tidskr;lft for kwnn oric)etelrse,n - ub.gu.se · ~isnin~sverksa~het, det da nyss bil- dade k. h~gre...

TIDSKR;LFT F O R DEN SVENSKA KWNN ORiC)EtELrSE,N U ~ G M S N A V ~ K I K A - B R E M H C - ~ K B ~ x REDAW-TOR: ELLEIV KLEMAN X

ARGANG 13 N O V E M B E R !

1926

Herthas Elsarinnor göras uppmärksamma p&, att Paul U. Bergströms manufakturavdel-

ningar ha det största tänkbara urval av alla slags Siden-, Ylla- och Bomullslyger samt Linnevaror för såväl ekiperings- som hushållsändamål.

u = 13 Hötorget - Drottninggatan 74 -- 54 - Hornsgatan 54 (Mitt för Adolf FredriKs Torg)

HUSMODERN köper

Bomullsgarn och VHvnader

Gefle Manufaktur A.-Bol STRUMSBRO

och vet att hon' erhbller det basta möjliga för sitt

H E M

Svanens vBvnader basta vavnaderl Oefle aarn basta aarn l

Ett margarin som tiUfredsstiller allas smak C r e &ss tillverkas efter en ny

metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, T i e &s dessutom hade bryner, b a k a r och s t e k e r s o m s m ö r .

Kostar e n d a s t 96 öre p r kg.

i S C H R O D E R S JASTMJUL i Jäser fort och lämnar ingen bismak.

Teleloner Siden- & 539 8326 4619

Halmö Manu f ahfnr af f lir

- Stbrsta urval nyheter

K v i n n o r o c h g y m n a s t i k . I

u ti det Kungl. brev av den 5 maj 1813, ut i v ike t %t Per Henrik

Ling, .genom den s. k. uppfostrings- kommitténs förmedling, gavs uppdra- get a t t i huvudlstaden inriitta en cen- t ral undervisningsanstalt »särdeles till danande av shdana pemoner, vilka kunna bliva Iskickliga a t t sedermera i landsorten införa gymnastiska öv- ningar i synnerhet vid gymnasier och slcolor», karakteriseras gymnastiken s&som »en för nationens bildande vik- tig konsts.

D& höga vederbörande den ticlen talar om »nationen», Asyfta de säkert endast den manliga delen av ,derisam- ma. men tiderna förändras. 1915 ars gymiias;tikkommitté ha^ ut i 'sitt 191.8 f ramlagda Betänkan.de f öljande ytt-

' . rande: »Vidare vill gymnastili$ommit- tén betona, a t t de kvinnliga lärarna böra erhalla lika grundlig utbildning i Simnet fysisk f.ostran som .de ma.diga».

Innan en sa avancerad mening, som den som ger sig uttryck i sistnämnda citat, Ban göra sig gällande, ba naturligtvis en hel del mellan-s tadier passe- rats. Redan Per' Henrik Ling tycks enligt uttalanden i hans skrifter ha ahsett, a t t även den kvinnliga ung- domen borde ha gagn av gymnastiska övningar. Hans ,dotter Weniila skrev

gymliastiska dagövningar för flickor, dottern Hrildur undervisade redan iir 1845 i gymnastik i en f1ick;skola. blir längre fram :lärarinna vid Gym- nastiska Centralinstitutet, vilket & 1864 i3ppnar sina portar för kvinnliga elever. P. H. Lings son:, Hjalmar Ling, överlärare vid G. C . I. i pedagogisk gymnastik (med titeln professor), nedlade stort intrewe vid sitt arbete med *de kvinnliga . elevernas utbildning. ,Efterhand tog kvinnors utbildning vid G. C. I. mer ,och mer fart, 0c.h för närvarancle utexamifleras varje &r fran G. C. I. loamkring 30 kvinnliga gymnastikdirektörer. Dessutom utbil- cla tvenne privata gymnastiska insti- tut, doktor Arvedsons i Stoekholm och major Thulins i Lund, Arligen vardera et t ungefär li.lca stort eller nhgot större apttal. De näro et t hurtigt, ,duktigt , och vaket släkte, dessa kvinnliga gym- nastikdirektörer, och de ha runt om i v%rt land uti vida kretsar av icke blott ungdom utan även av vuxna kvinnor vadd uppskattning och förstaelse för gymnastik och för kroppskultur över huvud taget. F1emtädes ba de fa t t till stand privat a f öreningar f ör idcan- cle av gymnastik, lekar och till och med av idrottsövningar.

Den Lingska gymnastiken skapade8

h

. . av en man och för miin, och den toga tidigt och i stor utstracl~ning i an- sprik för a t t liigga eiz; god griincl för mannens utbildning till f osterlanclets försvarare. Det ä r viii därför knap- past troligt, a t t n8gon plan för gym- nastikens lampande för kvinnor ingatt i P. H. Lings program. Sikdant lampande omfattades däremot vmmt alT hans döttrar och av sonen, Hjalmar Ling. I ,dennes skrifter finnes ganska mycket därom. Han ironiserar över det myckna teoretiserandet angiiende krinnogymnastik och framhiiller upp- repade ganger, hurusom endast erf a- renheten kan ge saker ledning. Pa ett ställe yttrar han a t t an »i allt, som beror pil noggranna uppgifter, iMr-

. diga och noggranna försök, liirt mera a r nhgra fA liirarinnor än av nAgon annan». Uppenbarligen befann sig Hjalmar Ling ett gott stycke pli riig till en Asikt som förefaller oss, i vasa dagar, självklar, nämligen a t t gymnastik för kvinnor milste grunda sig pi9 kvinnors erfa~euhet och skapas a r Brinnor. Under de Artionden, som kvinnor idkat gymnastik, icke blott som utövare utsan ock s h o m ledare, ha .förefunnits - och förefinnas allt- jämt - rikliga tillfallen a t t pröva och a t t u r det gymnlastiska rörelseförrzkdet f& fram slidana rörelseformer, som iiro för vart kön lämpliga. ~ ~ d ' a n a r g i r a n a r ju icke varjom och enam giren. P i r t grannland p& andra sidan Botten- havet tycks uti Elli Björksten fia f&tt en nydanare p& $viiinogymnastikens omrAde.

K ~ i n n o r och barn höra samman. Och det förefaller icke blott helt naturligt, a t t kvinnor skola vara de kista ledar-

na av siiiarre barns gpinastilc, utan iiren, a t t den siilcraste in:fxitionen b:.- triiffande vad som lanipar sig för barn skall vara till finnandes bos kriniior. Egenclomligt nog har gymnastik för emarre barn, d. v. s. för barii iinder 10 Ar, icke esisterat lihige. Den iir ett förviirr a r vart Arh.iildrade, och dess skapare Br Eliu Falk. >Ian sknlk kunna tycka, a t t fIör smb barii leken borde vara den liimpligtiste formcn av kroppsr5relse, liksom den &r den ila- tiirligaste. Xen frilii det ~i siitta har- nen pi skolbänken, i ri f öra vi ;ttskilliga moment a\- t v h g och onatur i (leras liv, och cliiriiietl föreligger oclrs;i 1 ) ~ - horet a t t medels gymnastiska r5relst.r söka neutralisera de dBliga piiverk- ningariia.

Jag skall ej hiir gA iiarmare in pA detta intressanta kapitel, utan vill endast tillägga, a t t Elin Falks smilbarnsg,vmnastiB %r pil et t beund- ransvärt siitt byggd pi3 sni&barneiis speciella p ykologi och fysiologi. An- gl9ende Elin Falks gymnastik fiir mera försigkommeii kvinnlig iingdoni, dar hon ock a r siiiviil nydaiiare som reformator, vill jag hi4.r blott plocka lit ett par moment. Dessa gymnastik- övningar omfatta ett mycket stort förrH11 av rörelser, n&got som B r a t t gliidja sig At icke minst ur den spii- punkten, a t t iimuet, ~ i l k e t ju sti2r pA schemat under alla skoliren, rida mindre lä t t blir enformigt iin det fik- u t blivit. Tidare har ?tt rilosiittet och viloeffektiviteten agnats mycket stor omsorg. Hiil* Sr iiilgot som mer urni kanske nAgot aniiat Ilör föras nicd lit

i det praktiska livet. Ty a~betseffek- tiritet och arbetstrevnad betingas i

~Gsentlig nian av huruvida man verkligen besitter konsten a t t vila, a t t full- stiiindigt »sFäppa -av>>. Det ta gtiller lika mycket. 11sj4riskt som fysiskt arbete. A t t systematisera »a~&ippncing- en» ar nfigonting som, om jag ej miss- ta r mig, p% senare tiden i allt h3gre grad lagt beslag p% Elin Falkas intresse.

Organislct samman.liängancle. med gymnastiken aro lekar och. idrott. (Alla dessa tre bormer av kroppsrö- relse sammanf attacles . av Per Henrik Ling u.nder benarmingen gymnastik.) Vad betriiffar lekarna, #av vilka det existerar .ett mycket s tort och .syiiner- ligen vai=defullt förrad, sa ,ha ~riladana l w g e och i stigancle grad övats även av det kvinnliga slaktet. E n -del av lekarna Empa sig sarskilt för smtirre barn, anclra f öretr&clesvis f ör mera försigkommen ungciom, en hel -iiel iiven för vuxna kvinnor. En del s. k.' i i ko t t s liga lekar, sasoni vissa former av bollspel, Uimpa sig ock för kvinnlig iingclom. För den rena ha kvinnor, i nagon mera betydande grad och nggon mera betydande utstriick- niag %tmin,stone, först de senare %r- tiondena börjat intressera sig. Saker- ligen passa emell.ertic1 %tsliilliga idrottsformer mycket väl för det kvinnliga slaktet; lat mig nämna simning, skriclsko&ilcning, ski&&kilin~g, gang i terrang m. fl. U.ti idrott 'ara mannen vida ~kickligare och mera förfarna an vi. Vi ha ofmtligt mycket .att lära av dem, ja vi m 3 s t e ~ e l t enkelt lara av ,dem. Till cleras heder m% 'sagas, .att de visat sig vara mycket villiga a t t 1Sira ut. Har gSiller !det för de motta-

gande a t t % ena sidan fördomsfritt och i stor utstraclming pröva, % andsa sidan a t t ha kritiken vaken och fram- förallt vara lyhörd för den sunda in- stiiiktens röst, S& a t t .d e t blir utvalt, som 'verkligen a r det för oss lampliga. Misstag kunna ju göras, men även av misstag lär man. Det 'kan för övrigt ha sina fördelar a t t vara i efterhand, :silsom v i kvinizlor nu i fraga om idrot- teii. Man ha r tillfälle a t t observera oc'h kritisera dem ,som gatt före, man har - det icke minst värdefulla - möjlighet att, ostörd av det egna in-, tresset, lara av d e misstag :de begatt.

