o. ' .'»

^r/yBfad.rFd[l<ypings Vastomt

^r2 1998

Var på solstrålevaktGe akt på vårsolen, som leker blommor ur ödemark. Frusen mark ler, när solstrålarna letar siggenom det mörka grenverket. Jorden vaknar till enny dag, en dag av vår och sommar.

"Var pä solstrålevakt" säger Bo Setterlind i dik-ten Skapelsemorgon.

Ja, vakta dina sinnen, så att de inte stängs in isiffrornas fängelse. Ge akt på skaparhanden.Skapelseberättelsen är consättarens musik till Gudshand som formar blåsippan, björkknoppen ochcellerna i din kropp. Hela jorden - och allt somdärpå är - är Guds skaparhand i rörelse, skapelsensnu.

Lyssna på fögelorden, hör källsprånget, lät digtjusas av hovars trumfanfai i unghästhagen, kännblommornas alla dofter: Jordens lovsång tillMästaren - Skaparen.

Skaparmästers son sitter på ett berg och berättarom Mäster Skapare. Sonen kallas också Mästare.Och han är det; evigt ett med Skaparen, nu hanstolk på jorden.

"Se på ängens liljor" säger han. Och folket ser,visst är de vackra och livet är skönt i liljebacken.En stunds avkoppling från arbete och bekymmer.

"Hör dess predikan" säger Mästaren. "Gud haromsorg om dig.

När Mästaren i Bergspredikan tolkar liljornasbudskap, löser han bekymrens handbojor. Gör erinte bekymmer, sätt inte på er bekymrens handklo-

var. Glädje, inspiration och handlingskraft kanfjättras av bekymrens handfängsel i jagandet efterliv och trygghet.

Upptäck Skaparhanden och lägg ditt liv i den,säger Mästaren. Guds hand som bäde omsluter ochformar livet.

Det låter kanske enkelt; sitta i en skogsbacke, seblommor, höra ekot frän Galileens berg, och såvara i Skaparens hand. Så går vi frän ängsliljor ochfägelkvitter till nyhetssändningarnas skärrandetoner av död och fördärv! Hjärtats samklang medfägelkvitter och blomdoft förbyts i skuldens skräl-lande cymbal". De inre strängarna slås inte alltid anav Skaparen, utan av fördärvaren.

Skaparmästers son är Mästare på att vändadenna disharmoni i harmoni. Han har gått igenomdisharmonins alla skärande toner på korset. FrånGolgata har vi slutackordet:"Det ai fullbordat .

Vårt liv blir fullbordat, får helhet genom Jesuförlåtelse och kärlek. Gudstjänsten är mötesplatsendär vi får upptäcka och ta emot liv. Gudstjänsten ärAndens gröna äng, och källan där vi finner ro.

S^ komme var i Jesu namn»i folkens Uv, i kyrkans famn,tiU alla själars from-ma^

Ps 198Folke Elborwson

Avskedsgåvamed tyngd

S: t Olofs kyrka har som gåva tillavgående kyrkvärdar beställtkopior av den gamla medeltidakyrknyckeln genom kyrkvakt-mästare Uno Wass försorg. Hansyns här på bilden tillsammansmed smeden Bengt Hammar-roth, som arbetat i smedjan påTidaholms bruk i 67 (!) år.

Omslagshild:Foto Arvid Martinsson

VAG-

och

SOMMARKYRKA l SLÖTA-ÄSLEBYGDEN

Varje dag21/6-5/7ANDAKTi kyrkan

kl 15

21-22/623-25/626-28/629-30/6

1-2/73-5/7

Mularps kyrkaSkörstorps kyrkaKarleby kyrkaTiarps kyrkaStöta kyrkaÅsle kyrka

kl 14-17kl 14-17kl 14-17kl 14-17kl 14-17kl 14-17

Under förra årets sommarkyrka, i stöta- och åslebygdcn framfördes ett spelom emigranterna, "De som såg havet". Tagatan pä Asle tå förvandlades

både till stenig åkerteg och packhwkaj där amerikahåten lag förtöjd!

^-&.

