tricket att vara sociallnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:647070/fulltext01.pdf · marknadsföring...

- Tricket att vara social -

Tricket att vara Social

-Små och medelstora klädföretags arbete med sociala medier

Författare: Paul Hanborg Handledare:

Joachim Timlon

Examinator:

Richard Owusu

Ämne:

Marknadsföring

Nivå och termin: Kandidatuppsats, VT-13


FÖRORD

___________________________________________________________________________

Jag vill börja med att tacka alla inblandade som möjliggjort detta arbete till vad det är. Det har

varit ett intressant arbete att ta sig an och det har ökat min förståelse både inom

marknadsföringen samt gett mig en inblick i det vardagliga arbetet med sociala medier för

små och medelstora lokala företag i klädbranschen.

Jag vill rikta ett speciellt tack till de respondenter som tog sig tid att besvara mina frågor som

i sin tur legat till grund för det empiriska material som återfinns i arbetet. Tack Stefan

Johansson, Enrique Sanchez, Johan Svanström, Emma Ekman samt Johan Österberg och Carl

Holm. Jag vill även tacka Anna Hanborg som tog sig tid att ge feedback i arbetets slutskede.

Slutligen vill jag tacka min handledare Joachim Timlon som guidat mig under arbetets gång

och gett mig den feedback jag behövt för att genomföra detta arbete.

___________________________________________________________________________

Kalmar 31 Maj 2013

__________________________

Paul Hanborg


SAMMANFATTNING

___________________________________________________________________________

Titel:

Författare: Paul Hanborg

Handledare: Joachim Timlon

Kurs: Företagsekonomi III - marknadsföring, examensarbete, 15 hp (2FE73E)

___________________________________________________________________________

Syfte

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små och medelstora klädföretag med

försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för

att få sin marknadsföring att nå ut till kunden på bästa möjliga sätt och se om det finns några

mönster när det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag

arbetat mot tre frågor:

Hur når ett företag ut till kunden på bästa sätt på de sociala medierna?

Hur uppmärksammas företaget av kunden på bästa möjliga sätt?

Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna?

Metod

För att komma mer på djupet inom ämnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod

som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet är från

sex respondenter från fem företag som alla är insatta och har betydande roller i det jag valt att

studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de två andra har jag intervjuat

via telefon.

Slutsats

Jag har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och medelstora klädbutiker

förhåller sig till de sociala medierna. Utifrån detta har jag även funnit hur de kan och borde

arbeta för att på bästa sätt använda sig av de sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Grunden till detta arbete låg i att dessa plattformar blivit mer ovärderliga under de senaste

åren och jag fann det intressant att undersöka hur företag faktisk förhåller sig till detta faktum.

Nyckelord: Sociala medier, Facebook, Instagram, Twitter, Kommunikation med kunden,

omdirigering av kunden.


ABSTRACT

The aim with this study is to describe and analyze how small and medium sized clothing

stores can work with the social medias in a way that will contribute to a better marketing tool.

By doing this my intentions is to understand how the work is done and how the planning is

done before, during and after the work with the different marketing platforms. A long with

this purpose I have also conducted three questions which have guided me in this work;

How can a company reach out to their customers in the best way using social medias?

How is the companies observed by the customers in the best way?

Are the marketing activities on the social medias measured in any way?

To get some depth in this study I have chosen to use a qualitative research that along with this

has become an abductive approach. All the empirical material I have gathered for this study

comes from six respondents from five different companies which all have extensive

knowledge in what they are doing. The interviews of these companies has taken place face to

face and also by phone. From these interviews I have identified how small and medium sized

companies in the clothing industry can carry on their work with the social medias. According

to this I have come to the conclusion that setting goals and work with happenings as well

working with traditional medias is good ways for companies in this sector.

Keywords: Social medias, Facebook, Instagram, Twitter, Customer communication,

Redirecting of customers.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING… .................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1

1.2 Problemdiskussion ............................................................................................................ 2

1.3 Problemformulering .......................................................................................................... 4

1.4 Syfte .................................................................................................................................. 4

1.5 Avgränsningar och förklaringar ........................................................................................ 5

2 METODIK ............................................................................................................................. 6

2.1 Induktiv, deduktiv och abduktiv ansats ............................................................................ 6

2.2 Forskningsstrategi ............................................................................................................. 7

2.2.1 Primärdata och Sekundärdata................................................................................... 10

2.2.2 Val av företag ........................................................................................................... 11

2.3 Informationsinsamling .................................................................................................... 12

2.4 Dataanalys ...................................................................................................................... 14

2.5 Reliabilitet och Validitet ................................................................................................. 15

3 TEORI .................................................................................................................................. 18

3.1 Facebook ......................................................................................................................... 18

3.1.1 Förarbete .................................................................................................................. 18

3.1.2 Kunddeltagande ....................................................................................................... 19

3.1.3 Från ”Like” till köp .................................................................................................. 19

3.2 Twitter ............................................................................................................................ 20

3.2.1 Grundläggande arbete .............................................................................................. 20

3.2.2 Kunddeltagande ....................................................................................................... 21

3.2.3 Omdirigera kunden .................................................................................................. 21

3.3 Instagram ........................................................................................................................ 22

3.3.1 Att tänka på .............................................................................................................. 22

3.3.2 Kunddeltagande ....................................................................................................... 23


3.3.3 Ekonomiska kopplingar ........................................................................................... 23

3.4 Syntes .............................................................................................................................. 24

4 EMPIRISK OCH TEORETISK ANALYS ....................................................................... 26

4.1 Förarbete och tankesätt på de sociala medierna ............................................................. 26

4.2 Arbete och kunddeltagande ............................................................................................ 28

4.3 Samband mellan de sociala medierna och företaget ....................................................... 30

4.4 Analys av det emiriska kapitlet ...................................................................................... 32

5 SLUTSATS .......................................................................................................................... 34

5.1 Besvarande av uppsatsens syfte och forskningsfrågor ................................................... 34

5.1.1 Syfte ......................................................................................................................... 34

5.1.2 Fråga 1: Hur når ett företag ut till kunden på bästa sätt på de sociala medierna? ... 35

5.1.3 Fråga 2: Hur uppmärksammas företaget av kunden på bästa möjliga sätt? ............. 36

5.1.4 Fråga 3: Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna? . 37

5.2 Avslutande reflektioner .................................................................................................. 38

5.3 Förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag .................................. 38

KÄLLFÖRTECKNING ........................................................................................................... 40

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1: Arbetets planeringsschema 17

Figur 2: Modell över hur kunden orienterar sig till butiken (Hanborg, 2013) 37


1

1. INLEDNING

________________________________________________________________

I detta arbete ska jag undersöka närmare hur företag kan använda sig utav de sociala medier

som återfinns på internet i sin marknadsföring. I det inledande kapitlet presenteras en

bakgrund till det valda ämnet samt en problemdiskussion som tar upp problemen kring ämnet.

Vidare introduceras en problemformulering och syfte med uppsatsen samt de

forskningsfrågor som arbetet kommit att präglas av.

___________________________________________________________________________

1.1 Bakgrund

Företag står idag inför helt andra valmöjligheter när det kommer till att marknadsföra sig än

för bara några år sedan. Istället för att skrika ut sitt budskap med en megafon så tillåts kunden

att delta i konversationen (Li och Bernoff, 2008). Det är här de sociala medierna såsom

Facebook, Instagram och Youtube gör sin entré. Dessa tillsammans med många andra sociala

medier kan beskrivas enligt Holmström och Wikberg (2010) i följande fem kategorier;

räckvidd, tillgänglighet, användarvänlighet, färskhet och fortlevnad. Carlson (2010) menar

också att det finns fem kriterier som gör det till en social media och beskriver dessa som

följande; att en person kan skapa innehåll, delta i konversation, ta del av andras information,

dela med sig av information samt knyta och behålla kontakter. Enligt Ström (2012) kan

användarna identifieras som följande; kreatörerna är de som skapar, kritikerna är de som

kommenterar kreatörerna, samlare är de som skapar ett personligt medieflöde via RSS-

funktionen, deltagare är de som deltar genom nätverkande och slutligen åskådarna som endast

konsumerar informationen som återges på de sociala medierna. När det står klart vilka som

använder de sociala medierna och vad de används till kan man utläsa att det finns stora

marknadsföringsmöjligheter eftersom det till stor del är ett enda stort nätverk som

sammanlänkas av personer, det vill säga potentiella kunder. Det som gör de sociala medierna

ännu mer intressant som marknadsföringskanal är att användarantalet är enormt. Skulle

exempelvis Facebook, som är det största mediet, vara ett land skulle det vara världens tredje

största endast bakom Indien och Kina (Ström 2012).

En av anledningarna till varför de sociala medierna är en så stor potential

marknadsföringskanal ligger i en av de punkter som identifierades som kriterier för en social

media det vill säga användarvänligheten, men även informationsutbytesdelen. Dels är det


2

både enkelt och billigt att etablera sig på en eller flera medier (Holmström och Wikberg,

2010) samtidigt som det kan vara ett bra sätt att involvera kunden i arbetet genom funktioner

såsom kommentatorsfält, ”likes” och viral spridning (Holmström och Wikberg, 2010).

Carlsson (2010) beskriver det som att företag har gått från pushmarknadsföring där kunden

blir matad med det som säljs till en pullmarknadsföring där kunden själv väljer vad den vill ta

del av. Carlsson (2010) nämner också att företagen får en helt annan kontakt än den

traditionella marknadsföringen. Hon menar vidare att på de sociala medierna kan företag

snabbt få feedback genom att föra en dialog och på så sätt nå ut till kunden mer personligt och

få en närmare kontakt. Holmström och Wikberg (2010) skriver också att pullmarknadsföring

är något unikt för nästan all marknadsföring på de sociala medierna och menar att det är

viktigt att bjuda in kunden och vinna ett förtroende och finna en ömsesidig relation. Frankel

(2007) skriver att mellanhänderna skalas av och gör platsen mindre avgörande för en lyckad

marknadsföring.

De så kallade ”entry barriers” för att starta sin marknadsföring på de sociala medierna är näst

intill minimala och dessutom till största delen helt avgiftsfria. Enligt Facebook ads så går det

enkelt att följa några steg för att bli delaktig (facebook.se/ads). På verksamt.se nämns en av de

stora fördelarna med att marknadsföra sig på internet och de sociala medierna att det är billigt

och ibland även helt kostnadsfritt där företag kan hitta flera lösningar gratis. Flera andra sidor

på internet som är aktiva inom ämnet marknasföring av sociala medier och internet menar att

det är just billigt att starta upp en sida eller likande på exempelvis Twitter och Facebook och

detta är något som även seo-trend.se påpekar.

1.2 Problemdiskussion

Med ovan nämnda anledningar kring varför Internet och framför allt de sociala medierna är en

så enorm och även idag en framgångsrik marknadsföringskanal så finns det också diverse

baksidor. En av dessa är hur ett företag i slutändan kan mäta sin försäljning. Går det att mäta

försäljning? Det kan vara lättare sagt än gjort. Har ett företag genomfört en kampanj vill de

också ha lön för mödan. Carlsson (2010) menar att det kan finnas en viss oklarhet i att mäta

det slutgiltiga resultatet av exempelvis en tidsbegränsad kampanj. Det finns en mängd

mätinstrument för att ta reda på hur många som såg, spred eller pratade om en kampanj

genom exempelvis Google analytics eller bara helt enkelt räkna ”likes” eller kommentarer.

Problemet är då i vilken ton språket ligger på kommentarerna och om kampanjen eller

liknande verkligen tycks om (Holmström och Wikberg, 2010).


3

Avkastning på eget kapital (RoI) är ett vedertaget uttryck som betyder att företaget kan mäta

sin förtjänst genom investeringen som gjorts (investopedia.com). Carlsson (2010) skriver

också att det i dessa kretsar inte bara handlar om att mäta den faktiska vinsten i pengar utan

svårigheterna ligger också i hur mycket tid ett företag spenderat. Hon talar vidare om att

värdet någonstans ligger i skapandet av nya relationer och nätverkande som långsiktigt kan

vara mer värt för företaget. Carlsson (2010) nämner även andra mätinstrument såsom RoB

(Return of Blog) och RoE (Return of Engagement) där just konversationen och engagemanget

kring deltagandet är det viktiga. Weber (2009) menar också att ett företag måste bestämma sig

innan en investering vad ens mål är, det kan vara exempelvis att bara locka nya kunder, bygga

ett större och mer relationsbaserat nätverk eller att bevara en relation.

Med anledning av att internet är enormt och att bara Facebook kan jämföras som världens

tredje största land i användarantal så kan frågan hur ett företag ska synas bland alla andra

ställas. Enligt Carlson (2010) finns det redan svar på hur ett företag når ut och skapar ett så

kallat buzz som i sin tur leder till mun-till-mun-marknadsföring eller viral marknadsföring.

