undersökningsdel är alltså

tematiskt uppdelat utifrån de delar av mitt empiriska material som svarar mot det teoretiska

perspektivets delar. Sedan, när jag presenterat mitt material och den analys och tolkning jag har

gjort på materialet utifrån min teori, följer ett avsnitt med vilka slutsatser som kan dras utifrån

det resultat som undersökningen har gett. Detta diskuteras även i denna del och konsekvenserna

som resultatet ger tas upp. Sedan följer en sammanställning av källmaterial, bilaga med

intervjufrågor samt litteraturförteckning.

20

2. UNDERSÖKNINGSDEL

2.1 Bakgrund

Jag kommer här genom min teoretiska modell, som jag presenterade i föregående kapitel,

undersöka fenomenet meditation inom Svenska kyrkan utifrån de kriterier som återfinns i denna

modell: tankefigur, arketyp, stipulerat ritual, utövarens intention och ritualiserad handling.

Vad motsvarar dessa kriterier inom det här området? Jag ska börja med att undersöka vilken

tankefigur som ligger till grund för meditationen inom de församlingar jag besökt.

2.2 Tankefigur

De intervjuer jag har genomfört har till stor del rört hur man förhåller sig till meditation i kyrkan

och hur man kan motivera användandet av denna praktik i Svenska kyrkan. Olika sätt att

förhålla sig till fenomenet har tagits upp och dryftats under intervjuerna. Genom att analysera

det empiriska materialet har jag undersökt möjligheten att besvara följande fråga: Vilken

tankefigur och vilken diskurs ligger bakom mina informanters användande av meditation i den

församling de verkar? Denna fråga ska inte ses som ytterligare en forskningsfråga utan snarare

ett verktyg för att lösa och finna svar på de båda forskningsfrågorna jag ställt inledningsvis,

alltså hur och varför meditation används i de församlingar jag undersökt.

2.2.1 Berget i Rättvik

Bland de ledare för meditation jag intervjuat har jag mött en gemensam nämnare och det är

kursgården Berget i Rättvik. Samtliga har gått kurser där, en har själv lett kurser där och tre har

gått meditationsledarutbildning på Berget. Fyra av mina fem informanter hade börjat med

meditation innan de deltog i utbildningen på Berget men de säger att de inte hade gjort rätt,

hade fattat fel och att den praktik de gjorde innan de gick kurserna var felaktig. Som Håkan

uttrycker det: ”– Jag mediterade, ja, jag hittade ju böcker så jag försökte ju liksom hitta på själv.

Men det gick ju inte så bra tror jag, det var ju bara eget påhitt.”48 Vad var det då som var det

riktiga sättet att meditera, det som var rätt och accepterat av kyrkan?

Det är fyra namn som nämns av mina informanter när det gäller vilka som utbildat dem i

meditation och arbetat fram teorierna bakom det hela. Dessa är Hans Hof (1922 – 2011), Per

Mases (1934 – 2010), Wilfrid Stinissen (1927 – 2013) och Gun Kronberg (?– 1995). De två

förstnämnda, Hans Hof och Per Mases var med och byggde upp kursgården Berget i Rättvik,

och var intresserade av att kombinera kristen mystik med meditationsteknik hämtad från

48 Intervju, Håkan, 2015-11-03.

21

zenbuddhism. Hofs bok Bli mer människa anges av Lennart, en av mina informanter, som en

mycket viktig faktor i hans närmande till meditationspraktiken. När Lennart sedan åkte till

Berget i Rättvik var det Mases som lärde honom tekniken, vad som händer under meditation

och hur man lär ut meditation till andra, samt hur man hjälper deltagarna att bearbeta det som

`kommer upp´ ur meditationen. 49

2.2.2. Hans Hof

I Hofs bok Bli mer människa lyfts andlighet fram som någonting mer än religion, något bortom

den institutionaliserade och socialiserade religionen som är intimt sammanknutet med

människans kroppslighet.50 Hof vill i den ”presentera en `metod´ att få människan att fungera

som människa.”51 Boken kom till i samband med Hofs kurser på Rättviks Meditationscentrum

i vad han kallar ”ett sammanhang som präglades av meditation och kroppsinriktad växtterapi.”52

En ny syn på människan har enligt Hof framvuxit och den består av en helhetsuppfattning av

människan som kan delas i två sammanhängande delar, människans kroppsliga natur och

människans andliga natur. Dessa två naturer påverkar varandra och befinner sig i symbios med

varandra. Det är alltså inte frågan om en dualism enligt Hof, utan om en enhet.53

Zen–meditationen är enligt Hof en metod och teknik för att bli en bättre människa, återigen

väljer jag här att citera Hof när han definierar vad en människa kan använda zenmeditationen

till: ”(…) ställa om, aktivera, balansera och fördjupa den mänskliga organismens kraftspel så

att detta kraftspel så bra som möjligt kan vara den bärare av människans andliga liv, som det är

avsett att vara.”54 Hof lyfter fram zazen, det sätt att meditera som härrör ur zenbuddhismen

vilket han översätter med avspänd koncentration eller självreglerande djupkoncentration, som

ett medicinskt beprövat sätt att till exempel åtgärda problem i det autonoma nervsystemet samt

att metoden har en medvetandeutvidgande effekt. Han menar att i zazen utvecklas alla

medvetandelager till maximal effekt, det vanliga medvetandet, det omedvetna och det intuitiva

medvetandet. Att förverkliga sig själv och bli den människa man har kapacitet att vara är enligt

Hof en av djupmeditationens frukter.

Hof refererar till Taisen Deshimaru som sin lärare i zen och Hof berättar att Deshimaru ser

att meditationen i Japan och Indien, eller som Hof kallar det, orienten, har gått fel och hemfallit

till navelskåderi och självändamål. Därför ser Hof en förhoppning om att zenmeditationen kan

förändras till det bättre genom den västerländska effektiviteten och föras tillbaka i en reviderad

form till sitt ursprungsland. Hofs teorier om meditation ligger till grund för mycket av den

meditation som mina informanter praktiserar i sina församlingar. 55

49 Intervju, Lennart. 50 Hans Hof, Bli mer människa. Bokförlaget Åsak, Delsbo, 1985, s. 9, 10. 51 Ibid., s. 11. 52 Ibid., s. 12. 53 Ibid., s. 10, 11. 54 Ibid., s. 12. 55 Ibid., s. 14-20.

22

2.2.3 Per Mases

Den av mina informanter som möjligtvis är undantagen från att har lärt sig meditationens

praktik och den tankegång som omgärdas den på kursgården Berget är Håkan, eftersom han

lärde sig meditera på annat håll med en grupp på sin hemort. Men han säger när jag frågar om

han lärde sig meditera i Svenska kyrkans regi:

Det hade inte varit omöjligt, för att ibland åkte vi med den gruppen upp till Rättvik,

Meditationsgården i Rättvik. Där var det ju två präster i Svenska kyrkan. Ja, en var väl

smygkatolik i hela sitt liv.[skratt] Nej, men [skratt] Per Mases. Men det var ju startat av

Svenska kyrkan så att det hade varit möjligt, fast jag kände inte till det förrän jag kom med

i den här gruppen.”56

Per Mases, som Håkan här benämner `smygkatolik´, (Mases konverterade från Svenska kyrkan

till katolicismen 2010, ett år efter att han avslutat sin tjänstgöring på Berget vid 76 års ålder)

var tillsammans med Hans Hof grundare till Meditationsgården, som hör samman med Berget

i Rättvik, och föreståndare till S:t Davidsgården.57 Två av de meditationshandledare som jag

har intervjuat lyfter särskilt fram Mases som viktig när det gäller deras utövande och inställning

till meditation. Mases, som också han skrivit böcker om mystik, meditation och retreat, har

introducerat min informant Lennart till meditation på 70–talet och det beskriver Lennart i

följande ordalag:

Edward: Kommer sättet som du har lärt dig att sitta och meditera på ifrån Hans Hof och

Per Mases?