E,n brannande fraga itr den om täv- h g a r . Med undantag f ör lagtavling- ar, mot vilka nog ingen bar n Q o t a t t invanda, bryta sig m,eningarna mycket skarpt angaende tävlingars nytta eller &ada.. För egen ,ilel fa r jag be- kihna, a t t jag icke a r nagon van av dem. i synnerhet nar #den övas ute i det fria, i skog och mark, i eller p% sjön, Sir i sig :sj&lv en alltför rik kalla till gladje, till känsla av kraft, av -duglighet a t t övervinna bin- der, -för a t t en sund människa skulle behöva n%got darutöver .för a t t vid- niakthalla intre-sset. Vid tavling blir alltför lä t t rekordet det väseniiliga. Idrotten a r och far icke vara annat. än mledel - men viket ypperligt medel ! - för utvecklande .och vi,dmakt- hfillande av värdefulla fysiska och psy- kiska egenskaper. Den ar en den bas- t a rekreation och en kraftkälla för livets allvarliga uppgifter. Mi% vi. bevara den s&dan, utveckla den sidan !

KAROLINA WiIDERSTRö-M;

H E R T H A 193

Den 22 sistlidne oktober avled fru Sofi Almquist, född Hultén, i en Alder av 82 Ar.

I sin ungdom genomgick hon, driven av Isitt intresse för studier och under- ~ i s n i n ~ s v e r k s a ~ h e t , det dA nyss bildade K. H ~ g r e Lärarinneseminariiim och utexaminerades diirihlin Ar 1864. Efter a t t . nagra Ar ha agnat sig A t privat undervisning, verkade hon Aren 1567-18'75 som lärarinna vid Beskom- ska .skolan. Sistnämnda Ar ingick hon äktenskap med ,d :r Sigfrid Almquist, sedermera rektor vid Högre Reallaro- verket A Norrmalm. Nar hennes egna barn vaxte upp, önskade hon sjjalv leda deras undervisning och bildade i sitt hem en liten samskolekurs med en klass %r IS57 .och den niista %r 1890. Ur denna början framväxte >>$ofi Alm- q u i s t ~ samskola», so-m grundades ha 1892.

Sofi Almquist r a r milngsidigt och f i t utrustad. Hari m% nagra drag tecknas av henne, huvudsakligen som lärarpersonlighet, med stöd av bl. a. anföranden av vad hon sj alv fram- hallit som sin skolas mal.

En av grundtankarna i 8ofi Alm- q u i s t ~ aIskA!dning var, a t t gossar och flickor borde unclervisas .gemensamt. »Allt som befrämjar e t t gott föi8h<?il- lande mellan gossar och flickor bör vara det första vi i skolan arbetande t a sikte p k Vara barn ska vara soni snälla lsyskon i e t t hem», brukagde hon saga. Gossar och flickor borde vara goda kamrater .s% i arbete som lek. De skulle p% sil satt inverka p& var- andra till ömsesidigt gagn.

A

Vad anordnandet av undervisningen betriiffar hade Sofi Almquist en del principer, som strangt fasthöllos. »Kort arbetstid i skolau, men viil an- rand», var en a r dessa. Barnen kim- de genom föiakoi3taiide av (len dag- liga skoltiden, framhiill hon, f3 mera samlad ledighet och dfirigenom tillfälle a t t mera vistas ute rid clagsljus. Meii sk skulle ocksil arbetet i skolan vara kraftigt och starkt koncentrerat. »Bar- nen ska kui ia , a t t de arbeta.» Dock borde lararen observera om bar~ien voro armstriiingda och trötta och i s2 fall avbyyta !ektioiien iie ed nAgra gyn- iiastiska rörelser, en sAng - eller ett gott skratt.

Fordringarna piS ordning och di,scip- lin vor0 striinga. Slarv, slapphet odn BAglösliet roro för Sofi Almquist en styggelse. Och val fö r sa r man detta. Energi var ett av de mest framträdan- de dragen hos henne @lr. »Det kan vara pi" tid, a t t man s6ker inskränka antalet slöa, slappa miinniskor3, silger hon en g&ng ra t t bistert. Det basta medlet a t t uppriitthAlla disciplin vore emellertid - det framhöll hon ofta - att racka elevernas intresse. Och har- med komma vi in pd en hennes huvud- grundsats i ihiga om iinrlervisning. Cnderrisningen b3r uppfostra till, s j a l r r e r k s a m h e t och i n t r e s - s e. »Intresset», sade Bon, »väckes hos barnet? i den marni det ledes till för- stiiende av verkligheten och till behor a r a t t förstii allt.% Och i detta kommer fantasien till hjalp. »Fantasien ger det abstrakta konkretion. Blotta ipluggandet av kunskaper liksom bin-

H E R T H A 195

der fanta~ien och 'täpper till vägen till f örstandet>>. Verklighet bakom f or- men, övandet av elevernas verklighets- sinne, detta borde eftersträvas vid all undervisning; just därigenom skulle goda, säkra kunskaper förva.rvas. Och i en sadan .undervisning var hon själv en mitstare. Den, som &hört hennes lektioner eller varit hennes elev, minns säkerligen hur .det hon meddelalde lik-

- som fick liv (t. ex. när hon, f,ör a t t klargöra objektsbegreppet, p& svarta tavlan ritade en hund, aom grep en hare), .minns vilka breda, malande skilldringar hon gav vid geografilek- tionerna ellaa hur intresseväckande och givande hon. kunde göra lektioner- na i svensk läsning. Det fanns ingen möjlighet a t t bli d ö eller #sömnig, d& Sofi Almquist sat t i katedern. Härtill bidrog ocksh 'i hög grad hennes friska bumor och glada sksimt.

Att f ~ r Sofi Almquist -det karaktiim- bildande momentet vid handledningen av barnen och de unga drulle sta i

' främsta rummet, ar natu~ligt . »Lara- ren bör framför allt söka vacka barnens rä.ttfardighetska.nsla, känslan för sanning och ra t t utan hänsyn och av- prutning.» - »Skolan skall verka stär- kande, mildrande, rättledande. Hon skall söka f& barnet a t t .ktinna igen det sanna och goda och va~dera detta, i vilken skepnad ,det än uppCr&der», sa har hon yttrat. Rättr&dighet, an- svarskänsla, goiihet - alldeles särskilt i förhallande till mindre lyckligt lot- tade - lordning och takt, att apbeta

7

fram dessa egenskaper hos sina ,barn» var för henne eri: hjgrtesak: Fafänga var niigot, som hon p& ett visst god- modigt sätt uttalade &t förakt för: »Allt talande om kläder, utseende av- styres. genast och p& lämpligt satt, s& a t t barnen kiinna, a t t siidant a r tarv: ligt. Lat oss behandla armband, ro- eetteiB, halsduksknutar, kr%sn%lar och all annan grannlat sasom nagot till en viss grad existensberattigat, men ovä- fsentligt och d a r f ö ~ ovärdigt e t t dju- pare intresse.>>

Vi ha talat niigot -om Sofi Almquists pedagogiska principer, :och vi veta, a t t hon i &n alltmer vaxande skola satte in sin kraft p% der- förverkligande. Det soni emellertid för ,dem, som statt henne nara, kvarst8r som det starkaste .

intrycket, a~ hennes personlighet, hennes livfullhet, initiativrikedom och först och sist hennes kärlek till och gladje i sin garning. Dar var hon sannerligen brinnande. He.nnes elever, blide de som ännu tillhörde skolan och de som lämnat densamma, omfattades ,av henne med ett aldrig slappnande intresse. annu i alderns $dagar mindes ,hon dem och följde ,dem p& deras olika levnad~banor. M h g a av dem ha ock& yttrat, a t t nikr de rakade henne, mötte hon dem p% ett satt som kom dem a t t kanna, a t t lde alltjämt hade en plats i hennes varma hjärta.

Sofi Almquist a r borta, men hennes minne lever i tacksamma och minnes- goda sinnen.

SOFI AND.ERSlON.

196 H E R T H A -- -- -

E n s o c i a l s t u d i e r e s a i U.S. A. S .atsen: lden som gjort en resa har

nagot a t t berätta, aiir ofta riktig. Darrned är inte sagt a t t alltid - inte en gang ofta - det som .berättas ar vidare vart a t t .höra.

Iden nar var framstaende espert pli social ~~~'dei~stödsrerksam~het fröken Gertrud af Klintberg reser u t till U. S. A. för a t t studera vad man dar- ute, statligt, kommunalt och enskilt, %stadkommit i denna vag samt hur man lagt utbildningen f ör det sociala arbetet, kan inget tvivel rada om a t t hon har utomordentligt viirdef ulla ting a t t relatera.. ,Ned iilskviird bered~ril- lighet har bon ocks% nu för Herthas rakning #berättat om sina givande och intressanta sociala astudier därute nn- der de sju veckor ton hade anslagit f ör iindamalet.

Mer an jag väntat, rar den allmiiii- na och tillfredsstiilPapde ihopsumrue- ring hon började med a t t ge till svar p& fragan om studieresultatet, men den verkligt stora vinningen hade framför allt varit a t t 2A jiimförelse- punk ter. Vad som cliirvid a r sk i l t sprungit i ögonen \rar a t t den sociala utbildningen i U. S. A. l b g t .direktare a n hos oss inriktats p& praktiska uppgifter samt a t t &:ir begiires vida mera an har av det enskilda intresset,

Och .s& kommo, som belysning av detta, skildringar av institutioner och människor som fröken af Klintberg be- &kt och lart känna.