Hon menar att det handlar om timing och hur intressant innehållet är. Men det är just där

problemet ligger, vem avgör det? Hon nämner vidare att ”skillnaden mellan flipp och flopp är

hårfin”. I och med den virala marknadsföringen som oftast får ett företag att synas i mängden

så är ryktet en viktig del. Carlsson (2010) skriver att det är viktigt att tänka på vad som

exponeras. I och med att kunden blir så pass nära och delaktig innebär det även att

konkurrenten har den möjligheten. Kontrollen av ens varumärke läggs även i viss mån över i

kundens händer där de kan skriva och säga vad de vill vilket såklart både kan vara positivt och

negativt (Carlsson, 2010). Holmström och Wikberg (2010) skriver också om överlämnandet

av kontrollen av varumärket. De skriver att ett företag borde vara beredda på de saker som

kan inträffa i form av kritik och dylikt.

Med förutsättningen att de flesta sociala medier som exempelvis Facebook och Instagram är

gratis marknadsföringskanaler där det är mycket enkelt att bli medlem så måste det också

finnas en kostnad till detta. Carlsson (2010) menar att det i slutändan kommer kosta företaget

på ett eller annat sätt att vara uppdaterade och styra exempelvis kampanjen i rätt riktning. Hon

skriver vidare att ett företag inte kan vänta sig avkastning direkt då exempelvis en blogg tar en

stund innan den fått uppmärksamhet. Detta anknyter också till hur ett företag kan mäta sitt

RoI och hur viktigt det är med förståelse kring tid, uppoffring och engagemang kring

marknadsföring på de sociala medierna. Även Holmström och Wikberg (2010) nämner att just


4

engagemanget är mycket viktigt och att det med bloggar tar längre tid att återfå trovärdighet

och ett troget följeskap. Ses hemsidan som en social media är det viktigt att tänka på om den

verkligen kan göras som ett hemmaprojekt på amatörnivå (Frankel, 2007). Det är viktigt att

vara professionell och det är bara något som erfarna personer med webdesign som yrke klarar

av, i och med det kommer det kosta pengar (Frankel, 2007)

1.3 Problemformulering

När kunden till stor del medverkar i marknadsföringen och till viss del ändrar varumärket av

ett företag så anser jag att det är viktigt att fördjupa sig inom detta. Det kan uppstå problem

för företag när de använder sig av de sociala medierna i marknadsföringssyfte när de inte har

full kontroll på det som sägs. För många kanske arbetet ter sig något slentrianmässigt utan

någon direkt plan eller målsättning med arbetet och vad det sedan ska generera. Användandet

har alltså blivit ett redskap där företag har blivit mer eller mindre tvingade att synas och när

de väl gör det så har det inte planerats speciellt noga och den input och feedback som

återfinns används inte. Borde det finnas en oro bland företag att exponera sig på det sett de

gör idag eller ska de helt enkelt bara bjudas in mer? Det finns alltså ett intresse att fördjupa

sig i dessa teorier och utforska de möjligheter företag har idag att på bästa möjliga sätt

använda sig av de sociala medierna i marknadsföringssyfte. Utifrån denna

problemformulering har jag kommit fram dill följande forskningsfrågor:




1.4 Syfte

Mot bakgrund av föregående kapitel är uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små

och medelstora klädföretag med försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan

arbeta med de sociala medierna för att få sin marknadsföring att nå ut till kunden på bästa

möjliga sätt och se om det finns några mönster när det kommer till planeringen före, under

och efter arbetet.


5

1.5 Avgränsningar och förklaringar

Jag har inte för avsikt att undersöka alla sociala medier som finns och inte heller alla företag

som finns. Jag begränsar därför mitt arbete till att undersöka företag inom klädbranschen som

klassas som små eller medelstora företag. Gemensamt med dessa är också att alla har en

fysisk butik och har även butiken som kärnverksamhet. Utöver detta har de även en

gemensam nämnare det vill säga att alla finns med på något av de sociala medier som

återfinns på internet. Undersökningen av dessa sociala medier kommer nästan uteslutande

gälla Facebook, Instagram och Twitter. När jag skriver "nästan" betyder att jag kan komma att

komplettera vissa undersökningar och dylikt med övriga sociala medier och annan

marknadsföring men fortfarande fokus på de tre nämnda. Vidare har jag även vidtagit en

språklig definiton av "sociala medier" som i arbetet kommer innefatta Facebook, Instagram

och Twitter.


6

2 METODIK

________________________________________________________________

I följande kapitel kommer jag beskriva de olika metoder och tillvägagångssätt som finns till

handa och med detta som underlag även berätta och förklara vilka jag har använt. Jag

kommer även förklara hur tidslinjen för mitt arbete kommer se ut och förklara hur jag ska gå

tillväga med arbetet och hur den kommer ta form.

___________________________________________________________________________

2.1 Induktiv, deduktiv och abduktiv ansats

Olsson och Sörensen (2011) menar att det vetenskapliga arbetet bildas ur någon form av

frågeställning. Patel och Davidsson (2011) menar att det handlar om att kunna skapa en

relation och förstå verkligheten gentemot teorin. Olsson och Sörensen (2011) fortsätter med

att förklara att utifrån detta perspektiv finns det två vägar att se på saken och vidare även två

linjer att följa i sitt arbete. Dem nämner här den deduktiva och/eller den induktiva samtidigt

som de även nämner en tredje linje nämligen den abduktiva. Eriksson och Wiedersheim-Paul

(2011) verifierar hela denna grund med att det är viktigt att utgå från redan vedertagna fakta,

teoretiska såväl som empiriska för att sedan kunna bilda sig en egen uppfattning i ämnet.

Ahrne och Svensson (2011) menar att det är när induktion och deduktion används om vart

annat i den empiriska forskningen och nämner vidare att genom de generella teorierna inom

ännet ger riktlinjer och hjälper forskaren med sina observationer.

Den deduktiva linjen kan beskrivas som att hitta och dra slutsatser kring det arbetet rör utifrån

redan använda och allmänna principer och teorier (Olsson och Sörensen, 2011). Patel och

Davidson (2011) menar vidare att detta görs genom en empirisk undersökning med underlag

från de teorier som redan finns. Den induktiva linjen är att näst intill ta den motsatta vägen.

Olsson och Sörensen (2011) menar att med utgångspunkt från forskarens upptäckter och

empiri tar forskaren denna information och skapar relevanta teorier. Även Patel och

Davidsson (2011) påpekar detta och tillägger att forskaren kan ta en mer upptäckande väg i

sitt arbete. Den tredje och sista vägen att gå är att ansluta sig till den abduktiva linjen. Denna

linje kan beskrivas som en blandning av den deduktiva och induktiva vilket kan te sig genom

att en forskare samlar in nödvändig teori och genom empiriska undersökningar ökas

kunskapen (Olsson och Sörensen, 2011). Patel och Davidsson (2011) menar vidare att detta


7

tillvägagångssätt startar med en induktiv syn för att sedan ta en deduktiv form genom att den

ursprungliga teorin kan ta en mer generell skepnad.

Jag har valt att ta en abduktiv forskningsansats då den enligt Patel och Davidsson (2011) inte

låser forskaren på samma sätt som de andra två linjerna kan göra eftersom den enligt Ahren

och Svensson (2011) tillåter ett samspel mellan både induktion och deduktion. Det är detta

samspel som ligger till grund för mitt abduktiva val då jag har möjlighet att ändra de generella

teorier som jag tar upp. Patel och Davidson (2011) nämner dock vidare att forskaren

omedvetet bara verifierar den induktiva delen i arbetet med den deduktiva. Här nämner de att

forskaren bör vara något oliktänkande och se till att inte hamna i ett spår där denne endast

bekräftar något som redan existerar. I och med att jag kommer grunda mitt arbete på det som

är relevant kring ämnet gör att det kan vara på empiriska såväl som teoretiska undersökningar.

Jag har alltså valt en väg i mitt arbete där jag kommer försöka ta det som redan existerar för

att sedan använda det som en guide i det fortsatta arbetet och ta ett explorativt synsätt. Och

precis som Olsson och Sörensen (2011) säger handlar det om att hitta en förståelse för det

aktuella läget utifrån de perspektiv som är relevant.

Patel och Davidsson (2011) nämner även en del kritik kring de olika vägarna. Den deduktiva

metoden menar dem att faran kan ligga i att forskaren inte kommer fram till något nytt då den

befintliga teorin blir så påtaglig och formar hela arbetet och leder forskaren till samma

slutsatser. Riskerna kring den induktiva menar dem ligger i att det empiriska underlaget är

väldigt specifikt och ämnar sig för en speciell situation och tidpunkt. De risker som finns

kring den abduktiva metoden menar dem ligger i att forskaren inte är helt partiskt kring

ämnet. De antyder att forskaren är färgad av tidigare erfarenheter och drar därför egna

hypotetiska slutsatser och teorier som leder forskaren i den riktning den vill utan att påverkas

och se helheten med annan forskning.

2.2 Forskningsstrategi

Enligt Yin (2009) finns det fem stora undersökningsmetoder att ta del av och de är som följer;

experiment-, enkät-, arkivs/analys-, historik- och den nämnda fallstudieundersökningen. Han

nämner vidare hur en frågeställning kan se ut för var och en av dessa metoder och menar att

de följer de klassiska frågorna vad, var, hur, vem, varför (och när) och kategoriserar de olika

metoderna efter detta. Den experimentella-, historiska- och fallstudieundersökningen besvarar

alla tre frågorna hur och varför medan arkivs/analys- och enkätundersökningen besvarar vem,

vad och var och dessutom frågorna hur mycket eller hur många (Yin, 2009). Här är alltså


8

skillnaden bara stora mellan fallstudien och den analytiska undersökningen samt genom

enkätundersökningar eftersom de besvarar andra frågor som kan vara bra att använda sig av i

andra sammanhang än det jag kommer arbeta med. Som en andra aspekt i denna del jämförs

det om metoderna kräver kontroll över att förstå de händelser som kräver att beteendet

inkluderas eller inte. Här menar Yin (2009) att endast den experimentella undersökningen

kräver denna vinkel på frågeställningen. Vidare menar han att som en tredje dimension måste

det ses över om metoden vald för undersökningen fokuserar på nutida händelser. Här faller

både den experimentella-, analytiska, enkät- och fallstudieundersökningen in under samtidigt

som den analytiska inte faller in här. Enligt Yin (2009) kan en fallstudie också anta tre olika

vägar nämligen en förklarande, deskriptiv eller en explorativ väg. Den explorativa vägen ses

som en mer grundläggande del där forskaren får fram mer direkta frågor och testbara

hypoteser. Den förklarande delen ses som ett helt odugligt tillvägagångssätt men enligt

Gummesson (2000) kan den vara användbar i arbetet att studera processer inom företag. Den

deskriptiva och även det sista tillvägagångsättet är enligt Yin (2009) ett sett att förklara till

exempel vad som händer när ett företag lanserar en ny produkt på marknaden.

Det finns också anledningar att inte välja fallstudien som metod i ett arbete. Enligt Yin (2009)

är en av de största anledningarna att fallstudien inte ses som helt komplett är på grund av att

den kan anta en för dålig skärpa (eng: Rigor). Han menar vidare att personen i fråga som antar

denna metod i sitt arbete i många fall är slarvig, eller inte följt de rätta anvisningarna för

metoden eller att forskaren leder arbetet till ett önskat resultat. Här menar han att andra

tillvägagångssätt kan vara mer tillförlitliga genom att inte agera så självbestämande. Yin

(2009) skriver vidare att forskaren i en del fall också missuppfattar idén kring en fallstudie

och tolkar det som en "case study teaching" där forskaren kan använda det material som finns

till godo för att demonstrera en speciell synvinkel effektivare och enklare vilket enligt

fallstudiens alla regler är helt oacceptabelt. Det är alltså viktigt att inte vara opartisk i sitt

arbete då det gäller att tyda den information som samlats rättvist. Gummesson (2000) talar

emot Yin (2009) och ser de tre tillvägagångssätten för en fallstudie, det vill säga den

förklarande, deskriptiva och den explorativa vägen, som något överflödiga där de kan ses som

ett mer rankade synsätt. Han menar vidare att de är svåra att utläsa som mer enskilda och

isolerade vägar för en fallstudie.


9

Genom att sammanfatta denna del av metoden har jag för avsikt att också berätta hur jag ska

använda mig av en fallstudie i mitt arbete. Den ska ge underlag för min forskning kring de

frågor jag vill få besvarade inom mitt valda ämne genom intervjuer. Det samlade resultat jag

kommer utvinna från fallstudien kommer också till största del också vara det jag kommer

använda mig av när jag kommer med förslag och förbättringar med marknadsföringsarbetet på

de sociala medierna. Av anledning för vad en fallstudie passar sig utmärkt för, kommer även

det fungera bra i mitt arbete eftersom den största delen ligger i att jag kan och kommer

undersöka hur det ligger till i dagsläget och hitta kopplingar mellan företagen som finns i

nuläget. Det är just i dagsläget jag vill få svar på mina frågor och veta hur det ser ut i

branschen. Genom att intervjua mina respondenter kommer ge mig en ökad förståelse och ett

mer flexibelt arbetssätt då jag kan förhålla mig kring frågorna lite hur jag vill. Jag kan

dessvärre inte helt utesluta användandet av en mindre enkätundersökning bara för att

kortfattat sammanställa likheter och olikheter mellan de olika företag som fallstudien

inkluderar. Alternativet är att sammanställa all information och utifrån det skapa en

undersökningsliknande enkät för att det ska underlätta för läsaren att hitta de största frågorna

samlade i arbetet. Remenyi Et al. (2002) antyder att det här också är ett alternativ. De menar

vidare att en forskare kan ta en pluralistisk arbetssätt genom att ta del av fallstudien som en

grund för att sedan bygga på med en enkätundersökning för att styrka de problem forskaren

vill ta fram.

