Med detta häfte medföoer bilaga.

TIDSKRXFT F O R DEN S-NSICA IzvrNN OROSLELSEiIY ITIE~~AVFRED=BRE=WRB- SC RJED!TOR: ELLEH KJZD!LAJY sc

ARGANG 13 O K T O B E R

1926

Herthas laisarinnor göras uppmärksamma p&, att Paul C. Bergströms manufakturavdel-

ningar ha det största tänkbara urval av alla slags Siden-, Ylle- och Bomullstyger samt L l n n a r o r för såväl ekiperings- sorn hushållsändamål.

PCZUI 2/. fiergsizi.örns .&.B, = 13 Hötorget - Drottninggatan 74 =:-

54 Horiisgatan 54 (Mitt för Adolf FredriKs Torg)

HUSMODERN köper

Bomullsgarn och VHvnacler

Gefle Manufaktur A.-Bol STRWMSBRO

och vet att hon erhaller '

det basta möjliga för sitt

H E M

Svanens vavnader basta vivnader l Oetle garn basta aarnl

Ett margarin som tillfredsställer allas smak C r e &s tillverkas efter en ny

metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, C r e ' &ss dessutom bide bryner,

b a k a r och s t e k e r s o m s m ö r .

Kostar endast 95 öre pr kg.

Svenska Förening, =n för dövas val. Srnhlamlsgatówi 20, ii1, 10-12 f. m. utom lörd. . Tsl. 161 93. LTpplysningar och r?rci. Provning av hörapparater. Kurser i labiologi. IJrediknir.gar, Radioaftnar, sällskaplig samvaro för döva. Skola för döva emabarn. Karlavägen 69. Lapp-Centralen, atelier för söiiinad och 1 lagning av alla slags lrlader, I<ungsholmsgat. 30 [III. Tel. N. 1GO03. I

\ ! I

T i l l F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r b u n d e t s

En förenings styrka. och betydelse beror i icke ringa grad av

den anslutning föreningen vinner.

Fredrika-Bremer-Förbundets medlemsantal har sedan år 1920

fördubblats, och detta ' uppmuntrar till ytterligare bemödanden i

samma riktning. Den bästa vage; att propagera för ytterligare

anslutning går pl igt vunnen erfarenhet genom de ensicilda med-

lemmarnas medverkan.

I anledning härav riktas fil1 en var av förbundets medlemmar

en enträgen vädjan att före årets slut anmäla minst en person

som förklarat sig villig att ingå i förbundet.

Anmälan ställd till vederbörande förbundskrets eller till F. B. F.: s

byrå, Klarabergsgatan 48; Stockholm C, sker å kort, som ar bifogat

detta häfte.

Tala vid Edra vänner om Fredrika-Bremer-Förbundet! Fråga

Edra arbetskamrater om de äro medlemmar av Fredrika-Bremer-

Förbundet !

Vinn Edra vänner och kamrater för Fredrika-Bremer-Förbundet !

Varje medlem erhiiller förbundets tidskrift!

Stockholm ' i oktober 1926. - . . ,

Fredrika-Bremer- Förbundets s&reZse. '

En lyriker har gatt ifraln oss. Det var p& valren 1914 som en-liten

diktbok med den förteget sagande ti- teln D e n k o s t b a r a v i l a n kom ut. P% titelbla.det stod Karin Eks namn.

»En ny lyriker sir oss giren. Denna hiindelse ar siillsptare &n versdebutan- ter. Den abetyder, a t t en konstnib har uppstatt, som kan spela sina egna me- lodier p& svenska sprakets instru- ment», skrev Klara Johanson liarom i denna tidskrift.

Konstnären-bedömaren tvekade inte i fraga om platsen som hon anvisade d e n n a 'ersdebutant. En beniidad lyriker hade rört sitt striingaspel. Spänstigt och ungt var greppet, i böl- jande, bärande rytm steg och föll ver- sens starka liv. Syner hade blivit viil- ljud och sjalens smarta, Angest, lycka harmonier. S& höll redan den första diktboken

mattet.

Underbart sjöng versen om hennes själs och hennes ögons syner. I glans- fylld rymd levde morgonen. En svit- glansande stad» stod fram i »dagrars parlande svalls och

Högt över gotiska ralv, kring morganom- flutna fialer

kretsa .med ~trillkhra skrik, virvla som sy- ner förbi

svalor i flammande luft g& wmbba och spet- sade ringar

svalor, rars ringspetsar rört spirors darraii- de guld !

Sollysta .timmar g& fram ooh sralskriet sti- ge- och faller,

n Ek . gyllene ind droppars fall, gnist irgii om w t t i

ljud.

Nen i septembers dis hör hon Djur- giirdens ekar susa »för sydlig, hliöstlig ~ i n d tungt, tungt^ och ser

bugnanile, fuktiga ilmrklasars dimWi f iirg kring parkens tunga kronor soch ekkiilleiis

grind -

»Drivors vallars Iiiivu »sin blia köld mot rymderis överljus» i januaris vita natt, och niir aprilaftonen » s l h ~ i skygg och varlatt luft med vilda ~iligar>> filngar hennes ögon bilden a\- >»helio- tropbli moln som smala segla».

Hennes sjals kiirlek, langtaii, itng est sjunger i lika underbart svingaiide rytmer, och liedars ödslighet, mt tnms tidlösa svall, stjiirnor som briuiia i rymderna, tystnadens griinslösa rum, lidandets brand och till sist sjiileus stillnad i den »kostbara vilans leva i denna diktnings heta, bitterljum odi starka vers.

Dit dröjde %a iir tills Kariii Eks andra diktbok kom: I d r 1 1 o c 11

e l e g i. Xellan den och den första hade hon medhunnit F r e d in a n s g e- s t a l t e n 1915 - »en studie» som hon kallar den, cii litteiaaturanaPytisl; dikt snarast, dar Fredmansgestalten i sin »pindariska flykt» stiger soni ode och dityramb - samt G r ii n s e ii l!HS - Den historia» som hon niimner den- na, men d& l~rikern-skalden likaledes liarskar och i sjalra verket lbrytcnJ siiii- der beriittandets form. Av bct~t'ia~irlc~ intresse ar dock, i vilket fall soni helst, denna bok, intensivt genomliden soin denna sjiilshistorin ar.

H E R T H A 171

Neri det iiia till hennes ,dikt man framför allt söker sig, och I d y l l o c 11. e l e g i a r betagande, fullto- nancle dikt, bräddad av en levande sjals rAge av lust och nöd och' präglad i den inclivicliiellt bildande konstnärens gjut- form, Överlägsen i sin. självrildiga ryt- mik, lika starkt betagande nar den sjunger i konstfärdig rimflätning som i en liten visas enkla och svArmodiga strof er.

Hon skulle hinna med iinnu en dikt- samling: D ö d o c h l i v. Den Bom förlidet Ar, soch d& hade ,döclen redan 'oaterkalleligt märkt henne som sin.

Ljuva liv - tack för clin kyss! Ba vaclier hastar du :bort. Ei~sani shar j.ag i ~liuggiil iivar - .ser efter dig . . . var vagen s% kont? Mar clu &.os mig - .nyss?

k m hon där stilla sjunga, men bittra lidaiiclesstunder i kval och rolös sömn- löshet, hennes sj5ls Jakobskamp med Herrnn i hennes hjalplösl~ets nöd, tan- kar briinnande som eld i sjukdomens niitter kvida aven och flamma i dessa cl i l~te~, som val ,delvis nedskrivits med av pldgan mattad hand, men bland vil- ka ocks8 finnas hiirliga smycken av oupphiiinligt varde. E n ,betagande ljuv öndiet och en skört ljus fagring lysa i visdikterna dar hennes barn a r med henne. - Hon gar med sin ena han,cl i barnets, med den andra i dödens, >>börjar vandringen sakta ner mot flo-

Ylens brusande strand». Den kalla frad- gan yr upp, floden larmar och &ram- mer barnets >>oskyldiga blod>> :

Släpp taget, liten, vand om, vänd- heiii! llfir 3s för :stenlit och vilt.; jag ,mints ju :4inc1H din 1juVn hand, '

&ess giepp, .&i gast och milt.

Trygg gas jag m+ dtXw; %mitt b a h - - vinka nf.ar14il meii &n 'hand ! Dass mada skugga sakert jag ser p& iflodens a n d ~ a strand. . .

,Och: ' #

Rarnet kom f r h iingen med glo~ta Bring sitt har, .. . det smög till dunkelt sj.iiikivm $din sol .och ihagtornssnfir - och Inade varligt mot mi.tt bröst en knippa Ögontiöst. - - - - - - - - - - _ - _ Gosseh r11 o!sky.l~iga, bl& lb~omll~an Sr du lik, du bar förvisso glittrat 'helt nyes i himililelrik . . .

. o bl8a öga, rena röst - levande ögontröst. .

Det kan l a t a som zlnklang av Alm- qvist-songes och folkvisa, men ä r in- dividuellt ömt och innerligt Karin Ek.

Redan som bortom tid och rum, fran et t översvinnligt lugn, tonade sträng- arna i dikten som hon nämnde >>Ef- ter lang sjiikdom», hennes stilla ve- modsf ulla uppgörelse med vissheten a t t det endast &r en mycket kort frist som givits henne: - -P - - - - - - - - - - . . . . Vi se ej som ni .andra -.allt 5s så f6rvanil.

Jat.- - f~ör oss fiick livet annan Earg och gE'idjen

iann1ctn Yöst. Fjarran, o fJ.'irran &r mycket vi ;alsskat; aEra - o &nr n:ara - Br det fjiirran var! TJnd.er 14itta sorlet atandigt vi förnimma de t i3ppn1a. ilmvets .orgelton, tung och under:

bar. .

Seglaren, som ankrat i hamnen, vi likna - ,mkra.t lefter storm och natt i 1% av ljuvlig '

strand : jublande vi skynda i Iiand 0c.h kyssa ma~ken. w.mh blom och -sniic.kor med öm o& ivrig

band; ' .

$eten ~trarnpzr g r k e t eom de &ligas #ängal, J.)licken :sm;elrer varje s ten som i en nyfödd

-\r&la -

vi till skeppet, till et t gott urval av vad mest typiskt, som styr u t mot *horison~ten p& sin sista stora

f äxd ! friskt och skönt som under seklerna givits i svensk diktning.

Avskedet a r redan taget i hennes Det diktens starka och rika flöde själ. som r a r hennes eget har nu diimts upp

Hennes karlek till det hasta i svensk: för alltid. Iden de stralande skatter poesi kom henne a t t ge oss antologien det hann bara fram i ljuset under hen- U r s v e n s B a .d i k t e n. Det nes levnads alltför Borta ar höra för känsliga örat och den varsamma han- evärdelig tid till det vi namna bemiir- den gjorde denna samling - i stort kansvardast och ypperst i smilsk dikt.

Förbundsstyrelsen om hr von Kochs lagförslag. S k r i v e l s e t i l l K u n g l . M a j : t .