G r e e n w i c h H o u s e . I den rast- r a laga delen av Xew som strac- Irer sig ned mot Hudsonfloden, existerar sedan nu i det niirmaste et t

kvartsekel detta sociala settlemeiit som blivit e t t centrum för trakt.ens liv. En kooperativ social settlement- förening stils bakom företaget, sjiilen i det &r m r s K i n g s b u r y 8 i m k - h 0 w i t c h. r i v gamla1 nordameri- kansk familj, siiledes med fasta rötter i sitt lancls mark och e t t viisenr som pi*iiglats ut av dess traditioner och miljö, trygg och saker, g l a d l p t och moderlig, sk3ter Iion som föresthdu- rinna ined aldrig svilimde intresse och förmlriga de niiingahaiida plikter och uppgifter scm illigga henne - och mera ilartill, om man förstiitt friiken af Klintberg riitt. Det ar saiinerligen ej sm8saker .som detta settlement om- spiinner. 1 sjiil~ra wxket striicker sig dess ~Ardancle omsorg redan till det annu icke födda barnet och sedan s%- som hjiilpande, uppfostrande, utbil- dande, arbetsgivande till gossen, flickan, miiuskaii, upp genom ;jldiarna. Till Greenwich House kau den Blivan- de modern g i och fh rad och upplysningar om vad som a r nyttigt iocln riktigt f0r henne och barnet hon bur; till veckokliniken dar kan hon t a s i t t lilla nyfödda barn för unders6kning och Iiikarvdrii om sil behiivs; sitt tvzi- Ariga barn kan hon liimna in i >>The Sursery School», dar shal karaktiirs- daningen som den fjsiska skOtselii om- hiindertagas till den lilles hasta ; fiir det nigot iililre barnet stAr kiiidw- gartenavdelningen öppen och efterhand som detta riixer upp liisrum och klubbrum, teoretiska och praktiska utbildningskurser samt ren yrkesii t- bildning i vissa f ack. Lelagodset fran

H E R T H A 197

Greenwich. Honse liksom träsnideriet har redan namn och marknad i U. S. A. Man gör utst&llningar i Nem Y o ~ k lo,ct~ Palm Beach och .säljer lergods i De- troit, Chicago och Nem Orleans szolval son1 i hemstaden.

B1iisikskolan, .barnens egen teater, där dessa själva f& (söka sig fram till ' uttryck för vad de framställa, sport- klubbarna, sommarens lägerliv i Pali- sades Park, %aden, gymnastiken, sprak- kurserna, dSskussioneriia inom $>The Neighborhood Association>> angaencle aktuella kommunala angelägenheter som rOra stadsdelen, odet ena soam det andra a r allt sidor av #samma sak : Greenwich House?s uppgift a t t hjälpa, stärka, gladja miinskor för och .i livets arbete.

Med i allt detta ä r mrs Kingsbury Simk:howitch, Hon är färdig med nhjalp och rild at det trettiotal iniom settlementet boende personer, herrar och ,damer, som s6ka den för dem bast passande verksamheten. De olika verksamhets- grenarna g e n ~ ~ c l i ~ k u t e r a s . E n vill in vid n&gon av yrkesskolopa, modelle- ringen, keramiken, träsnideriet. . För en annan M r det s ig om mus&sko;lan. . Ähnu andra vilja vara med i nagon av klubbarna, syssla med litteratur- sltudier, dramatik, publicitet. För alla och allt racker mrs S. till. Och de !som komma till henne för a t t stu~dera, in- stitutionens grepp p& den sociala utbildningen visas omkring Överallt, f& goda rad och rekommendationer av alla slag, föras samman med franl- staenide #sociala personer arbetande pk k i l h l . Hon ä r försyn b8de för dem, son1 direkt 'höra till den värld

, Greenwich House omsluter, lsom för

dem, vilka utifran komma d i t .för a t t f& se nagot utav denna värld.

H i s s M a r g a r e t Lea.1. Värdig, statlig, p& samma gAng alskvart till- gänglig, sekreterare, organisatör och ledare av N e w Y o r k . S c h o o l o f , S o c i a l W o r k. Undervisningens praktiska laggning mycket starkt framtradande, eleverna ~sysse~s&ttas e t t par dagar i varje vecka med praktiskt arbete inlom nagot av de manga F.-V.-O.-clistrikten eller med annan a r t av socialt arbete. De bärande teorierna, bakom #den praktiska laggning- en, äro fysi~skt och psykiskt 'förebyg- gande arbete som moment av hjalp- verksam5eten.

&Eiss S u s a n K i n g s b u r y , professor i socialekonomi vid B r y n M a m r C o l l e g e, Philadelphia, högt uppskattad inom .denna högsikola med lcless väldiga lärarestab och upp till 600 elever. Resi.derande i egen villa utövar hon en #storartad g&stfrihet, t a r gästen med sig i. arbete .som till fester- na inom colleget, skjutsar i egen bil omkring i den underbart vackra trak- ten. Illagnoliatriiden ska höga som kastanjer 'och blommande lönn, körs- bar och forsythia ge förhöjd tjusninfg A t det .h5i..rliga landskapet dessa sköna vardagar nar fröken af Klintberg ar miss Kingsburgs @st.

Sarskilt intresserad av Sverige, skulle siikerligen miss Kingsbury, s5i- ,ger fröken K., göra allt vad 'hon Bun- cle för den elev fran v&rt land s o m sökte e t t av Bögskolan~s ~stipenldier.

M i s s R u t h T a y l o r . »Depiity Commissioner>>. ar den. st&llning som denna lilla spada, efter utseendet a t t döma lan@ i f r h stai'Ba kvinna intar ,

198 H E R T H A

inom Westchester County, ett distrikt omedelbart norr om staden New York. När man Sir höra a t t >.Deputy Com- missionera närmast kan översättas med vice borgarrhd och a t t miss Tay- lor bar den omede1ba.m ledningen av Westchesters unde~stödsverksamliet, särskilt dess anstalter f6r v8rd a r barn, sjuka och &Idringar, kan man gissa sig till a t t det bor en stark ande i .den spiida kroppen.

I Amerika %r man inte r5dd för a t t satta en kvinna ssom övephuvud, an- märker fröken K., och inte heller lara svhigheter ha uppsthtt genom at t man ha f&tt submdinera under kvinnor.

Miss Taylor sekunderas p% ett för- träffligt sätt i sitt ansvarsfulla aiS bete av den lugna, säkra barnavards- direktören m i s s G. F i s lli e r.

M r s E v a W a h i t i n g W h i t e a r ledare av simm mons C o l l e g e S c h o 0 . 1 o f S o c i a l W o r k i Bos- ton samt tillika f6iaastilndare för det stora settlementet E l i z a b e t h P e a- b o d y H o u s e darstades.

.Bostons sociala skola namnes som f 6regingsskolan inom U. S. A. i undervisning .i socialt arbete och ger f. n. utbildning för socialt arbete bland barnen, för kommunalt och enskilt val- f ärdsar'bete, f ör reiaksam:het inom sett- lements och klubbar m. m. samt för

socialt arbete inom sjukhusen. De vetenskapliga och teoretiska studierna uppta elevens halva tid, praktiskt arbete den andra hglften.

Har a r det mrs Whiting White som riicker till överallt. Eftersökt och an- litad i det offentliga, ofta som officiell ledamot av Uassachusetts valfardsi%d, har mrs W. dock alltid tid a t t per- sonligen agna sig $t eleverna vid den sociala skolan, lat= intervjua sig a v

dem som iimna sig iii pLt deii sociala banan, uppmuntrar eller avstyrker allt efter som hon finner rederb3raii- de liimlplig eller ej fför viiwete En boren ledare, &ger friikeii; K., och samtidigt den mest älskviirda munniska.

Ued nagra ord om m r s A d a 8 h e f f i e l d - i ledningen för den statliga och kommunala barnavarden, f örfattarinna, husmor, barnälskande i allra fiögsta grad och .besjiilad av idén att alla barn böra ha samma chans i livet - avslutar fröken af Klintberg sin skissering av niigra av de mera framstilende, socialt verksamma krin- nor hon mött pii sin stiadieresa i C. S. A. samt av dc linjer man dar dragit upp för socialt fijalparbete.

U ~ c k e t mera kunde varit a t t beriitta, tillagger fröken K. - och man hoppas livligt a t t hon i den ena eller andra formen &yen gör detta för ett större publikum.

-S.

Notisspalten. Där endast kvinnor väljas!

Alldeles oavsett det speciella intresse som Belgien och vad där händer just nu har för svenskt publikum torde föl- jande belgiska valepisod i dess unikt. överraskande resultat kunna räkna pa uppmärksamhet fran Herthas läsares sida. Vid de i höst piigaende kommunala valen hade i Herck la Ville av icke uppgiven anledning listorna med de manliga kandidaterna f ör sent inkom-

'

mit - varför de kvinnliga kandidaterna, som i tid satt.s upp, ensamt blevo valda ! En enbart av kvinnor samman- satt stadsfullmiiktigekar, med undantag för den manlige mären, är den ovän- tade situation som uppstatt.

Tyvärr äro vi icke i #besittning av upplysningar om den valteknik som s& kan resultera i det oerhörda. Man torde emellertid kunna förutse a t t effek- tiva matt och steg med det snaraste komma a t t vidtagas p& det a t t s& obe- hagliga överraskningar ej vidare matte if ragakomma.

För nagra ar sedan var ännu ingen sarskild fara förknippad med .herrar- nas eventuella .slarv med kandidatlit+ tor. Men kvinnorna ha kommit med i spelet - och de tyckas vara förarg- ligt ordentliga. Detta ä r det fara med.

Mot krig. I

En andra konferens i syfte a t t m- dersöka ,orsakerna till och möjligheter- na a t t bekämpa Brig kommer a t t hallas i Washington den 5-10 december under mrs Chapman Catts ordf örandeskap. Som bekant ägde den första rum i London 1924 p& initiativ av lady Aber- deen.

Internationella tidningsbekymmer. »Jus», Internationella kvinnoröst-

riittsalliansens pressorgan sedan flera decenhier, befinner sig i den för en tid- ning inte alltför ovanliga situationen att g& med förlust. Abonnenterna mas-

te ökas med minst 1,000, meddelas fran alliansens högkvarter, för a t t det hela skall g& ihop. Vi föra nödropet vidare till den verkan detta hava Ban. Prenumeration sker under adressen : International Alliance of Women for Suffrage and Equal Citizenship, 11 . Adam Street, Adelphi, London, W. C. 2. .

Kvinnoröstratten i praktiken. Rösträttsalliansen har tidigare givit

u t ett förträffligt arbete om'kvinnoröst- rätten i praktiken, »Le Suffrage des Femmes en Pratique,. Till Pariskon- gressen denna var iordningstiilldes . en tredje, förkortad upplaga av den stör- re boken. Den är en summarisk redo- görelse för den i de skilda länderna existerande kvinnoröstriitten, upptar namnen p& de kvinnliga medlemmarna av de länders lagstiftande försam- lingar där sadana sitta, lämnar uppgift p& lagreformer 'och -förslag som framgatt ur eller sarnpnanhiinga med kvinnornas rösträtt. Likaledes före- kommer en översikt av f örl&llandena i de röstrattslösa landerna.