Midsommarafton kl 22 Sommarkväll i Mularps kyrkaMidsommardagen kl 14 Friluftsgudstjänst i Äsle prästgårdsträdgård

123/6 kl 19. 30 Åsleté-kvollr Torsdag 25/6 kl l 9.30 Sommarkväll i Skörstorps kyrka

Söndag 28/6 kl 19. 30 Sommarkväll i Karleby kyrka^Tisdag 30/6 kt 19. 30 Äsletå-kväll

Torsdag 2/7 kl 19.30 Sommnrkväll i Släta kyrkaSöndag 5/7 kl 19.30 Sommarkväll i Åsle kyrka, final för årets

väg- och sommarkyrka. Ållebergskören,Mats Löwing. Tipspromenad, lotterier.

Kaffeservering,u-landsbod,

utställning,visning av

kyrkan, m m.All behållning

gar till vår vän-församling pä

Nucko i

Estland.

SommarkyäCCa-r(' l^rf^an

Sönd. 7/6 kl 11. 00

Onsd. 10/6 kl 19.30

Lord. 13/6 kl 19. 30

Onsd. 17/6 M 19.30

Onsd. 24/6 kl 19.30

Onsd. 1/7 M 19.30

Onsd. 8/7 kl. 19.30

Onsd. 15/7 kl 19.30

Onsd. 22/7 kl 19. 30

Onsd. 29/7 kl 19.30

Onsd. 5/8 kl 19.30

Onsd. 12/8 M 19. 30

Onsd. 19/8 kl 19.30

Onsd. 26/8 kl 19. 30

S:T OLOFS KYRKAÖrebro Musikhögskolas kummarkor. ledare: Solveig ÅgrenTORBJÖRNTORPS KYRKABergaton med solister och instrumentalisterFREDRIKSBERGS KYRKAMusiklägret i Floby musiterurYILESTACS KYRKAJazz och klassiskt med Magdalena Johansson- flöjt,Mattias Nordqvist- pianoMÄRKA KYRKAJenny Ros, Hunna Gustavsson, Therese landahl,Piano - flöjt - sängNÄS KYRKA"GUITARRE SOLO DUO", lars Wilbe och Emil KjellbomFRIGGERÅKERS KYRKAEn resa i tiden med bnrixkensemble KRUSE CONSORT

MÖSSEBERGS KYRKAÄnnu Zander, säng lars Sjostedt, piano o(h orgelVISTORPS KYRKA"POLSKA, LOCKROP OCH KORAl",Folkmusik med tre unga skuraborgureS:T OLOFS KYRKADen estniska körenTHE CHAMBER CHOIR OF ORTHODOX SACRED MUSICFALKÖPINGS FÖRSAMLINGSHEMlyrik - musik med KARLBERGSENSEMBLENKerstin Widgren, Christer Persson, Bo Fähréus och Christer KarlbergKÄLVENE KYRKA"EKG" Ellen Ekholm, Kristina Johansson, Gunnar Andersson.Sång och piano /l

IUHRA KYRKASäng med nonetten "FOLIEN"YLLESTADS KYRKA"THE MIXED GENERATIONS"Tänja Räisanen, Sumi Kuukonen, Björn Hellström

Falköpings pastorat i samarbete med SK5 Skara stift

SVENSKAKYRKAN

Detta är Svenska kyrkan i Fal-köpings pastorat. Varje gång du serdenna logotype bör det ringa enklocka med inbjudande klang i dittinre: Denna symbol berör mig.

En logotype är ett igenkannings-tecken, ofta bokstav eller bild l still-

serad form som tydligt ger associa-tioner till identitet och gärna sam-hörighet. En arbetsgrupp i pastora-

En ström av levande vatten kan man läsa in i Falköpingspastorats nya logotype.

tet har valt ovanstående idenritets-

märke för vårt pastorat.Den kom.mer att fi.n.n.as i annon-

ser, affischer och brevpapper mmnär Svenska kyrkan l Falköpingspastorat, alltså även församlingarna,står som avsändare.

Arbetsgruppen h.ad.e tre krav påden nya logotypen. Den skulle varalätt identifierbar som Svenska kyr-

kan, den skulle ha

anknytning till Fal-bygden samt ävenlätt kunna upp-märksammas i

annonser o dyl.Ovanstående logoty-pe är skapad avMaria Hagström vidM & BEDA reklam-

byrå i Skara, och denuppfyllde samtligaförutsättningar somsynes.