Eftersom jag valt att arbeta enligt den abduktiva forskningsmetoden kommer jag ta del av den

information som redan finns teoretiskt och om möjligt eventuell empirisk data. Detta är också

något som Yin (2009) påpekar att det är av extra vikt att grundligt hitta användbar teori kring

ämnet innan arbetet med fallstudien sätter igång. Enligt Merriam (2009) är en fallstudie

beskrivet som en djupgående beskrivning och analys till en begränsad mängd information

inom ämnet. Det innebär att det jag hittar teoretiskt också kommer ligga som grund för min

fallstudie. Yin (2009) menar och beskriver vidare att det är en empirisk studie som undersöker

den samtida kontexten kring den verkliga fallstudien inom det valda ämnet. Som en

undersökande metod är en fallstudie användbar i flera olika sammanhang och bidrar med

kunskap inom exempelvis sociala, organisatoriska och andra relaterade fenomen (Yin, 2009).

Han menar vidare att en fallstudie ska ge fullständiga och meningsfulla inblickar i verkliga

händelser och ger som exempel studier på beteendemönster av grupper, internationella

relationer såväl som skolresultat. Jag anser att dessa meningsfulla blickar är användbart i mina


10

studier då jag vill får ett samband i arbetet mellan de företag jag valt i mitt arbete och de

sociala medierna.

2.2.1 Primärdata och Sekundärdata

Merriam (2009) menar att information och data inte är mer än information forskaren hittar

runt omkring än. Vidare menar Merriam (2009) att en del av denna information kan vara lätt

att hitta samt lätt att mäta och dra slutsatser från samtidigt som en del av den information

forskaren använder sig av är raka motsatsen men poängterar att denna information inte bara

finns utan måste från forskarens sida letas upp. Hon menar vidare att forskaren kan finna data

genom primärdata eller sekundärdata. Genom primärdata hittar forskaren sin information

genom intervjuer och observationer medan sekundärdata refereras till dokument.

Primärdata kommer i största utsträckning bestå av kvalitativa intervjuer. Patel och Davidson

(2011) menar att denna metod karakteriseras av att respondenten svarar på frågor av

intervjuaren och får fria tyglar. Dock menar de vidare att den som ställer frågorna kan hålla en

viss struktur och för också intervjun framåt. Jag har tänkt låta mina intervjuer bestå av denna

struktur då det kan gynna mitt arbete då respondenterna får tala fritt och på så sätt inte ledas

till att ge mig dem svar jag förväntas få utan dem jag egentligen vill ha. Som nämnt tidigare

och något som Kvale (1996) styrker är att intervjuaren måste ha en viss erfarenhet och kan

inte bara ge sig in i en situation där personen i fråga inte har någon kontroll eller struktur över

huvud taget. Speciellt i detta fall är det viktigt att ha en viss bakgrundskunskap så jag kan

ställa frågorna rätt utan att det blir en bortkastad intervju.

Sekundärdata är enligt Merriam (2009) till stor del bestående av dokument som kan vara allt

ifrån böcker till Internetkällor. Jag har för avsikt att använda mig av relevanta och trovärdiga

källor som stödjer mina tankar och idéer samt delvis verifierar andra källor. Till stor del

kommer min informationsinsamling ske via LNU:s olika databaser för att på så sätt veta redan

från början att de källor jag använder är betrodda.

Jag har för avsikt att ta del av primärdata såväl som sekundärdata, vidare genom intervjuer

och dokument som rör ämnet. Den största delen av min insamlade empiri kommer bestå av

just intervjuer då det är dessa respondenter som med sina svar kommer ligga till grund för

mitt arbete och mina slutsatser. Självklart finns det en risk att lägga en så stor del av arbetes

resultat i händerna på personer som jag ska intervjua.


11

2.2.2 Val av företag

Utifrån det föregående stycket kommer mitt arbete sedan leda till flera praktikfall där jag

kommer intervjua företag inom mitt valda område som kan besvara mina forskningsfrågor.

Det valda området är mer konkret små och/eller medelstora företag inom

klädförsäljningsbranschen med fysisk butiksförsäljning som huvudsakliga kärnverksamhet. I

några utvalda företag inom denna sektor kommer då min forskning att ske. Just inom denna

bransch är forskningen väldigt tunn och kräver en utökad förståelse hur dessa företag hanterar

de sociala medierna i sin marknadsföring. Jag anser att det är viktigt att undersöka detta

fenomen när dessa mindre företag oftast inte har tillgång till stora summor pengar för att

kunna marknadsföra sig. Dessa företag återfinns allt som oftast väldigt regionalt och har

sällan marknadsföring som ska generera kunder från hela landet. Också det faktum att de

sociala medierna i stor utsträckning initialt är gratis så blir dessa användbara redskap att få

kunden att hitta företaget och vice versa. Mina respondenter kommer att vara relevanta

intervjuobjekt inom ramen av mitt arbete och kommer alla ge en inblick i hur de använder de

sociala medierna. Här nedan följer en detaljerad lista och beskrivning över uppsatsens

intervjupersoner/företag:

Inside Kalmar finns i dagsläget endast på Facebook och har där 515 följare samt 59

incheckningar (där folk aktivt berättat att de befinner sig i

butiken)(facebook.com/insidekalmar). De har även en välutvecklad hemsida med all tänkbar

information (inside-kalmar.se). Här hölls intervjun med ägaren Stefan Johansson.

Selvage är en butik som endast finns i Kalmar och startades 2008 av två personer som vill

erbjuda det bästa från skandinaviska och internationella varumärken (selvage.se). De finns för

närvarande tillgängliga på både Instagram och Facebook och har för tillfället 255 följare på

Instagram och ett flertal på Facebook (facebook.com/selvage.sweden). På Instagram går de

under namnet @selvagesweden men är även kanske mest synligt via Enriques personliga

Instagram som går hand i hand med butiken. Där följs butiken av ytterligare 551 personer.

Intervjun gjordes med Enrique Sanchez, ensam ägare och butiksansvarig.

Kompaniet i Kalmar är ett familjeföretag som grundades 1992 och erbjuder bland annat starka

skandinaviska varumärken. De återfinns förutom i Kalmar även i Växjö (kompanietstore.se).

De har både en sida på Facebook och en användare på Instagram (@kompanietstore) som

tillsammans följs av 528 personer (facebook.com/kompaniet). Där intervjuades Johannes

Österberg, butikschef och inköpsansvarig, samt Carl Holm, säljare och jeansansvarig.


12

Ego är en butik som etablerades i Eskilstuna 1998 och vill erbjuda sköna kläder för sköna

människor. De finns för närvarande endast på Facebook och följs av 1217 personer och har

blivit incheckat 44 gånger (facebook.com/egosweden). Via telefon intervjuades Johan

Svanström, butikschef och ägare för Ego.

Elin Maria är ett Eskilstunabaserat företag som förutom försäljning i butik även erbjuder

shopping online via deras hemsida (http://www.elinmaria.se/). De återfinns idag på Facebook

och deras nystartade konto på Instagram (@elinmariaboutique). På Facebook har de 642

följare samt 30 incheckningar (facebook.com/elin-maria) och på Instagram har de också flera

följare. Med Elin Maria skedde intervjun över telefon med Emma Ekman, webshopsansvarig

samt butiksbiträde.

Anledningen till val av dessa respondenter ligger i att de är relevanta för ämnet och

karakteriserar de företag jag har för intention att fördjupa mig på. De använder sig dessutom

alla av någon form av marknadsföring via de sociala medierna och eftersom de är små eller

medelstora företag inom klädbranschen med fysiska butiker som kärnverksamhet faller de

mycket väl inom ramen av vad jag vill undersöka vidare. Jag har för avsikt att göra dessa

intervjuer ansikte mot ansikte på plats där butikerna ligger eftersom detta oftast inger en mer

personlig miljö där respondenterna kan mer avslappnat svara på intervjufrågorna. Jag kommer

använda mig av en diktafon/mobilinspelning för att få med samtalet på bästa sätt så jag kan

återkomma till frågorna och svaren som uppkommer under intervjun. I de fall när intervjun

skedde med de två Eskilstunabaserade företagen gjordes intervjuerna över telefon.

2.3 Informationsinsamling

Den empiriska data som finns för att få ihop en fallstudie kommer från flera olika källor och

Yin (2009) tar upp sex olika; dokument, arkivmaterial, intervjuer, direkt observation,

deltagande observation och fysiska artefakter. Dessa är vidare de vanligaste men listan kan

också göras betydligt längre än så. Dokument kan först och främst vara svåra att få tag i

samtidigt som de med internets framfart även gjort det lättare att hitta. Det handlar inte alltid

om att bara hitta information utan det viktigaste är att hitta relevanta dokument som kan bidra

till ett arbete. Yin (2009) menar vidare att den information forskaren tar del av också kan vara

partisk. Det finns alltså inte två sidor av myntet. Det kan också vara så att författaren av ett

dokument inte finns med på ett korrekt sätt. Däremot menar Yin (2009) att dokument alltid

finns tillgängliga och ändras inte, snarare uppdateras. Det finns oftast en lång historik till de

flesta dokument och är för det mesta ett tillförlitligt informationsverktyg för att verifiera


13

stavelser, författare och referenser. Yin (2009) fortsätter med att förklara att arkivmaterial har

samma fördelar som dokument samt att det är en mycket precis källa och oftast kvantitativ.

Precis som för dokumenten så är nackdelarana desamma samtidigt som behörigheten för

arkivmaterial kan vara svårare att nå på grund av privata skäl och/eller på grund av

hemlighetsstämpling (Yin, 2009).

Intervjuer är enligt Yin (2009) kanske den viktigaste delen av att samla information i en

fallstudie. Den är mer rak än andra tillvägagångssätt då den enligt Yin (2009) fokuserar mer

exakt på ämnet. I och med att en intervju sker mellan intervjuare och respondent och på grund

av det är mänskligt kan innehållet bli det forskaren vill att det ska bli även fast detta i många

avseenden ses som en negativ sak. Den personliga delen kan enligt Yin (2009) också ställa till

resultatet genom att ställa dåliga frågor eller att svaren blir undermåliga. Han menar vidare att

förståelsen för svaren kan vara tolkningsbara och att olika forskare kan tolka en intervju olika.

Sedan finns de direkta och deltagande observationerna som båda är något som enligt Yin

(2009) tar reda på hur det ser ut i nuläget och ger en sammanhängande inblick i fallstudien.

Den indirekta observationen ger även en insiktsfull och mellanmänsklig bland de motiv som

kan hittas. Nackdelarna är samtidigt att denna process, oavsett om det gäller den direkta eller

deltagande observationen, kan vara mycket långdragen och tidskrävande. Just det faktum att

det är under observation kan enligt Yin (2009) påverka resultatet då de som blir observerade

inte agerar på samma sätt som de i vanliga fall brukar göra. Den sista delen är de fysiska

artefakterna som enligt Yin (2009) kan ge insiktsfulla inblickar i de kulturella kännetecken

som finns samt de tekniska verksamheterna. Däremot menar Yin (2009) att det kan vara

selektivt och att tillgängligheten kan vara dålig.

Min informationsinsamling kommer bestå av dokument i form av skrivna böcker som jag

hittar antingen på Linnéuniversitetets bibliotek eller som elektroniska upplagor på Internet.

Det kan också vara artiklar som är användvara i mitt arbete och dessa har jag för avsikt att

hitta på tillförlitliga platser om det nu gäller ett bibliotek eller på Internet. Vidare ska jag även

ta del av intervjuer. Dessa beskrivs mer utförligt under punkten ”primärdata” tidigare i mitt

arbete. Jag kommer inte använda mig av arkivmaterial då jag inte har för mening att besöka

några arkiv för att hitta den information jag behöver. Jag kommer heller inte att ta del av

några fysiska artefakter dels på grund av att Yin (2009) säger att det kan ha en mindre

relevans i arbetet samt att jag inte kommer kolla på de tekniska verksamheterna. Vad gäller

observationer så antar jag även här Yin (2009) beskrivningar att de kräver en längre tids

arbete vilket jag inte anser mig ha tiden till att genomföra. Samtidigt kommer dock en viss


14

observation ligga i att följa företagens deltagande på de sociala medierna främst för att hålla

mig uppdaterad på deras arbete.