P& grund av ekonomiska orsaker finnes #den lilla broschyren endast i fransk upplaga. Den kan rekvireras hos m:lle E. Gourd, Pregny, Geneve, och betingar det laga priset. av 50 schweiziska centimes.

Svenska Kvinnornas Nationalför- bund. X'ationalf örbundets styrelses ordina-

rie höstsammanträde ägde rum manda- gen den 8 november il Lyceumklubbens lokal, Stoclcholm. Det iirende, som fö- relag, var den av. Centralkommittén vackta fragan a t t med anledning av det framkomna förslaget till ny lösdrivare- lag göra ett uttalande angsende den punkt däri, aom 5erör &yddsålderns höjande. Styrelsen beslöt ock& a t t i likhet med fran Fredrika-Bremer-För- bundet avgivet yrkande uttala sig för a t t skyddsaldern matte höjas till 18 ar

200 H E R T H A -

och ej sattas till den i lagförslaget be- vilket Bon aren framförde en halsning. gärda aldern av 16 gr. Efter dessa för- Sista punkten pil programmet var et t handlingar berattade fru Elsa Thulin sardeles intressant föredrag av bitrii- om sitt nyligen gjorda -besök i Argen- dande yrkesinspektrisen fröken 3Iargit tina och om verksamheten inom de ar- Malmsten om yrkesinspektionen och gentinska kvinnornas nationalrild, fran dess uppgifter.

D e t s p e g l a d e l i v e t . E n kostbar essens, \-ars droppar var

och en koncentrera kraften i en hel blomsterskörd av tankar och k i m - lor frAn vidstrickta falt av kunskap och livserfarenhet - siidan k5inncz v i Klara Johansons litterara iittrrcks- form. SAdan möta vi den i .den nyss utkonma boken »Det speglade livet».

Den första avdelningen har fat t den enkelt klingande men mystifierande .benaimingen » Goethelasning>>. Det, som kommer fram vid denna »liisliing», förhaller sig till resultatet av genom- snittlig »litteiaaturanalys» loch Bom- mentar soni en röntgengenoms trblning till ett pari. lekmannaglasögon. I de fem första av ,de Atta Goethe-uppsat- sema uppstiker förf. g e n i u s l o c i i Wetalar och Th~ringerwa~d, och .det ar pa platsen som vi f i förnimma rad g e n i u s. l o c i tillriskar den Goethe- invigda förf attaren. » I de stupande, krumma, kullriga granderna, över .de nyckfullt milngkantiga torgen, mellan smala, hoptryckta gavelhus och ~ococo- sirade paläfasader; f& vi följa Wer- ther, Goethe-Jerusalem, i rikskammar- riittens lilla stad. I I.lmenau fa r lasa- ren i förf:s sällskap bevista en nutida

Det speglade livet. Ueuioarer f san bokriiin- met ar K 1 a r a J o h a n s o n. Wahl- ström &- nTidstraiids förlag.

(1911) friliift~f5~estallniiig al- I p 11 i- g e n i e : » A n m u t i g T a l ! d u im- i i l e r g r u n e i D H a i i i ! Som en and=.- klang sviiva (le odiitlliga Iiiilsninigs- orden i den solvita rymden över Hlme naus brännande slingenJgator och f lirii- dunkla 'sakta höjder9.» Den sjalsliga och estetiska arten av Goethes Iphi- genie siidan förf. upplever .deii filr man i essens i iiagra fil ord. »Det a r inte en teaterpjäs utan en sjuttonhundra- talsdröm om ett förlorat paradis as iidel simplicitet och sublima lidelser, en winckelmannsk marmorvit anitik, om allt som iir raka niotsatseri till Tococo, n-eimarskt hovliv och geriiimsk klumpighet. 1nge.t drama men en l p risk fantasi om leraricle stat-pr, cn ström a\- sviirmisk och dirande niii- sik.» Frhn grottaii under Herriiumi- stein, f r in Kickelliahn 22i vi larit1,skaps- bilder och p% samma @ng situatioiis- bilder a r med platsen f örknippatle Goetliedikters tillkonist och förutsitt- ningar. 8om 1iumorist.isk Boiltrustbild till landskapets och diktens roinaiitik interfolieras stiininingsbilderna med glimtar av borgerligt tyskt turistliv i den minneshelgade t rakten. Ile göra samnia effekt som haii,tverkariia i X d - sc~mmarnattsdrömmeiis feriirlcl.

E t t koncentrat av kunskap och

H E R T H A 201

>>Einfuliluiig» ä r essayn lom .Goethes R-omresa. Deii reverenta vördnad soni öppet unclanclrages deii 'hiimani~st-estetiska antikdyrkan tillfaller i desto rikare matt Goethe sjtilv, »cleii över- mänskligt levande sjiilil», som upplevde eA mycket i sin Ronlresa.

Som bengaliska eldar lyser och h%- ser den uppsats som k a l k Benedetto Croces goe et hes tu di er, i ~spö.lcbl~tt, domedagsrött, festligt klargult. Ironi, förkastelsedom, f örstfielsef röjd glider, starkt framhävande .ilet karakteristis- ka, över niimida och oniinmda Goethe- forsleam. Hiir ekläreras ,ilen redan ii1clrande Goethe-filologin, cliir »meta- fysigka flygare» eller »den liimpsam- laiilcle ( !) biogsc?fismen» o. a. v.

Avdelningen »Pigu rer och dagrar» staller fram gestalter n r .ilen tyska och norcliska romantilceas miljö, u r Bis- inawkserans och tyska krigsrevolutio- liens viirMl, u r aiizerikamk poesi och roniaiikoiist .och PrAii &ii.iiu flera om- ritden, diktens och verklighetens. Nan

itlull- r e t knappt till vilket av -ile sistii" d a nian bör .r&kna »Utopin Brook Farm>>, :ett amerikaiiska iclea.1ister.s samfunclsbygge i förra seklets mitt. Författaren ä~ inte intresserad för en sAc1an slciljegräns. Det visar sig lika tYc't1i& i hela installningen som i den yt tre inclelniiigen : diktade gestalter, barnet i dikten t. ex., vid siclan .av en Iiistorisk Bolossalgestalt soin Bis- marck. J u s t ph ta l om Bi~srnarck ut- talas f. ö. direkt ,den lsyn p& förhallan- det mellan 'liv och dikt, a t t »till sist blir allting litteratur» och a t t littera- turen »promenaeraia i livets vtildiga stärbhus som den lycklige arvingem.

Man känner sig p& samma gang fly- gande och vilande, allestiides närva- rande och 1,akalt hemmastadd i en serie av d d d a tiders levande .ögon- blick och med skilda landers mark under fötterna. Förordet talar om e t t bokrum vars >>med trycksaker tapetse- rade väggar» 8ga »en sadan elasticitet a t t ~ d e lAteia tanja u t s ig till omheta lzing vilket världens landskap ' inva- naren behagay lustvanclra i». Men ocksa tiden, inte bara rummet, blir elastisk.

' »Figurer och dagrar» bjuder ock& den avclelning som fAtt rubriken »Smil &seminnen>>. Blott iiro dess »figurer» mera betraktade va r för sig och dess >>dagrar>> mera samlade p&' dessa, nisd iuinclre av miljö och iiiiljöbelysning #n i f ölaeg4ende avdelnii-ig.

Som en clager eller en ribration för- iliiiimes genom .alla bokens essayer liksom i allt rad Klara sohanson ~skriver 'en incli.vidualitet som pil en gang aclöljer .och röjer sig i amuesval, install- ning, stilkonst. Svhrligeii lian man vara mera »objektiv», svMigen mera »siibj&tiv»., Det beliövdes e t t nyt t iittryck för Klara Johansons litterara viisensart. J a g skulle i Brist ph nya iittryck vilja Balla den subjektivitet i objektivitetens form. Larclomen, e n liirdom iitaii tyngd, helt oinsatt i spi- ritualitet, blir ljudföraiide medium f ö r en röst. Kvicklieteriias Bolo~atur iir det njutningsrikt a t t lyssna till, men virtuositet som s&claii ~ i i rn i e r icke. Sjiilva stiin~man Tarmer. Den h a r intet av den metalliska opersonliga grammof onliknande klang, som kolora- tuia&Ing ofta liar. Den iis nied al l

överdi%dig bravur och kalm msk smidig- het en varmttonande mänsko~öst av t3ällsamt intensiv timbre.

Vare sig man, i »äreminnen», med Klara Johanson som förmedlare, lyss nar till Ada Negris lidelsefulla alt- stämma, tolk för prol&rernas nöd, eller man med henne betraktar Eras- mus eller Dalin med penna i hand, om man konfronteras med Frankrikes nationella ~kyd.~shelgon, Johanna f r h Orléans, eller med Raabe, »Gycklaren i Braunschweip, ar man p& varje punkt fullt upptagen och rhar roligt. Och hur glad blir man inte, när ciceronen efter denna rundgang bland människor och böcker blivit medidelsam nog .att lata läsaren f& en titt in i »Det första bokrummet» med dess utsikt över Kri.stian IV:s stadsport och till sist bifogar en avdelning >iRef lexen>, »,direktare vittnesbörd om bokrummets intima liv». Vad -den insläppta besöka- ren mest gottar sig A t beror naturligtvis av individuell inställning. En kyrko- gardsbild fran Berlin med den kom- primerade satiren över 'Michelet och en titt in i Malla Silf verstolpes salskande och kvalda hjärta» äro för mig a v det njutningsrikaste, bredvid en del re- flexioner, landskapssyner och själs. dagrar utan litterärt personhistorisl;: anknytning.

HILMA BORELIUS.

Erfarenheter från en kurs i mötesteknik.

D en uppgift a t t anordna övningar B offentliga mötesf örhandlingar, som

lagts F.-B.-F : s kretsar p& hjiirtat, tycks nog mingen sviirare %n den i grund och botten ar. D% vi i 3larie- stad gjort et t försök och för niirvarande tror a t t vi lyckats tbver förväm- tan viil, kanske ett par ord om hur vi har gatt tillväga kan tjiina andra till nilgon nytta och nppmiintran. Förhal- landena ställer sig jn olika pb olika platser, men e18 F.-B.-F:s kretsar i sm&stiiderna a r talrika landet runt, sii finns viil alltid en del, som för dem k a ~ bli gemensamt.

Beslutar man sig för a t t $Htta i g h g med en kure och måste be ena per- son f r h annat hiil1 Ataga sig ledningen, d& är det nog ganska viktigt, a t t förberedelserna för kursen börjas i god tid, sa a t t man sft 0m~0rg~f~11Q. som möjligt hinner plöja det falt man din- skar att en annan skall sa.