Lennart: Ja, det stämmer. De fascinerades ju över detta, och både Hans Hof och Per Mases

var och lärde sig nere i Europa. Åkte ner på en kurs i zenmeditation. Per Mases förstod och

han var präst och Hans Hof var också präst. De förstod att detta var någonting nytt för

kyrkan som vi hade missat i många år. Tystnaden, kontemplationen. Sedan infördes

retreaten, tystnaden. Då mediterar man intensivt i fyra dagar, morgon och kväll, middag.

Under tiden pratar man inte med någon, utan man upplever bara den här stora tystnaden.

Meditationen frigör kanske något inom en. Det här med att man lämnar kroppen under

meditationen och svävar upp och hänger upp ovanför någon meter. Det är ju någonting som

man är väldigt fascinerad av. Sådana saker händer. Luriga saker. Det ska man inte bli

förvånad över utan det är helt naturligt och då hittar man ju in i en annan värld.58

56 Intervju, Håkan. 57 ”Per Mases blir katolik”, Dagen, 21 oktober 2010. http://www.dagen.se/per-mases-blir-katolik-1.144718 [2015-12-17] 58 Intervju Lennart.

http://www.dagen.se/per-mases-blir-katolik-1.144718


23

Dessa utomkroppsliga upplevelser som Lennart här beskriver var kanske inte något som ingick

i introduktionen i meditation på Berget, men det är upplevelser som Lennart hävdar uppstår

under meditationspraktiken.59 Min andra informant, Carina, som gick handledarutbildning i

meditation på Berget under 80–talet, beskriver utbildningen i andra termer och talar om

hållning, andning, det medvetna/omedvetna, och uppmärksamhet. Hon nämner tre ben som

meditationen vilar på, balans, frihet och medveten närvaro (vilket hon även kallar awareness).

Hon framhåller att det viktiga i meditationen är andningen och att man kan ha

uppmärksamheten på andningen som en stötta för att vara i nuet.60

I Mases bok Den inre trädgården – öppen mot himlen finner man en liknande beskrivning

av meditationspraktiken: ”Den optimala träningsmetoden har att göra med: kroppshållningen,

andningen och det inre förhållningssättet till tankarna.”61 Mases hänvisar till Viktor Frankls

bok Livet måste ha mening där människans sökande efter mening menas vara en av människans

viktigaste drivkrafter. Enligt Mases är svaret på frågan om meningen avgörande för människans

liv och sätt att hantera tillvaron. Mases anser att sökandet efter mening har lett människan till

Gud, och fått henne att inse att hon är skapad till Guds avbild. Andra dåliga eller osanna svar

på frågan om mening är enligt Mases psykiskt handikappande. Genom att möta evangeliet i bön

och retreat kan människan upptäcka att Gud älskar henne.62

2.2.4 Konfessionell eller icke–konfessionell meditation

Bland mina informanter finns synen på meditation som en process som leder till tro och Gud.

Det påstås att om en människa utövar meditation så kommer den personen till slut, att om inte

bli kristen, i alla fall vilja infinna sig i någon sorts religiös eller andlig inriktning. Detta synsätt

delas inte av alla mina informanter, utan flera anser att de som deltar i meditationen kan använda

den på många olika sätt och ha sekulära eller religiösa förhållningssätt till praktiken. Min

informant Barbro uttrycker att hon absolut inte tycker att användandet av meditationen som

enbart en stresshanteringsmetod utan religiösa motivationer är ett mindre värdefullt sätt att

praktisera. Hon ser inte ens skillnaden på huruvida en människa använder meditationen av

religiösa eller icke–religiösa skäl, och om hon skulle göra det är det inget hon fäster sig vid.63

Detta blir en stor kontrast mot Lennarts uttalande då han säger: ”– Att bara använda tekniken

är ju samma sak som att lära sig ta körkort men aldrig köra bil.”64 Lennart tar också upp

Islamiska Statens terrorism som ett exempel på vad som kan hända om man använder

59 Ibid. 60 Intervju Carina, 2015-11-18. 61 Per Mases, Den inre trädgården, öppen mot himlen – Om retreat, meditation och kristen mystik. Artos Bokförlag, Skellefteå, 1998, s. 37. 62 Ibid., s. 22, 23. Jfr Viktor E Frankl, Livet måste ha mening. Natur & Kultur, Stockholm, 2006, s. 107. 63 Intervju Barbro, 2015-11-12. 64 Intervju Lennart.

24

meditationstekniken utan att fylla den med ett gott innehåll och en kristen, kärleksfull

inriktning.65

Japanska kamikazepiloters självmordsflygningar under andra världskriget sägs av min

informant Börje ha föregåtts av zenmeditation och piloterna skulle ha använt zazen som en

metod för att kunna genomföra sina uppdrag. Därför är det så viktigt att ha en kristen inriktning

i meditationen så inte meditationen och dess frukter kan missbrukas, säger Börje.66 När

kamikazepiloterna mediterade gjorde de enligt Börje inte det ”för Kristus eller kärlekens skull,

utan för nationens skull.”67 Zenmeditationen ses som ett verktyg som kan användas till både

bra och dåliga saker, som både kan användas till att söndra och få negativa konsekvenser eller

till att bygga upp människan till att bli en hel och god människa. Min informant Barbro liknar

meditationen med en morakniv som antingen kan användas destruktivt av en mördare till att

bringa livet ur en människa eller konstruktivt av en snickare till att tillverka någonting.68

Synen på zenmeditation som en metod som kan användas i olika kontexter och med olika

förhållningssätt står att finna i Mases Den inre trädgården, öppen mot himlen. Där beskrivs zen

som ett sätt att hitta balans och kunna utföra komplicerade och utmanande uppgifter som kräver

stor koncentration. Genom att hänvisa till västerländska psykologer och akademiker som

studerat zen, finner Mases att det är en metod utan eget innehåll, som är lätt att fylla med kristen

mysticism och en kristen världsuppfattning. Zen reduceras till en enbart kroppslig metod som

stillar medvetandet och sätter det i balans. Människan blir genom zenmeditationen en form som

är mottaglig för att fyllas med kristet innehåll.69 Som Barbro säger när jag frågar henne om hur

hon ser på att man använder en buddhistisk praktik i ett kristet sammanhang: ”Men alltså grejen

är den att, tänk dig att kroppsformen är en bakmaskin, och den kan du flytta till Kina eller till

Sverige eller vart som helst. Men degen som du häller i, innehållet, det är det som blir bröd.”70

2.2.5 Tradition

Meditationen har enligt mina informanter en historia inom kristendomen, främst inom

urkyrkan, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Tidiga kristna mystiker som Johannes av

Korset, Origenes och Ignatius av Loyola praktiserade enligt mina informanter en form av

meditation som de väljer att benämna som kontemplation. Håkan säger att han egentligen skulle

vilja kalla den praktik som han utövar och lär ut för kontemplation istället för meditation, därför

att den inte har några konnotationer till `wellness–träsket´ utan knyter an till en äldre, kristen

tradition. Dock gör han inte det, utan kallar sin praktik för meditation ändå. 71

65 Ibid. 66 Intervju Börje, 2015-11-02. 67 Ibid. 68 Intervju, Barbro. 69 Mases, s. 34-36, 39, 40. 70 Intervju, Barbro. 71 Intervju Håkan.