TILL KONUNGEN.

Genom nfidig remiss liar Fredrika-Bremer- FGrbundet .beretts tillfälle yttra sig över Behänliande med görslag till lag om behand- ling av vissa arbetsovilliga och samMall& vadliga, och fHr f~rbundmtyrelsen med an- ledning härar i underdå.ni.gihet anföra föl- jande. B tyrelsen inskriinker sig hiirvid a t t Iluvudsa.kligen beröra de delar a r förslaget, som avser behandlingen av prostituerade.

Under förarbetena till iifrilgavarande lag- förslag har förbundet i skrivelse av den 25 .am$ 1925 till Eders Kungl. Maj :.t framlagt de synpunkter, som syna6 &örbundet böra vara vägledande för en. lagstiftning .i Bm- net. Nu Söreliggande förslag synes i sina viisentliga delar tillgodose d e önslzemA.1, som av fö~bundet uttalats, och en lag i enlighet med förslaget torde v kom nia a t t innebara en avsevihd förbättring i jämförelse med nu gällande ordning och kan vara agnad a t t utgöra grunden för e t t betydelsefullt socialt' arbete till förebyggande av de samhallsr&- dm, som prostitutionen innebar, och till upp- rättande av och hjälp &t d e individer, soin hemfallit därunder.

Det egentliga förebyggande arbetet faller

d& utom ilen har föreslagna lageii. E t t nödviindigt led i den .förebyggande uppgif- ten &r att, siisom lagen om snuihiillets bar- navard redan stadgar, omhändertaga den ungdoiii, .som pH grund a r den miljö, vari den uppriiser, eller genom bristande and- lig utreckling eller srnghet i kmaktur oeh vilja ej f örmar motstil utelivets lockelser. Till m m nied frarngiing motarbeta prosti- tutionen %r det emellertid framför allt an- geläget a t t söka Befriimja den Mdidiiing, som krlirer lika sesuell moral för man och krinnor samt a t t hos s ikä l manlig som kvinnlig ungdom söka framkalla en star- kare ansrarskiinsl:~ inför det sesuella livets djupa innebörd. Visserligen. %r en sildan struvan a t t starka de ungas kansla av nn- svar en up@~tringsangelage&et, som i för- sta hand &ligger hemmen, men likafullt tor- de det vara ofrilnkom2igt att, i allmiinhet taget, hem.uppf.ostran i detta hänseende stö- des a r atgöranden fran samhällets sida. Hiir- rid framsur som en .betydelsefull iitghd, att en val avriigd och iit lämpliga lararkrafter anförtrodd undervisning i sexuell etik ocd1 hygien ,beredes, praktiskt taget, all landets

H E R T H A 173

ungdom. Ett iförslag till orclnancle av un- derrisning pIoi i'h'ir .ifsligavarande omrlicle bar atar.betats av särsilrilda av Eders Kungl. Maj :t tillsa tta snklcuiiniga och föreligger se- dan &r 1921. ... Detta Bynes styrelsen vara ett ytterligare skiil, varför deniin betyclelse- bulla uppfostringsfrr9gn oförclröjligen borde upptagas till riclare omprövning.

I frliga om de föreslagna Btgarclerna mot de individer, ,som ilien~f allit IPt prostitu tio- neii, vill styrelsen iinclerstryka vikten av .att de företagas i en slidan form, a t t de iiyen av cle personer, soin bliva föremi'tl för desamma, uppfntt.as &honi ett ingripande till ihjulp och ~lqdcl . Allt d%r .l.%nge har ingri- pandet mot de prostituerade framst5t.t s8som en .straffaiicle, mer eller mindk godtycklig polis'kt, alstrancle hat och bittepliet mot sain- ihället. Det .föreslagna hjai lput~~ottet kan komma att blim en, mgiidiglietj kvalifice- rad för vidtagande av erforderliga SLtgär- der, darest till medlemmar i detsainma ut- ses personer ,med för.st8else och verkligt .iii- tresse för sin uppgift. I&&rskilt med biin- syn till det stora antal andligt iinclermH- liga, som filinas iiioiii cle prostituerades led, torde .ilet vnrn et t öiiskemlil, ntt, . diir sfi &e .kan, en liikare far plats i hJ.iilpiitskot- tet. . Enligt 8 12 i förshget iiger tillsynings- man eller polisman riitt att, om han finner slilil för ingripande föreligga, anmoda hvin- na a t t instiilla sig inför ~lijiilputsk~ottet. Necl hiinsyn till ÖnskvXrilieten a\. at t e t t ingri- pancle frlin polisens sida ,&i vitt möjligt uncl- rikes särskilt vicl det första oinbänderta- ganlclet, synes det styrelsen a t t polisnians befcgenliet i detta hlinseencle bör inskriin- kkas till a t t göra an.miilan till hjilpiitskot- tet, eller, .cl.iir sficlaiit icke finnes, till fat- tigvfirdsstyrelsen, resp. delegerade. Betiinlc- ligheter hava gjort sig gällande liven mot a t t tillsyniiigsmiinnen skola .2ga befogenhet a t t p8 eget initiativ kulla de kvinnor inför hjiiIpiitskottet, .mot ~ilika cle anse sk31 Söre- ligga a t t ingripa. Styrelsen föriitsiitter et t intimt saniarbete inellan hjiilpiitskott wli tillsyningsmiin och a t t gen'om liilmplig in- struktion sörjes för . a t t anmoclriii a t t iii-

~tH11a sig inför hjiilpii tsko t tet sker endast

efter noggrann förundersöikiiing. Denna aii- modan Bör dnessutoin verkshällas mecl clen största diskretion. Li-kasa a r det av stor be- tydelse, a t t en ef.terfö1jande öve~vzl.kning an- ordnas .sil, a t t den blir till avsedd. hjiilp ooh stöd vid &terupprattandet. Erfarenlie- ten frlin andra omsAden, där öilervaknings- institutionen a r införd, utvisar, atk et t gott kasrultat vinnes endast, om man ,till över- m'kare lyck,as förvarva för uppgiften verk- ligt 13imgliga och intresserade krafter.

.Enligt 8 2 i förslaget skola tillsynings- &linnen stii under vederbörande ~oliséliefs inseende, varjiim te i motiveringen anföres, a t t vederbörande polischef i€Qre tillsiittandet torde böra beredas tillf.alle a t t yttra sig över de &kandes 14impligliet. Styrelden kan icke finna, a t t polischef bör hava nilgon myndighet över .ti.llsyningsmiinneii eller n&- gQn beifattning mecl deras tillsiittande. Till- syningsmännen #böra enligt styrelsens för- menande utn:ä.nlnas av och sortera direkt och uteslutande uncler vecler~biirande f attig- vilrdsstyrelse eller hjlilputskott liksom nyk- tmhetsn3mnclens . tillsyningsmh ,helt lyda under nykterhetsniimiiden och tillsättas av denna.

. En nöd-vandig .f.örutsattning iför a t t hjiilp- utskott och tillsyningsmän skola lyckas i aitt uppfostrande oah hjälpande arbete iir att sahh%llet och enskilda hjiilporganisa- tioner tilkhandag& med siidana anordningar a t t lii.mpligt arbete oah olika slag av an- stalter för en differentierad vHrd kunna er- bjudas. Förslaget omnämner d avseende p5 anstaltsviird frivilligt arbete vid arbets- hem eller vid annan. :härfQr litimpacl fattig- vilrdsanstalt. Betraflande e. k. ajalpa~bete %ter 'li.anvisas till arbete & de a1,ldnna siko- garna. Styrelsen kan .ej anderllita a t t er- inra om att andra arbetsmöjligheter måste kunna erbjudas an & de all.manna skogarna, c15 detta arbete slivil med bansyn till sin a r t som sin för1iiggn:ing nog enda& undan- tagsvis kan vara . lämpat för b ä r . ifragava- rande kategori av h jiilpbehövande kvinnor. hord.nnnde av hjälparbete för dem torde bäst ske genom upprättande av siimkilda, ej för .stora arbetsställen, dar sikte tages p5 beredande av yrke'sutbildning för de arl~e-

174 H E R T H A -

1tande8 ridare utkomst. För uppruttande av &dana d arbetstillfällen i tillriicklig ut- sträckning torde etatens .medvkr.kan rara ofrlnkomlig.

Enligt nu &illande lagstiftning ha r en- dast den s. k. helyrlresprostitutionen ifallit under lösdrirarlagen. Nagon ~besttimd gräns mellan helyrkes- och hailvy rkesprostitutio- nen a r svar a t t uppdraga, och möjlighet sy- nes böra finnas ritt ingripa mot en prosti- tuerad, Gren om hon (har e t t yrke, diirest hennes liv &som prostituerad ta r sig sa- dana uttryck-, a t t et t ingripande ar berat- t igt t av Minsyn till .henne sjlalv - hennes ungdom och behov UV uppfostran, andlig undermlllighet eller alkoholism - eller dar- est hennes upptriidande kan betecknas s%- som rerkligt sam;hallsfarl~igt. DB samhiilis- vadan if raga om de halv yrliesy rostituerade ligger p& ett annat plan, torde qkäl för ett ingripande mot dem mera siillan SÖrel.igga, darest det icke Gr fraga endast om ett dienyrke. Det torde e j aheller behöva sar- skilt understrykas, at t ra r je ingripande bör vara särskilt starkt motiverat och die pA et t rerkligt hiinsyn&ullt sätt. Icke utan fog .kan .man - diirest ingripandet @kulle ske mot en icke bestiimt .asocialt Ibetonad in- dirid - göra &Ilande, a t t .hon Gr a t t lik- ställa med de män, som. leva e t t sedeslöst liv och mot rilka intet ingripande sker.