Här togs frfigan upp första g;;tng,~@n i samband med redogörelsen för för- bundets Arsmöte i varas. Kort eftw be- slutades samarbete med Husmodersför- eningen och Vita Bandet. I september vande vi oss till förbundets styrelse och fick en del viilbehövliga riid och an- visningar, och fru Elisif Théel lovade komma hit den 2&27 oktober och d& halla et t offentligt föredrag och leda tv& örningar. Tjugu till tjugufem personer skulle fA deltaga i övningarna, och den ena skulle liiggas som et t fin- gerat stadsf ullm5ktigesammantriiU~!, den andra som en ctiskiission. Kursled- ning bestfiende av fyra. personer utshgs, i f öreningarna lämnades vid allmanna sammanträden behövliga upplyaningar, i ortstidningarna infördes da och dta längre och kortare notiser. Intriides- argif ten till f öredraget bestämdes till 23 öre för föreningsmedlemmar, 50 8re f Or utomstiiende, avgiften f ör kursen

H E R T H A 203

till resp. 2:- och 3:- kr. Läggs till detta, a t t det ä r hade roligt och som övning .betraktat givande a t t g& och höra p& landstings- och ~stadshllmäk- tigesamniantriiden, s& kommer vi till den punkten, .som för oss blev #den lsvc4- raste. Det var a t t .samla tjugufem mo- diga kvinnor, som vagade inte bara läsa fru Schiirer v. Waldheims artikel i Hertha och höra ett offentligt föredrag i samma riktning utan &ven vara med om övningar, dar man kunde riskera, a t t f% höra sin egen fruktade st&mm.a. Först anmälde sig de, som man kunde tycka minst av oss skulle behöiva. undervisning i mötesteknik, och resten fick man fr%ga ihop. Ibland undrade jag, om vi latit blända oss av det hos nagra SA lysande intresset för a t t f& kursen till sand . Vi kom emellertid upp till tjugufitta namn p& listan, och da kunde ju nligra enstaka Aterbud' ta- gas med ro:

Som en vinterns ruskigaste f örelöpa- re kom s% den 26 oktober med mör- ker, snöslask och blast och sdessutom tv% of örutsedmda publikstjälare : spex p& Realskolan och försaljning p& Mis- sionshuset. Men fru Théel fick trots detta ungefär etthundrafemtio ahöra- re, som ivrigt följde .siival hennes hi- storik över kvinnorörelsens utveckling i vart land som föredragets senare del, diir vi beträffande rösträtten ställdes inför friigan: »Hur bruka vi den ra t t vi besittals. Och s& fick vi höra icke endast som sa ofta förut a t t kvinnornas deltagande i sa,mhallsarbetet blivit en besvikelse utan aven a t t medborgar- skap förpliktar samt a t t vi bör kunna uträtta mycket, om vi f& tid pil oss och lär oss a t t bruka det maktmedel röstratten ar. Men d& ä r utbildning i de tekniska f ormerna nödvandig, vil- jan att lära och framför allt kunskap. »Kunskap är makt, och kunskap gör oss fria.»

Da kurser i offentliga mötesf örhand- ,lingar varit pli ta%, har det ofta fram- hallits a t t de, som redan varit med om en del i livet, ogärna skulle satta sig p% skolbänken igen. I den klass, .för vilken fru Théel har blev Iiharinna, tror jag inte att det fanns nagon, som inte var road, uppmärksam och med tacksamhet tog emot biide upplysningar och tillriittavisningar, och and% .

var fildersskillnaden mellan eleverna p& sina ha11 över Mde 30 ,och 40 Ar. Vi valde, diskuterade' och voterade, och flera, som mig veterligt aldrig annars brukar säga ett ord p& ett samman- trade, uppträdde nu som verkligt slag- färdiga talare: CykelAkning inom staden visade sig vara det ämne, som uppkallade de flesta, och inför vilket meningarna bröt sig bast.

Vi har blivit varnade för a t t vän- t a mycket av en tillkallad sakkunnig. I djupet av vart hjärta d t t e vi ha gjort det anda. Men' a t t fru Théel för- stod a t t väcka ett sa överraskande intresse och sa lyckligt fann den ton, som har behövdes, det a r hennes för- tjanst och inte var. Och nog fick vi den övertygelsen skärpt, att vill man ha .ett ord ,med i laget, d& a r det nöd- vändigt att lära sig och a t t behärska de former, under vilka s% mycket i vart inveckla.de samhälle avgöres.

Det a r för tidigt a t t tala om, vad en kurs som den ifragavarande kan komna a t t betyda i det arbete, för vilket den skulle vara en inledning, Men vad vi vet redan nu, det ä r a t t var kurs blev bhde rolig och lärorik,' blev det ljusa i en rad grAa dagar, och vi anse oss ha orsak hoppas a t t det intresse, som tants, ej allt för tidigt skall slockna.

~ a ~ i e s t a d i november 1926.

. GUDRUN LANGENHEIM.

204 H E R T H A --

F ö r e n i n g e n Å r s t a . A tt det existerar en förening med

namnet krs ta torde ej rara obekant för nzfgon av Herthals läsare. T'id olika tillfallen ha ju artiklar, notiser och upplysningar anggende densamma ra- rit inne i tidskriftens spalter. Men det .darför ej sa säkert, a t t alla ha riktigt klart för sig, vad denna för- ening innebar, vad som iir iiliclamAlet med dess blivande ~erksamhet och

. vilka fördelar den kommer at-l; er- b juda sina medlemmar.

Redan 1914, vkl Baltiska utstall- ningen, väcktes tanken p& en stor bo- fast kvinnoföiaening, som i .sig skulle upptaga medlemmar friin skilda delar a v vart land, representanter för olika intressen och arbetsfält. Arsta, h i n - nornas hus pil den stora utstiillningenb tilldrog sig berättigad wppmiirksam- het. I bild och siffror sELg man adar hur 15ngt kvinnlig enar@ och dugligliet ditintills natt. Men Arsta blev popu- E r t ej allenast för det intresseviickan- de a~k~dniilgsmaterial, som dar \-ar samlat, utan kanske and& mera där- för a t t !det yar kvinnornas eget hus, SOIII de med gemensamma anstriing- ningar hade %stadkommit och dar cle kunde finna en fristad undan iitstiill- ningsja'lrtet, en sjiilvskriven mötesplats. Helt naturligt framviixte under sommarens lopp .en önskan a t t ersatta detta tillfaliga hus med ett annat -bs ta i Stockholm, et t bestaepde hem, som allt framgent skulle kunna blira den gemensamma samlingsplatsen f ör ' landets kvinnor, där olika samman- slutningar skulle kunna Wtlla sina möten och enskilda medlemmar f& till-

fiille a t t rakas. Idau beslöt a t t fiir planens fölarerkligande bilda en för- ening och tillsatte för detta iinctamhl en kommitté. Uen innan f0reningen kommit till st8iiii hade kriget iitbrutit. Krafter och tankar f iiigo nö(11-gniligt- vis en annan riktning, och Ar~tapla- nerna milste tillsvidare skjutas iit sida n.

LTndeia det l h g a kriget och .de diirpii f öljande depressionsAreix fick den till-

satta AirstaBoiuiiiittéi~ tblmodigt bida. Föreningen kom ej till stiiiiil fförriin 1924, det .konst it iieran (le sammantriidet hölls den 14 april sagda {tr. Genoiii upprop, ticlningsartiklar och föredrag sökte man sprida liiiiinedoni om pla- nerna och inbjuda till andelsteckning i den e1;onomiska föreningen krsta, u. p. a. Liksom tio %P tidigare tiiclcte nian sig aven nu ett eget hus i Stock- holm. Jlen iimu rilncle depressionen tung iirer vh t . land och aiidelsteck- ningen rönte tyr-iirr iiiflytande &rar. Xan bler darför nödsakad a t t priita pzi sina aiisprhk. Den ursprungliga planen kunde ej förverkligas, medlen voro allt för knappa. 1 likhet med sil uih~ga andra, som satta 110 i dessa 1,istr.d tider, milste man 1i8ja sig med ett be- Qdligt anspiriilisliisare lieiii Hn det maii f r h bijrjan tiinkt sig. Tanken pli nii- gonting biittre och stiirre behöver dar- för ej sliipyas. Eauske jiist de Ile-

sviirlighetw, som man tillsainriiaua m h t e genomkiimpa, tie förenade m- striingningail, som erfardras fik 2tt EL &sta-hemmet till stHnd, skola göra det karare c.ch mera ~iirdefiillt för oss alla. I s;i fall koi-nmer det sakerligeii ej a t t

H E R T H A 205 b

dröja iiifinga ar, innan Arsta vuxit sig cs;R starkt, a t t ett eget hus kan am skaffa,s.

Fe~t i in de tillgangliga medlen iiniiu iiro jamförelsevis siii%, :har föreningeii ansett det ratt och klokt a t t begynna sin verksamhet redan p& nyaret 1927. Man &ia niimligen h t öveiaQgad om, a t t det biista sättet a t t ater väcka till liv det under den langa vänteticlen in- slumrade intresset iiia a t t satta före- taget i @ng och .sAluncla ph ,ett piitag- ligt #satt visa vad som Asyftals mecl Arsta. Liksom utställningen lyckades samla allas intresse, is1 kommer 1109 Bveq det .snart fiirdiga 8toc~khollu~s,- hemmet att göra det. I ett centralt beläget hiia, Sm3lmdsgatan 20, helt nära No~riamalmstorg och Kungsträd- garden, liar föreningen lip%' hela den stora vaningen tv8 trappor upp. h- sta-klubben, den klubb isom inom kort skall bildas och som man hoppas skall vinna . tillslutning frcln kvinno'1;retsar landet runrt, men naturligtvias mest fran lStockholm, kommer a t t till sin disposition f $i fem ljusa, trevliga rum, däriblmc~ en vacker .hörsal loch ett med in- och utländska tid.niiigar och annan l.itteratiir försett 4ibliotek; Maii hoppas a t t n5gra av dessa klubbriiiu, hörsalen ~odi angriinisande rum, siconla bliva my&et efterfr&gade som mötes- lokaler. Siikerligen komma milliga föreningar och andra sammans1utniri.g- ar ,att med glädje begagna .sig harav, vi veta ju alla .hur okit d.et &P om dy- lika lokaler i var goda I1iuvii.dstacl och hur ofta m m för san~kvanl och isanl-

. mantr&den mfliste halla till godo mecl banala och trakiga rum. E t t par av klubbrummen skola alltid vara till-

giiugli.ga f ör klubbens medlemmar och s%ledes ej uthyras. Bredvid hörsalen ligger en smakfullt inredd matsal, dar andelsägare, klii bbmedlemmar ' och ile- ras vänner (saviil manliga som kvinnliga) kunna intaga sina mhltidez.. Te och lättare förfriskningar kunna iiven serveras i klubbrummen. Till vaningen höra desslutolm atta hotellrum, avsedda för kvinnliga resande. Vid uthyr- ningen av dessa kommer företräde att lämnas till klubbmedlemmar och an- delsägare.