25

2.2.6 Wilfrid Stinissen

Två av mina informanter, Lennart och Börje, nämner karmelitmunken Wilfrid Stinissen som

viktig när det gäller deras förhållande till meditation.72 Stinissen har skrivit En bok om kristen

djupmeditation som utgavs 1970 och som återfinns i den boklåda som en av församlingarna

tillhandahåller och som kan lånas av deltagarna i meditationsgruppen.73 Den beskriver vad

Stinissen kallar kristen djupmeditation och hur man går tillväga för att meditera på detta sätt. I

denna bok tar han även upp zen och hur zenbuddhismen förhåller sig till meditation, och jämför

den med den meditation som enligt Stinissen hör till den kristna traditionen. Stinissen, liksom

mina informanter, anser att zenmeditationen är en teknik som kan användas i en kristen kontext.

Enligt Stinissen, och som tidigare nämnts, Hof och Mases, kan meditationspraktiken som

hämtas från buddhismen utvecklas genom att den inkorporeras i det kristna sammanhanget. De

anser att buddhister endast använder meditationen som en fysisk praktik för att åstadkomma

självförverkligande, och inte till att tjäna ett högre syfte, såsom Stinissen, Hof och Mases menar

att man gör i det kristna användandet.

Buddhismen står enligt Stinissen för en syn på det absoluta som en odelbar enhet, vilken han

liknar med en odelbar atom, medan kristendomen står för en delbar enhet, en treenighet där de

tre delarna står i relation till varandra. Han kontrasterar även det buddhistiska tomhetsbegreppet

med att kristendomen befattar sig med fullhet, en Gud som är fylld av ljus och liv.74 Min

informant Håkan tycker däremot att buddhismens tomhetsbegrepp går bra ihop med den kristna

världssynen, då han liknar det med den apofatiska teologin, den negativa teologin som Håkan

förknippar med Johannes av Korset och hans uttryck todo y nada, allt och inget. Stinissen menar

dock att den tomhet som det pratas om i kristendomens mystik inte kan liknas med buddhismens

tomhetsbegrepp utan är en tomhet som ska fyllas med vad Stinissen kallar ordet eller Logos.

Tomheten kan enligt Stinissen inte existera ensam utan måste kompletteras med sin motpart,

fullhet.75 Eller, som han enligt Anders Piltz sa under ett föredrag på Sankt Davidsgårdens 25–

årsjubileum apropå Dionysios Areopagitens teologi: ”Att han sedan talar mycket om moln har

kanske fått oss att glömma att molnen är den ofattbara sidan av en positiv verklighet, med andra

ord att den negativa (apofatiska) teologin förutsätter en positiv (katafatisk) teologi.”76

72 Intervju, Lennart. Intervju, Börje. 73 Observation 1, meditation i kyrka, 2015-11-02. 74 Wilfrid Stinissen, En bok om kristen djupmeditation. Bokförlaget Libris, Örebro, 2000, s. 7, 9, 11, 13-18, 22, 23. 75 Intervju, Håkan. Stinissen, s. 22,23. 76 Anders Piltz, Wilfrid Stinissen – vägledare och medvandrare. http://www.signum.se/archive/read.php?id=4978 [2015-12-18]

http://www.signum.se/archive/read.php?id=4978

26

2.2.7 Psykologi

Det råder konsensus bland de meditationsledare jag intervjuat om att alla människor är

välkomna på de meditationstillfällen som erbjuds så när som på människor med svåra psykiska

sjukdomstillstånd, som psykos eller svåra utmattningssyndrom. Barbro anser att människor

med depression eller stressproblematik blir mer hjälpta av en mer samtalsorienterad praktik.77

Carina tycker att människor i psykos eller på gränsen till psykos behöver ”gräva i jorden och

vara i ett grundläggande varmt sammanhang” och att ansträngningen som det innebär att delta

i meditationen gör att den till stor del är självreglerande.78 Lennart säger dock att det finns något

inom meditation för alla, även för människor med allvarliga psykiska problem. Han berättar om

ett tillfälle när en person med svåra psykiska problem deltog i meditationsgruppen. Personen

hade tidigare försökt komma i kontakt med prästen i församlingen för samtal men blivit

meddelad att prästen inte var anträffbar men att det hölls meditation i kyrkan som hen kunde

gå till vilket hen också gjorde. Lennart fick intrycket av att personen skulle behöva professionell

hjälp men lät personen delta i meditationen och genomförde den som vanligt utan att säga något

särskilt till hen. Efter att meditationen avslutats hade personen bara tackat och gått. Hen var

enligt Lennart påtagligt lugnad efter att ha deltagit i meditationen.79

2.2.8 Gun Kronberg

Börje berättar att Gun Kronberg, som var eutonipedagog och verksam på Berget, förde in det

kroppsliga elementet i djupmeditationen för hans del.80 Enligt eutionipedagogiken kan

människan genom att på rätt sätt balansera spänningar i sitt medvetande, själ och kropp hitta

sitt sanna jag och finna rätt balans i olika situationer i sitt liv.81 Börje talar mycket om hur

spänningar kan släppa under meditationen och att dessa spänningar kan höra ihop med minnen

som kroppen bär på. När dessa spänningar släpper så kommer dessa minnen fram för

meditatören. Detta kan vara plågsamt eller njutningsfullt och behöver bearbetas tillsammans

med någon utomstående, företrädesvis en utbildad meditationsledare och präst. Dessa

upplevelser är enligt Börje sammanknippade med religiösa yttringar:

Har du till exempel fått en traumatisk upplevelse som spädbarn så har du inget språk, eller

hur, innan du har lärt dig att prata. Men man kan skrika, och så kan man härbärgera smärtan

och låta den vara kvar i kroppen. När jag mediterar, så kan dessa muskelminnen komma

fram. Det är inte ovanligt att någon får tårar när de mediterar. Och det tror jag är ett tecken

på det här. Ortodoxt kristna talar om tårarnas gåvor, och likaväl som att en pingstvän tror

på tungotalet som ett slags uttryck för Guds närvaro, så kan tårarna vara tecken på en

77 Intervju, Barbro. 78 Intervju, Carina. 79 Intervju, Lennart. 80 Intervju, Börje. 81 Susanne Rosberg, Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete, Göteborg, 2000, s. 34, 35.

27

gudsnärvaro. Alltså kropp och själ hänger intimt ihop. Och hur det sen riktigt är, är svårt

att säga.82

2.2.9. Sammanfattning: tankefigur

Det är en rik och bred diskurs som har utvecklats kring den tankefigur som de meditationsledare

som jag träffat hänvisar till och ger prov på när de talar om vad meditation innebär för dem och

hur de ser på och förhåller sig till meditation. Kristen mystik, zen, buddhism, tradition,

psykologi och eutoni är områden som tas upp av mina informanter i intervjuerna. Sammantaget

är det dessa områden som utgör den tankefigur, eller rättare sagt, de tankefigurer som ligger

bakom meditationen så som den brukas inom de församlingar jag besökt.

