1 PROJEKTIDÉ 2 SAMRÅDSUNDERL AG 3 UNDERSÖKNINGSSAMRÅDMöjlighet att lämna synpunkter

7 MIL JÖKONSEKVENS-BESKRIVNING TAS FRAM

6 AVGRÄNSNINGSSAMRÅD OCH MIL JÖBEDÖMNING

Möjlighet att lämna synpunkter

4 BESLUT OM BET YDANDE MIL JÖPÅVERKAN

Ja/Nej

8 TILLSTÅNDSANSÖKAN L ÄMNAS IN

9 HANDL ÄGGNING 10 EVENTUELL KOMPLET TERING

11 ANSÖKAN KUNGÖRSMöjlighet att lämna

synpunkter

15 EGENKONTROLL, MIL JÖTILLSYN

14 VERKSAMHETEN GENOMFÖRS

13 KUNGÖRELSE AV BESLUTEventuellt överklagande

12 BESLUT OM TILLSTÅND OCH VILLKOR

5 LITEN MIL JÖKONSEKVENS-BESKRIVNING TAS FRAM

JA

NEJ

T ILLSTÅNDSPROCESSEN

TILLSTÅNDSPROCESSEN

VAD HÄNDER EFTER SAMRÅDET?När samrådet har avslutats sammanställs en samråds- redogörelse. Samrådsredogörelsen redovisar hur samrådsprocessen har gått till, vilka samrådsparter som vi har kontaktat och vilka samrådsyttranden som kommit in. Därefter arbetas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram, som tillsammans med ansökan lämnas in till länsstyrelsen.

Ansökan är en offentlig handling som det också är möjligt att lämna synpunkter på. Från ansökan till färdigt beslut brukar det ta cirka 1–1,5 år.

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD – HUR OCH VARFÖR?

Ett avgränsningssamråd genomförs med

• de enskilda som kan antas bli särskilt berörda • länsstyrelsen• tillsynsmyndigheten (oftast kommunen)• de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den

allmänhet som kan antas bli berörda.

Samråd genomförs i ett tidigt skede i projektet, och inför samrådet sammanställs ett samrådsunderlag som beskriver den planerade vindkraftsanläggningen.

Syftet med samråd är dels att informera om den planerade verksamheten, dels att inhämta information och synpunkter (samrådsyttranden) som kan påverka innehållet i och utformning av den miljökonsekvens- beskrivning (MKB) som vi sedan ska ta fram. Yttranden från samrådet kan röra den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter som den planerade verksamheten kan antas medföra, antingen direkt eller indirekt.

HUR LÄMNAR JAG SYNPUNKTER?Vi ser gärna att du lämnar synpunkter och bidrar med information till projektet skriftligen. På så vis kan vi på ett så sakligt och korrekt sätt som möjligt sammanställa inkomna samrådsyttranden.

Du kan yttra dig på flera sätt:

1. Fyll i det samrådsformulär som finns i lokalen.2. Skicka synpunkter och information till oss via e-post eller vanlig post. Adressuppgifter hittar du i samrådsunderlaget, och vid brevlådan som finns ut-placerad i lokalen. Där står även vilket datum som du senast kan lämna dina synpunkter.3. Prata gärna med någon av oss om du har frågor el-ler vill lämna muntlig information eller synpunkter på projektet.

FRÅN PROJEKTIDÉ TILL VERKLIGHETVägen från projektidé till en färdigbyggd vindkraftsanläggning i drift är lång; den tar många år och är allt annat än spikrak. Denna vindkraftsanläggning, och andra som den, är tillståndspliktig enligt 9 kapitlet miljöbalken. Under tillståndsprocessen tar projektet form och anpassas utifrån samhällets och naturens förutsättningar. Detta avgränsningssamråd, som det kallas, är en del i denna process.