I motiveringen upptages till behandling fralgan, huruvida tvang mot kvinnliga pro- stituerade, som nlitt myndig ilder, örer hu- vud taget bör ifdgakomma. Styrelsen hy- ser den uppfattningen, varat förabundet jam- aa.1 tidigare girit uttryck, a t t möjlighet till tvhgsåtgärder matte finnas &isom en st- tersta Atgard. DB emellertid den tviingsat- gärd, som intagande ti ai4xtsliem i upp-

. i€ostringssyfte innebar, huvudsaikligen m h t e tänkas komma till användning .mot perso- ner under 21 Ar, vill förbundet uttala s8soru sin &sikt, a t t trAngsBtgiirder mot till nirn- dig Alder komna kvinnor, surskilt bortdö- mande till trangsarbete, bör ifragaliomma endast i sadana fall, där de dikteras a r be- hovet av et t nödrandigt samli~iillssliydd mot not ork& t asociala individer. Vid tagas hjälpatgäi*der i fraga om de unga, 'onvhiin-

dertagas de andligt undem3liga och alLo- bolisterna, %r det a t t hoppas, a t t tviings- ingripande ej skall ofta behöva tillgripas mot mpndiga kvinnor. Prostitutionen 19ter sig e j utrotas genom trlngsaltgiiriler, e t t tvang, som alltför lätt fa r karaktiii av straff. Det fa r e j förbises, a t t prostituerade lirin- nor intaga en sarställning i jämförelse meil andra samhiillsrEidliga element, diirigeuom a t t det för dem karalkteristiska levnadssättet uppkommer och vidmakthfilles under alrtir och ekonomisk medrerkan ni- audra sam- hiillsmedlemnar, rilka alltjtimt a r lageii be- traktas dsom of~rr i t t iga medborgare.

l[ alldeles surskild grad Mir darfilr ett iii- gripande mot den s. k. gatuprostitutioueii, dar den ej upptriider iinder direkt anstötliga fornier, rrinsltlig, och erfarenheten hittills torde best~rliri, a t t den ranligen blir mer eller mindre godtycklig. Det möter giret- is stora srfirigheter at t i lagtext uttrycka, i r i k a fall e t t d d a n t ingripande bör ske. och det iir av synnerlig r ikt ritt sAdana u t t r ~ c k viljas, a t t de ej giva rum för en gocltycklig tolkning. Det vill synas stp-elsen a t t for- muleringen av bestimmelsen i lagförslagets 8 S mom. 2 b aden som ranemässigt bereder sig inkomster genom otukt - - - - .- - durest han genom arten uv sitt fraintriitlnii- cle b stiille, som i 11 kap. l5 8 Strafflagen sgge - - - - - a r rLLdlig för allmiin sedlighet, ordning eller siikerheta, rarigenom gatuprostitutionen faller under lagen, Behöv- de fört~dligas i s,rfte at t närmare precisera, rilken surt 'ar framträdande,, som skall in- clicera et t ingripande. I motireringen för- tydligas bestiimmclsen i riss man, (15 diir talas om de prostituerade, som iit1)jiicla sig B gator eller offentliga nöjeslokaler, men iiren detta uttryck 1iimn:ir rinn för en god- tycklig tolkning, och det kan liitt b1ir:i SH, a t t om en krinna - i rissa liretsar kiincl s8soni prostituerad - risar sig ä gata eller uöjeslokal hon anses utbjuda sig. Ilet frani- star sfisom en oriittmiitig, olika behandling a r miin och krinnor, om rn krinna, som giir pik gatan - Ibt rara i s.rfte a t t söka en kund - men som icke upptriider anstötligt eller antastar nagon, skall bliva tviingsris

onihiin~~ertngeii, cla intet ingripande sker emot män, som e j lata kvinnor g& i fred.

styrelsen vet sig giva iitttryck a t en stark opinion bland kvinnorna, da etgrelsen krä- r e r ett ingripande även niot de män, som oroa gatulivet genom antastande av kvinnor. De lagbestimmelser, som enligt professor T h y r h s yttrande av den 101 februari 1926 kunna vara tillämpliga, äro icke effektiva. De handlingar, som htir avses,. torde endast i rena undantagsfall kunna hiinföras under strafflagen 16 kap. 11 # och 15 kap. 22 #. ~ n l i g t praxis torde %ten 16 kap. 9 # ytterst siillan komma i tilliimpning, oavsett a t t straffsatsen e j verkar avskriickande. Bltt antastande genom tilltal, genom a t t aggres- sivt följa en kvinna, genom a t t söka tvinga sig in genom en öppnad port o. s. v. kan ske utan smädliga yttranden, hotelser eller miss- firmliga grirningar. Sadana handlingar äro emellertid a t t anse sasom ett'förargelseväc- kancle beteende och diirest de beivras, falla de enligt prasis vid polisdomstolen i Stock- holm under strafflagen kap. 11 # 15. Da emellertid gatufriden Iiimnar mycket övrigt a t t önska kriives enligt den kvinnliga opinio- nen en effektiv lagbestämmelse, som lika triiffar cle mun och kvinnor, vilka genom sitt uppträdande il allmän' plats viiclra för- argelse eller anstöt genom ,ofredande av personer av motsatt kön. 1\40jligt iir, a t t svilrigheten a t t f5 bevisning komme a t t för- svlira lagens tillämpning, men blotta till- varon av en dylik lagbestammelse skulle helt visst hava en välgörande verlian och bidraga till en ändring i den allmänna upp- fattningen. Det har hänvisats till a t t med förbättrad polisutbildning ökad först3elsé friln polisens sida skulle vinnas för 'den sociala uppgiften i dess arbete och där- igenom ökat livinnosliycld beredas. Utan stöd i lag torde dock e j mycket kunna vin- nas härigenom.

A sid. l22 i betänkandet gives, uttryck &t den förhoppningen, a t t anförtroendet at det av Övervägande kvinnor bestfiende hjälp- utskottet av befattningen i första hand med alla kvinnliga , prostituerade, skall förläna sanl~liHllsingri11andet mot .sSdana ..kvinnor en helt annan haraktlir lin det nuvarande polis-

H E R T H A 175

förfarandet samt innebära en reform i rikt- ning mot ökad silväl humanitet som effek- tivitet. 8tyrelsep .bitriider helt denna &sikt, men vill betona, a t t iiven eventuellt efter- följande samhlillsingripande bör i sa liten utstriickning som miijligt ske genom manlig polis. ,Genoin det föreslagna offentliga för- farandet vid polisdomstol och inför Iiins- styrelse livensom genom rättigheten a t t pil- kalla ratteghgsbitrlide avhjiilpes digra av nuvarande svara missförh~llanaen, men sil- - väl länsstyrelserna som polisdomstolarna torde, sasom framhalles i betänkandet, böra ffi en ändrad Iiimplig sammansiittning vid avdömande av ifragayarande mal. Den di- rekta befattningen med de hiiktade kvinnor-. na, såval ifraga om övervakning som förhör, bör handhavas a v kvinnliga poliser, med fullgod utbildning för sitt kall. Kravet pil kvinnliga poliser med tjiinstgöiming *och be- fogenhet, som möjliggör en sjiilvstiindig verksamhet, har vuxit sig allt starkare, och &t detta önskemil1 gives även uttryck i be- tlnkandet med hiinsyn till de kvinnliga pro- . stituerade. I varje stad med hjiilpntskott samt i städer, dur Irinsstyrelse har 'sitt siite, hör firmas en kvinnlig polisavdelning under kvinnligt polisbefril,, och denna avdelning bör omhiindertaga de hiilrtade Bvinnorna. I den man tillgling p& Iivalificerade kvinnor finnes, bör överordnacl kvinnlig polisman förorcliias a t t fullgöra vad enligt lagförslaget aligger fiskal. D3 det iir tvivelaktigt, huru- vida en sadan anordning later sig genom- föra utan aläggande f r h statsmakternas sida, H r etyrel.sen hemstiilla, ,att bestiim- melser i detta syfte infqgas i lag niigSencle polisviisendet i riket.

I betfinkandet f6resliIs höjning av den s. k,

skyddsaldern frfln 1.5 till ' 16 gr. Denna höj- ning skulle otvivelaktigt, innebiira ett fram- steg, men styrelsen ifragasiitter ihusuvida' '

den icke bör utstriiclias iindn till 18 lir. Visserligen upphöra i flera hiinseenden en.- ligt lag förlildrars och det allmiinnas skyl- digheter mot minderariga r id 16 ar. Fler- talet av dessa skyldigheter iiro emellertid av ekonomisk natur och torde ej hava sam- band iiiecl if ragavarande. lagbestiiminelse: Diirernot tala tungt viigande skal för a t t

176 H E R T H A

skgddslfldern bör sainmanfulla med deii tilder, r i ken satts som liigsta gsiins för in- gäende a r iiaktenskap d. r. s. 15 ar. Denna bestuminelse torde nämligen böra betraktas sasom ett uttryck för den uppfattningen a t t

' först nyssniimnda Blder niedfiir den kropps- liga och andliga mognacl, som rid ingliende av iilitenskap ur nödviindig icke minst mecl hänsyn till ett kommande sliikte. Det synes styrelsen a t t i en tid, da de lösa förbindel-

. serna bliva allt vanligare, snmhiillet med avseende p& dein har samma rRtt och skyl- dighet a t t skycldande ingripa, som d$ ilet galler lagliga Gktenskap.

En ytterligare anledning a t t höja skydcls- iildern till 18 Sr ser styrelseii diiri, a t t deii fr. o. m. cletta A r tilliinipade barnarlfrds- lagen stadgat denna tfldersgriins r id om- händertagande till skyddsuppfostran. Enligt barna~firdsnämndernas erfarenhet blir det

allt ranligare a t t flickor redan rid 1G iirj Hlder eller linnu tidigare blira mGdrar. En höjning :ir skydclsiildern skulle medföra, at t liönsuingiinge med (len soni ej fyllt 18 Gr kriminaliseras, och det har gjorts giillaude, a t t en sil lan@ ggende bestiimmclse rorc ransklig a t t införa. I ornnniimnda fall in- träffar stundom, a t t en begiiran hos Kungl. Ma j :t göres om dispens f r h tilliimpningen a r bestiimmelsen om iiktciisI;ayslildern, och diirest förhinillandena ligga siP till, a t t det för parterna syntes Rlst ritt fiir1)indolscn legaliserades, Er clet uppenbart. a t t ett in- gripande med iltal rorw oliimpligt. Det vill euiellertitl Wnas styrelsen, som om iitrugnr skulle kunna beredas a t t rindanröja srarig- heter a r ifriigararancle slag t. es. genoiii a t t friln allmiin t Htal undantaga ifnlga- varande brott emot niinder;"ii.iga örer I6 h.

LIZISKA DTRSSES, f. af Igglas.

JLATHITADA SThsrA T'OS IIOLSTEIS. / Reservation.

Det a r Fredrika-Bremer-För1,rinclets st.r- relses flertal gjorda uttalandet örer >Betaii- kande med förslag till lag om behandling a r vis.sa arbetsorilliga och saml~.iillsrHdliga~ be- rörande huvuclsaliligen de delar a r förslaget, som avse behandlingen av prostituerade, kan jag i rasentliga delar icke bitruda, och far jag hiir frainliigga min arrikande me- ning.

Jag vill ingalunda förneka, a t t föreliggan- de lagförslag har sina förtjänster, och jag kan icke underlata a t t göra min honnör för den omisslclinnliga straran %ramem.ot större humanitet, varom detsamma vittnar, samt för clet erkiinnande däri ges &t nödriindig- heten av kvinnors tagande i ansprilk för räddningsarbete av har avsett slag. Emeller- tid vill jag tillika ge uttryck å t min far- bags för a t t lagfiirslagets tillämpning myc- ket lätt skulle kunna ge rum för större eller mindre matt av godtycke. Den omstandig- heten, a t t kvinnor skulle i stor iitstrliclining

handhava tilliimpningen, ritgiir giretvis idio i och fiir sig nilgon garanti mot god t~~k t . .