Anknytningen tillFalbygden finns tyd-ligt genom att Ålle-berg sedd från sta-den bildar taket över

långhuset, samt attvägen mot Jönkö-ping gör sin krökrunt ännet. Den får

dessutom en bety-delse som vägen somletar sig upp till kor-set» till Gud, l him-

len. Att vägen titl

himmelen till råga på allt synes gåvia Yllescad gläder naturligtvis osssom bor och arbetar där!

När jag första gången såg bildensäg jag även något annat som gerlogotypen en ännu djupare dimen-sion. Jag såg för min inre syn ÅJle-berg bli klippan Slons berg, ochvägen bli den ström av levandevatten som letar sig ut till världenför att befukta och befrukta skapel-sen med liv och frälsning (t ex Ps65:10). Att Jesus dessutom identifie-ras med klippan gör bilden ännurikare (Kor 10:4).

Guds källa har vatten tiUjyllestEn gåva av strömmande livDen äger vad alla behöverDet räcker för dig och för mig.Guds källa oss renar frän syndenDess vatten uppståndelse gerAv strömmarna blommar det torra

Det räcker för alla som ber.Sv ps 236:1-2

Det finns en väg till himmelenEn väg till Guds JerusalemDen vägen är den helga tronPå Jesus Krist, Guds egen Son.Det finns en väg till himmelenEn väg till Guds JerusalemDen börjar här, den börjar nuVar än den gar, den gar till Gud.Sv ps 303: l o4

Lennart LönnqvistYilestads pastoratsdel

5

w Fast är hon grundad... Vf

Gammalär bygden. Dess vita kyrka hägnad av medeltidsminnen står.Här våra fäder samlats att dyrka Herren i bön under framfarna ar.Fast står Guds hus genom ar som skrida, fast står Hans ord under seklers gång.Äfi i Hans tempel som fordomtida stiga mot valven bön och sång.

Det är en strof ur en kantat medtext av dåvarande redaktionssekrete-

raren på Falköpings Tidning RuthGustafsson och i tonsättning förkör, orgel och piano av församling-ens dåvarande organist och kantorJens Barder, skriven till Försam-lingshemmcts Invigning i oktober1939.

Jag tycker den passar att citeravid decta tillfälle, då vi har avslutar

en epok l vårt pastorats historia, enepok som vi säkert vet sträcker sigtill reformationstid för fyra hundraår sedan, kanske ända ett halvt årtu-sende tillbaka till medel rid och

katolsk tid. Gammal är bygden; faststår vår kyrka.

Den citerade strofen - liksom heladen kantat varur den är hamrad -

passar av flera anledningar just nu. -Församlingshemmets invigning försnart sextio år sedan var en stor hän-

delse i församling och pastorat, förstad och bygd. Kantaten, skriven fördecta tillfälle och i alla avseenden av

hög halt, var i sig ett uttryck fördetta. Den som inte upplevt 30- och40-talens Falköping kan antagligeninre fullt förstå vad det nyaFörsamlingshemmet kom att betyda

som samlingspunkt, inte bara närdet gäller kyrkans arbete utan Överhuvud mger ifråga om de flesta akti-viteter i församling och samhälle.Knappast något kunde hända utanatt det hände i Församlingshemmet!Särskilt under andra världskrigets år,då gränserna stängdes och vi kanskeslöt oss närmare varandra än någon-sin, blev Församlingshemmet inrebara en naturlig och självklar mötes-punkt för många utan också någotav ett hem i församlingen och förförsamlingsborna.

En manifestationVi kan se Försainlingshetnmets

tillkomst som en kraftfu.11 manifesta-

tion av pastoratet vid denna tid, entid med trots allt betydligt knapparemateriella tillgångar än dagens -trots allt vad vi i dag talar om resur-ser som aldrig vill räcka tillf

Vi kan också se dess tillkomst

som bevis för vad personlig kraftoch vilja förmår, som en lycklig krö-ning av lång oavlåtlig strävan. Eftermånga år av oförtrutet arbece, ickesällan under motstånd, kunde dåva-rande kyrkoherden i Falköpi ng,lcontrakcsprosten Fritz Wetterholm

Skörstorps kyrka är den enda bevarade rundkyrkan i Falköpings pastorat.

se en länge närd dröm förverkligas:ett församlingshem stod färdigt iFalköping; kyrkan hade fatt sitt egethus på Ranten. Nu äntligen var detförverkligat. Hur länge hade viegencligen klarat oss utan det? Denfrågan ställdes ofta efteråt.