LJUD

KUMULATIVA EFFEKTER

SKUGGOR

KULTURMILJÖER

PLANFÖRHÅLLANDEN & RIKSINTRESSEN

NATURMILJÖER

SYNLIGHET I LANDSKAPET

BEFOLKNING, REKREATION & FRILUFTSLIV

MILJÖASPEKTER VI UTREDER Projektet tar form och anpassas utifrån samhällets och naturens förutsättningar. Vi utreder och tar hänsyn till:

§

0 1 2 3 4 5km

35404550

Preliminär layoutProjektområde

dB(A)ekvivalent ljudnivå

Byggnader i närområdet

HUR LÅTER ETT VINDKRAFTVERK OCH VAD AVGÖR L JUDSTYRKAN?Vindkraftverk alstrar i huvudsak ett ljud av svischande karaktär, som kommer av rotorbladens passage genom luften. Vindkraftverk avger också ett maskinbuller som uppstår i maskinhuset (men som vanligtvis inte uppfattas vid marknivå).

Meteorologiska förhållanden, terrängen, markens vegetation och i viss mån vindhastighet påverkar hur ljudet sprider sig. Samtidigt maskeras ljudet från vindkraftverk ju mer det blåser; naturliga ljudkällor så som skogens brus i vinden tar då över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverket.

LJUD FRÅN VINDKRAFTVERKDet finns inga fastställda riktlinjer, riktvärden eller lagstadgat krav på hur mycket en vindkraftsanläggning får låta. Praxis anger dock ett begränsnings-värde att vindkraftverken inte får överstiga ekvivalent ljudnivå på 40 dB(A)* utomhus vid bostäder (www.vindlov.se). Miljöer med ljudnivåer under 35 dB brukar benämnas ”tysta miljöer” och kring 60 dB motsvarar vanlig samtalston. Människan kan uppfatta ljudnivåeer på 0-130 dB. Ett ljud som upplevs som oönskat och störande benämns buller.

*) Ljud mäts i enheten decibel (dB). För ljud som varierar över tiden, till exempel ljudet från vindkraftverk, anges en ekvivalent ljudnivå, det vill säga en genomsnittlig ljudnivå, och den har enheten dB(A).

Kartan visar exempellayouten för vindkraftsanläggningen och redogör för beräkningen av ekvivalent ljudnivå.

§

0 1 2 3 4 5km

35404550

Preliminär layoutProjektområde

dB(A)ekvivalent ljudnivå

Byggnader i närområdet

NÄRLIGGANDE VINDKRAFTSANLÄGGNINGARFör vindkraft kan kumulativa effekter med negativ miljöpåverkan vanligen uppstå kopplat till

• landskapsbild• ljud• skugga• rennäring (inom renskötselområdet)• fågel.

För att kumulativa effekter ska uppstå kopplat till ljud och skugga krävs att vindkraftsanläggningarna ligger inom cirka tre kilometer ifrån varandra. Kumulativa effekter på landskapsbild, rennäring och fågel kan dock uppstå även vid längre avstånd.

Positiva kumulativa effekter kan också uppstå. Effekterna utgörs då ofta av samordnings- vinster, till exempel av el- anslutningar, vid transport av material, och för byggentreprenaden.

KUMULATIVA EFFEKTERKumulativa effekter uppstår när påverkan från flera källor samverkar med varandra, exempelvis den påverkan som uppstår om flera vindkrafts- anläggningar finns belägna i närheten av varandra. Sådana kumulativa effekter kan vara både positiva och negativa.