T~lcl jag egentligen riiiider mig emot iir den uppgift, förslagets fiirfattare fatt, och som han iltagit sig at t lösa, uppgiften niim- ligen att, fastsiiende lösclrirarlagens till- läinpiiing pil prostituerade .krinnor, utfor- ma deiina tilliimiiing. TS detta innebar, a t t man söker bekiiinpa ~prostitutiousföretcelsei~ genom i"itgiir(1er allenast mot den kategori a r miinniskor, mot vilka man allti.fr8n iirgrri forntiden uterlutande inskridit, niimligeii de prostitiierade lirinnorna. Det förhaller sig ju doek i sjiilra rerket si, att prostitiitions- företeelsen innefattar trenne parter, de pro- stituerade och deras kunder. Xen om tren- ne personer tillsammans utföra en fördöm- lig handling, och man, i arsikt a t t förhiudra handlingens aterupprepande, tar sig för ritt piirerlca den ena personen - särskilt om pil- rerkanclet sker s& a t t saga officiellt, pil sainhiillets uppdrag - under det at t nian

H E R T H A 177

later clen anclra personen yara i frecl, s5 kan den verkan icke utebli, a t t i clet all- niiiniin nieclvetanclet, och franiförallt i clen parts nieclsetancle, villien undslipper pfiier- kan, insuggereras clen förestallningen, a t t skiilclen, Htminstone huvuclslinlcle~i, till hand- lingen ifrliga iir a t t sölin hos clen part mot vilken man inskricler. >Ian behöver icke vara alltför sliarp psylrolog för a t t inse, hur betiinliligt pfi s& sutt skiilclmeclvetanclet och unsvarsl~~nslan sliall lromma a t t avtrubbas hos clen part mot vilken man icke inskrider. Jag tillKter mig belysa detta genom ett till hancls liggande esempel. So111 Biint torde vara, vor0 de gtgiircler, man till helt nyligen ricltog för a t t bekampa de smittosanima Iiöiissjiilicloii~arna, !öriiiiniligast rilitacle emot de prostituerade liviiinorm, vilka ?iian en- rollerade, tvangsbesilitigacle och tvhgsbe- litincllade. Den meningen var ocksil alliniin, för a t t icke suga officiell, bland tillniiinhe- ten, framför allt bland nian, och iiven blanc1 liilrrtrna, a t t c k prostituerade utgjorcle har- den, v a r i f r h de renerislia sjukclomarna spreclo sig, cleras var skulden till ellindet. S5 lrom emellertid en liten skara niiiiiniskor, först i Englancl, seclaii iiven i anclra liincler, bl. a. vart, a t t liigga niiirlre till och begruncla det faktum, a t t clet ju clock r a r cle prostitue- rades. liiiilder, vilka spreclo s j ulicloiiiai~ici. ifrilga in i hemmen, till hustru och barn, smi t clessutom till nytilltriiclande prostitue- rncle kvinnor. Var och eu av clessa niin ritgjorcle sfilecles 'ock& en smittohurd och hade sin slrulcl i sjuliclomariias spridning. Yille nian cliirför, menacle dessa miinniskor; v ima nilgot resultat av sina bemöclanclen a t t bekiinipz~ de veneriska sjulrcloniarna, si% iiiliste nian insliricla Kren inot den anclra ~ n r t e n , iiiot de prostitueracles liuncler. Inoni cleii s. li. regleiiienteringslro1iiniitt6n fram- fördes denna asilit nied skiirpa, logik och talang av reservanten, professor Johansson.

, Efter heta debatter, inom l~ l i a r s~ i l l ska~e t , staclsfullmaktige och rilrsclagen samt ute bln~icl allmunheten, blev uiiclerbart nog re- sultatet av statsmakternas behandling av regleiil.eiitering~kornmitt611(3 .betlinkan.de clet, a t t reglenienteringen upphiircles och a t t la- gen av cl. SO juni 1918 gjorde 1Xrari1ncler-.

sökning och liili?rbehanclling obligatoriska för m r j e person, 91za.n som kvinna, s o n lider av smittosam lrönssjukclom. Efter lagens ikrafttraclancle ha fallen .av venerisk sjulr- clom betydligt neclgatt i antal. Den psyko- logislin verkan av lagen har blivit aen, a t t satsen om bdda parternas i prostitutionsfihe- teelsen slrtild till cle veneriska sjukdomarnas epridning numera &ller'som sjiilvklar. Alla anse clessntoni lagen riittvis. '

Det förefaller mig ligga i öppen clag, a t t om .man vicl sina Litgiircler a t t bekiimpa prostitutionen - alldeles surskilt om Btgiir-. cler igfingsiittas till följcl av en lag, som stiftas i %Gr tid, som ju dock söker triinga till botten av problemet - fortfarande rik- t a r sig allenast mot den ena, och alltjiimt clensaniniti som förr, parten i prostitutions- företeelsen, detta skall ha en för den andra parten , synnnerligen olycliscliger 'verkan i riktning mot försvagancle av sl~ulclmedvetan- de och ansvarskiinsln. Och soni för mig det allra viisentligaste i liampen mot prostitutio- .

nen synes vara ansvarskiinslans IböjamZe, s3 synes clet mig, a t t nian mecl ny lags stiftan'cle bör dröja till dess pmn finner en sildan, son? klarligen förenar oviilcl och effektivitet.

Möjlighet a t t hjiilpa cle prostituerade, a t t viicka dem till besinning och a t t bist5 dein vid strliran a t t komma in uti en niera män- niskoviirclig tillvaro, förefinnes ju reclan. Det esisterar dess buttre m h g a manniskor, som örniha. för just dessa olyckliga, och soni giva dem en br5cle försynt och verk- sam hjlilg. Dessa ensliilda personers och enskilda föreningars verksamhet borde kraftigt stödjas av clet allmunna.

Men palliativ iiro icke nog, om ma11 vill rada bot p5 et t ont. Prostitutionen har m h g a orsaker, och det Zir clessa, som nian meel nöclviindighet maste g5 in pB livet. En av orsakerna iir kvinnligt arbetes under- betalning: till dylik göra sig saviil enskilda arbetsgivrire som konimun och stat skyldiga. En annan iir alltför manga uppfostrares fik- siininielse a t t t a vara p5 ungdomens med- föclcla rerksamhetslust, denna naturens glira, som k m göra sjalva tillvaron till en lust och a h e t e t till en gliidjekalla, viin och Iijalp mot frestelser av n15nguhanda slag, men

som i oriikneliga fall stickes i stiillet för stirkes - alldeles speciellt niir det giiller den k~innliga ungdomen - rid uppibstran silviil i skola som hem. En tredje Gr a t t

'

man i mycket stor utstriickning försummar a t t hos cle unga ingjuta en hög könssedlig uppfattning. Hemmen borde ju dock genom hela sin ancla meddela en sadan, och skolan borde ha tillfälle a t t i sammanhang med iimnet sexuell hygien siiga de unga tungt vägande allvarsord. Men detta limne tyckes man, Atminstone i skolor för manlig ung- dom, pB de flesta hall c j k i n a som sin plikt a t t ta upp.

Ännu flera orsaker till prostitutionsföre- teelsen iiro kända eller skönjda; tin flera komma kanske a t t utrönas. Det gliiler a t t penetrera dem med lika mycket allvar som fördomsfrihet. I det ljus, som ett s&d-ant inträngande d i s t e kasta över friigan, bör man efterhand kunna läsa u t de riktlinjer, efter vilka ett iindamCilsenligt handlande skall laggas.

Jag f&r s&ledes som min W k t uttala:

a t t föreliggande lagförslag, i rad det gililler behandlingen av prostitue- rade kvinnor, icke .bör antagas, samt a t t prostitutionsf öreteelsen .Mr be- .handlas för &g. Dess omaker, silval de som redan iiro #kända, som de, vil- ka ytterligare kunna utrtigas, biöra göras till förem&l för et t ingaende, allsidigt och 8ördomsfrit.t skirrsk&dan- de, hand i :hand med ~ i l k e t %bör ned- laggas et t kraftigt och gA stimma gang oyäldigt samt gentemot alla slags un ni ii skor hänsynsfullt arbete a t t un- danrödja dessa orsaker.

Stockholm den 11 oktober 1026. KAROLINA WIDERSTROU.

I oranstilende reservation instämmer

Notisspalten.

Fröken Elisabeth Tainms aterval, i VillSittinge, till landstinget hör till de särskilt anmarkningsviirda handelserna vid höstens val. I och för sig %r det löjligt a t t behöva konstatera detta. D e n utgangen, i detta fall, borde sannerligen ej uppkalla nagon f örrii- ning. JIen s& formade sig omstandig- heterna vid ralet i VillAttinge a t t det verkligen maste betecknas i lika grad underbart - som gladjande att fröken Tamm blev rald. Hap. kan inte redogö- ras för de partikombinationer och val- tekniska f örhallanden som kom'mo a t t göra chanserna för fröken Tamms 't er- val s& ~ t t e r l i g t problematiska. Det Gr nog a t t fasts15 att, p& grund a r dwsa9 hennes inval bler rent och klart en personlighetens seger, utanför och iiver partiintressena.

E t t hoppfullt faktum att minnas och stimulerande för dem som ragat g% fram e m o t opportunistiska anpass- ningsprinciper.

FrBn Arets stadsfullmiiktigera1 i Os- karshamn meddelas oss a t t högerns mbngariga kvinnliga ledamot blivit lit-

slagen. Socialdemokraterna Iiade iii- tet kvinnonamn pli sin lista, inom fri- sinnade gruppen valdes e n kvinna. Detta representerar emellertid en ned- g h g i fraga om Oskarshamns lxinn- liga stadsfullmZktige, som sAledes i i l a

endast iippgQ till en. ,%ren 1918-1922 funnos fyra kvinnliga ledamöter. Ilel- vis torde skalet vara a t t kvinnorna ej ansluta sig till partierna.

Med hiinvisning till valet i Yill&ttlrige kan @gas a t t det kan g3 andii! Frö- ken Tamm ar som bekant vilde - nien fröken Tamm st&r inte till buds pA mer %n ett Ila11 och det kräver arhete av lxinnorna själva, intensivt arbete, för a t t fil fram sina representanter.

H Trollhiittaii ha friinrna Seliiit2 An-

H E R T H A 179

derssoii och Signe Fogel %ter invalts i stadsfullmiiktige, blida socialdemokra- ter.

Ett livs gärning. Förest~ndarinnan för Oskarshamns

elementarläroverk f röken Ingeborg Stjamberg har vid höstterminens bör- jan f r a d r a t t sin 38-&riga befattning diirstädes med anledning av a t t hon in-

. glitt i pensions&ldern. -Som en gard av ei.l;iinsla för hennes langa och vackra uppfostrargarning uppvaktades fröken Stjärnberg vid detta tillfälle av forna elever som Överlämnade 'en större pen- ningsumma, vilken emellertid f röken S. helt och odelat cbnerade at sin sko- l a under namn av »Forna elevers &i- pendiefond». Annu e t t erkännande Bom samtidigt fröken S. till del, c13 auldmedaljen för medborgerlig för- Ganst, av attonde storleken, tilldela- des henne.