Det ai. S1a.i.t a t t iordnin.gstallaadet av denna stora vaning, anskaffanclet av n&iv&nrdiga inventarier och :det för- sta veiaksamhetsarets dryga organisa- tionsarbete komma a t t medföra be- tungande engangskostnader. För a tt p& ett fullt ekonomiskt och praktiskt &i,tt Burna tacka dessa begynnelseut- gifter behövs ett större kapital liin för- eningen f ör niirvarande förf ogar över. Föreningens styrelse har darför i dessa dagar skickat ut et t upprop med upp- inani.ng till ytterligare andelsteckniag. Man vill försöka n& s& m&nP som möj- ligt och har ~clarf.ör föreslagit alla nu- varande andelsägare att bland vänner och bekanta sprida k2innedoiii om *%r- sta och dess syften. Varje andel 1'- iier B femtioB kronior. I man av vinst Bomn~er ranta a t t utdelas, som enligt :stadgarila ä r begränsad till 5 %. Men för a t t redan frAn början giva andels- agarna en viss uiidantagsställning har nian beslutat, a t t klubbavgif ten för dessa skall bliva tv3 kronor pr HT lägre an fijr icke andelsägare, d. v. #s. de f % genast en viss avl~astning p% sina i Amta placerade pengar. För andels- iigare kommer shlunda klubbavgif ten

206 H E R T H A

att bliva aderton kronor och för and- som en hederssak, en förpliktelse a t t ra klubbmedlemmar tjugu kronor pr &r. Det iir a t t hoppas, a t t Arsta ej förgaves behiher kalla till 6kad an- dutning. Nog vill vä l var och en som har tillfalle dartill uppoffra nAgot för a t t A r ~ t a redan fran .början skall kunna framtrada i et t inbjudande och var- d ig t skick. Det bopde i sanning ej vara svlirt a t t f& andelsiigarnas antal för- dubblat. Hur ofta ges ej femtio kro- nor u t för andamal vars vikt och betydelse p& intet satt kan mäta sig med Arstas. Kvinnorna borde k h n a det

vara med om att i Sveriges huriidstad skapa och vidm&tliAlla ett hem, vär- digt dem sjjalra och det namn det skall Bara. Att kvinnor friin olika kretsar och partier, yrkeskvinnor, socialt in- tresserade och de som agna ,sig huvud- sakligast B t man och barn, a t t de alla skola rara medlemmar i i%rstakliibben bör vara sjiilvfallet. J u större tillslut- ningen blir, desto biittre kan det ord- nas för medlemmarna uch desto nar- mare h a r a r allas v3rt önskemiil, et t eget Lirstahus.

ISGEGERD PALME.

En av de första reformer hon lyckas kurs. Den öppnades hösten 1868 med f& igenom a r a t t Fruntimmersskolan ej sju elever. Till Steinmann skriver hon reserveras för döttrar av >>bildade för- den 9 september: »Tisdagen dem E aldrar» utan öppnas iiven för »de läg- re stlindens» barn. Genom den nybil- dade Pedagogiska föreningen f &r hon tillfälle a t t framföra sina tankar över Slick+olans organisation och fram- komma med en genomarbetad plan pil en skola i tre avdelningar. Den tredje avdelningen d& omfattande en högre tv%- trearig skola i förening med e t t lara~inneseminarium. Omkring tjugo ar skulle förflyta innan finska staten tog hand om lararinneutbildningen efter Liknande linjer med de av Elisabeth Blomqvist skisserade. Men vad hon lyckades utverka var tillstandet a t t i samband med Fruntimmersskolan i Hel-

komma seminaristerna - - Store Gud, sarför skall just jag, som &r S&

ofullkomlig och srag, börja detta verk ?' Jag finner mig s& ovikrdig uppgiften, a t t jag förskriickes inför densamma. Jag rille gömma mig nhgonst;jades eller ocksil börja om mitt liv fr&n hgrjam för a t t förbereda mig för denna. uppgift. »

Hela hennes liv liade fr8n hennes tidiga ungdom rari t en f örberedelse, och ilen 15 septembera p3 kviillen, efter förrattad examenspröa-ning med de unga seminai'isterna, d$ hon i praktiken prövat sig sj,jalv, skriver hon, lugnare

singfors öppna en P r i v a t L a r a- och sakrare, till vannen: »Jag Ende T i n n e k l a s s med tviUrig laro- en djup tillfredsstallelse och ernotsiig

H E R T H A 207

med glädje och hopp mitt kommande, betydligt ökade arbete.»

Okat blev i kanning arbetet, först efter hela dagens ansträngande ' uppgifter i skolan kunde f örestlindarinnan' kl. 7 p& kvällen ge sina pedagogilek-' tioner i Lararinneklassen.

El is~beth Blomqihts arbetsförm8ga och arbetsintensitet var @got fullkom-. ligt fenomenalt. Hon raknade sannerligen ej med normala~betsdag. Fr&n kl. 5-6 p& morgnarna och llingt fram p& natten .höll 'hon i. Jul- ooh som- marferier betydde ofta f ö r henne fullt u t lika intensivt arbete som terminer- nas. Da var det självstudiet och de f lma gfinger f öretagna studieresorna till utlandet. som togo .dagen och därtill nattens timmar i ansprilk. Och än- dock var hennes fysik egentligen ej stark. Men den brinnande anden tog ingen notis därom. .

Med ständigt ökat elevantal fortgick Lararinnekursen, med e x t r a l ii r o-. B u r s e r sna~t nog lagda till de i planen för larov~rket fastslagna. Först sedan ett firtionde förgatt beviljades det första bidraget ur allmänna medel, och därmed möjliggjordes en utvidgad regelbunden laroglan. , NAgra &r senare höjdes statsanslaget, vilket medförde a t t ytterligare förbättringar kunde ge- nomföras. Nar staten antligen IS86 tog lararinneutbildningen om hand genom inrättandet av Portbildningda- roverken hade .den, tack vare Elisabeth Blomqvists Privata lararinneklass, som då. existerat i tv& artionden, en fond av oskattbar ekfarenhet a t t bygga p&. »~lisa'beth Blomqvist s, säger Helena. lena s ester mar hk, >hade d& glädjen

a t t se de idéer, för vilka hon sa modigt . och hängivet kämpat under sitt livs kraiftfullaste arbetsdag, f ö.verk- ligade- och : erkanda, i ,det hennes' läro- verk insattes som e; nödvändig länk i samhallsutvecklingens kedja genom den förordning, som stadgade a t t Fortbild- Ii..ingrlarovei.ket inrättades 'dels för ele- vern'as' utbildning till lärarinnor) dels för a t t bereda .dem tillfälle till vetenskapliga' stu,dier9S.

I .. Annu sedan läroverket övertagits av

staten kvarstod Elisabeth Blomqvist som Sorestfindarinna, alltjämt offrande krafter - noeh egna medel. - p% sin kara 1.ärarinneskoIa. Frfin Fortbild- ningsläroverkets läroplan hade. ldien för- utvarande ~n~dervisningen i hälsolära ktmkits. Förestandarinnan ordnade. den p& egen bekostnad som extra kurs unsder en följd av Ar. .

Elisabeth Blomqvists' elever ha vitt- nat om i vilken grad. hon genom sin starka, rika personlighet blivit av be- tydel.se f ör dem. Stimulerande, eggan- de -och entusiasmeran.de med en tän- .dande, idealitet. sMinnet av 'denna hanföreLse ä r e t t av . de bästa min- nen hennes elever föra med sig genom livet», skrev en av dem efter hennes död. En annan talar om hennes blick »lysande av et t alltild ungt intresse». Och städse sag' Elisabeth Blomqvist lärarinnan och uppf.ostrarinnan .i för- sta hand som s a m h a 1 1 s m e d- l e m m e n och .forstod a t t hos eleverna. väcka den levande känslan av deras inlemning i samfundskroppen. »Förlast» främlingskap i världen god- kände hon ej. Hon var själv »för mycket verksam och för ' mycket konstnär- ligt anlagd för a t t kunna kanna sig

208 H E R T H A

tilltalad av e t t enbart teoretiskt lira, ocksil ett vittnesmal av en av hennes elever, liksom a t t : »hennes underris- ning i psykologi gick ut ,p5 a t t leda fran teorierna u t i erfarenheten, i det levande livet.»

Efter en mer än vanligt rik och viil- signelsebringande, men ocksal vida över vanligt matt krtivande arbetsdag vi- lade El isabeth Bloiuqvist u t et t &r i södern. Där nadde henne p& hennes sjuttioarsdag, i Montreus, en storaia- tad hyllning f r h likjungar, medarbe- tare och vänner i hemlandet. Tack- samhets- och hyllningsadressen har namn av f. d. elever d& bosatta och verkande i olika delar av Finland, i s% gott som alla dess stader. E t t ojäv- bart vittnesbörd at den Aldrande a t t hennes livsverk rotat sig .djupt och fast och bar miingfaldigad och ater mangfa1,digad frukt igen.

Tolv &r efter Elisabeth Blomqvists död priiglades en medalj till hennes minne. Pil framsidan synas hennes kloka, pil en gang fasta och niilda drag, pA fransidan tecknar sig gestal- ten av en ung flicka virande en rosen- krans över porten till vetandets varld. Det är sxmbolen av ahennes livsgär- ning. I minnet av den kommer bon a t t för alltid leva bland Finlands kvin- nor.

ELLEN KLEXAS.

Den Kvinnliga gymna- stikens sarkrav.

anledning av tillkallade sakkunnd- I gas f örslag angliende Gymnastiska centralinstitutets verksamhet har Fred- rika-Bremer-Förbundet i skrivelse, stiilld till ecklesiastikministern fram- fört n@ra önskemil.