VindparkHögkölen,

18 verk, 205 m

Våsberget,8 verk, 175 m

Kölvallen,92 verk

VindparkSvartvallsberget,10 verk, 150 m

Hemberget,34 verk, 240 m

Gubbaberget söder13 verk

Degerkölen,6 verk

Länsterhöjden, 20 verk, 220 m

Storflö�en,38 verk, 220 m

Stockåsbodarna,56 verk, 180 m

Digerberget 15 verk, 139 m

Middagsberget,3 verk, 150 m

MullbergsVindpark,

26 verk, 179 m

Gärdesfloberget,6 verk 220 m

Garpkölen,26 verk

Norderåsen,6 verk

Rodovålen,6 verk

Ängersjökölen,5 verk

Brickan(Svegström),1 verk, 125 m

Florkölen,6 verk, 240 m

Östavall,39 verk, 190 m

Sandtjärnberget,5 verk, 175 m

Holmsjöåsen,12 verk, 180 m

Långåsen, 7 verk, 190 m

Fasikan,15 verk

Portberget,6 verk, 150 m

Klevberget,35 verk

Åndberget,96 verk

Storåsen

Nylandsbergen,Getåsen, Rödsjöåsen

18 verk, 180 m

Tandsjö, 9 verk, 210 m

Riberget,12 verk, 230 m

Björnberget,97 verk

Ska�åsen,33 verk

Nordkölen,48 verk 220 m

Vallåsen,3 verk

Grubban,48 verk, 280 m

Skarpen,30 verk, 280 m

§

0 5 10 15 20km

Avstånd f

rån Grubban projektområde 40 km

Avstå

nd fr

ån Gr

ubban p

rojektområde 20 km

Avslag Beviljade Handläggs

Inte aktuella eller återkallade Uppförda Överklagade

ProjekteringsområdenAvstånd från projektområde Grubban

Vindkra�sanläggningar i området- uppförda, i planeringsstadiet eller avslagna

Källa: Vindlov

H I N D E R M A R K E R I N G - L J U S S Y N L I G G Ö R V E R K E N

Höga konstruktioner ska utrustas med så kallad hindermarkering enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155, ändrad genom TSFS 2013:9 och 2016:95). Grundprincipen är att vindkraftverk som dessa (med en totalhöjd som överskrider 150 meter) enligt föreskrifterna ska utrustas med ett vitt, blinkande, högintensivt ljus.

Kartan visar vindkraftsanlägg-ningar som är etablerade, vindkraftverk som beviljats tillstånd men som ännu inte är byggda, vindkraftverk som fått tillstånd men överklagats, vindkraftverk som är under tillståndsprövning och vind-kraftverk som har fått avslag inom 45 kilometer från projektområdet Grubban. Kartan redogör för en ögon-blicksbild med uppgifter hämtade från Vindlovs kart-tjänst Vindbrukskollen.

SYNBARHETSANALYS – beräknar från vilka platser verken kan ses

Synbarhetsanalysen räknar ut från vilka områden vind-kraftverken skulle kunna vara synliga samt hur många verk som blir synliga, utifrån vindkraftverkens totalhöjd, höjddata för terrängen och skogens höjd. Analysen visar dock inte hur väl synliga verken är och hur stor del av dem som syns, bara att de syns. Den slutgiltiga synbarheten beror på vindkraftverkens slutgiltiga placering och höjd.

FOTOMONTAGE – visar hur verken kan komma att synas

Ett fotomontage utgår från en bestämd punkt och visar hur vindkraftsanläggningen kan komma att synas däri-från. Fotopunkterna ska vara representativa; de kan vara platser där synbarhetsanalysen visar att vindkraftverken är

synliga eller allmänna platser där människor i större utsträck-ning rör sig och/eller kan känna igen sig. Fotopunkterna bör också representera olika avstånd från den planerade anläggningen.

Hur ska ett fotomontage tolkas?

Ett färdigt montage bör betraktas på lite avstånd för att det bäst ska motsvara verkligheten. Foton till foto- montage är tagna på ett sätt som bäst motsvarar ögats naturliga synvinkel, med en brännvidd på 50 millimeter. För vissa fotopunkter kan det även finnas panoramabilder, som visar upp en 360-gradig vy från en given plats. Det kan dock vara svårt att relatera till en sådan bild eftersom vi i verkligheten måste vända oss om eller vrida på huvudet för att få hela den vy som panoramabilden visar.

Vindkraftverkens synlighet och upplevelsen av vindkraft-verk i terrängen kan upplevas olika och variera med årstider och väderförhållanden, vilket är svårt att fånga i ett fotomontage.