2.4 Dataanalys

Enligt Yin (2007) finns det fem olika analytiska tekniker som i sin tur kommer från vad han

nämner som tre generella strategier och som ska användas tillsammans eller som del av dessa

strategier. Den första strategin är att förlita sig på teoretiska hypoteser vilket innebär att

författaren använder sig av de teorier som lade grund för arbetet. Denna strategi är den

vanligaste och de grundläggande teorierna följer med i arbetet och formar forskningsfrågorna,

litteraturen och det fortsatta arbetet. Den andra strategin är att ha idéer om rivaliserande

förklaringar vilket kan beskrivas som att det kan vara viktigt att pröva de teoretiska hypoteser

som forskaren kommit fram med andra. Denna strategi påminner därför om den första men

ska alltid ställas mot andra teorier. Den tredje och sista är vidare att utforma en

fallbeskrivning och kan fungera som ett alternativ till de två förstnämnda strategierna. Den

innebär att författaren tar sig en beskrivande ram för hur fallstudien ska genomföras. Utifrån

dessa strategier finner forskaren enligt Yin (2007) de fem olika analytiska teknikerna som är;

mönsterjämförelser, att bygga upp en förklaring, tidsserieanalyser, programmatiska modeller

och syntes utifrån olika fall.

Mönserjämförelser anses enligt Yin (2007) vara fördelaktigt om forskaren vid jämförelse av

ett eller flera mönster och vid ett resultat där dessa mönster är eniga med varandra i sin tur

leder till att den interna validiteten stärks i arbetet med fallstudien. Kan forskaren använda sig

av ett mönster tidigt och sedan förutsäga ett resultat och det sedan leder till detta resultat kan

denne dra starka slutsatser. Han menar däremot att detta kan vara en känslig teknik då dessa

antaganden kan påverkas av fall som ändrar resultatet. Detta menar han att det kan vara ett hot

mot validiteten av arbetet. Använder forskaren sig av endast enskilda fall måste dessa mönster

vara avsevärt tydligare för att vara relevanta. Den andra tekniken enligt Yin (2007), Att bygga

upp en förklaring, bygger delvis på den förstnämnda tekinken men här behöver inte dessa

antaganden vara slutgiltiga vid sin påbörjan av fallstudien. Här förhåller sig forskaren till de

olika teoretiska hypoteserna samt fallstudien för att ta fram nya perspektiv. Enligt Yin (2007)

finns det dock flera svårigheter med denna teknik då den kräver en ansenlig analytisk

kunnighet. Denna teknik kan leda till att forskaren under arbetets gång tar en annan väg en

den ursprungliga och därför kommer fram till fel förklaringar.


15

Den tredje analytiska tekniken enligt Yin (2007) är tidsserieanalyser och anses i viss mån

vara en betydligt enklare metod en de två förstnämnda teknikerna då denna teknik kan

använda sig av endast ett mönster. Han nämner att denna form av teknik kan vara viktigt för

en fallstudie då forskaren kan hitta förändringar i tidsanalysen som är mycket intressanta för

arbetet. Vidare menar han dock att detta mönster i sin tur kan vara mer komplext då start- och

slutpunkten för en sådan analys kan vara otydlig och därför svår att ta med i en tidsbegränsad

fallstudie. Han nämner också att vissa tidsanalyser måste ske kronologiskt vilket leder till att

denna analys inte blir lika generell utan mer specifik i sitt utförande. Här måste dock

händelserna för analysen ske i rätt kronologisk ordning för att kunna undersökas korrekt. Den

fjärde tekniken, programlogiska modeller, menar Yin (2007) kan uppfattas med

mönsterjämförelsen på grund av att forskaren jämför empiriska observationer med förväntade

händelser. Den skiljer sig däremot åt eftersom denna teknik anses innehålla andra stadier. Här

kan en ny ide formas under den pågående analysen som i sin tur leder till ett nytt utfall. Denna

process har sina fördelar i att den kan definiera visionerna för en grupp mer tydligt och hur

man ska nå dessa mål (Yin, 2009). Den femte och sista analytiska tekniken är syntes utifrån

olika fall är lämplig om fallstudien består av två fall eller fler. Fördelarna med att använda sig

av flera fall är att det kommer stärka trovärdigheten och förstärka slutsatserna. Däremot är den

alltså inte speciellt fördelaktig om det bara finns enstaka fall att analysera.

Jag anser mig nog försöka använda mig av tekniken syntes utifrån olika fall då jag kommer

använda mig av flera fall att finna ett resultat på min fallstudie och att jag kommer jämföra de

olika fallen med varandra. Den passar också bra på grund av att den ger ett bra och trovärdigt

resultat om tekniken används rätt.

2.5 Reliabilitet och Validitet

Merriam (2009) menar att trovärdigheten i ett arbete och i det forskaren kommer fram till

ligger i hur varsamt man förhåller sig till ämnet och använder sig av de medel som finns och

att de medel som finns också är grundade och accepterade av andra, framförallt inom den

teoretiska delen. Validitet kan enligt Patel och Davidson (2011) beskrivas som att veta vad det

är forskaren avser att undersöka. Gummesson (2000) påvisar desamma och menar också att på

grund av det borde finnas en koppling mellan den teori och empiri forskaren använt sig av.

Bryman och Bell (2003) menar att validitet i mångt och mycket är den viktigaste av

forskningskriterier. Dem delar upp validitet i fyra delar; begreppsvaliditet, intern validitet,

extern validitet och ekologisk validitet. Begreppsvaliditeten kan också beskrivas som teoretisk

validitet och förhåller sig främst inom kvantitativ forskning. Det kan kort förklaras som


16

frågan att ifrågasätta det som undersöks, det vill säga är den fråga som undersöks trovärdig

för resultatet (Bryman och Bell, 2003). Intern validitet belyser sambandet i olika fall om de är

trovärdiga eller ej och om de förhåller sig till varandra eller av andra faktorer. Merriam (2009)

talar också om extern validitet som betyder att det forskaren kommer fram till även kan

användas i andra situationer. Vidare talar hon även om föreställd tillförlitlighet som kortfattat

innebär att forskaren vet vad den faktisk studerar. Det handlar alltså om ifall forskaren vet vad

den arbetar med och ifall denne använder rätt medel för det. Yin (2009) talar vidare om att

denna tillförlitlighet kan ligga till grund av undersökarens egna intryck. Enligt Bryman och

Bell (2003) kan den externa validiteten stå till svars för vilka intervjugrupper/personer som

väljs eftersom resultaten av dessa intervjuer kan spegla resultatet. Det är därför viktigt för

många forskare inom det kvantitativa området att hitta representativa intervjuobjekt. Den

ekologiska validiteten kan enligt Bryman och Bell (2003) beskrivas som huruvida resultaten i

forskningen är av vikt i normala sociala samanhang. Det kan beskrivas vidare som forskarens

förmåga att förhålla sig till detta och inte få undersökningen att bli allt för onormal mot

vardagen. Ett exempel kan vara en intervju med ett företag på ett ställe som inte är

representativt för företaget vilket då leder till att resultatet utifrån detta synsätt inte är

tillräckligt valida.

Vidare menar Patel och Davidson (2011) att reliabilitet är att det ska göras på ett så

tillförlitligt sätt som möjligt. Bryman och Bell (2003) förklarar detta vidare genom att ställa

frågan om en undersökning skulle få samma resultat om den skulle genomföras en andra

gång, eller om den då skulle få ett annat resultat på grund av tillfälligheter under arbetets gång

som format arbetet. De menar vidare att reliabiliteten främst är användbar inom den

kvantitativa undersökningen. Validitet och reliabilitet går delvis hand i hand och den ena

utesluter nödvändigtvis inte den andra. Bryman och Bell (2003) talar om att den begreppsliga

validiteten har ett samband i reliabiliteten då en fråga kring ett begrepp kan vara svagt

reliabelt vilket leder till att det inte är trovärdigt och håller hög validitet. När forskaren ser

över sin insamlade information genom exempelvis enkätundersökning gäller det att

generalisera resultatet på ett trovärdigt sätt. Patel och Davidson (2011) talar om att alla

personer rörande en undersökning inte kan vara delaktig såväl som i mitt arbete kan jag inte

intervjua alla små och medelstora klädbutiker med fysisk försäljning som huvudsyssla.

Samma sak gäller när information från böcker och så vidare ses över. Det blir svårt att läsa

allt inom ett ämne om ämnet som berörs är väldigt stort och utbrett, då väljs istället ut ett par

vilket får representera ämnet. Som nämnt tidigare kommer trovärdigheten ligga i att jag


17

använder mig av källor som är verifierade av LNU samt annan litteratur som finns.

Information jag hittar på internet ser jag till att verifiera med antingen flera andra källor på

internet som säger samma sak eller via en enskild mer trovärdig bok eller likande. I och med

det kommer jag få en god teoretisk överblick i ämnet precis som Patel och Davidson (2011)

påvisar.


18

3 TEORI

___________________________________________________________________________

I följande kapitel kommer den teoretiska referensramen för uppstatsen att ta form. För att

hålla en god struktur och en lättförståelig karaktär kommer kapitlet delas upp i de tre sociala

medier uppsatsen har för avsikt att undersöka; Facebook, Twitter och Instagram. Detta

kommer även avslutas med en allmän teoretisk diskussion kring de sociala medierna och hur

dessa tre har vissa likheter såväl som skillnader.

___________________________________________________________________________

3.1 Facebook

Facebook är idag det största av sociala medier som finns och uppskattas ha runt 600 miljoner

aktiva användare och närmare en miljard registrerade konton. Ungefär 450 miljoner

användare har även tjänsten på sin bärbara elektroniska utrustning såsom androidtelefoner,

Iphones eller Ipads och så vidare (Fowler, 2012)

Sidan bygger på att knyta kontaker och behålla vänskapen med gamla vänner där användarana

tillåts dela bilder, dagliga ”updates” som kan beskriva vad som helst, till att faktiskt

uppmärksamma nya företag eller produkter. På grund av det höga användarantalet menar

tidningen Strategic Direction (2012) att det är ett naturligt val att använda sig av Facebook i

sin marknadsföring. Detta gäller nystartade såväl som etablerade företag. Oavsett i vilket

skede ett företag befinner sig i kan Facebook vara en bra lösning för ”gratis” marknadsföring

och en språngbräda för företag eftersom många potentiella kunder världen över återfinns på

denna plattform.

3.1.1 Förarbete

Tidningen Strategic Direction (2012) menar att det krävs tydliga mål för att nå framgång i sin

marknadsföring. Strategic Direction (2012) nämner tre mål som viktiga och ett av dem är att

helt enkelt starta en personlig sida med hjälp av Facebooks fansidor. Därefter är det

egentligen bara att vänta då de menar att med hårt arbete och intressant marknadsföring

kommer generera en ”like” eller kommentar förr eller senare och menar vidare att när en har

uppmärksammat sidan kommer fler och fler gå med.

Albro (2012) menar också att företag bör se över konkurrenternas Facebook-sidor precis som

på samma sätt de gör innan de öppnar sin butik. Han menar vidare att en sida ska ha ungefär

samma stil som en eventuell hemsida och butiken för att låta kunden känna igen sig. Här


19

menar Price (2011) att Facebook-sidan bör vara lite mer personlig och inte alls behöver ha

samma tema som butiken och hemsidan.

3.1.2 Kunddeltagande

Det andra av de tre mål Strategic Direction (2012) nämner är att identifiera de som skapat

intresse för kampanjen eller sidan genom att de lämnat feedback genom en like eller en

kommentar. Dessa personer anses som dem viktigaste och är de som driver marknadsföringen

vidare på ett viralt sett samtidigt som det är dessa som i slutändan troligtvis står för att köpa

något. För att uppnå detta steg måste det vara klara och tydliga målsättningar, annars kommer

det bara bli ett i mängden och förlora sitt värde. De nämner här att deltagande från kunden är

det bästa för att nå ut med sin marknadsföring. För att få kunderna att delta mer menar Price

(2011) att företag fördelaktigt kan locka med rabatter och erbjudanden. Han menar dock

vidare att detta endast lockar dem som är ute efter dessa rabatter och erbjudanden. Istället vill

Price (2011) att det ska erbjudas mer unika erbjudanden och att företag borde använda sig av

mer personliga servicekanaler. Desto mer personligt, desto mer kommer kunden ta till sig

företagets produkter och erbjudanden.

Enligt Strategic Direction (2012) är en tredjedel av de personer som ger positiv feedback

benägna att köpa något medan icke aktiva användare endast har en benägenhet på en

femtedel. De menar också att det är av stor vikt att försöka hålla dessa kunder intresserade och

få dem att delta i det fortsatta marknadsföringsarbetet. De nämner att reklamen som syns på

Facebook i form av betald reklam i överkant eller på sidan intresserar användarna mycket lite,

men länkas däremot en reklam eller ett erbjudande eller likande av en vän har det betydligt

större genomslag och intresset ökar avsevärt.

Enligt Price (2011) kan detta förbättras genom ytterligare kunddeltagande och menar att

företag bör använda sig av undersökningar och enkäter i Facebook för att ta del av vad

kunderna tycker kan förbättras när det kommer till produkter och service. Detta visar också

vilka som är ens trogna kunder/fans och det som sägs ska noga ses över för eventuell

applicering i företaget.

3.1.3 Från ”Like” till köp

Enligt Syncapse Corp (2010) är det just dessa nyss nämnda fans som tenderar att spendera

mer pengar än övriga användare. När en vanlig deltagare intresserar sig av ett varumärke görs

det ungefär tio gånger per år genom en like samtidigt som denne ger en kommenterar en gång.