Fröken Stjiirnberg har vid sidan av . sin skolverksamhet funnit tid för et t

intresserat kommunalt mbete. Under et t par valperioder har hon varit le-, damot av stadsfuhniiktige samt under eii följd av &r tillhört folkskolestyrel- sen.

Pariskongressen i ord och, bild. - Fredrika-Bremer-Förbiiiidet tillsam- mans med Svenska Röstrattskommittén hade den 11 oktober en samkvämsaf- ton i restaurang, Fenixy festvaning, Stockholm, varvid de svenska delege- rade vid Internatimella kvinnoröst- rättsalliansens kongress i Paris delga- YO sina intryck och kongressens resul- tat. Friherrinnan Riitli Stjernstedt vi- s a d e k o i l g r e s s e n i b l i x t - b e l y s n i n g sekunderad i sin upp- gift av skioptikonbilder ; f ru Anna Wicksell redog;jorde f ör den ställning som tagits till frfigan om g i f t k v i n- n a s n a t i o n a l i t e t , f r ö k e n I n g e - borg Walin för f a m i 1 j e 'u 11 d e s- s t ö d o c h . m o d e r n a l ö n e -

p r i n c i p e r, 'fru Gertrud Rodhe för k v i n n o r n a s a . r b e t s v i l 1 - k o r, d r Alma Sundqvist för, 1 a g- s t i f t i 1 , i n g i ' m o r a l f r C L g o r och fru Ellen Hagen för v 'ii r l d s- f r e d e n s i d é s& som dessa pro- blem behandlats vid kongressen.

sammanträde i . f örb'undsstyrelsen. Förbundsstyrelsens medlemmar voro den

11 oktober kallade till Stockholm illirmast för att, p& grund av fran. Kungl. Maj:t inot- tagen remiss, avge yttrande över h r von Kochs lagförslag angaelide behandling av vissa arbetsovilliga och samhiillsvildliga. Det uttalpnde, varom styrelsens majoritet enade sig i denna frilga, ,samt den seserva- tion, som därav föranleddes, meddelas in extenso p& annan plats i detta hiifte. För f~~bundsstyrelsens uttalande röstade vid sammanträdet fru ~ i z i n k a ~yrss ' en , redak- tö r Lilly ETRllström, fröknarna Signe Laa- rell, Ida von Plomgren, Axianne Thorsten-. son, f r u ' Gertrud Törnell, kretsombud för baruav&rdsnämnden, och fröken Sigrid U1- rich, samtliga i Stockholm, samt seminarie- förestandarinnan Thyra Kullgren, Göteborg, med. lic. Martha P:son enn ni ng., Uppsala, grevinnan Louise Stenbock, Linköping, fru Askrid Gierow, Hiilsingborg. Mot .beslutet re- serverade sig med. lic. Karolina Tiderström och iedaktör Ellen Kleman, Stockholm. Skol- förestandarinnan Gerda Martin, Falun, ned- lade sin röst. Av. närvarande, icke röst- berättigade etyrelsesuppleanter läto fröken Elin Rheborg,, fröken Gertrud af Klintberg, advokat Mathilda Staël von Holstein, f r u Ruth Schurer von Waldheim, Stockholm, till protokollet anteckna, a t t de instgmde i majoritetsbeslutet, medan rektor Maria A s p ,man, Stookiholm, unslöt sig till reservationen.

Dessutom granskades och godkundes vid sammanträdet ett skrivelseförslag i anled- ning av det nyligen utkomna sakkunnige- betankandet angiiende Gymnastiska central- . institutets verksamhet. Till denna fraga fiterliommer Hertha i november.

180 H E R T H A

Skolteater! Har inte ordet en rent klassisk klang? För det inte tanken till de tider - 1500- och 1600-talen hos oss - da under humanismens och reformationens inflytande dramatiska förestallninga.il ansbgos böra utgöra et t led i ungdomens utbildning? Skol- teatern i Stockholm har emellertid in- galunda satt som sin uppgift a t t vac- ka detta slags drama till liv. Den för- lägger ej sina föreställningar till skol- salarna, utan later -dem försigga i Tha- lias ordinara tempel och utföras av yrkesskAdespelare. Det a r Oscarstea- tern under sin nya regim, Brunius-Ek- man, som tagit saken om hand.

Att en teater ger f örestiillningar för slcolungdom a r ej nggot alldeles nytt. Under flera a r ha saval Operan som Dramatiska teatern .d& och d& inbjudit skolornas elever a t t till nedsatta pri- ser ilse vissa förestallningar. Xigot dylikt har praktiserats aren vid Lo- rensbergsteatern i #Göteborg, kanske ocksh p3 andra hall. Nar i varas skol- teatern startades i Stockiiolm, ge- nom samverkan av Svenska Dag- bladets redaktion, direktionen för Oscarsteatern och representanter för nagra stockholmsskolor, avsiig man emellertid en fastme organisation. Uan ville htadkomrna om ej en förening sa dock en sammanslut- ning mellan skolorna och teatern. $9 som saken nu ordnats, kan arj je skol- barn - d. v. s. dess malsman - teck- na ett teaterabonnemang, gallande för spelaret. Abonnemanget tecknas i sko- lan, och teatern har i arj je skola ett

i S t o c k h o l m . ombud bland lararepersonalen. Man har ansett lampligt a t t uppdela ale unga i tvb Aldersgriipper. De iildre fil för ett abonnemangspris a r sjii kronor och femtio öre tilltriide till ses teater- aftnar, de yngre fu för fem kronor fyra sadana.

Tad skall nu bjiitlas de iiiiga? Det- t a ar ju den viktigaste friigan, och den sammanhiinger niira med denna : d- %et ar skolteaterns syfte? Saturligt- -\ris v i l l den vara ej blott stil Lyst». Galler det intet annat 5.11 a t t tillfreds- stalla ungdomens nöj(vhehor, behih-s ingen sarskild organisation. Diirför sörja biografer och danstillstiillniiigar, fOr övrigt sjiilra gatulivet mera iin till- rackligt. $kolteatern rill snarare vara en motvikt mot detta alltför lattaltkom- liga och liittsmiilta nöjesgods. Den vill ge nggot mera fast, nggot som kan om- sattas, som man kali tanka iiver, h ~ g - ga vidare pk Det vore sakert till stor skada, m utwcklingen skulle gif i den riktningen, a t t teatern - den allrar- liga teatern - skulle undantriingas av . biografen och r e r p . Och det finns tecken, som t rda p& at t en &idan fars kan hota. En av teaterdirektörema har i Stockholm gjorde en gQng i 1-int- ras en rond pA r&ra teatrar och frAga- de ~aktmiistariia, om de uiiiiakte niigorr skillnad mecl avseende ph publikens samm~nisiittning nu och förr. Svaret bler: »Ja, nu för tiden ar det mest äldre och medelzsllders, som lcommer Iiit. Förr s ig man ju unga miinniskor ock- sb. Men var ar de nu?»

Skolteatern vill viiiija de unga att

H E R T H A 181

i goda sceniska förestiillniiigar fiiiaa tillfreclsst~llelse för s i t t behov. av este- tisk njutning. Utan a t t saga n8got ont om biografen maste man väl erkan- ila, a t t teatern i detta avseende har e t t stort företriide. Teatern f ör mycket liittare iiii biografen över till litteratu- ren. E n förest8nclarinna i en av stock- liolm~sskolorna berattar, a t t det dagen efter det. eleverna varit pB den 'första av skolteaterns' föreställninga~ var niis- taii omöjligt a t t under rasterna f& u t dem p% skolgArcleii. De hängde alla över var sitt exemplar av Gyllenborgs DS venska. spr&tthöl;en>>. Skola vi inte med glädje se dein söka reda p& &ha- kespeares »Hamlet» eller »ICbpmannen i Venedig>>, om de nu f8 se n8goii av dem p&' sin teater? Och kanske de d8 kommzi unclerfuncl med a t t det ban vara lika roligt, kanske till, och med bättre än att l&sa t. ex. en. mycket en- kel »flickbok» eller en deteldivroman. Man 1 7 i l l garns läsa vad man sett 'spelas p& teatern, och lasningen av en sak le- der lätt över till studiet av annat lik- vii.iadigt. Vidare, vad betyder icke det ta- lade 'ordet p& teatern? Kan man icke tanka sig, a t t den, som Iiör scenens koiistniirer espressivt ocli fullödigt tol- ka olika s t i i m ~ i n g a ~ , komnier a t t upp- tacka, a t t lian sjalv besitter e t t aste- tiskt uttrycksinedel, som lian kanske dittills varit omedveten om, som lian at- .miristone ej brytt sig om a t t uppöva? Xu menar jag inte alls, a t t vilm elever. genom, sina teaterbesök skulle lockas

net. För m h g a manniskor ä r talrösten det enda estetiska uttrycksmedel, som st8ia dem till buds - och nagot sadant behöver en manniska, om Iion ej skall kvavas. ~ o d högliishing av saval vers som prosa 5ir aven det en skön konst, och den borde ha flera utövare, än vad nu &r fallet.

i+

Den 25. september började skoltea- tern sin verksamhet. Klockan halv ses pli eftermiddagen var Oscarsteaterns salong Bplld av en ungdomlig skara, som, med spänning väntade p% vad som - slmlle bjudas. Nar ridan gick upp, sprattlade Gyllenborgs »Svenska spratthök» fram ,över scenen. Och han följdes av nigande och piruetterande damer i tidens underbara styvkjortl.ar. Sjuttonhundratalets grandezza och viir- digliet representerades utmärkt priik- tigt av den gamle amiralen, alias Ma- thias Taube. Det var. en e n g e n tid, soin man last om i historien, som nu !blev levandegjord. Och mycket lustigt fanns da r a t t se, som man mhste skrat- t a riktigt hjartligt %t. Halv Atta var? föreställningen slut. J a g tror, a t t alla de unga PtskAclarna gingo hem belatna med sin afton och glada, a t t deras abon- nemang skulle ge dem ytterligare fem dylika tea terk~i i l la~ .