Prosten ^?Petter^^olm, predikantoch vältalare som få, en av de främ-

sta i stiftet enligt en minnesteckningöver honom vid prästmötet i Skara1947, imponerade som både män-niska, präst och ämbetsman. Han ären av de främsta inom vårt kontraktunder det sekel vi här närmast ser

tillbaka på.I dag har vi antagligen För-

samlingshemmet så invant i stads-bilden att vi inte närmare tänker pådet eller kanske inte ens riktigt serdet - ser hur stramt och linjerenr,med en "klassisk" balans över sig ispelet mellan volym och linjer detligger där l kvarteret S:t Bernhard,Så har det också skapats av en avvårt sekels främsta s^^en5l<a arkitek-

ter, professor Ivar Tengbom, själv enson av vår stad, som också varitengagerad i några andra arbeten iFalköping, inte minst som arkitektvid restaureringen av S;t Olofskyrka på 1950-talet. Dröj gärna ettÖgonblick nästa gång du har dinavägar förbi och begrunda!

Att söka sig sammanDen enskilda församlingen med

sina. medlemmar är själva urcellen ikyrkans liv och arbete. Inte minst påFalbygden har vi de många små för-samlingarna med sina kyrkor,många av dem av medeltidaursprung. Vi kan säkert se for osshur sockenborna i längesen gångnatider, på den smala byvägen, utmedvångarna, på sugarna, längs fädre-varna sökte sig till sockenkyrkan ibygdens centrum. Själva ordetsocken har man ansett komma ur

ordet söka - att söka och komma

samman ull en gemenskap.J dag är många av de medeltida

kyrkorna borta. Men fortfarandefinns tillräckligt många kvar för attde tillsammans ska vittna om

Falköpings pastorat- en återblick

Falbygden, den bördiga högslättenmellan de blånande bergen, somden tidigt kristnade, tätt befolkadebygden. När de många kyrkornabyggdes i landskapet under medelcl-den - man räknar med att der rörde

sig om mer än fem hundra! - inne-bar det en samfälld samhälleligkraftyttring kanske utan någon mot-svårighet.

För att bara ta ett exempel: I Ålle-bergs fjärding kring sägenberget, detcentrala västgötaberget, låg en gånginom ett område på omkring 56kvadratkilometer, motsvarande da-gens Släta och Karleby församlingar,inte mindre än åtta kyrkor! Detinnebar en kyrka på var sjunde kva-dratkllometer, en "kyrktäthet" utanmotsvarighet på något annat håll ilandet - allt enligt ortnamnforska-ren, Falköpingsbördige professorIvar Lundahl, som i en digeravhandling skrivit om det medeltidaVästergötland, dess topografi, dessbyar och gårdar och dess ortnamn.

Själv minns Jag hur den på sin tidkände radioreportern Lars Madsén lett av sina många fina reportage frånsvenska bygder på 40-talet berättadeom Falbygden som den gamla kul-turbygden "där kyrkorna fortfaran-de ligger så tätt att deras klockor vidhelgsmål liksom spinner bygdensamman med sin klang". Det ärvackert uttryckt.

l stort sett oförändratOrdet pastorat" kommer av lari-

nets pastoratur och detta i sin tur avlatinets ord för herde - pastor.Pastoratet är kyrkoherdens ämbets-område. Men det är mer än detta

scycke mark på Jorden. Det talarockså om gemenskap och samhörig-het mellan församlingarna och derasmedlemmar.

Också pastoraten kan vi spåralångt tillbaka i tiden, även om sock-narna, församlingarna var deursprungliga områden inom vilkamänniskorna sökte sig samman.Falköpings pastorat kan vi följa till-

baka till reformationstid på 1500-talet, kanske ända rili 1400-talet. Så

länge har dess gränser varit oförän-drade eller i stort oförändrade - även

när i vår egen tid ganska genomgri-pande förändringar för övrigt skett ipastoratsindelningen runt våra grän-ser. Från denna allra första tid har

Falköpings pastorat, förutom stads-församlingen, omfattat Agnestads,Luttra, Torbjörnrorps och Frigger-åkers församlingar.