VINDKRAFTVERKENS SYNLIGHETEn vindkraftsanläggnings påverkan på landskapsbilden är subjektiv och beror på hur varje enskild människa upplever landskapet. Verken får en ofrånkomlig påverkan på landskapsbilden, men graden av påverkan varierar med landskapets utseende, innehåll och topografi. Påverkan kan analyseras genom till exempel synbarhetsanalyser och fotomontage.

k k

k

k

k

k

FåssjöRamsjö

Finneby norra

Dalbystugan

Gåssjö

Vås

§

0 5 102,5km

Avstånd fr

ån projektområde 10 km

Avstån

d från projektområde 5 km

Projektområde

Avstånd från projektområde

1 - 5

6-10

11-15

16-20

21-25

26-30

31-35

36-40

41-45

46-48

Antal helt eller delvis synliga vindkra�verk

Fotopunktk

Kartan visar hur den planerade vindkraftsanläggningen skulle kunna synas i omgivande landskap samt fotopunkterna för de fotomontage som vi tagit fram. Analysen visar dock inte hur väl synliga verken är och hur stor del av dem som syns, bara att de syns.

RIKTVÄRDEN FÖR SKUGGOR FRÅN VINDKRAFTVERKEnligt Boverkets rekommendationer för skuggor från vind-kraftverk bör den faktiska skuggtiden inte överstiga åtta timmar per år eller 30 minuter per dag vid störnings- känslig bebyggelse (Boverket 2009). För att göra en bedömning av påverkan från skuggor beräknas sannolik skuggtid och det är rimligt att förvänta sig att den faktiska skuggtiden kommer att vara mindre. Kartan redogör för den beräknade sannolika skuggtiden.

Om den slutliga layouten skulle medföra skuggor vid närliggande bostadshus som överskrider rekommenderade värden kommer vindkraftverken att utrustas med så kallad skuggautomatik. Tekniken innebär att vindkraftverket tillfälligt, under några minuter, stängs av då skuggorna uppstår vid närliggande bostäder. Detta säkerställer att skuggningen inte överskrider rekommenderade värden.

SKUGGOR FRÅN VINDKRAFTVERKVid soligt och klart väder uppstår svepande skuggor från vindkraftverkets rotorblad. Avståndet som skuggorna kan uppfattas på är beroende på vind-kraftverkens totalhöjd och landskapets utseende och topografi.

S K U G G O R F R Å N V I N D K R A F T V E R K

Skuggor från vindkraftverk kan vara möjliga att uppfatta på upp till cirka två till tre kilometers avstånd, under ett par minuter vid tidpunkter då solen står lågt. Avstånd gör att skuggorna tunnas ut och tappar sin skärpa; på stort avstånd uppfattas skuggorna endast som diffusa ljusförändringar.

B E R Ä K N I N G AV S A N N O L I K S K U G G T I D

Den sannolika skuggtiden baseras på ett så kallat värsta fall-scenario utifrån

• vindkraftverkens sannolikt högsta navhöjd och största rotordiameter

• områdets sannolikhet för solsken (med hjälp av solstatistik från SMHI)

• antagandet att vindkraftverken ständigt är i drift.

§

0 1 2 3 4 5km

Projektområde

Sannolik skugg�d 8h/år

Avstånd från projektområde

Byggnader i närområdet

Avst

ånd

från

proje

ktomr

åde 1 k

m

Avst

ånd

från

proj

ekto

mråd

e 2 km

Kartan visar exempellayouten för vindkraftsanläggningen och redogör för beräkningen av så kallad sannolik skuggtid.

HÄNSYN TILL PLANER OCH SKYDDADE OMRÅDENÖversiktsplanen ger vägledning om hur mark- och vattenområden inom kommunen ska användas. I över-siktsplanen presenteras även riksintressen, det vill säga nationellt betydelsefulla områden. Områden kan vara av riksintresse både för att bevara (exempelvis natur- och kulturmiljöer) och för att exploatera (till exempel för vind-kraft eller infrastruktur).