Det liar yppats ' olika meningar an- @ende lämpligheten av det första pro- grammet. J a g anta^, a t t de, som ej äro fullt belatna, mena, a t t man skulle ~ a L t ett stycke av. gedignare halt eller

a t t beträda tiljan eller konsertestraden. - snarare e t t stycke, dar det gedigna va- Det vore et t olyckligt resultat, ocli det r i t 15ittare tillgängligt. V o ~ e det s&, skulle bli alltför mariga grusade för- a t t skolteaterp glive endast en före- Iioppningar. Nen om intresset för röst- . ställning,. skulle. jag anse denna . an-. - kultur Ixtnde viickas, vore mycket v.un- märkning .-berattigad. Men d& >»Den-

svenska spriitthökem lir endast ett av en dramatisk förestiillning ordna en re-

de sex program, som komma a t t utfö- citationsafton*

ras, finner jag, att den väl Skolteaterns framtid U r ju 5nnu oviss. Att den har en uppgift att fyl-

sin plats. Programlistan ä r ännu ej la, anser jag otvivelaktigt. J ag me-

faststalldi men d' man att nar ocks&, a t t den startat p& ett siitt. direktionen &r betitnkt p& a t t upptaga som ar ägnat inge fölstroende. dramer av Shakespeare och Strindberg, :,filr man hoppas, att <le tre medspe-

E l i s a b e t h B l o m v i s t s

Det ä r inte en dag för tidigt a t t p& denna sidan Bottenhavet tala om Elisabeth Blomqvists banbrytande gar- ning. Redan för tio a r sedan gav He- lena Westermarck i sin fängslande 9io- grafi över vagrödjerskan f ör högre kvinnobildning i Finland en teckning av hennes liv. I seklets första tid, 1901, hade Elisabeth Blomqvist gatt bort; i närmare fyra decennier hade hon dil oavliltligt kämpat för den idé som tagit henne med makten av en adel lidelse. I sjtilva verket iir ocksh hennes livs historia Finlands f licksko- las historia under en fyrtioarsperiod av 1800-talet, genomlyst av en inten- siv, stor och nobel andes flammande laga.

Elisabeth Blomqvist. Eennes liv och gärning. En biografisk studie enligt brev och dagboks- anteckningar sammanstilld av H e l e n a W e s t e r m a r c k. Söderström & C:o förlags- aktiebolag, Helsingfors.

»Uedvetet eller omedvetet bilra de flesta av Finlands bildade kvinnor i sin utveckling spar av hennes inflytande. Till hundradetal uppgar antalet a\- dem, vilka det varit förunnat att di- rekt triida i beröring med hennes siill- synta personlighet. Snart sagt i alla bygder av rart land verka la rar in no^, som tack vare henne vunnit sin utbild- ning. Otaliga äro de kr in no^, som hava henne a t t tacka för den rikare och vidare värld, som genom fördjupa- de studier blivit derass, skrev en ac hennes forna elever, fil. mag. Saimit Jakobson, r id hennes död i Pedagogi- ska föreningens i Finland tidskrif t. Elennes biograf, Helena Westermarck, siiger a t t Elisabeth Blomqvist genom sitt lirslfinga arbete för kvinnobildniii- gena utveckling stigit fram i ledet av de stora samhiillauppbyggarna som i Finlands nydaningstid i medlet av 1800-talet och dess senare hiilft »mu-

rade grunden. för komiu.ande slakten, ledande utvecklingen in pA nya ba- nor.»

Stark .och hel, sallsamt .fascinerande i sitt m%lbuma, rika liv, träder ock& Zlisabeth ~ l o m ~ v i s t ' fram i Helena Westerinarcks skickliga och .ömt iakt- tagande studie. .

Helsingfors för hundra a r sedan, vid ti.den f ör Elisabeth Blomqvis t s födelse, 1827, hade imilstadens direkta prägel.. .Det blomqvistska hemmet, med den sto- ra barnskaran, Elisabeth den äldsta a? dem, bade den trevna, samlade karak- tiir som hör den idylliska miljön til.1 p& aamma g&ng som ,där fanns utrym- me och rörelsefrihet i en utsträckning som den moderna staden endast un- d.antagsvis förullnar. Den egna g%rden med den vidsträckta tomten, dar den stora endiningsbyggningen samjades med ännu en liten hlderdomlig bygg- nad med brutet torvtak, med nödiga uthusbyggnader, bodar, vagndider, stall för liastar och kor, bagarstuga och badstuga, diir en tra,dghrd med shval blommor soni . allehanda m\atnyttiga ~.alrter fortsatte den öppna soliga gardsplanen, var et t smilstadens .typi- ska barnparadis för utelekar och tu- sen roliga pallitt.' Till hushallet liör- de förutom far och mor och' de . sju tippvaxande barnen mostrarna Annette och Lisette samt den stora tjiinsteper- sonalen. Köksa,. tvil husor, barnskö- terska, dräng eller kusk oeh en dräng- pojke var ingalunda ett slösande eller skrytsamt .arrangemang, utan tvivel helt ehkelt enligt uppfattning och för- hallanden bara det absolut nödvändiga.

Centralfigurerna i ,denna. lilla v&rld vor0 Elisabeths' älskade f öräldrar. Fa-

,dem, universitetsadjunkten, snart nog professorn i lärdomshistoria vid Hel- singfors universitet, den allmänt hiigt .

uppskattade och omtyckte Alexander Blomqvist, samt modern, den tyskföd- d a Charlotte Harrjng, som med sitt' ljusa, glättiga sinnelag, siil oförtrötta- de arbetashhg och praktiska f örmfiga räckte till för allt och alla i det stora huset, till och m'ed för a t t dela sin mans, intell'ektuella intressen.

I denna sällsynt ha~moniska miljö växte Eli~abeth Blomqvist upp. De bada föräldrarna tillsammns med mos- tern Annette, som öppnat .en skola i det lilla' alderdomliga huset som hör- de till garden, ledde själva barnens lin- dervisning. Annette Harring synes ha varit mycket begavad och kunskapsrik, en verkligt lärd kvinna för sin tid; i sin skola undervisade hon själv i fran- ska, tyska, 'historia och geografi. När hon i slutet av 1830-talet p& grund av svag halsa upphörde med skolan, fort- satte hon dock a t t undervisa syster- barnen.

Det kom en tid d3 Annette Harring, .

tillsammans a med frii Blomqvist, Eli- sabeth och de tv& ,henne i alder när- maste systrarna &ter tog iipp skolar- betet. Det var ' p& nygret 1880. Se- dan tv& Ar tillbaka var professor Blom- qvist död. Husets ekonomi behövde ett tillskott, .särskilt till de fyra yngre $amens uppfostran, och modern önska- de ocksa a t t »skaffa de tre äldsta dött- rarna lämpligt arbete.»

Den 'blomqviatska skolan började med omkring. l 0 till 14 elever. Elisa- beth meddelade undervisning i religion, historia, teckning och handarbete. Hen- nes syster Sanni i geografi, aritmetik

och musik, den tredje system hade över- tagit elementarunclervisning.en. Vid systrarnas sida stod Annette Harring biträdande med nid och dilcl. Redan efter e t t par dr hade skolan växt sa att de unga liirarinnorna p% grund av bristande i~ t i .~mine miste avvisa in- triidessökancle. Snart nog utvidgades den till e t t seshrigt liiroverk och tor- cle da »i f d g a om organisation och undervisniiigsmetoder ansetts soni lan- dets förii8msta uppfostringsanstalt för kvinnlig uiigclom pil denna tid», sages Elisabeth Blomp-ista biograf.

PA detta siktt vacktes och niisdes Elisabeths s i i l l sp t starka pedagogiska anlag, meil beslutet att göra undervis- ningsarbetet till sin livsuppgift fat- tade hon e j förr iin efter flera Brs strid med en annan starkt framtriidande BegAvning och böjelse. Efter faderns död hade hennes mor lAtit henne taga lektioner i teckning för universitetets &are i iimnet P. A. Kriiskopf, och Iieniies dagbok och brev fran dessa Ar visa a t t i henne le\de en twinnancle h@ a t t ägna sig A t konsten.

At t Iion iigcle verklig k~nstni i~sbegar- ning synes vara höjt över allt tvivel. Hon mhlade »Kvastflickan», som ut- stiilles och inköpes till Konstförenin- gens ntlottning, och nar hon 1831 pA Konstföreningens ~ i h tstiillning f ram- triider med sin stora tavla »Hanna>>, byggd pil motiv fran Runebergs dikt, mottages denna med stor sympati a r silval a l lmhhe t som kritik. Zacharias Topelius bl. a. recenserade den entusi- astiskt i Helsingfors Tidningar. In- f öialivad med Konstf öreningens galleri i Ateneum i Helsingfors Hr den beva- rad A t allmanheten som e t t av de hopp-

fulla liiftena f r i n den finska konstens första iiiigdoiiistid.

Uen konstniirsdröni111arna, hur starkt de an höllo henne fangen under en. del ;fr, milste rika. Livet stgllde fort& ringar p9 henne av rent praktisk art Dar voro de yngre, annii inte vuxna sys- konen som kravde sin iippfostraii; mo- dern hade dött redan t v 3 Ar efter In- dern, samma ar som skolan stcwtats, ,och Elisabeth var cleu &Idsta i syskon- 1ri.etsen och kii11(1(? starkt ansraret f ö r denna. Förmodligen, siiger Udena Westermarck, r a r det ock& den inne- boende, kanske iinnu inte eiis för hen- ne sjalv fullt nietlwtua karleken till den verksamhet soni I~lev hennes s tora livsuppgift - »om ~iAgoii r a r i t född till pedagog, sB var det hons - som drog henne bort frBn konstutövningen. H u r iiii diirmed förhöll sig, &dan var Elisabeth Blomqvist skapad, a t t vack- lande eller klagan, sedan valet var gjort, tilliit hon varken inför sig sjalv eller andra.

Uen lieiines kiirlelc till koiisten Bom henne a t t göra ritlektionerna i skolair till niigot betydligt utöver vanliga sh- (lana. Hon drev upp dem till högre Iriwser an hon nbgoiisiii f%t t genorngtt för sin ritlarare, vilket gick u t över hennes egen ferietid d5 hon miste sar- skilt peparera sig fiir den större upp- giften.

T'ad Elisabeth B l o q v i s t kom a t t be- t rda f ör kvinnc~bildiiingeiis u t~eckl ing i Finland överskadas endast i sambantl nied vetskapen om de tidigare skolför- ht~llaudena dar. Kanske kunna vi sven- skor i f ~ r s t a hand kanna oss böjda t jc- ka a t t man ifrdn början Ilade det all- deles utoxnorclentligt bra f örspiiiit P

Finlan$ -n&r v i erfara att redan IS43 a r s gymnasie- och skolordning gav %t Finlands flickor tvenne statsskolo.i., de tv i l s. k. Friintimmersskolorna, en i Helsingfors och en i *$bo. Men s a r i~iaii än tidigt ute sil tillvida, var dock atskilligt a t t saga oiu arten av .den för- iuhn staten beredde flickorna. T v ;oi.

klasser bestoclos i dessa skolor, som skulle vara ögpna för d ö t t ~ a r a v b i 1- c1 a c1 e .f a m i l j e r och ha till iipp- gift a t t Bibringa eleverna »de Bnnslra- per och handaslöjder som till en vilr- clad friintini~uersiippfost~an höra.» Ar 1856 preciserades villkoren för intra- det till a t t döttrar a v t j ii n S t e - m a n o c h a n d r a b i l d a d e f ö r ii l .d r a r fingo begagna slxdan, och för a t t avvarja faran a t t f a t t i- g a barn skulle komma bestiimdes en viss terminsavgift. Redan skolornas namn markerade för övrigt en st%nds- skillnad som Siiigsligt övervakades.