Även inom pastoratet har förän-öringarna varit små. I den mån deförekommit har de framför allt gälltAgnestads församling. Omkring1541 raserades Agnestads kyrka -antagligen i samband med GustafVasas hårdhänta indragning av kyr-kogods till kronan - och Agnestadsförsamling blev Falköpings landsför-samling.

Plötslig tillväxt1894 delades landsförsamlingen i

Falköpings östra och västra landsför-samlingar - ibland talades det omFalköpings förstäder! Det skulledröja fyrcio år till nästa indelnlngs-förändring. Vid årsskiftet 1934/35inkorporerades Falköpings västrabland annat omfattande hela stads-

området på Mösseberg väster omDanska vägenmed Falköpings >stad, och stadens (t

folkmängd ökadei ett penndragmed 1. 600 invå-nare.

Inkorporering-en firades med en

stor medborgar-fest på Stora tor-get i den kulnanyårsnatten. Jagminns den svagtdär jag som fem-åring vid pappassida befann migbland de månganyårsfirarna påtorget. En mu- Den nya

sikkår spelade, facklorna flammade,och från en balkong vid ena torg-hörnan, höjd högt över den tusen-hävdade lyssnarskaran, talade stads-fullmäktiges ordförande, chefredak-tor Erik R Vräng - antagligen medsamma pondus och uttrycksfullhetsom jag småningom, som vuxenskulle fa. höra honom utveckla...

Denna nyårsfest är ett av mina förstaminnen över huvud taget...

Falköpings östra ägde beståndännu ett halvsekel och införlivades

med Falköpings stadsforsamling1983, sedan stadsförsamlingen ochöstra med blott ett hundratal invå-

nare dessförinnan tillsammans bil-

dat en samfällighet.Från Jönköplngsvägen ett stycke

från staden kan vi nu se den blott-

lagda cirkelformade grundmuren tillAgnestads kyrka, lämningarna avvad som en gång varic - en av de fyraeller fem rundkyrkor som en gångfanns i Västergötland, kanske på enförsvarslinje just över Falbygden,eftersom man anser att rundkyrkor-na också haft fortlfikatoriska uppgif-ter.

I Skörstorp finns i dag den endabevarade rundkyrkan.

I Bestorp i Falköping, der gamlaBiskopstorp, låg en av de andra. Så

Torhjörntorp stod färdig 187S.

sent som i början av 1930-taletkunde lantbrukaren August Abra-hamsson, född 1846, för den hän-

glvne fornminnesforskaren, överlä-rare Hilding Svensson i Falköping,berätta hur han på 1880-talet funnitlämningar av den forna rundkyrkanl sin åker på Övre Kapellsgården ochatt han själv varit med att bryta uppdem!

KyrkrivningarMen rivning gick fram över fler

av de gamla kyrkorna. I Friggeråkeroch Torbjörntorp revs de medeltidakyrkorna på 1800-talet. Båda svep-tes med i den våg av kyrknvningar,som då - vi må tala om nödvändig-het eller fromt men ovist nit - drogfram på många håll i landet. De småmedeltida templen, många säkerli-gen i dåligt skick, räckte inte till förde växande församlingarna l folkök-ningens Sverige. De revs och ficklämna plats för de stora, ljusa, "klas-siskt" vita kyrkorna som vi har fråndenna tid - dem vi länge med visstförakt talat om som Tegnér-ladorna" men som vi kanske nu bör-

jar få större förståelse för.Den nya kyrkan i Torbjörntorp,

på den gamlas plats på höjden nnedden vida utsikten, stod färdig 1871.Den blev församlingskyrka också förFriggeråker, sedan de två försam-

lingarna sedan folkskolans scart på1840-talet även haft gemensamskola.

Det kan i dagens läge vara svårtatt fylla de stora kyrkorummen idessa i många avseenden så impone-rande 1800-talskyrkor. Men låt osssamtidigt konstatera att de icke säl-lan fylls - och omfattas - av den kär-lek och omtanke som församllngs-borna på många sätt visar dem. Inteminst när fara för kyrkan kan vara åfärde!