2.3 Arketyp

Jag ska här undersöka vilken arketyp som ligger bakom ritualet i de församlingar jag har besökt,

vilken förebild som ligger bakom utformningen av den meditationspraxis som utövas. De

egenskaper som ligger till grund för hur en ideal meditationsutövning konstrueras.

2.3.1 Vad meditation är

Mina informanter har alla gett olika svar på vad meditation är för dem, jag låter dem här komma

till tals och ge sin bild av fenomenet.

Börje83

När Börje får frågan: ”Vad innebär meditation för dig?” svarar han att för en troende är

meditationen att sitta och vara inför Guds ansikte, medan för en icke–troende är det en mental

träning i att vara uppmärksam här och nu.84

Håkan

Håkan svarar på samma fråga följande: ”Att jag lägger undan det intellektuella, jag lägger

undan det känslomässiga, jag lägger undan symboler, jag lägger undan allting sådant.”85

Meditationen är för Håkan en paus från vardagens kognitiva arbete och ett sätt att komma ner

till varats grund.86

82 Intervju, Börje. 83 Alla informanters namn är fingerade. 84 Intervju, Börje. 85 Intervju, Håkan. 86 Ibid.

28

Barbro

För Barbro är meditation ett sätt att hitta en inre plattform där hon kan härbärgera sina känslor

och fördjupa sin andlighet och kristna tro. Hon tillägger att för någon som tillhör någon annan

religion fördjupar meditationen dennes tro. Meditationen fördjupar den inriktning som

människan väljer.87

Lennart

Lennart säger att grundprincipen i meditationen är att lägga bort saker och ting ur medvetandet

och kroppen som kan ha negativ påverkan och inte älta problem. Han anger också tystnaden i

meditationen som mycket viktig, att tystnaden nästan är ett sakrament.88

Carina

Som nämnts tidigare i texten så lyfter Carina fram tre baser som meditationspraktiken vilar på,

balansen, friheten och medveten närvaro. Det är balansen mellan spänning och avslappning i

den stabila hållningen, den frigörande andningen och en medveten närvaro i nuet som kan

stödjas genom att man uppmärksammar att man andas.89

2.3.2 Meditationens arketyp

Dessa enkla och tydliga uttalanden ger en tydlig och klar bild av vad meditationens

grundstruktur uppfattas vara av mina informanter, en utövning där sinnet får vara i ett vaket

tillstånd fritt från ältande, intellektets åtskiljande egenskaper läggs till ro, kroppen balanseras,

andningen släpps fri och man vilar i en uppmärksamhet eller i Gud. Detta fördjupar då livet,

religiöst eller icke–religiöst samt låter människan ta del av tystnadens sakrament. Detta är den

bild eller form som kan sägas vara meditationens arketyp såsom den utövas av de människor

jag har mött under detta arbete.

2.4 Stipulerat ritual

Att ett ritual är stipulerat betyder att det finns vissa hållpunkter och regler för vad som

karaktäriserar ritualet. I det här fallet blir frågan vad som stipulerat meditation, och vad

meditation ska innebära och innehålla. Hur ser meditationspraktikens grundform ut inom de

församlingar jag undersökt?90

87 Intervju, Barbro. 88 Intervju, Lennart. 89 Intervju, Carina. 90 Humphrey, s. 89.

29

2.4.1 Instruktioner för meditation

Enligt min informant Barbro så ser meditationen likadan ut oavsett vilken församling det gäller

inom Svenska kyrkan.91 Barbro beskriver standarden för hur meditationen ser ut som följande:

(…) [S]äger du att det är kristen djupmeditation som bygger på zen–metoden, då är det

väldigt klara riktlinjer. Då ser det ut på samma vis i vilken kyrka du än kommer till. Du

sitter och mediterar ungefär 20 minuter och klingar i klockan och sedan går du meditativ

gång och sedan, du får ju ungefär samma instruktioner.92

Detta säger hon när jag frågar huruvida det finns några instruktioner från Svenska kyrkan om

hur meditationen ska utföras. Jag frågar om det finns någon konkret instruktiv text som

stipulerar meditationen. Då uppger Barbro att hon inte tror att det finns någon annan instans

som erbjuder meditationsledarutbildning än Berget i Rättvik, det kanske finns andra, men inte

vad hon vet. Genom denna utbildning blir deltagaren diplomerad handledare för meditation,

och Svenska kyrkan rekommenderar dem som vill handleda meditation inom kyrkans

verksamhet att utbilda sig på Berget.93

Även mina två andra informanter, Lennart och Carina hänvisar till Berget när det gäller den

meditationspraktik som de lär ut. Carinas introduktioner som hon erbjuder för deltagarna i

verksamheten ser enligt henne i stort sett likadana ut och har samma innehåll som de

instruktioner som hon fick som deltagare i den kurs hon gick på Berget.94 Lennart, som hade

mediterat en lång tid innan han gick meditationsledarutbildning på kursgården, säger att det var

ett villkor att gå kursen för att han skulle få leda meditation i församlingen. Han blev genom

utbildningen krediterad meditationsledare och fick förestå meditationen, som en del av

konfirmandundervisningen och med meditationsgruppen.95 Mina två andra informanter, Börje

och Håkan, svarar bestämt nej på frågan om det finns instruktioner från Svenska kyrkan om hur

meditationen ska utföras, men att de flesta som leder meditation inom Svenska kyrkan har gått

meditationsledarutbildning på Stiftsgården Berget.96

2.4.2 Meditationens stipulation

Även om mina informanter svarar nekande på frågan om det har utgått instruktioner från

Svenska kyrkan angående meditationens beskaffenhet, så anser jag att det finns instruktioner

från Svenska kyrkan i hur meditationen bör bedrivas, fast indirekt via Stiftsgården Berget. Den

konformitet som råder mellan de olika kyrkornas utförande av meditation, vilket jag har erfarit

i mina deltagande observationer och vilket min informant Barbro påtalar, pekar också i denna

91 Intervju, Barbro. 92 Ibid. 93 Ibid. 94 Intervju, Carina. 95 Intervju, Lennart. 96 Intervju, Börje. Intervju, Håkan.

30

riktning. Bergets instruktioner i hur meditationen ska bedrivas ligger alltså till grund för hur

meditationen har stipulerats. Det är den grundformen de församlingar jag besökt utgått från när

de format sina meditationsstunder.97

2.5 Utövarens intention

För att verkligen undersöka och få förståelse för med vilka intentioner människor deltar i

Svenska kyrkans meditationstillfällen hade jag behövt fråga deltagarna och haft en annan vinkel

på mitt arbete. Dock har jag under mina intervjuer erfarit att även ledarna av meditationen i de

församlingar jag besökt har haft olika intentioner med sin meditationspraktik samt att de är

medvetna om att deltagarna har varierande avsikter när de deltar i aktiviteten.