Den tv&ariga .kursen iueclgav föga möjlighet a t t uppfylla iiven tidens sm& ansprhk p% en »v&rdad fruntimme~s- uppfostraii». Snart m g tillades verk- ligen aven en tredje klass, men under- risningen s a r inskränkt till de allra nödvandigaste elementiira kunskaper i vetenskap och sprA8 - och iingefarli- gen halva antalet skoltiiumar voro an- slagna till handarbete !

För ukbildning av l ii r a r i ii n o r för flickskolorna .hacle staten ingenting som helst gjort och lang tid skulle g41 innan nödviindigheten härav gick upp för vederbörande. Men till .den sakens ordnande a r det som Elisabeth Blom- qvist gör sin stora insats. Den ledan- cle tanken i hennes liv och verksamhet blir a t t liirarinnelkldningen &r en livs-

-fr;SLga för Finlands skolor och hem. krom skriver Helena Westermarclr : »Huru hon mognade för denna giir- ning, som sl~ulle bliva clen centrala i hennes livsverksamhet, genom vilka in- flytanden hennes blick alltmer vidga- des, huru fiiltet av henne smfiningom betriiddes och -ile första tröeu dar siid- des, detta utgör icke .blott e t t viktigt' blad i hennes eget livs historia, utan jiimväl et t betyclelsefullt bidrag till ka.nneclomen om huru kvinnorna hos oss in~iktacles mot nya livsuppgifter och darigenom f jngo betingelser att dan a s till medborgarinnor med samhallsin- tressen och mecl vilja a t t gdra sin in- sats i samhallsntvecklingen.>>

Allt under arbetet i sin egen skola och iincler en tid d% frilgan om ord- naiiclet av ,cleii finska folkuiiclervisnin- gen blir aktuell - Cygnmis komnier med sitt förslag röralicle foll~sl~olevii- sencl.et och polemiken .h ing detta siitter cle pedagogiska 1i.delsern a allmän t i svallning - blir 'Elisabeth Bloniqvist alltniera klar p& den tvingalicle nöd- vandigheten av a t t landets flickskolor fotas p% en saker grniid och a t t den enda sakra grunden iir en Jaroanstalt för utbildande av liiraïinnor. - Styrkt i' den tanken lar hon v81 l<uiina blivit genom exemplet fr%n svenskt Mil, man iir inne pil 1860-talets första &r och &t Högre lararinneseminarium har blivit verlrligliet! I vilket fall som helst ar det Ar 1861 som hon t a r e t t aktivt steg för a t t befordra en ny tin- gens ordning. Det &r den första lilla början till hennes Privata liirarinne- klass, vilken senare genom Aratal .av uppoffrande .och osjälvisk möda avaEli- sabeth Blomqvist ,föres fram s t i l l a t t

186 H E R T H A

bli en fullständig, slutligen av staten övertagen anstalt för den högre lära- ~innebildningen i. Finland.

Den 2 maj 1861 skriver hon till en vän: »Om söndag hoppas jag kunna börja et t slags seminarium med tv% lärjungar, redan lärarinnor - ->> och talar vidare om .hur lycklig hon skulle vara om hon kunde ge dem de »smu- lor friin det pedagogiska bordet» som de begärde, och som lärarinnor behöv- de, och om hon kunde i deras hjilrtan »tanda en liten gnista arbetsgladje». Hennes egen söndagsledighet Hr det som sattes till för kursen. - Snart nog söka andra unga lararinnor sig till den som särdeles dugande pedagog re- dan Banda Elisabeth Blomqvist. I början av 1863 har hon at ta seminarie- elever, men hon skriver till samme van, som ar hennes radgivare och förtrog- ne: »Jag har också hjärtklappning da jag tanker p% mina lektioner i under- visningslara. . Det a r s& vitt jag vet de första, som. i Finland givits &t da- mer. - - - I alla fall har intet frun- timmw förut försökt det. Hur skall det lyckas mig? Jag a r full av för- väntan och aven förhoppningsfull.»

Vännen, som h.on skriver till, %r Jo- hannes ~teinmann, professor i greki- ska vid universitetet i Petersburg samt direktör för den mycket ansedda Deut- sche Hauptschule zu 8:t Petri diirsta- des, senare ävenledes för det historisk- filologiska institutet.

Det siillsynt rika och innerliga viin-. skapsförhAllandet mellan ,dessa tvii högt begalvade människor, buret av le- vande intressegemensikap och endast brutet genom döden, phninner om det särartat sköna tillgivenhetsbandet mel-

lan Fredrika Bremer och Böklin. Det Sinns samma p A full försthelse grun- dade of örbehilllsamma f örtroendefull- het i Elisabeth Blomcp-ist satt a t t i dessa brev lagga sitt innersta öppet för vannen som man finner i Fredrika~i till hennes van, samma känsliga redobo- genhet ocksii hos Steinmann som hoa Böklin a t t som svar gc ut sin edb bara och d jupaste örertygelsc. *4v oerhörd vikt för Elisabeth Blomqrist \-ar det a t t fii med Steinmann, auktoriteten p& det pedagogiska omradet, diskutera de frilgor som blivit djupa livsproblem för henne. En bättre hjiilpare i detta liir hon vii1 inte heller kunnat f%. De koni- petentaste rad och anvisningar med avseende pii hennes eget studium a r de pedagogiska problemen kunde han ge henne, och han förmedlar hennes di- rekta personliga bekantskap med fram- staende skolman i utlandet under hen- nes studieresor dar, som exempelvis den framstilende pedagogen G. Frölich samt Diesterneg, vars W e g w e i s e r va- rit hennes hjalp vid hennes första fös- sök till pedagogikundervisning. Till Jo- 'hannes Bteinmann kunde hon alltid gi med sina planer, förhoppningar, besvi- kelser, fil. hjälp, uppmuntran, kritik ocksa för den del, nagot som hon inte minst rarderar. Under ett antal som- rar sammanträffade ocksa Samil jen Steinmann med syskonen Blomqvist p5 nigon vacker plats p& landet i Finland eller i finska skargdrden - familjey- na vom befryndade p% Elisc~beth Blom- qvists mors sida - och Elisabeth och Johannes Steinmann hade db gliiidjeia och utbytet av en liingre tids dagliga samvaro dA de livligt dryftade sina ge- mensamnia intressen.

H E R T H A 187

Med Uno Cygnzeus Ilade Elisabeth

gjort bekantskap nar han stod mitt uppe i arbetet' med sitt folkskoleför- slag. De möttes i ihrerensstammande Asikter p&, en mängd punkter, och nar det sedan så omtvistade förslaget före- lag färdigt och tryckt sände han henne et t exemplar som en gard »av djupaste högaktning». Sena~e, när förslaget hunnit genomhacklas av gransknings- kommittén, skriver ban till Elisabeth och säger a t t det var hans &sikt a t t dugliga flickskolor borde upprättas, där pedagogiskt bildade kvinnor ut- gjorde det fostrande elementet, som av lians antagonister blivit mest hanad och förlöjligad. - D e t t a var Elisa- beth Blomqvists egeu, djupt rotade Asilit, som hon länge, länge skulle f& arbeta och offra sig för, innan den er- kändes och omfattades. '

H u r mycket klarare Ii o n genom- tiinkt problemet - även praktiskt redan börjat verka för denna sak genom sin lilla seminariekurs - än man i Öv- rigt vid denna tid undersökt frilgan, visar det vid allmänna skollararemö- tet i Tavastehus IS63 väckta förslaget a t t liirarinneutbildningen skulle till- godoses genom a t t pedagogik infördes som undervisningsamne i högsta klas- sen av .Helsingf ms Frufitimmersskola. Det blev Elisabeth Blomqvist som, i samband med a t t hon prövade möjlig- Iieten a t t erhalla statsunderstöd för ut- ~ idgn ing av sin egen pedagogiska kurs, kom i tillfa.lle a t t samtalsvis fasta

höga vederbörandes, professorn i peda- gogik Z. J. Cleves uppmärksamhet p% hur andamAlslös den projekterade pe- :dagogikundervisningen i Fruntimmers- skolan bleve. E n liten ett-Arig Burs för iinnu ej vuxna skolflickor, i regel endast 13-14 Ar gamla, och .aven om de voro nagot äldre, vanligtvis SA fö- ga .utvecklade a t t det ej vore möjligt för dem a t t tillgodogöra sig undervis- ningen. .

Samtalet utmynnade i - a t t profes- sor Cleve enträget uppmanade Elisa- beth Blomqvist a t t söka den just d& lediga f ÖrestAndarinneplatskn vid rht timmers skolan, särskilt emedan meningen VO-re a t t med förestandarin- neämbetet förena lararinnetjansten i pedagogik..

Efter stor tvekan .beslöt till slut Eli- sabeth Blomqvist, ivrigt uppmanad därtill aven f r h annat auktoritativt hall, att s6ka platsen, och med v8rter- niinen 1865 trädde hoii in som före- standminna f ör Fruntimmersskolan. Det betyl.de för henne &t skilja sig # r h den egna skolan, men ocksa a t t hon kommer i en stallning där hon p i et t nytt effektivt sät t kan inrikta sina krafter p& en reformerad flick- skoleundervisning. Och den stora le- dande tanken i hennes liv : en högre la- rinneutbil-dning, kan hon nu med mera pondus an niigonsin föra fram; hen- nes egen startade seminariekurs blir ocksa mycket snart, i visst samband med Fruntimmersskolan, betydligt ut- vidgad.

E, K-n.

188 H E R T H A - --

V ä x t u r d e t g å n g n a s s å d d . Ofta frilgas det: vad göra krinnor-

na för insatser i samhällets liv, siitter deras verksamhet siidana spar efter sig, som berattiga all deras striivan efter ökade a~betsomriiden, efter vidgat in- flytande. Kanske menar man, a t t vi skola svara mecl storartade uppfinnin- gar eller vittfamnande planer till sam- hällets omorganisation, eller Ban niaq kanske ännu nöja sig med a t t se spi%- ren av det arbete, som varmhjärtade och :begilvade kvinnor lamnat i verk- samhet, vars namn ej nhtt langa viZgar, men vars verkningar kunna skymtas bland dem som haft förmgnen komma under dessa kvinnors ledning.

I R-önströmska skolan i Lund sam- lades den 2 februari d. A. en stor skara inbjudna för a t t narvara vid förenin- gen Iduns 00-arsfest.

Den 2 februari 1576 stiftades nani- ligen p& fröken Anna Rönströms ini- tiativ Idunföreningen. Dess avsikt var ' a t t tjana skolans ungc1o.m till nytta och nöje. Och som den stora pedagog .Anna Rönström var, tog hon sikte inte bara p% niirmast liggande uppgifter utan gav föreningen et t mal, som skulle

.göra dess varde bestiiende för langa tider.

Föreningens f örsta striivan blev a t t skaffa et t bibliotek. Inte fylldes hyl-

' lorna sa fort de.första Aren, och ntir bokbandens antal nat t hela tio, kände man sig rik. Men tack vare anslag fraln skolan och gavor fran enskilda vaste antalet hastigt och nu raknar det mel- lan 3- och 4,000 böcker, huvudsakligen skönlitteratur och biografiska samlin- gar.