På gammal platsMen tanken på en egen kyrka

levde i Friggeråker - och närmastunderligt om så ej skedde! Just iFnggeråker, där vi i själva namnetspårar den forntida offerlundenägnad kärleks- och fruktbarhetsgud-innan Frigga, har vi ju en av de allraäldsta kyrkplatserna l landskapet -en av de tre som enligt den äldrevästgötalagen den helige Sigfridutpekade när han kom vandrandeÖver Falbygden, på sin väg frånkungadopet i Husaby till nya mis-sionsuppdrag i Värend och blandvirderna.

Och 1955 kunde drömmen för-

verkligas. Då stod den nya kyrkanefter två år av förberedelser och

byggnadsarbete färdig vid sidan avgrunden till den gamla. Och förvis-

Friggeråker utpekades som kyrkplats redan av den helige Sigrid. 1955 invigdes Frigger-åkers nuvarande kyrka.

so var det en stor dag, inte bara förden egna församlingen utan för helade många kyrkornas Falbygden, närbiskop Yngve Rudberg efter sittinvigningstal inför till trängsel fylltkyrkorum kunde spika konsekra-tionskorset, invigningstecknet, påden nya kyrkans dörr. En traditionöver åtta eller nio hundra år - ellerårtusenden - länkades här vidare.

Jag besöker aldrig Friggeråkerskyrka utan att varje gång kännasamma förundran och glädje över dehandslagna, i sin struktur så levandetegelvalven i kyrkorummet. Ett hant-verk av samma gedigna, yrkesskick-liga slag som hos de första kyrkobyg-garna på Falbygden!

StadsdelskyrkorEn ny kyrkobyggnadsperiod kun-

de sägas vara inledd l pastoratet.Efter kyrkan i Friggeråker följdesnart de nya scadsdelskyrkorna l Fal-köping: Mössebergs kyrka 1960 ochFredriksbergs kyrka l två etappermed fullbordan 1975. Båda har ock-

så utrymmen för den verksamhetInte minst bland barn och unga,som är nödvändig l dagens kyrkligaarbete. Bakom kyrkornas tillkomstkan vi kanske se forsamllngsbornassträvan att på gammalt sätt söka sigsamman", från kyrkans sida en srrä-van att "flytta med och etablera sigl nya stadsdelar.

Att det hela också bygger på demångas insatser, ett frivilligt arbeteav stora mått ska förvisso Inte glöm-mas. Det talas ibland om "hopsyd-da" - men ingalunda slutna! - kyr-kor. Det gäller här.

Kanske kunde vi tala om en nysmåkyrkorörelse och en grannskaps-strävan. Att vi i dag l den krassa eko-noniins och den stora kyrkorefor-mens delvis ovissa tecken kanhända

kan tvingas ta en väg tillbaka, tillcentralisering och större enheter, ärsamtidigt något vi har anledningbegrunda för framtiden. Hur långtkommer de frivilliga insatser vifrämst har att lita till att räcka?

Lars-Erik Linnarsson

En fortsättning av Falköpings pas-torats historia kommer i nästa

nummer av Kyrkobladet.

Mularps kyrka en dyrbar pärla1197 byggdes kyrkan och på andra sidan Asledalen ligger hon uppe på berget med skön utsikt motAlleberg. En av de minsta romanska kyrkorna i stiftet är det och glädjande är att inte bara kyrkan ärbevarad utan också några sköna gamla inventarier:

ånga kyrkor sak-.nar sin Mariabild

och skaffar nya. IMularps kyrka finnshon kvar sedan 1400-

talet vänligt blickandemed barnet i famnenmot trons folk.

irediksiolen i provinsiell barock tillkom så sentsom 1735 men smälter väl in i det vackra kyrko-

rummet.

91 ._

'riumfkrucifixet i

korbågen hängersedan 1300-talet som

en påminnelse om detviktigaste i hela vårkristna tro, Kristus sombetalat vår synd ochskuld.

i en vackra ursprungliga absiden har sitt fönster'kvarkvar.