20

En mer lojal användare av ett varumärke intresserar sig ungefär 30 gånger och ger

kommentarer på tio vilket sprider företaget betydlig mer.

Price (2011) menar att genom mer personlig service, via nystartade kanaler på Facebook, kan

även de data som existerar mätas i någon form av avkastning. Han menar vidare att genom att

locka kunderna från Facebook till företagets hemsida eller butik så är sannorlikheten att

kunden investerar både tid och pengar hos företaget. Detta kan göras genom exempelvis

länkar och i samband med den personliga inriktningen på Facebook. Det handlar alltså inte

bara om att visa upp sina varor utan också lika mycket att få kunden att faktiskt göra en

investering. Som exempel tar Price (2011) upp en skattjakt där kunden kan hitta ledtrådar på

hemsidan, den fysiska butiken såväl som på Facebook. Genom att göra så får företaget

kunden att delta på alla plattformer som finns och skapar samtidigt ett intresse. Detta kan

dessutom mätas i någon form av avkastning då företaget kan se hur kunden först syns på

Facebook och sedan i butiken (Price, 2011).

3.2 Twitter

Enligt Needleman (2007) är Twitter ett onlinebaserat socialt nätverk och kan liknas vid en

mikroblogg då användaren endast tillåts använda sig av 140 tecken. Det finns idag över 500

miljoner registrerade användare och antalet tweets per dag uppgår till 340 miljoner. För att

tweeta och re-tweeta behövs ett konto, utöver det är allt öppet för allmänheten och kan följas

utan medlemskap (techcrunch.com, 2012).

3.2.1 Grundläggande arbete

Ramey (opus3artists.com, 2010) skriver att ett företags första steg efter ett uppstartat

Twitterkonto är att se sig omkring och se hur andra rutinerade twittrare hanterar tjänsten. Det

handlar också om att lära sig mönstret av hashtags, re-tweeteing och så vidare lika mycket

som att faktiskt skapa en tweet. Han menar vidare att innehållet i meddelandena inte ska vara

för påstridiga samt att de inte ska vara för säljande. Han tydliggör det med att företag bör

skapa ett buzz istället för att ange budskapet direkt. Prince (2010) säger vidare att bara för att

det kan användas 140 tecken i en tweet behöver det nödvändigtvis inte vara så långt. Han

menar alltså att tweetsen ska var korta. Vidare talar han om att de ska vara förståeliga för

andra läsare oavsett hur pålästa de är i ämnet eller branschen företaget rör sig i. Det kan vara

en så enkel sak som att inte använda sig av smala och interna skämt som ingen annan förstår.

Vidare talar han om vikten att följa en viss linje i sina medelande. Språket, informationen och

budskapet bör tala ungefär samma språk hela tiden för att inte röra ihop det. Det kanske


21

viktigaste ett företag ska tänka på innan ett meddelande skrivs är att innehållet ska vara 100 %

korrekt. Det finns ingen plats för löften eller försäljningsrelaterad information som är fel.

Detta kan leda till oanade konsekvenser eftersom det finns en möjlighet att det sprids till

väldigt många personer som alla tar företaget på ordet (Prince, 2010).

Prince (2010) talar också om vad företag inte bör göra med sina Twitterkonton. En

grundläggande tanke är att inte bli för formell och istället bli mer personlig, men aldrig genom

att lämna ut allt för personlig information. Han menar vidare att nystartade konton inte ska gå

ut allt för hårt ut med att hitta följare. Det ser aldrig bra ut när en potentiell följare ser att ett

företag följer flera hundra andra användare samtidigt som den följs av bara några få. Det

brukar vara en indikator av att företag är falska eller inte driver en seriös verksamhet (på

Twitter). Som ett sista tips menar Prince (2010) att antalet tweets inte bör göras allt för ofta.

En läsare/följare vill inte bli överösta med information från en och samma användare. Genom

att undersöka hur andra gör, vilket nämndes tidigera i stycket, kan företaget se hur nivån bör

läggas på antalet tweets.


Något som är viktigt på Twitter är att skapa relationer och synas (Ramey, opus3artists.com,

2010). Tjänsten bygger delvis på en tvåvägskommunikation där företaget också får se till att

vara delaktig genom att engagera sig med andra användare och forum. Precis som i det

verkliga livet handlar det om att skapa en personlig kontakt och se till att det som sänds ut är

intressant (Ramey, opus3artists.com, 2010). Det kan betyda att ett företag borde söka sig till

sidor som är intressanta för produkten och där potentiella kunder kan finnas. På Twitter menar

Ramey (opus3artists.com, 2010) att personer och företag kan blanda det personliga med

professionalism. Något som också är viktigt är att inte vara rädd för att interagera med andra

personer och företag och nämna dem i sina medelande eller liknande. Det är precis detta

Twitter handlar om, att sprida och skapa ett buzz kring någonting viralt (Ramey,

opus3artists.com, 2010).

Prince (2010) menar att det är viktigt att lyssna på sina läsare genom att följa deras

kommentarer. Genom att göra på detta sätt kan innehållet styras åt det håll kunderna föredrar

och som i slutändan också lockar fler följare.

3.2.3 Omdirigera kunden

Ramey (opus3artists.com, 2010) menar att företag bör länka läsaren till något annat,

exempelvis ett Youtube-klipp, blogg eller hemsida för att på så sätt, genom ytterligare tjänster


22

som mäter antalet klick på en länk, ta reda på hur många som engagerar sig i företagets

twittrande. Allt som går att mätas konkret bör också mätas för att på så sätt se vad som kan ge

positivt utfall i slutändan, det vill säga i kassan. Prince (2010) menar vidare att det kan vara

viktigt att först använda sig av en tänkvärd tweet och sedan länka läsaren vidare där denne

kan ta del av ytterligare information.

3.3 Instagram

Business insider (2010) beskriver Instagram som en gratis mobilapplikation där användaren

tillåts ta bilder som kan läggas upp och delas på bland annat Facebook och Twitter. Instagram

har idag ungefär 100 miljoner aktiva användare som tillsammans lägger upp ungefär 60 bilder

varje sekund. Instagram har allt sedan 2012 varit ägt av Facebook (marketingprofs.com,

2013). Många företag använder Instagram idag men det har inte fått det erkännande det borde

samt att användas av fler företag (marketingprofs.com, 2013).

3.3.1 Att tänka på

Det finns enligt Erin (2013) på marketingprofs.com några grundläggande punkter ett företag

bör följa eller ha i åtanke innan användandet av Instagram tas i bruk. Hon nämner fem punkter

som är viktiga att inte göra. Den första är att inte endast använda Instagram i reklamsyfte, det

kan behövas annan information om företaget och endast reklam kan göra det tråkigt för

följarna. Aguilar (socialmediatoday.com, 2013) säger samma sak och tillägger att företag bör

undvika bilder med text eller allmänt ointressanta bilder, Instagram är till för bilder och

kortare budskap och inget annat. Nummer två är att hålla kontot vid liv, att inte lägga upp en

bild allt för sällan. Detta får också följarna att förlora intresse och hela idén med att använda

Instagram går förlorad. En tredje sak att tänka på är att inte lägga upp bilder allt för ofta

heller. Även här mister användarna intresset och vissa bilder går förlorade i mängden. Aguilar

(socialmediatoday.com, 2013) tillägger att många lätt tröttnar på användare som laddar upp

väldigt många bilder samtidigt, det kan få användarna att bara scrolla förbi och på så sätt gå

miste om innehållet. De två sista punkterna handlar om att inte ”hashtaga (#)” och sprida

vidare bilderna på andra medier allt för mycket. En viss mängd hashtags samt en viss

spridning till andra sociala medier är bra, men taggarna kan göra det rörigt och spridningen

till andra medier kan kännas lite för framåt och ledande vilket många kunder kan tycka är

jobbigt (Erin, marketingprofs.com, 2013).


23


Som ett mindre företag med begränsat eller näst intill obefintlig buffert för marknadsföring

kan Instagram hjälpa ett företag att nå ut med bara en bild. Samuel Greengard

(Entrepreneur.com, 2012) genomförde en intervju där ett klädföretag arbetat flitigt med

Instagram och hade vid 2012 uppnått över 20 000 följare. För varje bild som lades upp

”gillades” och kommenterades bilderna av användarna. De bilder som inte gav så stort

intresse sorterades bort och företaget kunde på grund av detta se vilka trender som gäller

samtidigt som det visade vad som eftersöktes (Entrepreneur.com, 2012). De menade i sin tur

att användarnas delaktighet var av stor vikt för att utveckla företaget och nå ut till kunderna på

ett effektivt sett. Aguilar (socialmediatoday.com, 2013) menar vidare att vikten av att tala

med användarna är betydelsefullt. Beroende på storleken av företaget och antalet

kommentarer så kan det vara viktigt att vara delaktig i konversationerna. Hon menar också att

det är viktigt att emellanåt locka kunderna med erbjudanden som till exempel att ta en bild

och koppla den till företaget via en hashtag (#) och få en kupong gratis. Erin

(marketingprofs.com, 2013) påvisar samma sak och menar att det är viktigt att låta kunderna

ta bilder och koppla det till företaget och ger ett exempel på Starbucks som vill att deras

kunder ska hashtaga sina kaffebilder med ”#Starbucks”. Dock menar hon vidare att detta

tillvägagångsätt kan vara något mer effektivt när företaget uppnått ett högre användarantal.

Hon talar vidare om att använda dessa hashtags för att skapa tävlingar.

Erin (marketingprofs.com, 2013) menar att Instagram också bör användas för att skapa ett

buzz, det vill säga något folk talar om. Genom att arrangera en happening, till exempel för en

ny kollektion eller renovering av en butik, kan detta få folk att intressera sig och de vill också

följa processen och ta del av händelsen. Hon talar vidare om funktionen att kunna tagga var en

person befinner sig och nämner att det kan vara viktigt dels för att få folk att veta var det är

men också att samla samtliga bilder kopplat till denna tag på samma ställe.

3.3.3 Ekonomiska kopplingar

Företaget som intervjuas av Entrepreneur.com (2012) nämner att förhållandet mellan

marknadsföring på de sociala medierna och en ökad vinst är mycket påtaglig. De menar, utan

att påvisa några siffror och resultat, att deras vinst fördubblats efter arbete på Instagram.

Att använda sig av kuponger och rabatter har visat sig effektivt i fler branscher än den

klädsäljande delen. Enligt Rowe (2013) har en ökning av denna verksamhet ökat. Hon ger

exempel på en restaurang som tillgängliggjorde detta på Internet och i olika sociala medier


24

som ledde till att folk skrev ut dem men inte alltid använde dem. Hon menar vidare att denna

restaurang påvisade en 10-11 procents ökning i verksameten.

3.4 Syntes

Vad som sammanfattningsvis knyter de tre nämnda sociala medierna samman i

planeringsarbetet är att sätta upp klara och tydliga mål. Teorin tar upp vikten av att använda

sig av de sociala medierna måttligt, det vill säga att inte uppdatera varje minut och timme men

samtidigt inte vara allt för passiv heller. Vid kommentarer bör företagen vänta med att svara,

att ha lite is i magen. Genom att göra på detta sätt kan andra potentiella kunder eller så kallade

fans besvara frågorna åt företaget. Detta medför en viral spridning och man kan också ta del

av vad fansen verkligen tycker och tänker och hur de tolkar företaget. Samtidigt är det också

viktigt att dessa personer inte missbrukar öppenheten av de sociala medierna och bör därför

kontrolleras med måttlighet.

Det tycks också finnas ett intresse bland företag att använda sig av flera sociala medier

samtidigt. Med detta menas att en butik lägger ut en bild på Instagram som sprids vidare på

Twitter och Facebook vilket leder till flera följare och en bredare publik då olika användare

inte nödvändigtvis använder alla medier eller helt enkelt inte uppfattar samma bild på alla tre

utan tar del av bilden på endast en av dem.

Ytterligare en trend som binder samman hur ett företag ska marknadsföra sig på de sociala

medierna är att i viss mån hålla det i enlighet med hur de normala användarna gör. Det bör

alltså finnas en ärlighet, och att det är i marknadsföringssyfte bör inte vara så påtagligt. Det

tycks alltså finnas ett intresse bland alla följare att se bilder på det bakomliggande arbetet och

hur en vanlig dag ser ut samtidigt som det läggs ut konkreta bilder på den verkliga

marknadsföringen. Uppdateringarna bör alltså fungera lite som exempelvis ICA-reklamerna

där reklamen i sig ska vara underhållande samtidigt som erbjudandena visas lite i förbifarten.

Trenden och intresset ligger alltså i att blanda nytta med nöje där ett företag kan kombinera

och balansera på en linje mellan dessa två världar för att lyckas bäst.

För många mindre företag tycks de sociala medierna vara en trendsättare där exempelvis

plagg läggs ut och med likes och kommentarer får en direkt feedback. På så sätt kan företagen

använda denna information och hitta det som kunderna vill ha och eftersträvar. Det verkar

finnas ett vedertaget intryck bland företag där mängden likes och positiva kommentarer avgör

hur ett företag ska fortsätta med en produkt eller likande. Detta gäller på samtliga sociala

medier men speciellt där en viss kundbas har byggts upp. Har ett företag låt säga 1000 följare


25

så är endast en like ett dåligt resultat medan en betydligt större del ger ett bättre

självförtroende att fortsätta på samma linje.