2.5.1 Kristen eller icke–troende

Här följer en redogörelse för vad mina informanter uppfattar att deltagarna i meditationen har

för intention med att delta i aktiviteten. Självfallet behöver inte ledarnas tolkning av deltagarnas

uppfattning vara med sanningen överensstämmande men det ger en bild av vad

meditationsledarna har uppfattat som deltagarnas syfte med meditationen. Mina informanter

delar upp deltagarna i meditationen i två grupper när de talar om dem, de kristna och de icke–

troende. Lennart nämner att i en närliggande församling deltar muslimer i meditationen men i

församlingen som han arbetar i vet han inte om någon muslim deltar i meditationen eftersom

han inte frågar eller för protokoll över detta.98 Börje nämner att han inte har några problem att

meditera tillsammans med någon från en annan religiös tro än den han själv står för och att det

inte är ett krav att dela hans tro för att delta i meditationen. Även mina andra informanter säger

att meditationen är öppen för alla, oavsett religiös inriktning. När de pratar om hur deltagarna

använder meditationen så är det dock, som jag tidigare nämnt, främst två grupper som nämns,

kristna och icke–troende, sekulära deltagare.99

De kristna deltagarnas intention med meditationen är enligt mina informanter att sitta i

stillhet inför Gud, som Börje säger, ”bara vara inför Gud”.100 Att meditera för att fördjupa sitt

böneliv är också ett kristet sätt att använda meditationen som Börje lyfter fram samt att

meditation är en lång process för att låta Gud ta mer plats i livet genom att människan släpper

på sitt behov av kontroll och får tillit till en närvaro som vill henne väl.101 Håkan säger att han

har märkt att många människor har ett behov av att endast komma in i kyrkan och vara i

kyrkorummet, då är enligt honom meditationen ett sätt för kyrkan att erbjuda människor en

97 Intervju, Barbro. Observation 1, 2, 3. 98 Intervju, Lennart. 99 Intervju, Börje. 100 Ibid. 101 Ibid.

31

stund där de bara får vara närvarande i kyrkorummet utan ord och prestationskrav. När det

kommer till frågan om huruvida meditationen är konfessionell, så ger Håkan, liksom mina andra

informanter, ett tveeggat svar på den frågan, dels är det helt upp till varje deltagare att själv

sätta meditationen i det sammanhang hen själv väljer och använda meditationen hur hen vill,

men samtidigt så tycker han liksom alla intervjuade att meditationen leder till någon slags

andlighet, eller öppenhet för det religiösa.102 Dessutom menar Håkan att meditationen utövas i

en sådan kontext att det är självklart att det är en konfessionell kristen aktivitet, han likställer

meditationen med den kristna gudstjänsten:

(…) [D]et performativa, alltså det som äger rum, jag menar om någon kommer in i kyrkan

och ser tjugo människor sitta på kuddar i kyrkan, och inte vet någonting annat än att de

kommer in i en kyrka och att det är en kristen kyrka, då tänker ju den personen, här är det

något kristet som äger rum. Och, i den bemärkelsen. Sen vet ju inte jag alltså hur varje

enskild deltagare ser på saken, det kan man ju inte ens veta i en vanlig gudstjänst när man

ställer sig upp och läser med i trosbekännelsen. Människor kan ju pyssla med vad som helst

i sina inre. Så för mig är det ingen, det är inte ens en gradskillnad utan det är samma sak.

Alltså, vi gör någonting där, vi kommer till kyrkan, vi lämnar det vanliga tänket och kännet

och så går vi och sitter. Men vi sitter i kyrkan! Så för mig är det lika konfessionellt som en

vanlig gudstjänst.103

Likadant säger även Barbro när hon menar att en människa lika gärna kan komma till en

gudstjänst för att hon tror på Gud som att hon tycker om musiken. Lika lite som att hon kan

kontrollera den människans intention med att gå på en gudstjänst, lika lite kan hon kontrollera

en meditationsdeltagares intention med att delta i meditationen. I intervjun med Barbro mynnar

det hela till slut ut i en definitionsfråga, vad som är ett kristet beteende och vad som inte är det.

Som tidigare påpekats ser inte Barbro skillnad på vilken intention varje utövare har med sin

meditation, och hon tror inte Gud gör skillnad på det heller. Kristus finns enligt henne i alla,

oavsett tro eller icke–tro.104

Lennart anser att när en människa kommer till meditationen med en sekulär intention, så

kommer hon långsamt att färgas av aktiviteten i sig och bli religiös. Enligt Lennart finns det

bara ett sätt att använda meditationen och det är med den kristna inriktningen, annars har

meditatören en egen agenda och meditationen är då inte krediterad, vilket innebär att aktiviteten

kan vara skadlig för brukaren och omvärlden.105 När Lennart tar upp zenbuddhismens

användande av meditation är det enligt honom inte en religiös handling, meditationen används

då för att uppnå olika färdigheter inom till exempel kampkonst och yrkesskicklighet, vilket

kontrasteras med kristendomens ädlare mål:

102 Intervju, Håkan. 103 Ibid. 104 Intervju, Barbro. 105 Intervju, Lennart.

32

I zenbuddhismen har man mycket mer den här friheten att bestämma vilken riktning man

vill föra meditationen. Tekniken får man automatiskt. Sedan tar det en stund innan

riktningen bestäms. Många historier i zen handlar ju om att bli en bra svärdfäktare, en

samuraj, men i kristendomen är det ju inte riktigt det målet vi har. Många av zens mål, till

exempel att bli en bra trädgårdsodlare, att bli en bra författare och så vidare, det är ju väldigt

bra, medan vi kristna använder meditationen till att förstå Bibeln. Bli en bra människa.106

2.6 Ritualiserad handling

Till sist återstår det att se hur den ritualiserade handlingen, i det här fallet meditationen, ser ut

och vad som konstituerar den. Jag har deltagit i tre olika meditationstillfällen i tre olika

församlingar och kommer här att redogöra för mina observationer och upplevelser av dessa. Jag

har för enkelhetens skull valt att benämna de meditationstillfällen jag deltagit i

meditationstillfälle 1, 2 och 3, utifrån den kronologiska ordning som tillfällena ägde rum.

2.6.1 Meditationstillfälle 1

Den första meditationen jag deltog i var i direkt samband med en av intervjuerna som

genomförts. Direkt efter intervjun gick jag och meditationsledaren till kyrkan och ställde i

ordning lokalen inför meditationen. Jag hade inte deltagit förut i denna församlings

meditationsstunder så ledaren fick instruera mig i vad som skulle göras. Ljuset justerades till

rätt ljusstyrka, vilket innebar att den blev ganska dämpad, meditationsledaren tände två levande

ljus på altaret medan jag bar fram kuddar och meditationspallar från ett förråd. Vi la ut

fyrkantiga mattor på golvet i en halvcirkel längst fram i kyrkan och ställde fram stolar i de yttre

delarna av halvcirkeln. Jag instruerades att ta fram en boklåda ur förrådet med diverse böcker

om meditation och kristen mystik samt informationsblad om meditationen och ställa den på ett

bord. Vi lade kilkuddar på stolarna och arrangerade mattorna så en jämn halvcirkel bildades.

Sedan anslöt allt eftersom de övriga deltagarna i meditationen.

Det samtalades fritt om allt möjligt mellan de två kvinnliga meditationsdeltagarna som hade

varit med i gruppen sedan tidigare. Tre personer (förutom jag själv) som inte hade deltagit i

meditationen tidigare kom och ledaren höll en introduktion för oss där sittställningen

förklarades och det praktiska förhållningssättet till meditationen klargjordes. Vi fick pröva att

sitta, jag samt en till valde att sitta på stol medan de två andra satt på meditationsbänkar på

golvet, i den ställningen som kallades diamantställningen, när man sitter på knä och vilar

stussen på en pall som ställs mellan benen. Ledaren justerade handgripligen vår kroppshållning

genom att trycka lätt bak på ryggen och ovanför bröstet.