VÄLKOMMEN att besöka våra kyrkor men främst vid gudstjänsterna, ty dessa är kyrkorna främstbyggda för! Lars Magnusson

kyrkoherde

Rysk sångarglädjeSöndagen den 23 augusti i Planaskl 16. 00 arrangerar Ge Livet EnChans i samarbete med Erikshjäl-pen och tillsammans med Fal-köpings Församling i Planterings-förbundet amfiteater ett framträ-dande med SIMKHA-kören, en

unik judisk ungdomskör frånMinsk i Vitryssland.

' Den som har förmånen att fåbevista, en av deras konserter får

uppleva ett njutbart minne förlivet . Det är ett av de många posid-va uttalanden som finns omkringSIMKHA-kören.

Ett 30-cal ungdomar, sprudlandeav musikalitet och sångarglädje -bjuder på ett program med impone-rande bredd. Det är inte enbart kör-

sång - det är även musik och dans -en upplevelse för både öga och öra!Vägledda av ensemblen låter körenoss ta del av både jubel och tårar.

Körens rötter är i den judiska tra-ditionen l östra Europa. Därifrånkommer den glädjefyllda kletzmer-musiken, som har gjorts känd bl. a.genom musicalen "Spelman påtaket". Men även smärtan från för-

följelser under nazltlden förmedlaspå ett sätt som inte lämnar någonoberörd.

Allt som vid detta tillfället samlas

in i form av pengar går oavkortat tillTjernobylbarnen för deras fortsattatillfrisknande. Det är nu 12 år sedandenna hemska katastrof inträffade

helt nära våra egna gränser.Under lördagen och söndagen

kommer vi att ha bössinsamlingaroch under framträdandet en kraft-

full insamling.Med vänlig hälsning

Lärs ] ormens

Nyakyrkvärdar

Nya kyrkvärdar i Mössebergs kyrka ärLilian Karlsson och Lisheth Lidström.

Nya kyrkvärdar i S:tOlofs kyrka är Gun-LisLindgren och AnneliDahlqvist.

Kyrkans dagi mindreformat

I år blir det femte gängen somKyrkans dag i Plantis genom-förs - men årets upplaga blir siginte lik. Borta är den stora

lunchserveringen till mellan400 och 500 deltagare, och vadsom ska hända i övrigt är inteklart än.

- Vi vet att det finns mångaönskemål om att Kyrkans dagska leva vidare, men i år behö-

ver vi en andhämmlngspaus,säger Ingemar Bruto, ordföran-de i kyrkorådet i Falköpingsförsamling.

Därför kommer det Inte att

bli någon gemensam förmid-dagsgudstjänst i Plantis, utangudstjänster firas som vanligt ikyrkorna. Däremot blir detnågon form av uppträdande i

Plantis söndagen 23 augusti ianslutning till konserten medSimkha-kören från Vitryssland,och eventuellt även servering avkyrkkaffe.

En arbetsgrupp arbetar numed att utforma hur Kyrkansdag ska firas i år.

AN

Snackagårju..men Lutherhjälpen

hjälper fattigaoch förtryckta

över hela världen

LutherhjälpenSvenska kyrkans biståndssamarbete

Pg 90 02 56-9

10

på S:t Olofs gårdUnder det senaste halvåret har vi haft öppet på S:t Olofs gårdlite mer än vanligt. Detta tack vare vår ALU-anstälEda BirgittaDavidsson. Hon har genom olika arrangemang gjort 'gården''intressant. Inte minst genom de utställningar hon tagit initiativtill. Genom dessa utställningar har många upptäckt S:t Olofsgård.

Via några utställare, däribland Margit Hemming och IngaAsp, har vi också fått in mycket pengar till vår vänförsamling iLettland, Siguida. VI vill tacka Margit och Inga för detta.

Tack också till de damer som varje måndag sitter och tillver-kar allt från väskor och förkläden till olika barnkläder, sydda,stickade eller virkade. Behållningen här går också till Sigulda.

Tack alla, i och utanför köket som gör S:t Olofs gård till vadden blivit.

I mitten a.v maj gör vi ett uppehåll över sommaren meddetta. I stället planerar vi att ha öppet onsdagar och torsdagarkl. 13.00 - 16. 00 för kaffeservering och gemenskap. En stillastund inne i S:r Olofs kyrka och därelfter dricka en kopp kaffeute i trädgården. Låter inte det inbjudande? Välkomna!