Ytterligare en sak som binder dessa tre sociala medier samman är att de i viss mån bör skapa

ett buzz kring företaget. Genom att sprida viss information över dessa medier och genom att

hålla det mer informellt samtidigt som meddelandena inte blir för direkta i sitt budskap skapas

istället ett buzz som andra människor pratar om och delar med sig av. Denna buzz är mycket

viktig, men är samtidigt väldigt svår att mäta då den sprids på andra vägar en det företaget

själv valt. Så länge det binds samman via hashtags eller andra kopplingar kan företag se

ungefär hur många som intresserar sig av samtalet.

Efterarbetet har visat sig vara mindre viktigt men samtidigt är det precis här en del av

marknadsföringsarbetet bör lägga fokus. I det teoretiska kapitlet har det redovisats att det bör

finnas ett intresse för att genomföra marknadsföring på de sociala medierna. Finns det inte så

är det ingen idé att fortsätta. Arbetet bör också generera någon form av resultat, oavsett om

det gäller en kundökning eller en finansiell vinst.


26

4 EMPIRISK OCH TEORETISK ANALYS

________________________________________________________________

I detta fjärde kapitel kommer den empiriska delen äga rum och sammanvävas med den

teoretiska referensram som presenterades i föregående kapitel. Den kommer delas in i tre

delar där den första delen är hur företag bör arbeta med de sociala medierna för att nå ut till

kunden, den andra kommer bestå av hur företag hanterar de sociala medierna och den sista

delen kommer ta fram de samband som finns mellan de sociala medierna och butiken.

Upplägget kommer vidare liknas med hur marknadsföringsarbetet ter sig före, under och

efter. Jag kommer även här intill återigen presentera intervjupersonerna för att underlätta

läsningen:

Johannes Österberg, butikschef och inköpsansvarig, och Carl Holm, säljare och

jeansansvarig på Kompaniet i Kalmar

Emma Ekman, webshopsansvarig och butiksbiträde på Elin Maria

Enrique Sanchez, ägare och butikschef för Selvage

Johan Svanström, ägare och butikschef för Ego

Stefan Johansson, ägare för Inside

___________________________________________________________________________

4.1 Förarbete och tankesätt på de sociala medierna

För många anses arbetet med de sociala medierna självklart och viktigt, men så är inte fallet.

Johansson menar att det i viss mån inte har den inverkan som önskas. För hans del var de

sociala medierna ett sätt att bemöta konkurrensen. Precis det som Albro (2012) antyder att

företag ska se konkurrenter på de sociala medierna på samma sätt som i verkligheten när ett

företag ska etableras menar alltså Johansson att företag inte kan låtas halka efter.

Price (2011) anser att det bör vara mer personliga på de sociala medierna och det är något som

även Holm och Österberg belyser. De menar att ett familjärt och personligt budskap skapar ett

större förtroende hos kunden. Även Ekman och Erin (2013) talar om detta och att det kan

kännas för påstridigt att blanda ihop den familjära känslan med reklam och erbjudanden. Här

talar däremot både Svanström och Sanchez emot och menar att sådant kan vara bra och att

den personliga miljön visst kan blandas med erbjudanden och liknande. De menar vidare att


27

syftet med att synas på de sociala medierna trots allt är att får en kundökning i butiken,

oavsett om det leder till köp eller bara en vistelse.

Albro (2012) samt Holm och Österberg menar att det är bra att sammanlänka de olika sidorna

och att ha samma tema och budskap på samtliga sidor. Holm och Österberg menar vidare att

det är en förlängning av butikens fysiska skyltfönster. Även Svanström talar om att sidorna på

Facebook och Instagram blir förlängda skyltfönster. De talar vidare om hur de anställda på

Kompaniets butik i Växjö även sammanbinder detta med att de bär kläderna, lite som levande

skyltdockor. Likt hur Strategic Direction (2012) resonerar kring hur arbetet bör se ut på de

sociala medierna genom ett konstant arbete förr eller senare kommer generera en kundökning

menar Holm och Österberg likadant. De lägger även till att lokala små företag inte kan

jämföra sig med stora internationella företag när det kommer till att synas och höras på de

sociala medierna. Även Johansson påpekar att små lokala företag i en helt annan utsträckning

måste förhålla sig till de sociala medierna. Han anser att det inte är av lika stor vikt att hela

tiden vara delaktig för att skapa god respons utan tar den traditionella marknadsföringen som

en bättre lösning.

Mycket av det som visas på de olika forumen är enligt Holm och Österberg främst bilder med

endast lite text. Ramey (opus3artists.com, 2010) nämner även detta och belyser vikten av att

inte vara för påstridig. Likaså Erin (2013) och Ekman anser detta och menar vidare att text ska

begränsas och att kunden istället bör ta reda på information på andra delar exempelvis

företagets hemsida. Speciellt när det kommer till Instagram så menar Ekman att den enbart

bör användas för bilder och att informationen i form av text borde begränsas. Här bör det även

tilläggas tankesättet kring att använda sig av hashtags. Erin (2013) samt Sanchez menar att en

väldigt stor del i arbetet, främst när det kommer till Instagram, ligger i att använda sig av

hashtags på ett korrekt sett. Erin (2013) menar att det inte får bli för överflödigt och Sanchez

påvisar det nyttiga i att använda dem och exemplifierar med att det finns en möjlighet att nå ut

till en bredare publik än den skara som redan följer en. Det ger en möjlighet att få personer att

visa sitt intresse självmant och möjligheten att dessutom nå längre än bara lokalt eller Sverige

är stor. Även Svanström menar att den frivilliga delen i att kunder väljer att följa ett företag är

positivt då de faktisk visar ett genuint intresse.

Aguilar (2013) diskuterar kring hur mycket de sociala medierna borde användas och menar att

företag ska lägga sig på en balansgång mellan att inte lägga ut allt för mycket men samtidigt

inte synas alls. Denna sköra tråd antyder även Holm och Österberg som mycket viktig och


28

menar att kunder tröttnar om det läggs ut för lite samtidigt som de blir för överväldigade av

för mycket information. Dels så förloras det i mängden och dels så förloras intresset på grund

av att det är för påstridigt.

För att återkomma till hur saker och ting borde synas på de sociala medierna så är de flesta

respondenter överens om att man ska vara personlig i sitt bemötande. Precis det som Price

(2011) antyder att ju mer personligt desto mer kommer kunden också ta till sig det som sägs.

Däremot menar han också vidare att man inte får bli hur intern som helst vilket kan leda till

att kunden känner sig utanför och inte känner sig välkommen. Det är något som Sanchez har i

åtanke och menar att företag inte borde bli allt för personliga. Att visa och låta kunden följa

med på intressanta inköpsresor eller nyheter av varor är nyttigt medan skyltning av fikapauser

och dylikt är helt överflödigt. Även Ekman talar om denna effekt och anser att det är oviktigt

att låta kunden delta i den vardagliga och oglamorösa delen av arbetet. De menar dock att det

alltså inte alls får den effekten att den personliga biten går förlorad utan att man ändå måste

putsa till budskapet något så det blir lockande och intressant.

I teorin talas det om vikten av att förhålla sig till tydliga mål. Strategic Direction (2012)

menar att det är viktigt för att veta vad man vill och vad man vill uppnå. Här finns det delvis

ett genomgående samtycke bland respondenterna. De flesta menar att mål med

marknadsföringen är bra men de talar här om olika målsättningar. Holm och Österberg,

Svanström och Sanchez talar om att det givetvis handlar om att få så många personer till

butiken som möjligt och ser därför till att ge ut ett budskap som matchar deras mål. Ekman

och Johansson som också svagt uttalat dessa mål menar dock att det är en kul grej. Lockas

folk av arbetet är det bra, men att sätta upp mål för de sociala medierna känns delvis

överflödigt.

4.2 Arbete och kunddeltagande

Precis det Ramey (opus3artists.com, 2010) talar om angående vikten av att skapa ett Buzz för

att få kunden att ha ett företag eller varumärke i bakhuvudet är samtliga respondenter positivt

inställda till. Både Sanchez och Svanström talar varmt om denna metod men framhåller även

om svårigheten att genomföra detta. Även övriga respondenter talar om att det är något man

vill uppnå och förstår att det också är viktigt. Svanström talar vidare om att han tänker mycket

på att få sin butik i folks medvetande och att det kanske är den viktigaste

marknadsföringsdelen, det vill säga den som undermedvetet finns i kundernas tankar. Han tror

även att i mindre städer likt Kalmar och Eskilstuna så är denna bit en viktig del. Då en kund


29

har en viss butik i sitt medvetande kommer denna också tipsa andra och skapa en viral, gratis

och dessutom ovärderlig marknadsföring.

För att skapa ett gott rykte och få denna ovärderliga virala marknadsföring så anser Holm och

Österberg och Sanchez att arbetet med kunderna är det viktigaste. Det handlar om att vara

ödmjuk och bemöta kunderna personligt och på sätt och vis också vara flexibel. Enligt

Sanchez kan det innebära att en kund önskar ett par skor till en annan stad och då handlar det

om att bemöta denna önskan. Detta tas inte upp så mycket i den teoretiska delen, men är något

som betyder mycket för samtliga respondenter. Det nästan enskilt viktigaste enligt Johansson

är bemötandet, det spelar ingen roll hur stort ett företag är, men kan bli än viktigare för

mindre butiker. Detta ska även genomsyra de sociala medierna. Ekman talar om att bemöta

kunderna på de sociala medierna på samma sätt som i butiken. Även fast det för deras del är

en mindre verksamhet och att folk mer kontaktar dem via mail så finns det ändå en plattform

man bör se över. Lite av diskussionen som togs upp tidigare och det de flesta respondenter vill

framhålla att det ska vara familjärt och välkomnande måste också lysa igenom på de sociala

medierna. Små företag har inte möjligheten att vara arroganta. Holm Och Österberg menar att

marginalerna för att tappa kunder är för små och kan bli kostsamt, då är det bättre att bemöta

med en öppen famn. Både Svanström och Sanchez talar om en så enkel sak att bemöta

kommentarerna på de sociala medierna snabbt. Om det skrivs att någon önskar ett plagg som

inte finns eller någon ber om att få en storlek undanlagd så uppfattas detta snabbt och det

genomförs. Den direkta responsen som uppstår är alltså ovärderlig. Detta framhäver även

Holm och Österberg.

Samtliga respondenter talar vidare om att de i grunden har en trogen kundbas som får butiken

att gå runt och dessa måste såklart behandlas på ett så bra sätt som möjligt. Dessa syns

nämligen på de sociala medierna och sprider gärna budskapet vidare och är också

undermedvetet ett ansikte utåt. Detta talar även Syncapse Corp (2010) om och beskriver

vikten av att den trogna kundbasen är en otroligt viktig grupp att tillmötesgå och hålla

kontakten med.

Ett sätt att hålla kontakten med denna grupp och att få dem att vara en del av butiken är att

exempelvis ha förhandsvisningar eller liknande som får dessa personer att känna sig som en

exklusiv skara människor. Erin (marketingprofs.com, 2013) talar om att skapa happenings och

detta är något Sanchez och Svanström tänkt på. Svanström tar som exempel när de gick från

mailutskick och brev till att använda sig av Facebook i dessa syften ledde till att det faktiskt


30

lockade fler människor än tidigare. Likaså Sanchez talar om detta och att en trevlig happening

kan skapa ett band till kunden.

Även Johansson talar om behandlingen av de trogna kunder som i mångt och mycket är

grunden för att företaget går runt. Han talar om att det är viktigt att leda kunden till butiken.

Även att tratta ner budskapet till de sociala medierna det vill säga att kanske mer utförligt

beskriva något på exempelvis Facebook. Här håller flera respondenter med och de talar

unisont om att man kan gå mer på djupet bland de sociala medierna.

Greengard (2012), Svanström och Sanchez talar alla om att se trenderna och hur arbetet med

de sociala medierna kan optimeras. Sanchez menar vidare att om att om någonting inte

fungerade så analyserades detta och han kunde se över vad som gjorde att det blev så. Ibland

gav det utdelning och han kunde då undvika att göra om misstaget. Svanström talar även om

ungefär samma effekt och menar att det är bäst att informera kunder en viss tid på dygnet. De

menar båda att det inte bara handlar om att sända ut sina tankar utan att det behövs göras vid

rätt tillfälle när det uppmärksammas av mest människor. I och med den direkta responsen som

det talats om tidigare så kan detta styras i den riktning när responsen är som mest. Greengard

(2012) talar vidare om att detta kan medföra en känsla av vad som fungerar eller inte. Det

finns saker som lockar mer och saker som lockar mindre och detta är också något Svanström

och Sanchez menar och att de är något de tänker på.

Aguilar (2013) menar att det är viktigt att tala med personerna som är aktiva på de sociala

medierna. Detta är något som samtliga respondenter håller med om och menar att man gör det

i den utsträckning som går. Holm och Österberg anser att det ibland blir svårt att finnas för

kunden på de sociala medierna hela tiden i och med att det finns andra sysslor som tar tid.