106 Ibid.

33

När introduktionen var klar sa meditationsledaren att vi fick lämna våra positioner om vi ville

för att inte bli uttröttade innan meditationen ens börjat. Ledaren gick upp från sin pall och jag

reste mig också och tittade på böckerna som låg i boklådan. De andra tre satt kvar i

meditationsställningen. Efter en kort stund var det dags att börja meditera. De två andra

personerna som hade suttit och samtalat under introduktionen anslöt och vi satte oss i

halvcirkeln med meditationsledaren i mitten. En av de erfarna meditatörerna satte sig också på

en stol och den andre satte sig på golvet i diamantställning. Vi blev upplysta om att meditationen

skulle pågå i 30 minuter och att efter 20 minuter skulle ledaren slå i sin klangskål och säga att

20 minuter hade gått ifall någon skulle vilja avbryta meditationen då och sätta sig i kyrkbänken.

Sedan skulle vi sitta tio minuter till varpå meditationen skulle avslutas med att ledaren skulle

slå på klangskålen igen.

Meditationsledaren sade några ord om gudstjänsten som hade varit dagen innan,

kommenterade altardukens färg, att den var vit i samband med söndagens tema.107 Sedan sa

ledaren något om att vara i Guds närvaro och att det är bra och avslutade med orden: ”– Vi i

Guds kärlek, Guds kärlek i oss, jag i Guds kärlek, Guds kärlek i mig.”108 Meditationsledaren

slog på klangskålen tre gånger och meditationen började. Ingen gick och satte sig vid 20–

minutersmarkeringen. Efter 30 minuter slog ledaren i skålen igen och alla böjde fram

överkroppen så som vi lärt oss under introduktionen och reste oss upp. Efteråt så plockade vi

ihop alla saker och ställde tillbaks stolar och dylikt. De nya kommenterade meditationen med

meningar som: ”Att trettio minuter kan gå så snabbt.” och ”Bara det att sitta tyst en stund är ju

jättenyttigt.”109 Ledaren frågade mig hur jag upplevde det och jag sade att ”Det var en trevlig

stund.”110 De nya i gruppen gick och de två som deltagit längre i gruppen, jag och

meditationsledaren samtalade om allt möjligt och ledaren pratade med de andra om

bibelstudiegruppen som de två också deltog i. Sedan avslutades sammankomsten och vi bröt

upp.111


Meditationstillfälle 2 skiljer sig på flera sätt mot de andra två tillfällena som jag deltagit i. Jag

har tidigare deltagit i meditation i den här gruppen och vid det tillfälle som jag hade valt att

delta i och observera var det endast jag och meditationsledaren som var närvarande. Detta förde

med sig att jag inte deltog i någon introduktion vid detta tillfälle och att jag inte kan säga något

om hur gruppen var konstituerad och betedde sig. Denna meditation äger inte rum i en kyrka

utan i en annan lokal som kyrkan har tillgång till. Meditationsledaren hade redan lagt ut fyra

mattor mitt emot varandra, som i ett kors.

107 Observation, 1. 108 Ibid. 109 Ibid. 110 Ibid. 111 Ibid.

34

Eftersom ledaren visste att jag hade problem med domningar i benen och inte kunde sitta länge

på golvet utan komplikationer tog vi fram en stol som jag kunde sitta på. Vi ställde oss bakom

våra sittplatser och ledaren sade några ord om att vara i icke-varat, att icke-vara i varat, ”för det

är just nu, en stund i evigheten.” 112 Vi sätter oss ned, ledaren sitter på en kudde med benen i

kors och jag på stolen. Ledaren slår i klangskålen tre gånger och 20 minuters tystnad tar vid.

Sedan slår ledaren i klangskålen och vi reser oss och går långsamt i en medsols cirkel runt

rummet, när vi kommit runt tre fjärdedelar slår ledaren i två träblock och vi går i vanlig takt

tillbaks till våra sittplatser och sitter 20 minuter till efter att ledaren slagit på klangsskålen tre

gånger. Meditationen avslutas med ytterligare tre slag i klangskålen och vi sträcker på oss, reser

oss upp och ställer oss bakom våra platser. Vi tackar varandra och hjälps åt att lägga tillbaks

mattorna och kuddarna. Sedan pratar vi lite allmänt och tar adjö.113


Den sista meditationen som jag deltar i för detta arbetes räkning påbörjas med en introduktion

i hur meditationen ska utföras och hur man ska sitta. Ledaren talar om smärtan som kan uppstå

under meditationen och hur den kan vara ett verktyg och att man inte behöver vara rädd för den.

Deltagarna instrueras i hur man sitter på knä på en meditationspall och hur man håller händerna

med handflatorna vända uppåt med den vänstra handen inuti den andra och med tummarna lätt

vilande mot varandra. I den gående meditation som företas mellan de två 20–minuterspassen

sittande meditation, håller man händerna med vänsterhanden knuten runt tummen och höger

hand runt vänster hand vilandes på bröstbenet samtidigt som man med rak rygg långsamt går

medsols runt området där meditationen äger rum.

Efter introduktionen, som har ägt rum i ett annat rum i kyrkan, så går vi in i kyrksalen där

fler meditationsdeltagare nu samlats och i tystnad sätter vi oss i kyrkbänkarna och inväntar

meditationens början. I den här gruppen är det två personer som leder meditationen och medan

den ene har introducerat nybörjarna har den andra lagt fram mattor, kuddar, en stol och pallar

framme vid altaret där vi ska sitta och meditera. Mattorna är utlagda i rader så att man sitter

riktad fram mot altaret och framför mattorna är ett ljus tänt. Vi reser oss efter en stund upp och

ställer oss bakom våra platser, den ene ledaren som hade hand om introduktionen sitter längst

fram och den andre sitter längst bak med en timer och en klangskål. Ledaren längst bak talar

med lugn och djup röst och leder oss genom en kroppsscanning där vi ska känna av vår kropp,

slappna av och uppmärksamma andningen.

Sedan sätter vi oss och efter att ledaren slagit tre slag i klangskålen så börjar vi meditera.

Efter att ha mediterat 20 minuter, gått meditativ gång och mediterat 20 minuter till, så avslutas

meditationen med att ledaren ringer i klangskålen och vi långsamt reser oss upp. Under tystnad

tar alla sin kudde och matta, jag ställer tillbaks min stol, och det bildas en kö när vi skickar

112 Observation 2, meditation i annan lokal, 2015-11-03. 113 Ibid.

35

mattorna och kuddarna till en av ledarna som lägger in dem i förrådet.114 När jag ska skicka

min matta och den speciella kilkudde som man använder när man sitter på stol, så säger ledaren:

”– Bra jobbat!”115 Sedan tar alla i tystnad på sig skorna och ytterkläderna, de som vill får skriva

upp sig på en maillista, och lämnar kyrkan.116

114 Observation 3, meditation i kyrka, 2015-11-05. 115 Ibid. 116 Ibid.

36

3. SLUTSATSER OCH DISKUSSION

Syftet med denna undersökning, som jag lade fram inledningsvis, är att belysa det eller de

förhållningsätt som Svenska kyrkan har till meditation, och hur detta eller dessa omsätts i

praktiken. För att uppfylla detta syfte är det två forskningsfrågor jag har använt mig av:



Genom att analysera mina intervjuer genom en ritualteoretisk modell har jag kunnat isolera de

olika förhållningssätt och tankegångar som finns runt området meditation i Svenska kyrkan.