Projektområdet Grubban berör inga riksintressen eller andra skyddade områden. Naturreservatet/natura 2000- området Råtjärnsberget–Djupdalsberget och Kvistabäckens flott-led, som är av riksintresse för kulturmiljövården, är de skyddade områden som ligger närmast projektområdet (tre kilometer i sydväst respektive tre kilometer sydost).

PLANFÖRHÅLLANDEN OCH RIKSINTRESSENI tillståndsprocessen för vindkraftsanläggningar behöver vi ta hänsyn till de planer som finns för området och områdets utpekade riksintressen.

!

!!!

!

!

!

! !!!!

!

!!

!

!!!!!!

!!

!

!!!!!

!!!!!

!

!

!!!!!

!!

!!!

!

!! !

! ! !! ! ! ! !

!

!

!(

!

!!!!

!!!!

!

!!

!!!

!!

!!!!!!!!

!!!

!!!!

!!!!!!!

!

!

!!

!!

!!!!

!!!!

!!!

!!

!!!!!!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!!!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!

!!!!!

!!

!!!

!

!!!!!!

!!

!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!!!!!

!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!

§

0 2 4 6 8 101km

Va�enskyddsområdeBiotopskydd (skogliga)Naturvårdsavtal (skogliga)

NaturreservatNatura 2000

RI 3:6 KulturmiljövårdRI 3:6 Naturvård

!( RI 3:7 MineralRI 3:8 Vindbruk

!

! ! !!!!

ProjektområdeAvstånd från projektområde

RI 3:8 Väg befintligRI 3:8 Järnväg befintlig

Avst

ånd

från

pro

jekt

områ

de 1

0 km

Avst

ånd

från

pro

jetk

omr å

de 5

km

Kartan visar riksintresseområden och andra skyddade områden i och kring projektområdet.

Cirka 70 procent av projektområdet Grubban ligger i Härjedalens kommun och resterande 30 procent ligger i Ljusdals kommun. Projektområdet sammanfaller inte med några områden specificerade i de respektive kommuner-nas översiktsplaner eller detaljplaner.

Merparten av projektområdet inom Härjedalens kommun specificeras i kommunens tematiska tillägg för vindkraft som ett område där enstaka verk och mindre grupper kan prövas om de är väl åtskilda och följer riktlinjerna i översiktsplanen. Härjedalens kommun arbetar med att ta fram en ny över-siktsplan, i den konstaterar kommunen att det tematiska tillägget för vinkraft från 2010 bör revideras på grund av att nya riksintressen för vindbruk har tillkommit samt att de tekniska förutsättningarna har förändrats.

*) Utredning av förekomst av fridlysta arter, hotade (rödlistade) arter och andra naturvårdsintressanta arter inom projektområdet och dess närområde.

!

!!!

!

!

!

! !!!!

!

!!

!

!!!!!!

!!

!

!!!!!

!!!!!

!

!

!!!!!

!!

!!!

!

!! !

! ! !! ! ! ! !

!

!

!(

!

!!!!

!!!!

!

!!

!!!

!!

!!!!!!!!

!!!

!!!!

!!!!!!!

!

!

!!

!!

!!!!

!!!!

!!!

!!

!!!!!!!

!!

!!

!!

!!!

!!

!!!!!

!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!

!!!!!

!!

!!!

!

!!!!!!

!!

!!!!!!!!!!!!!

!!

!!

!!!!!!

!!!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!

!!!!!!!!!!!!!!

§

0 2 4 6 8 101km

Va�enskyddsområdeBiotopskydd (skogliga)Naturvårdsavtal (skogliga)

NaturreservatNatura 2000

RI 3:6 KulturmiljövårdRI 3:6 Naturvård

!( RI 3:7 MineralRI 3:8 Vindbruk

!

! ! !!!!