Johansson och Ekman menar att de har den möjligheten men att de ändå inte jobbar speciellt

aktivt med att kommunicera. Johansson tycker dessutom att det är en överflödig och

tidskrävande del även fast han tror att det kan vara bra. Samtliga respondenter menar att det

inte sker allt för mycket trafik i kommentatorsfälten bortsätt från önskemål och liknande.

Detta medför att innehåll inte behöver kontrolleras vilket teorin tar upp och påvisar att det kan

vara viktigt.

4.3 Samband mellan de sociala medierna och företaget

När det kommer till att se vissa specifika samband eller samband i stort så anser samtliga

respondenter att det är en svår uppgift att genomföra. Oftast är anledningen att de helt enkelt

inte har tid vilket Holm och Österberg antyder. Dels handlar det om att intresset inte finns


31

vilket Johansson tycker. Intresset finns att veta mer och på så sätt styra informationsflödet på

ett sådant sätt så kunderna lockas till butiken mer. Detta belyser Sanchez och påvisar att detta

är något han delvis tänker på. Även Svanström belyser vikten av att hitta de få mönster som

kan plockas upp. De båda har vidare även hittat vissa tider de känner fångar kundens

uppmärksamhet mest och får mest respons och feedback. Samtidigt är samtliga respondenter

medvetna om svårigheterna kring detta och precis som Johansson och Ekman anser så är det

inte väldigt viktigt för mindre butiker, speciellt när man inte har de sociala medierna som

huvudsakliga marknadsföringskanal. Sanchez exemplifierar med att han nu lägger ut

information på Facebook på kvällen dagen innan så att det finns i kunders medvetande under

kvällen och ligger färskt i minnet nästkommande dag.

Eftersom många fortfarande anser sig tycka att de sociala medierna i mångt och mycket är en

ganska ny kanal för marknadsföring så är också många i upplärningsfasen. Holm och

Österbergs samt Johansson anser detta och tycker sig själva kunna arbeta bättre i dessa

samband. Detta medför då att intresset för en så fortgången planering som att hitta samband

mellan tillströmningen eller ökad vinst i butiken gentemot arbetet kring de sociala medierna

känns för främmande.

Holm och Österberg talar även om att sambandet inte kan mötas rakt upp och ner. I samtliga

respondenters arbete med marknadsföring är de sociala medierna inte den enda kanal som

används vilket medför att det blir svårt att avgöra vad det faktiskt är som lockar kunderna.

Holm och Österberg menar att tiden för små företag är begränsade och att hitta alla dessa

mönster och försöka hitta vad de sociala medierna faktiskt betyder för företagen är omöjligt

och dessutom en kostsam process.

Men något de flesta respondenter är fullt medvetna om är att den trogna kundgruppen som

finns tenderar att spendera mer än övriga, vilket också är lite av en självklarhet. Men det är

även dessa som ser till att sprida budskapet bland de sociala medierna. Att då locka dessa till

butiken och få dem att känna sig utvalda är viktigt. Syncapse corp (2010) talar om att det är de

största fansen som tenderar att spendera mest pengar vilket också Sanchez och Svanström

också nämner. Här menar de vidare att ett samband finns och exemplifierar med att dessa

trogna kunder oftast är dem som hör av sig på de sociala medierna för att sedan komma in i

butiken för att visa intresse och köpa diverse saker. Prince (2010) menar att genom speciella

happenings och liknande så kan kunder lockas ytterligare. Detta är något både Svanström och

Sanchez jobbar med. Att först och främst påvisa detta på exempelvis Facebook och sedan


32

styra i den fysiska butiken. Här ser man ett väldigt tydlig samband menar de och tillägger att

detta är ovärderligt i och med att alla kunder återfinns på just Facebook vilket underlättar

arbetet avsevärt istället för att hålla på med brevutskick och så vidare.

4.4 Analys av det emiriska kapitlet

Trots den effekt de sociala medierna har fått och hur viktigt det kan ses så tycks

respondenterna fortfarande inte fullt ut ta steget att arbeta med det till fullo. Detta är speciellt

synligt när man ser över hur många som använder sig av Twitter och Instagram. Instagram

börjar dock få lite effekt men Twitter har inget genomslag alls. Det handlar inte om

okunnighet i de flesta fall, bara helt enkelt att det kan kännas överflödigt och en till kanal som

kan bli jobbig att hålla vid liv. Eftersom Twitter i viss mån kräver lite mer uppmärksamhet

och enligt den teoretiska delen eftersträvar flera inlägga varje dag så hinns det inte med på

grund av för få anställda.

I mångt och mycket så finns det tendenser att användandet av de sociala medierna inte är en

huvudsyssla och att det inte tycks behöva läggas ner allt för mycket tid i arbete. Mycket sker

spontant utan större planering.

Det har visat sig för samtliga att man inte kan utesluta ”vanlig” marknadsföring såsom

tidningsannonser och tv-och radioreklam. Det är fortfarande viktigt att nå ut på ett mer

traditionellt sätt. I detta sammanhang används de sociala medierna som något mer

beskrivande dit kunderna hamnar för att ta del av mer information eller liknande.

Kombinationen är annars mycket viktig, att leda kunderna till butiken, de sociala medirerna

eller hemsidan efter exempelvis en tidningsannons.

Vikten av att nå ut snabbt till kunden tycks vara en bidragande orsak till varför de sociala

medierna används. Den snabba responsen och feedbacken är ytterligare ett skäl uppskattas

otroligt mycket i arbetet. Att från dag till dag ha den möjligheten att uttrycka sig till kunderna

och att ta del av det som sägs för att på så sätt göra ändringar i rätt riktning anses mycket

viktigt.

Samtidigt som de sociala medierna kan ses som ovärderliga eftersom det är en gratis och

delvis väldigt tacksam marknadsföringskanal så tycks det finnas en tanke i att mindre lokala

företag inte behöver det i samma utsträckning som de stora internationella. Samtliga anser att


33

de sociala medierna är ett nödvändigt arbetsredskap oavsett om det används som bisyssla eller

som enda kanal ut till kunderna. Att inte finnas och delta bland de sociala medierna är bara

dumt där ingen vinner något på det. Så länge det sker uppdateringar och ett företag tycks ha

tid så är det i enlighet med samtliga respondenter nyttigt att synas och höras via Facebook och

Instagram.

Något som de flesta respondenter anser angående att mäta resultat eller att på något sätt finna

samband mellan det som sker på de sociala medierna och butiken så tycks det vara ett

överflödigt och för tidskrävande arbete. Det är små och mellanstora butiker med begränsad

arbetskapacitet så det finns ingen tid eller önskan att genomföra detta. Dock känner de flesta

att det skulle vara intressant att hitta speciella mönster så man i sin tur kan maximera sitt

arbete på de sociala medierna.


34

5 SLUTSATS

___________________________________________________________________________

I denna avslutande del kommer jag vara mer personlig i min framtoning och diskutera kring

de fenomen och slutsatser jag kommit fram till. Här har jag för avsikt att även besvara

arbetets syfte med tillhörande forskningsfrågor som legat till grund för arbetet. I slutsatsen

kommer jag även avslutningsvis redovisa några rekommendationer till företag samt förslag

till fortsatt forskning inom ämnet.

___________________________________________________________________________

5.1 Besvarande av uppsatsens syfte och forskningsfrågor

5.1.1 Syfte

Något jag redan innan arbetet tog fart tänkte på var vikten av användandet av de sociala

medierna i marknadsföringssyfte oavsett om det gällde stora eller små företag. Däremot visste

jag inte hur företag arbetar med de sociala medierna för att maximera sin verksamhet.

Dessutom fanns det knapphändig information gällande mindre och medelstora företag och hur

de hanterar dessa kanaler. Det fanns ett intresse i att se hur de arbetade och förhåll sig till

Facebook, Instagram och Twitter i sitt dagliga arbete och utifrån detta hitta eventuella

mönster. Jag hade även ett intresse av att hitta samband mellan det som sägs på de sociala

medierna och butikens verksamhet vare sig det gäller en ekonomisk effekt eller bara nya

kunder. Så utifrån dessa tankar och utifrån en bakgrund och problemformulering så fann jag

detta syfte som relevant att undersöka och basera arbetet på:

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur små och medelstora klädföretag med

försäljning från fysiska butiker som kärnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för

att få sin marknadsföring att nå ut till kunden på bästa möjliga sätt och se om det finns några

mönster när det kommer till planeringen före, under och efter arbetet.

Vidare förhöll jag mig till kommande forskningsfrågor för att på bästa sätt fördjupa mig i

ämnet:





35

Genom arbetets teoretiska och empiriska del har jag samlat nödvändig information för att på

bästa sätt kunna besvara mina valda forskningsfrågor. Jag kommer utförligt besvara dessa

frågor i tur och ordning i detta kapitel för att på bästa sett presentera mina upptäckter.

5.1.2 Fråga 1: Hur når ett företag ut till kunden på bästa sätt på de sociala medierna?

Inom den bransch jag valt att belysa, det vill säga små och medelstora klädbutiker också med

fäste i mindre och medelstora städer, så är meningarna delade om huruvida det finns ett bästa

sätt att nå ut till kunden med de sociala medierna som verktyg. I mitt empiriska arbete visade

det sig att butiker både ansåg det som ett väldigt nödvändigt tillvägagångssätt samt raka

motsatsen. För de som tyckte tvärtom var anledningen oftast att de inte ansåg det som viktigt

grundat på att det var små butiker i små städer. De som faktisk jobbade mer intensivt ansåg

däremot att det är viktigt på grund av det faktum att det är gratis och att kunderna återfinns på

dessa plattformer. Jag menar att det inte finns något som heter för små städer och företag i den

meningen att förhoppningen borde vara att i slutändan utvidga sin verksamhet, oavsett om

man gör det fysiskt genom att flytta, starta en ny butik i en ny stad eller öppna en webbutik. I

vilket fall som helst behövs dessa kanaler för att på bästa sätt nå ut till kunden. Däremot kan

jag inse att arbete för stängda öron känns hopplöst men då borde man kanske ha väntat till ett

bättre läge för sitt arbete på de sociala medierna eller eventuellt lägga ner sina konton för att

invänta rätt tillfälle.

Men arbetet sker ungefär på samma sätt och det har visat sig att det är viktigt med att sätta

mål och vara realistisk i sitt arbete. Att bara arbeta planlöst kan anses lite ogenomtänkt. Som

sidoverksamhet kan denna planlöshet tillämpas om man satt målribban där och inte

eftersträvar samma resultat på de sociala medierna. Trots att målsättningen tycks vara viktigt

både i den teoretiska delen samt delvis i den empiriska så är ändå ett resultat jag funnit att

arbetet är mer en spontan syssla istället för en mer planerad. Så länge dessa företags konton på

de sociala medierna underhålls och uppdateras så är det bra. Vill man meddela något så är

detta snabbaste tillvägagångsättet att nå ut till kunden. Att sätta mål är alltså ett genomgående

tänkesätt från både den teoretiska såväl som empiriska delen.

Det har visat sig att den klassiska och traditionella marknadsföringen som tar form i tv-,

radio- och tidningsreklam fortfarande är en viktig del. Trots att den är betydlig mer kostsam

så finns ett intresse att nå ut på detta sett också. Oftast eftersom dessa butiker är väldigt lokala

så räcker det men en eller två tidningar för att nå ut till massan. Här anser jag att det är viktigt


36

att leda människor främst till butiken, men också till hemisdan eller till de sociala medierna.

Genom att kunden leds till dessa delar så fångar man intresset och kan ge mer information.

Dessa medier är trots allt en förlängning av skyltfönstret. Om reklam i de traditionella

medierna är begränsat i antal minuter reklam eller antal ord i en tidning så har de sociala

medierna ingen begränsning (förutom Twitter). Genom att leda kunden hit så hittar de även

till butiken på ett smidigare sätt. En viktig del här är att exempelvis ta hjälp av en så kallad

QR kod för att enkelt leda kunden till butiken i mobilen. Eftersom nästan alla nu för tiden har

en så kallad smartphone medför dessa QR koder att kunden enkelt och smidigt kan ta del av

informationen i reklamen.

5.1.3 Fråga 2: Hur uppmärksammas företaget av kunden på bästa möjliga sätt?

För att få folk, det vill säga potentiella kunder, att uppmärksamma företag anser jag att det är

viktigt att använda sig av inbjudningar till event och happenings. Företag bör alltså ta ett steg

till för att på ett så bra sätt som möjligt ta kunden från internet till den fysiska butiken. Det är

trots allt där som företaget tjänar pengar på kunden, det spelar ingen roll hur många följare

man har på Facebook om ingen handlar något. Men genom att få kunden till butiken genom

exempelvis ett event för ett nytt varumärke så bildas inte bara en buzz eller hype men också så

bildas en kärngrupp som känner sig speciellt utvald. Denna kärngrupp blir man endast en del

av om man återfinns på de sociala medierna vilket då i sin tur lockar folk till sidorna. Vidare

har det visat sig att det inte alltid behövs reklam i de sociala medierna, dels på grund av att det

antingen är en sidoverksamhet eller att det ska vara mer för inspiration. Jag menar att man ska

försöka blanda dessa två för att uppnå bästa resultat.