Torsdagar kl. 14.00 kommer det att bli någon liten under-hållning av säng, musik eller tal.

Se annons i pressen.Gun-Lis Lindgren

S:t Olofi gärd i Falköping bjuder in till samvaro under onsda-gar och torsdagar i sommar.

Svenska kyrkan i Falköping har nytt telefonnummer;

0515-776300Växeln är öppen vardagar kl 8-16. 30

Missionsinsamling tillkyrkan i världen

Mission är en del av kyrkans väsen. Utan mission ingen kyrka.Missionens uppgift är att ge tecken på Guds rike l världen.Svenska kyrkans mission finns därför med i den världsvida

kyrkans kallelse att utifrån evangeliet dela människors kamp ochglädje, smärta och hopp. Detta sker genom teologisk reflektionoch utbildning.

Missionen stöder också arbetet för en bättre sjukvård. Här ärbehovet ofta mycket stort.

Missionen verkar alltid i samarbete med lokala kyrkor ochorganisationer. Mer än 100 missionärer är sända till uppdrag ikyrkor l Asien, Mellanöstern och Latinamerika. De arbetar somlärare, ingenjörer, läkare, sjuksköterskor, Journalister, präster,diakoner och ekonomer.

På Heliga Trefaldighets dag den 7 juni är det offerdag tillmissionen i våra kyrkor. Din gåva behövs för att missionen skakunna fortsätta sitt viktiga arbete.

Med hälsningar i missionenMartin Sandström

ombud för missionen

De här pojkarna i Filippinernas huvudstad Manila livnär sigpå att sälja tidningar i bussarna längs en hårt trafikerad väg,Svenska kyrkans mission har flera projekt för gatubarn i FUip-

pinorna och Thailand.

11

GRUPPREKLAMTILL HUSHÅLL

o:

V4TII .^

^., %^-'

EL-MÄRK-NIN6

ARVAKMZON

MISS-PRYDER

LACK

BER&-SLA6

NEJmit.

ARDA6S1

FOR-MULÄR

1>

BLEVEU

SKÄLLA

ÄeA

VIKTAV VIKT

VÄTE

BRYTERKRETS

BETALD

SEPTEM-1BEK&AMj

~^~

JUM-PERUS

PENN-SYL-

VANIA

UTSE

KRAFT

RIKT-MINS

SKÄM

VÄKM-LAND

FÄ6LAR

LUKTAT]

60ft-MADE

FATSLA6)

MJUKMETALL

TR/(&

IF^R DRA

FR^NHAN&

T, HAND

RENAKOPPAR

FÖR-TUNNA

TORF.TT6T

BET/6

RÖNT-SEN

TORS-C>A65-ANAT

IS6ATA

RYMD

OLA6ASKOL-

STRAFF

N/(5TSTST OM6ER

BLYERTSl

KRAFT.ORt>

KUN6A-.NAMN.

VA55B/(Tl

KAOS

STAT

TOM-iSATTAREl

I SOPPA

KIKT-MINS'

M^STE

AR

TAL.TRAST

IPROFET-&ÖRA

T/bLE6

DRYCK

VÅR-VÄTA

PADOLA

KLAR

BIL-JARD-KÄPP

P/5K-LAND

TYP AVFäRE-TA6

FEAU-MINT

F<

STRÄN6INSTRU-

MENT

[DENfiAftlFRÄN

hJÄRTAT]

STUB6-FRIA

SAIllSTACK-

Al!

HÄNDA

KRON-&EL

Lösningen på kursordet skickas in tillsammansmed namn och adress till Märta Öberg, Pastors-exp. Box 734, 521 22 Falköping senast 31 juli1988. Tre priser lottas ut bland de rätta svaren.

Vinnare i korsordet i Kyrkoblad nr l 1998:Gunborg Svensson, Solhemsgaran 12, FalköpingTord Bromander, Fridhem, Box 8, Sandhem

Sture Appelqvist, Hjelmarörsgatan 9B, Falköping

KYRKOBLAD NR 2 1998Nästa Kyrkoblad utkommer införsommaren.

Ansvarig utgivare: Lars MagnussonRedaktion: Lars Magnusson och Anna NybergTrycfc Svärd &c Söner Tryckeri AB, Falköping