E t t skolbibliotek, som för m h g a sko- lor annu iir blott et t önskemal, har i Itönströmska skolan liinge varit en rerklighet, och en ~ e ~ k l i g h e t , soni dess elever med tacksamhet och gladje be- gagnat sig av.

Men föreningen liar ocksii en an- nan uppgift. Fyra ii fem ganger om 5ret samlas nian till litterara aftnar mecl silng, deklamation och teaterspel. Till alla dessa Idimmöten infinna sig alltid m;fnga a r de forna eleverna ocli om den gliidje, med r i k e n de deltaga i de »yngres>> fester, ha mAnga burit vittnesbörd. För m h g a a r dem ha dessa fester rar i t en impuls till a t t t a nya tag i det arbete, som kriives ar r a r och en a t t sjiilv utföra, sedan skolans portar slutits för henne.

Skandinavismen var ocksil kiir f;% Anna Rönström, och genom henne kom samarbete mellan skandinavisk ii~igtloiii - kanske mest svensk och daiisk - till. stiind.

XAnga srbigheter har f öreningsxl haft att kampa med men Anna EBn- ström och sedan 1920 hennes eftertrii- daiae, Andrea Ualmström, ha alltjiiniit hallit fast r id det valspr&, Anna Rön- ström gav sin förening : »Enighet i kampen för det goda, enhet i siindrin- gens ticler».

Det maste legat nugot a r den första tidens stamning öwr festen i den sto- r a gymnastiksalen, som r a r prydd iiled svenska och danska flaggor, d i vi sarii- lades fOr a t t fira föreningens 50-Ars- dag. Fröken 3Ialmström lat oss i sin historik skymta forna f öreningskviillar, flickorna sjöngo med liv och lust, de

danska gästerna hälsades som f öm, och nar ridan ,droga undan för »Kusiner-

' na», ' soin! spelades,. av skolans elever, mindes nog mer a,n en av de gamla ele- verna fester, vari de själva tagit verk- sam del och som utom nöjet alltid läm- nat ,dem n&got, som givit livet rikare innehhll.

Av nAgon annan ar t var den hög- tidlighet, varmed Fruntimmersförenin- gens i Lund barnavArdslokaler i varas invigdes. Staden Lunds hela offentliga barnavhrd har nämligen öve-rlamnats a t t handhavas av en förening med ovan- nämnda Alderdomliga namn. Men Al- derdomlig a r föreningen minst av allt. De som ph 1820-talet grundade denna förening voro s& förutseende, a t t de ej fgste nAgra 'av de ofta besvarande villkor vid sina donationer, kom hind- r a all vidare utveckling, och förening- en har ock& alltid haft förmanen a t t i sin styrelse ha kvinnor med vaken blick för vad tiden kräver.

1823 möta vi föreningen första gan- gen, ,d% ,den hade ~sm&~barnsskola. 1865 under nödaret var ,det en understöds- f örening med soppkokning och strump- stickning. Senare tog den upp slöjdun- dervisning för flickor pA sitt program och beredde s l u n d a vag för 'detta am- ne i skolorna. '

Sedan 1900 har föreningen koncen- trei8at sin verksamhet till ett kkolbarns- hem. Hem har det varit för alla des- sa barn; f ör vilka det verkliga hemmet varit ett trangt, mörkt kyffe,. och den som under f ÖrestAndarinnornas, f rök- narna Maja Beijer och Ida Westda-hl, ledni&. gAtt igenom hemmet, har för- st%tt, varför man lande Mickar och

överallt mött strh- sett villiga hander

duka de langa borden eller röra i de stora grytorna.

Har föreningen haft och 'har en sty- relse, som förs&, vad tiden kraver, SA ha f örest&nda~innorna f örverkligat allt. vad man kan tanka sig av uppfost- ran och trevnad för .dessa barn. »Lag .

och evangelium)) har en av deras van- ner en gc5n.g kallat dem, och det känns - för var och en, som kommer inom hem- mets murar, a t t bakom allt solsken och all varme, som möter den besökande i hemmet 'i Lund eller i, kolonien >>Ro- sengcSrden» i Skepparkroken - ett full- ständigt paradis - finnes en stark mur av fordran pA ordning och plikt- trohet, som omedvetet mbste ge varje barn nAgot. av den ryggrad vi alla be- Iiöva i livet.

Föreningens verksamhet har fran och med i &r nAgot 015iagt.s. Tack vare arbetarnas högre levnadsstandard har barnantalet i skolbarnshemmet och'den av en annan förening ledda barnkrub- ban s& minskats - gladjande nog - att dessa föreningar ansago sig böra battre an hittills nyttja sina tillgång- ar. Efter f örhandlingar med stadsfull- inaktige och föreningen för frivillig . församlingsvArd, som skötte barnkrub- ,ban, beslöts, a t t all samhällets barna- vaTd skulle överlämnas A t Fruntim- mersf öreningen. ~Ba~nkrubbans gamla lokaler tillbyggdes och iordninggjor- des av staden, ett . nytt program för verksamheten uppgjor.des. Den omfat- t a r barnkrubba, kindergarten och skol- barnshem. Allt arbete utföres av de olika avdelningarnas föresthndarinnor med barnens hjälp. Fröknarna Beijer och West&ahl anse, a t t arbetslusten aldrig a r större, an nar barnen till-

. , . . . . - . - -

190 H E R T H A - - . -. . . . - -

sammans med »fröken% f A utföra sitt arbete.

De nya lokalerna, som iiro mycket praktiskt och vackert inrättade, invig- des den 9 maj'med en kort historik av f öreningens verksamhet av styrelsens nuvarande ~ r d f ö ~ a n d e , frtiken Ebba Billing, sedan stadsfullmiiktiges ordfö- rande, rektor Körner, överlämnat loka- lerna till föreningen. Till sist talade biskop Rohde om det ansvarsfulla ar- bete, som väntade i det nya hemmet och nedkallade Guds ~dsignelse dar- över.

Den önskan, som besjälade de iiar- varande, var, a t t den anda, som sa helt fyllt de gamla, t r h g a lokalerna, skulle allt f ortf arande hindra hemmet a t t p& grund av det större utrymmet förvandlas fran ,det hem, det rarit, till en anstalt med nagot av dess kyliga luft. Men i förvissning om a t t den karlek, som drivit f öres tandarinnorna a t t agna sitt arbete &t de mest van- lottade smil i 4 r t samhälle, alitjamt skall racka till, tror jag, a t t barnen

skola växa upp i det solsken, som ensamt kan göra dem till goda medbor- gare.

CAROLA EKLUXDFI.

H a l s i n g b o r g s k r e t s e n hade den 4 oktober sitt första sammanträde för hösteu under fröken Signe Wennbergs ordförancte- skap, rarrid adroktit 3liit.liilcla Staël von ~Holstein talade över iimnet ,Kvinnliga poli- sers samt redogjorde för von Kochska för- slaget till lag om behandling a r vissa urbets- ovilliga w h samhillsrildliga.

L u n d k r e t s e n sarniiiantriidde deii B oktober. Ordförrinden, fru Anna Herrlin, iii- ledde kyallens möte med riugra minnesord örer fröken I~izzie Möller, varefter nc1rol;nt MathiIda StaEl von Holstein iivenledes hiir talade om krinnliga poliser.

;\n a l m ö k r e t se n hade den 20 september sitt första möte för hösten imler ordföraii- dc~skap a r fru Elisabeth Quensel. ~rökei i ' Fia öhtnan höll ett a r skioptikonbilder be- lcclsagnt föredrag om ,Liret i Indien, dess kultur. kaster, religioner, byggnader, na tw och klimat.

M a r i e s t a d s k r e t s e n sammantriidde den 29 september. Sedan en del kretsiircn- deu beliancllats redogjorde Lrökeii Langen heim för krinnoröstr5ttskongresseii i Paris i vilken hon deltagit som c1eleger:icl för F.-B.-F.

S t o c k h o 1 m s k r e t s e n s F r e d r i k a R r t ~ - inerskola började sin hösttermin mr"indageii den 20 september med samkviim i Klara folk- &ola, rarrid dr Lydia TTrphlström talade örer iimnet ,Siitidens krar p& en stark krin- notyp och fru Blenda Lemon sörjde fiir clen inusiktiliskn underlifillningen med sin vackra

. . ' I N D I S K A T E H U S E T a K l a r a b c r g s g a t a n 52, S t o c k L o l m

har de u tsöt taste t6e1-IM. Föl-sö k A m ERNOON TEA en härlig aromrik

. . &bildning K r . i 9 : - pr kg. Fraktritt mot p o s t ~ ö r ~ k ~ t t oid Löp au mist i kg .

STOCKHOLMS BOKINDUSTRI AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1926.

Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET. Redaktör: E Z l e n K Z e n% a n.

Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften. Ic7ce-förbundsnzedlemmar pre- numerera B närmaste postanstalt eller i bokha.n&c!l. Pris för postupplaga: 1/1 Hr kr. 6:50; 1/2 Br kr. 3:50; 1/4 kr. 1:OO. Lösnummer 65 öre. Redalction och expedi- tiorl: 48 Klarabergsgatan, 8tockhoZnz. Redaktio~istid: tisdaga.r och fredagar kl. 1-3. Tel. Norr 48 50, 27 62. Expeditionen: kl. 11-4 varje söckcledag. Tel. Norr 45 50, 27 62.

,-

tiii förs&ljning. VZilimrterat lager. Fabrikat Conrad & Höhne. Underrisning por korrespondens medddas. Prospekt B r o ka d f a rge r och prislista siindm g. begKrm.

Atelier fur U r o k ii, d m B l n i n g

H e I g a H j e I m s t r ö m, önskeringsvägen 8, WPPELVIKEN, Tel. Appelviken 823.

"Smakar mera än det kostar"

rwiind i hushiiiet Arboga Smbrblandnii

"MEJERIT" ersätter fullständigt smör, men är bi l l im

De avenska hushillem dominerande

I . ATöjet att baka blir större, och arbetet förs ] enat därmed dubbelt lättare 1 om Ni använder det SA vida beprövade och erk2nd.a I

A K T T E H O L A G E T

E. L.- ERICSSON $peaialarär för

Sängar, Sangkliider, Soffor, Ottomaner l och 2 baddar, Tacken, Filtar, Overkast,

Kuddar m. m., m.. m. Kontor B Utsttillnisg

16 N o r r l a n d s g a t a n 16 S T O C K H O L M Tel. 7856, N. 7181

ar fullkomligt enastående Carl B r o s t r ö : m s i s t y r k o c h s r o m .

Ättiksprit Förnämligaste kvalitetrmärke - KOP DEN -

S t d n d i g k o n t r o l l a n t : Fil. Dr. Fr. L i l j e b l a d aukt . h a n d e l r k e m i r t .