ProjektområdeAvstånd från projektområde

RI 3:8 Väg befintligRI 3:8 Järnväg befintlig

Avst

ånd

från

pro

jekt

områ

de 1

0 km

Avst

ånd

från

pro

jetk

omr å

de 5

km

HÄNSYN TILL NATURMIL JÖER I likhet med det omgivande landskapet utgörs nästan hela projektområdet Grubban av skogsmark. Några myrar och myrartade sumpskogar finns i området. I huvudsak all skogsmark är ur skogsbrukssynpunkt att betrakta som produktiv, vilket har lett till att skogsbilvägar har dragits i området.

Av sedan tidigare känd kunskap om naturmiljön framgår att det inom eller delvis inom projektområdet finns sju nyckelbiotoper i de norra delarna samt tre nyckelbiotoper i det södra delarna. Det finns även sju sumpskogar inom eller delvis inom projektområdet.

Precis vid projektområdets norra gräns samt cirka en kilometer öster om projektområdet ligger Stormyran respektive Kallmyran, de är utpekade i Länsstyrelsen Gävleborgs naturvårdsprogram.

Projektområdet berör en liten sjö, fyra tjärnar och tolv mindre vattendrag, inga av dessa berörs av miljökvalitetsnormer (MKN). Inga kända grundvattenförekom-ster förekommer inom tre kilometer från projektområdet.

För att mer i detalj kartlägga naturvärden inom projektområdet utförs en natur- värdesinventering. Resultatet från inven-teringen kommer bland annat att ligga till grund för hur vi utformar vindkrafts- anläggningen.

Utöver naturvärdesinventeringen kommer vi att kartlägga arterna genom en artskydds-utredning*, fågelinventeringar och fladder-musutredning. Syftet är att skaffa oss kunskap så att vi kan anpassa projektet för att i möjligaste mån undvika eller minimera skada på dessa arter.

NATURMILJÖI tillståndsprocessen för vindkraftsanläggningar behöver vi göra det vi kan för att undvika, eller minimera, skada på de naturmiljöer och arter som finns inom och i anslutning till projektområdet.

1 2 3 4km

0

§

Va�endrag, va�enförekomsterSjöar, va�enförekomsterVärdefulla va�en, kulturvärden

Klass 1 - Mycket högt naturvärdeKlass 2 - Högt naturvärdeKlass 3 - Vissa naturvärden

VISS

Våtmarksinventeringen

Brunn -osäkert läge

Avstå

nd fr

ån pr

ojekto

mråde

2 km

Avstå

nd frå

n proje

kto mrå

de 1

km Kartan visar yt- och grundvatten inom och kring projektområdet.

§

0 1 2 3 40,5km

Stor-myran

Kall-myran

Naturvårdsprogram - Länsstyrelsen Gävleborg

SumpskogarNyckelbiotoper

Objekt med naturvärden

Skog

Skyddsvärda statliga skogar

Avstå

nd fr

ån pr

ojekto

mråde

2 km

Avstå

nd frå

n proje

kto mrå

de 1

km

Kartan visar kända natur-värden inom och nära projektområdet.

HÄNSYN TILL KULTURMIL JÖER Inom projektområdet finns sex möjliga fornlämningar och fem övriga kulturhistoriska lämningar. De möjliga fornlämningarna är fäbodar och de övriga kulturhistoriska lämningarna är områden med skogsbrukslämningar.

Härjedalens kommun har i sitt kulturmiljöprogram utpekat fyra områden precis söder om projektområdet. Områdena visar spår från tidigare bosättningar, kulturen, skogsbruket och jordbruket. I ödebyn Råmyra finns informationsskyltar samt ett boningshus som står öppet för besökare.

För att kartlägga kulturmiljövärdena inom projektområdet mer i detalj utförs en arkeologisk fältinventering. Resultatet från inventeringen kommer att ligga till grund för utformningen av vindkraftsanläggningen.

KULTURMILJÖI tillståndsprocessen för vindkraftsanläggningar behöver vi göra det vi kan för att undvika, eller minimera, skada på de kulturmiljöer och kulturhistoriska lämningar som finns inom och i anslutning till projektområdet.

VA D Ä R E N F O R N L Ä M N I N G ?

Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna. Lämningen ska i regel ha tillkommit före år 1850. Exempel på fornlämningar är gravfält, hällristningar och stenåldersboplatser.

VA D Ä R E N Ö V R I G K U LT U R H I S T O R I S K L Ä M N I N G ?

Övriga kulturhistoriska lämningar är lämningar som tillkommit år 1850 eller senare. Om det finns särskilda skäl, med hänsyn till lämningens kultur- historiska värde, kan dock länsstyrelsen även förklara en lämning som tillkommit år 1850 eller senare för fornlämning.

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&&

&&&&&

&&

&

&&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&&

&&

&

&

&

&

&

&

&

&&

&

&

&

&

&

&

&&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

& &

&

&&&

&

&&

&

&

&&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&

&&&&&

&

&

&

&

&

&

&&

&&

&&

&

&

&

&&&

&&&&&&&&&&

&

&&&

&

&&&&&&

&

&&

&

&&&

&&&

&&&

&&&

&&&&&&

&

&

&

&

&&&&&&&

&&

&&&

&&&&&

&

&

&

&

&

&&

&

&

&

&&

&&

&

&§

0 1 2 3 4 5km

Fäbodvall

Bevarandeplan odlingslandskapet- Länsstyrelsen Gävleborg & Västernorrland

Historiska vägarKulturmiljöprogram - Härjedalens kommun

& Fornlämning ! !Möjlig fornlämningÖvrig kulturhistorisk lämning

Kulturhistoriska lämningar - Riksantikvarieämbetet

& ! !

& ! !

Ej kulturhistorisk lämning& ! !Ingen antikvarisk bedömning& ! !

ProjektområdeAvstånd från projektområde

Avst

ånd

från

proj

ektom

råde 2

km

Avstå

nd fr

ån p

roje

ktom

råde 1

kmKartan visar kulturhistoriska lämningar och lokala kulturmiljöintressen inom och kring projektområdet.

HÄNSYN TILL BEFOLKNING, FRILUFTSLIV OCH REKREATIONProjektområdet Grubban ligger i ett glesbebyggt område. Närmaste sammanhållna bebyggelse utgörs av småorten Ramsjö cirka 12 kilometer öster om projektområdet och tätorten Ytterhogdal cirka två mil väster om projektområdet. Närmaste byamiljöer inom tio kilometer från projektområdet är Grubban, Gåssjö, Vås, Tevansjö och Fåssjö.

En vindkraftsanläggning kan påverka möjligheter till friluftsliv och rekreation. Påverkan kan dels bestå av fysiskt intrång och ianspråktagande av mark som är av värde för friluftslivet och rekreationen, dels av förändrad landskapsbild och därtill ett förändrat upplevelsevärde från omkringliggande områden.

Flertalet naturreservat finns i projektområdets omnejd. Det mest besökta är troligtvis Storklacken (cirka sju kilometer nordväst om projektområdet). På toppen av Storklackens är det en vidsträckt utsikt och där finns även en övernattningsstuga.

Projektområdet Grubban och dess omgivningar används idag bland annat för jakt och fiske, bär- och svampplockning, vandring och rekreation samt skoteråkning.

BEFOLKNINGI tillståndsprocessen för vindkraftsanläggningar behöver vi göra det vi kan för att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter.

§

0 2 4 6 8 101km

Befolkning per 1 km2

RI 3:6 Frilu�slivNaturreservat

Skoterled-ungefärlig sträckningS�g

110

100

ProjektområdeAvstånd från projektområde

(Källa: SCB)

Invånare

Avstå

nd från projektområde 5 km

Avstån

d från proje

ktområde 10 km

Fiske

Fiske

Fiske

Fiske

Skoterled grovt ritat

Svamp- och bärplockning, jakt & strövande

Storklacken-utkiksplats och stuga

Råtjärnberget-Djupdalsberget

Gåssjö

Vås

Tevansjö

GrubbanY�erhogdal

Fåssjö

Ramsjö

Kartan visar rekreations- och friluftslivsintressen kring projektområdet.