Jag har funnit att när det kommer till att sprida budskap på de sociala medierna så finns det

olika tillvägagångssätt där Instagram får agera mer som en bakom kulisserna och stilbildande

del och Facebook får fungera som en mer informativ och säljande del. Företag på denna nivå

använder inte Twitter så den hamnar lite utanför i detta sammanhang. Jag anser att det skulle

kunna vara bra om man vill sprida snabba och korta budskap till en stor skara människor.

Genom att göra detta så uppmärksammas också företaget av kunden på bästa möjliga sätt. Där

skapas även ett visst buzz som jag nämnt tidigare i slutsatsen. Genom at skapa ett buzz blir

företaget mer omtalat och får en gratis och ovärderlig viral marknadsföring. Det har även visat

sig att i den teoretiska biten av arbetet har de flesta företag varit betydligt större än de

fallföretag jag intervjuat. Det har medfört att en del saker ter sig olika och inte kan jämföras i

den utsträckning jag hade hoppats. Företag har alltså större nytta av de sociala medierna om

man är väldigt stora, det vill säga att ett företag följs av 1000 personer eller mer.


37

Figur 2: Modell över hur kunden orienterar sig till butiken (Hanborg, 2013)

Så här tolkar jag hur det ser ut i den bransch jag valt att undersöka. Det har visat sig att med

de traditionella medierna så når man ut till den breda massan. Utifrån den breda massan bör

man leda kunden vidare till butiken och/eller de sociala medierna. Från de sociala medierna

lockas och tipsas kunden mer frekvent så de känner till vad som händer i butiken. Den

avtagande kundrutan symboliserar hur många som faktiskt hittar till en butik.

5.1.4 Fråga 3: Utvärderas resultatet av de aktiviteter som sker på de sociala medierna?

Den direkta responsen som faktisk de sociala medierna lyckas genomföra har visat sig vara en

grundpelare för att de används. Kommentarerna och ”likes” är viktiga komponenter för att

hitta samband. Det har visat sig att med hjälp av dessa kommentarer och liknande så kan

företag se trenden eller intresset kring vad som informeras om. Utifrån detta så kan man alltså

styra innehållet för att maximera kunders tillströmning. Bland små och medelstora klädföretag

så är detta en överflödig aktivitet och är en så komplex del av processen i arbetet att det inte

genomförs. Däremot uppmärksammas allmänna reaktioner och trender utan att det

nödvändigtvis mäts i samband. Svårigheterna i att veta varifrån responsen kommer är

komplicerat i och med att de sociala medierna inte är den enda marknadsföringskanalen. Dock

finns det mönster i form av att information läggs ut och att det faktiskt genererar i köp.

Att hitta mönster och samband mellan de sociala medierna och butikerna har alltså visat sig

vara ett arbete som inte är värt att ta sig an. Jag menar att det ligger något i vad de säger och

förstår att det inte kan vara helt okomplicerat att ta sig an dessa sysslor, framför allt på den här

nivån där företagen är mindre utan stora företags resurser.


38

Även här har jag funnit att sambanden är viktigare bland större företag där man också kan

hitta mer synliga sådana. Med det menar jag att om ett företag följs av ca 5000 personer på

enbart Facebook så finns det en bredare publik som kommer lockas till av det som sägs och

intresseras sig av det som erbjuds. Större företag har dessutom möjligheten att ta reda på detta

genom att dessa kan avvara resurser för detta ändamål.

Jag har även kommit fram till att kommentatorsfälten är viktiga för företag idag. Utifrån dessa

kan företag se vad som sägs och förstå vad som händer. Oavsett om det är tips, önskemål eller

negativa ordbruk så hanteras dessa noggrant. Och enligt mig bör det också hanteras noggrant.

Genom att göra på detta sätt så kan företag lyssna och ta till sig viktig information. Oavsett

vad som skrivs så finns det alltid något man kan lära sig av kommentarerna.

5.2 Avslutande reflektioner

Under arbetets gång har jag fått uppfattningarna att de sociala medierna inte är bestående, det

vill säga något som endast är här under en viss tid. Då vi människor i dagens samhälle har

blivit mycket trendkänsliga, dels som en effekt av de sociala medierna där man når ut direkt

så finns det också ett behov av att testa nya saker. Det har under våren (2013) varit en

diskussion kring Facebooks vara eller icke vara, när de tappat tusentals användare. Facebooks

överlägsenhet i de sociala medierna har nu för första gången varit ifrågasatt. Däremot har

andra sociala medier såsom Twitter och Instagram tagit större fart. Även nya medier såsom

Vine (ett verktyg för att lägga ut sex sekunder långa videoklipp) har fått ett mindre

genomslag. Detta för alltså tankarana till hur länge dessa medier kommer fungera som

marknadsföringskanaler och om de kommer ersättas av andra eller inte. Till slut kanske de

traditionella medierna är de som fortfarande står starka?

5.3 Förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag

Så här i arbetets slutskede och med lite bredare kunskap inom ämnet vill jag komma med

några förslag till fortsatt forskning inom ämnet samt att ge företag inom den bransch arbetet

avser några rekommendationer över hur arbetet kan underlättas eller förbättras. Först och

främst gällande fortsatt forskning anser jag att det bör undersökas vidare mer specifikt hur

marknadsföring på de sociala medierna faktiskt kan generera en bättre lönsamhet. Detta gäller

då inte bara den ekonomiska lönsamheten utan även immateriella lönsamheter som ett bättre

rykte såväl som goodwill. Här bör forskaren alltså gå mer på djupet och fråga kunder och hitta

en helhet som binder de olika delarna samman. För tillfället och även under själva arbetet av

uppsatsen har det även i andra medier diskuterats de sociala mediernas framtid och då kanske


39

främst Facebook. De tappar i skrivande stund miljontals användare och intresset är för första

gången sedan starten på nedgående. Samtidigt som den är nedgående på de utvecklade

marknaderna så är den uppgående i de lite mindre utvecklade såsom Indien och andra delar av

Asien. Kan det här medföra problem för fortsatta satsningar? Måste företag redan nu planera

framtiden för att se över andra alternativ som kan bli massans nya kelgris. Kommer det

eventuellt ersättas av andra sociala medier?

Mina rekommendationer till företag blir att behålla och sätta tydliga mål med vad som är

viktigt i arbetet med de sociala medierna oavsett om det är en bisyssla eller enda

marknadsföringskanalen. Jag vill också rekommendera att i viss mån också kombinera de

sociala medierna med traditionell reklam. Som sista rekommendation borde företag bjuda in

kunden att delta mer, dels genom diverse happenings eller bara vanliga erbjudanden via de

sociala medierna. En snabb uppställd sammanfattning av mina rekommendationer följer här;

Tydliga mål

Kombinera med traditionell reklam

Bjuda in kunden mer


40

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur

Bryman, A. & Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.

Carlsson, L. (2010). Marknadsföring och kommunikation i Sociala Medier; givande dialoger,

starkare varumärke, ökad försäljning :-).Göteborg: Kreafon.

Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda, forska och rapportera. Liber AB.

Frankel, A. (2007). Marknadsföring på Internet. Malmö: Liber AB.

Gummesson, E. (2000). Qualitative methods in management research. Second edition. Sage.

Holmström, E. & Wikbeg, E. (2010). Sociala medier; en marknadsföringshandbok.

Stockholm: Redaktionen.

Kvale, S. (1998). InterViews; An introduction to qualitative research interviewing. Sage.

Li, C. & Bernoff, J. (2011). Groundswell: winning in a world transformed by social

technologies. Boston, MA: Harvard Business Review Press.

Merriam, B. S. (2009). Qualitative Research; A guide to design and implementation. Jossey-

Bass.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen; Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder; Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Prince, D. L. (2010). Get rich with Twitter; Harness the power of the Twitterverse and reach

more customers than ever before. Second edition. New York: McGraw-Hill.

Remenyi, D Et al. (2002). Doing research in business and management; An introduction to

Process and method. Sage.

Ström, P. (2012). Sociala medier; gratis marknadsföring och opinionsundersökning. Malmö:

Liber AB.

Weber, L. (2009). Marketing to the social web; How digital customer communities build your

business. John Wiley Sons, Inc.

Yin, K. R. (2009). Case study research; Design and methods, fourth edition. Sage.

Yin, K. R. (2007). Fallstudier; Design och genomförande. Liber AB.


41

Artiklar

Albro, W. (2012). Launching a Facebook site. Aba bank marketing.

Greengard, S. (2012). Fashion shoot; Shopatrend snaps up new customers with Instagram.

Entreprenour.com Inc.

Price, M. (2011). Using Facebook: To measure marketing. Aba bank marketing.

Rowe, M (2013). 10 WAYS to stretch your marketing dollers. Restaurant Hospitality,

01479989, Mars, Volym 97, Utgåva 3.

Staregic Direction (2012). Yet another article about Facebook; Forget the hype: what works,

what doesn’t and the deeper approach. VOL.28, NO.9, pp. 18-20, Q Emerald Group

Publishing Limited.

Syncapse (2010). The value of a Facebook fan; An empirical review.

Elektroniska Källor

Aguilar, C. (2013). http://socialmediatoday.com/constance-aguilar/1200766/Effective-

Instagram-Marketing,

Erin, A. (2013). http://www.marketingprofs.com/articles/2013/10465/8-dos-and-5-donts-of-

instagram-for- building-your-brand

Fowler, A.G. (2012). Facebook: One Billion And Counting.

http://online.wsj.com/article/SB10000872396390443635404578036164027386112.html

Frommer, D. (2010). Here´s how to use Instagram.

http://www.businessinsider.com/instagram-2010-11

Lunden, I. (2012). http://techcrunch.com/2012/07/30/analyst-twitter-passed-500m-users-in-

june-2012-140m-of-them-in-us-jakarta-biggest-tweeting-city/

Needleman, R. (2007). Newbies Guide to Twitter. http://news.cnet.com/newbies-guide-to-

twitter/

Ramey, C. (2010). Marketing Strategies: 5 Tips to Consider Before You Tweet.

http://www.opus3artists.com/news/?id=1959

http://www.investopedia.com/terms/r/returnoninvestment.asp#axzz2Kid2kSxs

http://www.facebook.se/ads

http://www.verksamt.se/portal/web/guest/driva/it-i-verksamheten/e-marknadsforing

Senast uppdaterad: 2012-07-13, Ansvarig: Tillväxtverket

http://www.seo-trend.se/utnyttjar-du-alla-gratis-marknadsforingskanaler/

http://www.marketingprofs.com/authors/1631/adrienne-erin


42

http://www.inside-kalmar.se/

https://www.facebook.com/insidekalmar

http://www.selvage.se/

https://www.facebook.com/selvage.sweden

http://kompanietstore.se/

https://www.facebook.com/kompaniet?fref=ts

https://www.facebook.com/egosweden

https://www.facebook.com/pages/Elin-Maria/190221487672498

http://www.elinmaria.se/default.asp

Intervjuer

Ekman, E., Elin Maria, Eskilstuna. 2013-05-13

Johansson, S., Inside, Kalmar. 2013-05-13

Sanchez, E., Selvage, Kalmar. 2013-05-14

Svanström, J., Ego, Eskilstuna. 2013-05-13

Österberg, J. och Holm, C., Kompaniet, Kalmar. 2013-05-13


43

Bilaga: Intervjuguide


Hur använder ni er av Sociala medier?

Vad anser ni erat syfte är med användandet av de sociala medierna?

Hur mycket tid läggs ner i arbetet? Är tiden ni spenderar skälig?

Är arbetet planerat? Eller sker det spontant?

Har ni några tydliga mål? Om ja, vilka?

Anser ni det är viktigt med tydliga mål?

Använder ni de tillsammans (medierna)? Sammanlänkas dem? Eller är dem helt var

för sig?

Olika budskap på olika sidor?


Hur arbetar ni med att folk ska få syn på just er?

Hur tror ni folk ser på er?

Har ni en trogen kundbas?

Tar ni till er det som sägs på de olika forumen?

Är det viktigt att lyssna på vad som sägs?

Kontrollerar ni det som sägs?


Mäter ni på något sett sambandet mellan att synas på de sociala medierna och ett

resultat (dagligt, vecko, månads)?

Finns det något samband? Ser ni något samband?

Har ni hört talas om buzz?

Är det något ni tänkt på?

Är det något ni eftersträvar?

Har ni några tips för just er bransch?

Hur ser framtiden ut?

På vilka sociala medier är ni delaktiga i?

Instagram Facebook Twitter

Hur ofta använder ni dessa?

Varje dag Någon/Några gånger i veckan Någon/Några gånger per månad


44

Linnéuniversitet – kvalitet och kompetens i fokus

Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet.

Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning

och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet

erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens.

Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande

och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus.

Linnéuniversitetet

391 82 Kalmar/351 95 Växjö

Telefon 0772-28 80 00

tricket att vara sociallnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:647070/fulltext01.pdf · marknadsföring...

Documents