Svaret på den första frågan, varför församlingarna jag studerat anordnar meditation kan

besvaras på flera olika sätt. Dels har jag genom mina intervjuer erfarit att Hans Hof, Per Mases,

Wilfrid Stinissen och Gun Kronbergs skrifter och kurser är en grund till varför meditation

överhuvudtaget kan användas inom Svenska kyrkan. De ovannämnda har, liksom de

appropriatörer som enligt Plank har behandlat den buddhistiska vipassana–meditationen till att

passa en medicinsk kontext, tagit rollen som appropriatörer för att stöpa om meditation från

dess föregående form och anpassa den till den kristna och sekulära kontexten.117

Dessa fyra personer har haft kursgården Berget som bas när de framtagit den

meditationsform som församlingarna jag undersökt använder. Liksom Frisk och Åkerberg

påtalar, så är Berget en plats där meditationspraktiken har formats till att vara användbar i

Svenska kyrkans kontext. Meditationen har justerats för att passa syftet på Stiftsgården Berget

i Rättvik, och blivit ett verktyg som passar till att fördjupa den kristna tron. Samtidigt kan

meditationen erbjudas till människor som inte är troende som en terapeutisk metod mot stress,

utmattning och psykiska problem.118

Det råder delade meningar hos mina informanter om meditation passar för personer med

allvarliga psykiska och stressrelaterade problem. Carina och Barbro tycker att personer med

sådan problematik bör få hjälp genom mer grundläggande och omhändertagande sammanhang

där samtalet och andra stärkande aktiviteter utgör grunden. Sedan kan eventuellt meditation

komma in i bilden.119 Min informant Lennart tar däremot upp ett exempel när en person med,

enligt honom, allvarliga psykiska problem deltog i meditationen och efteråt tackade och gick.

Personen hade tidigare sökt prästen i församlingen utan framgång. Lennart anser att

meditationen hade något för hen också, men jag undrar varför inte personen följdes upp efter

meditationstillfället, om hen erbjöds någon ytterligare hjälp genom samtalskontakt eller fick

tips om att söka hjälp via någon annan instans. Om personen bara lämnades vind för våg efter

117 Plank, s.209-210. 118 Frisk, s. 177. 119 Intervju, Carina. Intervju, Barbro.

37

att aktivt ha sökt hjälp anser jag att hanteringen av denna person var ytterst bristfällig. På detta

sätt hjälper inte kyrkan personer med psykiska problem, utan meditationsledaren skulle ha tagit

kontakt med personen efter meditationen och erbjudit honom stöd eller anvisat hen vidare. När

det gäller detta område anser jag att Svenska kyrkan borde ha en enhetlig hållning och

handlingsplan.120

Den meditation som de församlingar jag besökt erbjuder är alltså inte i första hand utformad

som ett medel för att hjälpa människor med psykiska och stressrelaterade problem, men

samtidigt lyfts det fram att meditationen hjälper mot bland annat stress och

koncentrationsproblem. Var gränsen går mellan att vara sjuk av psykiska skäl eller stress och

att bara ha problem, är svårt för dem som själva lider att avgöra. Därför blir det upp till

meditationshandledaren att avgöra huruvida meditationen är bra för den personen eller inte,

vilket är svårt att göra för en person utan utbildning inom det psykiatriska. Därför anser jag att

annonseringen och diskursen kring meditation som ett hjälpmedel mot stress eller som lösning

för andra psykiska besvär, till exempel koncentrationssvårigheter är missvisande och

meditationen kan enligt min informant Barbro till och med försvåra sådan problematik.121

Enligt mina informanter är meditationen öppen för deltagare från alla trosinriktningar och

även för icke–troende. Sedan skiljer de sig något emot varandra hur detta realiseras i praktiken.

Mina informanter kan här delas in i två grupper, de som tycker det är viktigt att meditationen

hålls öppen för alla genom att man håller praktiken konfessionslös till det yttre, inte nämner

Gud eller Jesus eller på något annat sätt styr meditationen i en kristen riktning, och den andra

gruppen som anser att det är viktigt att meditation får en kristen inriktning, annars kan

meditationen missbrukas och användas till skadliga ändamål. Den senare uppfattningen dras

till sin extrem av mina informanter Lennart och Börje som tar Islamiska Statens terrorism och

japanska kamikazepiloter som exempel på vad som sker när meditationen används på ett annat

sätt än det kristna, vilket för dem är det enda sättet att fylla meditationen med ett gott innehåll

och ett kärleksfullt syfte. De som kommer till meditationen med en sekulär inriktning, kommer

enligt Lennart och Börje, efter att ha deltagit i verksamheten regelbundet, att öppna sig för det

andliga och anamma en religiös eller andlig livsåskådning. 122

Det tankesätt som Lennart och Börje står för rimmar illa med den föresats som Svenska

kyrkan går ut med när de marknadsför sina meditationstillfällen som en praktik öppen för alla,

oavsett tro eller icke–tro.123 Mina andra tre informanter säger att meditation kan fyllas med ett

kristet innehåll eller utövas i den kontexten, men att det står varje utövare fritt att välja vilken

inriktning man vill ge sin meditation och vilket sammanhang man utför den i. Dock så spelar

det stor roll att meditationen utförs i kyrkorummet men det behöver inte betyda att de som

120 Intervju, Lennart. 121 Intervju, Barbro. Meditation, broschyr. 122 Intervju, Lennart. Intervju, Börje. 123 Meditation, broschyr.

38

mediterar blir kristna och det är enligt min informant Håkan inte önskvärt att alla som mediterar

blir kristna.124 För mig personligen skulle det spela rätt stor roll med vilken av dessa intentioner

och sätt att tänka den ledare som håller i den meditation jag skulle gå på har. Även om jag är

en fri människa så skulle det kännas konstigt om den som handleder skulle se dem som deltar i

meditationen som är kristna och dem som ser sig som sökare eller icke–troende som ”kristna

och icke–kristna på väg”, som min informant Börje uttrycker sig.125

Återigen saknar jag här en tydlig konsensus från Svenska kyrkans sida om hur meditationen

ska användas. Även om det absolut inte är fel att använda meditationen med en kristen intention

och förvänta sig att deltagarna delar eller så småningom kommer att dela den tro som

meditationsledaren anser att meditationen ger, så bör det tydliggöras vilken av de två olika

uppfattningarna som ligger till grund för verksamheten. Detta kan kanske åstadkommas genom

att benämna dem olika, eller att tydligt klargöra vilken uppfattning meditationsledaren i fråga

har med den verksamhet hen står för. Det är förvirrande att ha föresatsen att alla är välkomna

med vilken livsåskådning de än har men samtidigt ha åsikten att alla kommer till slut att, om

inte bli kristna, ”hamna i något religiöst fack” som Lennart uttrycker det.126

Jag undrar varför de informanter jag talat med, även de som vill ge meditationen en kristen

inriktning, är så noga med att meditationen ska var öppen för alla, oavsett tro eller icke–tro?

Det är trots allt Svenska kyrkan som anordnar verksamheten och det är mig veterligen endast

meditationsverksamheten som lanseras som konfessionslös och som en praktik öppen för alla.