Ilen krinnliga gymnastiken och idrotten, heter det i skrirelsen, har g3 senare %r vun- nit intresse och förstilelse i allt ridare kretsar a r v h t folk och a r stadd i en gliid- jande utreckling. Detta ur en företeelse 131 riiril a t t med rilla liimpliga medel be- friimjas, (1% det iir a r den största betydelse fiir folkhiilsan a t t iiven kvinnor stiirka sin fysik genom rationella kroppsövningar, rartill kommer rikten av den krinnliga ring- domens fysiska fostran p2 grund av denna ungdoms blivande uppgift som mödrar. JIed hansyn hiirtill a r det angeläget, a t t vid sta- tens mmnastiska utbildningsanstrilt den kvinnliga mmnastikerr och idrotten far en sildan 12iggning a t t den kan anpassas efter krinnornas silrskilda förutsättningar och behov i fysiskt och psykiskt hiinseende.

L;'ör en sildan utreckling kriives emellerticl, a t t betriiffande krinnliga elerer iin(1erris- ningen i siivii1 allmiin gymnastik med till- hörande undervisningsörningar som i %m- net idrctt och lek hurudsakligen anförtros lit kvinnliga lärarkrafter. Liksom manlig gymnastik och idrott bast ledes av man, rinna kvinnors gymziastikutbilAning och idrottsörningar sin gynnsammaste utveckling under ledning a r kvinnliga lirare. Fik behörigt tillgodoseende a r denna synpunkt finner förbundet de sakklinnigas förslag icke tillfyllest utan hemstiiller om inriittande a r Snnu en ordinarie krinnlig ldrarbef a t t- ning.

Vidare framh5ller förbiindet betydelsen av a t t b8de inom ilet för g.rmnastilckonsulenter- na föreslagna rerksamhetsomradet och betriiffande gymnastikinspektionen kvinnlig arbetskraft kommer till anrändning. Det a r uppenbart, a t t pa det verksamhetsomr&de, rarom här a r fraga, den kvinnliga arbets-

H E R T H A 209

kraften har särskilcla uppgifter a t t fylla vid framtrucler detta behov betrlffande de kvinn- meddelancle av .upplysningar och r&cl siivii1 liga seminarierna.

beträffamle gynlnastiken för niinclre barn som mecl avseende p5 den kvinnliga ungclo- niens fysiska fostran. Likas& torde kvinnlig konsulent ha helt gnclra förutsiittningar iin manlig a t t bland lcvinnor väcka intresse för rationella kroppsövningar samt a t t be- fordra det kvinnliga idrottslivets utveclc- ling. Att gyinnastiliiindervisiiingen inecl leii och idrott vid de kvinnliga liiroanstalterna kommer uncler kvinnlig inspektion ä r en an- gelägenhet av stor betydelse och slrskilt

Förbundet yrliar dessutom a t t manlig och kvinnlig lärare placeras i samma lönegrad, '

clA lika kornpetensvillkor och undervisnings- skyldighet. gälla för dem bada.

I sakkunnigeförslaget ing&r, a t t da över- läraren i allmän .gymnastik ä r man, vid hans sida skall ställas en biträdande kvinnlig överlärare. Mecl instammande hiiri för- .orclar förbundet en motsvarande bestam- nielse, a t t bitriiclande manlig Överlärare till- siittes, när Överläraren i allmän gymnastik iir Iivinna.

F r å n b o k v a r l d e n . S:t Elmseld. Dikter av Ani ta

Ncctkorst. Hugo Gebers förlag, Stock- holm.

Det &r eii on~isskc2nnlig personlig ton i c1.e~ lilla diktsamling varmed -4nita Nathorst debuterar. Nhgot av ungdomlig skrii..ck och betagenhet inför livets »ekuggspel», iiiCöiB 6dets oeh li- .dan;ciets m& ter, nAg.0.t som hon s j&lv velat symbolisera med S :t Elmseldens mystiska f lammor. Egenarten a r tycl- lig, sadan deii framtriilder t. ex. i dikten M a r i a b e b & d : e I s e d a g med dess skälvande invokatioii :

Sjung vaggvisor för mig, 3!iarin, sjiing vinter och iiiörker och clöcl! Lat sjiilarna sova sig frin' f d n vilsens blilkalla nöd!

och den vackra forh&ttningen : Men brinnande och klar en' liingtan stiger, jag kan ej clöcla den, jag kan ej fly, fast till din smiirtas tunga liv den viger och lyfter korset högt mot cliinkel sky ... Man f,4r intryck av en personlighet

och det till trots av a t t dikterna vis& inte alltid. kunna sagas vara f iillödiga i form. Ordval och. rytmer verka emel- laniit famlanile eller omedvetet @tver-

Bacle av ,klangen fran beundrade m a s tares instrument. Men överallt och ej' minst i de langtansfyllaa skymnings- o& sornma.rvisornas 1dampa.de tonfall. röja &.g glimtar av et t rikt sjal.siiv, a v en ande som kan ha mycket a t t ge.

SIGRID LE1 JONHUFVUD.

N i n a d a g b t i c l r e r . Ungdoms-. drömmar och ungdomsbekymmer, Av iWat7dda MaZZitq. Albert Bonniers f,örlag.

Romanf örfattarinnan Mathilda Mal- liiig bar en imponerande f örteckning p5 verk att komma med. Fran de- buten 188.5 mecl B e r t h a F u n c k e, under Stella Kleve-pseritdonymen, loch et t tiotal Ar senare med »Förste-Kon- sulsböckerna» - som en av nygenren d& blandaid och tjusad 90-talsungdom. garna lzallade bAde den egentliga roma-. nen om F ö r s t e K o n s u l n somden till stil, tid och iimne dithörande F.r u G i i v e r i i ö r e n a v P a r i s -:samt @edan genom &i gott som M i g pro-. duktion. under et t pa.r !decennier fram till de senaste »Skytte- och Stjerne: romanerna>>. .

I &r skickar hon u t boken som for-:

medlar den intima 'bekantskapen med den lilla Mathilda Kruse och dennas predisposition a t t bli förf attarinna. Den intensiva lilla flickan och upp- växande unga kvinnan, som #dagboken f ramvisar, . vilken smed brinnande dgon» och klappande hjärta slukar allt lasbart hon kommer över, p& gott och .ont, vilken har s% svart a t t slii brygga mellan fantasiens och verklighetens

i) v8rld och a r sa starkt bergtagen i den förra a t t den senare inte har nagra större lockelser för :henne, är i själva verket, ehuru ovetande d a ~ o m , &an den bildande .diktaren.

.P% ett alldeles sässkilt effektfullt s a t t .har den sena utgivarinnan genom a t t u t i f r h lobjektivt kommentera sina flicka~teckningar satt dessa »ung- domsdrömmar~ och. »ungdomsbekymmer» i ypperl.jg relief. Mot b a k p n - den av 70-talets och det 'begynnande %O-talets miljö, uppfattningar och seder stAr den lilla dagbok.sskrirer- skans gestalt fram i säker konturteck- ning, i sin upptagenhet av >>hemskt roligas böcker men ocksil i &n oavlat- liga ärliga strävan a t t vara sadels och god. . lht l i i lda Kruse hinner inte i denna b& fram till författarinnan Illatbilda Nallipg. Nan wotser med intresse fortsättningen p& »Mina dagböcker». Saväl övertitelns pliiralisfom som an- $eckningarnas tidiga slutstreck, för &r 1883, gc löfte om Abkilligt mer.

Norrif r h . Noveller av Gurli Hertx- mam-Ericsoa. P. A. Norstedts förlag.

Med iakttagande 'öga och skickligt förd pensel har fru Hertzman-Ericson .njrialat fram en samling smil tarlor av nybyggarlivet i Lapplande vildmarker. 8o~rlandsdikningens nivioi a r bef äst genom &dana namn som Pelle Mblin, Alfhild Agrell, Maria Rieck-Muller. Fru Hertaman-Ericson har inte dessas hemborna f örmansratt av *direkt sam- hörighet med natur och folk. Klokt nog a r #det ocksa nybyggaren, den in-

flyttade, som shon främst sysslar med, men .dlrvid :har hon ocksil tvivelsutan lyckats särdeles val i teckningen av dennes liv i civilisationens utmarker. 'c'atur- och miljöstudierna vittna om förf:s förmiiga a t t med säkert öga fanga in i sin synvinkel s k a 1 detal- jerna som de stora linjerna.

Doktor Edit Almfelt. Roman av Astrid KjezlbcrgJzr el. Albert Bonni- ers förlag.

Det ar tretton h sedan man gjorde bekant skap med Helga Wisbeck, prak- tiserande liikare. S u kommer en yngre kollega till henne, etablerad som den efterslikta Irrinnoliikaren p;nt modet, och begär intresse för sig och sina f örehavanden.

Giirmia Iskulle man vilja bevittna mö- tet mellan dessa tvil, exempelris uppe i »Aesculapiiklubben», ty r5ka pfi var- andra Pörr eller senare lara de niippe- ligen und& SAgon intimare beltant- skap kan val dock, efter allt a t t döma, inte komma till stand. Det l r mera &n tretton &rs arstalnd i tid som skiljer de bägge.

JIan förlAter Eelga nTisbeck ornu hon hiller sig rescrrerad. Sannerligen mbste det förefalla henne phkostamle a t t som framstaende medlem av de kvinnliga liikarnas stabiliserade kQr behiha r a n a med en m av Eiiit Alm- felts rrggradslösa, sjaskiga sort - för a t t inte tala om riinnerna hon har B följe, doktorerna Tliea och Era.

Xen rerkligt bedrövad behiirer Hel- ga Wisbeck inte vara. Hon biir trösta sig med a t t Edit Almfelt inte &r sjalv- ansrarig - men T-31 fiirfattaren!

Samtidigt kan hon best2 sig a t t skicka Elin Wagner en tacksam tanke.

En kvinns p% vag. Roman i tre delar a r I9zgeboi.g Björklwtd. Wahlström & Widstrands f örlag.

Salrerligen har avsikten med denna bok varit god. Den maste ha skririts i verklig medkänsla med olyckliga

kvi1inor.s lidanden av moderskapet, som ej bar legalitetens stampel. I sin 'bru- tala realism bör boken oclrsfi lyckas a t t Atminstone till en viss grad ruska upp sovande mann.iskor u r likgiltig- heten gentemot dessa sidor av en grym verklighet.

Men dtirutöver ä r ej mycket gott a t t saga om boken. Den kommer av- gjort till korta med a t t i längden av- vinna lasarea sympati f ör den kvinnliga Iiuvudpersonen, Isa, vilket val dock ä r meningen. I fifiga om denna konstaterar man ocksil mot slutet av boken e t t nedsjunkaiide under en mo- ralisk f ordrhgsstandard, som ensamt kan vara bärande för en bok av denna art.