När min informant Håkan likställer meditationen med gudstjänsten blir det tydligt att även om

meditation kan fyllas med olika innehåll och riktningar av utövaren, är den, som det ritual det

är, stipulerad genom en tydligt kristen tankefigur.127 Det närmaste svaret är det Barbro säger

när hon ser meditationen som ett verktyg för att kunna hjälpa människor, liksom hon kan bjuda

människor på kaffe och samtalsterapi.128 Lennart säger att meditationen är svaret på en

efterfrågan som finns hos människor idag och att Svenska kyrkan svarar på människors intresse

för meditation som ett verktyg för välmående och andlig fördjupning.129

Dessa svar ger bilden av Svenska kyrkan som en instans som är lyhörd för människors behov

och hur den bäst kan hjälpa henne. Det kan också ses som gripandet efter ett halmstrå att rädda

kyrkan från att helt glömmas bort av samtiden. Oavsett vilket så är meditation en del av kyrkans

verksamhet och en dialog bör föras inom Svenska kyrkan för hur man tydligt redovisar sin

intention med meditationsverksamheten inom de olika församlingar som erbjuder dem. För det

verkar råda väldigt skilda meningar om vad meditation är och hur man använder den, även om

ritualet till det yttre ser identiskt lika ut.

124 Intervju, Carina, Barbro & Håkan. 125 Intervju, Börje. 126 Intervju, Lennart. 127 Intervju Håkan. 128 Intervju, Barbro. 129 Intervju, Lennart. Telefonsamtal, Lennart.

39

BILAGA

Intervjufrågor

Om informanten:

Ålder

Kön

Prästvigd (år) / Yrkesroll inom Svenska kyrkan, Anställd (år)

Vad innebär meditation för dig?

Var har du lärt dig att meditera?

Hur länge har du hållit på med meditation?

Var det i Svenska kyrkans regi du började med meditation?

Finns det några instruktioner från Svenska kyrkan om hur meditationen ska

utföras?

Hur ser du på förhållandet mellan kristendom och meditation?

Hur ser du på förhållandet mellan buddhism och meditation?

Är meditation enligt dig en konfessionell handling? Motivera ditt svar.

Är meditation enligt dig ett ritual? Motivera ditt svar.

Vilka kan delta i meditationen?

Vilka deltar på meditationen?

Känns de som deltar vid meditationstillfällena igen från kyrkans övriga

aktiviteter?

Hur ser du på förhållandet mellan kropp och själ?

Hur ser du på förhållandet mellan ord och handling?

Hur ser du på begreppet Gud och `vara´, (varande)?

40

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Källor

Otryckta källor

Svenska kyrkan, sökning på termen `meditation´.

https://www.svenskakyrkan.se/Admin/Sve/Moduler/Sökning/Content%20Pages/Sökresulta

t.aspx?searchInputQuery=meditation&searchInputParish=&searchInputCounty=&MaxReq

uests=8&WebId=0 [2015-11-04]

Intervjuer

Barbro, 2015-11-12.

Börje, 2015-11-02.

Carina, 2015-11-18.

Håkan, 2015-11-03.

Lennart, 2015-11-09.

Telefonsamtal med Lennart, 2015-10-27.

Deltagande observationer

Observation 1, meditation i kyrka, 2015-11-02.

Observation 2, meditation i annan lokal, 2015-11-03.

Observation 3, meditation i kyrka, 2015-11-05.

Tryckta källor

Meditation. Broschyr om meditation utgiven av Svenska kyrkan, okänt datum.

Litteratur

Otryckt litteratur

Eklund, Gunilla, Intervju som datainsamlingsmetod. 2012.

Ericson, Pernilla, Kristen djupmeditation som religiös praxis i Svenska kyrkan. Göteborgs

universitet, 2011.

Hedin, Anna, En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Uppsala universitet,

1996.

https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp/student/filearea?uusp.portalpage=true&entit

yId=88018&toolAttachmentId=108197&toolMode=studentUse&mode=filearea108197






41

[2015-12-01]

Hermerén, Göran, Hanteringen av integritetskänsligt forskningsmaterial. Vetenskapsrådet,

2007.

Normann, Maria, Snöbollsmetodens utmaningar för en viktimologisk studie om finlandssvenska

homosexuella kvinnor. Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet, 2005.

”Per Mases blir katolik”, Dagen, 21 oktober 2010. http://www.dagen.se/per-mases-blir-katolik-

1.144718 [2015-12-17]

Piltz, Anders, Wilfrid Stinissen – vägledare och medvandrare.

http://www.signum.se/archive/read.php?id=4978 [2015-12-18]

Rosberg, Susanne, Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Göteborgs

Universitet, Institutionen för socialt arbete, Göteborg, 2000.

Tryckt litteratur

Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik. 3 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2000.

Davidsson Bremborg, Anna, “Creating sacred space by walking in silence: Pilgrimage in a late

modern Lutheran context”, Social Compass, 60(4), 2013. DOI: 10.1177/0037768613503092

Davidsson Bremborg, Anna, ” Spirituality in Silence and Nature: Motivations, Experiences and

Impressions among Swedish Pilgrims”, Journal of Empirical Theology, 21, 2008. DOI:

10.1163/157092508X349845

Fangen, Katrine, Deltagande observation. Liber, Malmö, 2005.

Frankl, Viktor E, Livet måste ha mening. Natur & Kultur, Stockholm, 2006.

Frisk, Liselotte & Åkerbäck, Peter, Den mediterande dalahästen – religion på nya arenor i

samtidens Sverige. Dialogos Förlag, Stockholm, 2013.

Habbe, Peter, Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna.

Nordic Academic Press, Lund, 2005.

Hof, Hans, Bli mer människa. Bokförlaget Åsak, Delsbo, 1985.

Hornborg, Anne–Christine, Ritualer – teorier och tillämpning. Studentlitteratur, Lund, 2005.

Humphrey, Caroline & Laidlaw, James, The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual

illustrated by the Jain rite of worship. Oxford University Press, Oxford, 1994.

Johannesson, Karin, Helgelsens filosofi – om andlig träning i luthersk tradition. Verbum AB,

Stockholm, 2014.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl.

Studentlitteratur AB Lund, 2014.

Lawrence, Clifford Hughes, Medieval Monasticism – Forms of religious life in Western Europe

in the Middle Ages. 4 uppl., Routledge, Abingdon, Oxon, 2015.

Mases, Per, Den inre trädgården, öppen mot himlen – Om retreat, meditation och kristen

mystik. Artos Bokförlag, Skellefteå, 1998.

Mermis-Cava, Jonathan, “An Anchor and a Sail: Christian Meditation as the Mechanism for a

Pluralist Religious Identity.” Sociology of Religion, 70:4, 2009. DOI:10.1093/socrel/srp064.



http://www.signum.se/archive/read.php?id=4978

42

Plank, Katarina, Insikt och närvaro – akademiska kontemplationer kring buddhism, meditation

och mindfulness. Makadam förlag, Göteborg, 2011.

Stinissen, Wilfrid, En bok om kristen djupmeditation. Bokförlaget Libris, Örebro, 2000.

Wilkinson, Greg & Properzi, Mauro,”From Sectarian to Holistic: The Practice of Meditation in

Modern Japan” The International Journal of Religion and Spirituality in Society, vol. 5, nr.

4, 2015.

Wuthnow, Robert, The Restructuring of American Religion: Society and Faith Since World

War II. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1988.

tyst och stilla i kyrkan - diva portal902295/fulltext01.pdf · tyst och stilla i kyrkan en...

Documents