SmAstadsliv i Cranford. E n berat- telse av Elimbet7b Gchskell. Overs. av Kariii Jensen, f. Lidforss. Med en inledning av Klalra Jolwzson. Wahl- ström St Widstrands förlag.

Den svenska boklfidan formligen översvämm.as numera av översattnings- litteratur, och tyvärr &r det ofta langt ifsiin förstklassigt gods sam bjudes. Ned uteslutande glädje kan man emellertid annotera a t t mrs Gaskells C r a n f O r d Överflyttats till svenska.

Denna odödliga lilla bok - ~orubb- ligt etablerad bland de victorianska klassikerna» som Kiara Jolianson sa- ger i sin inledningsessay till den svenska upplagan där hon med niigra mas- terliga penndrag skisserar fram Cran- fordbokens framväxt ur mrs Gaskells erinringar av den karaktärsfulla krak- vinkelmiljö, i vilken hennes barndom förflöt - a r förtroligt roande och ljuvt charmerande. »Smeksamt skamklyn- ile», för ' a t t Aterigen citera inlednings- essayen, »omsveper dampat och tro- skyldigt Cranfords bekymmer, dygder cch komik». Man njuter oblandat .av a t t komma in i denna lilla värld, dar de t . a r ' förargelseväckande a t t läsa Dickens - den unge författaren hade ju inte doktor Johnson till förebild -

och dar det ä r nästan en kardinalsynd a t t bryta mot regler och föreskrifter för visiters avläggande, Men dar det ock- .s& finns mänskor som i sina miiva sm,å förhallanden bevarat hjärtan goda som guld och dar i all tysthet och utan Athavor stora smii vardagsdiid fullbor- das;

Men varför har den omsorgsfulla Översättningen försetts med den över- flödigt upplysande titeln S m *&- .s t a d s l i v i Cranford? Cran- ford Zi r den klassiska smPlstaden, och tautologi bör undvikas. Dessutom. ä r det oartigt mot mrs Gaskell a t t döpa om hennes världsberömda bok.

E. K-n.

Ellen Klemans Fredrika Bremerbio- grafi har i höst överflyttats till dan- skan av Gerda Mundt och under titeln F r e d r i k a B r e m e r , En'Lev- ned~skilldring, utkommit p& Nyt Nor- disk Forlag, Kjgbenhavn, i en särdeles tilltalande utstyrsel.

B o r B s k r e t s e 11 sammanträdde den 21 okt. i Flickläroverlcets högtidssal under fru Leonore Odelcrants' ordförandeskap varvid fru Gertrud Rodhe skildrade sina intryck som svensk delegat vid varens internationella kvinnoröstrattskongress i Paris och visade fotografier fran kongressen.. Af- tonen' avslutades med romanssling av fru Dagmar Borg till ackompagnemang av fru Holmdahl.

G a v l e k r e t s e n hade sitt första höstsammantrade den 26 oktober. Syster Maria Holm fran Tranas talade om sin verksamhet bland samhällets vilsegangna och om Fralsningsarméns hem i Tranas som en välsignelserik tillflyktsort för dessa. En kollekt, uppg5end.e till sestiosju kronor, upp- togs och överliimnades ett bidrag till hennes bete.

till syster Holm som beh jartansvärda ar-

. H a l m s t a d s k r e t s e n h a d e d e n 26 oktober sin första sanimcankomst för hös- ten under grerinnan 3fÖrners ordförande- skap. Fru Stina Rodenstam höll föredrag om ,Husligt arbete i Korden för tusen fis sedan, illustrerat av vackra skioptikonbil- der. Efter föredraget följde samkväm, rarvid den för Halmstad aktuella saluhalls- fragan lirligt diskuterades med inlägg b&- de för och emot inriittandet a r en salu- hall, f ö r av hygieniska sliäl och m o t a r fruktan för de stora kostnaderna för staden direkt och för matvarornas fördping.

J ö n k ö p i n g s k r e t s e n h a d e c l e n 19 oktober sitt första sanimantrade för hös- ten under ordförandeskap a r f ru Tyra Schartau. Sedan en del kretsiirenden be- handlats skildrade f ru Gerda Roempke ,En Rledelsharsfard, med besök i Italien, Egyp- ten, Palestina, Konstantinopel, Aten och Kreta. Föredraget beledsagades av bilder. Vidare förekom sang av fröken Rundqrist, och frii Olsén framförde pa ett ypperligt siitt n8gra bitar a r Fröding.

K a r l s k r o n a k r e t s e n b ö r j q d e höstterminen den 22 oktober med ett före- drag i liirorerkets aula, rartill allmänheten inbjudits och dar fru Signe Henschen talade örer ämnet %Den nya kvinnan,. Harefter följde tesup4 Stadshotellet för kretsmed- lemmar, rarr id en animerad diskussion äg- de rum örer förelasningsiimnet.

K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n h a d e den 6 okt. tillsammans med Husmodersföre- ningen i Kristianstad i Frimurarehotellets lilla sal anordnat ett föredrag av rektor El- len Widerberg om Uppfostrans problem.

Den 3 nor. hiill lektor Emilia Fogclkloii Xorlind p5 inbjudan a r kretsen i Högre all- miinna liirorerkets anla fiireclrag om Kris- tendomen och (len moderna psykologicii.

I ~ a n ~ l s k r o u a k r c t s e n s a m m a n - triidde (leii 10 okt. i Flicliliirorerkets lokal, rarvid f ru Anna Herrlin, Lund, beriittade om ett 1)esöl; hos Elsa Briinclstriim pi slot- tet Seiisorge. Tesup6 och sainkriim.

L u n d a k r e t s e n hade den 1 nor. sammantriide under f ru Carola Ekliindhs ordförandeskap. Sednii en del förenings- arenden behaucllats, -rarrid bl. a. kretsen be- slöt a t t i likhet med föregtiende lir arsiitta 10 öre u r rar je medlemsargift till utökning a r Malmöhus luns stipendiefond, höll lektor Emilia Fogelkloii Sorlinil föreclrag iivcr iim- net SlindrevZrdighetsliiinsla och ödnijulrhet. Krilllen arslöts med sandiviim.

S1 a l m ö k r e t s e n sammantriidde dcn 2 nor. tnl Stadt Hamburg under ordföranrle- skap a r frii Elisabeth Quensel. Aftonens föredrag hölls a r lektor Emilia Fogelkloii Xorlind, om Thomas Uoriis' Gtopia. Efter intagen tesupé utfördes sang av fröken Ilfa- ria HUkansson till f ru Edith Sjögrens ackompagnemang.

V a r b e r g s k r e t s e n h a d e d e n 2 0 okt. sammantriide ii Stadshuset, rarr id f ru Gertrncl Roclhe hiill föredrag om internationella krinnoröstrii t tskongrcssen i Paris och redogjorde för cliirrid ftittade resolutioner. SamkrUiii och tesiipi.. V 3 n e r s b o r g s k r e t s e n s a m m a n -

triidde den 1s oktolwr i Stadshusets lilla festriining dr2 fru Gertriid Rodhe likaledes besiittude om Pariskoiigressen; t6siipC. och s amkriim.

I N D I S K A T E H U S E T K l a r a 6 c r g a g a t a n 52, S t o c k L o l m

har hii. utsöktaste irerna. Försök AFTERNOON TEA en hairlig aromrik

Llaii<lning K r . I 2:- pr k g . Fmktfritt mot postjörskott ui<l köp au minsi I kg.

c

STOCKHOLMS BOKINDUSTRI AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1926.

Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven air FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET. Redaktör: E ZZen K l e m a n .

Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften. Icke-f örbz~ndsmedlemmar pre- numerera a närmaste postanstalt eller i bokAa.ndeZ. Pris för postupplaga: 1/1 Ar kr. 6:50; 1/2 &r kr. 3:50; 1/4 kr. 190. Lösnummer 65 öre. Redaktion och exped.i- tion: 48 Klarabergsgatan, Btockholm. Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3. Tel. Norr 4850, 2762. Expeditionen: kl. 11-4 mrje söckendag. Tel. Norr 48 50; 27 62.

tiii föraiiijning. VKsorterat lager. Eabrikat Conraä i%

Höhne. Undervisning per ko~espondem meddelae. Prospekt

Ate l i er förBrokadmBln ing

H e I g a H j e I m s t r ö m, Onskeringsvägen 8, APPELVIKEN, Tel. Appelviken 823.

"Smakar mera än det kostar" II

irwtid i hushaaet Arboga Smlirblandniag

"MEJERITu erdittu fullständigt smör, rhen är biiligam

De svenska hushAllem dominerande I Den som bakar

behöver aldrig befara att misslyckas om därvid ans vandes det världsberömda

Sto~hhoIas Nya - JirnsäuBsfabrik .E. L. ERICSSON

$psciaZaff& för

Sangar, Sängklader, Soffor, Ottomaner 1 och 2 biiddar, Tacken, Filtar, Qverkast,

Kuddar m. m., m. m. Kontor & UtatbZZning

16 ' N o r r l a n d s g a t a n 16 S T O C K H O L M Tel.7866,N.7181

är fullkomligt enastaende B r o s t r ö i m s istyrkaocharom.

Ättiksprit Förnämligaste kvalitetsmärke - K&P DEN -

S t ä n d i g ~ o n t r o l l a n t : Fil. Dr. Fr. L i l j e b l a d aukt. h a n d e l s k e m i s t .

6 U M M I S U L O R OCB G U M M I K I L A E K A R " Kuntzes Extra "

marknadens förnämsta fabrikat, lätta oc!h behagliga, med enastiiende slitstyrka. '

Gummileksaker - uppblåsbara och flytande - största sortering i trevliga nyhe:ter.

Dessutom rekommendera vi v&rt välförsedda lager i Gummihandakar,

I Gummisvampar, Gummimattor, Bollar, Reskuddar,

l Tennis- och Gymnastikskor m. m., m. m. e

lnttttttttt~Itt#tIttttttttttttIItttttttIttIttt8ItItttttttt~Ittttt8ItI:ItIIttIttIItIt8ItttItttItttttttIItItttItt88IItt~

( KAUTSCHUKS- %k GUTTAPW<AVARU.AKTIEBOLAGET

K U N T Z E & Co. Nonk8ping - STOCKHO- - Sundavall

Stoc.lcholms Bokindustri Aktlebolags noktr., Stockholm 1926.

tidskr;lft for kwnn oric)etelrse,n - ub.gu.se · ~isnin~sverksa~het, det da nyss bil- dade k. h~gre...

Documents